Naturinventering av område
söder om Kristinebergsvägen,
Fiskebäckskil, Lysekils kommun
utförd för
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
Lysekils kommun
Lysekil
[email protected]
September 2009
www.ekonatura.se
Innehållsförteckning
Inledning .............................................................................................................................. 3
Tidigare dokumentation ........................................................................................................ 3
Metodik ................................................................................................................................ 4
Resultat – mark och vegetation ............................................................................................. 4
Resultat –fågelfauna ........................................................................................................... 13
Resultat – beskrivning av dammar, ev. förekomst av groddjur samt pH-värden ................... 14
Naturvärdesbedömning ....................................................................................................... 15
Litteratur ............................................................................................................................ 18
Fotobilaga .......................................................................................................................... 19
Karta över inventeringsområdet, förekomster av fridlysta arter samt naturvärden ................ 25
Artdatabankens faktablad, västkustbjörnbär, Rubus norvegicus............................................ 26
3
Inledning
Eko Natura Lysekil har, på uppdrag av Lysekils kommun, genomfört en naturinventering i ett
område sydväst om Fiskebäckskils gamla samhälle på Skaftö. Syftet med inventeringen är att
undersöka vegetation (huvudsakligen kärlväxter, mossor och lavar översiktligt), häckfågelfauna, förekomst av faktiska eller potentiella reproduktionsmiljöer för groddjur, samt göra en
bedömning av naturvärden i ett område söder om Kristinebergsvägen, (se karta, sid. 25, i
fortsättningen benämnd ”kartan”). Kommunens avsikt är att detaljplanelägga området i
samband med planerad exploatering för framför allt bostadsbebyggelse.
Området har i väst-östlig riktning en utbredning av ca 700 meter och i syd-nordlig riktning
mellan 200 meter i östra delen och 400 meter i västra delen. Större delen av det inventerade
området ägs av Lysekils kommun. Privatägda fastigheter finns framför allt i västra och i
östligaste delen av området. I norra delen finns ett område som ägs av Akademiska Hus Väst
AB.
Ett litet parti av den nordvästligaste delen av det inventerade området omfattas av strandskyddsbestämmelser. Detta område ingår dock inte i planprogrammets avgränsningar. Istället
följer planområdet strandskyddsgränsen utmed en sträcka i nordväst.
Tidigare dokumentation
Inventeringsområdet har inte tidigare detaljinventerats, men har under 1900-talet regelbundet
genomströvats av botanister, särskilt Svante Suneson (pers. komm. 1980), sommarboende
strax väster om det inventerade området från början av 1950-talet till 80-talet. I den
noggranna genomgång av Skaftö flora som Svante Suneson utfört (Suneson 1968, 1980 och
1986), nämns inga särskilt värdefulla växtmiljöer eller speciella botaniska fynd (kärlväxter)
från inventeringsområdet.
Den apomiktiska arten västkustbjörnbär, Rubus norvegicus, rödlistad; missgynnad (Gärdenfors 2005) finns noterad åren 2001 och 2002 i samband med inventering inom projektet
Bohusläns flora (Evastina Blomgren, Kungshamn, pers. komm.). Arten påträffades vid
vägkant i positionerna X6466250, Y1244460 och X6466280, Y1244550, alldeles i gränsen
vid inventeringsområdet.
I förslaget till naturvårdsplan för Lysekils kommun (2009), se www.lysekil.se, Miljö och
Natur/Naturvård/Naturvårdsplan, ingår det inventerade området inte i intresseområde för
naturvård (karta 1). Beträffande hänsynsnivåer (karta 2) finns inga unika resp. höga
naturvärden utpekade för området.
Däremot ligger inventeringsområdet inte långt från områden som enligt förslaget till
naturvårdsplan har mycket höga/unika naturvärden (hänsynsnivå 1). Det gäller ett område
som sträcker sig från Kristinebergs parkeringsplats i öster och västerut mot Gåsevik samt
Gröderhamnsängen. Även västsluttningen och foten av Närberget nordöst om parkeringsplatsen vid Kristineberg har en skyddsvärd flora med ett flertal sällsynta arter.
Med hänsyn till ovanstående har inriktningen på inventeringsarbetet huvudsakligen varit att i
området skilja ut lokala naturvärden (motsvarande klass 3) samt lokalisera eventuellt fridlysta
och/eller rödlistade arter.
4
Metodik
Inventeringsområdet har besökts vid ett flertal tillfällen under perioden april till augusti 2008,
för att täcka in olika växtarters blomningstider, fågelarters sångperioder etc. Några
kompletterande besök har gjorts sommaren 2009.
Vid fältbesöken har huvudsakliga vegetationstyper samt påträffade arter av kärlväxter
noterats. För flertalet förekomster av fridlysta/sällsynta kärlväxtarter har GPS-koordinater
registrerats. Dominerande arter av mossor och lavar har noterats översiktligt. I vissa miljöer
har moss- och lavförekomsten noterats noggrannare.
Sjungande (sannolikt revirhävdande) fågelarter inom inventeringsområdet och dess
omedelbara närhet har antecknats vid besöken under häckningstid. Några besök har förlagts
till sen kväll/midnatt för kontroll av eventuellt nattsjungande fågelarter.
De större dammarna inom östra delen av området har under våren-försommaren 2008
undersökts med avseende på förekomst av groddjur. pH-mätning har också utförts i dessa
dammar under våren 2008.
Resultat – mark och vegetation
Berggrunden inom inventeringsområdet utgörs av gnejs. Markförhållandena inom större delen
av området är näringsfattiga. Stora ytor av det inventerade området utgörs av kuperad terräng.
Branta partier finns särskilt i centrala och norra delarna. Merparten av inventeringsområdet
består av berg i dagen med sparsam vegetation. Stora delar av öppna bergsytor, särskilt i östra
delen, sluttar mot norr eller nordost.
Områdes- och vegetationsbeskrivning
Östligaste delen av inventeringsområdet består av en bebyggd privatägd fastighet (SkaftöFiskebäck 1:543). I den östvända sluttningen omedelbart nordväst om den bebyggda delen av
fastigheten växer ett litet bestånd av medelgrov relativt högvuxen tall samt en del
hällmarkstallskog (foto sid. 19). Söder om Skaftö-Fiskebäck 1:543 finns ett mindre parti med
bergtall. I övrigt domineras markområdet öster och söder om damm nr 1 av öppen hällmark
med ljung, här och var med inslag av enbuskar och klen till medelgrov lågvuxen tall
(fragment av hällmarkstallskog). Fältskiktsfloran är sparsam, bestående mestadels av
kruståtel, bergven, bergssyra, enstaka bergglim och vårspärgel. Torrare partier dominerar men
enstaka fuktiga svackor med bl.a. blåtåtel förekommer. En förekomst av thuja (förvildad)
noterades i södra delen. Längst i söder, cirka 100 meter väster om inventeringsområdets östra
gräns, ses änden av ett långsmalt parti med äldre hällmarkstallskog, område A, se kartan, foto
sid. 19, som fortsätter mot sydöst utanför det inventerade området.
Ca 50 meter öster om damm 1 finns ett smalt relativt plant parti i nord-sydlig riktning. Mellan
detta och dammen sluttar berget mot nordöst och öst.
Ca 15-30 meter söder om damm 1, längs en bergskant, noterades flera förekomster av den
fridlysta arten lopplummer (Huperzia selago), foto sid. 19, se markering på kartan, (GPSkoordinater: X6466088, Y1244655, X6466085, Y1244649, X6466084, Y1244649, X6466080
Y1244657).
5
I en sluttning mot nordöst, mellan damm nr 1 och nästan fram till Kristinebergsvägen, växer
en blandlövskog, foto sid. 19, inom röd markering på kartan. Marken kan karaktäriseras som
näringsrik och frisk eller fuktig, men på några ytor går berghällar i dagen. I övre delen består
lövskogen mest av klenare asp och klen till medelgrov sälg, varav en del flerstammiga sälgar
med död ved och hackmärken, sannolikt från större hackspett. Här och var syns medelgrov
och i enstaka fall grov björk samt klenare oxel och fågelbär. Småplantor av ask och ek är
relativt vanliga i övre delen, liksom brakved. Enstaka förekomster noterades av trubbhagtorn
och olvon. Fältskiktet är artrikt med bl.a:
majbräken
träjon
ängsfräken
darrgräs
hundäxing
smörblomma
stinknäva
fyrkantig johannesört
bergdunört
strätta
björkpyrola
ängskovall
daggkåpa
smultron
humleblomster
tussilago
gullris
I bottenskiktet växer rikligt med thujamossa, gräshakmossa, skuggstjärnmossa och
skogspraktmossa. Här noterades även kruskalkmossa, smaragdmossa, skuggsprötmossa och
lundsprötmossa. Förekomst av blek fickmossa indikerar näringsrikare förhållanden.
Lite öppnare i sydöstra kanten av lövskogsområdet, strax nedanför en äldre betongbyggnad
(f.d. pumphus), växer bl.a. jungfrulin, vit fetknopp och ängsvädd. På hällmark som går i
dagen är bottenskiktet välutvecklat med förekomst av bland annat nervsotmossa,
skogsflikmossa, kochenill-lav, mjölig kochenill-lav, rislav, kustbägarlav, hjorthornslav,
hedlav och hedrenlav.
Påträffade lavarter på trädstammarna i lövskogen motsvarar vad som kan förväntas i denna
miljö. Artexempel: Glänsande sköldlav, blågrå mjöllav, lövträdskantlav, asplav och liten
vaxlav.
I den del av lövskogen som ligger närmare Kristinebergsvägen, ca 25-30 meter norr om
pumphuset växer flera medelgrova exemplar av ask och alm. Marken kring dessa är till stor
del täckt av murgröna (fridlyst), som även klänger upp i flera av träden. Vintergröna har
förvildats i lövskogen, liksom lungört.
I ett öppnare parti mellan lövskogen och en mindre grusväg, som i en båge med båda ändar
mynnar mot Kristinebergsvägen, är vegetationen artrik och delvis kulturpåverkad. Tidigare
har jordmassor lagts här i mindre omfattning; numera finns en skylt ”Tippning förbjuden”.
Markförhållandena är friska till fuktiga. Gräsvegetation dominerar men här finns även ett
flertal örter. Följande arter noterades i fältskiktet:
Syltåg
Ryltåg
Ängssvingel
Rödven
Lundgröe
Darrgräs
Luddtåtel
Blekstarr
Harstarr
Hönsarv
Grässtjärnblomma
Kärleksört
Getväppling
Rödklöver
Humlelucern
Stinknäva
Brunört
Fingerborgsblomma (förv.)
s
Gulsporre
Gulkämpar
Svartkämpar
Kirskål
Stormåra
6
Femfingerört
Blodrot
Röllika
Väddklint
Daggkåpa
Humleblomster
Gåsört
Gullris
I buskskiktet noterades bland annat kaprifol och trubbhagtorn.
I området kring den mindre grusvägen som mynnar mot Kristinebergsvägen växer flera
exemplar av medelgrov alm, sälg och ask. Träden utgör den östligaste delen av en smal
randskog, (område B, se kartan), som sträcker sig västerut nedanför bergen alldeles söder om
Kristinebergsvägen ända bort mot den grusade parkeringsytan norr om damm nr 4 . Den
smala randskogen består mestadels av lövträd i östra delen, foto sid. 20, och omväxlande av
barr- och lövträd, framför allt medelgrov tall, björk samt en del sälg, i centrala och västra
delen. Markförhållandena är till största delen näringsfattiga med ett artfattigt fältskikt.
Väster om den mindre grusvägen, nordväst om damm nr 1, vidtar näringsfattig
hällmarksljunghed som sluttar mestadels mot nordost eller norr. Med vissa undantag sträcker
sig denna hällmark ända fram till nordöstra delen av damm nr 2 och norrut mot vägskälet
Kristinebergsvägen och vägen mot Bökevik. Hällmarken ligger ca 30-40 meter över havet och
är till största delen öppen, men här och var finns lågvuxen björk, rönn och klen eller i enstaka
fall medelgrov tall (foto sid. 19). Fältskiktet är artfattigt med kruståtel och bergven som två
dominerande arter. Bergssyra, bergglim och enstaka vårspärgel påträffas också, liksom här
och var styvmorsviol och enstaka gul fetknopp. I de högre liggande delarna av hällmarken
förekommer enstaka gaffelbräken. Bottenskiktet domineras av hårbjörnmossa och kvastmossa
samt Cladonia-arter, bland andra rislav, kochenill-lav och älghornslav. I mindre svackor ses i
fältskiktet fukttåliga arter som blåtåtel och odon.
En smal sprickdal löper genom centrala delen av detta hällmarksområde och böjer av svagt
mot nordost. Sprickdalen, några få meter bred, är bevuxen med klen till medelgrov tall, björk,
rönn och på några ställen klen asp. Fältskiktet är artfattigt och består mestadels av kruståtel,
blåbär, lingon, stensöta och enstaka träjon. I norra delen är markförhållandena på ett fåtal
kvadratmeter näringsrikare, vilket märks genom förekomst av en mindre ask, foto sid. 19,
lundgröe och ett 100-tal skott av stor fetknopp (X6466186, Y1244602). Den sistnämnda
arten är mycket sällsynt på Skaftö (jfr Suneson 1968) och tidigare noterad på endast två
lokaler på ön. I bottenskiktet kring stor fetknopp noterades gräshakmossa samt den i
kusttrakter sällsynta arten rävsvansmossa (Thamnobryum alopecurum).
I ett område från västra kanten av damm nr 1 och 25-30 meter mot väster finns ett bestånd av
medelgrov tall och medelgrov till grov björk med ett artfattigt fältskikt av bl.a. kruståtel,
lingon och blåbär. Alldeles intill dammen står flera medelgrova tallar (foto sid. 20), en del av
dem med död ved.
På nordvästra sidan om damm 2, inte långt från dammens kant, växer ett fåtal exemplar av
medelgrov björk samt inom 15-20 meter norrut ett mindre bestånd av klen asp.
Fältskiktsvegetationen inom denna yta med björk och asp är till största delen sparsam med
framför allt kruståtel och blåbär. Här finns även ett mindre parti med rikare
busk/fältskiktsvegetation, indikerat av bland annat hartsros, småplantor av ask, gullris, röllika
7
och ängsviol. En solitär ek (brösthöjdsdiameter knappt 20 cm) växer i bergskanten ca 20
meter från kanten av dammen. Ca 25 meter mot nordväst från dammkanten blir terrängen mer
kuperad med flera bergsstup och höjdnivåerna går från ca 35 till 25 meter över havet.
Ca 40 meter nordväst om norra kanten av damm 2 finns, på en höjd av 27-28 m.ö.h., en
relativt plan yta, ca 15x 20 meter, tätt bevuxen av klen asp (diameter ca 10-12 cm i brösthöjd).
Fältskiktet består mest av indikatorer på näringsfattig mark, som kruståtel, blåbär och
stensöta. I nordöstra kanten växer lite harsyra och smultron. Bottenskiktet är relat ivt
välutvecklat med kvastmossa, cypressfläta och husmossa som dominerande arter.
Ca 20-30 meter söder om damm 2, i nordsluttande hällmark, noterades två förekomster av
lopplummer (X6466090, Y1244574 och X6466093, Y1244569).
Norr om damm 3 löper en mindre sprickdal som avvattnar dammen. Dalen är bevuxen med
framför allt klen till medelgrov björk, enstaka klen asp, bindvide samt en del rönn i kanterna.
Markförhållandena i de lägst liggande delarna är fuktiga och fältskiktet domineras av blåtåtel.
Väster och sydväst om damm 3, med början nedanför en betongmur mot dammen och cirka
40 meter mot sydväst (se kartan), växer ett bestånd av medelgrov asp samt klen till medelgrov
björk. Här förekommer även en del död ved. Markförhållandena är till stor del relativt fuktiga
och fältskiktet består framför allt av blåtåtel. Några ytor inom det skogbevuxna området har
mer friska markförhållanden och här växer bland annat kruståtel, blåbär samt i gläntor gullris
och enstaka hagfibblor. Längre mot sydsydväst, mot inventeringsområdets gräns, fortsätter ett
fuktstråk med, förutom blåtåtel, enstaka förekomster av hedsäv i fältskiktet.
Cirka 50 meter västerut från damm 3 stupar terrängen brant och nedanför finns ett fuktstråk
med tuvull och odon.
Söder om damm 3 finns ett mindre område med öppen hällmark och öster om detta ett
fuktparti med medelgrov tall i kanterna och blåtåtel, veketåg och klockljung som dominerande
arter i fältskiktet. Något längre mot sydost finns en öppen mindre yta med torrare
markförhållanden och förekomst av örnbräken.
Ett område med kraftiga branter och stora höjdskillnader i terrängen breder ut sig från i höjd
med damm 2 och 5 i söder och vidare mot nordväst ända fram mot Kristinebergsvägen (foto
sid. 20). Området är i södra delarna till stora delar öppet med typisk vegetation som
förekommer i starkt kuperad terräng med mycket berg i dagen på näringsfattigt underlag. I det
glesa trädskiktet förekommer rönn, björk, en och lågvuxen klen till medelgrov tall. Ljung är
rikligt förekommande liksom kruståtel och bergven i fältskiktet. Bottenskiktet är välutvecklat
med en för dessa miljöer karaktäristisk artsammansättning av torktåliga mossor och lavar,
som hårbjörnmossa, kvastmossa och Cladonia-arter, exempelvis rislav, hedrenlav och
kochenill-lav.
Längre mot nordväst i området är trädskiktet tätare och består huvudsakligen av blandskog
med klen till medelgrov tall och björk. Fältskiktet är näringsfattigt med framför allt kruståtel,
lingon och blåbär. I något fuktigare partier finns inslag av blåtåtel.
På sluttande mark område söder om damm 4 utbreder sig i syd-nordlig riktning ett ca 20-25
meter brett och över 100 meter långt område med avverkad kvarliggande medelgrov tall och
björk (foto sid. 20). På västra sidan om det avverkade området växer i sluttningen en tallskog
med medelgrov tall och enstaka medelgrov björk. Några få grova tallar finns i området. I
8
övrigt växer här enstaka oxel och ett fåtal klenare ekar (brösthöjdsdiameter ca 10-12 cm). Ett
mindre exemplar av bok (höjd ca 4 meter) samt en ca 12 meter hög bok (diameter ca 17 cm)
noterades här också. Markförhållandena är näringsfattiga med kruståtel, blåbär och lingon
som dominerande arter i fältskiktet. Några mindre förekomster av vitsippa och blodrot
observerades dessutom.
Norr om damm 4, i området mellan dammen och parkeringsplatsen, växer en gles barrskog av
medelgrov högvuxen tall. Närmare kanten mot parkeringsytan är fältskiktsvegetationen gräsoch örtrik. Exempel på förekommande arter: rödven, vårbrodd, knägräs, stagg, knapptåg,
gullris, smultron, ärenpris, fyrkantig johannesört och liten blåklocka. Fläckvis förekommer
sötbjörnbär.
Närmare damm 4 blir markförhållandena näringsfattigare med färre fältskiktsarter och
dominans av kruståtel och blåbär. Här förekommer även ett mindre bestånd av murgröna
(fridlyst), (X6466186, Y1244456). Bottenskiktet domineras av gräshakmossa.
I norra och västra kanten av parkeringen växer en ruderatartad flora med bl.a. gråbo,
krusskräppa, vägtistel, kungsljus, rödklöver, snårvinda och rosendunört.
I kanten vid Kristinebergsvägen, alldeles intill inventeringsområdets gräns, har noterats två
förekomster av västkustbjörnbär (Rubus norvegicus), rödlistad; missgynnad (Evastina
Blomgren, pers. komm.)
Västerut från damm 4 kan miljön karaktäriseras som hällmark med inslag av klen till
medelgrov tall. Ca 60 meter västnordväst damm 4 blir markförhållandena fuktigare med ett
parti av huvudsakligen blåtåtel i fältskiktet och med tall i trädskiktet. Ytterligare 30-40 meter i
samma riktning går ett fuktstråk med rester efter breda hjulspår. Fuktstråket når i nordväst
nästan fram till en stenmur. I fuktstråket finns efter nederbörd öppna vattenytor. Vegetationen
som bildats i svackorna efter hjulspåren är rent kärrartad med rikligt förekomst av vitmossor,
bland andra rubinvitmossa och praktvitmossa samt räffelmossa och kärrkvastmossa. Den
sistnämnda mossarten indikerar i vissa delar av Sverige naturvärde, men är på Västkusten
relativt trivial (Hallingbäck 1996 och Hallingbäck, T. Artdatabanken, SLU, pers. komm.). I
fältskiktet noterades ängsull, tuvull, löktåg, gäddnate, ältranunkel, klockljung och småsileshår
(foto sid. 20). Sistnämnda arten har ett fåtal kända förekomster på Skaftö.
Ca 40 meter öster om damm 5 finns ett stenröse nedanför ett bergsstup mot väster. Vid
stenröset växer en flerstammig sälg (brösthöjdsdiameter 25-30 cm), foto sid. 20. Sälgen består
delvis av död ved.
Ca 30 meter sydöst om damm 5 växer en medelgrov flerstammig björk på frisk-fuktig mark.
Intill björken bland blåtåtel växer ett mindre bestånd av murgröna (fridlyst), (X6466082,
Y1244402). Några få meter från björken mot söder växer några grövre, äldre lågvuxna tallar.
Ca 20 meter sydväst om damm 5 finns några lågor och torrakor av tall.
Ca 30 meter väster om damm 5 går östra kanten av ett plant, ca 60x60 meter stort, trädbevuxet
parti, (område C, se kartan). Trädvegetationen fortsätter även söderut i ett smalare område,.
Området genomkorsas i norr av en stenmur. Trädskiktet på den plana ytan i norr består
mestadels av klen björk samt rönn och en del klen till medelgrov tall. Några grova björkar
finns även i området (foto sid. 21) och i närheten av dessa ett litet bestånd av murgröna
9
(fridlyst), (X6466107, Y1244329). En del död ved noterades. I buskskiktet sågs några få
exemplar av olvon, enstaka mindre oxel samt fläckvis rikligt med kaprifol. Ett flertal
exemplar av klen ek (höjd ca 5-10 m) samt småplantor av ek finns i området, där även enstaka
enbuskar vittnar om ett tidigare öppnare stadium. Markförhållandena kan karaktäriseras som
friska-fuktiga. Bland fältskiktsvegetationen märks exempelvis hultbräken, skogsstjärna,
ekorrbär, ängskovall, blodrot, hönsbär, harsyra och vitsippa. I fuktigare delar sågs även
blåtåtel, klockljung och hundstarr. Bottenskiktet är svagt utvecklat med förekomst av bland
annat sidenmossa och kvastmossa.
Den plana trädbevuxna ytan går ut i en kil mot väster. Berget stiger här och övergår i
hällmarksmiljö. I en liten sänka vid denna stigning och i ett kuperat område ytterligare några
tiotal meter mot väster finns några få grova relativt lågvuxna tallar. Förutom
hällmarksljunghed med ordinär artsammansättning noterades även ett bestånd av stagg.
Från det plana trädbevuxna området löper en stig ca 70 meter mot sydsydväst i närheten av en
bergskant intill inventeringsområdets gräns. På båda sidor om stigen består trädskiktet
huvudsakligen av klen björk, klen till medelgrov tall samt rönn. Fältskiktssammansättningen
indikerar näringsfattiga förhållanden.
Ca 10-40 meter söder om det plana trädbevuxna området, i bergskanten som utgör
inventeringsområdets gräns mot öster, noterades gaffelbräken på flera ställen. Berget stupar
här brant mot västnordväst. I den skuggiga och fuktiga miljön är mossfloran artrik med bland
annat tandad knottmossa (mindre allmän i kustnära miljöer), nervveckmossa, kustsnurrmossa,
lundsprötmossa samt blek fickmossa (den sistnämnda indikation på näringsrikare underlag).
Vid bergsfoten växer rikligt med thujamossa.
Några tiotal meter längre mot söder, i närheten av en ansamling med rundade block, foto sid.
21, står ett par äldre flerstammiga sälgar med stort inslag av död ved samt hackhål av
hackspett. En medelgrov ek samt ett fåtal klena ekar och aspar växer söder om
blockstenssamlingen. I fältskiktet noterades, förutom rent fattigmarksindikerande arter, även
harsyra, smultron och bergslok.
Stigen som leder i riktning mot sydsydväst ansluter till en stig som löper i ungefär öst-västlig
riktning. Österut ansluter stigen till en grusväg. I området kring denna stig väster om
grusvägen är markförhållandena näringsfattiga med ljung och kruståtel som dominerande
arter. Åt väster leder stigen ut i öppen hällmark. Alldeles nordväst om där stigarna möts finns
en relativt plan trädbevuxen yta som smalnar av västerut. Denna är bevuxen av klen till
medelgrov tall samt klen björk. Marken är relativt fuktig med förekomst av blåtåtel, odon,
lingon, kråkbär samt enstaka klockljung.
Söderut sett från platsen där stigarna möts, längs östra kanten av inventeringsområdet, till ca
30 m nordöst om damm 7, är marken på en bredd av max. 15-20 meter bevuxen med
trädvegetation av klen till medelgrov tall, rönn samt enstaka klen ek. Fältskiktet är artfattigt
med huvudsakligen blåbär, lingon och kruståtel. Fläckvis finns lite fuktinslag i form av odon
och kråkbär.
I västra delen av inventeringsområdet, mellan område C och D samt söderut mot damm 7, se
kartan, finns, på höjdnivåer från ca 28 till drygt 40 meter, ett stort hällmarksområde som
10
mestadels består av berg i dagen och som till största delen saknar sammanhängande busk- och
trädskikt. Här och var ses inslag av kvarts i gnejsen. De centrala delarna av detta
hällmarksområde består av en del relativt plana partier. I västra delen finns kraftiga
bergsbranter. I sydöstra delen återfinns inventeringsområdets högsta punkt (röse), ca 45 m. ö.
h. (utsikt från detta mot nordväst, se förstasidan). Väster och sydväst om detta högsta parti är
terrängen kuperad. Merparten av hällmarksområdet kan karaktäriseras som hällmarksljunghed
med små (upp till cirka meterhöga) exemplar av tall, rönn och en (bildexempel sid. 21). Här
och var finns mindre ytor med trädvegetation av framför allt klen björk, tall och rönn.
Fältskiktsvegetationen på den öppna hällmarken är artfattig med kruståtel, bergven och
bergssyra som dominerande arter. Enstaka mindre svackor med ett fåtal mer fuktgynnade arter
(bl.a. hundstarr, hirsstarr, blåtåtel) ingår som en mosaik i hällmarken.
I bottenskiktet noterades allmän förekomst av hårbjörnmossa, grå raggmossa, kvastmossa
samt här och var blåmossa och nervsotmossa. Bland lavar noterades riklig förekomst av
Cladonia-arter, exempelvis hedrenlav, kustbägarlav och kuddbägarlav.
Söder om damm 6 utbreder sig ett plant fuktparti (foto sid. 21). Detta består huvudsakligen av
ängsull samt blåtåtel, klockljung, rundsileshår, stjärnstarr och löktåg. I kanterna mot berget
växer bland annat kråkbär, ljung, hundstarr, odon samt mindre exemplar av brakved, en och
björk. I bottenskiktet dominerar praktvitmossa och rubinvitmossa. Här noterades även
ullvitmossa och vattenkrokmossa. I fuktpartiets sydligaste del, intill en brant bergskant, växer
en grov, flerstammig björk. Fuktpartiet fortsätter i en avsmalnande båge ett 30-tal meter mot
nordväst med ängsull, blåtåtel och klockljung som dominerande arter.
I berget cirka 50 meter sydost om fuktpartiets centrala del ligger ett mindre kärr (foto sid. 21)
med vegetation av huvudsakligen ängsull, löktåg, hundstarr, hirsstarr och klockljung samt i
kanterna krypvide och bindvide.
Ca 50 meter sydost om damm 6, bland blåtåtel och ljung, noterades 1 juli 2008 sex exemplar
av jungfru marie nycklar (fridlyst), (X6466047, Y1244186), foto sid. 20.
I en nordvästsluttning ca 30 meter väster om damm 6 noterades en förekomst av lopplummer
(fridlyst), (X6466098, Y1244127). Ca 60-70 meter söder och sydsydväst om damm 6
noterades ytterligare tre förekomster av lopplummer i nordväst- eller nordsluttning,
(X6466035, Y1244091, X6466022, Y1244093 och X6466016, Y1244136), se även kartan.
Längst i sydöstra delen av inventeringsområdet, alldeles söder om fastigheten SkaftöFiskebäck 1:372, går ett smalt stråk med fuktiga och fläckvis näringsrikare markförhållanden.
Klen björk noterades i trädskiktet, i buskskiktet bl.a. stenros och en. Området har viss
ruderatkaraktär i fältskiktsfloran. Bland påträffade arter kan nämnas stånds, tussilago,
bergdunört, revsmörblomma, äkta johannesört, ängsvädd samt flikbjörnbär. I ett litet blött
parti noterades vattenklöver. Mot bergskanten i söder växer mindre näringskrävande arter som
tuvull, ängsull och klockljung.
I en svag sluttning ca 20 meter sydöst om damm 7 finns ett parti med örnbräken och lågvuxen
en. Strax söder om detta noterades en liten förekomst av hedsäv.
På en relativt plan yta söder och sydväst om damm 7, intill inventeringsområdets gräns, är
markförhållandena näringsfattiga och fuktiga med riklig förekomst av framför allt klockljung,
men även tuvull, blåtåtel, odon och enstaka hönsbär.
11
Ca 60 meter väster om damm 6, nedanför en brant bergssluttning som löper i ungefärlig
riktning sydväst-nordost, utbreder sig ett långsmalt parti med rundade stenar och block
(område D, foto sid. 22). I sydväst finns flera större block (flyttblock). Miljön har karaktären
av maritim lövsnårsvegetation med en, rönn, kaprifol och brakved i buskskiktet. Här växer
också ljung, örnbräken och blåbär samt nära bergsfoten några mindre förekomster av
lundgröe.
Bottenskiktet är relativt välutvecklat med dominans av kvastmossa samt blåmossa.
Väster om blockstenspartiet finns ett trädbevuxet relativt plant område (ca 22-24 m.ö.h.) som
sträcker sig från inventeringsområdets gräns i söder norrut till i höjd med (väster om) SkaftöFiskebäck 1:328 och ut till grusvägen i västra kanten av det inventerade området. Trädskiktet
består huvudsakligen av klen till medelgrov tall. En del mindre enbuskar förekommer i
öppnare lägen i kanterna, särskilt i södra delen. Några få grova tallar (brösthöjdsdiameter ca
60 cm) finns inom området, bl.a. ca 50 meter sydväst Skaftö-Fiskebäck 1:328. En del av
tallarna är flerstammiga. En grov björk (brösthöjdsdiameter ca 50 cm) samt en liten bok (höjd
ca 1 meter) noterades också i norra delen. Väster om Skaftö-Fiskebäck 1:328 förekommer,
förutom klen till medelgrov tall och björk, även asp av mestadels klena (enstaka medelgrova)
dimensioner samt några få exemplar av klen ek. Markförhållandena i de centrala delarna av
det ca 140 meter långa området är relativt fuktiga med dominans av blåtåtel. Fläckvis i något
öppnare miljö finns även klockljung och odon. Mot kanterna där markfuktigheten är mindre
ersätts blåtåtel av kruståtel, blåbär och lingon. Dessa tre arter dominerar även
fältskiktsvegetationen i norra halvan av området.
Väster om grusvägen som norrifrån leder fram till Skaftö-Fiskebäck 1:328 finns ett
långsträckt öppet hällmarksområde med ordinär torrmarksvegetation av ljung, kruståtel,
vårspärgel m.m.
Ca 50 meter nordöst om Skaftö-Fiskebäck 1:328 finns en liten trädomgärdad vattensamling
(möjligen grävd) som delvis har karaktär av vitmosskärr (foto sid. 22). Strax nordost om
denna, nedanför bergskanten, växer ett vackert bestånd av medelgrov tall (ca eller något över
40 cm i brösthöjdsdiameter) samt några medelgrova sälgar och ett fåtal enbuskar, (område E,
se kartan). Fältskiktet består av indikatorer på näringsfattig mark, som kruståtel, skogsstjärna,
blåbär, lingon samt i något fuktigare lägen odon och kråkbär. Tallskogen övergår norrut i klen
björkskog som når fram till en stenmur.
Denna stenmur sträcker sig över bergssluttningen drygt 100 meter mot sydöst in i område C
(se kartan). Nordost om stenmuren består den sluttande marken i övre delen huvudsakligen av
hällmarksljunghed. I östra delen ökar inslaget av hällmarkstallskog (foto sid. 22). Ett flertal
medelgrova tallar finns i detta område. I norra delen finns ytterligare en längre stenmur i
riktning ostnordost-västsydväst. Stenmuren går i ägogränsen mellan kommunala och
Akademiska Hus Väst AB:s fastigheter. Även i närheten av denna stenmur finns flera
medelgrova eller drygt medelgrova tallar.
I det nordostsluttande hällmarksområdet finns även några lokaler för lopplummer (fridlyst).
Några få skott noterades på varje lokal sommaren 2008, (X6466220, Y1244293, X6466214,
Y1244248 och X6466156, Y1244264).
12
Längst i väster i inventeringsområdet, på östra sidan av grusvägen som leder fram till SkaftöFiskebäck 1:331, finns på medelfuktig mark ett plant trädbevuxet område som böjer av mot
öster, förbi en kraftledningsgata. Trädskiktet utgörs av blandskog med medelgrov asp,
medelgrov till grov björk och medelgrov högvuxen tall (område F, se kartan). En del partier
under kraftledningen har varit avverkade och där växer nu mestadels aspsly. Riklig förekomst
av sötbjörnbär och kaprifol noterades. I centrala delen av det trädbevuxna området
förekommer murgröna (fridlyst), foto sid. 22. I fältskiktet noterades bland annat lundbräken,
hundäxing, ärenpris och harsyra.
Fram till cirka 40 meter öster om kraftledningarna förekommer ett flertal drygt medelgrova
högvuxna tallar samt en del död ved. Fältskiktsvegetationen med blåbär antyder något
näringsfattigare markförhållanden. Riklig förekomst noterades av småplantor av brakved och
ek.
Mot söder intill inventeringsområdets gräns, öster om Skaftö-Fiskebäck 1:331, ligger en
öppen bergshöjd med ordinär hällmarksljunghed (kruståtel, bergven, bergssyra m.m.) och i
kanterna enstaka tall, rönn och en.
Vägkanterna längs grusvägen som utgör gräns för inventeringsområdet i väster och som leder
från Kristinebergsvägen mot Skaftö-Fiskebäck 1:331 är relativt öppna med framför allt
uppväxande rönn och björk samt stenros, hartsros och sötbjörnbär (foto sid. 22).
Fältskiktsfloran är artrik och har ruderatinslag. Följande arter påträffades i fältskiktet längs
grusvägen (delvis inom område G, se kartan):
Syltåg
Knapptåg
Rödven
Luddtåtel
Hundäxing
Vårbrodd
Vitgröe
Gulkämpar
Svartkämpar
Gulmåra
Jungfru marie nycklar
(fridlyst), 3 blommande ex.
juli 2009, se markering på
kartan
Höskallra
Ängsskallra
Grässtjärnblomma
Alsikeklöver
Humlelusern
Käringtand
Gul sötväppling
Jungfrulin
Fyrkantig johannesört
Brunört
Strätta
Bockrot
Groblad
Liten blåklocka
Ängsvädd
Åkervädd
Kärleksört
Ältranunkel
Gulsporre
Rosendunört
Sötbjörnbär
Nysört
Röllika
Älgört
Svinmålla
Mjölke
Rödklint
Åkertistel
Kärrtistel
Gullris
Gråbo
Sumpnoppa
Gatkamomill
Höstfibbla
Flockfibbla
På södra sidan av grusvägen närmare Kristinebergsvägen (område H, se kartan) finns en
gräsrik relativt öppen yta. Området har tidigare hävdats. I övre delen av sluttningen växer en
del oxel och rönn samt ett buskskikt av slån, nyponros, brakved och en. Fältskiktsfloran är
13
artrik och utgörs bland annat av rödsvingel, rödven, röllika, ängsvädd, ängssyra, strätta,
svartkämpar, liten blåklocka, blodrot, smultron och gullris. Visst ruderat- och torrmarksinslag
märks genom förekomst av bland annat vårtåtel, krusskräppa, gulsporre, styvmorsviol och
bergssyra.
Resultat – fågelfauna
Följande fågelarter har noterats under april till juli 2008 under häckningstid (flertalet
sjungande, sannolikt revirhävdande) inom eller omedelbart i närheten av inventeringsområdet:
Ringduva
Lövsångare
Talgoxe
Gransångare (noterad 1
Trädpiplärka
Gulsparv
juli
i
västra
delen)
Gärdsmyg
Bofink
Rödhake
Järnsparv
Grönfink
Koltrast
Trädgårdssångare
Stare
Taltrast
Svarthätta
Kråka
Tofsmes
Törnsångare
Blåmes
Ärtsångare
Övriga arter (tillfälliga eller noterade utanför häckningstid)
Mindre/större korsnäbb
Morkulla
Gråsiska
Större hackspett
Nötväcka (noterad 15 aug nära p-plats)
Spillkråka (tillfälligt) (arten ingår
Hämpling (rödlistad;
i EU:s fågeldirektiv)
missgynnad, Gärdenfors 2005)
Gök
Stjärtmes
Sädesärla
Inventeringsområdet har vid några tillfällen besökts nattetid (midnatt) under andra halvan av
juni. Inga nattsjungande arter (nattskärra, näktergal etc) noterades vid besöken.
De fågelarter som påträffats under inventeringen i området är ungefär vad som kan förväntas i
dessa typer av miljöer. Fågelfaunan består mestadels av småfågelarter, dels sådana som håller
till i trädbevuxna biotoper, dels arter med större krav på öppnare miljöer. Stora delar av
inventeringsområdet består av hällmark med obefintligt eller glest busk- och trädskikt, vilket
innebär att populationstätheten av fåglar är låg i dessa delar.
Artrikare miljöer med avseende på fågelfaunan är lövskogsområdet på nordöstra sidan av
damm nr 1, där flera arter av sångare noterats. Här finns även en del äldre träd och död ved,
som utgör goda födosöks- och eventuellt häckningsmiljöer för bland annat större hackspett.
Även löv/blandskogs-miljöerna sydväst om damm nr 3 och hela löv/blandskogsområdet C (se
kartan) är artrika, liksom området nordost om damm nr 5 i riktning mot damm nr 4 och förbi
denna i riktning mot nordost, ända fram mot korsningen Kristinebergsvägen/vägen mot
Bökevik.
Fågelrika miljöer är även område D med löv-/blandskog/lövsnår, liksom område F,
löv/blandskogen i den västligaste delen av inventeringsområdet, se kartan.
14
Resultat – beskrivning av dammar, ev. förekomst av groddjur samt pH-värden
Fem dammar (numrerade 1 till 5 på kartan, foto sid. 23) i östra delen av inventeringsområdet
har undersökts med avseende på förekomst av groddjur.
Ytterligare två dammar (nr 6 och 7), foto sid. 24, inom ett område som lagts till i ett senare
skede av inventeringen, har inte pH-mätts eller undersökts med avseende på groddjur, men
beskrivs nedan med avseende på vegetation och en bedömning görs av sannolikheten för att
dammarna kan utgöra reproduktionsmiljöer för groddjur.
Damm 1
Dammen är delvis anlagd; i nordöstra och östra delen har betongmurar uppförts. Den har
tidigare använts som vattentäkt för Fiskebäckskils samhälle. Djupet är cirka 1-1,5 meter. Stora
partier av dammens vattenyta gränsar direkt mot hällmark. Ingen nämnvärd flytbladsvegetation förekommer. Löktåg förekommer i kanterna. I nordöst gränsar dammen mot ett
lövskogsparti (beskrivet på sid. 4). Någon risk för uttorkning sommartid föreligger inte.
pH-värdet i dammen uppmättes till 5,4 (mätning 13 maj 2008).
Yngel av vanlig padda (Bufo bufo) påträffades i dammen 8 maj 2008.
Damm 2
Dammen ligger i en omgivning av hällmark med ljung och sparsamt med tall, i norr ett fåtal
exemplar av björk. Den är delvis belägen med vattenytan direkt mot berg och har öppen
vattenyta utan flytbladsvegetation. Djupet är som mest cirka 1 meter. I södra delen finns ett
mindre bestånd av vattenklöver. Någon risk för att dammen ska torka ut sommartid föreligger
inte.
pH-värdet i dammen uppmättes till 5,6 (mätning 13 maj 2008).
Inga observationer av groddjur gjordes under fältbesöken från april till juni 2008.
Fisk (flera tiotal, cirka decimeterstora, ej artbestämda) observerades i dammen vid flera
tillfällen.
Damm 3
Denna damm har också använts som vattentäkt. En betongmur är uppförd i västra delen och
på en sträcka av några få meter i norra delen. I likhet med damm 1 och 2 gränsar den till stor
del mot hällmark , men i väst och sydväst samt sydöst ansluter lövskog med asp och björk (se
sid. 7) mot dammen. Den har helt öppen vattenyta, förutom på en mindre, grundare yta i
nordöst, där vit näckros förekommer. Här noterades även dybläddra (sl. Utricularia). Djupet
är upp till cirka 1-1,5 meter. Det finns ingen risk för att dammen torkar ut sommartid.
pH-värdet i dammen uppmättes till 5,6 (mätning 13 maj 2008).
Yngel av vanlig padda påträffades i dammen 8 maj.och 20 maj 2008.
Ett exemplar av mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) sågs i dammen 20 maj 2008.
Den 28 maj noterades 6 exemplar av denna art, varav flera i parningslek.
Damm 4
Dammen är betydligt mindre än dammarna nr 1-3. Den är anlagd som vattenmagasin med en
betongmur i dess norra kant och gränsar i övrigt mot berg. Runt delar av dammen löper ett
staket. Vattendjupet är sommartid ofta mindre än 75 cm och dammen kan vid långvariga
15
torrperioder (som våren-försommaren 2008) delvis torka ut. Dammen har i kanterna mot
väster och söder riklig förekomst av vitmossor (Sphagnum).
pH-värdet i dammen uppmättes till 4,8 (mätning 13 maj 2008).
Ett exemplar av mindre vattensalamander sågs i dammen 13 maj. Det är osäkert om
vattensalamander fanns kvar i dammen sommaren 2008, på grund av mycket torr väderlek
och den åtföljande mycket kraftiga uttorkningen från början av maj fram till midsommartid.
Damm 5
Denna mindre vattensamling har mer karaktär av skogskärr med delvis öppen vattenyta.
Dammen är till en del omgiven av trädvegetation. Från kanterna breder vitmossor ut sig i en,
särskilt i norra delen, flera meter bred zon. På vitmossvegetationen ses framför allt ängsull,
tuvull, tranbär och närmare mot fastmarken klockljung och odon. I vattnet växer vattenklöver.
Flera arter av sländor observerades vid vattensamlingen.
pH-värdet i dammen uppmättes till 4,5 (mätning 13 maj 2008).
Inga observationer av groddjur har gjorts i dammen. Den rikliga förekomsten av vitmossor
och beskuggningen på flera sidor av dammen samt det relativt låga pH-värdet gör att den får
anses vara mindre lämplig som reproduktionslokal för groddjur.
Damm 6
Dammen är belägen i öppen miljö i hällmark med omgivande ljung. I norra kanten växer
lågvuxen tall samt några få exemplar av gran och björk. Vattendjupet är som mest ca 70-80
cm. Vid torrperioder kan vattennivån minska med flera decimeter, men någon risk för
uttorkning föreligger inte. Vattenklöver förekommer rikligt i dammens centrala delar. I
kanterna växer bland annat stjärnstarr, klockljung, blåtåtel, rundsileshår, enstaka hedsäv samt
en del ängsull i nordvästra delen.
Dammen har inte undersökts närmare med avseende på groddjur, men det är inte osannolikt
att den utgör reproduktionsmiljö för t.ex. mindre vattensalamander.
Damm 7
Denna damm ligger också i öppen hällmarksmiljö med ljung i närheten. Enstaka små
exemplar av björk, tall och en växer nära dammens kanter. Vattendjupet är som mest ca 60-70
cm. Någon risk för uttorkning föreligger inte. Dammen består mest av fri vattenyta. I sydöstra
delen växer en del vattenklöver. I kanterna ses bland annat klockljung, rundsileshår, hundstarr
och hedsäv.
Beträffande möjlig förekomst av groddjur, se damm 6.
Naturvärdesbedömning
Ytor som, med hänsyn till naturvärden, bedöms olämpliga att exploatera är inringade med röd
markering på kartan.
Det inventerade området består till stora delar av öppna eller sparsamt bevuxna
ljungdominerade hällmarker, omväxlande med mindre partier med djupare jordtäcke. Den
trädvegetation som idag finns inom området har till helt övervägande del vuxit upp under
16
1900-talet, efter att tidigare (1800-tal) utgjort i stort sett helt öppna miljöer. Vissa ytor kan ha
utnyttjats för extensivt bete.
Hällmarksmiljöerna bedöms generellt inte ha något högre naturvärde. Det finns dock ytor där
tallskog vuxit upp till vackra bestånd (typ: hällmarkstallskog) och som bör skyddas från
exploatering. Det gäller områdena märkta A och E på kartan. I den nordöstvända sluttningen
mellan område C och H finns också, i ett glest trädskikt, enstaka grova tallar som bör sparas
så långt möjligt.
Område B, den smala randskogen mellan berget och Kristinebergsvägen, bestående
huvudsakligen av blandlövskog av medelgrova dimensioner, bör så långt möjligt bevaras, då
den utgör en ekoton (gränszon) som utgör en spridningskorridor för olika arter.
Område C utgör exempel på lövskog som kan utveckla högre naturvärden på sikt.
Uppväxande ek bland nuvarande medelgrov björk och tall, kan efter försiktig gallring även bli
ett vackert inslag i landskapsbilden. I området förekommer murgröna (fridlyst). Söderut i
område C består naturvärdena av nord/västvända lodytor med rik mossflora samt ansamlingar
av rundade block och en del död ved av framför allt sälg, värdefull för bl.a. olika
hackspettarter.
Område D utgör geologiskt värdefull blockrik sluttning med inslag av maritima lövsnår och
bör bevaras.
Område F utgörs av blandskog med medelgrov asp, medelgrov till grov björk och medelgrov
högvuxen tall. Murgröna (fridlyst) förekommer i området som bör bevaras från exploatering
och kan utveckla högre naturvärden på sikt.
Område G intill grusvägen bör bevaras, då det utgör ett parti med ett stort antal fältskiktsarter,
bland annat jungfru marie nycklar (fridlyst).
Område H utgör ett exempel på artrik gräsmark som tidigare hävdats och bör lämnas utan
exploatering.
I positionen X6466186, Y1244602 påträffades, på lokalt rikare markunderlag, stor fetknopp
och rävsvansmossa. Båda arterna är sällsynta på Skaftö. Stor fetknopp förekommer i
Bohuslän på näringsrikare, mer lättvittrat geologiskt underlag (jfr Suneson 1968).
Rävsvansmossan är också en art som alltid ställer höga krav på miljön. Den har minskat sakta
i både Bohuslän och Sverige (Hallingbäck, T, Artdatabanken, SLU, pers. komm).
Minskningen har ännu inte varit så stor att arten blivit rödlistad. Om minskningstakten
accelererar kan den komma att bli rödlistad. Förekomsten av de båda arterna gör det angeläget
att lokalen bevaras intakt.
I positionen X6466047, Y1244186 påträffades i näringsfattig ljungmark sex exemplar av
jungfru marie nycklar (fridlyst). Arten förekommer tämligen allmänt på Skaftö. Då det
aktuella beståndet är litet och sannolikt med svårighet kan expandera på platsen bör man
kunna överväga att söka tillstånd för att flytta dessa plantor till en lämplig växtlokal, ifall
platsen skulle komma ifråga för exploatering.
Lopplummer (fridlyst) har påträffats på ett antal lokaler (se kartan). Arten förekommer i
öppna hällmarker, företrädesvis på bergsytor som sluttar mot nordväst, norr eller nordost.
Artens förekomst i denna öppna miljö påverkas bland annat av väderlek och torrperioder
under vegetationssäsongen. Riktigt torra försomrar (som 2008) kan enstaka plantor torka ut
och dö. Lopplummer förökar sig vegetativt, genom att de i skottspetsarna har platta
17
groddknoppar som lätt kan sprätta iväg. Varje sådan groddknopp kan ge upphov till en ny
planta. Förekomsten av lopplummerplantor inom ett visst område kan därför variera mellan
olika år. Hällmarksytor där lopplummer noterats bör granskas före en eventuell exploatering i
området. Det bör vara möjligt att söka tillstånd att flytta några enstaka plantor av lopplummer
till andra lämpliga platser inom området, om exploatering skulle komma ifråga.
I området finns ett antal dammar, varav nr 1, 3 och 4 anlagts som magasin för sommarvatten.
I dessa dammar har groddjur påträffats (vanlig padda resp. mindre vattensalamander,
fridlysta).
Det är angeläget att samtliga dammar, oberoende av om groddjur påträffats i dem, får bli kvar
intakta även efter en eventuell exploatering av området. Damm 1 har på västra sidan ett parti
med barrskog, delvis med död ved, som är angeläget att bevara, liksom det rikare
lövskogsområde som ansluter omedelbart nordöst om betongmuren som avgränsar damm 1. I
detta lövskogsområde förekommer murgröna (fridlyst).
Sydväst om damm 3 ansluter ett lövskogsparti med bland annat medelgrov asp och björk som
är viktigt att bevara, även som skyddande miljö för groddjur i de landlevande faserna. Norrut
från damm 3 går en mindre sprickdal. Dalen är bevuxen med framför allt klen till medelgrov
björk, enstaka klen asp. Även detta parti bedöms vara värdefullt som skyddande miljö för
groddjur.
Sannolikheten för att påträffa den sällsyntare arten större vattensalamander i dammarna
bedöms som lägre, då flera av dem är belägna i hällmarksmiljö (jfr Stenström, A. 2009).
Beträffande damm 2, där fisk påträffats medan groddjur inte noterats, så bedöms
sannolikheten för att dammen ska utgöra reproduktionsmiljö för groddjur lägre så länge fisk
förekommer i den. Dammen är dock skyddsvärd och en möjlig reproduktionsmiljö för
groddjur i framtiden, i den händelse att fisk av någon anledning inte längre skulle förekomma
i dammen.
Sannolikheten för att damm 5 ska utgöra reproduktionsmiljö för groddjur bedöms som låg.
Däremot är den, liksom övriga dammar i det inventerade området, värdefull miljö för
vattenanknutna insekter, bland annat olika arter av sländor.
Naturvärden fågelfauna
Värdefulla miljöer för fåglar sammanfaller till stor del med områden som pekats ut som
värdefulla med avseende på vegetationen. Det gäller barr- och lövskog på västra och
nordöstra sidan av damm 1 samt löv/blandskogsmiljöerna sydväst om damm nr 3, liksom hela
löv/blandskogsområdet C samt områdena D och F.
Värdefulla miljöer för fågelfaunan finns även i det trädbevuxna området nordost om damm 5 i
riktning mot damm 4 och förbi denna i riktning mot nordost, ända fram mot korsningen
Kristinebergsvägen/vägen mot Bökevik.
Bestånd av medelgrov asp som finns inom inventeringsområdet (bland annat i område F) kan
exempelvis vara möjlig blivande häckningsmiljö för spillkråka (ingår i EU:s fågeldirektiv),
som setts i området under häckningstid.
18
Naturvärden övrigt
Där så är möjligt bör stenmurarna i det inventerade området bevaras, då de utgör värdefulla
spridningskorridorer för mossor, lavar m.m. Detta gäller även om stenmurarna inte ligger i
uppodlat jordbrukslandskap. (Se vidare Miljöbalken kap7 §11 och Förordning (1998:1252)
om områdesskydd enligt Miljöbalken m.m.).
Även förekommande stenrösen inom området är värda att skydda från exploatering.
Tidigare dokumenterad förekomst av västkustbjörnbär (Rubus norvegicus), rödlistad;
missgynnad, vid vägkanterna av Kristinebergsvägen längs parkeringsplatsen väster om
vägskälet mot Bökevik (foto sid. 26) bör undersökas närmare och dess aktuella status
fastställas. Även området omedelbart väster om parkeringsplatsen på norra sidan av
Kristinebergsvägen bör undersökas. Det är angeläget att eventuella växtplatser för
västkustbjörnbär undantas från exploatering. Information om arten, se kopia av Artdatabankens faktablad sid. 26.
Litteratur:
Gärdenfors, U., ed. 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala.
Hallingbäck, T, 1996. Ekologisk katalog över mossor, Artdatabanken, SLU, Uppsala.
Stenström, A, 2009. Större vattensalamander – systematisk inventering för åtgärdsprogrammet, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Rapport 2009:03.
Suneson, S. 1968. Vegetation och flora i Skaftö socken i mellersta Bohuslän. Svensk Botanisk
tidskrift 62:1, s. 1-120.
Suneson, S. 1980. Tillägg till Skaftö flora. Svensk Botanisk Tidskrift 74:195-207.
Suneson, S. 1986. Nya bidrag till Skaftö flora. Svensk Botanisk Tidskrift 80:411-420.
Artbestämningar av mossor och lavar har utförts av Sven Bergqvist, Kungshamn.
19
Fotobilaga
Område A. Hällmarkstallskog i östra delen
NATURVÄRDE.
Blandlövskog med grov sälg nordost
om damm nr 1. NATURVÄRDE.
Lopplummer (fridlyst), ett flertal
förekomster inom
inventeringsområdet.
I den östvända sluttningen längst i öster växer ett litet
bestånd av medelgrov relativt högvuxen tall samt
glesare en del lägre tallar.
Hällmarksområde nordöst om damm 2, utsikt mot norr.
Lågvuxen medelgrov tall samt död ved av tall vid damm 1.
Klen ask, lokal för stor fetknopp
och rävsvansmossa (båda
sällsynta arter på Skaftö).
20
Lågvuxen medelgrov tall samt död ved av tall vid
damm 1. NATURVÄRDE.
Kuperat parti i området öster om
damm 4.
Småsileshår i rester efter hjulspår.
Område B. Smal randskog av lövträd i
östra delen.
Söder om damm 4 finns ett område med kvarliggande
avverkad tall och björk.
Flerstammig sälg intill stenröse.
21
Område C. Väster om damm 5 finns ett
ca 60x60 meter stort område med
blandskog. Några grövre björkar finns
inom området. NATURVÄRDE.
Del av hällmarksområde i sydöst, utsikt mot väster.
Området kan karaktäriseras som hällmarksljunghed
med enstaka små exemplar av tall, rönn och en.
I berget cirka 50 meter sydost om fuktpartiets (se
föregående foto) centrala del ligger ett mindre kärr.
Område C, södra delen. Blockstenssamling med
omgivande trädvegetation av bland annat tall, ek och
asp. NATURVÄRDE.
Söder om damm 6 utbreder sig ett plant fuktparti
Ca 50 meter sydost om damm 6
noterades jungfru marie nycklar
(fridlyst).
22
Område D. Nedanför bergsbranten i västra delen
utbreder sig ett långsmalt parti med rundade
stenar och block med omgivande lövsnår.
NATURVÄRDE.
I norra delen av inventeringsområdet, ca 150-200
meter V och VNV om damm nr 5, i närheten av en
stenmur finns inslag av hällmarkstallskog med en
del medelgrov tall.
Område F. I blandskog på östra sidan
av grusvägen som leder fram till
Skaftö-Fiskebäck 1:331 klänger
murgröna i träden. NATURVÄRDE.
Ca 50 meter nordöst om Skaftö-Fiskebäck 1:328
finns en liten trädomgärdad damm, möjligen grävd.
Område E. Bestånd av medelgrov
tall. NATURVÄRDE.
Område G. Artrik vägkant längs grusvägen som
leder från Kristinebergsvägen mot Skaftö-Fiskebäck 1:331. NATURVÄRDE.
23
Område H. Artrik gräsmark som tidigare hävdats.
Även hällar i dagen med torrmarksvegetation.
NATURVÄRDE.
Damm 1. Betongmur i nordost med blandlövskog
nedanför. Groddjur förekommer (vanlig padda).
NATURVÄRDE.
Damm 2. Fisk förekommer, inga groddjur
noterade. NATURVÄRDE.
Damm 3. Groddjur (vanlig padda och mindre
vattensalamander) noterade. NATURVÄRDE.
Damm 4. Groddjur (mindre vattensalamander)
noterade. Risk för uttorkning vid långa
torrperioder. NATURVÄRDE.
Damm 5. Karaktär: skogskärr. Inga groddjur
påträffade. Rikligt med bl.a. sländor. NATURVÄRDE.
24
Damm 6. Potentiell miljö för groddjur. (foto från
torrperiod juni 2008). NATURVÄRDE.
Damm 7. Potentiell miljö för groddjur.
NATURVÄRDE.
25
26
Växtmiljö vid Kristinebergsvägen för västkustbjörnbär (Rubus norvegicus),
rödlistad; missgynnad.
