Stigonema mesentericum
Korallpricktråd
NE
NA
LC
DD
Alger, Cyanobakterier
NT
VU
EN
CR
RE
Kunskapsbrist (DD)
Klass: Cyanophyceae, Ordning: Nostocales, Familj: Stigonemataceae, Släkte: Stigonema (pricktrådar), Art:
Stigonema mesentericum - korallpricktråd Geitler Synonymer:
Kännetecken
Korallpricktråd har en loberad bål som är sammansatt av cellsamlingar, där bålen är oregelbundet förgrenad med
flera rader och grupper av celler. Oregelbundna grupper av celler, 25-32 µm breda, bildar korta filament som breder
ut sig på ett substrat. Filament av grenar är inte lätt särskiljbara. Grenar kan vara mycket korta och ha ett
vårtliknande utseende eller vara i form av lober. Skidor finns utanför cellaggregaten och dessa är fasta, tjocka,
skiktade och har en gul-brun färg. Filamenten består av två till fyra rader av celler som är ganska oregelbundet
organiserade. Det gör att själva filamentens struktur inte syns klart. Cellerna i filamenten är variabla i storlek, ej helt
runda och gamla filament är omgivna av gelé. Heterocysterna (de kvävefixerande cellerna) ligger inuti cellsamlingarna
eller vid sidan av dessa. Bildmaterialet i den senaste floran (Komárek 2013) är detsamma som det redovisade i
Geitlers originalbeskrivning (1925). Modernare bildmaterial har ej hittats.
Utbredning och status
I Sverige finns korallpricktråd registrerad endast från sjön Skolkenjaure (Skuolkenjaure), en fjällsjö över trädgränsen i
Oldfjällen, Krokoms kommun, Jämtland (Quennerstedt 1955). Sjön är belägen 786 m.ö.h. Detta är det hittills enda
fyndet. I Norge finns arten på tre platser i två vattendrag, i små mängder. Fynden där gäller områden som ligger på
lägre höjd, i fjorddalar. Kunskapsbristen om arten utbredning är stor både i Sverige och Norge. Norska fynd härrör
från 2000-talet. Arten förekomst i världen är generellt dåligt känd. I Europa finns den upptagen i en checklista från
Rumänien (Caraus 2003). En förekomst i österrikiska alperna finns också omnämnd (Komárek 2013). Den
nordamerikanska floran (Wehr & Sheath 2003) anger en förekomst i North Carolina, USA. Från Antarktis finns också
registrerade fynd (Australian Antarctic Data Center 2015).
Ekologi
I Sverige har korallpricktråd hittats i strandzonen på ett klippblock en bit ut från själva strand-/vattenlinjen på ca 1 m
djup i fjällsjöbiotop. Sjön hade vid fyndtillfället ett pH på ca 6 med en låg kalciumkoncentration. Idag bedöms sjön vara
försurad enligt EUs vattendirektiv (VISS 2015). Näringsmässigt är det en mycket oligotrof sjö. De norska fynden
härrör från rinnande vatten, där algen växer på sten.
Hot
Eutrofiering och uppgrumling av vatten. Även om arten tycks tåla något lägre pH kan förmodligen ytterligare pHsänkningar utgöra ett hot.
Åtgärder
Uppmärksamhet vid inventering av näringsfattiga vattendrag, särskild sådana som ligger i fjällområden.
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Litteratur
Australian Antarctic Data Centre 2015. Biodiversity Database.
[https://www1.data.antarctica.gov.au/aadc/biodiversity/] [uttag 2015-10-07].
Caraus, I. 2003. Algae of Romania. A distributional checklist of actual algae. Biologie 7: 1-694. Universitatea Bacau.
Geitler, L. 1925. Cyanophyceae, Heft 12. I: Pascher, A. (red.), Die Süsswasserflora Deutschlands, Österreichs und der
Schweiz. Gustav Fischer Verlag, Jena.
Komárek, J. 2013. Cyanoprokaryota, 3 Heterocytous genera. I: Büdel, B. Gärtner, G., Krienitz, L. & Schagerl, M.
(red.), Freshwater flora of Central Europe: 598.
Quennerstedt, N. 1955. Diatoméerna i Långans sjövegetation. Acta Phytogeographica Suecica 36: 1-208.
VISS, VattenInformationsSystem Sverige 2015. Skolkenjaure. Jämtlands län. www.viss.lansstyrelsen.se
[http://www.viss.lansstyrelsen.se] [uttag 2015-10-07].
Författare
Eva Willén 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015
ArtDatabanken - artfaktablad
2
