14
Fredag 7 november 2014 Världen idag
HELG
Församlingsliv. Skratt och helandeunder i Östgötaförsamling
Guds Ande
har slagit ned
i Åkerbo
Profetiska tilltal, helanden och förvandlade
människoliv. Det är några inslag i den våg av förnyelse
som berör Åkerbo frikyrkoförsamling i Östergötland.
Vidsträckta åkrar breder ut sig
runt kapellet. Inte ens Jas-planen
– som övar flitigt här utanför
Linköping – kan fläcka idyllen.
Och här inne i kapellet pågår en
spännande tid av förnyelse.
– Flera personer har fått göra
starka gudsmöten de senaste två
åren. Och flera har också vittnat om helanden, berättar pastor
Björn Fredriksson om det dynamiska skeendet.
När han kallades hit som pastor
2012 hade de troende en utmanande tid bakom sig. Ett par mindre
församlingar hade gått samman
till en – Åkerbo frikyrkoförsamling.
– Den här processen hade inte
varit helt enkel, förklarar Björn.
Samtidigt fanns nu en enhet om
att kalla Björn Fredriksson som
pastor. Och man gjorde det, medvetna om hans inriktning med
öppenhet för den helige Ande.
I församlingen mötte Björn en viktig grogrund för genombrott.
– Här fanns värme och kärlek
och här fanns också en längtan
efter Andens förnyelse, menar
han.
Skeendet tog fart på allvar
våren 2013 – mitt under en hemgruppssamling i pastorsfamiljens
hem.
– Guds Ande kom riktigt starkt
och några ungdomar gjorde dramatiska gudsupplevelser, säger
Björn.
– Från att ha gått till kyrkan
mest av tradition, blev de väldigt
brinnande, längtande och drivande personer. Även deras föräldrar
Kapellet i Vårdsberg, en av frikyrkoförsamlingens byggnader.
Foto: Jonas Adolfsson
Fakta. Åkerbo
frikyrkoförsamling
Startår: 2009 (de
sammanslagna
församlingarna
hade funnits sedan
länge)
Samfund/rörelse:
Evangeliska
frikyrkan (EFK)
Webbsida: www.
akerbofrikyrkoforsamling.se
och andra personer i hemgruppen förvandlades.
Snart började liknande saker ske
vid andra samlingar i kyrkan.
– Guds Ande rörde vid människor, de började skratta, gråta
och falla under Andens kraft. Det
spreds ett rykte och folk började
komma från alla möjliga håll för
att vara med på samlingar, berättar pastorn.
Han har sett Guds Ande verka
förr. Men sällan har han sett en så
stor del av en församling beröras.
Flera har upplevt Andens dop och
en del vittnar om påtagliga helanden. Bland annat en kvinna från
en grannförsamling som hade fått
hörselnerven avskuren under en
operation.
– Läkarna sa åt henne att hon
aldrig mer skulle kunna höra
på det örat, berättar Björn, som
vid en bönesamling kände Guds
maning att gå och be för kvinnan.
Högt inför alla ledde han de samlade i en bön om att Gud skulle
återskapa hörselnerven.
– Kvinnan berättade sedan hur
hon upplevt att vi, under förbönen i kyrkan, blivit så högljudda.
Men när hon kom hem insåg hon
varför. Hon kunde nu höra på det
öra som läkarna sagt att hon aldrig skulle kunna höra med igen.
Björn Fredriksson.
– Den här händelsen förlöste
en helandevåg som fortsätter än i
dag, berättar Björn.
I början var det i hög grad Björn
som bad för sjuka och delade profetiska tilltal. Men i dag ser det
annorlunda ut.
– Vi är nu en hel grupp personer som fungerar i sådana
gåvor, profetia, kunskapens ord
och helande. Och det känns väldigt roligt. Guds församling ska
vara som en blomsteräng där alla
blommar ut i sina gåvor, säger
han med en drömmande blick
mot kapellets tak.
Flödet av liv sipprar även ut
utanför kyrkans väggar, till
exempel på stan dit medlemmar
går ut och vittnar på helgkvällar.
Några tonåringar utan kristen bakgrund och två vuxna har
kommit till tro, men drömmen
är att många fler ska få ta emot
Jesus.
Förnyelsen innebär också utmaningar för församlingen. Man
arbetar aktivt på att alla ska
känna sig delaktiga. För de yngre
finns LAN-partyn och hajker.
Ibland erbjuds ”Kom och möt
Gud-samlingar” på lördagskvällar
för alla åldrar. Flera medlemmar
finns med i en uppskattad allkristen kör, ”Åkerbosångarna”, som
ibland medverkar i gudstjänsterna. Ofta är också ett lovsångsteam
i tjänst vid olika samlingar.
– Vi vill värna om att ha mångfald i den här förnyelsen och även
att äldre och yngre ska hitta varandra, förklarar Björn.
Den lilla församlingen med 95
medlemmar växer med nya som
dras hit. En av dem är Frida Björkestedt Holst från grannbyn Bankekind.
En våg av förnyelse berör Åkerbo frikyrkoförsamling utanför Linköping. Skeendet
Fredriksson och Örjan Holmberg. Foto: Jonas Adolfsson
– När vi kom hit pratade folk
med oss och visade intresse för
oss – på riktigt! säger hon om
familjens första kontakt med församlingen.
Frida berättar också om sin fascination över det sätt man bad på i
församlingen.
– Det hände att de skrattade i
bönen, säger Frida som själv fått
uppleva en ny glädje i bönen.
– Jag har över huvud taget blivit en gladare person och vuxit i
min tro, konstaterar hon.
Frida har blivit en stadig besökare vid onsdagsbönen i Bankekind, där församlingen äger ett
kapell.
– Redan första gången fick jag
profetiska tilltal. De träffade mig
precis där jag var i mitt liv, säger
hon och berättar lyckligt att även
sonen Nils, tio månader, fått dyrbara Guds tilltal.
Den äkthet hon och familjen
mött i församlingen, har också
väckt deras tjänarlust. Frida
bakar till kyrkfikat och har varit
med och startat en söndagsskola.
Christofer å sin sida spelar bas i
lovsångsteamet.
Onsdagsbönen blev också en
vändpunkt för Wivianne Rydh.
Hon berättar hur hon efter
makens död för fem år sedan,
tappade fotfästet i tillvaron. Hon
började ropa till Gud, ville veta
hans plan för sitt liv.
Wivianne fick nu höra talas om
onsdagsbönen och hon beslöt att
åka dit för att se om det var något.
– Och det var något! utropar
hon och skiner. Jag fick ett profetiskt tilltal, mitt i prick, om vad
Gud har för plan för mitt liv!
I dag är hon en på många sätt förvandlad kvinna. Wivianne tar nu
även med sig icke-kristna väninnor till onsdagsbönen. Upprymd
berättar hon om hur kvinnorna
fått ta emot profetiska tilltal och
att en nu blivit frälst.
– Egentligen ska man ju inte ta
med ofrälsta som inte vet någonting om Gud till en bönesamling,
ler Wivianne, som nu ändrat
uppfattning i frågan.
– Dessa bönesamlingar är så
levande, Gud är verkligen med
och då blir människor berörda.
Jonas Adolfsson
jonas.adolfsson
@varldenidag.se
Världen idag Fredag 7 november 2014
Mest läst på
varldenidag.se
just nu:
1
”Vad ska jag göra
med fostret när
det lever?”
2
Siewert Öholm:
Den galna
oktobermånaden
3
15
Brittany
Maynard skjuter
fram dödsdag
Linda fick en ny sång. Foto: Jonas Adolfsson
Från satansmusik till
lovsång
En kristen spinningledare blev
porten ut ur satansmusik och
new age för Linda Gylesjö.
– Det jag fått hos Jesus är
mycket bättre, säger Linda, som
nu spelar piano i Åkerbo frikyr­
koförsamlings lovsångsteam.
startade vid en hemgruppssamling. På bilden: (fr. vänster) Frida Björkestedt Holst (med barnen Matilda och Vilgot) och Wivianne Rydh. Bakre raden: pastor Björn
Förvandlade efter Jesusmöte
På en hemgruppssamling drab­
bades Gustaf och Marcus av
Guds Ande. I samma stund för­
vandlades de liknöjda frikyrko­
killarna till brinnande evang­
elister.
Tvillingarna Ekström växte upp
i ett kristet hem och lät döpa sig
i 14-årsåldern. Men något starkt
gudsmöte fick de aldrig och i
gymnasieåldern fick de nära nog
släpa sig till kyrkan.
– Jag kände inte att Jesus var
nära, det var mer att jag hade
bestämt mig i mitt huvud att jag
ville tro, berättar Marcus som liksom brorsan gick naturprogrammet på gymnasiet.
– I trean blev det nog fem timmars datorspel varje dag. Gud
fick inte så mycket plats, säger
Gustaf.
Han bad en liten bön på kvällen
och han gick till kyrkan. Men aldrig med någon större entusiasm.
Samtidigt började båda känna
en längtan att få uppleva Gud
personligt, på riktigt. Och böne-
svaret skulle komma. De var 18 år
när föräldrarna startade en hemgrupp med två andra familjer,
bland annat med den nye pastorn,
Björn Fredrikssons familj.
Här bad man för varandra och
Marcus fick ett gudsmöte.
– Jag kände hur en värme, en
gudsnärvaro och glädje kom över
mig. Jag började skratta under
Andens kraft, berättar Marcus
och vid nästa samling fick Gustaf
en liknande upplevelse.
Bröderna berättar hur hela
deras familj har förvandlats.
– Vi kan nu sitta i flera timmar
och bara prata om Gud och Jesus.
Även vår släkt har påverkats; de
ser på oss att vi är förändrade.
Sommaren 2013 fick Gustaf och
Marcus ett profetiskt tilltal. ”Ni
ska få gå ut på gatorna och be
för sjuka och berätta om Jesus”.
Ungefär så löd tilltalet och killarna kände att det var ord från Gud.
– Och vi som knappast hade
bett för någon i hela våra liv,
säger de och flinar.
Tvillingarna Gustaf och Marcus – två förvandlade killar. Foto: Jonas Adolfsson
Numera är de ute på stan ett
par gånger i månaden. De älskar
det och berättar hur Gud helat
människor de bett för.
De har även börjat resa med pastor Björn på hans predikoresor.
Här har de fått vittna om vad Gud
gjort i deras liv, betjänat människor i förbön, men också delat profetiska ord som de snappat upp.
– Det är så coolt, säger killarna
som fått se hur orden till människor ofta har stämt exakt.
– Guds närvaro är verkligen
konkret, fastslår Gustaf. Hans
kärlek och kraft är densamma i
dag. Det är inte bara något han
gjorde för två tusen år sedan för
att jag skulle bli förlåten och få
komma till himlen sen. Nej, hans
liv är här och nu!
Att söka lugnet i sig själv. Det var
målet när Linda Gylesjö i början
av 2000-talet gick in i nyandlighet. Buddism och spåkonst blev
en viktig del i livet. Även seanser
hade en plats i Lindas hjärta.
– Jag lyssnade också mycket på
hårdrocksmusik med djävulsbudskap. Det var musik som satte ord
på mina känslor – sorg, ilska och
frustration, förklarar Linda.
Den frid hon kunde uppleva
under tolv år i nyandlighet var
alltid flyktig. Något helt annat
strålade från spinningledaren på
det gym där Linda började träna
för fyra år sedan.
Efter två år tog Linda mod till
sig: ”Tror du på något liv efter
detta?” frågade hon den kvinnliga
tränaren efter ett träningspass.
– Jaa, svarade hon och berättade att hon var kristen, säger
Linda.
Detta blev starten på en lång process där Linda till slut bjöd in
Jesus i sitt liv.
– Jag kände mig som nykär,
berättar Linda om de sprudlande
känslor som följde på omvändelsen.
Scenförändringen är total. Tjejen som lyssnade på satansmusik
spelar nu piano här i Åkerbo frikyrkoförsamlings lovsångsteam.
Vid ett tillfälle, då hon satt och
spelade för sig själv här i kyrkan,
kände hon hur Gud kom nära.
Hon började storgråta.
– Jag frågade Gud: Vad är det
du vill? , förklarar Linda som fick
en melodi i huvudet.
Snart slog det henne att sången
var: ”Jag har beslutat att följa
Jesus”, en sång som ofta sjungs
vid dopförrättningar.
– Då förstod jag att Gud ville
att jag skulle låta döpa mig,
säger Linda.
Dopet ägde rum i Östersjön
och i dag kan Linköpingstjejen
inte tänka sig ett liv utan Jesus.
– Han är med mig hela tiden;
om jag är hemma, jobbar eller
tränar. Och jag vet att han har
en plan för mitt liv.
Jonas Adolfsson
Jonas Adolfsson
