Rörelseapparaten

advertisement
Rörelseapparaten
{
Blå text – extra.
Grön text – frågor.
Svart text – läs och kunna.
}
Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.
På laborationstimmen har vi tittat på tvärstrimmiga muskelceller, alias
mukelceller, skeletal muscle.
Vi har titta på hjärtmuskelceller, cardiac muscle cell. Även hjärtmuskelcellerna
är tvärstrimmiga.
Vi har tittat på glatt muskulatur, smooth muscle.
Er uppgift var att hitta skillnader och likheter mellan skelettmuskeln och
hjärtmuskeln.
Labben kan vi säga är en avancerad nivå och jag hade inte räknat med att
annat än 1 person I varje klass skulle klara uppgiften.
Vi tittar på dem på nästa uppslag:
Den övre bilden är skelettmuskel.
Den undre är hjärtmuskel.
Skelettmuskeln har ,era cellkärnor I varje cell.
Hjärtmusklen har en cellkärna per cell.
Hjärtmuskelns celler är mera grenade än skelettmuskelns.
Skelettmuskelns celler är väldigt långa.
Nu förstår ni hur man tittar på en bild och jämför. Liknande lekar brukar kallas
“0nn fem fel” I tidningar.
By 乌拉跨氪 - Own work, CC BY-SA 4.0,
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=46401576
By OpenStax College - Anatomy & Physiology, Connexions Web site.
http://cnx.org/content/col11496/1.6/, Jun 19, 2013., CC BY 3.0,
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=30015036
By OpenStax - https://cnx.org/contents/[email protected]:[email protected]/Preface,
CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=30015048
Ovan kan ni se hur hjärtmuskelcellerna grenar sig.
Om någon undrar hur cellerna sitter ihop med varandra....
Cellerna ligger ungefär 30 nm från varandra. I cellmembrandet sitter det olkia
proteinstrukturer som binder till varandra likt kardborreband. På bilden ser ni
“gap junktion”, vilket mig veterligen bara har det engelska namnet, samt
desmosomer, macula adhaerens [makula adherens], bind,äckar. Dessa sätter
ihop cellerna med varandra. Det 0nns även andra bindningar men det ligger
långt utanför grundskolekursen.
By JWSchmidt at the English language Wikipedia, CC BY-SA 3.0,
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=37238509
Muskel0ber. En cell. Flera cellkärnor. Även känd som myocyte.
Muskel0bern består av myo0briller som består av myosin och aktin ordnat
parvis. Det är detta som ger muskeln sitt tvärstrimmiga utseende. Dessa två
proteiner är grunden för muskelns kontraktion.
1 Sarkomerer byggs upp av myosin och aktin. Myosin “bollarna” drar
tag I aktin trådarna och på så sätt dras muskeln ihop.
Muskeln kan bara dra ihop sig. Den kan inte räta ut sig. Därför behövs
det en antagonist, d.v.s. en muskel på andra sidan som rätar på
lemmen.
2 Många sarkomerer bildar en myo'brill, muskel'ber. Dessa buntas
ihop I en cell med många cellkärnor.
3 Cellerna buntas ihop I buntar som I sin tur buntas ihop I buntar.
Tillsammans bildar dessa en muskel.
4 Avslutningen på muskeln går över I en sena, som fäster I skelettet.
Sarcomere – gr. Köttbit.
Vi ska titta på hu t.ex biceps fungerar.
By Anatomography - en:Anatomography (setting page of this image), CC BY-SA
2.1 jp, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=27449209
Varje muskel har ett ursprung och ett fäste. Biceps sringer ur
korpnäbbsutskottet och skulderbladet.
Den fäster på radius undersida, strålbenet och I en på armbågsbenets
undersida.
Biceps kontraheras – dras ihop – och då böjs armen.
På andra sida sitter triceps, den trehövdade muskeln, den svarar för att armen
rätas ut igen efter att biceps böjt den.
Bild: By Anatomography - en:Anatomography (setting page of this image), CC
BY-SA 2.1 jp, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=27447079
På liknande sätt fungerar alla leder I kroppen.
Ett 'nger kan inte räta sig efter att ha böjt sig om det inte fanns en
muskel som rätar på 'ngret.
Ryggen:
Magmuskulaturen – rectus abdominis, erektor spinae – 0leerna på ryggsidan.
Egentligen ett paket av muskler. Magmusklerna har ytterligare en viktig
funktion. Även de är ett paket av muskler som stäcker igen bukhålan och håller
innehållet, tarmar, lever m.m. på plats.
CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=238610
Stora Bröstmuskeln – pectoralis major. Det 0nns även en minor, mindre.
Major – stor.
Minor – mindre.
Den för ihop armarna mot mitten av kroppen och hjälper även till at lyfta
armarna.
Antagonister sitter det på baksidan av skuldrorna. Hela armens rotation är en
komplicerad rörelse som innefattar många muskler och därför utanför målet för
kursen.
Deltoideus – axelmuskeln.
Bild: By Anatomography - en:Anatomography (setting page of this image), CC
BY-SA 2.1 jp, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=22835978
Framifrån.
Bild: By Anatomography - en:Anatomography (setting page of this image), CC
BY-SA 2.1 jp, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=22835980
Bakifrån.
Deltoideus kallas så eftersom den ser ut som den grekiska bokstaven
delta.
Den är en antagonist till pectoralis och till stora ryggmuskeln latissimus dorsi.
Bild: CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=238559
Latissimus dorsi – stora ryggmuskeln för bl.a. armen bakåt.
Rörelseapparaten blir mer komplicerad när vi när de nedre lemmarna.
Download