1(6)
___________________________________________________________________________
Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer
Barnvaccinationer
Övriga vaccinationer
Nedanstående vaccinationer ingår inte i barnhälsovårdens eller skolhälsovårdens ordinarie
program och ingår därmed inte i BVCs normala uppgift. Föräldrar som önskar vaccinera sina
barn utöver ordinarie program ska hänvisas till vårdcentralen, barn-, infektions-, eller annan
specialistmottagning.
Hepatit A
Hepatit A-virus sprids med mat och vatten. Sjukdomen förekommer över hela världen men
risken att drabbas är större ju sämre de sanitära förhållandena är och störst risk föreligger
därför i länder längs östra och södra delen av Medelhavet, Östeuropa, Afrika, Asien och Sydoch Mellanamerika. Hos små barn passerar ofta sjukdomen obemärkt, även om de själva kan
föra smittan vidare. Alla åldrar kan drabbas. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet.
Barn som skall vistas i högendemiska länder bör liksom vuxna vaccineras före utresa. Särskilt
viktigt är det att vaccinera barn som reser till dessa länder för att besöka släktingar. Likaså
kan det vara aktuellt att vaccinera barn i en familj innan adoptivbarn från riskområden tas
emot.
Aktiv vaccination mot hepatit A rekommenderas i första hand från ett års ålder men kan ges
från sex månaders ålder vid längre tids resor och hög risk. Två doser med 6-12 månaders
mellanrum ger skydd i åtminstone 20–30 år. En dos oavsett tid före resan ger ett tillräckligt
skydd mot hepatit A.
Som postexpositionsprofylax ges monovalent hepatit A-vaccin eller gammaglobulin, se
Smittskyddsläkarens information om postexpositionsprofylax mot hepatit A.
Hepatit A och hepatit B finns också som kombinationsvaccin (Twinrix och Amberix)
rekommenderas i första hand från ett års ålder men kan ges från 6 månaders ålder (se ovan).
Influensa
Från 6 månaders ålder rekommenderas och erbjuds gratis influensavaccination till barn som
har ökad risk för komplikationer i samband med influensa. Detta gäller barn med astma grad
4, kraftig övervikt (BMI>40), neuromuskulär sjukdom, kronisk hjärtkärlsjukdom, ökad risk
för infektioner (t ex immunbristsjukdom, men också andra tillstånd såsom cancer eller
autoimmunitet där sjukdomen i sig eller behandlingen medför en ökad risk för infektioner),
kronisk lever- eller njursvikt, svårinställd diabetes mellitus, eller ”flerfunktionshinder”.
Dosering
Barn fr o m 13 år: Säsongsinfluensavaccin 1 dos x 1
_______________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Senast uppdaterat 2012-09-04
(Ursprungligen publicerat 2006-04-06)
2(6)
Barn 6 månader t o m 12 år: Nedanstående dosering gäller oavsett eventuell tidigare
vaccination med Pandemrix.
Tidigare ej säsongsinfluensavaccinerade
med 2 doser
Tidigare säsonginfluensavaccinerade
med 2 doser
6 t o m 36 mån.
3 t o m 12 år
6 t o m 36 mån.
3 t o m 12 år
Säsongsinfluensavaccin
½ dos x 2*
Säsongsinfluensavaccin
1 dos x 2*
Säsongsinfluensavaccin
½ dos x 1
Säsongsinfluensavaccin
1 dos x 1
*De två doserna ska ges med minst fyra veckors mellanrum.
.
Meningokocker
Meningokockinfektioner förekommer över hela världen, men är vanligare i vissa områden.
Ibland uppstår mindre eller större utbrott, då flera personer insjuknar. En
meningokockinfektion kan orsaka meningit och/eller sepsis/septikemi. Infektionen
förekommer i alla åldrar, men främst drabbas barn under fem års ålder och tonåringar.
Konjugerat kombinationsvaccin mot typ A, C, W och Y 135 (Menveo) är registrerat i EU för
barn över 2 års ålder. Studier har visat god effekt och säkerhet även för de allra minsta barnen
och förhoppningsvis kommer det snart vara godkänt även för spädbarn. Vaccinet ges som
engångsdos och behovet av booster är inte klarlagt ännu.
Fördelen med denna nyare typ av vaccin, jämfört med tidigare kolhydratvaccin, är att även de
minsta barnens annars omogna immunförsvar stimuleras, samt att det ger ett långvarigt skydd.
Meningokocksvaccin kan ges tillsammans med andra barnvaccin enligt vaccinationsprogrammet men på olika injektionsställen.
Rotavirus
Allmänt
Rotavirus är den vanligaste orsaken till allvarlig magsjuka, så kallad gastroenterit (GE), hos
små barn, såväl i Sverige som globalt. Ute i världen, framför allt i utvecklingsländer, är
rotavirus också en vanlig ”barnadödare” och WHO räknar med att ca en halv miljon barn
årligen dör i rotavirusinfektioner. I Sverige är dödsfall ovanliga och mindre än fem barn har
avlidit till följd av rotavirus under de senaste 10 åren.
Det finns många olika typer av rotavirus, men det är ett fåtal av dessa som står för huvuddelen
av sjukdomsbördan.
Viruset är mycket smittsamt och i princip alla människor smittas tidigt i livet av denna
infektion. Immuniteten efter genomgången infektion är ganska dålig och man kan därför
drabbas av rotavirusinfektioner flera gånger under livet. Risken för svår sjukdom är dock
störst första gången man drabbas, vilket ofta är under det första levnadsåret.
_______________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Senast uppdaterat 2012-09-04
(Ursprungligen publicerat 2006-04-06)
3(6)
Inkubationstiden efter att ha blivit utsatt för smitta är 2–4 dagar, varefter man insjuknar med
kräkningar, feber och frekventa vattentunna diarréer. Symtomen kvarstår ca 5–8 dagar, i
enstaka fall längre, vilket är betydligt längre än till exempel den så kallade vinterkräksjukan.
Magsjuka under så många dagar hos ett litet barn medför risk för komplikationer, som
intorkning och saltrubbningar vilket i sin tur kan leda till kramper.
Sjuklighet i rotavirusinfektion i Sverige
Magsjuka, där en stor del är orsakade av rotavirus, är en av de vanligaste sökorsakerna inom
barnakutsjukvården (utgör ca 8–10 % av alla akuta barnpatienterna). Av barn yngre än 5 år
som behöver slutenvård på grund av magsjuka står rotavirusinfektion för 50–70 % av fallen.
Rotavirusinfektioner uppvisar en mycket tydlig säsongsvariation och brukar ha en kraftig topp
under februari–mars. Denna topp samvarierar därför ofta med andra vanliga
säsongsinfektioner, som respiratoriskt syncytievirus (RS)-virus, vinterkräksjuka och
influensa. Sammantaget ger detta en mycket stor sjukdomsbelastning under några få månader.
Vacciner
Det finns idag två orala vacciner på marknaden. Vaccinerna skiljer sig åt när det gäller hur de
är uppbyggda, vilka virustyper som ingår och avseende doseringen. Båda ska ges före 6
månaders ålder, det ena med 2 doser (Rotarix) och det andra med 3 doser (Rotatec). Doserna
kan ges inom ramen för det sedvanliga vaccinationsprogrammet och kan ges samtidigt som
övriga vaccin, men det vaccin som ges i 3 doser kan innebära behov av ett extra besök på
BVC.
Båda vaccinerna har visats sig ge >90 procentigt skydd mot rotavirusinfektion, jämfört med
placebo. Studier från bland annat USA, Australien, Belgien och Österrike, har också visat att
vaccinet kraftigt minskar behovet av sjukhusvård på grund av svår maginfluensa och att denna
effekt är störst hos barn < 2 år. Minskningen av antalet sjukhusvårdade barn för maginfluensa,
oavsett orsak, har varit mellan 33 % och 59 % och för maginfluensa orsakad av rotavirus
mellan 74 % och 100 %.
På grund av att ett tidigare oralt vaccin mot rotavirus gav upphov till en viss ökning av en typ
av tarmvred, så kallad invagination, hos små barn genomgick dessa nya vaccin mycket
omfattande säkerhetsstudier innan godkännandet och post-marketing övervakning pågår hela
tiden. Vaccinerna är nu väl etablerade och av Rotarix har exempelvis fram till mars 2010
givits mer än 60 miljoner doser. Senaste året har ett par studier från Syd- och Mellanamerika
visat att det finns en minimal, men ändå ökad risk för invagination även med dessa nya
vacciner. Den ökade risken har setts veckan efter vaccination. Med adekvat information till
föräldrarna om observans på mag-tarmsymtom efter vaccination kan invagination upptäckas
och åtgärdas tidigt, vilket gör att nyttan av vaccinet överväger den lilla risken för
komplikationer, som för övrigt även föreligger vid rotavirusinfektion.
Vaccindosering
Rotarix: 2 vaccindoser från 6 veckors ålder, med minst 4 veckors mellanrum
Båda två doser ska vara givna före 24 veckors ålder (2, 4 mån el 3, 5 mån)
RotaTeq: 3 vaccindoser från 6 veckors ålder, med minst 4 veckors mellanrum
Samtliga tre doser ska vara givna före 32 veckors ålder.
_______________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Senast uppdaterat 2012-09-04
(Ursprungligen publicerat 2006-04-06)
4(6)
RS-virus - Respiratorisk syncytial virus
RS-virus (RSV) är den vanligaste orsaken till allvarlig luftvägsinfektion hos späda barn. Trots
långvariga ansträngningar har man inte lyckats framställa ett effektivt vaccin. Emellertid finns
det ett virushämmande medel i form av en monoklonal humaniserad IgG-antikropp mot RSV,
Palivizumab (Synagis). Preparatet är aktuellt endast för profylax till underburna barn med hög
risk för svår RSV.
Synagis rekommenderas till följande patientgrupper:
• extrem underburenhet (barn födda före gestationsvecka 26 och yngre än sex månader vid
tiden då passiv immunisering påbörjas)
• kronisk lungsjukdom (barn < 2 år med måttlig–svår bronkopulmonell dysplasi)
TBE – Tick-born encephalitis – Fästingburen encefalit
TBE-smittan finns huvudsakligen inom Upplands och Södermanlands skärgårdar samt delar
av Mälaren. Särskilda riskområden är Södertörn, Södertäljeviken och de centrala delarna av
Mälaren, men smittrisk finns i hela skärgården, från Öregrund till Nyköpings skärgård.
Smittan är förhållandevis ovanlig även i riskområdena. Det är framför allt fast boende och
sommarboende som har insjuknat.
Varje år drabbas ca 200 personer av fästingburen encefalit i Sverige.
Inkubationstiden är oftast 1–3 veckor. Symtom är feber, huvudvärk och muskelvärk. Efter en
veckas förbättring återinsjuknar en fjärdedel med hög feber, kraftig huvudvärk samt andra
symtom på hjärninflammation.
Behandlingen är symtomatisk och prognosen i de flesta fall god, men cirka tio procent får
förlamningar och drygt en tredjedel andra långdragna eller bestående men.
TBE-vaccination kan rekommenderas till
•
fast boende och sommarboende i områden med smittrisk
•
personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk
•
resenärer som skall vistas i skog och mark på Åland, i Baltikum eller särskilda
riskområden i Centraleuropa och Östeuropa
•
TBE-vaccin till barn kan ges från 1-års och ger generellt ett bra skydd mot sjukdom
hos barn. Små barn, i synnerhet barn under 3 år, som insjuknar i TBE får i regel
lindrigare symtom än vuxna och därför är vaccination mindre angelägen i denna
åldersgrupp.
Amning utgör inget hinder för vaccination med detta avdödade vaccin, varken för
modern eller för barnet.
För att åstadkomma en stabil långtidsimmunisering ges först tre doser som
grundimmunisering och därefter en boosterdos efter tre år. Därefter ges påfyllnadsdos vart
femte år. Vaccinationen bör påbörjas i god tid före fästingsäsongen
Smittskyddsenhetens information om TBE.
_______________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Senast uppdaterat 2012-09-04
(Ursprungligen publicerat 2006-04-06)
5(6)
Varicella (vattkoppor)
En allmän vaccination mot vattkoppor har diskuterats i Sverige. Det krävs två doser, med
minimum 6 veckor mellan doserna.
För närvarande rekommenderas vaccination av barn med underliggande sjukdom som
nedsätter immunförsvaret, till exempel maligna sjukdomar och kronisk njursjukdom. För att
dessa barn inte ska smittas rekommenderas även vaccination av syskon och nära kamrater.
Observera att vaccinerade barn kan vara smittsamma varför de skall hållas separerade från
immunsupprimerade barn i minst 4 veckor.
Vaccinet är ett frystorkat, levande, försvagat virus som ger god skyddseffekt men ska inte ges
till personer med grav T-cellsdefekt. Bedömningen om det går att vaccinera görs av
patientansvarig eller annan sakkunnig läkare.
Det är möjligt att ge andra levande vacciner (MPR, BCG) samtidigt som vattkoppsvaccin. Om
det finns tid att vänta är det dock ur teoretisk synpunkt bättre att låta det gå 4 veckor mellan
de olika vaccinerna.
Gula febern
Sjukdomen
Gula febern är en myggöverförd virussjukdom som förekommer i vissa delar av Afrika och
Sydamerika. Symptomen är initialt influensaliknande men kan progrediera till fulminant
leversvikt, njursvikt och blödningssymtom. Mortaliteten är 20–50 %.
Vaccinet
Vaccinet (Stamaril) är levande och ges i en dos minst 10 dagar före resa till högriskområde.
Barn rekommenderas i första hand vaccination från ett års ålder men vid mycket hög risk för
sjukdom kan man ge det från 9 månaders ålder. Gula febern vaccin ska inte ges under
graviditet, amning eller till personer med nedsatt immunförsvar. Vaccinationen ska
dokumenteras på ett standardiserat sätt med stämpel och batchnummer. Intyg om genomförd
vaccination eller undantag från vaccination krävs före inresa till vissa länder. Giltighetstid 10
år.
Tyfoidfeber
Sjukdomen
Tyfoidfeber är en typ av blodförgiftning och orsakas av bakterier Salmonella Typhi som
sprids via fekalt förorenat mat och vatten. Feber, frossa och huvudvärk är de dominerande
symptomen. Allvarliga komplikationer kan uppträda om inte adekvat behandling med
antibiotika kan ges. Sjukdomen är vanligast i Sydostasien.
_______________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Senast uppdaterat 2012-09-04
(Ursprungligen publicerat 2006-04-06)
6(6)
Vaccinet
Tyfoidvaccin är indicerat vid längre resor (> 4 veckor) eller vid mycket enkel levnadsstandard
i framför allt Indien/Sydostasien. Det finns två olika typer av vaccin; ett inaktiverat vaccin
som ges intramuskulärt (Typhim-Vi eller Typherix) och ett levande peroralt vaccin (Vivotif)
som intas i kapselform 1 dos varannan dag i tre dagar. Det inaktiverade intramuskulära
vaccinet kan ges från 2 års ålder. Det levande perorala vaccinet är godkänt från 5 års ålder.
Japansk encefalit
Sjukdomen
Japansk encefalit (hjärninflammation) är en myggöverförd virussjukdom som förekommer på
landsbygden i Asien. Mortaliteten är ca 30 %.
Vaccinet
Vaccin mot japansk encefalit är indicerat vid längre resor (> 4 veckor) eller vid mycket enkelt
boende på landsbygden i Asien. Det enda vaccin som är godkänt för barn i nuläget har slutat
tillverkas men finns fortfarande kvar hos vissa vaccinatörer i Sverige och ges i tre doser från 1
års ålder. Ett inaktiverat vaccin (Ixiaro) är godkänt för vuxna och kliniska prövningar på barn
pågår och visar god effekt och säkerhet med halv dos x 2 upp till tre års ålder och därefter
heldos x 2 med en månads mellanrum.
Kolera
Sjukdomen
Kolera orsakas av kolerabakterien Vibrio Cholerae och orsakar allvarlig tarmsjukdom och
hög dödlighet i områden med dålig hygien och otillräcklig sjukvård. Risken att få allvarlig
kolera vid ”vanliga” turistresor är liten.
Vaccinet
Vaccin mot kolera är framför allt indicerat vid mycket enkel levnadsstandard eller kontakt
med kolerautbrott i Afrika, Asien eller Sydamerika. Det perorala koleravaccinet Dukoral är
godkänt för barn i tre doser från 2 års ålder.
Rabies
Sjukdomen
Rabies orsakas av ett virus som sprids via bett/slick på skadad hud från saliven på infekterade
däggdjur, framför allt hundar. Smittan förekommer i nästan hela världen men Asien, Afrika
och Sydamerika är högriskområden. Sjukdomen är 100 % dödlig och terapi saknas.
Vaccinet
Vaccin mot rabies är framför allt indicerat vid längre resa eller boende i drabbade länder.
Vaccinet ges i tre doser. Observera att ytterligare två doser måste ges så snart som möjligt
efter exponering. Om barnet är ovaccinerat ska rabiesimmunoglobulin (RIG) ges omedelbart
och samtidigt som vaccination påbörjas enligt internationella scheman.
_______________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Senast uppdaterat 2012-09-04
(Ursprungligen publicerat 2006-04-06)
