Skyddsinformation

Skyddsinformation
För hälso- och sjukvårdspersonal
vid hantering av läkemedel
Skyddsinformation
Utgiven av LIF Service AB
Utgåva 5, september 2008
Copyright©: LIF Service AB
Beställning av skriften:
LIF Service AB
LIFs hemsida: www.lif.se/Beställa
E-mail: [email protected]
Allmänna frågor kan ställas till LIF.
Frågor om specifika läkemedel riktas till respektive läkemedelsföretag. Adresser finns i företagsregistret i Fass, den tryckta
boken eller i Läkemedelsportalen Fass.se.
Produktspecifika skyddsinformationsblad kan hämtas på Fass
hemsida, www.fass.se.
Skyddsinformationsblad för apotekstillverkade läkemedel kan
hämtas på Apoteket Produktion & Laboratoriers hemsida,
www.apl.nu.
LIF Service AB, september 2008
3
Innehåll
Förord .................................................................................................................................................. 6
Läkemedel och arbetsmiljörisker ........................................................................................ 6
Information ....................................................................................................................................... 6
Säkerhetsdatablad/Skyddsinformation .......................................................................... 7
Hantering av läkemedel ........................................................................................................... 7
Riskbedömning . ............................................................................................................................ 7
Övrigt ................................................................................................................................................... 8
Exponering för läkemedel vid hantering ................................................................... 9
Inneboende egenskaper . ........................................................................................................ 9
Läkemedel och risken för exponering ............................................................................. 9
Exempel på exponeringsrisk med några läkemedelsformer .......................... 10
Inandning ....................................................................................................................................... 13
Hudkontakt .................................................................................................................................... 13
Ögonkontakt ................................................................................................................................ 14
Förtäring .......................................................................................................................................... 14
Läkemedel som kan innebära speciella risker . ................................................... 15
Allergiframkallande läkemedel . ........................................................................................ 15
Anestesi- och analgesigaser (narkosgaser) ................................................................ 16
Cytostatika . .................................................................................................................................... 16
Graviditet och läkemedel . .................................................................................................... 17
Prostaglandiner ........................................................................................................................... 18
Radioaktiva läkemedel . .......................................................................................................... 18
Läkemedel som innehåller steroider ............................................................................. 19
Säkerhet vid beredning ....................................................................................................... 19
Allmänt ............................................................................................................................................. 19
Uppdragning av läkemedel från flaska till spruta och
överförande av injektionsvätska från spruta till flaska ........................................ 20
Beredning av oral lösning . ................................................................................................... 20
Hantering av nebulisatorer .................................................................................................. 21
Delning eller krossning av tablett . .................................................................................. 22
Spill ..................................................................................................................................................... 22
Läkemedelsavfall ...................................................................................................................... 23
Läkemedelsrester i miljön . ................................................................................................... 23
Hantering av läkemedelsavfall . ......................................................................................... 23
Flytande läkemedel .................................................................................................................. 24
Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt . ................. 24
Narkosgaser ................................................................................................................................... 25
Narkotika ......................................................................................................................................... 25
Radioaktiva läkemedel . .......................................................................................................... 26
Vacciner . .......................................................................................................................................... 26
Extemporeläkemedel .............................................................................................................. 26
Övrigt läkemedelsavfall . ........................................................................................................ 26
Tömda förpackningar .............................................................................................................. 26
Ordlista ............................................................................................................................................ 28
Generella första hjälpenåtgärder ................................................................................. 30
5
Förord
En del läkemedel kan, om de
hanteras felaktigt, leda till
ohälsa för den personal som
hanterar dessa.
I den här skriften informerar LIF, branschorganisationen
för de forskande läkemedelsföretagen, om läkemedelshantering och redogör för lämpliga arbetsmetoder för
att undvika ohälsa. Skriften vänder sig till arbetsgivare
och personal inom vården och på apotek.
Läkemedel och arbetsmiljörisker
I föreskrifterna i Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2000:4, ”Kemiska arbetsmiljörisker”, anges
att farliga ämnen är sådana som kan leda till ohälsa eller olycksfall genom sina toxikologiska eller fysikaliskkemiska egenskaper.
En del läkemedel kan, om de hanteras felaktigt, leda
till ohälsa för den personal som hanterar dessa. Sådana
läkemedel är att betrakta som farliga ämnen.
Information
Enligt arbetsmiljölagen 3 kap § 9 ska den som tillverkar,
importerar eller överlåter ett farligt ämne, lämna uppgifter som är av betydelse för att förebygga ohälsa och
olycksfall genom tydlig märkning eller på annat sätt.
Arbetsgivaren har ansvar, enligt arbetsmiljölagen, att
informera personalen om risker som kan tänkas uppstå vid hantering av farliga ämnen och om hur riskerna
undviks. Skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter
kan behövas.
Arbetsgivaren ska därför ha en god kännedom om de
farliga ämnen som förekommer på arbetsplatsen, bedöma de risker som finns i verksamheten och organisera
arbetet så att säkerhet uppnås.
6
Säkerhetsdatablad/Skyddsinformation
För hälso-, miljö- eller brandfarliga kemiska produkter
finns detaljföreskrifter för hur informationen från leverantören ska utformas i Reachförordningen. Denna information benämns säkerhetsdatablad och ska innehålla
fakta om produktens kemiska sammansättning, samtliga
farliga egenskaper och åtgärder som ska vidtas för
att skydda människor och miljön. Eftersom kemiska
ämnen och produkter kan ha olika användning krävs
en omfattande beskrivning av produktens inneboende
egenskaper för att användarna ska kunna göra en egen
riskbedömning på arbetsplatsen. För mer information se
Kemikalieinspektionens hemsida www.kemi.se.
Läkemedel omfattas inte av föreskrifter om säkerhetsdatablad. Dock ska, för de preparat som bedöms ha sådana egenskaper att de kan leda till ohälsa för personal
som hanterar dem, preparatspecifik skyddsinformation
tillhandahållas av tillverkaren (se ”Övrigt” på sidan 8).
Hantering av läkemedel
Skriften beskriver allmänna principer för läkemedelshantering, säkerhet vid beredning, hur spill och avfall
tas om hand, kassation av läkemedel och första hjälpenåtgärder. Informationen kan behöva kompletteras eller
ändras för att passa den specifika hanteringen på arbetsplatsen.
Riskbedömning
Läkemedel som kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS
2000:4 ”Kemiska arbetsmiljörisker”, vilket innebär att
arbetsgivaren ska identifiera de farliga läkemedlen som
förekommer. Om ett eller flera sådana läkemedel förekommer ska riskerna för att dessa kan orsaka ohälsa
eller olycksfall bedömas.
Resultatet av riskbedömningen och besluten om riskreducerande åtgärder ska dokumenteras på lämpligt sätt.
7
De hanterings- och skyddsinstruktioner som behövs
ska lämnas till arbetstagarna. Instruktionerna ska vara
anpassade till den aktuella hanteringen på arbetsplatsen.
Vid behov ska instruktionerna vara skriftliga.
För hanteringsföreskrifter, till exempel om skyddskläder vid behandling av patient, hänvisas till lokala
anvisningar och landstingens ”metodböcker”.
Apoteken kan ge ytterligare information om en säker
läkemedelshantering.
Övrigt
Vid revision av denna skrift har representanter från
läkemedelsföretag med verksamhet i Sverige och Apoteket AB medverkat. När första upplagan utarbetades
var även Läkemedelsverket och Arbetsmiljöverket
involverade.
Allmänna frågor som rör skriften kan ställas till LIF.
För frågor om specifika läkemedel hänvisas till respektive läkemedelsföretag. För adresser och telefonnummer,
se företagsregistret i Fass (den tryckta boken eller Läkemedelsportalen Fass.se). Skyddsinformationsblad för
vissa läkemedel finns tillgängliga via berörda tillverkare,
Läkemedelsportalen Fass.se, Apoteket Produktion &
Laboratoriers hemsida www.apl.nu eller apoteken. För
beställning av broschyren, se sid 3.
8
Exponering för läkemedel vid
hantering
De flesta kemiska ämnen har egenskaper som gör att de,
åtminstone under vissa betingelser, kan innebära risker.
Ett ämnes inneboende egenskaper, mängden av ämnet
och den tid som det hanteras, kontaktvägen (inandning,
hud- eller ögonkontakt, förtäring) och individers olika
känslighet är faktorer som bestämmer vilka effekter
som kan uppkomma. God kunskap om faktorerna är
grunden till en säker hantering.
För att personal som arbetar med läkemedel ska påverkas
krävs en betydande exponering. Arbetet innebär dock
oftast hantering av små mängder aktiva läkemedelssubstanser. Tabletter till exempel, innehåller i regel aktiv
substans på milligramnivå.
Inneboende egenskaper
Kunskap om läkemedel och deras effekter är i regel
betydligt bättre än kunskapen om andra kemiska produkter.
Aktiva läkemedelssubstanser är kemiska ämnen med
varierande kemiska och toxiska (giftiga) egenskaper.
Många substanser har en mycket låg toxicitet. Några
har en förhållandevis hög akut giftighet. Vissa ämnen
kan vara allergiframkallande medan andra kan ha en
lokalirriterande effekt. Några läkemedel, främst cytostatika, kan medföra risk för cancer. Läkemedel med
radioaktiva och brandfarliga egenskaper förekommer
också i viss utsträckning.
Läkemedel och risken för exponering
Läkemedelssubstanserna ingår oftast i en beredning.
Det innebär att substansen är utblandad med andra ämnen, till exempel bindemedel i tabletter eller vatten i injektionsvätskor. Beredningsformen minskar ofta risken
för exponering vid normal hantering av läkemedlet.
9
Tillverkarna försöker välja den läkemedelsform som
innebär minst exponeringsrisk för personalen. Detta beaktas i samband med myndighetsgodkännandet. För att
minska dammrisken har man ändrat beredningsformen
för läkemedel som penicillingranulat och loppfröberedningar (ispaghula). Tabletter förses med ett skyddande
skikt för att förhindra kontakt med allergiframkallande
substanser. Även de hygieniska krav som ställs för att
undvika mikrobiologisk kontamination (nedsmittning,
förorening) vid hantering av läkemedel utgör ett gott
skydd för personalen.
När sjukvårdspersonal oavsiktligt kommer i direktkontakt med ett läkemedel blir exponeringen normalt
avsevärt lägre än för patienten. Det är därför mycket
osannolikt att de effekter som beskrivs för respektive
läkemedel i Fass, under rubrikerna Biverkningar och
Graviditet, uppkommer hos personal som hanterar
medlet.
Eftersom läkemedelssubstanser har specifika farmakologiska effekter kan även en liten exponering för vissa
läkemedel ibland ge övergående symptom som hudrodnad eller hjärtklappning. Hantering av rena läkemedelssubstanser vid industriell tillverkning innebär
helt andra exponeringsförhållanden.
Exempel på exponeringsrisk med några
behandlingsformer
Översikten ger en bild av tänkbara sätt att exponeras
för olika läkemedelsformer genom inandning av damm
eller dimma respektive direktkontakt med hud eller
ögon. Hur stor exponeringsrisken verkligen är beror på
läkemedelsformen samt hanteringsrutinerna vid beredning och administration. Det är viktigt att lokala arbetsrutiner utformas så att riskerna minimeras.
10
Exponeringsrisk
Exponeringsrisk, men är beroende av rutinerna
vid beredningen
Risken för exponering är i normalfallet mycket låg
Ingen exponering
Läkemedelsform
Inandning
damm
Inandning
dimma
Hudkontakt
Ögonkontakt
Gel/Kräm/Pasta/Salva
Granulat
Infusions-/injektionsvätska
Pulver till infusions-/inj.vätska
Inhalationsspray (aerosol)
Inhalationspulver
Kapslar
Lösning
Puder/Pulver
Suppositorer
Tabletter, odragerade 1)
Tabletter, dragerade 1)
Ögon-/Örondroppar
1) Jämför ”Delning eller krossning av tablett” sid 22.
11
Här följer exempel på exponeringsrisker vid läkemedelshantering. Avsnittet ”Säkerhet vid beredning”, redogör
för lämpliga skyddsåtgärder.
Inandning
De allra flesta aktiva läkemedelssubstanser är fasta
ämnen vid rumstemperatur. Oavsett om de finns i tablettform eller lösning innebär det att exponeringen via
andningsorganen är mycket liten. Undantag är läkemedel
i pulverform och läkemedel som hanteras så att aerosoler bildas (extremt små flytande eller fasta partiklar
fördelade i luft), vilka medför en risk vid inandning.
Mängden som hanteras är oftast liten, varför ämnets
toxicitet måste vara hög för att en betydande hälsorisk
ska uppstå. Exempel på sådana läkemedel är cytostatika.
Exponeringen för läkemedel i aerosolform kan bli
avsevärd vid behandling med vissa nebulisatorer
(hjälpmedel som används för att finfördela en lösning
till aerosol), se avsnittet ”Hantering av nebulisatorer”
sid 21. Medel i pulverform innebär större exponering
än medel i granulatform eftersom pulver ger mer damm.
Flyktiga läkemedel förekommer sällan men innebär
även de en exponeringsrisk. Ett exempel är narkosgaser,
där en säker hantering kräver särskilda åtgärder, se avsnittet ”Anestesi- och analgesigaser” sid 16.
Hudkontakt
Hudkontakt är den vanligaste exponeringsvägen vid
läkemedelshantering. Vid utdelning av hela tabletter är
risken mycket liten och dispenseringssked ska alltid
användas av hygieniska skäl. Pulverdamm i förpackningen kan innebära en viss exponering. Om en tablett
ska delas eller krossas ökar risken för hudkontakt.
Flytande läkemedel innebär större risk för direktkontakt
via stänk, sprut och läckage. Behandling av patienter
med salvor eller läkemedel i badvatten kan medföra en
betydande hudexponering.
13
Läkemedelsförpackningar som kontaminerats på utsidan,
till exempel då man berett en lösning av pulver, medför
också risk för exponering.
Vid hudkontakt är lokal irritation det vanligaste symptomet, till exempel sveda och rodnad. Däremot är det
ovanligt att substansen absorberas genom huden och
ger systemiska effekter (påverkan på hela organsystem,
till exempel hjärtkärlsystemet).
Ögonkontakt
Ögat kan skadas eller irriteras av ämnen i flytande, fast
eller gasform, till exempel som damm eller dimma. De
allvarligaste skadorna uppstår vid kontakt med frätande
ämnen (alkaliska lösningar med pH över 11,5 och sura
lösningar med pH under 2,5). Stänk eller sprut vid hanteringen av flytande läkemedel är den största risken.
Ögat kan också lätt exponeras via kontaminerade fingrar.
Förtäring
Rutinerna för läkemedelshanteringen ska vara utformade så att risken att personal av misstag får i sig ett
läkemedel är försumbar.
Läkemedlens utformning och en god hygien vid hanteringen gör att kontamination av fingrarna som regel
inte innebär någon förgiftningsrisk. Det är viktigt att
alltid tvätta händerna när man hanterat läkemedel.
För uppgifter om akut giftighet vid förtäring, se avsnittet ”Överdosering – Behandling av akuta förgiftningar”
på Fass.se för förskrivare under ”Läkemedelsfakta”,
”Fakta för förskrivare”.
14
Läkemedel som kan innebära
speciella risker
Allergiframkallande läkemedel
Många läkemedelssubstanser kan framkalla allergi.
Framför allt kraftigt allergiframkallande ämnen kan bli
ett arbetsmiljöproblem. Exempel på läkemedel som orsakat allergi bland sjukvårdspersonal är sulfonamider,
streptomycin, penicilliner, neomycin, bensokain, klorpromazin, antihistaminer av fentiazintyp och ispaghulapulver.
Allergiskt kontakteksem (allergi typ IV) är vanligast,
men även allergisk kontakturtikaria (nässelfeber) förekommer, liksom allergi vid inandning med symptom
som snuva och astma (allergi typ I). Är känsligheten hög
kan en kraftig exponering utlösa anafylaktisk chock (en
generaliserad allergisk reaktion med omfattande histaminfrisättning som orsakar vätskeansamling i vävnaderna, sammandragning av de små andningsvägarna och
hjärtsvikt). Kontakturtikaria har bland annat orsakats av
streptomycin, neomycin och penicilliner.
Överkänslighet vid inandning har rapporterats för ispaghula och digestionsenzymer (matspjälkningsenzymer).
Så här kan man skydda sig vid hantering av läkemedel
som innehåller allergiframkallande ämnen:
Tabletter bör inte delas eller krossas, se avsnittet ”Delning eller krossning av tablett” sid 22. Injektions- och
infusionsvätskor ska beredas så att exponering minimeras. Följ tillverkarens anvisningar.Vid beredning av
lösning finns risk för spridning av allergiframkallande
damm, se avsnittet ”Beredning av oral lösning” sid 20.
Personal ska inte bereda läkemedel som de vid inandning eller hudkontakt visat överkänslighet mot. Det kan
till exempel gälla penicillinberedningar.
15
Vid hantering av allergiframkallande läkemedel ska
föreskrifterna i Arbetsmiljöverkets författningssamling
AFS 2005:5, ”Cytostatika och andra läkemedel med
bestående toxisk effekt”, följas.
Anestesi- och analgesigaser (narkosgaser)
Vid inhalationsanestesi och inhalationsanalgesi tillför man en gasblandning via andningsvägarna för att
uppnå bedövning (anestesi) eller smärtlindring (analgesi). Gaserna tillförs oftast i överskott i förhållande till
patientens gasupptag. Hur stort överskottet blir beror
bland annat på vilket andningssystem som används.
Yrkesmässig exponering för gaserna kan medföra risk
för ohälsa genom att den inandade gasen påverkar olika
organ, direkt eller genom omvandling i kroppen.
Arbete med gas ska planeras och utföras så att personalens exponering blir så låg som möjligt. Föreskrifterna
i Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2001:7,
”Anestesigas” och AFS 2005:17, ”Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar”, ska följas.
Cytostatika
Många cytostatika är vävnadsirriterande och/eller har
mutagen effekt (påverkar arvsanlagen). En del kan också
ge allergiska reaktioner i hud och slemhinnor. Personalen som hanterar cytostatika ska skydda sig mot direktkontakt.
Om patienten vistas hemma under behandlingen ska både
patienten själv, distriktsköterskan och övriga vårdare
informeras om läkemedlets effekter.
Bipacksedlar med hanterings- och skyddsanvisningar
finns för injektions- och infusionscytostatika.
Cytostatika ska alltid beredas i säkerhetsbänk eller med
slutet system för att skydda personal och omgivning för
exponering.
16
Vid hantering av cytostatika ska föreskrifterna i Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:5, ”Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt”,
följas.
Cytostatika/cytotoxiska läkemedel återfinns huvudsakligen i ATC-grupp L01, men exempel på cytotoxiska
läkemedel kan finnas också inom andra ATC-grupper
och som därmed kan behövas hanteras på ett särskilt
sätt och i enlighet med föreskrifterna.
Graviditet och läkemedel
Vid en graviditet sker stora fysiologiska förändringar.
Hormonbalansen är till exempel mycket känslig och
exponering för substanser som kan förorsaka störningar
i den kan medföra komplikationer, med exempelvis
missfall som följd.
Kemiska ämnen eller andra faktorer kan i vissa fall vara
mer skadliga för fostret än för modern. Särskilda regler
har därför utarbetats (Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2007:5 ”Gravida och ammande arbetstagare”). Föreskriften ger arbetsgivaren i uppdrag att
bedöma vilka risker för skadlig inverkan på graviditet
och amning som kan finnas i samband med hantering
och exponering på arbetsplatsen.
Gravida och ammande bör
iaktta extra försiktighet vid
hantering av läkemedel.
Det anses att när det gäller fosterskador orsakade av
kemiska ämnen finns det en ”tröskeldos”, det vill säga
att en låg exposition är ofarlig för fostret.
Det är allmänt känt, att vissa läkemedelssubstanser kan
vara skadliga vid intag i normala läkemedelsdoser i
samband med graviditet. Av de drygt tusen aktiva substanserna som ingår i läkemedel i Sverige har ett antal
visats vara teratogena på människan (framkallar missbildningar). Vissa har visats kunna påverka fostret via
farmakologiska mekanismer, utan att vara direkt missbildningsframkallande.
För att underlätta bedömningen av vilka substanser som
kan vara skadliga vid intag i normala läkemedelsdoser,
17
har alla godkända läkemedel klassificerats med hänsyn
till risk för effekter på foster. För information om denna
klassificering hänvisas till Fass respektive Fass.se, avsnittet ”Graviditet och amning”.
Prostaglandiner
Prostaglandiner är en grupp hormonliknande fysiologiskt aktiva ämnen, som finns i många av kroppens
vävnader. De används bland annat inom urologi och
gynekologi.
Prostaglandiner kan verka irriterande på hud och kan,
vilket särskilt gäller prostaglandin F2a medföra risk för
systemiska effekter vid absorption genom hud. Använd
skyddshandskar vid hantering.
Försiktighet ska iakttas av personer med astmatiska
besvär. Prostaglandin F2a kan redan i små mängder och
omedelbart efter exponering orsaka bronkkonstriktion
(sammandragningar av andningsvägarna).
Radioaktiva läkemedel
Läkemedelsverket har efter samråd med Statens Strålskyddsinstitut gett ut föreskrifter och allmänna råd om
beredning och hantering av radioaktiva läkemedel på
sjukhus och apotek.
Här ställs bland annat krav på kompetens hos den personal som ska färdigställa ett läkemedel för administrering. Föreskrifterna och råden innehåller också anvisningar för utformning av lokaler och inredning, krav
på utrustning samt anvisningar för märkning, förvaring,
transport och avfallshantering.
Föreskrifterna och de allmänna råden finns återgivna i
”Svensk läkemedelsstandard” som uppdateras varje år.
18
Läkemedel som innehåller steroider
Steroider är en familj av cykliska (med ringformad
kemisk struktur) föreningar. Hit hör bland annat könshormoner, glukokortikoider och mineralkortikoider.
Steroiderna har en varierande biologisk effekt. En del är
aktiva i mycket små mängder, till exempel östrogener
och vissa glukokortikoider.
De irriterar inte hud och slemhinnor men absorberas
lätt genom vävnaderna. Vid större upptag kan de ge
systemiska effekter. Överkänslighet mot steroider har
rapporterats.
Vid arbete med läkemedel som innehåller steroider är
det viktigt att undvika exponering, se avsnittet ”Säkerhet vid beredning” här under. Undvik långvarig hudkontakt med steroidinnehållande produkter. Använd
skyddshandskar vid behandling av patient.
Säkerhet vid beredning
Allmänt
När läkemedel bedöms av myndighet inför godkännande görs en noggrann säkerhetsbedömning av riskerna för patienten. Läkemedel som kan innebära särskilda
risker för personalen vid hanteringen märks med en
upplysning, till exempel ”Cytostatikum” eller ”Brandfarligt”. En särskild hanteringsanvisning kan medfölja
förpackning vid behov och anvisningar kan också publiceras i Fass. För veterinärläkemedel ges skydds- och
hanteringsinformation i bipacksedel.
Apoteket AB ger information om säkerhet vid hanteringen av extemporeläkemedel (läkemedel som bereds
för tillfället).
Nedan ges rekommendationer för ett säkert arbete med
beredning av läkemedel. Följ dessutom lokala hanteringsinstruktioner och märkningen på förpackningar
19
och bipacksedlar. Märkningen innehåller anvisningar
för hur man färdigställer läkemedel som inte är bruksfärdiga, till exempel pulver till lösningar, pulver till
injektions- eller infusionsvätskor samt injektions- eller
infusionskoncentrat.
Uppdragning av injektionsvätska från
flaska till spruta och överförande av
injektionsvätska från spruta till flaska
För att undvika exponering för läkemedel till följd av
stänk och aerosolbildning vid arbete med tillredning av
läkemedel ska övertryck alltid undvikas.
För att undvika övertryck kan manuell teknik så kallad
”pumpteknik” tillämpas eller tekniska beredningshjälpmedel användas. För information om vilken teknik som
ska användas, kontrollera lokala hanteringsinstruktioner.
Beredning av oral lösning
Oral lösning ska beredas på apotek. Vid beredning
finns risk för spridning av substansdamm i samband
med vattentillsatsen. För att minimera dammspridning
bör uppskakning av pulver undvikas och kapsylen vara
avtagen så kort tid som möjligt. Använd skyddshandskar. Observera att flaskorna kan vara kontaminerade
utvändigt.
20
Hantering av nebulisatorer
Med nebulisatorer finfördelas lösningar och suspensioner till aerosoler (extremt små droppar) som är lämpade för inandning. De används till patienter och inom
sjukvården antingen för inhalationsbehandling eller för
bronkiella provokationer (avsiktligt framkallande av
symptom från andningsvägarna). Både vid inhalationsbehandling med läkemedel och vid bronkiella provokationer med exempelvis histamin eller metakolin finns
risk för att anhöriga respektive sjukvårdspersonal andas
in substans.
För att minska risken för hyperreaktivitet (överkänslighet) hos anhöriga och personal, bör den del av aerosolen
som patienten inte inhalerar fångas upp. Det innebär att
all aerosol som kan komma ut i rumsluften bör tas om
hand.
Det kan ske genom att:
• ett högeffektivt filter med lågt luftflödesmotstånd kopplas till nebulisatorns exhalationsutgång (där utandning sker), vilket lämpar sig bäst i hemmiljö.
• den bronkiella provokationen utförs i en kabin med frånluftsfläkt.
•
intermittent (med avbrott) nebulisering används, vilket lämpar sig bäst vid bronkiella provokationer. Denna metod kan dock ge utsläpp till omgivningen i vissa fall och bör kombineras med en av metoderna
ovan.
Använd skyddshandskar vid dosering av läkemedel
och substanser för bronkiell provokation i nebulisator
samt vid demontering och handtvätt av nebulisatorer.
Dosering av antibiotika, steroider och allergiframkallande ämnen bör utföras på väl ventilerad plats. Utformningen av ventilationen ska anpassas efter de ämnen
och mängder som personal hanterar.
21
Delning eller krossning av tablett
En del tabletter och kapslar får inte delas eller krossas.
Anledningen till att vissa tabletter/kapslar måste sväljas hela är till exempel att de har förlängd effekt (depåtabletter) eller är överdragna med ett skikt som motstår
magsäckens saltsyra (enterotabletter). Andra bör sväljas
hela av skäl som inte är medicinska. Preparaten kan till
exempel smaka illa eller vara kraftigt färgande.
Om en tablett behöver krossas och inga särskilda hinder
finns kan det göras med hjälp av en tablettkross.
Det finns risk för dammexponering när man delar eller
krossar tabletter. Det är framför allt ett problem när det
rör sig om kraftigt verkande läkemedel, till exempel
med starkt allergiframkallande ämnen. Tabletter som
innehåller sådana substanser ska helst inte delas.
Använd alltid skyddshandskar om det är nödvändigt att
dela eller krossa tabletter. Om tabletten innehåller cytostatika, se avsnittet ”Cytostatika” sid 16. När det gäller
steroider eller allergiframkallande ämnen bör arbetet
utföras på ventilerad plats och/eller personalen använda
andningsskydd. Ventilationen ska vara utformad så att
damm inte sprids i lokalen. Sanering av arbetsplatsen
efter avslutat arbete är en viktig skyddsåtgärd.
Spill
Om det finns särskilda anvisningar från tillverkaren, till
exempel på skyddsinformationsblad för läkemedlet, bör
dessa följas. Observera också vilken personlig skyddsutrustning som anges.
Om det inte finns några speciella uppgifter kan spill
samlas eller torkas upp på vanligt sätt. Spola eller torka
efter med vatten. Använd skyddshandskar om det finns
risk för direktkontakt, till exempel med flytande beredningar.
Följ lokala instruktioner.
22
Läkemedelsavfall
Läkemedelsrester i miljön
Kasserade, överblivna läkemedel måste tas om hand
på rätt sätt så att de inte hamnar i orätta händer eller
hamnar i miljön och förorenar denna. För många äldre
läkemedel är miljöeffekterna i naturen okända eller
ofullständigt studerade. Läkemedelsrester av bland annat antibiotika och hormonliknande ämnen har identifierats i både mark och vatten.
För nya läkemedel ställs krav på omfattande undersökningar av ämnenas effekter i miljön och deras nedbrytbarhet.
På initiativ av LIF har Sverige som första land i världen infört ett frivilligt system för miljöklassificering av
läkemedel. Miljöinformationen återfinns i läkemedelstexterna på Fass.se. För mer information om miljöklassificeringen och läkemedelsrester i miljön besök
www.fass.se/miljo, se informationsbroschyrer från LIF
samt LIFs Miljösida på www.lif.se.
Hantering av läkemedelsavfall
Kassation av läkemedel ska ske om:
• läkemedlet kontaminerats
• användningstiden eller utgångsdatum har överskridits
• läkemedlets utseende har förändrats
• läkemedlet inte används längre.
Kasserade läkemedel lämnas normalt tillbaka till apoteket.
Apoteken tar emot läkemedelsavfall från allmänheten.
För läkemedelsavfall från vården kan det finnas lokala
överenskommelser mellan Apoteket AB och vårdens
23
huvudmän eller också har omhändertagandet säkerställts på annat sätt.
OBS! Uppmana patienterna att inte hälla läkemedel i
avloppet eller slänga dem i soporna. Av miljö- och säkerhetsskäl ska överbliven eller för gammal medicin från
allmänheten lämnas till apotek för omhändertagande.
Flytande läkemedel
Endast rena näringslösningar eller fysiologiska saltlösningar utan tillsats av läkemedelssubstanser får hällas ut i avloppet. Andra flytande läkemedel behandlas
med hänsyn till vad det innehåller, se nedan.
Flytande läkemedel i infusionspåsar eller uppsuget i
sprutor får lämnas på apoteket om de är förpackade så
att risken för spill är minimerad. Eventuella kanyler ska
vara avlägsnade. Sprutor med kvarblivet läkemedel kan
samlas i dunk eller motsvarande med invändig plastsäck. Om sprutor läggs i plastsäck är det nödvändigt
att tillsätta absorptionsmedel. Säckar ska förslutas med
buntband eller på likvärdigt sätt.
Cytostatika och andra läkemedel med
bestående toxisk effekt
Sedan slutet av mars 2008 tar apoteket emot cytotoxiska
läkemedel och cytostatika (ATC-grupp L01) från allmänheten. Allmänhetens kasserade läkemedel behöver inte
klassas som farligt avfall ens med viss inblandning av
cytostatika. Allmänhetens cytostatika kan därför lämnas
på apoteket med övrigt läkemedelsavfall. Detta bränns
sedan i särskilda avfallsförbränningsanläggningar.
Cytotoxiska läkemedel och cytostatika (ATC-grupp
L01) från vården klassas som farligt avfall och tas inte
emot av apoteket. Vården ska hantera dessa läkemedelsrester tillsammans med cytostatikaförorenat avfall.
Även tomma förpackningar från dessa läkemedel läggs
24
i denna avfallskategori. Se lokala rutiner för hantering
av cytostatikaavfall.
Antibiotika och avfall som förorenats med antibiotika
knyts in i plastpåse och läggs tillsammans med läkemedelsavfallet.
Inga särskilda rutiner gäller för antibiotika.
Narkosgaser
Läkemedel som innehåller narkosgaser kan inte lämnas
till apotek. De ska tas om hand enligt lokala rutiner för
kemikalieavfall.
Narkotika
Narkotikaavfall ska avidentifieras innan det läggs tillsammans med annat läkemedelsavfall. Narkotika i tryckförpackningar, plåster och ampuller kan t ex stoppas i
kartonger för andra läkemedel. Lösa tabletter och dylikt
kan läggas i burk med etiketten ”Kasserade läkemedel”.
Fyll även på med annat läkemedelsavfall, så att burken
inte bara innehåller narkotika.
Flytande narkotika på flaska hälls ihop med andra
flytande läkemedel i en flaska med etiketten ”Kasserade
läkemedel”. Skyddshandskar bör användas vid hanteringen.
Retur ska dokumenteras i för varan avsedd journal.
Anteckning ska vidimeras av två behöriga personer.
25
Radioaktiva läkemedel
Hanteras av avdelning för sjukhusfysik eller motsvarande.
Avklingad radiofarmaka kan lämnas på apotek.
Vacciner
Vacciner hanteras som övrigt läkemedelsavfall.
Extemporeläkemedel
Apoteket AB ger information om hur avfall av extemporeläkemedel ska hanteras.
Övrigt läkemedelsavfall
Övrigt läkemedelsavfall, till exempel tabletter, kapslar,
salvtuber, obrutna ampuller kan lämnas till apoteket
förpackade i omärkt kartong eller i apotekets transportbox. Kartong och transportbox ska ha plastsäck på insidan märkt ”Kasserade läkemedel”. Se lokal instruktion
angående märkning och kartongens storlek.
Tömda förpackningar
Förpackning ur vilken läkemedel tömts så gott det går
kan anses tom även om små rester återstår. Den kan
läggas i förpackningsinsamlingen enligt lokal instruktion.
OBS! Detta gäller inte tömda förorenade förpackningar
till cytotoxiska läkemedel och cytostatika. Dessa tömda
förpackningar omhändertas enligt vårdens rutiner för
cytostatikaavfall.
26
Ordlista
Aerosol
Bronkkonstriktion
Flytande eller fast ämne
som finfördelats i extremt
små partiklar i gas. Dimma
(vatten/luft) och damm
(fast ämne/luft) är exempel
på naturligt förekommande
aerosoler
Sammandragning av
andningsvägarna
Cyklisk
Ringformad
Cytostatika
Absorption
Uppsuga, införliva (med
kroppen)
Cellhämmande substanser,
cellgifter
Destruktion
Anafylaktisk chock
Allvarlig allergisk reaktion
med omfattande histaminfrisättning som leder till
vätskeansamling i vävnaderna, sammandragning av
de små andningsvägarna,
hjärtsvikt och cirkulatorisk
kollaps
Analgesi
Smärtlindring
Anestesi
Digestion
Matspjälkning
Dispensering
Utdelning
Exhalation
Utandning
Extemporeläkemedel
Bedövning
Läkemedel som bereds
för tillfället
Bronkiell
provokation
Farmakologi
Avsiktligt framkallande av
symptom från andningsvägarna
28
Förstöring
Läran om läkemedel
Gynekologi
Systemisk effekt
Läran om kvinnosjukdomar
Effekt i ett helt organsystem efter absorption,
till exempel i nerv-, lymfeller hjärtkärlsystemet
Hyperreaktivitet
Överkänslighet
Inhalation
Inandning
Intermittent
Regelbundet avbruten/
återkommande
Ispaghula
Loppfröberedningar
Kassation
Förstöring, slängning
Kontamination
Nedsmittning, förorening
R
Teratogen
Framkallar missbildning,
fosterskadande
Toxikologi
Läran om gifter
Toxisk/toxicitet
Giftig/giftighetsgrad
Urologi
Läran om urinvägarnas
sjukdomar
Urtikaria
Nässelfeber
Mutagen
Förändrar arvsanlagen
Nebulisator
Hjälpmedel för inhalation
av läkemedel. I nebulisatorn finfördelas lösning till
aerosol
29
Generella första hjälpenåtgärder
Inandning
Frisk luft och vila. Vid irritation – skölj näsa och mun
med vatten. Kontakta läkare vid tecken på allmänpåverkan (dåsighet, andningssvårigheter, kramper).
Hudkontakt
Skölj med vatten och tvätta sedan noggrant med tvål
och vatten. Om besvären kvarstår – uppsök läkare.
Ögonkontakt
Skölj genast och mycket noga med vatten (håll ögonlocken brett isär). Kontakta läkare om besvären kvarstår.
Läkemedel med kraftigt lokalirriterande effekt kräver
sköljning i 10–15 minuter och därefter läkarkontroll.
Förtäring
Kontakta läkare. För uppgifter om akut giftighet vid
förtäring, se avsnittet ”Överdosering – Behandling av
akuta förgiftningar” på Fass.se för förskrivare under
”Läkemedelsfakta”, ”Fakta för förskrivare”. Information kan också erhållas från Giftinformationscentralen
– telefon 112.
30
LIF 200809
Läkemedel är en hjälp för livet. Nya läkemedel
är en möjlighet till bättre hälsa. LIFs uppgift är
att skapa goda förutsättningar för forskning
och utveckling av läkemedel. LIF skall verka för
en god tillgång till läkemedel och skapa förståelse för läkemedlens betydelse för människors livskvalitet.
I den här skriften informerar LIF om läkemedelshantering och
redogör för lämpliga arbetsmetoder för att undvika ohälsa.
Skriften vänder sig till arbetsgivare och personal inom vården
och på apotek.
Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB
Box 17608, SE -118 92 Stockholm, Tel +46 8 462 37 00 Fax +46 8 462 02 92
E-mail [email protected] www.lif.se www.fass.se