För Det Vidare” – En Bild av Morgondagens Lärare

Lärarutbildningen
Examensarbete
Grundläggande nivå 15 p
”För Det Vidare” –
En Bild av Morgondagens Lärare
”Pay It Forward” – A Prospective Image of Tomorrow’s
Teachers
Viktoria
Öhling
Lärarexamen 210hp
Fakulteten för Lärande och samhälle
Engelska och franska
2012-03-18
Examinator: Nils Andersson
Handledare: Maja Nordenankar
2
Sammanfattning/abstract
Syftet med det här arbetet är att kartlägga vilka egenskaper och färdigheter framtidens lärare
behöver ha. Kravintressenterna är fler än tidigare och det är många som vill ha ett ord med i
hur skolans verksamhet sköts och kanske framför allt, hur lärarna ska vara.
Den svenska skolan har under det senaste decenniet blivit hårt kritiserad för elevernas
bristande och försämrade kunskaper och lärarnas status har sjunkit som en tung sten. De
sociala problemen bland barn och unga har ökat och skolans fostransansvar har medfört att
undervisning och uppfostran upptar ungefär lika stor del av en lärares arbetstid. Och samtidigt
som lärarna mer eller mindre jobbar ihjäl sig, verkar ingen vara nöjd med resultatet.
Genom intervjuer har jag hämtat underlag för att få en rättvis bild av hur lärarna själva ser
på sitt uppdrag och hur de hanterar olika intressenters krav. Alla intervjuade är överens om att
det är omöjligt att göra alla nöjda och den intressent, som oftast får ge vika för övrigas krav,
är lärarens egen professionalism och yrkesstolthet. Intervjusvaren visar också att detta bidrar
till en minskad arbetsglädje, vilket i sin tur påverkar eleverna.
Framtidens lärare kan se ut på två olika sätt: antingen är det den som marknaden och
brukaren efterfrågar – en lärare som ser ett gott resultat i form av höga betyg snarare än
kunskapsinnehållet och den individuella utvecklingen till en hel individ, eller så är det den
som brinner för att hjälpa människor att utvecklas och har goda kunskaper att förmedla. Och
om yrkets status ska höjas, måste anseendet förbättras. Och de intressentgrupper vars åsikter
avgör statusen, är marknadens och brukarens, eller kundens.
Nyckelord: dialogiskt lärande, lärarprofessionen, status, vinstdrift,
3
4
Innehållsförteckning
1. Inledning
7
2. Syfte och problemställning
9
Frågeställningar
9
3. Litteraturgenomgång
10
3.1 Anders Fredriksson: Marknaden och lärarna
3.2 Metodlitteraturen
3.3 Colnerud och Granström: Respekt för Läraryrket
3.4 Olga Dysthe: Det Flerstämmiga Klassrummet
4. Metod och genomförande
10
11
11
12
14
4.1 Metod: Kvalitativa intervjuer
4.2 Undersökningsgrupp: Urval och begränsningar
4.3 Genomförande
4.4 Validitet - reliabilitet
4.5. Forskningsetiska principer
5. Resultat, analys och teoretisk tolkning
14
14
15
16
16
17
5.1 Marknadsmodellen
5.2 Professionella modellen
5.3 Brukarmodellen
5.4 Byråkratiska modellen
5.5 Status
17
18
19
20
21
6. Slutsats och diskussion
23
6.1 Slutsatser med besvarade frågeställningar
23
7. Referenser
28
Intervjumatris intervju 1-7
Bilaga 2
Intervjupersoner 8-10
Bilaga 3
31
36
36
38
5
1. Inledning
”Lärare ska vara pigga och glada, vara positiva, vara tålmodiga, aldrig vara arga, vara
mänskliga, komma i tid. Vidare ska lärare vara väl förberedda, kunna sitt ämne, kunna
undervisa, kunna förklara så att man förstår, aldrig vara sjuka. Lärare ska dessutom tycka
om människor, kunna inspirera, vara humana, vara omtänksamma, inte vara elaka, engagera
sig i varje elev, kunna elevers namn, aldrig vara trötta, inte bestämma allt själv, bruka sin
makt väl, tala med varandra så att inte flera tentamina kommer samma vecka, ge prov som
hjälper elever att lära, ge ordentlig feedback – inte bara G eller U, förklara vad man ska bli
bättre på” (Kullberg, 2004, s.112-113)
Ovanstående är en sammanställning på elevkommentarer på hur en (bra1) lärare ska vara.
Efter tolv år som yrkesverksam lärare, skriver jag nu mitt examensarbete. Under åren i
skolans värld, har jag stött på en rad problem vilka har krävt varierade, kreativa lösningar. Det
tillkommer ständigt arbetsuppgifter och på min nuvarande skola är jag inte anställd som
lärare, utan som medarbetare. Arbetsbeskrivningen är oklar och min personliga uppfattning är
att det är svårt, ja, mer eller mindre omöjligt, att leva upp till de många olika, motsägelsefulla
krav som ställs på hur jag utför mitt arbete. Min arbetsgivare har vissa förväntningar, lag och
förordning andra, eleverna och föräldrarna representerar en tredje. En fjärde intressent är jag
själv. De krav och förväntningar som jag har tagit med mig in i min profession; de krav och
förväntningar jag har på hur jag uträttar mitt arbete baserat på odokumenterade idéer om vad
yrket skulle innebära och dokumenterade kunskaper och meriter i form av utbildning och
erfarenhet.
De största utmaningarna i arbetet handlar inte om konkreta, tillfälliga problemlösningar,
utan om det faktum att lyckas utveckla, inspirera och undervisa barn och ungdomar i en
stämning av frustration och otillräcklighet där undervisningen får stå i bakgrunden för
administration, fostran och konflikthantering och där det ständigt är någon av
1
Min tolkning
7
kravintressenterna som inte blir nöjd och vill ifrågasätta. Jag vill här i mitt arbete reda ut
begreppen, ta reda på hur andra lärare upplever arbetet för att skaffa en bild av hur framtidens
lärare ser ut– vem väljer ett lågstatusyrke med svårdefinierbar arbetsbeskrivning där
arbetsutförandet blir ifrågasatt och kompetensen inte räcker till för att tillgodose alla
intressenternas krav?
Den debatt som förs i samhället, bland politiker, i media och i allmänhet, fokuserar sällan
på den insats skolan gör för våra barn och ungdomar, utan kan snarare liknas vid ett hätskt
förföljande präglat av kraftigt missnöje mot en hel yrkeskår. Få är de som saknar åsikter om
hur en lärare ska vara och de samhällsfrågor som ingen annan kan eller vill ta hand om,
hamnar på skolans bord. Få är också de som har insikter om komplexiteten i att ha ett
människovårdande yrke, i en resultatstyrd värld. Forskningsutvecklingen har flyttat från lärarelevrelationen till hur hjärnan fungerar och hur lärare gör eleven mest produktiv.
I sin avhandling Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares
offentliga tjänstemannaskap (Fredriksson, 2010), diskuterar Anders Fredriksson svårigheterna
i att vara lärare när yrket inte längre är enbart ett myndighetsutövande, utan även ett yrke som
förväntas ge service och tillgodose fler intressenter än de traditionella2. Den skollag som
trädde i kraft 1 juli 2011 befäster föräldrars makt i att påverka undervisningen och statistisken
visar att anmälningarna av föräldrar som är missnöjda med sina barns skolgång har skjutit i
höjden det senaste året (Skolinspektionen, 2011).
Det jag vill göra med mitt arbete är, som sagt, att skapa en bild av den framtida läraren,
eller snarare, den goda framtida läraren. I vårt globaliserade samhälle ställs höga krav på att
våra elever får goda ämneskunskaper och är trygga i sina färdigheter för att ha en hållbar
internationell konkurrenskraft, vilket förutsätter skickliga och ämneskunniga lärare som
undervisar. Dessutom krävs en personlighet som känner lojalitet mot en arbetsgivare som
slåss om eleverna, eller kunderna, för att kunna visa på goda resultat och locka ännu fler
kunder. Arbetsgivaransvaret minskar i takt med att kravet på kundnöjdhet ökar. Lägg därtill
ett medvetet accepterande av en låg status och en låg lön. De tidigare långa loven har varit en
löneförmån, men i takt med att friskolorna expanderar och erbjuder semestertjänst, försvinner
också möjligheten till återhämtning och vila. Vem väljer då att bli lärare i framtiden? Och
kommer dessa lärare att kunna påverka yrkets status? Jag vill få reda på vad status är, vem
som bestämmer statusen eller om det är så att allting ligger hos den enskilde, i form av en
ökad självbekräftelse och personlig utveckling.
2
Med traditionella syftar jag på de båda kravintressenter/styrmodeller som Fredriksson kallar den professionella
och den byråkratiska.
8
2. Syfte och problemställning
Syftet med mitt arbete är att titta på vilka förväntningar olika intressegrupper har på lärarens
roll i en kommunaliserad skola och hur dessa förväntningar kan påverka lärarens status. Kan
vi höja yrkets status genom att hitta en personlighet som uppfyller allas dessa krav? Jag
försöker också att skapa mig en bild av hur framtidens lärare kommer att se ut utifrån de
förutsättningar som ges av skolan som arbetsgivare och hur attraktivt yrket upplevs.
Frågeställningar
Vad är professionalism? Vilka är lärarens professionella intressen/lärarens egna
förväntningar?
Hur tillgodoser vi lärare kundens krav?
Hur uppnår vi resultat i en marknadsstyrd skola?
Hur säkrar vi kvaliteten utifrån våra styrdokument?
Vad är status?
Hur ser den framtida läraren ut?
9
3. Litteraturgenomgång
Undersökningens utgångspunkt är, som tidigare nämnts, Anders Fredrikssons avhandling om
svenska skolans fyra intressentmodeller och deras syn på yrket som profession.
Litteraturgenomgången inleds därför med en kort beskrivning av dessa fyra modeller.
Under 3.2 beskriver jag mycket kort något om de böcker jag har tagit till hjälp för metod
och struktur.
Under 3.3 ger jag en sammanfattning av Colnerud och Granströms iakttagelser kring olika
intressenters respekt för yrket. Jag ger dessutom exempel på de problem som Colnerud och
Granström anger för i den professionaliseringssträvan för yrket som pågår.
Under 3.4 berättar jag om Olga Dysthes syn på lärande.
3.1 Anders Fredriksson: Marknaden och lärarna
I sin avhandling Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares
offentliga tjänstemannaskap (Fredriksson, 2010), diskuterar Anders Fredriksson vilka
konsekvenserna av de reformer som har genomförts med början på 1990-talet. I Sverige är
skolan en politisk organisation och lärarens uppdrag är att genomföra skolpolitik. Under
senare år har dock förutsättningarna förändrats och läraren har i sin yrkesroll blivit tvingad att
omvärdera sin syn på eleverna: är eleven en kund i en marknadsstyrd organisation eller är jag
en offentlig tjänsteman med ett politiskt uppdrag?
Fredriksson använder sig av fyra olika styrmodeller i sin kartläggning. De fyra
styrmodellerna visar på komplexiteten och splittringen i de krav som finns på läraren. De fyra
olika intressentmodellerna är den professionella modellen, ett slags ego-modell, där läraren
betraktar sin arbetsuppgift utifrån det tjänstemannamässiga uppdrag som han eller hon har
åtagit sig; den byråkratiska modellen, eller samhället vars intressen i skolan är att få ett
fungerande samhälle i framtiden, men kompetens och demokratiska medborgare och vars
direktiv finns angivna i skolans styrdokument; brukarmodellen, som i det här fallet är eleven
och hans eller hennes föräldrar, vars intressen ligger i en god undervisning; samt slutligt,
10
marknadsmodellen, som sedan 1990-talet har fått en allt mer framträdande roll i skolan då
friskolorna fick tillgång till att etablera sig. Skolorna drivs sedan dess, och allt mer, som rent
vinstdrivande företag, vilka därmed också har intresse i vilka resultat en lärare presterar.
I min studie har jag använt mig av den här avhandlingen för att ta reda på hur det ser ut i
verkligheten: hur förhåller sig lärare till dessa motsägelsefulla intressenter?
3.2 Metodlitteraturen
Ann Kristin Larsens Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod
(Larsen, 2009) är en tydlig bok som har varit till stor hjälp i strukturen av arbetet. Boken är
pedagogiskt upplagd och enkel att förstå och jag valde att söka svar på mina frågor genom att
genomföra ostrukturerade intervjuer där de intervjuade fick lov att ge sina svar på öppna
frågor. Larsen poängterar att det är viktigt att denna intervjuguide är nära kopplad till
frågeställningen, vilket jag har försökt att förtydliga (se bilaga 1-2) genom att dela in guiden i
frågeställningens fem olika tematiska områden.
Under datainsamlingen har jag även haft glädje av mer omfattande Rapporter och
uppsatser (Backman, 2008) av Jarl Backman. De konkreta råd som ges i båda böckerna om
förhållningssätten under intervjuerna samt medvetenheten om hur intervjuaren påverkar under
intervjuns gång (Larsen, 2009, s.87), var kunskaper jag tog med mig under arbetet.
När data skulle bearbetas använde jag mig av den matris som Larsen beskriver (Larsen,
2009, s. 87). Den tydliggjorde spridningen på de intervjuades svar och gjorde materialet
lättöverskådligt. Analys och tolkning är också enligt Larsens modeller (Larsen, 2009, s. 101110).
3.3 Colnerud och Granström: Respekt för Läraryrket
Även Colneruds och Granströms Respekt för Läraryrket (2009) och Olga Dysthes Det
Flerstämmiga Klassrummet (Dysthe, 1996) har gett stöd i sökandet på svaren till mina frågor.
Det är hos Colnerud och Granström jag har hittat underlag för beskrivningen av läraryrket
som profession och deras tydliga förslag på direkta åtgärder på olika fronter, har varit till stor
hjälp. Boken belyser läraryrkets strävan efter professionsstatus och vilka svårigheter och
11
problem som finns inom olika områden; att det är samhället snarare än yrkesgruppen själv
som definierar uppgiften. Till exempel anser samhället att en pedagog, oavsett ämnesbehörighet, bör kunna lära alla elever allt (Colnerud och Granström, 2009, s.33).
Ytterligare ett problem som nämns, är den inom yrkeskåren inbördes hierarkin. Utåt sett
ger detta ingen enad front och det blir därmed svårt att definiera en gemensam status för en
hel yrkeskår. Till skillnad från Fredriksson fyra intressentgrupper, räknar Colnerud och
Granström upp tre; de har inte tagit hänsyn till den senaste marknadsintressenten som har
tillkommit relativt sent. De menar att dessa tre intressenter har samtliga ett eget intresse i att
yrkesgruppen professionaliseras; yrkesföreträdarna själv som således har ett ”gruppegoistiskt
intresse i sin professionaliseringssträvan” (Colnerud och Granström, 2009, s.29); staten eller
samhället, det Fredriksson kallar för den byråkratiska modellen och som har ett intresse i att
få kompetent arbetskraft och dugliga medborgare. Den här intressegruppen har däremot skäl
att inte låta yrkesgruppen få utveckla en alltför hög grad av professionalitet, utan vill begränsa
autonomin och suveräniteten för att kunna ha den samhällssyn i yrkesutövandet som anses
viktigt. Den tredje intressenten är klienten som förväntar sig att ”han eller hon med förtroende
kan överlämna sina behov eller problem till yrkesmannen och där möta förståelse och
kunnande” (Colnerud och Granström, 2009, s.30).
3.4 Olga Dysthe: Det Flerstämmiga Klassrummet
Hos Dysthe har jag hämtat exempel på personliga egenskaper hos en god lärare, där hon i sin
undersökning följer olika amerikanska lärare, utvalda enligt vissa gemensamma kriterier. Hon
menar i sin Det Flerstämmiga Klassrummet (1996) att allt lärande är dialogiskt, att kunskap
uppstår i samspel med andra. Hon menar att det är genom en dialogisk undervisning som
eleverna blir maximalt inlärningspotenitala. Denna syn på undervisning kräver lärare som
betraktar sitt yrke som ett relationsyrke och inte bara ett uppgiftsyrke och ställer höga krav på
framför allt personliga egenskaper snarare än en diger meritförteckning. Hon pekar på några
grundläggande aspekter i dialogen: i ett dialogiskt klassrum kan eleven se sin egen potential
som inlärare och kunskapsbärare och därmed även som en resurs (Dysthe, 1996, s.46 ff)
Dysthe menar att det dialogiska klassrummet är nödvändigt, inte bara för att eleven själv ska
förstå sin möjlighet till att utveckla kunskaper, utan även för att eleven ska förstå sin roll i ett
demokratiskt samhälle. ”Det finns fakta som man bara måste lära sig, och det finns lösningar
som är odiskutabla. Elever kan ifrågasätta hur ett visst ord stavas, om en matematisk formel
12
stämmer eller om ett visst historiskt skeende verkligen har ägt rum – men trots allt är
grundläggande information nödvändig. Det blir därför än viktigare att all kunskap som
diskuteras presenteras på ett dialogiskt och inte ett monologiskt sätt” (Dysthe, 1996, s. 249).
13
4. Metod och genomförande
4.1 Metod: Kvalitativa intervjuer
En del av syftet med uppsatsen är att ta reda på olika människors3 tankar och funderingar
kring vad som är en bra lärare i början av 2000-talet. Att välja en kvalitativ ansats föreföll
självklart, liksom att använda intervjuer som metod. Genom att ställa välgenomtänkta frågor
kopplade till frågeställningen fick jag i ostrukturerade intervjuer ta del av de intervjuades
åsikter. Jag söker förståelse och enskilda personers specifika syn på problemet vilket inte hade
varit möjligt med en kvantitativ undersökning. Mycket av det som framkommer i den
kvalitativa intervjun hade gått förlorat om jag hade valt ett standardiserat och alltför
strukturerat frågeformulär (Holme, Idar Magne, Solvang, Bernt Krohn, 1997, s. 78-82.)
Som grund för mina intervjuer har jag ett frågeformulär med öppna frågor som också ger
mig möjlighet att ställa följdfrågor anpassade till den intervjuades svar. Intervjun är indelad i
fem tematiska områden Fredrikssons olika intressenter, det vill säga marknaden, brukaren,
den professionella och den byråkratiska intressenten alla har fått varsitt område och det femte
temat rör frågor om status. Att jag har valt att dela in intervjun i dessa fem delar, är för att dels
visa på komplexiteten i lärarrollen, dels för att se om det finns någon möjlighet till att
återerövra den förlorade statusen genom att helt enkelt göra yrket svårare att klara av.
4.2 Undersökningsgrupp: Urval och begränsningar
Jag valde att intervjua tio lärare; de flesta fortfarande yrkesverksamma, några pensionerade,
några helt nyutexaminerade. Anledningen till att jag ville ha med både och, är att jag tror att
äldre och mer erfarna lärare är mer professionella och mer trygga i såväl sin identitet som sin
yrkesroll än yngre, mer oerfarna som är mer benägna att vara arbetsgivaren till lags och att
3
Det må vara fel att använda ett så pass ospecifikt ord som människor i beskrivningen av de intervjuade. De som
jag har intervjuat har alla en direkt anknytning till skolan: det är före detta lärare och en skolledare och
nuvarande lärare på olika stadier.
14
göra ett bra jobb. Ur arbetsgivarperspektiv är denna professionella trygghet inte alltid en
tillgång, då man anses besvärlig om man inte lyder och hänvisar till att det alltid har fungerat
förr (Illeris, 2007), medan det långsiktiga resultatet oftast är mer lyckat när beslut fattas
baserat på erfarenhet och inte som en kortsiktig lösning. Dysthe menar att det är de lärare som
”vågar ta konsekvenserna” (Dysthe, 1996, s.18) som är de lyckade och som har ”självtillit
både som personer och som professionella pedagoger”(Dysthe, 1996, s.18). Denna självtillit
får en lärare bara genom lång erfarenhet och det var därför viktigt för mig att ta med deras
svar i min undersökning.
Personerna som jag har intervjuat är fem kvinnor och fem män, samtliga antingen
pensionerade eller aktiva lärare på alltifrån grundskolan till gymnasiet. En av de intervjuade
har arbetat hälften av sitt yrkesliv som skolledare på en gymnasieskola. Sammanfattningsvis
uttrycker allihop att de tycker om sitt arbeta och att det är roligt att jobba med människor.
Någon funderar på att se sig om efter annat jobb med tanke på den höga arbetsbelastningen
och den låga statusen, men resten är nöjd med sin nuvarande eller före detta arbetssituation.
4.3 Genomförande
Jag har intervjuat tio lärare och skolledare som har stor spridning i ålder och yrkesverksamhet.
Jag är nöjd med mitt godtyckliga urval, då spridningen blev så stor och representerar såväl
den nyutexaminerades nyfikenhet och arbetsiver och den pensionerades erfarenhet och
människokännedom. Intervjuerna genomfördes enskilt under en veckas tid under
sensommaren 2011 på olika ställen i Sverige. Några av intervjuerna genomfördes hemma hos
antingen mig eller den intervjuade och några genomfördes på café och varje intervju tog
mellan en och två timmar. Formalitetsnivån varierade beroende på hur väl jag kände den
intervjuade. Jag valde att bara anteckna svaren på intervjuerna och inte använda bandspelare.
Se intervjufrågor bilaga 3.
Intervjun är indelad i tematiska områden med frågor riktade till den så kallade styrmodell
som frågorna berörde. Dessa styrmodeller är hämtade från Anders Fredriksson avhandling vid
Göteborgs Universitet. Matrisen är en bearbetning av intervjuresultatet och de tematiska
områdena i denna matris. Fördelen med att lägga in svaren i en matris, är överskådligheten
och att det förenklar i sammanställningen av svaren. På grund utrymmesskäl är resultatet
beskrivet i två bilagor där intervjupersoner 1-7 presenteras i bilaga 1 och intervjuperson 8-10
presenteras i bilaga 2.
15
4.4 Validitet - reliabilitet
Validiteten, vilket handlar om relevansen och giltigheten i mitt urval, känns hög, då samtliga
av de som jag har intervjuat har varierande erfarenhet av läraryrket. Jag tog redan efter den
första intervjun bort en fråga från frågeformuläret, då den inte passade in och lyckades
därmed skapa en tydligare röd tråd i mina frågor.
Reliabiliteten, alltså exaktheten och precisionen, är svårare att säkerställa. Min
förhoppning vid intervjutillfället var att den som intervjuades skulle känna sig avslappnad och
väl tillmods och att det inte var ett alltför formellt möte. Detta till bakgrund av att svaren
skulle vara ärligare och rakare om den som intervjuades kände ett förtroende och vågade vara
äkta. De som jag intervjuade kan ha varit påverkade av situationen och av mig och det kan ha
haft viss påverkan på underlaget. Tack vare att jag hade ett särskilt frågeformulär och en
matris där jag genast sammanställde de enskilda svaren, ökade reliabiliteten en aning.
4.5. Forskningsetiska principer
I min studie har jag tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2010) etiska principer för hur
forskning inom samhällsvetenskap och humaniora ska bedrivas. Där framkommer fyra krav
för att forskningen ska anses etisk korrekt. Dessa krav är informationskravet, samtyckanskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
De personer som jag intervjuade, informerades muntligt om frågeställning och syfte för att
täcka informationskravet. De intervjuade upplystes om att deltagandet var helt frivilligt och
att de kunde avbryta sin medverkan när som helst utan konsekvenser för vederbörande.
I enlighet med det tredje kravet blev deltagarna informerade om att deras medverkan var helt
anonym och konfidentiell. Det vill säga att inga personuppgifter används samt att
intervjusvaren förvaras otillgängligt för obehöriga.
Vetenskapsrådets sista krav säger att forskare inte får sälja eller låna ut forskningsresultat
till användning i icke-vetenskapliga arbeten. All data som samlats in kommer därför endast att
användas i det här arbetet och ingen annanstans.
16
5. Resultat, analys och teoretisk
tolkning
5.1 Marknadsmodellen
Det inledande temat berör frågor kring marknadens intressen och den allra första frågan
handlar om att beskriva en bra skola och vad som gör att en elev väljer en specifik skola. Av
de tio intervjuade betonar åtta stycken lärarnas engagemang och kompetens och att det finns
en stark skolledning4. De yngre manliga lärarna använder ett elevfokuserat sätt att se på en bra
skola och menar att den skola som ger eleverna möjligheter att nå målen är en bra skola.
Innebörden i detta är förvisso densamma, men fokus har förflyttats från vad läraren gör till
hur man kan påverka vad eleven gör. Att ha en trygg miljö och ett gott samarbete mellan
personal och elever är något samma oktett betonar, medan de yngre manliga lärare inte
nämner arbetsmiljön överhuvudtaget.
På frågan vad som är god utbildning framkommer begrepp som att ha goda
grundkunskaper, en problemlösningsförmåga, ha ett gott ordförråd och samtliga tio är överens
om att skolor som sätter höga betyg generellt anses ge god utbildning, medan enskilda lärare
inte kan betraktas som bättre eller skickligare lärare än sina kollegor. Mitt intryck i
intervjuerna är att det ligger prestige i att vara hård med betygen bland äldre kollegor, medan
yngre kollegor inte räds att vara mer generösa i sin betygssättning och framför allt i
utformandet av examinationerna. ”Man vill ju att alla ska klara sig”, säger en av de
intervjuade.
När man tittar på olika skolors hemsidor, ser de mer ut som reklamkampanjer än
informationssidor. Friskolorna näringslivsliknande koncept vänder sig till ”dig med
ambitioner” (Jensen Education, 2011) och Thorén Business School (2011) lovar att eleverna
ska få kompetenser ”som behövs i näringslivet, t ex social kompetens, affärsmannaskap och
4
Av de intervjuade uttrycker hälften en besvikelse över sin skolledning och menar att en stor del av läraryrkets
sjunkande status beror på bristande kompetens och avsaknad av ledarskap i skolledningarna. De tror däremot in
te att en elev väljer skola på grund av vem som är rektor.
17
kreativitet”. Ett underförstått löfte, således, att läraren är tillräckligt insatt i näringslivets
normer och kultur för att kunna fostra eleven i detta.
5.2 Professionella modellen
Det andra temaområdet rör den professionella styrmodellen. Här blir det ännu mer tydligt att
de av de intervjuade, pensionerade och äldre lärarna har en klart högre yrkesstolthet och har
en stolthet i sitt forna yrkesutövande. Med undantag för en är alla överens om att
professionalism är likvärdigt med utbildning och ämneskunskap. Några nämner social
kompetens i yrkesutförandet och i bemötandet med andra i en strikt professionell situation.
Egenskaper som kännetecknar en professionell är självkänsla, yrkestrygghet, erfarenhet,
engagemang och att den yrkesgrupp som betraktas som mest professionell är läkare.
På frågan vilka ledaregenskaper en professionell person bör ha, handlar det om pondus,
ödmjukhet, tydlighet, flexibilitet, lyhördhet och att det krävs en hel del medfödd talang för att
uppehålla en ledarstatus i klassrummet. Den populäre ledaren som viker och ger efter för att
bli omtyckt anses ha lägre status bland såväl elever som kollegor rent generellt, något som
Colnerud och Granström också betonar:
Faran för att hantera yrkesmässiga problem på ett personligt sätt blir stor när eleverna
kommer så nära lärarna som personer och när den professionella identiteten är oklar.
Elevernas individuella behov, önskningar, förväntningar, projektioner och överföringar
ses där inte som en naturlig och nödvändig del i deras personlighetsutveckling utan som
ett hinder i lärarens arbete (Colnerud och Granström, 2009 s. 107).
Jonas Aspelin (2010) använder sig av Bubers sympatiska beskrivning och menar att
”pedagogikens övergripande mål är att utbilda humanister och att verka för en mänskligare
värld” (Aspelin, 2010, s. 89) och säger att ”all god utbildning kännetecknas av att människor
finner sina egna vägar” (Aspelin, 2010, s. 89) och att ”god utbildning kännetecknas av att
eleverna formas till liv i sanning, ansvar och kärlek” (Aspelin, 2010, s.89).
Buber (förvisso långt före sin tid) är mycket kritisk till de mål som den svenska skola
arbetar mot idag ”eftersom de abstraherar verkligheten, rycker loss pedagogen från det ansvar
hon har att bära” och betonar att det är ”omedelbara relationer […] (som är) verksamma
krafter i utbildningen” (Aspelin, 2010, s.91). Således går den svenska skolan i rakt motsatt
riktning för vad som ger de bästa förutsättningarna för en lärare att vara professionell och
framgångsrik i sitt yrke. De intervjuade lärarna var samtliga eniga om att arbetsglädjen ligger
18
i de positiva relationerna man utvecklar med sina elever och allra bästa resultatet får man med
de elever som man har under flera år.
5.3 Brukarmodellen
Därefter berör frågorna temat om brukarmodellen, alltså elevernas och föräldrarnas intressen i
skolfrågor. Frågorna handlar till stor del om service, medbestämmanderätt och vad som är
rimligt att erbjuda som skola. Brukarmodellen är relativt ny i den svenska skolan och har
medfört ett maktskifte där föräldrar bjuds in i skolans verksamhet och Skolinspektionen har
tillsatt en nämnd som tar emot anmälningar om föräldrar är missnöjda på följande grunder:
En lärare inte förmår leva upp till sin yrkesroll, till exempel förmåga att förmedla
kunskaper och stödja alla elever i deras lärande, föra utvecklingssamtal, upprätta
åtgärdsprogram, sätta betyg.
En lärare begår brott som påverkar förmågan att verka som lärare eller förskollärare.
En lärare har en sjukdom eller liknande problem som starkt negativt påverkar
möjligheten att undervisa på ett tillfredsställande sätt, till exempel psykiatriska
problem eller missbruksproblem.
En lärare agerar olämpligt mot barn och elever, till exempel kränker eller trakasserar.
(Skolinspektionen, 2011)
Av de lärare som deltog i intervjuerna, är alla överens om att det är en trygghet för många
elever och föräldrar att ha denna anmälningsmöjlighet och att det ökar rättssäkerheten. En av
de pensionerade lärarna ifrågasatte dock faktumet att föräldrar överhuvudtaget skulle vara
delaktiga i skolans verksamhet, då de saknar den pedagogiska kunskap och erfarenhet som
skolan står för. ”Deras intresse är av helt annan karaktär och bör inte blandas ihop med
undervisningen och utbildningen. Om föräldrarna står för uppfostran, så står skolan för
utbildningen”. Samma person menar att den föräldramedverkan som verkligen skulle göra
nytta, är om de deltog på raster och/eller hjälpte till i till exempel uppehållsrum eller i
matsalen. ”I undervisningen hör de inte hemma”, vilket två andra (pensionerade) lärare håller
med henne om. ”Det är viktigt att läraren behåller sin professionalism”, säger en av dessa
äldre lärare, medan de yngre nyutexade lärarna menar att det är viktigare att eleven och
föräldern blir nöjd.
19
Vad de intervjuade däremot är helt överens om, är att utvecklingssamtalet är ett bra
tillfälle för att mötas och diskutera den enskilda elevens skolgång och utveckling och att
föräldramedverkan är bra under strukturerade former. De flesta av de intervjuade tycker också
att informationsbrev/-mail någon gång under terminen (på gymnasiet) och veckobrev (på
grundskolan) är viktig service, liksom en god, kontinuerlig dialog mellan hem och skola. En
av lärarna berättar att det är den ostrukturerade inblandningen som stör arbetet – när en
förälder inte är nöjd med sitt barns resultat eller betyg. ”Det borde räcka med att läraren
motiverar sin bedömning och att det sedan räcker”, säger läraren. ”Ofta hamnar man i en
diskussion som i själva verket mest handlar om att läraren ska ändra betyget/resultatet till det
som föräldern har tänkt sig”.
De följande frågorna handlar om att definiera service och var man förväntar sig hitta
renodlade serviceyrken. Ingen av de intervjuade kopplade ihop service med akademisk
utbildning; en person menar att traditionella serviceyrken inte kräver någon kompetens utöver
en trevlig personlighet och signalerar underdånighet och att det saknas rättighet att ställa krav.
Yrken där man förväntar sig få service är handel, restaurant och hos till exempel frisören och
bilmekanikern.5
5.4 Byråkratiska modellen
Den fjärde delen av intervjun behandlar frågor om skolans styrdokument. Alla tillfrågade var
väl insatta i att det finns kursplaner, betygskriterier, lagar och förordningar, men vad det stod i
dessa var varierande. Till exempel ansåg några att betygen inte behöver sättas nitiskt utifrån
betygskriterierna, utan att även flit och ambition ska vägas in. Erfarenheten väger tyngre än
kunskapen om betygskriterierna, menar en av de intervjuade. Att det är ett hett ämne som kan
orsaka konflikt såväl inom kollegiet som mot brukaren, menar en av de intervjuade och att
man som lärare tjänar mycket på att ”arbeta rätt” för att undvika dessa konflikter. Beträffande
betygssättning visade det sig att tolkningsbarheten känns mer betungande än fri och att det
sedan betyget Icke Godkänt infördes har orsakat stora svårigheter, då det är stor skillnad på att
Godkänna en elev som läraren har etablerat en relation med, mot att sätta en etta eller tvåa,
5
En enkel sökning av ’serviceyrken’ på Arbetsförmedlingens hemsida ger förslag på herrklädesförsäljare,
receptionister, barservitis, pizzabagare, hemstädare, grillkioskbiträde och parkeringsvakt.
20
som man gjorde tidigare. ”Det är det där med samvetet”, säger en av de kvinnliga
grundskolelärarna.
Alla svarar att det dessutom är ett problem att eleverna och föräldrarna är mer intresserade
av betygen än själva kunskapen. Brukarens självbild och även föräldrarnas bild av sitt barn
stämmer inte överens med de krav som Skolverket ställer för de olika betygen. Att
betygskriterierna är tolkningsbara och svårmätbara, ställer höga krav på den enskilda lärarens
tydlighet. ”Den tydliga läraren är den goda läraren”, säger en av lärarna.
Skolinspektionen (2011) har i sin granskning synpunkter på betygssättningen och menar
att det finns brister på hur lärare jobbar med målen och betygskriterierna och på skolor runt
om i landet pågår diverse olika projekt för att utveckla matriser och att arbeta med formativ
bedömning.
5.5 Status
Den slutliga avdelningen handlar om status. Vår tid och vår värld präglas av en statushets där
pengar och framgång definierar lycka. Ungas rastlöshet och oro dämpas av en önskan om att
ha nya, fina saker – bara det bästa är gott nog. I skolan ser vi detta i betygshetsen – inget
betyg är bra nog om det inte är det högsta. När en elev tar studentexamen börjar livet på
jakten på rikedom och berömmelse. Globaliseringen ökar möjligheterna till att få makt och
bekräftelse bortom tidigare gränser. Det egoistiska samhället kräver att du förverkligar dina
drömmar och svaret på var lyckan finns, är i att den som har flest saker och exotiska
upplevelser vinner. Alla vill ha status och den som känner ett samhällsansvar hamnar på
botten av den samhälleliga hierarkiska statusstegen.
Den första frågan om status är rätt och slätt: vad ger status? De tillfrågade är eniga om att
det beror på vem man frågar. Lön, utbildning, frihet under ansvar, uppförande är svar som
återkommer. Mediala personer, dokusåpakändisar och idrottspersoner har status för andra.
Den yrkesgrupp som har högst status är läkare, menar samtliga intervjuade och detta stämmer
överens med Colnerud och Granströms beskrivning av att yrken med en gemensam yrkesetik
har högre professionalism och därmed högre status (Colnerud och Granström, 2009, s. 18).
Inom lärarkåren finns det några som utmärker sig och som har högre status än andra.
Dessa har personliga egenskaper såsom att de är stolta, kunniga, kan entusiasmera, är rättvisa,
har humor, har pondus och tar ansvar. En positiv personlighet krävs också, den med hög
21
status ser möjligheter och inte problem. En lärare med status har således en varm
personlighet, samtidigt som han/hon är en god ledare.
På sin blogg Fredrikbloggen inspireras före detta rektor Fredrik Svensson, grundare av
Rektorsakademin och TÄNK OM, av superpedagogerna som räddar en klass till godkända
betyg genom sina metoder, men kanske i första hand, sina personligheter. Vad som ligger
bakom dessa lärares framgång är oklart, men ett som är säkert är, att de har varma
personligheter, tror på sina elever och skapar relationer till desamma.
22
6. Slutsats och diskussion
6.1 Slutsatser med besvarade frågeställningar
Det var spännande att intervjua både erfarna och nyutexaminerade lärare och se hur olika
dessa ser på sitt uppdrag. Intervjuerna gav mycket information och jag fick genom dessa
bekräftat att det kommer att både behövas och efterfrågas mer auktoritära lärare i framtidens
klassrum och tesen om att det kommer att krävas en statushöjning av yrket för att locka dessa
auktoriteter bekräftades genom samtliga tillfrågade. Lärarstuderande måste få lära sig ett
professionellt yrkesspråk för att kunna möta det hårdnade och konkurrenskraftiga klimatet
som kommer att råda i framtidens skolor. Vi kommer att få se mindre stöd i de traditionella
kollegierna och genom att locka med karriärsmöjligheter, ställs förhöjda krav på den enskilde
lärarens integritet, säkerhet och auktoritet.
Att hitta en enda klar definition av begreppet ”professionell” är svårt. Colnerud och
Granström (2009) anger fyra olika kännetecknen som är gemensamma särdrag för en
professionell yrkesgrupp:
Systematisk teori innebär att ”yrket utövas med utgångspunkt från en gemensam
kunskapsbas […] en gemensam vetenskaplig grund för yrkets utövande (s. 15)”.
”Professionella grupper kännetecknas av offentlig auktoritet” fortsätter Colnerud och
Granström i sin bok. ”Legitimationen är […] ett villkor för att upprätthålla yrket” och
”auktorisationen utestänger […] andra yrkesgrupper från att utöva yrket” (s.16). Inom
lärarkåren finns den gemensamma pedagogsiska grunden, men det saknas ett
karaktäristiskt yrkesspråk, något som det finns tecken på är på väg att ändras. För att
kunna utveckla ett gemensamt yrkesspråk i likhet med till exempel läkarnas, krävs dock
att skolorna inte tillsätter ämneslärare utan någon som helst pedagogisk utbildning. Den
nyinförda lärarlegitimationen kan vara ett sätt att förstärka nivån på lärarkåren och
enligt mina intervjuer finns det även en önskan om att få in mer forskning på de lokala
skolorna. Allt för att implementera och utveckla det professionella yrkesspråket.
(Colnerud och Granström, 2009, ss. 15-16)
En yrkesutövare anses professionell där vederbörande ”har rätt och skyldighet att själva
bestämma vilka arbetsredskap och arbetsmetoder de skall använda” (Colnerud och Granström,
2009 s. 16). En jämförelse ges till en sjukhusdirektör som inte bestämmer vilken medicin en
läkare ska ordinera, medan det inom icke-professionella yrken bestäms av en chef eller en
förman både vilka verktyg och tillvägagångssätt som ska användas. Här råder det en osäkerhet
23
inom lärarkåren idag om vilken rättighet man har. Betygsdiskussioner där kunderna är
missnöjda och där dokumentationsbördan är viktigare än själva undervisningen för läraren
skapar stress och ett behov av att alltid ha ”ryggen fri”. Intervjuerna visar att erfarenhet och
yrkesvana ger en större trygghet i att vara professionell och att våga göra fel; något som tycks
upplevas som ett besvärligt beteende, inte minst av intressenter av brukar- och
marknadsmodellen.
Det sistnämnda kriteriet handlar om en egenkontrollerad yrkesetik. Sedan 1 juli 2011 finns
en instans hos Skolinspektionen som avser upprätthålla en unison yrkesetik inom lärarkåren.
Hit kan missnöjda kunder och deras föräldrar vända sig om någon enskild lärare har agerat
olämpligt. Om syftet med instansen är för att höja yrkets professionalitet är oklart, men så
borde det bli.
”De flesta professionsforskare betraktar klienten som den viktigaste parten och det är den
yrkesverksammes förhållande till denne som utgör grunden för definieringen av
professionalism. Begreppet allmänintresse är emellertid också intressant i detta sammanhang
och vissa forskare betonar att det är både klienten och organisationen som är uppdragsgivare.
Detta […] resonemang har stor relevans för läraryrket och dess utövande eftersom lärarnas
”klienter” eller uppdragsgivare är både eleverna och samhället” avslutar Colnerud och
Granström sin presentation av lärares professionalism.
I sin analys av läraryrket som professionellt, drar Colnerud och Granström ändå slutsatsen
att det inte kan betraktas som sådant. Samma slutsats kommer Anders Fredriksson fram till i
sin avhandling. Anledningarna är främst att det inte är en sluten yrkeskår så länge obehöriga
vikarier kan tillsättas och lärarutbildningarnas brist på ett förmedla ett vetenskapligt språk och
kunskapsbas.
Så för att höja yrkets status krävs en professionalisering. Denna sker internt. ”Med
professionalisering menar vi en process eller strävan hos vissa yrken att nå professionell
status. Eftersom professionella grupper har samhällets och medborgarnas förtroende har
sådana grupper lyckats erhålla förmåner som andra grupper inte har. Till dessa förmåner kan
vi räkna lön och arbetsvillkor, men hit hör också aktning och respekt” Colnerud och
Granström (Colnerud och Granström, 2009 s.20).
För att locka våra högpresterande, duktiga studenter till lärarutbildningarna istället för till
ingenjörs- och handelshögskolorna, bör fokus i debatten rimligtvis läggas på att utveckla
dessa punkter.
Vi får heller inte glömma att läraryrket är ett i synnerhet utsatt yrke. Att ge sig in i en
livslång yrkesbana som dagligen präglas av besvärande elevbeteenden, ställer höga krav på att
24
läraren har ett professionellt förhållningssätt till det han eller hon gör. Ett aktivt undvikande
av arbete hos eleverna, angrepp på lärarens person (”verbala skymfningar mot läraren, rena
handgripligheter och olydnad” (s.109)), prat i klassrummet, brist på respekt för tider och
arbete (Colnerud och Granström, 2009 s. 106-107) upplevs som en ”attack på lärarens
arbetsledande roll” (Colnerud och Granström, 2009, s.106). ”Den oklara professionella
identitet som lärare har innebär svårigheter att hantera angrepp på rollen” (Colnerud och
Granström, 2009, s.106). Jämförelse görs med andra människovårdande yrken där man i
utbildningen tränas och fostras i att hantera klienternas psykologiska överföringar.
Det tidigare nämnda yrkesspråket, teorier och förklaringsmodeller är nödvändiga för hur
relationerna i klassrummet ska kunna utvecklas och hanteras, menar Colnerud och Granström.
I sammanställningen av mina intervjusvar ser jag att det är den här biten som ställer störst
krav på personlig lämplighet i yrket: att ha en förmåga att genom dialog vid behov tillrättavisa
ett beteende som inte fungerar i ett demokratiskt samhälle; ett samhälle som bygger på respekt
och att alla människor har lika värde.
Olga Dysthe beskriver i sin Det Flerstämmiga Klassrummet (1996) några pedagogers
gemensamma personliga egenskaper som förefaller extra lyckade i klassrummet. ”Det är
lärare med ett ovanligt medvetet förhållningssätt när det gäller sin egen roll som lärare, de har
modet att pröva nya saker och är tillräckligt uthålliga för att fortsätta med det som i
ögonblicket kanske inte ser så positivt ut eller som är impopulärt i elevernas ögon. De har en
inre trygghet och en självtillit både som personer och professionella pedagoger, som gör att de
kan lämna stort utrymme åt eleverna utan att behöva förlora sin auktoritet, Men i första hand
tar de konsekvenserna av att deras syn på kunskap och lärande inte stämmer helt med eras
praxis” (Dysthe, 1996, s. 18).
Colnerud och Granström har tagit sig friheten att beskriva ”den ideala lärarrollen. Det är
en kombination av goda ämneskunskaper, tillgång till ett yrkesspråk som gör det möjligt för
läraren att betrakta och bearbeta praktiken på en metanivå samt utrymme för ett kärleksfullt
förhållningssätt till eleverna och undervisningen” (Colnerud och Granström, 2009, s.120).
Framtidens lärarutbildning bör således framför allt lägga fokus på yrkesspråket och
yrkesetiken för att möjliggöra för en kärleksfull stämning i klassrummet. ”Repliker som ’jag
är utbildad till fysiklärare och inte till kurator’ kan ses som exempel” (Colnerud och
Granström, 2009, s. 120) på hur lärarens rädsla för att bli för personligt engagerad sätter
gränser för ett varmt bemötande mot eleverna.
Sammanfattningsvis kan vi se att de fyra modellernas bild av en god lärare inte går ihop.
Pedagogerna väljer yrket för att genom goda relationer till eleverna stötta dem i sin utveckling
25
och förmedla kunskaper med hela människan i beaktning, byråkratins styrdokument flyttar
över föräldraskapet till skolan, vilket ger läraren ett totalansvar för eleverna. Brukarna, som
präglas av sin globaliserade samtid där deras drömmar à la Hollywood, förväntar sig att
skolan ska ge dem verktyg för att bli lyckade, inte kunniga. Och slutligen begär marknaden en
lojalitet mot arbetsgivaren, där de pengar läraren drar in är ett kvitto på vederbörandes
kompetens.
Jag ser att framtidens lärare ser ut på två olika sätt. Det är antingen den lärare som
efterfrågas av kunden och marknaden det vill säga en lärare som i första hand gör brukaren
och arbetsgivare nöjd eller den andra lärartypen som känner en yrkesstolthet och ställer krav
på kunskap och månar om hela individen. Den förstnämnda lärartypen förespråkar en JagDet-relation medan den andra lärartypen är mer intresserad av att ha en Jag-Du-relation med
sina elever.
För att höja yrkets status behöver lärarna få en respekt hos sina brukare och hos sin
arbetsgivare. De flesta lärare besitter redan en yrkesstolthet och många känner sig
professionella och internt behövs inte egentligen statusen höjas. Slutsatsen blir, med andra
ord, att för att höja yrkets status, behöver vi fler lärare som har en distanserad relation till
eleverna och betraktar barnen och ungdomarna som Det, men som ger nöjda kunder och en
rik arbetsgivare.
Behovet av forskning inom området är stort. Skolans roll är förändrad och många
föräldrar ser skolan som ren barnpassning, varför det kan tänkas finnas ett behov
lördagsskola. Jag var på en föreläsning där Kent Andreasson, värdegrundspedagog på Laröds
Skolor i Helsingborg, förutspår att läraryrket inom loppet av ett par år har arbetstider mellan
8-22. De rent etiska och mänskliga konsekvenserna måste analyseras för att få en klar bild av
hur till exempel demokratin påverkas när ämnesutbildade pedagoger blir ensamt ansvariga för
barn och ungdomars värdegrundsarbete och uppfostran. Ovanstående är utmärkta förslag på
framtida forskning.
En utveckling av lärarutbildningen är också nödvändig, med tydligare fokus på
ledarskapsutbildning liksom utvecklandet av ett yrkesetiskt språk. Det är och kommer att bli
nödvändigt för varje lärare att ha ett professionellt förhållningssätt till arbetet även utan en
professionell status.
Syftet är uppnått och jag har fått frågorna besvarade. Nu lämnar jag över till forskning och
politiker att komma fram till konstruktiva lösningar för att den svenska skolan ska kunna
fortsätta kompetensförsörja sitt folk och fostra goda medborgare.
26
27
7. Referenser
Arbetsförmedlingen (2011), www.arbetsformedlingen.se
Aspelin, Jonas (2010), Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Kristianstad: Gleerups
Backlund, Britt (1991), Inte bara ord. En bok om talad kommunikation. Lund:
Studentlitteratur
Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser Lund: Studentlitteratur
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundet.
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2009). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk
och yrkesetik. Stockholm: Stockholms Universitets Förlag
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Fredrikbloggen(2008)http://jeppesenblog.blogspot.com/2008/04/kunskapssyn-klass-9a-ochalla-kan.html
Fredriksson, Anders (2010) Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar
lärares offentliga tjänstemannaskap. Göteborg: Geson Hylte Tryck
Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur
Jensen Education (2011). www.jenseneducation.se/gymnasium
Kullberg, Birgitta (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande – ett teoribygge. Lund:
Studentlitteratur
28
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod
Malmö: Gleerups
Lindlof, Thomas R. (1994). Qualitative communication research methods. Thousand Oaks,
CA: SAGE Publications, Inc
Lärarnas tidning (2011) Avhandling: ingen mening se på läraryrket som en profession
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/02/04/avhandling-ingen-mening-se-palararyrket-profession (02.04.2011)
Måhlberg, Kerstin & Sjöblom, Maud (2005). Lösningsinriktad pedagogik. Smedjebacken:
ScandBooks AB
Pedagogiska magasinet (2006) Eleven blir kund och läraren konsult
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2006/05/18/eleven-blir-kund-lararenkonsult (18.05.2006)
Servais, Sven-Göran (1995): Arbetsmiljökvalitet i skolan. Diskussion och fakta om skolans
miljö och utveckling. Stockholm: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Svenska
kommunalarbetarförbundet och Svenska Kommunförbundet
Skolinspektionen (2011). Betyg i gymnasieskolan
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/betygssattningengymII/kvalg
r-betyggy2-slutrapport.pdf (2011:4)
Skolinspektionen (2011), Anmälningar och beslut 2011
http://www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar/Statistik/Anmalningar-och-beslut-2011/
(14.03.2012)
Skolinspektionen (2011). Skolinspektionen får ny uppgift att utreda enskilda lärares
lämplighet
http://www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar/Nyheter-Anmalningar/Skolinspektionen-farny-uppgift-att-utreda-enskilda-larares-lamplighet/ (30.08.2011)
29
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur
Thorén Business School (2012). www.affarsgymnasiet.se
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.vr.se
30
Bilaga 1 (1-4)
Intervjumatris intervju 1-7
31
IP
Marknaden
Bra skola
God utbildning
Betyg
Professionen
Professionalitet
1
2
3
4
5
6
7
Kvinna, 66
Gemenskap
lärare-elever;
vi-känsla;
gemensamm
a aktiviteter
inne i skolan
– bryta
undervisning
en; ett andra
hem;
trygghet och
respekt;
värdegrundsa
rbete – stävja
dåligt
språkbruk
etc
Man, 65
Öppenhet,
gemensamhet
lärare – elever,
omtanke för
eleverna, bra
lokaler, lärarna har
god utbildning och
gärna erfarenhet,
ledningen har
positiv inställning
och god vilja
gentemot såväl
lärare som elever
Kvinna, 41
Ryktet,
programutbudet,
lärare
(personalomsättning),
övriga aktiviteter,
sysselsättning av
elever utanför
lektionerna, höga
betyg; för ungt
kollegium inte bra –
spridning viktigt
Kvinna, 64
Välutbildade och
engagerade lärare,
goda skolledare
(lyhörda mot sin
personal – inte
bara mot
eleverna), ger
eleverna möjlighet
att nå målen, lugn
miljö, inte för
stora klasser
Man, 65
Uppfyller målen
enligt läroplanen
enligt ett kvalitativt
sätt. Lärarna har goda
yrkeskunskaper och
social kompetens.
Trivsam miljö fysiskt
och socialt, öppet
Man, 60
God organisation
för
uppdraget, lokaler,
utbildad personal,
skolledning som
har koll på
uppdraget, datorer
viktigt, kunniga,
engagerade och
roliga lärare
viktigt. Miljö och
stämning, rykte
och homogenitet,
geografi.
Innehåll och
form styrt
uppifrån;
begränsa
valmöjlighet
erna och
lokala
kursplaner;
goda
baskunskape
r; vuxna vet
bäst; skolan
överskattar
sig själv idag
Finns ibland
en koppling
mellan en
bra skola och
höga betyg;
svårt med
högre krav
från elever
och föräldrar
– hemmets
betydelse –
sociografiska
förklaringar;
betygen
säger en del
om läraren
men mer om
föräldrarna
och eleverna
själva; rektor
bär stort
ansvar för att
stötta läraren
när press
uppifrån och
nerifrån blir
för stor på
enskild
lärare i
betygssättnin
gen
Gedigna
grundkunskaper,
nyttan med
kunskaperna,
social kompetens
Kunskaper, inte för
mycket egenarbete –
mixa föreläsningar
och egenarbete. God
samhällsmedborgare.
Ego-kulturen är farlig
och bör stävjas i
skolan. Socialt
samspel ger social
kompetens
Når målen för
programmen,
kunskaper, idag
för mycket social
kompetens,
färdigheter
behövs, fokus
förståelse och
fakta
Ger förutsättningarna
som inte kan uppnås
utan utbildningen,
men säkrar inte
framgång generellt. I
grundskolan FÅR
man utbildning,
därefter SKAFFAR
man sig en utbildning
Goda
grundkunskaper,
problemlösning,
blir entreprenör,
strukturerar
uppgifter, gott
ordförråd
Kvinna, 41
Kompetent och
engagerad
personal,
ledningen tar
hänsyn till både
elev och lärare,
öppet kollegium
där man stöttar
varandra. Läraren
vet sitt syfte med
yrket. Social
kompetens snarare
än uppfostran.
Goda relationer
mellan elever och
lärare. SMS ok,
inte Facebook.
Gränsen är
underförstådd.
Eleverna betraktas
som vänner, inte
kompisar.
Ämneskunskaper,
nödvändiga
förutsättningar att
nå målen
Höga betyg kan
vara kvitto på bra
lärare och bra
skola men går inte
att använda vid
lönesättning.
Gemensam
betygssättning i
lärarkåren bra.
Ingen koppling
mellan
lärarskicklighet och
betyg
Ingen koppling
mellan
lärarskicklighet
och höga betyg
Finns koppling
mellan höga betyg
och bra skola
Höga betyg kan
vara synonymt
med en bra skola,
men inte enbart.
Slumpen och
sammansättningen
av årskullen avgör.
Lärare som sätter
höga betyg inte
nödvändigtvis en
bra lärare. Se
sammanhang och
dra slutsatser!
Finns ingen
koppling mellan
en bra skola och
höga betyg. Ingen
koppling mellan
lärarens
skicklighet och
höga betyg.
Yrkesstolthet
, medveten
om uppgiften
Ämnesbehärsknin
g, analys av
resultat, social
Ämnesbehärskning,
kunnig, ledare och
samspelare, trygghet
Utbildning,
erfarenhet,
praktisk
Sakinnehållskunskap
er, kommunicerar
innehållet i sitt arbete
Självkänsla och
trygghet i
yrkeserfarenheten
Att veta vad man
gör och gör det
man ska och kan
32
Yrkesexempel
Ledaregenskaper
Brukaren
– lärare inte
så bra på
detta.; våga
tala om vad
vi gör – det
vi gör är bra;
solidisarisera
med
verksamhete
n, men tala
om det som
känns fel –
integritet
framför
lojalitet.
Större
utbildning
ger säkerhet
och trygghet
i yrkesrollen.
Solidaritet
mot kollegor
– enad kår;
forskning
och ett
professionell
t språk. Nya
kunskapssyn
en gör det
svårare att
vara lärare –
ledaregenska
pen viktig; ta
ansvar
Läkarkåren
(har
gemenskap,
hög lön,
yrkesstolthet,
gemensamt
språk),
jurister (stark
gruppkänsla,
språk) finns
koppling
mellan att
äga sin tid,
ansvar och
frihet – fria
styrdokumen
t och en tillit
till det du
gör
Arbetsledare
för 30 elever
– inte bara
föreläsare;
våga vara
vuxen, inte
sträva efter
popularitet,
fatta beslut,
tycka om
barn och
ungdomar,
folkbildare
kompetens,
auktoritet eller
samarbetsegenska
per, lyhördhet,
tillit till kunskaper
i yrket, engagemang,
ämnesutveckling,
entusiasm
yrkeserfarenhet.
God lyssnare,
empati, goda
fackkunskaper,
trovärdighet
på ett för
omgivningen
förståeligt sätt.
Engagemang,
receptiv,
förändringsbar,
skötsam
och vad som har
funkat förr, koppla
problemen från en
själv, fokuserar
inte på sig själv, se
problemet för vad
det är, blandar inte
sak och person
det man sysslar
med. Ingen
koppling till
utbildning.Gott
bemötande, eleven
i fokus, ser
möjligheter, inte
fokus på hinder,
mer konstruktiv
ton från lärarna.
Läkare, pilot
Finns koppling
mellan utbildning
och
professionalitet.
Det saknas
forskning och
fortbildning i
skolan.
Läkare, barnmorskor,
jurister, psykologer
Finns koppling
mellan utbildning
och professionalitet.
Empatin viktig för
lärares
professionalitet,
yrkesstolthet. Lärare.
Läkare,
tandläkare,
jurister, advokater,
lärare
Advokat, läkare,
ekonomer, lärare,
ingenjörer.
Gemensam, unik
kunskapsmassa,
koppling mellan
utbildning och
professionalitet. Djup
kunskap, förståelse,
beteendet gentemot
den du arbetar mot,
Tekniska yrken,
svårare att vara
professionell i
människoyrken.
Finns koppling
mellan
professionalietet
och utbildning.
Erfarenhet.
Trevligt
bemötande.
Läkare, lärare
Hård, men ödmjukt,
bli inte kompis med
dina elever!
Trygghet och
säkerhet i yrket
Delegerar ansvar,
samtalar vuxet,
dialog, förstår andra
människor och vill
leva därefter, order
och ordning och reda,
en god lärare
kombinerar ordning
och humor
Föräldrarna
ska hålla sig
bort – har
ingen koll på
vad som är
bäst. Kan
inte se
helheten och
33
Tydlig, ödmjuk,
auktoritet, pondus,
inte pompös –
kräver talang.
Ledarpositioner
inom skolan bör
innehas av
skolerfarna och
inte bara
ledarerfarna.
Service i skolan
Föräldramedverkan
Serviceminded
Var finns service?
Byråkratin
Styrdokument
Betygssättning
Status
Vad ger status
Vem har status
tror bara att
deras barn
finns.
Utvecklingss
amtal
Information om
något går snett,
utvecklingssamtal
Under arbetstid;
utvecklingssamtal,
åtgärdsprogram,uppf
öljnings-samtal,
betygsvarningar,
föräldramöten, Öppet
Hus, veckobrev,
elektroniska verktyg
med tillgänglighet för
föräldrar
Inte delta i
undervisning
en, men
gärna på
raster etc
Öppen, men
bestämd.
Håll löften.
Föräldramöte
n och
information
Handel,
service,
restaurant.
Ingen
koppling
utbildning –
service
Inte rätt att
påverka
undervisningen
förutom i extrema
fall
Viktigt att behålla
professionaliteten när
föräldrar ställer krav,
tydlighet, råder
oenighet i kåren
Tydlighet
Anger
värdegrund,
gemensam
målsättning
och
individens
målsättning;
lite eller
inget om
arbetssätt
och
organisation
Tolkningsbar
a, höga krav
på eleverna
och på
lärarens
undervisning
. Följ
kriterierna
Anger
undervisningen i
stora drag och
upplägg,
programsyften,
detaljerade
kursplaner – röda
tråden
Lön,
ansvar/frihet,
utbildningsni
vå, ledarroll
Respekt för det
jobb man gör och
den man är.
Utbildning,
uppförande, lön,
legitimation
Anger målen med
vårt jobb,
ämnesinnehåll,
Äldre lärare följer
inte styrdokument
på samma sätt som
yngre – anser sig
kunna sitt yrke och
ser till helheten.
Varning för
kompisläraren som
är privat med sina
elever!
Ledighet,
samhällsfunktionen,
lönen, viss koppling
till utbildning,
akademiker
Man får läsa vad
man vill (i stort
sett), elever ska få
den hjälp de
behöver, trygghet,
delaktighet,
arbetsbördan ska
hanteras,
utvecklingssamtal,
åtgärdsprogram,
frukost. Skolan
styrs av
konkurrens och
servicen lockar
elever. Datorer,
fria läromedel,
miniräknare etc
Engagemang mot
elever och övriga
interssenter, att bry
sig, inte att ta över
ansvaret från eleven.
Tydlighet och
framförhållning.
Extrahjälp efter
beviljad ledighet –
ersättning bör utgå i
så fall.
Utvecklingssamtal
och IG-varningar är
service. Kopplat till
den enskilde eleven
snarare än
verksamheten.
Att lära eleverna
att ta ansvar.
Utvecklingssamtal
hålls av eleven.
Kopiera papper –
situationsanpassat,
föräldramöten –
föräldrar kopplar
service till betyg.
Information om
elevens
utveckling, utv.
Samtal,
kontinuerlig
kontakt mellan
skola och hem,
månadsbrev, ok att
kopiera material
som eleven
saknar/glömt, stå
för penna etc. Att
ändra ett betyg är
service och att
möta en
diskussion.
Nej.
Låg kompetens,
underdånighet, ingen
rättighet att ställa
krav
Inte lättskrämd för
arga människor.
Ledarskap.
Trygg i jobbet,
professionellt
bemötande, trygg i
sig själv.
Restaurangbransch
en, handel ingen
koppling
utbildning –
service. Yrkets
status har
försämrats sen
servicen infördes
Restauranter och
bilverkstäder
Servitris,
bilmekaniker,
tandläkare, frisör.
Krävs kunskaper i
det man gör.
Stresstålighet
Handel, bank,
försäkringsbolag,
sjukvård,
Arbetets styrning
men stor frihet och
tolkningsutrymme
Sakinnehåll och
utvecklingsplan,
kunskapsinnehåll och
hur det ska
förmedlas,
ordningsregler och
rapporterings-och
administrationslinjer.
Borde vara lika
ordningsregler på alla
skolor.
Följs inte slaviskt.
Dilemma vid
betygssättning.
Används dagligen,
men inte inom
hela kåren. Kan
orsaka diskussion
inom kollegiet
samt utåt mot
brukaren..
Svårare när
betyget IG kom –
en 1 och en 2 var
betyg som sattes
utan samvetskval,
men ett IG ger
dåligt samvete
samt merarbete för
läraren
Se helheten – inte
vara för byråkratisk.
Tolerans även vid
överbetygen. Flit ska
kunna påverka.
Använd omdömet.
Lön, medial
person,
idrottsperson,
artist, popularitet
ger hög status –
viktigt med distans
till eleverna
Pengar, hög
utbildning, olika
beroende på vem
man frågar
högutbildade har
oftast större tolerans
och förståelse
Bli inte kompis,
34
Höga betyg gör
kunderna nöjda.
Betygen är
viktigare än
kunskapen. Den
tydliga läraren är
den goda läraren
Lön.
Lön.
Samhällsnyttigt
yrke.
Läkare. Tekniker,
Läkare, advokater,
stå för
kunskaperna
Egenskaper
Trygghet,
duktighet,
försvarar det
som är bra
Stolthet, prata gott
om yrket – ljug dig
till status! Kunnig,
entusiasmera,
varierade lektioner,
hård, rättvis, humor
Samarbetat med
kollegor, bra
relation till
eleverna, ingen
koppling betyg
och status
35
Sakkunskap,
reception, snabbt
förstå andra, bidrar
till andras utveckling.
Tar ansvar och
delegerar, tar egna
initiativ, driver frågor
på ett demokratiskt
sätt. Ser möjligheter
– inte hinder.
ekonomer,
ingenjörer,
manliga yrken
Självsäkerhet,
Pondus, yrkesstolt,
få in forskning i
skolan
jurister, ekonomer
Ser möjligheter,
inte hinder. God
ledare,
argumenterar för
det du gör.
Bilaga 2
Intervjupersoner 8-10
IP
Marknaden
8
9
10
Man, 32
Eleverna ges möjligheter att nå målen,
lärarna följer styrdokumenten,
lärarnas professionalitet, datorer till
eleverna
Man, 32
Förbereder eleverna för framtiden,
undervisningen är bra, eleverna når
goda resultat; samarbete med
närlingslivet, språkresor,
kulturutbud; skolan har en identitet
– skoltidning, skoltv, upplägget av
utbildningen
Sociala saker, samarbete,
specialpedagogik vid behov
Det är enklare att få elever till
skolan om det är känt att det sätts
höga betyg
Kvinna, 56
Eleverna får undervisning för att
uppnå målen, personal finns för att
tillgodose detta. Ämnes- och
pedagogiska kunskaper, erfarenhet,
trygghet
Vad du gör av ditt jobb utifrån de
riktlinjer som ges
Ansvarsyrken, yrkesstolthet,
baseras på forskning och inte egna
uppfattningar
Yrkesexempel
Brandmän, piloter, läkare; finns
koppling mellan utbildning och
professionalitet
Ledaregenskaper
Ärlig, rak, tydlig, flexibel, mindre
professionella lärare betraktas ha lägre
status ; föregår med gott exempel i
samhällsdebatten, inte för auktoritär,
inte för demokratisk,
situationsanpassad
Läkare, lärare, inom flyget och
inom vissa butiker; finns koppling
mellan utbildning och prof. Högre
professionalitet hos akademiker.
Seriös, noggrann, tar yrket på
allvar, lyhördhet, förståelse när
man möter sina underordnade,
ligga steget före, villig och ha
omtanke, en bra och trevlig
arbetssituation, handfast i beslut.
Full koll på arbetet: för- och
efterarbetet samt
klassrumssituationen, kan
styrdokumenten, målet med arbetet
är tydligt. Social kompetens. Kan
och tillämpar sina kunskaper.
Vårdyrken. Ingen koppling mellan
utbildning och professionalitet.
Bra skola
God utbildning
Betyg
Professionen
Professionalitet
Brukaren
Service i skolan
Möjlighet att lära sig,
specialpedagogik,
Höga betyg – bra skola; en lärare som
sätter höga betyg är inte bättre
Hjälp för att uppnå målen; utv.samtal,
åtgärdsprogram, inte ok att bistå med
glömt material, bör finnas gemensam
policy
Meningsfull skola: inte en station;
utv.samtal, IG-varningar,
information, uppstyrd info; att bistå
material är inte en rimlig service,
kommunikation, stöd, elevvård,
matkort, oklara direktiv,
närvaroplikt är spel för galleriet;
fördjupningstillfällen är en service
– rimlig och bra.
Föräldramedverkan
Serviceminded
Var finns service?
Höga betyg – finare skola.
Fungerar inte på individnivå.
Ämnesförståelse, inger respekt,
inger förtroende, pondus,
projektledarinställning
Elevvård, stödundervisning,
skillnad service – ansvar, inte bistå
med glömt material, elektroniska
sidor
Skillnad service – utpressning! Alla
kommer att säga ja till allt.
”Kunden har alltid rätt”
Bank, handel, ingen koppling service
”Att undervisa är att tjäna”
36
– utbildning; läkare, advokat, pilot
Byråkratin
Styrdokument
Betygssättning
Riktlinjer som används i det dagliga
arbetet
Mer byråkratisk än professionell i
betygssättningen
Används dagligen. Används inte av
alla, många har inte koll –
oprofessionell yrkeskår
Självtillit, tolkningsfrihet,
kunskapstrygghet
Fria planer.
Bekantskapskretsen, yrke (ska vara
spännande, intressant), högavlönat
jobb
Status
Vad ger status
Lön, inte utbildning
Anseende, respekt, hög lön,
popularitet
Vem har status
Läkare, advokater, piloter
Ingenjörer, vetenskapsmän,
forskare
Egenskaper
Rak, ärlig, positiv, framåt
Godkänner hellre än fäller.Mindre
byråkratisk än professionell. Finns
känslomässig koppling till
betygssättningen.
Självkänsla, mod att våga vara den
du är
37
Bilaga 3
Intervjufrågor
1. Vad kännetecknar en bra skola?
2. Vad är god utbildning?
3. Finns det en koppling mellan elevers höga betyg och vad som betraktas som en bra
skola?
4. Tror du att en lärare som sätter höga betyg anses vara en bättre lärare än en som är mer
restriktiv?
5. Vad är professionalitet?
6. Ge exempel på högprofessionella yrken.
7. Vilka egenskaper har en ledare inom professionella yrken?
8. Vilken service kan man förväntas få som brukare av skolans tjänster?
9. På vilket sätt bör föräldrar vara inblandade i skolans verksamhet?
10. Hur är en person som är serviceminded?
11. Ge exempel på serviceyrken.
12. Vilka styrdokument känner du till används i skolan?
13. Hur tror du att lärare sätter betyg?
14. Vad ger hög status?
15. Vem har status i samhället?
16. Finns det personliga egenskaper som ger högre status? Vilka?
38