Forskningsplan Att vara förälder till vuxen son eller dotter med långvarig psykisk sjukdom Författare: Johansson Anita Huvudhandledare: Andershed Birgitta Bihandledare: Åhlin Arne Bihandledare: Agneta Anderzen-Carlsson 1 Innehåll INLEDNING............................................................................................................................................... 3 Motivering till föreliggande projekt .................................................................................................... 3 SYFTE ....................................................................................................................................................... 3 OMRÅDESÖVERSIKT ................................................................................................................................ 4 Den psykiatriska vårdens avinstitutionalisering .................................................................................. 4 Genusperspektiv.................................................................................................................................. 4 Närståendes upplevelse av skuld och skam ........................................................................................ 5 Närståendes delaktighet i vården ....................................................................................................... 6 TEORETISKA PERSPEKTIV ......................................................................................................................... 6 Objektiv och subjektiv belastning ....................................................................................................... 6 Skuld och skam .................................................................................................................................... 7 Delaktighet .......................................................................................................................................... 7 PROJEKTBESKRIVNING ............................................................................................................................. 7 Design .................................................................................................................................................. 7 Urval .................................................................................................................................................... 8 Delstudie I – III ..................................................................................................................................... 8 Datainsamling .................................................................................................................................. 8 Dataanalys ....................................................................................................................................... 8 Delstudie IV ......................................................................................................................................... 9 Datainsamling .................................................................................................................................. 9 Dataanalys ..................................................................................................................................... 10 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................................................................. 10 BETYDELSEN AV AVHANDLINGEN ......................................................................................................... 11 REFERENSLISTA ...................................................................................................................................... 13 2 ATT VARA FÖRÄLDER TILL VUXEN SON ELLER DOTTER MED LÅNGVARIG PSYKISK SJUKDOM INLEDNING Följande forskningsplan har en vårdvetenskaplig utgångspunkt med syfte att öka kunskapen om att vara förälder till vuxen son eller dotter med långvarig psykisk sjukdom och att jämföra föräldragrupper vars barn drabbats av olika psykiska sjukdomstillstånd. Projektplanen beskriver del av doktorandutbildning och avser att leda till en avhandling. Huvudhandledare Birgitta Andershed, PhD, docent vid Örebro universitet. Bihandledare Arne Åhlin, MD, psykiater, Skaraborgs Sjukhus och Agneta Anderzen-Carlsson PhD, universitetslektor vid Örebro universitet. Motivering till föreliggande projekt När någon drabbas av psykisk ohälsa innebär det stora påfrestningar inte bara för den drabbade utan också för närstående. Litteraturgenomgång visade på fler studier som beskrev föräldrars upplevelser av vuxen son eller dotter med schizofreni i förhållande till andra allvarliga sjukdomstillstånd t ex och affektivt syndrom och ångestsyndrom. Få studier belyste föräldrars upplevelser ur ett genusperspektiv, relaterade till olika psykiska sjukdomstillstånd samt närståendes relation och delaktighet i vården. Trots psykiatrireformens (SoS 1999:1) intention att förbättra situationen för psykiskt funktionshindrade påvisade forskningsresultat brister i anhörigstöd och fortsatt hög belastning i familjer med psykiskt sjuka personer. Detta kan t ex vara uttryck för att familjen fått för litet stöd från professionella vårdgivare. Kunskap om hur föräldrar upplever sin situation är av stor betydelse för att kunna involvera dem i vården och möta deras behov av stöd. Kunskapen kan i förlängningen bli ett tillskott av stor betydelse för det vuxna barnets återhämtning. SYFTE Övergripande syfte för avhandlingsarbetet är att fördjupa kunskapen om att vara förälder till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom. Delstudierna har för avsikt att belysa föräldrars vardagliga tillvaro, kontakten med psykiatrisk vård och samhällets bemötande. Ytterligare syfte är att beskriva och jämföra föräldrars skattning av upplevd livskvalitet relaterat till olika faktorer. Delstudiernas specifika syften att beskriva vardagliga upplevelser av att vara mor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom. 3 att beskriva vardagliga upplevelser av att vara far till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom. att beskriva föräldrars uppfattningar av psykiatrisk vård. att beskriva föräldrars skattning av livskvalitet relaterat till upplevd belastning, upplevd sinnesstämning samt upplevelse av bemötande och känsla av utanförskap i psykiatrisk vårdkontext. Ytterligare syfte är att jämföra livskvaliteten mellan olika subgrupper som t ex kön, ålder, barnets diagnos. OMRÅDESÖVERSIKT Den psykiatriska vårdens avinstitutionalisering Den psykiatriska vården i Sverige har liksom i stora delar av västvärlden genomgått stora förändringar med en förskjutning från institutionell vård till vård i hemmet med stöd från professionella vårdgivare. Från slutet på 1960-talet till mitten av 1980-talet minskade antalet vårdplatser inom sluten psykiatrisk vård med ca 80 % (SOU 1992:4). I 1995 år psykiatrireform beskrivs ansvarsfördelning mellan kommun och landsting, med betoning på en väl fungerande vårdkedja mellan organisationerna. Uppföljning av reformen visade att det fanns omkring 46 000 vuxna personer (18-65år) med psykiskt funktionshinder i Sverige, varav ca 70 % hade eget boende, övriga boende på institution eller kommunalt boende (SoS 1999:1). Förändringen har medfört omställning i familjer vars vuxna barn drabbats av psykisk sjukdom och tillvaron är annorlunda jämfört med föräldrar till vuxna friska barn. Genusperspektiv Litteraturgenomgången visade på att vård i hemmet för vuxna barn med psykisk sjukdom utövas ofta av äldre föräldrar och då företrädesvis mödrar. Majoriteten av dessa mödrar hade tvingats ändra sina vardagsrutiner för att ta hand om den sjuke (Pejlert, 2004). Avbrott i barnets utveckling kunde t ex ge mödrar en känsla av livslångt vårdande (Howard, 1994; Ryan, 1993). Howard (1998) har undersökt fäders erfarenhet och samtliga rapporterade att huvudansvaret gällande personlig omvårdnad vilade på barnens mödrar. Fäderna beskrev sitt engagemang i första hand med ekonomiskt ansvar, stöd vid försämring samt vid medicinsk följsamhet. Fäderna tillbringade mer tid med de sjuka barnen och kände otillräcklighet mot övriga barn i familjen. I Milliken (2001) studie framkom att det vanligtvis var mödrar som gått ner i arbetstid eller slutat arbeta. Mödrar upplevde mer subjektiv belastning än fäder, de beskrev ansvar över dygnets alla 24 timmar medan maken kunde gå till arbetet och för stunden ”glömma”. Ett genomgående mönster blev synligt i Cock (1988) studie, mödrar visade på högre grad av rädslor, ångest och depressionssymtom än fäder som också rapporterade en mer negativ attityd till barnet/barnets sjukdom än mödrar. Man har i forskning även funnit ett familjemönster som är kopplat till förhöjd risk för återinsjuknande, s.k. hög ”expressed emotion” (EE). Hög EE innebär att ett kritiskt aggressivt klimat råder, ofta i kombination med ett överengagemang i barnets liv (S King, 2000; S King & Dixon, 1999; S King et al., 2003) 4 Närståendes upplevelse av belastning Ett samband mellan hög belastning och stressrelaterat illabefinnande hos föräldrar till vuxna barn med psykisk sjukdom blev tydligt i flera studier (Goodman, 2004; Milliken, 2001; StOnge & Lavoie, 1997). Subjektiv belastning upplevdes som mer uttalad än objektiv belastning (M Östman & Hansson, 2000). Saunders (1999) fann att närståendes beskrivning av det som var mest påfrestande var de symtom som den sjuka familjemedlemmen uppvisade. Föräldrar talade om det ”förlorade barnet” en främling som isolerade sig och levde i sin egen värld (Milliken, 2001; Peilert, 2001). Välutbildade mödrar rapporterade högre grad av välbefinnande än lågutbildade. De mödrar vars barn gick på dagavdelning upplevde detta positivt, de hade tid för sig själva och kunde lättare anpassa sig till familjesituationen (Rimmerman et al., 1999). Mödrar som upplevde att barnet utvecklats/förbättrats sedan sjukdomsdebut rapporterade lägre belastning än övriga (St-Onge & Lavoie, 1997), liksom föräldrar som deltog i självhjälpsgrupp (Cook et al., 1999). För att orka med en ständig hög belastning betonades vikten av att som förälder prioritera egna intresseområden och att värna om sitt sociala kontaktnät (Puotiniemi & Kyngäs, 2004). Oron inför framtiden och vem som tar över när föräldrarna inte längre orkar visade sig bli påtaglig (Howard, 1998; Puotiniemi & Kyngäs, 2004; St-Onge & Lavoie, 1997; Tuck et al., 1997). Ytterligare en konsekvens av den höga belastning som föräldrar utsatts för var att övriga familjemedlemmar fick mindre uppmärksamhet (Peilert, 2001; Puotiniemi & Kyngäs, 2004). Närståendes upplevelse av skuld och skam Genom att som närstående engagera sig i en familjemedlems vård kan den egna kontrollen över situationen öka och känsla av skuld minska (Andershed & Ternestedt, 1999). Phelan, Bromet och Link (2001) och Milliken (2001) beskrev hur föräldrar skuldlade sig för att avvaktat med att söka sjukvård och i Mohr och Regan-Kubinski (2001) undersökning framkom känsla av att vara dålig förälder och genom barnets sjukdom fått betala ett högt pris. Peilert (2001) beskrev att trots föräldrars kunskap om möjlig biologisk orsak till sjukdomsutveckling uppgav de psykosociala faktorer som viktiga inslag till utvecklingen. Känsla av otillräcklighet, att inte var god nog blev tydlig och då barnet betedde sig annorlunda blev det skamfyllt för familjen. Synen på svår psykisk sjukdom har i alla tider präglats av fördomar. Magnusson och Lützen (1999) betonade vikten av social integrering och dess betydelse när det gällde att förändra negativa uppfattningar och attityder mot människor med psykiskt sjukdom som finns i samhället. Flera undersökningar visade på en smärtsam medvetenhet hos föräldrarna om brist på kunskap/förståelse om psykisk sjukdom i samhälle (Knudson & Coyle, 2002; Noble & Douglas, 2004 ; Reid et al., 2005). St-Onge och Lavoie (1997) beskrev mödrars upplevelse av utanförskap, ensamhet och isolering på grund av stigmatisering. Phelan et al. (1998) skildrade hur närstående till nyligen inlagda patienter hade hemlighållit inläggningen och den sjukas problem för omgivningen. Upplevelsen av social integrering, avståndstagande i omgivningen var relaterad till såväl de psykiatriska symtomen som den närståendes utbildningsnivå. Hög utbildningsnivå och allvarliga sjukdomssymtom förknippades med ökad upplevelse av avståndstagande. Känsla av att omgivningen tror att man som förälder har bidragit till barnets 5 psykiska ohälsa, att bli ifrågasatt i sina försök att stödja, lindra och hjälpa barnets lidande bidrog till upplevelser av utstötthet och stigmatisering (Pejlert, 2004). Närståendes delaktighet i vården Få studier belyser föräldrars relation till delaktighet i vården. Flera undersökningar efterfrågade utökat anhörigstöd (Jungbauer et al., 2003; Pryjmachuk, 1996; Tsang et al., 2003). Stor del av föräldrarna hade bristfälliga kunskaper om sjukdomens förlopp och prognos, t ex att sjukdomen har ett episodiskt förlopp och att symtom kan återkomma, att miljön kan påverka sjukdomen och att de flesta återfall uppstod när barnet slutade ta sin medicin (Doornbos, 2001; Pryjmachuk, 1996; Tsang, et al., 2003). Att som förälder inte förstå barnets livsvärld kan leda till svårigheter att hjälpa och lindra barnets lidande och även påverka relationen och delaktigheten i varandras liv (Pejlert, 2004). M Östman, Hansson och Andersson (2000) har i en longitudinell studie (1986-1997) intervjuat närstående om upplevelser av att vara anhörig till en psykiskt sjuk person som vårdats i psykiatrisk vård. Varannan anhörig upplevde sig vara i behov av stöd och hjälp från psykiatrin och betydligt färre ansåg sig fått det stöd de behövde och ca en tredjedel ansåg att psykiatrin fungerade dåligt. Under den aktuella perioden beskrivs anhörigas delaktighet i vården vara i stort oförändrad. Fler anhöriga upplevde dock under 1997 hinder i samband med inläggning och egna behov av stöd och hjälp. Doornbos (2002) beskrev ilska hos deltagarna över brist på gensvar från professionella vårdgivare när patienten visade tidiga varningstecken på återfall. De upplevde även att ha blivit skuldbelagd för sjukdomen. Pejlert (2004) menar att en inbjudan från professionella vårdgivare till närstående att delta i vårdplanering bekräftar de närstående som viktiga personer i den sjukes liv och kan bidra till upprättelse om de tidigare känt sig försummade eller skuldbelagda. TEORETISKA PERSPEKTIV För att fördjupa kunskapen om föräldrars situation och stödbehov har följande teoretiska perspektiv valts; objektiv och subjektiv belastning, skuld och skam samt delaktighet. Objektiv och subjektiv belastning Flertalet internationella studier som speglar närståendes situation i samband med en familjemedlems psykiska sjukdom har studerat närståendes belastning och stress med fokus på de problem sjukdomen ger upphov till. Hoenig och Hamilton (1966) gör åtskillnad mellan två typer av belastning, objektiv och subjektiv. Objektiv belastning avser negativa praktiska konsekvenser av psykisk sjukdom i familjen såsom störd relation mellan familjemedlemmar och övrigt socialt nätverk, ekonomisk belastning, närståendes ansvar för att vardagliga rutiner följs och vilket beteende den sjuke visar upp. Subjektiv belastning avser emotionella reaktioner hos närstående relaterad till omsorg om personen med psykisk sjukdom, t ex egna psykiska besvär såsom ångest, depression, stress, sänkt livskvalitet, känsla av ansvar och förpliktelse, att vara fängslad i hemmet (Maurin & Boyd, 1990). Olika instrument har använts för att mäta belastning och Maurin och Boyd (1990) har i en review om ”burden” hos anhöriga till någon med psykisk 6 sjukdom bland annat diskuterat metodologiskt förhållningssätt och framhåller vikten av att använda reliabilitets och validitetstestade instrument. Östman och Hansson (2000b) studerade Schene, Tessler och Gamache (1994) mätinstrument avseende anhörigas belastning och fann att det visade på hög grad av stabilitet med hänsyn tagen till dess reliabilitet och validitet. Skuld och skam Skuld- och skamkänslor hos föräldrar till psykiskt sjuka vuxna barn framkommer i flera studier. Martin, Gilbert, McEwan och Irons (2006) har utformat ett självskattningsinstrument som mäter skuld och skam i relation till depression hos anhörigvårdare till personer med demens. Skam relaterades till självkritik, rädslor att inte leva upp till andras förväntningar medan skuld skildrades som icke självfokuserad och förknippades med oro över att skada någon annan. Skamkänslor kunde associeras till depression, medan skuldkänslor inte bedömdes ha samband med depression. Martin et al. (2006) instrument bedöms vara användbart inom andra forskningsområden, t ex inom psykiatrisk omvårdnad då psykisk ohälsa hos föräldrar till vuxna barn med psykisk sjukdom synliggörs i flera studier (Goodman, 2004; Milliken, 2001; St-Onge & Lavoie, 1997). Delaktighet I samband med psykiatrireformens införande övergick stor del av vården i kommunal regi, föräldrar till vuxna barn med psykisk sjukdom kände sig ofta anklagade, skuldtyngda och utestängda från delaktighet i omvårdnaden. De beskrev också ett ömsesidigt beroende och att relationen till vården var komplicerad (Peilert, 2001). I Andersheds (1998) avhandling beskrivs hur det är att vara anhörig vid livets slut där olika begrepp och antaganden om anhörigas delaktighet växt fram. Den teoretiska förståelseramen beskriver begreppet delaktighet i ljuset respektive mörkret. Delaktighet i ljuset ses som meningsfull delaktighet såsom insikt, ökade valmöjligheter, att vara, att göra, att känna stark känsla av sammanhang. Delaktighet i mörkret ses som ej meningsfull delaktighet såsom brist på insikt, mindre valmöjligheter, svårare för att vara, att göra, svag känsla av sammanhang. Dessa begrepp och antaganden ses som lämpliga att pröva även inom psykiatrisk omvårdnad. PROJEKTBESKRIVNING Design Forskningsplanen består av fyra delstudier. En kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats kommer att tillämpas, och troligtvis även olika analysmetoder vid bearbetning av kvalitativ data. Delstudie I-III har en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Kvalitativ forskningsintervju har valts som datainsamlingsmetod. Kvalitativa studier söker förstå världen ur de intervjuades perspektiv, att utveckla innebörden av människors upplevelser och erfarenheter utifrån deras livsvärld (Kvale, 1997). Projektet avslutas med en kvantitativ studie (IV). 7 Urval Inklusionskriterier: Föräldrar till vuxen son eller dotter (>18 år) med långvarig psykisk sjukdom: psykotiska syndrom, affektivt syndrom eller ångestsyndrom. Det vuxna barnets sjukdomsdebut för minst två år sedan, pågående besvär och regelbunden kontakt mellan barn och förälder. Exklusionskriterier: Förälder vars vuxna barn har samsjuklighet t ex pågående aktivt missbruk, begåvningshandikapp. Delstudie I – III Datainsamling Deltagare kommer att rekryteras via annonsering i lokaltidningar. I annonsen uppmanas föräldrar att kontakta mig via telefon eller e-mail. En fiktiv telefonanknytning planeras på min arbetsplats som endast tar emot samtal från angivet nummer i annonsen. Intressenter ombeds uppge namn och telefonnummer. Därefter kontaktar jag dem. Jag kommer att vara noga med att först berätta om studiens syfte och inklusionskriterier. Detta för att föräldrar inte ska behöva berätta om sin situation för att sedan få höra att deras berättelse inte är något vi vill ha. Lämplig datainsamlingsmetod i delstudie I-III bedöms vara öppen kvalitativ intervju med stöd av intervjuguide innehållande följande tre huvudteman; 1. vardagliga upplevelser att vara förälder till vuxen son eller dotter med långvarig psykisk sjukdom. Vilka känslor som väcks, om och i så fall hur sjukdomen påverkade vardagen t ex belastning, utbildning, arbete, livskvalitet, familjesituationen. 2. kontakt med hälso- och sjukvård, vårdgrannar (t ex delaktighet i vårdplanering, anhörigstöd). 3. bemötande från samhället (t ex social integrering, stigmatisering). Intervjusessionerna kommer att följa samtalsform där deltagarna uppmuntras att så utförligt som möjligt beskriva sin upplevelse av föräldrasituationen. Intervjuerna kommer att bandas för att senare transkriberas. Antal informanter beräknas till ca 15 mödrar respektive 15 fäder, ett strategiskt urval planeras för att få variation avseende ålder samt föräldrar vars barn drabbats av olika psykiska sjukdomar. Intervjuerna kommer att genomföras på plats utvald av informanten med beräknad tidsåtgång till ca 60 – 90 min. 3 - 4 veckor efter intervjutillfället planeras en telefonuppföljning med möjlighet till ytterligare komplettering (Patton, 2002) s 384). Frågan ställs också hur informanten upplevde intervjusituationen. Dataanalys Delstudie I och II kommer att analyseras med kvalitativ innehållsanalys som bedöms vara lämplig metod mot bakgrund av datamaterialet kommer att utgöras av stor textmassa, men också för att metoden tillåter viss variation i arbetssätt, t ex induktivt eller deduktivt arbetssätt, manifest eller latent innehåll. anlysförfarandet kommer att inspireras av Graneheim och Lundman (2004) som föreslår att både manifest och latent innehåll kan beskrivas. Manifest innehåll beskriver synligt och tydligt innehåll i texten med ingen eller mycket lite 8 tolkning. Latent innehåll innebär att texten tolkas av underliggande mening, en abstraktion av textdata. Delstudie III kommer att analyseras av fenomenografi. Metoden utvecklades av Ference Marton (1981). Fenomenografisk ansats har för avsikt att lyfta fram individens olika uppfattningar av ett fenomen. Grundläggande för metoden är att den gör tydlig distinktion mellan ”hur något är” och ”hur något uppfattas vara”. Hur något är benämns som första ordningens perspektiv och kännetecknas av sådant som kan observeras utifrån det som i vardagligt tal kallas fakta. Andra ordningens perspektiv handlar istället om hur något ter sig för någon, hur någon uppfattar något. Fenomenografin beskriver uppfattningar från andra ordningens perspektiv. Centralt är hur människor uppfattar fenomen i den levda världen och det är personens oreflekterade uppfattning av ett fenomen man vill nå (Sjöstrom & Dahlgren, 2002). Delstudie IV Powerberäkning har genomförts visavi primär hypotes, mätinstrument och antal deltagare i relation till förbestämd nivå på utfall. Datainsamling Preliminär tidpunkt för datainsamling beräknas till hösten 2012 när etiskt tillstånd erhållits. För att nå en bred urvalsgrupp har annonsering bedömts vara ett lämpligt rekryteringsförfarande. Då nås de som har tillgång till de valda dagstidningarna, såsom Dagens Nyheter, Sydsvenskan, Göteborgsposten men också några mindre lokala tidningar. Intresserade föräldrar ombeds i annonsen att kontakta ansvarig forskare A.J. via brev, telefon, sms eller e-post. Därefter skickas information om studien, formulär med uppgifter om bakgrundsvariabler och självskattningsformulär. Om intresse för deltagande i studien kvarstår returneras ifyllda formulär i bifogat frankerat svarskuvert inom 14-dagar. Datainsamling kommer att ske med stöd av ett frågeformulär med demografiska data och nedanstående fem validerade självskattningsformulär: Frågeformulär med demografiska data. Bakgrundsvariabler förälder; kön, födelseår, etnicitet (svensk, utländskt ursprung, yrke (yrkesprofession, pensionär), civilstånd, sammanboende med barnets far/mor, bostadsort (storstad, mellanstor stad, landsbygd), kontakt med barnet det senaste året, kontakt med psykiatrin det senaste året, kontakt med anhöriggrupp. Bakgrundsvariabler barnet; kön, födelseår, diagnos (psykos, depression, ångest, vet inte; då beskrivning av symtom, övrigt), tidpunkt för insjuknande, kontakt med psykiatrin det senaste året, och vilken vårdform (heldygnsvård på sjukhus, öppenvård), om barnet vårdats med stöd av tvångslagen. The Medical Outcomes Study SF-36-item form Health Survey (SF-36) (Ware & Gandek, 1998). Instrumentet är utformat för att skatta fysisk och psykisk hälsa. Instrumentet innehåller 36 poster indelade i följande åtta dimensioner.; fysisk funktion, begränsningar relaterade till fysisk funktion, kroppslig smärta, hälsa i störta allmänhet, vitalitet, social funktion, begränsningar relaterade till psykisk funktion och 9 psykisk hälsa. De åtta dimensionerna kan konverteras till två sammanfattande skalor; den fysiska och mentala. SF-36 självskattningsformulär har översatts till många språk har godkänts för användning i Sverige, det är validerat och normativa uppgifter på friska personer har rapporterats (Sullivan et al., 1995). Beräknad tidsåtgång för att fylla formuläret är 10 minuter. Burden Assessment Scale (BAS) (Reinhard et al., 1994). Instrumentet består av 19 områden varav tio fokuserar på objektiv belastning och nio på subjektiva aspekter i samband med omsorg av närstående med psykisk sjukdom. Varje påstående omfattar fyra svarskategorier; inte alls, lite, något och ganska mycket. Instrumentet är använt och validerat i Sverige (Ivarsson et al., 2004). Beräknad tidsåtgång för att fylla formuläret är 10 minuter. Family Involvement and Alienation Questionaire (FIAQ) (Ewertzon et al., 2008). Instrumentet är utvecklat för att undersöka vilka faktorer som kan påverka närståendes delaktighet i vård och omsorg av närstående med psykisk sjukdom. Formuläret omfattar 28 påståenden varav 15 relateras till variabeln ”upplevelse av bemötande” som är indelat i följande tre subvariabler; öppenhet, bekräftelse och samverkan. Övriga tretton påståenden relateras till variabeln ”känsla av utanförskap” som är indelat i subvariablerna maktlöshet och social isolering. Varje påstående omfattar fyra svarskategorier; stämmer inte alls, stämmer ganska bra, stämmer inte särskilt bra och stämmer precis. Instrumentet är utvecklat och validerat i psykiatrisk kontext i Sverige (Ewertzon, et al., 2008; Ewertzon et al., 2010). Beräknad tidsåtgång för att fylla formuläret är15 minuter. Hospital Anxiety and Depression scale (HAD) (Zigmond & Snaith, 1983) är ett enkelt självskattningsinstrument som baseras på upplevd sinnesstämning senaste veckan. HAD-skalan kan studera ångest och depression samtidigt, på samma gång som separata siffror för varje område kan påvisas. Instrumentet består av sju frågor om depression och sju frågor om ångest. Skalan är validerad och frekvent använt (Bodlund, 1997; Zigmond & Snaith, 1983). Beräknad tidsåtgång för att fylla formuläret är 5 minuter. Dataanalys Självskattningsformulär kommer att analyseras enligt respektive rekommenderade statistiska metoder. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN Att intervjua föräldrar till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom kan vara förknippat med flera etiska problem. En etisk konflikt kan uppstå mellan forskarens nyfikenhet om det aktuella problemet och skyldighet att inte skada den intervjuade personen. Människor med psykisk sjukdom tillhör samhällets utsatta grupper och belyst ur ett anhörigperspektiv belastas de fortfarande av fördomar och negativa attityder i samhället (Socialstyrelsen, 2002). Rekryteringsförfarandet genom annonsering bedömdes lämpligt. Då ges även föräldrar som 10 annars inte hade fått sitt barns medgivande till deltagande i studien möjlighet att uttrycka sin situation. Intervjuerna förbereddes noggrant då projektets huvudfrågor kunde upplevas vara av känslig karaktär och kunde väcka eller förstärka skuldkänslor hos deltagarna (Kvale, 1997). Därför valdes ett öppet metodologiskt förhållningssätt där föräldern uppmuntrades till att berätta om situationen i stället för att svara på direkta frågeställningar (Hydén, 2000). De grundläggande etiska principer rörande individskyddskravet som väglett avhandlingen är informationskravet, innehållande muntlig och skriftlig information om studiens syfte, samtyckeskravet, som baseras på frivillighet och med möjlighet att när som helst avbryta deltagandet, konfidentialitetskravet som garanterar att personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem, nyttjandekravet som innebär att insamlade uppgifter om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). I redovisning av resultat kommer inte enskild individ kunna känna igen sig eller identifieras av andra. Data redovisas väsentligen på gruppnivå. För delstudie I-III har etiskt godkännande sökts från Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg som tillstyrkt studierna (diarienummer 112-07). Etisk ansökan för delstudie IV är tillstyrkt av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg (diarienummer 026-12). BETYDELSEN AV AVHANDLINGEN I regeringens proposition ”Mål för folkhälsan” (Regeringens proposition 2002/03:35) uttrycks att det är särskilt angeläget att minska hälsoskillnaderna mellan olika grupper av befolkningen. ”Mål- och Aktivitetsplan för psykiatri/psykisk ohälsa i Skaraborg” (VästraGötalandsregionen, 2006) framhåller att närstående ofta upplever att vårdgivare i vuxenpsykiatrin hänvisar till tystnadsplikten och därmed utesluts och inte tillåts vara delaktiga i vård och behandling. I enighet med propositionen skall vuxenpsykiatrin i Skaraborg verka för, att med patientens medgivande, involvera närstående i vård och behandling. Genom att även närstående erhåller information om medicinering, övriga behandlingsinsatser, vårdtider o.s.v. gagnar dessa kunskaper både den enskilde vårdtagaren, närstående och personal. Förväntat resultat är att närstående i högre utsträckning skall känna sig delaktiga i sin närståendes vård och behandlingsplaner. Hur dessa förväntningar har införlivats i klinisk praktik är inte dokumenterat och behöver därför lyftas fram. Föräldrar till vuxet barn med psykisk sjukdom – de behöver ses som en resurs i behov av stöd! Hur skulle vårdapparaten klara sig utan föräldrarna? Mina studier har synliggjort att föräldrar till vuxet barn med psykisk sjukdom påverkades i varierande omfattning. De beskrev en hårt ansträngd situation med mycket sorg, oro, känsla otillräcklighet och brist delaktighet i barnets vård och behandling. Professionella vård- och omsorggivares bemötande spelade också en avgörande roll. Beskriven obalans i samverkan mellan naturlig och professionella vård- och omsorggivare kan stävjas med kunskap om hur hela familjer påverkas vid sjukdom. 11 Med denna kunskap synliggörs att vården har ett etiskt och moraliskt ansvar att vända sig till familjen som en enhet. Kunskapen kan bidra till ökad förståelse för denna hårt ansträngd grupp, och därigenom skapas förutsättningar till utformning av stöd för att lindra lidande hos berörda familjemedlemmar. I förlängningen blir kunskapen ett tillskott av stor betydelse för det vuxna barnets återhämtning. Förhoppningsvis också ett led i att påverka den beskrivna negativa attityd i samhället mot psykisk sjukdom. 12 REFERENSLISTA Andershed, B. (1998). Att vara nära anhörig i livets slut. Delaktighet i ljuset - delaktighet i mörkret. Doktorsavhandling, Uppsala: Uppsala University. Andershed, B., & Ternestedt, B.-M. (1999). Involvement of relatives in care of the dying in different care cultures: Development of a theoretical understanding. Nursing science Quarterly, 12(1), 45-51. Bodlund, O. (1997). Ångest och depression ett dolt problem i primärvården. Läkartidningen, 94(49), 4612-4614, 4617-4618. Bodlund, O., Kullgren, G., Ekselius, L., Lindström, E., & von Knorring, L. (1994). Axis Vglobal assesment of functioning scale: Evaluation of a self-report version. Acta Psychiatrica Scandinavica, 90, 342-347. Cook, J. A. (1988). How “mothers” the chronically mentally ill? Family Relations. Journal of Applied family and Child Studies, 37, 42-49. Cook, J. A., Heller, T., & Pickett-Shenk, S. A. (1999). The effect of support group participation on caregiver burden among parents of adult offspring with severe mental illness. Family Relations. Interdisciplinary Journal of Applied Family Studies, 48(4), 405-410. Czuchta, D. M., & McCay, E. (2001). Help-seeking for parents of individuals experiencing a first episode of schizophrenia. Archives of Psychiatric Nursing, 15(4), 159-170. Doornbos, M. M. (2001). Family Caregiving for Young Adults With Serious and Persistent Mental Illness. Journal of family Nursing, 7(4), 328-344. Doornbos, M. M. (2002). Family caregivers and the mental health care system: Reality and dreams. Family caregivers and the mental health care system: Reality and dreams, 16(1), 3946. Ewertzon, M., Lutzen, K., Svensson, E., & Andershed, B. (2008). Developing the concept of family involvement and the alienation questionnaire in the context of psychiatric care. International Journal of Mental Health Nursing, 17(6), 439-449. Ewertzon, M., Lutzen, K., Svensson, E., & Andershed, B. (2010). Family members' involvement in psychiatric care: Experiences of the healthcare professionals' approach and feeling of alienation. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 17(5), 422-432. Goodman, H. (2004). Eldery Parents of Adults with Severe Mental Illness: Group Work Interventions. Journal of Gerontological Social Work, 44(1-2), 173-188. Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. 13 Hoening, J., & Hamilton, M. (1966). The schizophrenic patient in the community and his effect on the household. International Journal of Social Psychiatry, 12, 165-176. Howard, P. (1994). Lifelong maternal caregiving for children with schizophrenia. Archives of Psychiatric Nursing, 8(2), 107-114. Howard, P. (1998). The experiences of fathers of adult children with schizophrenia. Issues in Mental Health Nursing, 19(4), 399-413. Hydén, M. (2000). Forskningsintervjun som relationell praktik. In H. Haavind (Ed.), Kön och tolkning. Metodologiska möjligheter i kvalitativ forskning. Stockholm: Natur och kultur. Ivarsson, A. B., Sidenvall, B., & Carlsson, M. (2004). The factor structure of the Burden Assessment Scale and the perceived burden of caregivers for individuals with severe mental disorders. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(4), 396-401. Jungbauer, J., Wittmund, B., Dietrich, S., & Angermeyer, M. C. (2003). Subjektive Burden Over 12 Months in Parents of Patients With Schizophrenia. Archives of Psychiatric Nursing, 17(3), 126-134. King, S. (2000). Is expressed emotion cause or effect in the mothers of schizoprenic young adults? Schizophrenia Research, 45, 65-78. King, S., & Dixon, M. (1999). Expressed emotion and relapse in young schizophrenia outpatients. Schizophrenia Bullentin, 25(2), 377-386. King, S., Ricard, N., Rochon, V., Steiger, H., & Nelis, S. (2003). Determinants of expressed emotion in mothers of schizophrenia patients. Psychiatry Research, 117, 211-222. Knudson, B., & Coyle, A. (2002). Parents' expriences of caring for sons and doughters with schizophrenia: A qualitative analysis of coping. European Journal of Psychoteherapy, Counselling and Health(5), 169-183. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Magnusson, A., & Lützen, K. (1999). Intrusion into patient privacy: A moral concern in the home care of persons with chronic mental illness. Nursing Etics, 6(5), 399-410. Martin, Y., Gilbert, P., McEwan, K., & Irons, C. (2006). The relation of entrapment, shame and guilt to depression, in carers of people with dementia. Aging & Mental Health, 10(2), 101-106. Marton, F. (1981). Phenography - describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200. Maurin, J. T., & Boyd, C. B. (1990). Burden of mental illness on the family: A critical review. Archives of Psychiatric Nursing, 4(2), 99-107. 14 Milliken, P. (2001). Disenfranchised mothers: Caring for an adult child with schizophrenia. Health Care for Women International, 22, 149-166. Mohr, W. K., & Regan-Kubinski, M. (2001). Living in the fallout: Parents experiences when their child becomes mentally ill. Archives of Psychiatric Nursing, 15(2), 69-77. Noble, L., & Douglas, B. (2004 ). What users and relatives want from mental health services. Current Opinion in Psychiatry, 17 (4), 289-296. Patton, M. Q. (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods (3 ed.). London: Sage. Peilert, A. (2001). Being a parent of an adult son or daughter with severe mental illness receiving professional care: Parents narratives. Health and Social care in the Community, 9(4), 194-204. Pejlert, A. (2004). Psykisk ohälsa Närståendes behov. Omvårdnad som akademiskt ämne III. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Phelan, J. C., Bromet, E. J., & Link, B. G. (1998). Psychiatric illness and family stigma. Schizophrenia Bulletin, 24(1), 115-126. Pryjmachuk, S. (1996). Adolescent schizophrenia: Families information needs. Mental Health Nursing, 16(4), 12-15. Puotiniemi, T. A., & Kyngäs, H. A. (2004). The coping of an adolescent who has been in psychiatric inpatient care and her mother in everyday life. Joural of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11, 675-682. Regeringens proposition 2002/03:35. (2003). Mål för folkhälsan. Stockholm: Socialdepartimentet Retrieved from http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/12/59/ce6a4da9.pdf. Reid, J., Lloyd, C., & de Groot, L. (2005). The psychoeducation needs of parents who have an adult son or daughter with a mental illness. Australian e-Journal for the Advancement of Mental Health, 4(2), 1-13. Reinhard, S., Gubman, G. D., Horwitz, A. V., & Minsky, S. (1994). Burden assessment scale for families of the seriously mentally ill. Evaluation and Program Planning, 17(3), 261-269. Rimmerman, A., Treves, G., & Duvdevany, I. (1999). Psychological distress and well-being of mothers of adults with a psychiatric disability: The effects of day treatment, social support networks, and maternal involvement. Psychiatric Rehabilitation Journal, 22(3), 263-263. Ryan, K. A. (1993). Mothers of adult children with schizophrenia: An etnographic study. Schizophrenia Rechearch, 11(1), 21-31. Saunders, J. C. (1999). Family functioning in families providing care for a family member with schizophrenia. Issues in Mental Health Nursing, 20, 95-113. 15 Schene, A. H., Tessler, R. C., & Gamache, G. M. (1994). Instruments measuring family or caregiver burden i severe mental illness. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 29, 228-240. Sjöstrom, B., & Dahlgren, L. O. (2002). Applying phenomenography in nursing research. Journal of Advanced Nursing, 40(3), 339-345. Socialstyrelsen. (2002). Finns kvar och ställer upp: Hur anhöriga kan bidra till återhämtning från allvarlig psykisk störning, ur de återhämtades och de anhörigas perspektiv. (91-7201641-8). Stockholm: Socialstyrelsen Retrieved from http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2002/2002-124-2. SoS 1999:1. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar. Välfärd och valfrihet? Slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 1992:4. Statens offentliga utredningar. Psykiatrin i Norden – ett jämförande perspektiv. Delbetänkande av psykiatriutredningen. Stockholm: Socialdepartementet. St-Onge, M., & Lavoie, F. (1997). The experience of caregiving among mothers of adults suffering from psychotic disorders: Factors associated with their psychological distress. American Journal of Community Psychology, 25(1), 73-94. Sullivan, M., Karlsson, J., & Ware, J. (1995). The Swedish SF-36 Health Survey-I. Evaluation of data quality, scaling assumptions, reliability and construct validity across general populations in Sweden. Social Science and Medicine, 41(10), 1349-1358. Tsang, H. W. H., Tam, P. K. C., Chan, F., & Chang, W. M. (2003). Sources of burdens on families of individuals with mental illness. International Journal of Rehabilitation Research, 26(2), 123-130. Tuck, I., du Mont, P., Evans, G., & Shupe, J. (1997). The experience of caring for an adult child with schizophrenia. Archives of Psychiatric Nursing, 11(3), 118-125. Ware, J. E., Jr., & Gandek, B. (1998). Overview of the SF-36 health survey and the International Quality of Life Assessment (IQOLA) Project. Journal of Clinical Epidemiology, 51(11), 903-912. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (91-7307-008-4). Stockholm: Vetenskapsrådet Retrieved from http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf VästraGötalandsregionen. (2006). Mål- och Aktivitetsplan för psykiatri/psykisk ohälsa i Skaraborg. Hälso och sjukvårdsnämnden Östra och Västra Skaraborg. Zigmond, A., & Snaith, R. (1983). The hospital anxiety and depression scale. Acta Psychiatrica Scandinavica 67(6), 361-370. 16 Östman, M., & Hansson, L. (2000). The burden of relatives of psychiatric patients. Comparisons between parents, spouses, and grown-up children of voluntarily and compulsorily admittet psychiatric patients. Nordic Journal of Psychiatry, 54(1), 31-36. Östman, M., & Hansson, L. (2000b). Family burden and care participation: A test – retest reliability study of an interview instrument concerning families with a severely mentally ill family member. Nordic Journal of Psychiatry, 54(5), 327-332. Östman, M., Hansson, L., & Andersson, K. (2000). Family burden, participation in care and mental health. An 11 year comparison of the relatives to compulsory and voluntarily admitted patients. International journal of social Psychiatry, 46(191-200). 17