Språket skapar
Om språkutvecklande
arbetssätt
Att arbeta både kunskapsutvecklande och
språkutvecklande i no-ämnen
2015 04 28
Kl 14:45-15:45
Monica Lindvall
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC)
Stockholms universitet
[email protected]
www.andrasprak.su.se
”Det är genom språket vi kommunicerar
med andra, utvecklar ny kunskap och
visar vad vi har lärt oss såväl som vad vi
inte har förstått och kanske behöver stöd
för att komma vidare med. Med vilken
kvalitet våra språkliga förmågor
utvecklas avgör hur väl vi kan anpassa
oss till olika situationer och möta olika
krav. På så sätt kan vårt språk påverka
våra vägval och hur väl vi lyckas i
utbildning, arbetsliv och samhällsliv.”
(Få syn på språket sid 11)
Kunna använda språket nu hela skolans ansvar
2.2 Kunskaper
” Skolan ska ansvara för att varje elev efter
genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på
ett rikt och nyanserat sätt”
(Skolverket 2011:13)
Språkliga examensmål i alla nationella program
Språkutvecklande arbetssätt i
alla ämnen gynnar alla elever!
-men kan vara helt avgörande för
elever med svenska som sitt
andraspråk!
Att lära ett nytt språk
… och att samtidigt lära på ett nytt
språk!
Svenska som andraspråk
Att lära ett nytt språk tar lång tid!
Att använda ett språk för att lära ett
meningsfullt innehåll = effektivt sätt
att lära både språk och innehåll!
Sant eller falskt?
• Nyanlända bör koncentra sig på
svenska och inte läsa andra språk (som
t.ex. modersmål)
• Eleverna bör undvika att tala sina
modersmål på lektionerna
• Studier visar positiva samband mellan
tvåspråkighet och kognitiv utveckling
• Små barn lär sig ett nytt språk snabbt
och lätt
• Kodväxling (att byta språk när man
talar) är ett tecken på bristande
språklig förmåga
Lgr 11 Matematik Syfte
Undervisningen ska bidra till att eleverna
utvecklar förmågan att argumentera
logiskt och föra matematiska resonemang.
Eleverna ska genom undervisningen också
ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet
med matematikens uttrycksformer och hur
dessa kan användas för att kommunicera
matematik i vardagliga och matematiska
sammanhang.
Ex. från Standardprov i matematik åk 6
från 1950-talet:
1. 0,06+3,7+15,412+650
2. 2,47:3,8.
3. 5 ¼ : 3 ½
4. Skriv med siffror: en million millioner
(Pettersson 2007)
Ur Den nationella utvärderingen 1995 för åk 9
Kassen
Du har en rektangulär tygbit som är 65 cm lång och
90 cm bred. Du tänker sy en kasse med handtag
att handla varor i.
Gör en skiss och en arbetsbeskrivning på din
kasse så att någon annan kan tillverka den.
Hur stor kan din kasse bli?
(Pettersson 2007)
Vilka krav ställer uppgiften?
• Logisk/kognitiv förmåga
• Begreppslig förmåga
• Kommunikativ förmåga
En skiss
En
arbetsbeskrivning
tänker sy
rektangulär tygbit
handtag
att handla varor i
tillverka
Hur stor kan
din kasse bli?
→ Kunskapssynen påverkar kraven på
språklig förmåga
→ Parallell språk- och kunskapsutveckling
nödvändig i alla ämnen
Kunskapskrav åk 9 fy betyget A
Använda information på ett väl
fungerande sätt i diskussioner
Skapa välformulerade texter och andra
framställningar med god anpassning till
syfte och målgrupp
Dra välutvecklade slutsatser
Föra välutvecklade & väl underbyggda
resonemang
Hur ser en…
välformulerad text med god
anpassning till syfte och målgrupp ut?
en text med välutvecklade &
väl underbyggda resonemang ut?
Flerspråkiga elever
Vilka utmaningarna står de inför?
• Att lära sig ett andraspråk och att lära
sig via ett andraspråk i skolans alla
ämnen
• De ska ta till sig och utveckla kunskap,
utveckla sina förmågor och kunna VISA
allt detta – i alla ämnen – oftast på sitt
andraspråk
• Och vilka utmaningar står då
UNDERVISANDE LÄRARE och SKOLAN
inför?
Höga
förväntningar
Formativ
bedömning
Språkliga
mål
Interaktionsrik
elevaktivitet
Språk- och
kunskapsutvecklande
arbetssätt
Alignment
Fritt efter Bjerregaard & Kindenberg u.u.
Förkunskaper
Stöttning
Läraren bygger en bro
från elevens vardagsspråk till skolans
ämnesspecifika språk!
Vardagsspråk & skolspråk
vardagligt, konkret &
specifikt
specialiserat, abstrakt &
generellt
informellt och personligt
jämlik makt eller status
kroppsspråk
formellt och opersonligt
ojämlik makt eller status
ofta muntligt
närhet
språk som handling
ofta skriftligt
distans
språk som reflektion
dialog
monolog
Ämnesinnehåll
Bacill
Jord
Socker
Vapen
Mat
Produkt
Mamma
Kastrull
Plint
VARDAGLIGT
KONKRET
SPECIFIKT
SPECIALISERAT
Bakterie
Morän
Kolhydrater
ABSTRAKT
Krig
Svält
Produktion
GENERELLT
Mödrar
Husgeråd
Redskap
Skolspråket
Ska fungera som ett avancerat
tankeredskap så att kunskaper kan
utvecklas, fördjupas, och redovisas
Eleven måste förstå och kunna verbalisera
abstrakta begrepp och komplexa samband
Kunna värdera och granska kritiskt
Caroline Liberg
Skolspråket är ingens modersmål!
Som lärare behöver man:
• ha insikt i sitt ämnes språkliga krav
• planera lektioner med fokus på både
ämnesinnehåll och språkliga krav
• genomföra lektioner där
ämneskunskaper, språkfärdighet och
inlärningsstrategier integreras med
kursmålen
Som lärare behöver man:
• ha insikt i sitt ämnes språkliga
krav
Mitt ämnes språkliga krav:
Ord & begrepp
Svåra ord?
1. Vilka ord är svåra?
Ämnesspecifika ord:
fotosyntesen, kopplingsschema, resistans,
kromosomer, parallellogram, nämnare, sträcka
Ämnesneutrala abstrakta ord:
utbredning, resurser, föremål, bilda, ersätta,
fastställa, motsvara, avta, påfallande, adekvat,
framträdande
(Holmegaard2006 & Lindberg 2007, mfl)
2. Vilka ord är svåra?
Ord som har olika betydelse i olika kontexter!
Vardagsspråk:
Matematikspråk:
rymmer hemifrån
rymmer
volym på musiken
volym
teckna och måla
teckna
axel och nacke
axel
värde på en vara
värde
roten på ett träd
roten
bas och gitarr
bas
rymd med stjärnor och planeter
(Mer än matematik, Skolverket 2008)
rymd
3. Vilka ord är svåra?
NOMINALISERING
En kylskåpsmagnet fastnar på
kylskåpsdörren.
Magneter attraherar vissa metaller.
Magnetisk attraktion uppstår endast
mellan en magnet och ett järnhaltigt
material
(Gibbons 2009)
3. Vilka ord är svåra?
Språket packas ihop i ämnestexter
Packa upp med eleverna!
Visa eleverna hur man ”packar ihop”!
joner förenas
jonförening
har samma/lika form
likformighet
regnar mycket
rik nederbördsmängd
Vi använder oss av olika strategier
Modersmål?
Kodväxling?
Gester? Mimik?
Rita?
Omskrivning?
Nybildning?
Transfer?
Höga
förväntningar
Formativ
bedömning
Språkliga
mål
Interaktionsrik
elevaktivitet
Språk- och
kunskapsutvecklande
arbetssätt
Alignment
Fritt efter Bjerregaard & Kindenberg u.u.
Förkunskaper
Stöttning
Hur ser en…
välformulerad text med god
anpassning till syfte och målgrupp ut?
en text med välutvecklade & väl
underbyggda resonemang ut?
Textgenrer i no?
Analytiska
Fakta
Redogörande/
Förklarande
Instruerande
Argumenterande/
Diskuterande
Beskrivande
Skolans basgenrer
Återberättande
Personliga
Berättande
Fritt efter
Gibbons (2006), Holmberg (2010),
Schleppegrell (2004)
labbrapport
recension
utredning/
diskussion
blogg
grafer
reportage
tabeller
instruktion
naturvet.
förklaring
informationsrapport
insändare
Redogörande/
Förklarande
manual
Instruerande
teknisk
beskrivning
Beskrivande
webbsida
Skolans basgenrer
Vårt studiebesök
Återberättande
En natt i
Padjelanta
Argumenterande/
Diskuterande
Herr Blodomlopp
Berättande
Granen Picea abies
Granen är ett barrträd
och tillhör familjen
tallväxter. Trädet finns
utspritt över hela landet
och täcker den största
ytan. Granen trivs bra i
näringsrik, fuktig mark.
Att plantera granplantor
Redskap:
Planeringsborr och
hacka är oftast det bästa
redskapet. Under
planteringen kan
plantorna bäras i en
vanlig hink eller i en
plastkorg.
Vill man verkligen ha en plastgran?
Finns det någon som tycker att man ska ha
plastgran? Jag tycker inte det i alla fall. Visst,
det kanske blir lite barrigt med riktiga granar,
men det är det definitivt värt. Och det finns
billiga riktiga granar. Vi har aldrig haft
plastgran (jag har varit hemma hos folk som
har det), men det blir inte alls samma känsla
tycker jag.
•Gör en tillräckligt stor
och djup
planteringsgrop…
•Skrapa gärna bort så
det blir..
Sagan om granen
Det var en gång en gran
och en tall som växte tätt
tillsammans alldeles i
skogsbrynet. På vintern
svepte granen sina vida
grenar…
Min sommar i fjällen
Vi hade startat vår vandring redan klockan sex på morgonen
och vandrat hela dagen. Förutom att vi fått skavsår bägge två,
tappat bort kompassen och fått 100 myggbett hade allt löpt
enligt planerna. Vid 17 tiden mörknade himlen snabbt och
vinden tilltog. Vi hade ingen aning om var vi befann oss och
när tunga regndroppar började falla tog vi skydd under en
mäktig gammal gran.
Vad får våra elever arbeta med?
Återberättande
Läsa
Höra
Tala
Skriva
Berättande Beskrivande
Instruerande
Redogörande/ Argumenterande/
Förklarande
Diskuterande
Personliga genrer &
faktagenrer
Greppa språket s. 86-87
Genre
Ex.
Återberättande
Mitt studiebesök
Berättande
Mitt liv som bi (en
novell)
Beskrivande
Bakterier
Instruerande
Hur man lagar en
nyttig måltid
Syfte
Att berätta vad
som hänt
Att underhålla,
förmedla kunskap
Att förmedla
information
Att förklara hur
något görs
Struktur
Orientering,
En serie
händelser
Personlig
kommentar
Orientering,
En serie
händelser
Problem
Upplösning
Allmänna
upplysningar
Karakteristik….
Målinriktat
Stegvisa moment
Sammanlänkande ord
Tidsord
(först, sedan,
därefter…)
Tidsord
(det var en
gång/en dag,
senare)
Förekommer
vanligtvis inte
1, 2, 3 alt.
Först, därefter, till
sist…
Andra språkliga
drag
Dåtid
Beskrivande ord
Dåtid
Handlingsverb
Beskrivande ord…
Verben att vara
och att ha
Specifikt ordförråd
Verb i imperativ
Analytiska genrer
Genre
Redogörande
”Från torka till svält”
Förklarande
”Väder och klimat”
Argumenterande/
Diskuterande
”Är alkohol är farligt?”
Syfte
Att redogöra för varför ett
skeende inträffade.
Att förklara och tolka ett
fenomen
Att övertyga andra, att
välja sida och
presentera argument
Struktur
Orsak - verkan
Kronologisk eller logisk
uppbyggnad
- Personligt
ställningstagande
- Argument, bevis
- Ev. motargument
- Slutsats
Sammanlänkande
ord
Orsakssamband uttrycks med
verb:
Därför blev det svält→
Detta ledde till..,
Detta gav upphov till…
Ofta implicita
orsakssamband, dvs.
varken bindeord eller
verb utrycker orsak
För det första, för det
andra…, dessutom,
emellertid, å andra
sidan
Andra
språkliga
drag
Handlingar uttrycks i hög grad av
nominalfraser i st.f. verb:
Det regnar mycket och…→
Den rikliga nederbörden…
Samhället förändrades →
Samhällsförändringen
Ofta stor variation och
hög komplexitet i
meningsbyggnaden
Språk för att övertyga:
det är uppenbarligen
fel…, det är utan tvekan
så…
Jobba formativt med
modelltexter och
matriser!
Modelltexter
Språkliga krav:
Ämneskrav:
Ämnesbegrepp
Ämnesbegrepp
Textgenre
Förklara, beskriva,
analysera,
argumentera,
reflektera, instruera
Textstruktur
Sammanhang, bilder,
grafer, tabeller
Modelltext - argumentation
Sluta flyga!
Allt fler människor tar flyget när de ska på semester. Det är inte ovanligt att en svensk tar
flyget till London för att shoppa, eller åker till Thailand för att sola. Pengar att betala en
flygbiljett är ofta inget problem - men har vi råd att betal för miljöpåverkan? Många forskare
hävdar att vi utnyttjar resurserna på jorden som om vi hade tre jordklot. Många forskare
hävdar också att växthuseffekten bl. a. beror på koldioxidutsläpp vilket gör att
växthuseffekten visar sig allt snabbare. Enligt min åsikt bör vi med alla medel minska
utsläppen från fossila bränslen och därför bör vi se över våra resvanor även privat.
För det första tycker jag att…
För det andra anser jag att…
Å ena sidan håller många forskare med mig och Anders Andersson har för Naturvårdsverket skrivit en
rapport om svenskarnas resvanor (Andersson 2013) och där finns siffror som visar….
Enligt Andersson så är det….
Å andra sidan påstår en del amerikanska forskare…
Vidare vill jag påpeka…
Flera internationella forskare menar däremot att…
Övergripande hävdar jag att vi måste…
Eftersom nästan all forskning är enig om…
Till sist vill jag bara uppmana alla som funderar på att göra en resa…
Stöttande matris
för elever
Rubrik...
Berätta vad diskussionen handlar om och ge din åsikt
Ämnet för den här diskussionen är…
Många forskare hävdar att…
Enligt min åsikt….
Motivera din åsikt
För det första…
För det andra…
Vidare…
Slutligen…
Återge andras argument
Å andra sidan påstår en del forskare…
Dessutom…
Flera menar också att…
Sammanfatta
Övergripande kan jag hävda att…
Eftersom…
Till sist…
(Gibbons s . 178)
Stöttande matris
för lärare
(Johansson & Sandell Ring 2012)
Rubrik:
Berätta för eleverna att ni ska jobba med argumentation och skriva en argumenterande text.
Fokus på vad argumentation innebär. Vad betyder det att argumentera? Har ni lyssnat på
argumentation? Har ni läst argumentation? Titta på textens rubrik: Kan vi se på rubriken att det
är en argumenterande text? Kan vi se skribentens åsikt i rubriken? Vem vänder sig skribenten
till med sin text?
Berätta vad diskussionen handlar om och ge din åsikt:
Läs inledningen med eleverna. Vilken åsikt finns? Vilka ord talar om för oss att det är åsikter
som beskriv och inte fakta? Vilka andra verb/ord uttrycker åsikter (tycker/menar/anser/påstår)
Vilka tempus står verben i? Varför finns både presens/nutid och futurum/framtid?
Motivera din åsikt & återge andras argument:
Diskuter skillnaden åsikt argument med eleverna. Leta argument! Vad är det för sorts argument
(fakta, känslor, egna erfarenheter…)? Hur ser man att det kommer ett nytt argument? Vilka
ord/fraser kan man använda för att börja med nästa argument? Tidsbindeord: för det första, för
det andra… Orsaksbindeord: eftersom, för att, därför att…
Sammanfatta:
Finns ett läsartilltal? Hur ser man det? Hur avslutas texten: nytt argument, sammanfattning,
uppmaning…
Ord och fraser: bindeord, ämnesord, packa ihop till nominaliseringar
MODELLERING
Studera modelltext
Tydliggör struktur & språk
Skapa en text tillsammans
Eleverna gör på egen hand
Språk- och
kunskapsutvecklande
arbetssätt!
[email protected]
www.andrasprak.su.se
Nationellt centrum för
svenska som andraspråk
ett rikstäckande resurs- och utvecklingscentrum
vid Stockholms universitet
arbetar med frågor som rör svenska som
andraspråk och flerspråkiga elevers lärande
arbetar med alla skolformer - från förskola till
vuxenutbildning
vänder sig till lärare i alla ämnen, skolledare
samt andra som arbetar med utbildningsfrågor
Språket skapar
Monica Lindvall
Nationellt centrum för svenska som
andraspråk (NC)
Stockholms universitet
Tack för att ni lyssnade!
[email protected]
www.andrasprak.su.se
