Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland
förskolepersonal
Författare:
Erika Larsson
Sensia Hälsa, Tranås
Handledare:
Carl-Göran Ohlson
Arbets- och miljömedicinska
kliniken, Örebro
Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng,
2006-2008, Örebro universitet och Arbets- och
miljömedicinska kliniken, Örebro
Förord
Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 40
poäng år 2006-2008 vid Hälsovetenskapliga Institutionen Örebro universitet och Arbets- och
miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro.
Arbetet har utförts vid Sensia Hälsa i Tranås.
Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro
Överläkare, docent Carl-Göran Ohlson
Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten.
Tranås i februari 2008
Erika Larsson
Företagssköterska
Ågatan 9A
573 21 Tranås
Tel 0140-38 55 08
Fax 0140- 535 11
[email protected]
Utbildningsansvarig: Sofia Loodh
Arbets- och miljömedicinska kliniken
Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson
Arbets- och miljömedicinska kliniken
Projektarbetets titel: Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal.
Innehållsförteckning
Sammanfattning………………………..............................1
Inledning………………………………………………….2
Bakgrund………………………………………………….2
Syfte……………………………………………………....4
Studiegrupper…………………………..............................4
Metod…………………………………..............................4
Resultat…………………………………………………...5
Diskussion………………………………………………...7
Referenser………………………………………………...9
Bilagor
Sammanfattning
Larsson E. Fysisk och psykisk påverkan av ljudnivån bland förskolepersonal.
Projektarbete i Företagssköterskeutbildning i Örebro 40 poäng.
Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns hörselnedsättning bland
förskolepersonal i Ydre kommun, samt undersöka om de påverkades psykiskt av buller i
arbetsmiljön.
Hörseltest med tonaudiometri utfördes på 48 kvinnor som arbetade inom förskola. I samband
med hörseltestet fick kvinnorna fylla i ett frågeformulär. Frågorna handlade bland annat om
upplevelsen av att höra, psykisk påverkan gällande koncentrationsproblem, trötthet och
huvudvärk till följd av den höga ljudnivån på arbetsplatsen.
Bland 48 personerna i studiegruppen påvisades att 14 hade en hörselnedsättning enligt
Klockhoffs klassificering. Men vid granskning av audiogrammen visade det sig att så många
som 23 personer låg på gränsen till hörselnedsättning det vill säga en hörtröskel på 20-30 dB.
Av de 24 personer som uppgav mindre bra hörsel hade 21 en förhöjd hörtröskel mot endast 14
av de 24 som uppgav bra hörsel. Sambandet var således starkt mellan upplevd
hörselnedsättning och förhöjd hörtröskel. Endast 4 personer svarade att de hade regelbundet
öronsus.
Av de 48 personerna som arbetade inom förskolan i Ydre kommun hade 46 av dem någon
gång haft känningar av psykiska besvär som koncentrationsproblem, trötthet eller huvudvärk
till följd av den höga ljudnivån på arbetsplatsen. Känningar av trötthet och huvudvärk var
mest förekommande bland personalen.
1
Inledning
Avsikten med studien var att studera förekomsten av hörselpåverkan och psykisk påverkan av
höga ljudnivåer bland förskolepersonal i Ydre kommun. Då buller i förskola började
uppmärksammas alltmer i samband med att Arbetsmiljöverket gjorde tillsynsinsatser, kom det
förfrågningar om bullermätningar kunde göras och hörselkontroller bland personalen. Flera
förskolor började se över sina lokaler och genomförde bullerdämpande åtgärder. Ett flertal
bland personalen uttryckte att den höga ljudnivån var besvärande och flera upplevde
psykologiska och fysiologiska effekter av bullret. Företagshälsovården kontaktades för att
vara delaktig i skyddsronder, bullermätningar och för att göra hörselkontroller bland all
förskolepersonal.
Bakgrund
Buller förknippar man med fabriker, trafik m.m. men har nu alltmer kommit att
uppmärksammas inom andra områden såsom t ex förskolor, skolor och kontor. Från
undersökningar som är gjorda på svenska förskolor har man kommit fram till att ljudnivåerna
i vissa fall är så höga att de kan orsaka bullerskador. Höga ljudnivåer på förskolor är idag ett
problem både för barn och vuxna, och bullret beror i stor utsträckning på de aktiviteter som
bedrivs där. Försämrad hörsel på grund av exponering för buller leder ofta till personliga
problem för den som drabbas - förmågan att uppfatta ljud är onekligen en viktig del av livet
(1).
Förskolor inom kommunen är en verksamhet som många gånger drabbats av besparingar
vilket inneburit att man infört större barngrupper och minskat antalet anställda och en av
följderna av detta är besvärande bullermiljöer. Personalens möjligheter att påverka och styra
verksamheten minskar med större barngrupper, vilket leder till högre bullernivåer.
Konsekvensen av större barngrupper och den minskade personalstyrkan är en mental
belastning som en följd av att man inte alltid hinner med på ett tillfredställande sätt, vilket
riskerar att höja stressnivån bland de anställda inom förskoleverksamheten (2).
Vad är buller?
Buller brukar definieras som icke önskvärt ljud. Allt ljud som man helst skulle vilja slippa är
alltså buller. Det betyder att det inte är någon speciell egenskap hos ljudet utan åhörarens
bedömning av det, som avgör om ljudet ska betraktas som buller eller ej. Vad som ska
uppfattas som buller skiftar därför också mellan personer och situationer. Men det finns
naturligtvis många ljud som nästan alla människor skulle vilja slippa i nästan alla situationer.
När vi talar om buller tänker vi vanligen på sådana ljud.
Vad är psykologiska effekter?
Redan på nivåer långt under dem som kan ge hörselskador kan buller skapa svåra problem.
De psykologiska effekterna som man i första hand tänker på är de subjektiva reaktionerna på
bullret, d v s upplevelsen av bullret. Det kan t ex innebära att vi tycker att bullret låter
obehagligt och att det stör oss (3). Bullerexponering kan också ha effekter som t ex trötthet,
huvudvärk och irritation. Det kan också påverka vårt beteende i form av
koncentrationssvårigheter. Att bullret stör och stressar oss kan slutligen leda till fysiologiska
reaktioner av olika slag, t ex ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av
stresshormoner (4).
2
I Arbetsmiljöverkets författningssamling för buller (AFS 2 005:16) anges dels
exponeringsvärden för buller med avseende på hörselskaderisken, dels rekommenderade
ljudnivåer för att undvika bullerstörning (5). För arbetslivet gäller idag en högsta tillåten
exponeringsnivå på 85dB(A)Leq under en 8-timmars arbetsdag. Exponeringsvärdet är satt för
att minska risken för hörselskador. I författningssamlingen poängteras att vissa personer har
en högre känslighet än andra för att drabbas av en hörselskada. Misstankar finns även att
hörselskaderisken ökar då bullerexponeringen kombineras med andra ogynnsamma
arbetsmiljöfaktorer, bland annat stress och dålig psykosocial arbetsmiljö (2).
Socialstyrelsen skriver att ”arbetet skall planeras och bedrivas så att bullerexponeringen för
dem som sysselsätts i verksamheten reduceras till lägsta praktiska möjlig nivå med hänsyn till
teknisk utrustning och möjligheterna att begränsa bullret” (6). Att de höga ljudnivåerna härrör
från röster relaterat till barnens aktiviteter framgår också med all tydlighet. Barnröster
uppvisar oftast höga ljudnivåer runt frekvensen 2000 Hz.
Risken att drabbas av bullerskada bestäms dels av bullerexponeringen, d v s ljudstyrkan,
varaktigheten, bullrets frekvenser, hur ofta och dels av den individuella känsligheten. Flera
tidigare undersökningar har visat att vissa individer är mycket känsliga och drabbas av skada
redan efter måttlig exponering. Ringningar och susningar, så kallat tinnitus, är ett symtom på
att man har en bullerskada och kan upplevas väl så besvärande som själva
hörselnedsättningen. Bullerskadan kan vara temporär eller permanent och i båda fallen yttrar
det sig som hörselnedsättning. Temporär hörselnedsättning kan uppkomma vid en ljudnivå av
75 dB(A) efter flera timmars exponering, men symtomen klingar av och försvinner vid
bullervila. Upprepade tillfälliga hörselnedsättningar kan leda till skador som medför
bestående, permanent hörselnedsättning. Med dagens kunskap kan man dessvärre inte avgöra
vem som är känslig och vem som är motståndskraftig (7).
Utöver risken för hörselskada innebär bullerexponeringen också risker för störning i andra
avseenden. Talkommunikationen blir svårare eller omöjlig och möjligheten att höra andra ljud
försämras. För att taluppfattbarhet i skolor skall uppfattas som god kan ibland krävas att
bullernivån är lägre än 30dB. Om bakgrundbullret har en sådan nivå att röststyrkan ofta
behöver höjas för att talet ska kunna uppfattas tillräckligt bra finns det risk för röstproblem.
Buller kan på flera sätt bidra till en mental belastning i en arbetssituation och därmed göra
arbetet mer tröttande och eller ge upphov till stressymtom av olika slag. Det kan i sin tur leda
till att man presterar sämre, försämrad koncentration, irritation, trötthet och huvudvärk (6).
Från förskolepersonalen rapporterades i tidigare studier att den höga ljudnivån i arbetsmiljön
ledde till besvär i form av störningsupplevelser, trötthet, svårigheter att uppfatta tal i
omgivningen, huvudvärk och stress. I en studie gjordes ljudnivåmätningar med dosimeter i
förskolor och det uppmättes bullernivåer mellan 79-81 dB(A). Det förekom också individuella
exponeringsvärden på 81-88 dB(A), det vill säga över gränsvärdet (8). Det rapporterades att
besvären följer med till fritiden. Detta talar för att den arbetsmiljörelaterade
exponeringseffekten är påtaglig.
Mätningar av efterklangstid har gjorts vid förskolorna i Ydre kommun. Med efterklangstid
menas tiden från det ljudkällan stängs av tills ljudnivån sjunkit med 60dB, och den påverkar
ljudklimatet i arbetsmiljön. Enligt svensk standard 025268: 2007 rekommenderas en
efterklangstid på högst 0,4-0,5 sek vid frekvenserna 125-4000 Hz (9).
Resultatet har påvisat för höga efterklangstider på ett flertal av lokalerna och åtgärder har
vidtagits, som t ex takabsorbenter. Lokalerna är också försedda med ”soundear”, en indikator
3
som lyser rött när ljudnivån är för hög, d v s över 85 dB(A). Personalen har blivit utsatt för
höga ljudnivåer i sin arbetsmiljö och frågan är om de fått fysisk eller psykisk påverkan av den.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns hörselnedsättning bland
förskolepersonalen i Ydre kommun, samt undersöka om de påverkades psykiskt av buller i sin
arbetsmiljö.
Studiegruppen
Den undersökta gruppen var personal inom förskolan/daghem i Ydre kommun. Arbetsgivaren
erbjöd sina anställda denna kontroll. Det var frivilligt att kontrollera hörseln med audiometri
och besvara enkäten. 48 personer, alla kvinnor, valde att kontrollera hörseln och besvara
enkäten. Och det bildade därmed undersökningsgruppen, där 10 var i åldrarna 20-35 år, 19 i
åldrarna 36-45 år och 19 var i åldrarna 46-65 år. 11 personer avstod medverkan på grund av
sjukskrivning, tjänstledighet eller mammaledighet.
Två personer hade en tjänstgöringsgrad på 50 procent, 13 personer 51-75 procent och 33
personer 76-100 procent.
Fem personer hade råkat ut för yttre påverkan av hörseln, som t ex öroninflammationer,
hörselgångseksem eller trasig trumhinna på grund av yttre våld eller skottskada.
Två personer var aktiva som musiker, respektive som jägare vilket påverkade hörseln.
Metod
Hos all personal inspekterades hörselgångarna och eventuella vaxproppar avlägsnades före
hörseltestet. Företagssköterskan gav instruktioner om testet före kontrollen och resultatet
redovisades sedan till varje enskild person.
Hörseldiagram togs på samtliga personal med audiometer av märket Oscilla SM930 screening
audiometer, den utför en automatisk hörtröskelmätning. Den var inställd på att registrera
frekvenserna 250, 500, 1000, 1500, 2000, 3000, 4000, 6000 och 8000 Hz och om personen
som lägst hörde en ton på 0 dB och max nivå på 80dB. Hörselmätningen började med höger
öra och övergick sedan i vänster öra. Svaret accepterades när personen svarat på samma nivå
två gånger. Hörselkontrollen gjordes med personen sittande i en ljudisolerad hörselbur,
försedd med hörtelefonerna och patientsignalen. Utrustningen kalibreras en gång per år,
senast utförd 2007-01-30.
Audiogrammet bedömdes enligt Klockhoffs skadetal som är ett sätt att värdera hörselskadan
med hjälp av ett ensiffrigt tal från 1-5. Varje siffra motsvaras av ett fält i audiogrammet
(bilaga 1)
Klassificering baseras på audiogramskurvans förlopp i dessa fem fält:
Klass 1…….Normal hörsel.
Klass 2…….Lätt diskantnedsättning.
Klass 3…….Måttlig diskantnedsättning.
Klass 4…….Svår diskantnedsättning och förutsätter att diskanthörtrösklar finns även i fält 2-3
och att någon frekvens är nere i 4.
Klass 5…….Andra typer av nedsatta kurvor framförallt inom området 500-2000Hz.
4
I samband med hörseltestet fick deltagarna fylla i ett frågeformulär (bilaga 2). Frågorna
handlade om ålder, tjänstgöringsgrad, förekomst av tidigare påverkan på hörseln eller
påverkan på fritiden. En fråga gällde öronsus och en hur de upplever sig höra.
Svarsalternativen var ”bra”, ”varierar” och ”mindre bra”. Slutligen frågades om ljudnivån på
arbetsplatsen var störande och svarsalternativ var ja och nej. Frågan om psykisk påverkan
gällde koncentrationsproblem, trötthet och huvudvärk till följd av en hög ljudnivå på
arbetsplatsen samt om ljudnivån var så hög att det var svårigheter att höra vad andra säger.
Svarsalternativen var ”alltid”, ”ofta”, ”sällan” och ”aldrig”.
Resultat
Bland 48 personer i studiegruppen påvisades att 14 personer hade en hörselnedsättning enligt
Klockhoffs klassificering. Av dessa 14 personer med hörselnedsättning hade tre personer
råkat ut för något som påverkat hörseln. Av de andra 11 personerna med hörselnedsättning var
tre i åldrarna 36-45 år och åtta personer i åldrarna 46-65 år. Sex personer arbetade 76-100
procent, fyra personer 51-75 procent och en person hade tjänstgöringsgrad på <50 procent.
I undersökningsgruppen hade således 34 personer ingen hörselnedsättning enligt Klockhoffs
klassificering. Vid granskning av audiogrammen visade det sig att så många som 23 låg på
gränsen till hörselnedsättning, det vill säga, för att höra en ton behövde de en ljudstyrka på
20-30 dB. Normal hörsel registrerades hos 11 personer.
Diagram. Sammanfattning av resultatet från hörseltesterna.
Resultat av hörseltesterna
23
25
Antal
20
15
14
11
10
5
0
Normal hörsel
Gränsvärde
Hörselnedsättning
Av de 11 normalhörande hade sju personer en tjänstgöringsgrad på 76-100 procent och av de
37 med gränsvärde för hörtrösklar eller hörselnedsättning hade 26 denna tjänstgöringsgrad, en
skillnad som inte var statistiskt signifikant. Av de 23 personer med gränsvärde för hörtrösklar
hade nitton personer denna tjänstgöringsgrad, en skillnad mot de normalhörande som var
statistiskt signifikant (Fisher’s p=0,04).
5
Tabell 1. God hörsel och hörselnedsättning/påverkad hörsel gränsvärde i förhållande till
tjänstgöringsgrad.
<50%
God hörsel
10-15 dB
51-75%
76-100%
Totalt
0
4
7
11
0
4
19
23
Hörselnedsättning
>30 dB
2
5
7
14
Totalt
2
13
33
48
Gränsvärde
hörtrösklar
20-30 dB
I tabell 2 visas skillnaden mellan hur personalen i studiegruppen upplevde sig höra och
resultatet av testerna. På frågan om hur personerna upplever sig höra svarade 24 personer
”bra”, 19 personer att det ”varierar” och 5 personer ”mindre bra”. Bland de 24 som upplevde
sig höra bra fann man 12 personer med hörtröskel 20-30 dB och 2 personer med
hörselnedsättning det vill säga hörtrösklar sämre än 30 dB. Av de 5 personer som hade en
självupplevd hörsel som var mindre bra hade 3 personer hörtrösklar 20-30dB och 2 personer
hörtrösklar sämre än 30dB på något öra. Av de 24 personer som uppgav varierande eller
mindre bra hörsel hade 21 en förhöjd hörtröskel mot endast 14 av de 24 som uppgav bra
hörsel, en skillnad som var statistiskt signifikant (Fisher’s p=0,02). Sambandet var således
starkt mellan upplevd hörselnedsättning och förhöjd hörtröskel.
Tabell 2. Upplevd hörsel i förhållande till hörseltesternas resultat bland förskolepersonalen.
Bra
God hörsel
10-15 dB
Varierar
Mindre bra
Totalt
10
3
0
13
12
6
3
21
Hörselnedsättning
> 30 dB
2
10
2
14
Totalt
24
19
5
48
Gränsvärde
hörtrösklar
20-30 dB
På frågan om förskolepersonalen regelbundet hade öronsus svarade 4 personer att de upplevde
det regelbundet. 3 personer av dem hade en hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering
och upplevde sig höra varierande. 1 person hade normal hörsel och upplevde sig höra bra.
34 personer svarade ”ja” på frågan om de upplevde ljudnivån på arbetsplatsen som störande.
6
Av de 48 personerna som arbetade inom förskolan hade 46 av dem någon gång haft känningar
av något av följande besvär som koncentrationsproblem, trötthet eller huvudvärk till följd av
den höga ljudnivån på arbetsplatsen.
I tabell 3 visas frekvensen av besvär till följd av hög ljudnivån på arbetsplatsen. På frågan om
de haft känningar av koncentrationsbesvär till följd av hög ljudnivån svarade 6 personer
”ofta”, 24 personer svarade ”sällan” och 16 personer ”aldrig”. Om de haft känningar av
trötthet svarade 1 person ”alltid”, 17 personer svarade ”ofta”, 26 personer ”sällan” och 2
svarade aldrig. 15 personer svarade ”ofta” på frågan om de haft känningar av huvudvärk, 22
svarade ”sällan” och 9 personer svarade ”aldrig”. Känningar av trötthet och huvudvärk var
således oftare relaterade till ljudnivån än koncentrationsproblemen.
Tabell 3. Upplevelsen av besvär för vart och ett av de tre symtomen till följd av den höga
ljudnivån.
Alltid
Ofta
Sällan
Aldrig
Totalt
Koncentrationsproblem
0
6
24
16
46
Trötthet
1
17
26
2
46
Huvudvärk
0
15
22
9
46
På frågan om ljudnivån var så hög att det är svårigheter att höra vad andra säger svarade 13
personer ”ofta”, 27 svarade ”sällan” och 8 svarade ”aldrig”. Av de 13 personer som upplevde
ljudnivån så hög att det var svårigheter att höra vad andra sade hade 10 personer
hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering.
Diskussion
Elva personer hade en hörselnedsättning enligt Klockhoffs klassificering och ingen av dessa
hade tidigare varit utsatt för något som kunde ha försämrat hörseln. Ytterligare 23 personer
hade tecken på begynnande hörselnedsättning (gränsvärde för hörtrösklar). Öronsus förekom
regelbundet bland 4 personer i undersökningsgruppen, varav tre hade nedsatt hörsel. Fullt
normal hörsel registrerades endast hos 11 personer. Drygt två tredjedelar uppgav att ljudnivån
var störande.
Denna studie var en mycket liten undersökning och därför kan inga säkra slutsatser dras
huruvida förskolepersonalen utvecklar hörselnedsättning och psykisk påverkan till följd av
den höga ljudnivån på arbetsplatsen. Andra orsaker till hörselnedsättning kunde påvisas hos
tre personer. De övriga med hörselnedsättning var huvudsakligen äldre och arbetade i stor
utsträckning heltid. Ingen information fanns dock om hur många år personerna arbetat på
förskola och därför gick det inte att utreda hur mycket det sammanlagda antalet år i förskola,
som är starkt korrelerat till åldern, kan ha bidragit till hörselnedsättningarna. Det hade också
7
varit av värde att kunna jämföra med en kontrollgrupp för att se om förskolepersonalen är mer
utsatt för risken för hörselnedsättning och psykisk påverkan än andra arbetsgrupper.
Vidare påvisades ett starkt samband mellan upplevd hörselnedsättning och förhöjd hörtröskel.
Nästan alla uppgav att de någon gång haft koncentrationsproblem, trötthet eller huvudvärk,
varav ungefär en tredjedel uppgav att dessa besvär försämras av höga ljudnivåer. Personalen
påverkades således psykiskt av buller i sin arbetsmiljö. Det är den subjektiva upplevelsen av
psykisk påverkan av den höga ljudnivån på arbetsplatsen man fått svar på i denna
undersökning och ingen hänsyn har kunnat tas till andra faktorer i arbetsmiljön som kan
påverka personalens psykiska ohälsa. Personalen utsätts även för andra belastningar i sitt
arbete, i vissa fall kanske av bristfällig organisation och ledarskap. Orsaken till att så många
känner trötthet och huvudvärk är troligen en kombination av olika faktorer, men en hög
ljudnivå kan vara en del av förklaringen.
Buller kan således på flera sätt bidra till den mentala belastningen och göra arbetet mer
tröttande, sannolikt på grund av att starkt ljud är en signal om fara som omedvetet sätter
kroppen i beredskap. Studier också har visat att trötthetseffekterna blir särkilt starka då bullret
har varierat på ett okontrollerbart och oförutsägbart sätt (8).
I en annan studie lades fokus på den subjektiva upplevelsen av buller i arbetsmiljön. Det
betonades att upplevelsen av buller är komplex och den psykosociala miljön har betydelse för
upplevelsen. Personalen upplevde inte ljudnivån störande om allt fungerade på avdelningen,
men hade de inte kontroll över situationen upplevdes ljudet som irriterande (10).
Det som är viktigt är att personal inom förskolan vet hur man ska påverka bullermiljön. Det
vore av värde att fortsätta med bullermätningar och noggrann kartläggning om var och när det
förekommer höga ljudnivåer på de olika arbetsplatserna och se över lokalernas lämplighet för
förskoleverksamhet. Det vore även intressant att studera vad som händer med de registrerade
hörselnedsättningarna efter några år. Det kanske bör satsas på organisatoriska förändringar,
t ex mindre barngrupper, några barn i taget i de situationer då de ofta blir högljudda som vid
påklädning och information till barnen om höga ljud. Man kan satsa på inredningsdetaljer som
mjuka mattor, möbeltassar och dämpande mattor till borden. Det är också viktigt att kartlägga
den psykosociala arbetsmiljön i organisationen. Ett åtgärdsprogram vore därför av godo och
mycket kan göras om det systematiska arbetsmiljöarbetet på ett tydligare sätt integreras i
förskolans verksamhet (11).
8
Referenser
1. Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndighet för skolutveckling &
Socialstyrelsen. Bullret bort- en liten bok om god ljudmiljö i förskolan. Stockholm
2006.
2. Söderberg L, Landström U, Kjellberg A. Ljudmiljön i förskolor och dess inverkan på
upplevelsen och hälsa bland personal. Arbetslivsrapport: Nr 2001:11.
Arbetslivsinstitutet 2001.
3. Marklin G-M, Holmberg K. Icke hörselskadligt buller på arbetsplatser.
Arbetslivsrapport: Nr 1999:7. Arbetslivsinstitutet 1999.
4. Kjellberg A. Inte bara hörselskador, psykologiska effekter av buller i arbetsmiljön.
Arbete och Hälsa: Nr 1990:36. Arbetslivsinstitutet.
5. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005:16. Buller. Arbetsmiljöverket 2005.
6. Socialstyrelsen författningssamling SOSFS 2005:7. Socialstyrelsen allmänna råd om
höga ljudnivåer.
7. Hakk-Gruppen. Med örat i centrum, förebyggande hörselvård. Arbetarskyddsstyrelsen
1997.
8. Landström U, Nordström B, Stenudd A, Åström L. Effekter av barngruppernas storlek
på buller och upplevelser bland personal inom förskolan. Arbetslivsrapport: Nr
2003:6. Arbetslivsinstitutet 2003.
9. Svensk Standard 025268: 2007. Byggakustik- Ljudklassning av utrymmen i
byggnader – Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell.
SIS Förlag AB. Swedish Standards Institut.
10. Stubb A. Presschool Teacher´s Subjective Experience of the Sound in their Working
Environment. Umeå Universitet: Department of Psychology 2004.
11. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete.
Arbetsmiljöverket 2001.
9
10
Bilaga 2
Enkät att besvara i samband med hörselundersökning
Kön
Kvinna
Man
Ålder
20-35
36-45
46-65
50% eller mindre
51-75%
76-100%
Varierar
Mindre bra
Tjänstgöringstid
Hur upplever du dig höra?
Bra
Har du råkat ut för något som påverkat din hörsel?
T ex smällare som detonerat, öronsjukdomar, hjärnskada
ja
nej
ja
nej
Har du regelbundet öronsus?
ja
nej
Upplever du ljudnivån på din arbetsplats som störande?
ja
nej
sällan
sällan
sällan
aldrig
aldrig
aldrig
sällan
aldrig
Om ja, vad? ……………………………………………………………….
Finns det något på din fritid som påverkar din hörsel?
T ex musik, jakt, skytte
Om ja, vad? …………………………………………………………………..
Har du haft känningar av följande besvär till följd av hög ljudnivå på din
arbetsplats?
Koncentrationsproblem?
Trötthet?
Huvudvärk?
alltid
alltid
alltid
ofta
ofta
ofta
Är ljudnivån så hög att du har svårigheter att höra vad andra säger?
alltid
ofta
11
