Ny teknik Mikael Tornving Specialglas Synproblem

E n t i d n i n g o m g l a s ö g o n , båga r , ko n tak t l i n s e r o c h sy n , n r 3 • 2 013
69
heta bågar
Mikael
Tornving
har hittat hem
Ny teknik
gynnar dina ögon
Specialglas
anpassade glas för
specifika tillfällen
Synproblem
påverkar
skolarbetet
VI ❤ MODE
Dansa tango
i moon-boots?
Som den soldyrkare och vinterhatare jag är, bär
det mig rejält emot att ta dessa ord i min mun:
”Sommaren börjar gå mot sitt slut”. Då gäller det
att istället plocka fram alla fördelar med hösten:
gå långa promenader i frisk och klar luft, laga
goda soppor, äta färska skaldjur och sjunka ner
framför brasan med en god bok.
När hösten nalkas brukar också många inse att det kan vara dags
för en ny synundersökning, och kanske därefter ett par nya brillor.
Tyvärr pratar dock fortfarande merparten av oss svenskar om sina
glasögon i singularis, det vill säga vi äger blott ett par. De flesta av
oss skulle nog aldrig kunna tänka sig att äga ett enda par skor och
använda dem både på jobbet, i skogen, i träningslokalen och på
dansgolvet. När det kommer till något minst lika viktigt, synen och
våra ögon, verkar dock logiken ha hoppat ur led.
Det är ju faktiskt så att behovet av olika sorters glasögon och
kontaktlinser skiftar rätt rejält vid olika tillfällen. Kör du mycket bil
och kanske ofta under olika ljusförhållanden, jagar du småvilt eller
älg, är du inbiten cyklist, spelar du golf, eller har du ett jobb som
ibland kräver att du tittar på stora bildskärmar, ibland på en bärbar
pc och ibland på en läsplatta? Då finns det mycket som talar för att
ett eller två par extra glasögon, alternativt linser, kan hjälpa dig att
se bättre, bli mer effektiv och mindre trött. Kom in till en KlarSyntoptiker, så hjälper vi dig att slippa ”dansa tango i moonboots”!
I detta nummer kan du bland annat läsa om just specialglas för olika
ändamål. Men även om barn och hur synfel påverkar deras skolgång
samt nattblindhet och färgblindhet. Vårt modereportage är denna
gång plåtat på anrika skolan Södra Latin i Stockholm och bland
modellerna återfinns bland annat linslusen och artisten Benjamin
Wahlgren. Porträttet speglar denna gång ständigt aktuelle komikern/
skådisen Mikael Tornving, som till exempel kan ses i Johan Falk-filmerna och höras i radiostudion med Gry och Anders i Mix Megapol.
Man måste ju försöka leva som man lär. Så även jag, den närsynte
vd:n som bara behöver glasögon på långt håll, har flera par glas­
ögon. Ett av dem ligger permanent i bilen och är fotokromatiska,
det vill säga de ställer om sig automatiskt till
solglasögon när så behövs. För att
den funktionen ska fungera innanför en bilruta har de en special­
beläggning, så hatten av för modern
teknik när höstmörkret närmar sig!
Hösthälsningar från
Innehåll
5
06
08
12
I blickfånget
Nyheter och tips
Avancerade instrument
Ny teknik ger optikern nya möjligheter
Porträttet
Mikael Tornving – en familjekär jämte
Modereportage
Inspireras av höstens bågar som går
i dova färger
20
Fokus specialglas
Ser du bra på jobbet?
Jakt – en livstil som kräver perfekt syn
Bekvämare och säkrare körning
24
Oupptäckta synfel
Har ditt barn synproblem som
påverkar skolarbetet?
27
28
Designat
Härliga prylar som är perfekta att mixa
Ålderssynthet
För dig som börjar få svårt att se bra
på nära håll
Lasse Folt
30
32
35
Fokus på ögat
Färgblindhet och nattblindhet
vd klarSynt-gruppen
Förtydligande: Det finns inga studier som visar att blåbär ger någon
behandlingseffekt på ögon som är torra eller har makuladegeneration.
Vi beklagar därför bildvalet till artikeln om kosttillskott i förra numret.
Bågtrender
De hetaste bågarna hösten 2013
Korsord
Tankenötter för kloka hjärnor med fina vinster
ANSVARIG UTGIVARE LASSE FOLT, vd och t.f. marknadschef, KlarSynt i Sverige AB, 08-555 093 00, E-post [email protected]
CHEFREDAKTÖR CAMILLA RANDERZ CEVUNG/SVENSKT Å • FORM ANNA JONASON/KRUT REKLAM • TRYCK & REPro Jourtryck
Omslagsbild Fotograf Joachim Belaieff • Vi reserverar oss för eventuella tryckfel i tidningen samt eventuell slutförsäljning
av de glasögonbågar som visas i tidningen och att de ej finns i samtliga av våra butiker. Citera oss gärna, men ange källan.
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 3
i blickfånget
C A R R E R A W O R L D .C O M
Optikerdesignad
Varför inte välja runda, härliga Palm
nästa gång du ska välja båge, en
cool rund båge i titanium. Det är
danska Fleye som tagit fram bågen
Palm i samarbete med KlarSynt
optikern Anki Palm på Rediviva Optik i
Uppsala. Jätteroligt tycker vi på
KlarSynt att bågleverantörerna också
söker samarbete med våra kunniga
optiker när det gäller bågdesign. n
Solglasögon
på året runt
Du glömmer väl inte att ha solglasögonen
på dig även nu på hösten, trots att solen
kanske känns mindre stark. UV-strålarna
finns nämligen där hela tiden och påverkar dina ögon på ett negativt sätt. Så ta
för vana att ha solglasögon året runt, då
mår dina ögon bäst.
Specialist på UV och solens påverkan
Är du journalist eller allmänt intresserad av
fördjupad information om UV-skydd och
UV-strålarnas verkan på våra ögon, så kan
du nu finna mer information på Optikerförbundets hemsida. Vill du dessutom prata
med en expert så hänvisar Optikerförbundet dig till Anders Wedin, leg. optiker på
Wedin & Söderberg i Hammarby Sjöstad,
en av våra alla duktiga KlarSynt-optiker. n
LinsBoxen – linser
­direkt hem i brevlådan
Du har väl inte missat det smidigaste sättet att se till att du alltid håller dig
uppdaterad med fräscha linser hemmavid. Med ett LinsBoxen-abonnemang får
du dina nya linser direkt hem i brevlådan varje månad, fraktfritt och räntefritt. De
­regelbundna linskontrollerna hos din optiker ingår och du kan vid behov ändra
linssort utan extra kostnad. Läs mer om LinsBoxen på www.klarsynt.se. n
kad frihet!
ö
ig
d
r
e
g
K
to
Or
Sov med linserna på natten,
var utan på dagen
Be safe out there!
C A 6 6 0 3
Vill du ha ett aktivt liv utan linser eller glasögon dagtid. Är du närsynt eller astigmatiker? Då kanske speciella ortokeratologi-linser är något för dig. Kontaktlinserna bärs på natten och du slipper helt kontaktlinser eller glasögon dagtid.
­Ortokeratologi, som ofta förkortas orto-K, är ett smart sätt att behandla synfel
på ett lite omvänt sätt. Merparten av oss med synfel bär idag våra glasögon och
kontaktlinser på dagarna. Men med orto-K linser så slipper du det och bär istället linser nattetid när du sover. Den positiva förändringen av synfelet finns bara
så länge kontaktlinserna används. Vill du istället ha glasögon eller kontaktlinser
på dagen så finns fortfarande den möjligheten kvar eftersom hornhinnan återtar
sin ursprungliga form och synfelet kommer tillbaka när du slutar använda orto-K
linser. Orto-K behandling utförs av optiker med special kompetens. n
5
Idag finns
helt andra
­möjligheter för oss
att u
­ pptäcka för­
ändringar i ögat
som kan tyda på
sjukdom.”
Med ögat på
tekniken
Allt mer avancerade instrument har flyttat in i optikerns undersökningsrum de senaste åren.
Viktiga verktyg som innebär snabbare och smidigare undersökningsmoment så att optikern kan lägga
mer tid på samtal och individuell anpassning. Dessutom har tekniken gjort det möjligt för optikern
att göra fler undersökningar som tidigare krävde besök hos ögonläkaren.
I
Av S u s a n n e H ägva l l BILD ISTOCKPHOTO
dag lever vi i en minst sagt högteknologisk
värld. Vi möts dagligen av ny teknik i vår
omgivning, alltifrån finesserna i våra
smarta mobiler till personliga streckkodsläsare i livsmedelsaffären. Utvecklingen
går snabbt framåt. Det öppnar upp för nya
upptäckter och möjligheter som är tänkt att underlätta
för oss i vår vardag. Optikområdet är ett mycket bra
exempel på hur den tekniska utvecklingen gynnar den
stora skaran av oss som bär glasögon eller linser.
I takt med att det flyttat in alltmer avancerad utrustning
och precisa mätinstrument i optikerns undersökningsrum,
har innehållet i synundersökningen och optikernas arbete
förändrats. Idag lägger optikerna mer och mer vikt vid
det mer kliniska arbetet, tolkningar, samtal och analys.
Det är en positiv utveckling för både optiker och kund.
– Nuförtiden går undersökningsmomenten både
snabbare och smidigare. Jag lägger istället mer tid på att
prata med kunden och ge råd utifrån de specifika behov
som han eller hon har. Ofta upplever kunden synundersökningarna både noggrannare och mer utförliga än
förr, berättar Björn Backman, leg. optiker på Backmans
Optik i Skärholmen.
I och med att tekniken utvecklats
Idag
­lägger opti­
kerna mer
och mer vikt
vid det mer
­kliniska arbe­
tet, tolkningar,
samtal och
analys.”
Björn Backman,
Backmans Optik,
Skärholmen
6
har också kompetensnivån och möjligheten att specialisera sig ökat. Med
bättre mätinstrument och mer avancerad teknisk utrustning kan till exempel undersökningar som tidigare bara
gick att få hos ögonläkare, nu även göra hos många
optiker.
– Idag finns helt andra möjligheter för oss att upptäcka förändringar i ögat som kan tyda på sjukdom. Det
är en tydlig förändring som tekniken i hög grad har varit
med om att påverka. Ögonläkarna arbetar idag uteslutande med ögonsjukdomar, medan vi erbjuder våra kunder en god ögonhälsovård och när det finns behov remitterar vidare till sjukvården. Vi är även certifierade enligt
Optikerförbundets Kvalitetsnorm, utarbetad för att
säkerställa en hög nationell kvalitetsnivå. Och vi utvecklas och blir bättre hela tiden. Allt för kundens bästa.
För alla KlarSynts optiker är noggranna och regelbundna synundersökningar viktigt, men det varierar lite
från optiker till optiker vilken utrustning man har valt
att arbeta med.
– På Backmans Optik är vi sju optiker med fem under-
sökningsrum. Vi har en stor mängd datorer och mät­
instrument som är sammankopplade via två servrar. Tack
vare det får vi fram mer exakta värden samt en bättre och
enklare samordning av all information, även det som kommer upp i samtalet om kundens behov och livsmönster.
Peter Wenner arbetar på Topcon Medical som producerar kameror och mätinstrument för den optiska
branschen:
– Det händer mycket på marknaden och tack vare
att optikerna med hjälp av den nya tekniken kan göra
mer och mer av förebyggande kliniska undersökningar,
så kan också kunderna få en långsiktigt bättre ögonhälsa.
De senaste tio åren har fler funktioner byggts in i utrustningarna. Eftersom instrumenten dessutom har blivit
mindre, så har patientkontakten också blivit bättre.
Ordinationen ska alltid
baseras på en
kombination av de
­tekniska resultaten och
optikerns egen kom­
petens och erfarenhet.”
Peter Wenner, Topcon Medical
– I flera av de subjektiva undersökningar som optikern gör, till exempel med hjälp av en foropter, är det
viktigt att kunna se kundens reaktion och ansiktsuttryck
för att väga in i bedömningen. Tidigare kunde det vara
svårt att uppfatta bakom alla större apparater.
Att underlätta undersökningen för både optiker och
kund är viktigt. En synundersökning består av ett mer
tekniskt, objektivt undersökningsmoment samt en subjektiv del där kunden själv är med och uttrycker sin upplevelse parallellt med de mätningar som optikern gör.
Därefter är det optikerns viktiga uppgift att lyssna på
kunden, analysera, informera och slutligen göra en anpassad ordination.
– Det är viktigt att påpeka att ordinationen alltid ska
baseras på en kombination av de tekniska resultaten och
optikerns egen kompetens och erfarenhet. Det finns inga
maskiner i världen som kan ersätta optikerns tolkning
av resultatet av hela besöket, betonar Peter. n
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
1
Vertometer Används för att mäta dina glasögon för att
ta reda på vilken styrka de har. Det finns både automatiska
och manuella vertometrar.
2
Autorefraktor Ett automatiskt instrument som mäter
ögats ljusbrytning (refraktion) med hjälp av infrarött ljus.
Används som förberedande undersökning.
3
Foropter Optikerns huvudinstrument med inbyggda test­
linser med mycket stort styrkeomfång som används för att
mäta upp ditt synfel exakt. Efter avslutad undersökning använder
optikern en teknisk glasögonbåge där de uppmätta styrkorna
finjusteras för hand. Detta för att resultatet ska bli så likt de färdiga
glasögonen som möjligt. Det är detta som kallas ordination och
avgör vilken slipning du behöver på dina nya glas eller linser.
4
Tonometer Mäter trycket i ögonen. Ett för högt tryck
kan vara tecken på risk för glaukom, grön starr, men
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 behöver inte alltid vara det. Ett lågt tryck bör också beaktas då
enbart tryckmätning säger väldigt lite om ögats status. Trycket
bör ses i korrelation till andra mätvärden, exempelvis synfält och
ögonbottenundersökning.
5
Perimeter En perimeterundersökning hos en optiker görs för
att kontrollera att ditt centrala synfält är intakt. Synfältsbortfall
kan vara tecken på exempelvis glaukom eller näthinneskador,
men även andra ögonsjukdomar eller sjukdomar som inte är
direkt ögonrelaterade kan ge symptom som synfältsbortfall.
6
Retinalkamera En ögonbottenkamera tar bilder i bakre
delen av ögat, på näthinnan och synnerven för att bland
annat följa upp kärlförändringar i näthinnan vid diabetes eller
upptäcka tecken på åldersförändringar i gula fläcken.
De tre sistnämnda instrumenten används i det moment som
brukar benämnas ögonhälsoundersökning.
7
Namn: Bo Mikael Tornving.
Ålder: Född 1961.
Familj: Gunilla och två
barn.
Bor: Saltsjöbaden.
Karriär: Som mångsysslare har Mikael innan han
blev känd för svenska folket
bland annat hunnit med
en karriär inom det militära
och som managementkonsult. Men det är som
komiker, skådespelare och
manusförfattare som vi
känner till honom bäst.
Han har synts både på
teve, scen, film och hörts
i radio. Alltifrån Detta har
hänt, Parlamentet, Playa
del sol, Rocky horror show
och Ladies Night till Melodi­
festivalen, Mix Megapol
och Johan Falk-filmerna.
En familjekär jämte
Vi har sett honom på teve, på scen och hört honom i radio. Den där komikern som är så vass,
intelligent, rolig och alltid har svar på tal. Möt Mikael Bo Tornving, en familjekär jämte som det tog ett tag för
att fatta att det var komiker, manusförfattare och skådespelare han skulle bli för att bli lycklig.
N
Av c a m i l l a r a n d e r z c e v u n g j oac h i m B e l a i e f f
u syns han överallt men det
har inte alltid varit så, för
jämten Mikael Tornving.
Även om han är reptilsnabb
i sina repliker så har inte
hans karriär gått lika
snabbt och spikrakt. Så det
är väl lika bra att börja från
början, när föddes du?
– Den 15 februari 1961,
jag är född i Östersund under partiell solförmörkelse
och på den yttersta av alla deklarationsdagar.
Att jämtlänningar är stolta över sitt landskap är ingen
nyhet. De kallar det ju till och med för sitt land och har
en egen president, Evert Ljusberg. Mikael är inget undantag, hembygden har en stor plats i hans hjärta.
– Min identitet som jämte är fortfarande jätteviktig
för mig. Det är inget jag behöver prata om, men personligen känner jag att jag har en stadig, positiv förankring
rätt ner i Revsundsgraniten. Jag är där så ofta jag kan, i
stugan som vi har. När farsan levde så jagade vi ihop, sen
när han dog så sålde vi av vapnen och jag tappade suget.
Men nu när min äldsta grabb är femton så har jag intresse
av att ta med honom ut i skogen. Jag tycker själv det är
kul att vara ute och jaga. Det är inte själva skjutandet som
är grejen utan att vara ute och veta att det kan hända, det
förstärker den där naturupplevelsen. Man har ett syfte,
man är inte bara ute och lallar i skogen.
Aktuell: I rollen som Bob
i Broadway-musikalen
Priscilla Queen of the
Desert på Göta Lejon,
premiär 21 september.
Förbered er för en häftig
show med härliga låtar,
glammiga kos­tymer och en
historia som griper tag i en.
Båge: Carrera
och Kavalleriofficershögskolan, ett års undersköterskeutbildning, ett års arbete på regementet i Öster­sund samt
ut och resa ett tag innan Mikael hamnade på Uppsala
Universitet och linjen för personal- och arbetslivsfrågor.
– För mig var det bra att jobba på lasarettet ett år
efter skolan. Det har faktiskt präglat mig på ett positivt
sätt. För där blev jag omhändertagen av de äldre kvinnliga biträdena som lärde mig att veta hut, hur man tar
Jag var som de flesta andra
drägliga människor i den
åldern, en jävla mes, orolig för att
göra fel och inte passa in.”
hand om patienter och hur man hanterar besvärliga
situationer. Jag är ett stort tack skyldig till de kvinnorna
som jobbade där. Och jag var som de flesta andra drägliga människor i den åldern, en jävla mes, orolig för att
göra fel och inte passa in. Det roliga med det militära
var att jag tyckte att det skulle bli skönt att få ett år till
för att tänka efter vad jag ville göra. En slags paus, på
ett positivt sätt. Där man inte behövde ta några större
beslut, hade sin försörjning tryggad, någonstans att bo
och så stod det på dagsprogrammet precis vad man skulle
göra. Sen upptäckte jag till min förvåning att jag trivdes
och passade bra in i den organisationen.
Vi pratar om hur det är att växa upp och om känslan
av att inte alltid veta vad man vill göra förrän först senare
i livet, vilket i Mikaels fall ledde till en rätt brokig karriär
innan han hittade rätt. Så efter två år på social linje i
gymnasiet blev det i tur och ordning: ett år på Östersunds
lasarett som biträde, lumpen vid Jämtlands fältjägarregemente, reservofficersutbildning i Umeå på Infanteri-
8
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 kommit till Uppsala och året har hunnit bli
1984.
– Där i Uppsala träffade jag Ulf Kvensler, som bland
annat skrivit manus till Solsidan och Molanders, Henrik
Hjelt som då läste juridik och Mattias Konnebäck som
man numera hör på P1:s Godmorgon världen!, och en
Då har vi
9
Hur många
solglasögon?
Två par.
Favoritplagg?
Jeans.
City eller landet?
Både och.
Favoritställe
i Stockholm?
Djurgården och
Södermalm.
Favoritstället
utomlands?
Barcelona.
Pedant eller
slarver?
Noggrann.
Laster?
Snus och pilsner.
Bok på nattduksbordet?
Röde orm, som jag
läser för min son.
Vad beställer du
i baren?
Gin & Tonic eller
pilsner.
Vad finns alltid
i ditt kylskåp?
Bregott och en
dosa snus.
Senaste
impulsköp?
En liten slipmaskin.
Sämsta köp
någonsin?
En begagnad barnvagn, den var så ful
så vi gav till slut bort
den till en kompis
som använde den
till att köra ved i.
Bästa present du
har gett bort?
En skruvdragare till
en av mina vänner.
Senaste
upptäckt?
Att jag har talang för
att bedöma hur lång
tid något ska ta.
10
massa andra trevliga människor. Vi tillhörde olika nationer och så träffades vi i olika sammanhang och började
göra studentspex ihop.
Men när studierna var klara flyttade Mikael till Stockholm och började jobba som managementkonsult. Och
hade inte Ulf, som då satt på Anderson Consulting och
knackade javakod, ringt Mikael och undrat om det verkligen var det här de skulle göra resten av livet, så kanske
vi aldrig fått se honom igen på en scen.
– När Uffe kontaktade mig och tyckte att vi skulle
sätta upp en show ihop med bland andra Henrik och
Mattias så kändes det helt rätt. Så vid sidan om konsultjobbet gjorde vi en krogshow i Uppsala som vi sen tog till
Mosebacke i Stockholm. Så kom en producent från svt,
Margareta Feldt-Arhén, och tittade på showen. Hon skulle
precis dra igång ett nytt program ”Detta har hänt” och
undrade om vi ville vara med och spela och skriva manus.
Det gjorde att jag gradvis började trappa ner på konsultjobbet och 1997 så lämnade jag konsultvärlden.
Rätt vågat kan man tycka, att slänga sig rätt ut i showbiz från en säker inkomsttillvaro. Dessutom var Mikaels
fru Gunilla just då gravid med deras första barn.
– Ja, hon var ju höggravid, men hon tyckte att jag
gjorde helt rätt. Gunilla sa faktiskt ”Mikael, om inte du
slutar som konsult kommer du att bli en så´n som jag inte
vill leva med.”. Och hon hade rätt. Jag mådde inget bra
då med jobbet och det hade inget med kollegorna att göra,
hade jättebra kollegor. Det var arbetssättet, det var alldeles för ensamt och jag fick ingen energi. Så hade jag inte
sagt upp mig, så hade jag nog fått en utmattning. Har i
efterhand insett att jag var nära och hade börjat få sådana
symptom. Och jag har aldrig ångrat mig. Sen var det ju
tre, fyra otroligt tuffa år ekonomiskt då vi i stort levde på
Gunillas lön och bodde i andra hand inne i stan.
Mikael är en trevlig prick. Väldigt lätt att prata med, vill
gärna berätta sina historier och är oerhört social. Och
väldigt familjekär. När han pratar om Gunilla och sina
barn så lyser det till ordentligt i ögonen. Så jag kan inte
låta bli att fråga hur han träffade sin stora kärlek.
– Ja, det var ju en ren tillfällighet, säger Mikael med
ett skratt. I samband med att vi skulle flytta showen från
Uppsala till Mosebacke sa Ulf till mig ”Mikael du måste
ta sånglektioner”. Så sitter jag där på kontoret, har precis
lyft luren och ska slå numret till en sångpedagog som jag
blivit tipsad om. Precis då kommer en kollega in till mig
och undrar vad jag gör. Jag berättar att jag ska ringa en
sånglärare. ”Nä, men ring istället min kompis, kompis
Gunilla som kan ge dig sånglektioner” säger min kollega.
Och på den vägen är det. Så det var verkligen en minut
som förändrade mitt liv.
Mikael berättar vidare att han blir deprimerad när
han är borta från familjen och att han alltid haft starka
familjeband.
– Mina föräldrar skildes när jag var 15 år men jag stod
båda nära. Morsan var en klippa under uppväxtåren, hon
var klok och fick oss medvetet att bli självständiga. Hon
jobbade och då lagade jag och syrran maten så den stod
på bordet när hon kom hem, diskade, städade och tvät-
tade. Det försöker jag förmedla till mina barn också, att
lära sig ta hand om sig själva. Jag tycker det är patetiskt
med 20-åriga killar som inte kan ta hand om sig, och som
sätter en ära i det.
En av Mikaels drivkrafter är familjen, den andra är
historien, den som bara ska ut.
– Jag gillar att berätta, som du märker. Jag pratar
mycket och gärna. Ibland är teve kanalen att gå genom,
ibland scenen och ibland bastun. Det spelar ingen roll var
det är och nu kan jag försörja mig på det. Men det är på
inget sätt meningen med livet. Jag har varit tvungen att
jobba hårt eftersom jag har bytt karriär fem gånger i livet.
Varje gång har jag börjat om från noll och fått kämpa rätt
hårt. Men nu de senaste tre åren så har jag lyckats bygga
upp ett kapital i bolaget och i mig själv, har rimliga lån
och Gunilla har en heltidstjänst. Så nu har vi en okey
ekonomi. Kan jag då välja mellan att jobba eller vara med
familjen så väljer jag det senare. Det är en stor förmån att
kunna säga nej till jobb, men en förmån som jag faktiskt
tycker att jag har jobbat mig till.
Det är de medvetna
besluten där man vet att
man har fel, fast man gör det för
att det är politiskt rätt som jag
tycker är skämmigt.”
Du känns som en väldigt jordnära och positiv person. Är
det inget som gör dig sur eller arg?
– Jag blir sällan arg men kan bli det på politiker. Det
finns ett avtal mellan politiker och det svenska folket.
De har förtroendet att förvalta staten och fatta kloka
beslut som ska vara för allmännas goda. Sen får de disponera en stor del av vår inkomst. Om de då fattar beslut
för att vinna egna fördelar, politiska fördelar, eller för
att köpa sig röster, då blir jag jättesur på dem. Som när
något parti bestämde sig för att pumpa in 4 miljarder
till ams fast de inte klarade av att hantera de pengarna
på så kort varsel. Då köpte politikerna svenska folkets
röster för våra pengar. Det glömmer jag aldrig. Tycker
det är orättvist och oförlåtligt. Det är för djäkla dålig
stil. Sen kan man fatta dåliga beslut ibland för att man
har fel beslutsunderlag, men det är en helt annan grej.
Det är de medvetna besluten där man vet att man har
fel, fast man gör det för att det är politiskt rätt som jag
tycker är skämmigt. Sen kan jag vara långsint mot teknik, när det inte funkar. Däremot har jag stor fördragsamhet med mänskliga tillkortakommanden, som att
man glömma saker eller gör fel.
Att skriva och klaga hos politikerna är dock inte
Mikaels grej, han använder istället sin ilska till att göra
humor av och driva med dem. Något som vi sett mycket
av i Parlamentet där Mikael huserade under flera år.
– Har alltid haft ett komiskt förhållningssätt till livet
och då menar jag inte att jag skämtar bort allting. Jag kan
inte låta bli att se det komiska i vissa situationer därför
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
Båge: Carrera
Hur många
glasögon?
Ett par läsglasögon.
att jag tycker att det är löjligt. Vi människor är rätt ofta löjliga, säger han och skrattar. Och som tur är har min fru
exakt samma förhållningssätt och rätt ofta kan hon och jag
brista ut i gemensamt gapskratt åt situationer.
Även om Mikael aldrig gjort stand-up så är han otroligt
vass i sina repliker och svaren kommer snabbt när man ställer frågor till honom.
– Ja, under stress är jag snabb och har lätt att få tillgång
till den information i hjärnan som jag behöver. Min hjärna
sorterar det på något sätt så att det enkelt kommer ut.
Något som han haft nytta av bland annat i Parlamentet
och i radions Mix Megapol, där han ska förklara svåra,
komplicerade händelser på ett enkelt sätt i programpunkten
”Tornving förklarar”. Från början gick han efter manus,
men numera sker allt spontant och han har ingen aning om
vilket ämne Gry ska utmana honom med när han kommer
på morgonen.
– Jag är den personlighetstypen att jag gillar mest att
ställas inför en situation som jag måste lösa, så var det även
i det militära. Jag hatade försvarsstrid, att sitta och planera
och titta på kartan. Jag gillade bäst de där brandkårsutryckningarna. Fienden kommer, gör något! Gunilla är likadan,
när det väl hettar till trivs hon. Jag skulle nog trivas på akuten eller som polis tror jag.
Mikaels karriär har gått rätt spikrakt de sista åren. Han
har synts i serien Playa del Sol, på turné genom Sverige med
Ladies Night, på scen med Rocky Horror Show, som den
där tjatige reportern Rolf Nygård i Melodifestivalen och
som Patrick Agrell, chefen över den polisiära enheten gsi i
Johan Falk-filmerna.
– Att filma är ett arbetssätt som tilltalar mig. Man spelar korta scener, kan göra om när det blir fel, diskutera med
andra hur man ska göra och det är socialt. Jag ska villigt
erkänna att i de första filmerna gör jag ingen lysande insats.
Jag var alldeles för begränsad, fattade inte riktigt grejen. Det
var först när Jens Hultén (som spelar skurken Seth Rydell,
reds anmärkning) sa att jag måste ta ett eget ansvar. Att jag
inte kan nöja mig med vad som står i manus och vad regissören säger, utan att jag måste göra något eget av det. Det
handlar inte om att stå på rätt plats och säga rätt saker, det
handlar om att berätta en historia och den är jag ansvarig
för. Det ansvaret har jag alltid tagit när det gäller komiska
texter. Jag har alltid letat efter var komiken är och försökt
spela fram det, men när det kom det dramatiska så slog det
slint och tog stopp. Men nu fattar jag det och sen om jag
lyckats eller inte det är en annan femma, men nu har jag i
alla fall förstått grejen. Det är ju synd att det tog några år,
säger Mikael med ett stort flin.
Till hösten ser vi återigen Mikael på en scen. Nu i Broadway-musikalen Priscilla Queen of the Desert som har premiär i september. Vad gjorde att du tackade ja till den rollen?
– Dels gillar jag storyn, den är gripande och rolig. Dels
tycker jag om Björn Kellman och har aldrig jobbat med
honom och ville gärna göra det. Sen är det skithäftig musik,
alla gamla discolåtar man var ute och röjde till på 80-talet.
Ska bli kul att få jobba i en ensemble igen, det var länge sen
sist. Jag tycker om att ha jobbarkompisar. n
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 11
1
2
3
4
Skoldax
7
Dova färger och personliga silhouetter
kännetecknar höstens bågar.
Av Camilla Randerz Cevung & Anna Jonason.
6
5
Foto Janne Danielsson. Stylist Annika Olmås Nordström. Smink & hår Marie Daun/Ladies Team.
Modeller KArin/Ladies team och Christoffer/Ladies team, BEnJAmin, erik, Mika och Mimmi.
8
S t o r b i l d SKAGA, Gucci. 1 c a d o r e . 2 C a d o r e . 3 c a d o r e , K u n o Q v i s t , s i l h o u e t t e .
4 RAy - b a n , i n f a c e . 5 s k a g a . 6 K u n o Q v i s t . 7 F l e y e , t o m f o r d . 8 CA d o r e .
12
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 13
K a r i n To m f o r d.
C h r i s to f f e r J F REY.
Mimmi Örgreen.
B e n ja m i n M a r c Jac o b s .
ER i k F l e y e .
m i k a I n fac e .
14
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 15
2
1
3
4
5
6
S to r b i l d i n fac e .
1 SEVENTH STREET , f l e y e . 2 f l e y e , C a d o r e . 3 F l e y e . 4 t e d b a k e r .
5 S k aga , gu cc i . 6 To m m y H i l fi g er.
16
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 17
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1 T o m F o r d , f l e y e . 2 R o d e n s t o c k . 3 F l e y e . 4 R ay - b a n , RAy - b a n , s m i t h . 5 K u n o Q v i s t . 6 RAy - b a n , c a d o r e .
7 c a d o r e , i n fac e . 8 i n fac e . 9 s e v e n t h s t r e e t, t e d b a k e r , s e v e n t h s t r e e t. S to r b i l d To m m y H i l f i g e r .
18
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 19
Närprogressiva arbe
tsglas : för dig som ­a
rbetar vid
en skärm och behöve
r se bra på ett avstånd
mellan
40 centimeter och 1,5
meter.
fokus specialglas : arbetsglasögon
Ser du bra
på jobbet?
t
r dig som har et
a arbetsglas: fö
et
m
m
ru
Rumsprogressiv
i
se ut
en måste kunna
arbete där du äv
ing.
vn
gi
om
n
di
era med
eller kommunic
Skyddsglasögon: Det finns även yrken där man måste
ha säkerhetsglas för sin ögonsäkerhet, så kallade skyddsglasögon som också är en sorts arbetsglasögon.
Sådana bär exempelvis svetsare som utför arbeten där
stänk och smuts kan skada synen, personal som arbetar
med farliga kemikalier eller sjukvårdspersonal vid behov.
Har du börjat märka att det har blivit lite svårare att se texten när du ska utföra dina arbetsuppgifter?
Blir du trött i ögonen, får ont i huvudet eller känner värk i nacken efter en arbetsdag? Då kanske det faktiskt
är så, att du skulle behöva ett par arbetsglasögon för att underlätta och förbättra din arbetsdag.
av C a m i l l a R a n d e r z C e v u n g b i l d BILDARKIVET
H
Sitter du
mer än
en timme vid
en bildskärm
så är det din
arbetsgivares
skyldighet
enligt lag att
bekosta ett
par arbetsglasögon.”
ROLAND TELL,
Leg. optiker,
Tells optik, Visby
20
östen börjar så sakta svepa in över
Sverige och du kanske är tillbaka på
din arbetsplats efter en skön sommarledighet. Men hur pass bra ser
du egentligen när du arbetar? Börjar
du märka att det plötsligt blivit lite
svårare att se texten på skärmen eller skärmarna som
du har omkring dig och behöver för att kunna utföra
dina arbetsuppgifter? Eller har det blivit svårare att skifta
mellan att läsa saker på olika avstånd? Du kanske sitter
i en kassa eller står i en reception där du både måste
kunna se tydligt på skärmen framför dig och på de kunder och gäster som du har i din närhet. Hänger då inte
synen med direkt så blir det ju lite svårare att utföra sina
arbetsuppgifter på ett bra sätt. Du kanske dessutom har
kommit upp i den härliga medelåldern då många börjar
märka av den så kallade ålderssyntheten, den som gör
att armarna inte räcker till när vi ska läsa tidningen. Då
det blir svårare att se taxikvittot i bilen i skymningen,
eller att läsa innehållsförteckningen på någon produkt i
mataffären. Allt det hänger ihop med att ögats lins blir
mindre elastisk med åldern och det gör att vi får svårare
att se på nära håll eller skifta mellan olika näravstånd.
När vi börjar få sämre syn på nära håll är det rätt vanligt
att vi omedvetet försöker korrigera det genom att ändra
vår kroppshållning för att kunna se bättre, exempelvis
när vi sitter framför datorn.
alltid så att man kopplar besvär man har
under sin arbetsdag till synen. Har du exempelvis huvudvärk, nackbesvär eller ryggproblem kan det vara tecken
på att du faktiskt har fått en försämrad syn och behöver
synhjälpmedel för att kunna utföra ditt jobb på ett bra
sätt. Andra tydliga tecken kan vara ögontrötthet och
rinnande eller torra ögon, säger Roland Tell, leg. optiker
på Tells Optik i Visby.
I dagens samhälle där vi hela tiden är uppkopplade
via datorer, smarta telefoner och läsplattor och gränsen
– Det är inte
mellan arbete och fritid har suddats ut, anstränger vi våra
ögon betydligt mer än tidigare generationer har gjort.
Det gör att vi inte klarar av att hänga med på samma
sätt som tidigare när våra ögon inte fungerar optimalt.
Det är något som Roland tydligt har märkt då det idag
finns ett betydligt större behov av arbetsglasögon än tidi-
Skillnaden mellan terminal­
glasögon och vanliga
är att det blir lite vidvinkel känns det som.
Man slipper vicka på
huvudet så mycket.”
Gunilla Johansson,
arbetsglasanvändare
gare. Så har du ett arbete där du sitter mer än en timme
vid en bildskärm, så är det din arbetsgivares skyldighet
enligt lag att bekosta ett par terminalglasögon, så kallade
arbetsglasögon. Ett par glasögon som är anpassade till
just dina specifika arbetsuppgifter. Märker du att du börjar se sämre, ta då kontakt med din arbetsgivare eller en
optiker så hjälper de dig vidare.
– Det är viktigt att ta reda på mer än personens specifika arbetsuppgifter när de kommer till oss för att skaffa
arbetsglasögon. Hur deras arbetsplats ser ut, rumsbelysningen, hur de sitter och vilket avstånd de har till skärmen/skärmarna på arbetsplatsen påverkar ju synen. Det
är även viktigt att veta hur deras tidigare synhjälpmedel
ser ut och hur dessa fungerar idag, förklarar Roland.
som använder sig av arbetsglasögon är
Gunilla Johansson. Hon arbetar idag som redovisningskonsult på Grant Thornton i Visby och skaffade arbetsglasögon redan för flera år sedan.
En av alla
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
– Jag var drygt 30 år och började jobba på en
reklambyrå där jag bland annat producerade annonser
och reklamblad. Det blev hela dagar framför datorn
och till slut såg jag inte de fina strecken och fick skaffa
arbetsglasögon. Jag har nyligen bytt arbetsglasögon
och fick nu hjälp av Tells Optik när jag skaffade mina
nya. Det var väldigt smidigt, allt min optiker behövde
var mitt personnummer, tillgång till mina ögon en
halvtimme och fakturaadressen till min arbetsgivare.
Jag sitter framför min datorskärm minst åtta timmar
under arbetstid och utan glasögonen ser jag inget, så
de är nödvändiga. Skillnaden mellan terminalglasögon
och vanliga är att det blir lite vidvinkel känns det som.
Jag slipper vicka på huvudet så mycket. Sen har jag haft
rumsprogressiva terminalglasögon rätt länge, men sist
jag behövde byta ut mina glas var jag snål. Så jag tog
inte progressiva. Vilken katastrof det blev, jag såg klart
bara på skärmen. Människor som kom in i mitt rum
var suddiga, när jag gick till kopiatorn såg jag inget,
när jag gick och fikade fick jag byta glasögon. Så gick
det ju inte att ha det, så efter ett tag bytte jag ut dem
mot rumsprogressiva. Nu kan jag ha mina glasögon
hela dagarna utan att tänka på att jag har dem på mig.
Bra att tänka på är att arbetsglasögon inte är samma
sak som ett par vanliga progressiva glasögon som du
har på dig både på arbetet och på fritiden, utan det är
ett par glasögon specifikt framtagna för dig att ha när
du sköter dina arbetsuppgifter. Man skiljer mellan närprogressiva och rumsprogressiva arbetsglas. Närprogressiva glas är för dig som arbetar vid en skärm och behöver se bra på ett avstånd mellan 40 centimeter och cirka
1,5 meter. Har du ett arbete där du även måste kunna
se ut i rummet eller kommunicera med din omgivning
så passar troligen ett par rumsprogressiva glas bättre.
Med dessa glas kan du både se bra på riktigt nära avstånd
och i din närmaste omgivning, cirka 4 – 5 meter. Det var
ett par sådana glas som Gunilla valde. n
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 21
som sker i skogen tydligt, säger Håkan.
Men att ha sina progressiva glas när
han jagade var inte så himla lätt. De fungerar bra hemmavid i vardagslivet, men inte
under jakt.
– Man rör på sig mycket när man är ute
och jagar, blir lätt svettig och då blir glasögonen immiga. Samma sak vid regn. Då
måste man ju ta av sig dem och fixa. Det
är dels jobbigt, dels kan man missa viktiga
händelser. Jag missade faktiskt en ko och
en kalv som passerade nära mig en gång
när jag hade tagit av mig glasögonen. Jag
såg dem helt enkelt inte. Jag har också problem med mina fotleder och behöver
kunna se exakt hur marken ser ut när jag
sätter ner foten. Det var också svårt med
mina progressiva glasögon då närseendet
inte är anpassat för att titta rakt ner i marken, berättar Håkan.
Efter ett tag fick Håkan hjälp av Madelene på Sperrings Optik att skaffa linser
som komplement till sina vanliga progressiva glasögon, så numera bär Håkan linser
under hela jaktsäsongen. Idag har han ett
par dygnet-runt-linser i silikonhydrogel
som han kan bära flera dygn i sträck och
som han inte behöver ta av sig varje dag.
– Jag provade många olika progressiva
fokus kontaktlinser och specialglas: för dig som jagar
Jakt – en livsstil som
kräver perfekt syn
Nu börjar snart den årstid som många här i Sverige har längtat efter i flera månader.
Den där man får uppleva gott kamratskap, samspel med hund och friheten i naturen.
Vi pratar förstås om jaktsäsongen som är en livsstil för många. En livsstil som hela
tiden kräver en perfekt syn för att inte förta upplevelsen eller bli en säkerhetsrisk.
av C a m i l l a R a n d e r z C e v u n g b i l d I s to c k p h oto
Ä
r du en av alla som spenderar
flera dygn i skogen på hösten
tillsammans med ditt jaktlag?
Som njuter av det som naturen så frikostigt bjuder oss
på. De vackra färgerna,
stillheten och spänningen om något djur dyker
upp där just du står. Då krävs det också att
du har ett gott seende så att du kan uppleva
allt det härliga. Du kanske börjar komma upp
i medelåldern då när man får svårare att se på
nära håll och behöver någon typ av synhjälpmedel för att få en säkrare jakt. Eller så kanske du har glasögon och upplever att de inte
fungerar optimalt när du är ute och jagar.
– Vi tycker linser är ett perfekt alternativ
när man jagar och behöver synhjälpmedel.
De ger frihet, ger ett större synfält och man
slipper problem med imma. Men alla kan
22
inte bära linser och då kan man istället skaffa
glasögon med kontrasthöjande glas i. Glas
som är anpassade för att se bra på långt håll,
både med och utan kikarsiktet med egna
ögon. Vilket kan vara svårt med vanliga progressiva glas. Ett annat bra hjälpmedel till
vanliga progressiva glasögon, om du nu inte
känner att du vill ha ytterligare ett par glasögon, är att skaffa ett par Fitovers. Det är
ett par solglasögon som du sätter ovanpå
dina egna vanliga glasögon. Det polariserande glaset i Fitovers ger ett bättre kontrastseende, tar bort bländning och reflexer från
exempelvis snö och du får ett fullgott UVskydd, berättar Madelene Hedh, leg. optiker
på Sperrings Optik i Sveg.
För Håkan Forsman har jakt blivit en livs-
stil. Han var bara elva år när han fick följa
med sin far ut på jakt för första gången och
med åren har jaktsäsongen blivit en mycket
viktig del i Håkans liv. Något som han även
fört över till sina barn och hans son är
numera med i samma jaktlag som Håkan.
Från början var det jakten i sig, att fälla själva
bytet, som var det som lockade. Med åren
har samarbetet med hunden blivit det som
drar och så förstås friheten han upplever i
naturen. Håkans nuvarande bästa jaktkompis heter Blackereds Milo och är en sexårig
svenskvit älghund som varit med och fällt
ungefär 20 älgar fram till idag. Håkan själv
har betydligt fler älgar på sin lista, cirka 200
stycken.
– Jag jagar från tidig höst till ungefär
slutet av februari. På hösten blir det lite björnjakt men framförallt älg med Milo och jaktlagen i Härjedalen och Hälsingland. Sen
under december till januari så jagar jag toppfågel, orre och tjäder, men då får Milo stanna
hemma, säger Håkan.
Håkan har alltid haft en perfekt syn, skarp
som en korp enligt honom själv. Därför blev
det rätt jobbigt när han plötsligt inte såg barren på tallarna längre när han var i skogen.
– Det var oerhört frustrerande att bara se
en grön massa när jag tidigare kunnat urskilja
vartenda barr. Jag skaffade då först läsglasögon, men gick efter några år över till progressiva glasögon då jag tyckte att jag även såg
sämre på långt håll. Inte så bra eftersom det
är viktigt för mig som jägare att se varje rörelse
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
linser innan jag hittade de här som passar
mig perfekt när jag jagar. Jag började först
med vanliga linser som man sätter in varje
morgon och tar ut varje kväll. Men det var
bara jobbigt och bökigt. Ofta har man inte
så gott om tid på mornarna när man är ute
och jagar. Det finns oftast inte heller så bra
ljus i jaktstugan, så det kunde ta upp till
45 minuter för mig att få på mig linserna
på morgonen. Nu har jag istället månadslinser som får sitta kvar, som jag slipper
ta ut innan jag går och lägger mig. Jag
sätter in dem en till två dagar innan jag
ska ut och jaga så att ögonen vänjer sig
vid dem. Sen har jag dem i flera dygn, de
är tunna och sköna. Linser är klart att
föredra före glasögon vid jakt tycker jag.
Jag slipper imma, behöver inte tänka på
att sätta på mig något när jag ska iväg på
morgonen, eller vara orolig för att tappa
dem så de går sönder och jag ser mycket
bra, säger Håkan. n
Det var oerhört
­frustrerande att
bara se en grön massa
när jag tidi­
gare kunnat
urskilja vart­
enda barr.”
Håkan Forsman
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 fokus specialglas : gl as för bilkörning
Bekvämare och
säkrare körning
När vi kommer upp i medelåldern är det inte ovanligt att vi börjar uppleva bilkörningen
som lite jobbigare än tidigare. Vi får sämre kontrastseende, tycker det är jobbigt med
motljus eller får svårare att se i skymning när vi är ute på vägarna. Känner du igen
symptomen? Då kan ett par specialglas för just bilkörning ge dig en bekvämare och
säkrare körning. Med glas som fungerar lika bra inne i bilen som utanför.
av C a m i l l a R a n d e r z C e v u n g b i l d b i l da r k i v e t
G
illar du att köra bil men har
börjat märka att det har blivit jobbigare för dina ögon
när du är ute på vägarna.
Har du dessutom kommit
upp lite i åldern så är det
inte helt ovanligt att man märker att ögonen
blir trötta, eller att det har blivit jobbigare att
se kontraster vid skymning eller dåligt väder.
Du kanske blir lite mer bländad av solstrålarna, eller av mötande bilars strålkastare.
Problem som många har, men få vet att de
kan få hjälp med hos optikern. För genom att
skaffa ett par specialanpassade glasögon för
bilkörning får du en mycket bekvämare stund
på vägen och även säkrare, då du får ett betydligt bättre seende. Glas­ögon med färgskiftande
glas som blir som solglasögon när ljuset ute
blir starkare. Kontrasthöjande, antireflexbehandlade och fungerar lika bra när du kör
som när du befinner dig utanför bilen.
olika tider på dygnet, så
glasen man har i glasögonen när man kör bil
måste klara dygnets olika ljusförhållanden.
Ett par färgskiftande glas anpassade för bilkörning ger bra konstrastseende oavsett ljusförhållande eftersom glasen mörknar eller ljusnar vid behov. Du slipper också att hålla reda
på två par, ett par vanliga och solglasögon. De
är perfekta för bilkörning då de eliminerar
reflexer, ökar kontrasterna och ger ökad ögonkomfort genom att glaset mörknar, vilket även
minskar risken att bländas, säger Ulf Sperring,
leg. optiker på Sperrings Optik i Sveg.
– Bilförare kör
Jan-Erik Nilsson arbetar som virkesförare
och har vanliga progressiva glasögon som
han även har använt när han kör bil. För ett
tag sedan skaffade han ett par specialanpassade bilglasögon, med färgskiftande drivewear-glas från Rodenstock i bågen.
– De är helt otroligt sköna. Innan trädde
jag på solclips på mina vanliga glasögon när
solen kom fram, vilket var rätt jobbigt. Nu
slipper jag hålla på och byta och krångla och
kan ha samma glasögon hela dagen oavsett
väderlek och tidpunkt på dagen. De ger perfekt solskydd inne i bilen och det har också
blivit bekvämare att röra sig in och ut ur bilen
tack vare att glasen anpassar sig efter ljuset.
Jag ser kontraster mycket bättre vid dålig
väderlek, slipper bländning och får en mycket
klarare bild än tidigare, berättar Jan-Erik.
Men det är inte bara avståndsseendet som
är viktig när du kör bil.
Både för privatföraren och yrkeschauffören krävs det idag mer av vår syn när vi kör
bil, även när det kommer till närseendet. Det
är mer information på instrumentpanelen
som vi ska tillgodogöra oss än tidigare. Det
gäller privatföraren och i ännu högre grad
för yrkestrafiken med sina avancerade tekniska fordon. Då är det också viktigt att glasen fungerar både på långt och nära håll i
bilen. Att närseendet är anpassat så att det
ger en god översikt på nära håll av exempelvis instrumentpanelen, utan att du ska
behöva vrida ner huvudet eller sänka blicken
för mycket så att du tappar kontrollen över
vägen, förklarar Ulf. n
23
Tips till er föräldrar
Var uppmärksam på om ditt barn
sitter väldigt nära teven eller
dataskärmen eller har boken
nära ansiktet när hon eller han läser.
2
3
4
5
Jämför med dig själv och
eventuella syskon, vissa
­syn­problem kan vara ärftliga.
Att inte gilla, eller bli trött av
läsning bör alltid vara en
­signal för att barnet bör göra
en synundersökning hos en optiker.
Har ditt barn
synproblem som påverkar
skolarbetet?
Gå efter eget huvud. Om du
inte tycker att något stämmer
eller känns bra för ditt barn
– var inte nöjd!
Se synundersökning som ett
komplement till att gå till
läkare och specialpedagog.
Visste du att det finns många barn ute i skolorna som har inlärningsproblem som
orsakas av deras syn. Problem som gör det svårt för dem att läsa, skriva och som ger koncentrationssvårigheter. Det trista är att många av dessa barn och deras föräldrar inte har en aning om
att barnen med hjälp av glasögon eller kontaktlinser kan slippa problemen.
av C a m i l l a R a n d e r z C e v u n g b i l d J o h n é r b i l d by r å
T
ror du, precis som många andra föräldrar, att våra barn har bra syn om inga
synfel har upptäckts genom de undersökningar som görs hos bvc eller skolsköterskan. Tyvärr tror du då fel, en
uppfattning som gör att många barn
går genom skolåren med synproblem. Det tragiska är
att många av dessa barn med oupptäckta synproblem
kan ha det väldigt jobbigt i skolan. De kan ha läs- och
skrivsvårigheter, ont i huvudet och koncentrationssvårigheter. De kan dras in i olika, jobbiga utredningar för
att ta reda på varför de agerar som de gör i skolan, eller
sättas i specialundervisning. För flera av dessa barn skulle
problemet istället lätt kunna lösas genom en grundlig
synundersökning. Men oftast är det inte till en optiker
man vänder sig när barnen får dessa problem i skolan,
utan långt vanligare är att skolsköterskan eller någon
specialpedagog kopplas in.
– Barn är ofta inte medvetna om sina synproblem, att
de ser sämre än andra. De kan gömma sina tillkortakommanden ganska lätt, så det kan vara svårt för föräldrar och skolpersonal att upptäcka. Det är först när
barnen får testa sin syn med hjälp av olika prismor, glas,
i olika styrkor som de kan jämföra och uppleva hur en
korrekt syn ska vara. För oss optiker är barn egentligen
inte svårare att undersöka, det kräver bara lite mer tålamod och fantasi, säger leg. optiker Per Blomkvist på
Optikhuset i Karlstad och Kristinehamn.
som kan skapa komplikationer i skolan är
dold skelning, att samsynen inte fungerar. Det vill säga
att ögonen inte samarbetar korrekt, inte visar samma
bildstorlek och att barnet inte kan fokusera båda ögonen
på en sak samtidigt. En som hade problem med dold
skelning i många år utan att det upptäcktes är Nora
Lavén, idag 15 år.
– Nora hade tidigt problem med talsvårigheter och
sedan när hon började skolan fick hon svårt att läsa och
skriva. Hon vände på bokstäverna och höll böckerna
väldigt nära sig. Eftersom hennes problem i skolan koppEtt synfel
24
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 lades till dyslexi, efter en utredning i lågstadiet, tänkte
vi inte på att de kunde ha med synproblem att göra. Vi
hade ingen tanke på att gå till en optiker och göra en
synundersökning, för det var ju inget fel på hennes syn.
Hon hade ju gått igenom alla vanliga synundersökningar
som görs hos bvc och skolsköterskan och de hade aldrig
funnit några problem med synen, berättar Noras mamma
Katarina Haglund Lavén.
Så Nora – som hade svårt att tyda vissa bokstäver,
såg blixtar runt texter som hon läste, ofta fick huvudvärk
och upplevde samma symptom som åksjuka när hon
exempelvis fokuserade på många olika prylar i en affär
– blev diagnostiserad med dyslexi.
– Det var skönt när det blev klart att det var dyslexi,
för då fick jag extra hjälp i skolan och det gjorde att det
blev lättare att klara av skolan för mig.
Nora som trodde att det var dyslexi hon hade
bestämde sig då för att träna på det här med läsning. Att
läsa massor för att på så sätt lära sig orden och bokstäverna utantill.
– Jag tänkte att jag skulle kunna träna bort lässvårigheterna genom att läsa mycket. Så jag läste många
böcker, det var jättejobbigt. Men det blev inte mycket
bättre och långa texter på datorn fungerade inte alls för
mig att läsa.
Trots att Nora tränade så blev det inte så mycket
lättare att läsa. Huvudvärken och symptomen med
åksjuka när hon skulle fokusera på flera olika saker fanns
också kvar. Tidigare i år, när Nora fyllde 15 år, ville hon
ta mopedkörkort. För att få göra det ingår det att man
gör en synundersökning.
– När jag letade optiker på nätet för att boka in en
synundersökning för Nora så hamnade jag på Optikhuset
i Karlstads hemsida. Där stod det en del om läs- och skrivsvårigheter i skolan och just om dyslexi. Så jag ringde till
dem och berättade om Nora och hennes problem och de
trodde att de kunde hjälpa oss. Så vi gjorde först en test
med blåfiltertext och en covertest, som visade att Noras
problem kunde bero på dålig samsyn. Sedan gjorde optikern en grundlig synundersökning och upptäckte hennes
dolda skelning. Det känns väldigt skönt att Noras synfel
Jag
tänkte
att jag skulle
kunna träna
bort lässvårig­
heterna
genom att
läsa mycket.
Så jag läste
många
böcker, det var
jättejobbigt.”
Nora Lavén,
nöjd glasögonbärare
➽
25
designat
➽ blev upptäckt, men tänk om jag inte varit inne
på deras hemsida, då hade vi nog fortsatt som
innan, berättar mamma Katarina.
Nu efter den grundliga synundersökningen
har Nora fått glasögon med specialglas, glas
för extra läshjälp för barn och unga vuxna.
Glasögon som gör stor skillnad för Nora:
– Det är jätteskönt, en jättestor förändring. Jag har lättare att läsa, kan läsa längre
texter utan problem, även på datorn och min
huvudvärk är borta. Är jag i stan och tittar
på olika saker på olika avstånd så blir jag
inte heller åksjuk. De är snygga också och
sköna att ha på sig.
Eftersom dålig syn ,
som exempelvis i
Noras fall, påverkar så mycket av skolarbetet
är det beklagligt att inte alla synfel upptäcks
i de traditionella undersökningarna. bvcsystrarna och skolsköterskan har helt enkelt
inga bra metoder för att upptäcka översynthet, astigmatism eller skelning. Men det är
absolut inte deras fel, eftersom de specialistundersökningar som krävs för att hitta dessa
fel inte ingår i bvc- och skolpersonalens
utbildning. Kanske är det mer våra politikers
fel och vår naiva tro som föräldrar på att de
obligatoriska synundersökningar som görs
när våra barn är små ska räcka. För alla de
barn som måste genomlida sin skolgång med
problem som beror på synen, visar tydligt att
det inte är tillräckligt. Så kanske borde
grundliga synundersökningar vara obligatoriskt för alla barn. För inte är väl våra barns
tänder viktigare än våra barns syn. Och till
tandläkaren ser vi ju till att våra barn kommer regelbundet.
det vill säga att man har
svårt att fokusera på nära håll, är det vanligaste synfelet som inte upptäcks hos barn och
som också skapar tydliga problem i skolan.
Redan 1980 gjordes en undersökning* som
visade att 6,9 procent av de nio- och tioåringar som undersöktes hade en översynthet
på mer än +2 dioptrier. Den andelen hade
ökat till 11,7 procent när man undersökte
elva- till tolvåringar. Har man en översynthet
på +2 dioptrier så får man problem med
synen. Det betyder att det finns rätt många
barn där ute i skolorna som skulle vara
behjälpta av synhjälpmedel.
Översynta barn kan anstränga sig och
anpassa, ackommodera, synen för att se bra.
Det vill säga att de med sin egen muskelkraft
kan ändra linsens form och ställa in skärpan.
Det gör det svårare för föräldrar och skolpersonal att upptäcka synfelet. Men oftast leder
översynthet till huvudvärk, trötta ögon och
koncentrationssvårigheter. Är man där­emot
närsynt blir allt suddigt på långt håll och det
går bara att kompensera genom att kisa,
berättar Per.
– Översynthet,
de vanliga kontrollerna inte
alltid upptäcker alla synproblem hos barn,
så finns det vissa saker som vi vuxna i barnens närhet kan vara uppmärksamma på.
Tecken som kan tyda på synproblem. Exempelvis om barnet håller boken nära vid läsning, flyttar sig närmare och närmare teven
eller vita tavlan i klassrummet, ofta får
huvudvärk, kisar, har problem att läsa, eller
klagar på att texten blir dubbel eller hoppar.
Men även om
Att lätt tappa koncentrationen, ha svårt att
komma ihåg vad man har läst, eller att bli
grusig i eller runt ögonen när man läser, att
vara ljuskänslig, eller blunda med ena ögat
kan också vara symptom på synproblem. Då
kan det vara ett alternativ att ta med ditt
barn på en grundlig synundersökning. Ja,
även för dig som har ett barn som har fått
motsvarande diagnos som Nora fick eller
diagnosen bokstavsbarn.
– Tänk på att alla diagnoser är inte rätt
ställda och tidigare synundersökningar kanske inte är tillräckliga. Därför är det viktigt
att barnet blir undersökt av en legitimerad
optiker som är specialiserad på att undersöka
barns ögon, förklarar Per. n
Färgspridare och
värmande blir det
med Eva Solos
överdrag där
tekannan ingår.
Brett och synligt är
snygga armbandet Älg
från Memories of Sweden.
Källa: *Laatikainen L., Erkillä H. Visual screening of
school children, Acta Ophthalmology 1980;58(1):137-43.
Optikhuset i Karlstad/Kristinehamn.
M a rc
Små och helrätt i dessa skräddarsydda skjorttider är manschettknapparna från Sägen.
bs
Ser ditt barn bra?
1
Testet med den blå plastfickan
(förenklat blåfiltertest)
Ett enkelt sätt att testa om det kan
vara ögonen som bidrar till att ditt barn har
svårt att läsa är ”plastficketestet”. Genom
att lägga ett vitt papper med svart text i
en vanlig blå plastficka skapas vad man
brukar kalla lugna bokstäver. Om barnet
upplever en skillnad, att det blir lättare att
läsa texten genom plastfickan kan det
vara tecken på att synen bör korrigeras.
Detta är en enkel variant på det färgfiltertest, blåfiltertest, som ibland ingår i optikerns undersökning för att upptäcka dold
skelning eller samsynsproblem.
2
Smart och smal
är fina vispen
Beater som
bland annat
Designtorget
säljer.
Roligaste
lampfoten
denna höst
kommer från
Oddbirds.
Hög och ståtlig
tar barstolen sin
självklara plats,
du hittar den hos
BoConcept.
Nostalgi
med twist
Covertest Patienten fixerar på en
punkt medan ­optikern täcker för
ena ögat med en ­covertestspade.
Sen flyttas snabbt spaden över till det
andra ögat. Då ser o
­ ptikern en inställningsrörelse i ögat som motsvarar den
dolda skelningen.
Barns synutveckling
och optikerns kunskap
Ett nyfött barn har en synskärpa som innebär att han eller hon kan urskilja
de största ­bokstäverna på syntavlan tydligt från en halvmeters avstånd.
Glansig och matt står
du stadigt på foten,
från United Nude.
Optiker kan undersöka barn i alla åldrar, men har bara rätt att förskriva
synhjälpmedel för barn över 8 år. För yngre barn får optikern endast förskriva
synhjälpmedel i samråd med läkare/ögonläkare. På optikerutbildningen får
man först och främst lära sig undersökningstekniker för barn från 8 års ålder.
Leg. optiker som har magister- och/eller masterutbildning är även utbildade
att undersöka yngre barn.
Ju tidigare man kan upptäcka brytningsfel (översynthet, närsynthet
och astigmatism) eller skelning, desto bättre är förutsättningar för att kunna
korrigera och hjälpa barnet till en god synutveckling.
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
Murrigt, randigt, rutigt och blandat är
tydliga hösttecken i år. Lägg till en smula
djurmotiv så får du rätta mixen.
Mysigt blir det
i soffan med
sköna filten
från Foxford.
Vid cirka 7 års ålder har barnets synskärpa normalt sätt utvecklats till
motsvarande nivå som hos en vuxen.
Ja co
Stolt står djurens konung i skogen
och blir lika fin som kuddöverdrag
i soffan, från barfota.no.
Av Camilla Randerz Cevung
Tidlösa klockan
från Nic and Mel
passar till både
honom och henne.
Randigt i sammet
hänger fint över axeln,
från Ceannis.
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 Grönt är skönt och blir som
här ett självklart blickfång,
från Mikaela Willers.
27
Kanske kurar du upp dig i höstmörkret för att läsa klart sommardeckaren när du
märker att ögonen grusar sig och du blir mer trött än vanligt. Eller så står du i affären
och irriterar dig på att du inte kan läsa innehållsförteckningen på konservburken.
Känns det igen? Då kan det vara första tecknen på presbyopi, ofta kallat ålderssynthet.
”Vad har hänt, jag såg ju så bra
för bara någon månad sedan?”
Av s u s a n n e h ägva l l BILD J OHNÉR BILDBYRÅ
V
isste du att merparten av de som skaffar glasögon för ålderssynthet för första
gången gör det på hösten? Det är nämligen ofta då när dagarna blir kortare
som många upplever att de plötsligt börjar se världen lite mer suddigt. Ålderssynthet drabbar oss alla förr eller senare. Ett besök hos optikern
hjälper dig att se klart igen.
– Jag upplever att de allra flesta känner till att synen förändras med åren. Vissa som inte känner till det kan först bli lite rädda för att
det är något allvarligt fel på ögonen, eftersom det ibland kan upplevas som
en plötslig förändring. Men det är en helt naturlig process som vanligen
märks av i 40-50 årsåldern, berättar Viktoria Edström som arbetar som
leg. optiker på Bålsta Optik.
”Vad har hänt, jag såg ju så bra
”
?
n
a
d
e
s
d
a
n
å
m
n
o
g
å
n
för bara
V
Viktoria Edström,
olika från person till person, mycket Bålsta Optik
beroende på hur vi lever och arbetar. En finmekaniker märker troligtvis
av förändringen tidigare än till exempel en skogsarbetare, olika läsbeteende är en annan
faktor som påverkar upplevelsen. Men åldersförändringen i ögat är ändå densamma. Den
från början mjuka, elastiska linsen i ögat blir med åren alltmer stel och mindre anpassningsbar. Följden blir att ögat får svårare att ställa om skärpan på olika avstånd och man upp­lever
att man ser sämre på nära håll.
– Idag finns läsglasögon både på apoteket och på macken, men det är stor skillnad mellan
dessa ”förstoringsglas” och de individanpassade läsglasögon som provas ut hos en legitimerad
optiker. Vi tar till exempel hänsyn till avståndet mellan pupillerna, kundens läsbeteende och
övriga behov. Dessutom krävs oftast olika styrka för respektive öga. De standardläsglas som
säljs på till exempel macken har inte den optiska kvaliteten och många ser kanske lite bättre,
men blir inte av med besvär som till exempel huvudvärk och trötta, grusiga ögon.
Även om läsglasögon fortfarande är det vanligaste synhjälpmedlet, så finns alternativ.
Till exempel har användningen av multifokala linser vid presbyopi ökat. Linserna är då
anpassade för seende både på nära och långt håll och kan vara bra för dig som av praktiska
skäl har svårt att bära glasögon. Dock ska linser alltid ses som ett komplement till glasögon.
På senare tid har det även blivit möjligt att korrigera ålderssynthet genom operation, ett
mikrokirurgiskt ingrepp där ögats naturliga lins ersätts med en ny syntetisk lins. För att göra
det krävs dock först noggranna undersökningar av ögat för att bedöma förutsättningarna
för operation och chanserna att nå ett positivt resultat. n
Åldersförändringen upplevs
För mig var det absolut
ingen jobbig grej! Det var
lite kul, en piffig accessoar.”
Namn: Louise Jansson
Ålder: 51 år
Synfel: Ålderssynt
När började du märka att du började se sämre?
Det var för ungefär två år sedan. Först märktes det framförallt på kvällen och
i sämre belysning. Jag blev trött i ögonen av att läsa. Då provade jag min mans
läsglasögon och märkte genast att jag såg mycket bättre.
Vad har du för synhjälpmedel nu?
Jag skaffade ett par läsglasögon med låg styrka, sedan har jag bytt till lite starkare
eftersom synen har förändrats.
Hur kändes det att plötsligt behöva ha glasögon?
För mig var det absolut ingen jobbig grej! Det var lite kul, en piffig accessoar.
Har du funderat på andra alternativ än läsglasögon?
Jag har börjat fundera lite på operation, men det känns som ett stort steg.
Däremot skulle linser för ålderssynthet kunna vara ett alternativ. Det blir ju lite
mycket på och av med läsglasögonen ibland, så linser vore bra om det funkar.
28
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 29
procent av den manliga delen av vår
befolkning har ett defekt färgsinne och har svårt att
se skillnaden mellan rött och grönt. Hos kvinnor är
det bara cirka 1 procent som drabbas.
Färgblindhet
och nattblindhet
Tänk dig att inte kunna se om det är rött eller grön som lyser på trafiksignalernas
ljus när du närmar dig dem på avstånd. Eller tänk tanken att inte kunna se det minsta när du vaknar på
natten och tittar dig omkring. Sådant som vi tar för givet i vårt dagliga liv, men som för de
som är färgblinda och nattblinda inte alls är någon självklarhet.
D
Av c a m i l l a r a n d e r z c e v u n g BILD i s to c k p h oto
e flesta av oss tar för givet att vi kan se
alla sköna färger runt om oss och att
vi kan njuta av stjärnhimlen där uppe
på avstånd. Men tänk om du faktiskt
inte kan ge en komplimang till din
kära om vilket snyggt grönt plagg han
eller hon bär, eller får lära dig att memorera vägen om
du rör dig ute när det är mörkt. Att ha problem med att
urskilja framförallt rött och grönt är väldigt typiskt för
30
det som vi kallar för färgblindhet. Det andra, att inte
kunna se i mörkret, kallas för nattblindhet eller nyktalopi
och är precis som färgblindheten ärftlig.
I våra ögon har vi synceller som består av tappar och
stavar. Det är tapparna som förmedlar alla de färgnyanser vi ser och i vårt mänskoöga har vi tre olika tappar
som förmedlar alla färgintryck till hjärnan. Vid färgblindhet är den vanligaste orsaken att man har defekta
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
– Att helt ha oförmågan att se färger är väldigt ovan-
ligt så egentligen är det nog mer korrekt att säga viss
färgblindhet eller defekt färgseende när vi pratar om
färgblindhet. Det absolut vanligaste symptomet på defekt
färgseende är att man inte kan särskilja grönt och rött.
Så att vara ute i trafiken, oavsett om du kör bil eller är
gångtrafikant, ställer ju till vissa problem när det gäller
att se om det är rött eller grönt vid trafikljusen. Det gör
också att du inte kan arbeta som exempelvis lokförare,
sjökapten eller pilot då de yrkena kräver att du kan skilja
på just färgerna rött och grönt, säger Dennis Tillgren, leg.
optiker på Optiker Tillgren i Trelleborg.
Testa själv om du har bra färgseende.
Du ska kunna se vilken siffra som döljer sig i cirkeln.
Rätt svar se nedan vid den orangefärgade rutan.
Du kanske gillar hemmarörda lingon till höstmaten,
men för dem med viss färgblindhet är det inte helt lätt
att gå ut i naturen och plocka det röda guldet. Det finns
även vissa som drabbas av svårigheter av att se blått och
gult, men den varianten av färgblindhet är inte alls lika
vanlig som den med svårigheter att se rött och grönt.
Den blågula varianten drabbar också män och kvinnor
i lika hög grad. Ett defekt färgseende kan även uppkomma på grund av en ögonskada och kan då exempelvis innebära att man blir färgblind endast i en viss del
av synfältet, men har perfekt färgseende i övriga delar.
så lätt och spela boll i skymningen var svårt. Likaså att
busa runt i den mörka källaren. Däremot lärde jag mig
att orientera mig när det var ljust och har än idag lätt
att veta hur det ser ut om ljuset slocknar. Jag räknar
exempelvis steg och trappsteg och memorerar var föremål är placerade. Det går numera liksom automatiskt. Som nattblind kan man inte heller njuta av sådant
som vi tar för givet. Den vackra skymningen, eller den
underbara natthimlen fylld med alla stjärnor. Dennis
kan exempelvis enbart se månen och polstjärnan, allt
annat är svart, även vid fullmåne. Annat som blir problematiskt är att vara ute på stan på kvällen med alla de
hinder som finns på våra trottoarer, eller äta middag på
en restaurang med mysbelysning.
– Utan A-vitamin i tappar och stavar kan vi inte omvandla
den elektromagnetiska vågrörelsen ljus till nervimpulser
så att vi kan se ljus och färger. Är vi då sjuka eller missbrukare av något slag så kan det göra att kroppen inte
kan tillgodogöra sig den A-vitamin vi i vanliga fall får i
oss via en varierad kost. Det kan också påverka färg­
seendet, förklarar Dennis
Tapparna gör som sagt så att vi kan urskilja färger
medan stavarna i ögat hjälper oss att uppfatta ljusskillnader. Har man då en skada på stavarna, eller att de
fattas helt, så är det inte färgerna man har problem med
utan att se när det är mörkt. Det kallas då istället för
nattblindhet. För den som drabbats är det betydligt svårare att se i skymning eller inomhus vid svag belysning.
För att inte tala om nu när de mörka höstnätterna drar
in i vårt land. Vår KlarSynt-optiker Dennis Tillgren är
en av de som är född med nattblindhet.
– Redan som treåring noterade min mormor att
”pågen sir nåck ente så brau” och mina föräldrar tog
mig till en ögonläkare. Själv märkte jag av problemet
när vi lekte på kvällarna med kompisar då jag kommit
upp i skolåldern. Att leka ute på kvällarna var inte alltid
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 När det kommer till körkort så säger Trafikverket föl-
jande: ”Du måste ta ansvar i trafiken och följa de regler
och föreskrifter som finns. Du får inte ha någon sjukdom
som påverkar, eller kan påverka, din körning på ett negativt och trafikfarligt sätt”. Det betyder att du som är
totalt nattblind inte får körkort. Däremot utgör numera
inte färgblindhet något hinder för att köra bil. n
Glasögon för färgblinda
Rätt svar: siffran 6.
8
tappar. Något som drabbar framförallt män då problemet att särskilja rött och grönt orsakas av en recessiv
gen i X-kromosomen. Eftersom män bara har en X-kromosom och kvinnor två är det män som drabbas oftare.
För att en kvinna ska bli färgblind krävs det att både
pappan och mamman är färgblinda. Hos mannen räcker
det med att en av föräldrarna är färgblinda för att det
ska kunna gå i arv.
Visste du att det idag finns glasögon för dig som
har ett defekt färgseende som ger dig hjälp att
skilja på färgerna. Med hjälp av ett passivt filter
som sätts på glasen blir färgerna ljusare och mer
mättade och på så sätt enklare att skilja åt.
Du kan
exempel­
vis inte arbeta
som lokförare,
sjökapten eller
pilot då de
yrkena kräver
att du kan
skilja på just
färgerna rött
och grönt.”
Dennis Tillgren,
leg. optiker,
Optiker Tillgren,
Trelleborg
31
JF Rey
silhouette
h e l ly H a n s e n
j f RE y
Fleye
Mönstrat
hack e t t
!
n
i
s
n
o
g
å
n
n
ä
Mer aktuell
to m f o r d
i n s p i r at i o n s b i l d : J o h n l en n o n
trender
K ontraster
1
Runt är det som gäller
just nu. De runda
bågarna gör verkligen en strålande
återkomst från det förgångna.
Perfekta för kultur­uttrycket.
Gucci, tOm ford
2
Nostalgiskt är ordet för
dagen när det kommer
till trenderna för hösten.
Modeskaparna är fortfarande influerade av gårdagens
former och uttryck, men lägger till
sin personliga touch för att skapa
ett modernare uttryck.
Prada, mArc jacobs
3
Lite större, lite mer synligt.
För er som älskar bling
bling och verkligen har
saknat detta på bågen
så börjar vi åter se bågar med lite
glitter som ger det där extra i glamourväg. Men det är fortfarande
hållet i en minimalistisk anda. Inget
vräkigt 80- och 90-tal här inte.
alexander McQueen, Polaroid
32
4
Även om plastbågen
fortfarande tar mest
plats så är metall hett,
både som accent­
material eller som huvudsakligt
blickfång. Titanium och andra
lätta material har kommit för att
stanna. Bekvämt, lätt att ha på
och väldigt hållbart.
5
6
Ett annat tydligt
Kontrasterande färg eller
ledord är fortfamönsterbild på skalm
rande tunt. Det
och front är en tydlig
gäller för både
trend. Distinkta färger
själva frontformen och skalblandas med skimrande mönster,
marna, men med lite skartydliga formförändringar och minipare designdrag än tidigare. malistiskt välarbetade detaljer.
SKAGA, CROSS
KunoQvist, Inface
7
Vi kommer att se en hel
del randigt, linjerat och
organiskt i höstens mönster. Sköldpaddsfärgat
som varit borta ett tag kommer nu
på bred front tillbaka, men nu med
lite nyare modernare mönsterbilder.
8
Dova färger har vi sett
på bågen ett tag nu
och det verkar inte
mattas av, men de får
ofta sällskap av en kontrasterande färg eller mönsterbild.
rochelle, RODENSTOCK
Maui Jim, KUNOQVIST
oscar Magnuson, rodenstock
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 33
T!
HE
NY
Får vi låna
dina ögon?
Prova nya Biotrue ONEday gratis* i 10 dagar.
Biotrue ONEday efterliknar dina ögon. Den nya endagslinsen har samma fuktighetsgrad som ögat och linsens yta fungerar på samma sätt som ögats naturliga tårar.
Det förhindrar uttorkning och ger dig en bekväm syn hela dagen.
* Kostnad för synundersökning tillkommer
Kluriga tankenötter
Svaret, orden från de gulmarkerade fälten, mejlas senast den 19 september 2013 till [email protected]. Märk mejlet
i ämnesraden: Korsord. 1 pris: Presentkort på 5 000 kr. 2 pris: Presentkort på 3 000 kr. 3 pris: Presentkort på 2 000 kr.
Presentkorten gäller i samtliga KlarSynt-butiker. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.
SättsööSätts
verända
ända
ver
Sesofta
ofta
Ses
på
på
Kange
ge
Kan
eld
eld
Rödtråd
tråd
Röd
Börvivi Ses
Sesi-i- Är tunn- Kan
Kanvivi
Bör
tunn- se
hålla bland
blandpå
påÄr land
sepå
på
hålla
land
oss
i
stång
plan
oss i
stång
plan
FalkFalkman
man
Villviviejej
Vill
hapå
på
ha
vägen
vägen
GörkankanGör
skeden
den
ske
somtar
tar
som
kniven
tilltillkniven
Harman
man
Har
kanskeför
för
kanske
attfåfåfölföl
att
Kanbo
bovid
vid
Kan
enkanal
kanal
en
ÄrsomsomPärson Är
Pärson
marnatfrånTärTär-marnatfrån
teni ien
en
naby ten
naby
film
film
Vem är
är detta?
detta?
Vem
Ärsvårt
svårt
Är
attrymrymatt
mafrån
från
Enkänd
kändstatsman
statsmansom
sombad
baden
enoptiker
optiker ma
En
attskära
skäraut
utunderdelen
underdelenav
avsina
sinaavavatt
ståndsglasögonoch
ochi istället
ställetbygga
bygga
ståndsglasögon
läsglasögon.Han
Hanhar
hargett
gettnamn
namn
ininläsglasögon.
åtdenna
dennatyp
typav
avglasögon
glasögonoch
ochJanJanåt
ÖjvindSwahn
Swahn har
haranvänt
använtsådana.
sådana.
Öjvind
Mantalar
talarom
omatt
atthålhålMan
ögonenpå
påskaft,
skaft,
lalaögonen
menvad
vadkallas
kallasglasglasmen
ögonpå
påskaft
skaft
ögon
Omges Dålig
Dålig
Omges
avrev
rev vana
vana
av
Kange
ge
Kan
förgiftförgiftning
ning
Flyteri i
Flyter
TyskTyskland
land
GörkankanGör
skemissmissske
nöjd
nöjd
Tarplan
plan
Tar
alltid
alltid
Palats Göra
Palats
Göra
för
för
slutpå
på
sultan slut
sultan
Läggspå
på
Läggs
Läggapå
på
Lägga
Drev Har
Harjobb
jobb
Drev
med för
fören
en
med
norrmanhövding
hövding
norrman
Mångai i
Många
Ställai i faunan
Ställa
faunan
ordning
ordning
Späkning
Späkning
TT
rr
oo
Haren
en
Har
deli i
del
magen
magen
Pippi
Pippi
GörininGör
brottstjuv
brottstjuv
Kan
Kan
tilltalad
tilltalad
bli
bli
HarordordHar
ningoch
och
ning
reda
reda
Ärdet
det
Är
attgöra
göra
att
bortsig
sig
bort
Ärhelig
helig
Är
fören
en
för
hindu
hindu
Kandet
det
Kan
kastrull
i ikastrull
Sågs
Sågs
oftamed
med
ofta
Barbie
Barbie
SpriSpridautut
da
Rörsig
sig
Rör
med
med
vinden
vinden
Harrot
rot
Har
och
och
krona
krona
Ställsåtåt
Ställs
sidan
sidan
Inte
Inte
finna
finna
gottnog
nog
gott
Enav
av
En
asteroiasteroiderna
derna
UppUpphovshovsmannen
mannen
Ibland
Ibland
uppåt
uppåt
vägväggarna
garna
PromePromemoria
moria
sådankan
kanman
man
I Isådan
läggatill
tillen
enbit
bit
lägga
fråncentrum
centrum
från
Ström
Ström
mot
mot
strömströmmen
men
SkördeSkördetid
tid
LeverälälLever
drepå
på
dre
Flodi i
Flod
Bern
Bern
Besök din närmaste Klarsyntbutik eller gå in på www.klarsynt.se
Ostoch
och
Ost
herreherreman
man
Målför
för Band förKan
Kanman
man
Mål
för bli
blipå
på
ensann
sannBand
en
program
program
salong
buddist
salong
buddist
Syinin
Sy
Jobbar
Jobbar
pådäck
däck
på
GörstästäGör
dare
dare
Bröd
Ibland Bröd
Ibland
Kanman
man
framför Kan
framför
blitramtramvagnen bli
vagnen
padpå
på
pad
Postoch
och
Post
håller
håller
post
post
Gyttjigt
Gyttjigt
Bengan
Bengan
BengtIvansson
Ivansson
Bengt
Klingar
Klingar
denlilla
lilla
den
klockan
klockan
Varning: UV-absorberande kontaktlinser är INTE substitut för skyddande UV-absorberande skyddsglasögon, såsom UV-absorberande skyddsglasögon eller solglasögon,
eftersom de inte helt täcker ögat och det omgivande området. Man bör fortsätta att använda UV-absorberande glasögon enligt anvisningarna.
Vinnarna i korsordstävlingen KlarSynt Nr 2/2013: 1:a pris: Anne-Marie Olsson, Svenljunga. 2:a pris: Staffan Eliasson, Långsele.
3:e pris: Ingrid Hartzell, Helsingborg. Svar: UV-strålning. I sommarens soliga dagar. Rihanna har glas som syns.
KL a r S y n t 2 0 1 3 N r 3 35
cadore
Alfta: Alfta Optik, Långg. 53, 0271-12055. Arboga: Optiker Lund, Järntorgsg 4, 0589-12160. Arvidsjaur: Mariannes Optik, Storg 26, 0960-13660.
Askersund: Connings Optik, Storg 19, 0583-10058. Boden: KlarSynt, Kungsg. 36, 0921-14065. B
­ orlänge: Berglunds Optik, Kvarnforsplan 7,
0243-238588. Glasögonspecialisten, Hagav. 12, 0243-81795. Borås: Okularium, Allég 30, 033-413630. Bålsta: Bålsta Optik, Bålsta Centrum,
0171-56109. Enköping: Skoglunds Optik, Källg 17, 0171-33815. Eslöv: Eliasons Optik, Söderg 18, 0413-555018. Fagersta: Glasögoncentralen,
­Järnvägstorget 2, 0223-71709. Falkenberg: Svenssons Ur och Optik, Storg 38, 0346-10518. Falun: Wiborgs Optik, Gruvgatan 1, 023-7022690.
Filipstad: Glas­ögonhuset, Vikg 8 B, 0590-10148. Fränsta: Optikcentrum, Fränstav 255, 0691-663535. Gimo: Liljebergs Optik, Uppsalav. 10,
0173-40043. Grangärde: Berglunds Optik, Gamla vägen 46, 0240-640080. Gävle: Trend Optik, Nygatan 25, 026-660500. Göteborg: Contacta,
Östra Hamngatan 25, 031-7430600. Gårda Optik, Fokushuset, Åvägen 42, 031-403031. Hulténs Optiska, Ö. Hamng 31, ­031-135205.
Synvård Olskroken, Redbergsv 8, 031-257300. Visuell Optik, Wieselgrensplatsen 9, 031-232719. Halmstad: Lindgrens Optik, Stellan Mörners Gata 6,
035-109490. Haparanda: Nordic Optik, Storgatan 82, 0922- 611 51. Heby: Å
­ sas Optik, Kyrkogatan 21, 0224-34000. Helsingborg: Holms Optik,
Drottningg 7, 042-135447. Holst Optik, Söderg 2, 042-211401. Kulla Optik, Kullag 8-10, 042-136503. H
­ elsingborg/Ödåkra: Optikern på Väla, Väla
Köpcenter, 042-202630. Hofors: Optikern, Centralg 13, 0290-20047. Huddinge: Stuvsta Optik, ­Stuvsta Torg 4, 08-7118240. Hägersten:
Västertorp Optik, Störtloppsv. 14, 08-971024. Hässleholm: Fyra Ögon, Frykholmsgatan 17, 0451-85133. Höllviken: KlarSynt, Toppengallerian,
040-452224. Hörby: Cbra Optik, Storgatan 1, 0415-13244. Höör: Larssons Optik, Storg 35, 0413-20879. Insjön: Anderssons Optik, Hjultorget
18, 0247-40121. Järfälla: Contacta, Tråféstråket, 08-580 27 000. Järpen: Årefjällens Optik, Strandv 1, 0647-665333. Jönköping: Optiker
Jahnke, Hoppets Torg, 036-710643. Kalmar: KlarSynt, Södra Vägen 5, 0480-17393. Optiker Tottie, Kaggensg 21, 0480-12425. Karlskrona: Swan Optik,
Landbrogatan 11, 0455-12012. Karlstad: OptikHuset, V. Torgg 14, 054-182020. Kinna: Ahlén Optik, Klockareg. 3, 0320-12806. Knislinge:
Mühringers Optik, Påls väg. 4, 044-60122. Knivsta: Knivsta Optique, Forsbyv 2, 018-341103. Kramfors: Optikern, Stationsg. 17, 0612-12121.
Kristinehamn: OptikHuset, Kungsg. 46, 0550-18200. Kumla: Optiker Sundberg, Trädgårdsg. 11, ­019-579590. Kungsängen: Blickfånget Optik,
Torget 9, 08-58175151. Kungälv: Gustafssons Optik, Ytterbyv 5, 0303-13579. Se Optik, Trädgårdsgatan 24, 0303-17400. Köping: Bröderna Åhs, Storag. 20, 0221-71154. Optiker Lund, Ö. Långg. 1,
0221-71633. Linköping: Glasögoninstitutet, Nygatan 38, 013-144600. Ljungskile: Ljungskile Optik, Vällebergsv 4, 0522-20202. Luleå: KlarSynt, Storg 47, 0920-16660. Lund: Ögonvision, Clemenstorget 4,
046-141000. Lycksele: Linsa Optik, Storg. 31, 0950-66411. Malmö: Malmborg Optik, S. Förstadsg. 65 B, 040-6110232. Skjöld/Skjöld & Grönvall, Stormg. 4, 2 vån, 040-79550. Wallgrens Optik,
Ahlmansg. 2, 040-192410. Mora: Mora Optik, Kyrkog.5, 0250-18180. Nacka: Boo Optik, Ektorpsv 6, 08-7162848. Sickla Optik, Siroccogatan 10, 08-6418101. Nordmaling: Tobias Optik, Storg. 5,
0930-31211. Nybro: Optiktjänst, Storg. 11, 0481-10650. Nyköping: Optiker Ann Nivér, Slottsg. 25, 0155-210575. Nynäshamn: AH-Optik, Fredsg. 9, 08-52014303. Ockelbo: Optikern, S. Åsg. 9,
0297-42250. Osby: Optiker Krister Nilsson, V. Storg. 12, 0479-10956. Skara: Fihn Optik, Järnvägsg. 12, 0511-10154. Skellefteå: Optiker Burman, Nygatan 43, 0910-18180. Skutskär:
Öberg Ur-Optik, Centrumg. 15, 026-70189. Skärhamn: Tjörns Optik, Magasing. 6, 0304-674300. Skärholmen: Backmans Optik, Skärholmsgången 14, 08-55647060. Sollebrunn: Bjärke Optik,
Gräfsnäsv 3, 0322-83100. Sollefteå: Nipoptik, Centrumplan 7, 0620-17575. Sollentuna: Ögonkontakten, Sollentunavägen 177, 08-353508. Solna/Frösunda: Boulevard Optik,
Gustav III:s Boulevard 10, 08-122 06 655. Staffanstorp: Dahl´s Optik, Storg. 9, 046-257980. ­Stenungsund: Dahlgrens Optik, Göteborgsv. 4, 0303-80162. Stockholm: City Optik, Drottningg. 80,
08-7917570. Contacta, Kungsgatan 57, 08-21 33 60. Contacta, Sturegallerian, 08-580 26 000. HultinsOptik, Renstiernasg.13, 08-6422322. Klarsynt Östermalm, Linnég. 21, 08-6634172. Optikboden på
Söder, Ringv. 63, 08-6443010. Wedin & Söderberg, H
­ ammarby Allé 32, 08-122 03 333. Storuman: Storumans Optik, Skolg. 12, 0951-77112. Strömstad: Strömstads Optiska, Spruthusplatsen 1,
0526-10903. Sundsvall: Nordlanders S
­ pecialoptik, Storg. 31, 060-613417. Sunne: Glasögonhuset, Storg. 28, 0565-10406. Svedala: Dahl´s Optik, Storgat. 25, 040-404444. Sveg: Sperrings Optik,
Bergg. 4, 0680-718360. Svenljunga: Syncentrum, Torget, 0325-611060. Säter: Runes Ur-Optik-Guld, Storg. 13, 0225- 50112. Sävedalen: Sävedalens Optik, Göteborgsv 32-34, 031-265048.
Söderhamn: Dina Ögon, N. Hamng 9, 0270-12174. Söderköping: ­Optiker Sten Andersson, Skönbergag. 7, 0121-13120. Södertälje: Gyhne & Kristofferson, Badhusg. 1 B, 08-55032305. Tomelilla:
Syncentrum, Tomegatan 2, 0417-13333. ­Torup: Ögonkontakten, G:a Nissastigen 18, 0345-20125. Tranås: Glasögon-City, Storg. 37, 0140-17211. Trelleborg: Optiker Tillgren, Algatan 43, 0410-12033.
Trollhättan: ­Se Optik, Spannmålsgatan 16, 0520-15630. Tumba: Nyströms Ur & Optik, Tumba Centrum, 08-53031858. Tärnsjö: Eklunds Ur & Optik, N. Storg. 5, 0292-50039. Uddevalla: Contacta,
Kungsgatan 11, 0522-352 40. Umeå: Tobias Optik, Storgatan 49, 090-120500. Uppsala: Gertz Optik, Dragarbrunnsg. 39, 018-131760. Glasögonfynd, Norbyv 67 C, 018-553838. Rediviva Optik,
Drottningg. 4, 0
­18-103311. Vara: Din Ögontjänare, Hotellg. 2, 0512-121 50. Varberg: Optiker Haar, Torgg. 23, 0340-80500. Vellinge: Vellinge Synoptik, Kompanig. 2 A, 040-426280. Vilhelmina:
Vilhelmina Optik, Volgsjöv 46, 0940-10241. Vingåker: Optica, Bondeg. 8, 0151-511820. Visby: Tells Optik, Österv. 1, 0498-271200. Vännäs: Vännäs Ur Guld & Optik, Storg 2, 0935-51110. Värnamo:
Eye Clinic Värnamo, F
­ lanaden 5C, 0370-341080. Västerås: Optiker Rynger, Stora Gatan 33, 021-136900. Växjö: Oscar Carlsson Ur & Optik, Storg 18,
0470-12259. Syncentrum, Västerg 10, 0470-22120. Ystad: Kontaktlinskliniken, Blekeg. 31, 0411-14905. Ålem: Ålems Optik, Alsteråv. 14, 0
­ 499-22632.
Åtvidaberg: Look Syncenter, Centrumhuset, 0120-10122. Älvsbyn: Linneruth Optik, Storg 10 A, 0929-55077. Örebro: Seger & Seger, Nygatan. 35,
019-148670. Örnsköldsvik: Greens Optik, Storg. 22, 0660-19600. Övertorneå: Nordic Optik, Hemv. 11, 0927-10151.
Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke