kollektiva varor. - UU Studentportalen

advertisement
Samhällsekonomi och
Budgetstyrning.
Avreglering och tillhörande
ekonomiska reformer
Kari Jess
Fil dr i socialt arbete
Uppsala universitet
Liberalism – keynianism – nyliberalism - ?
Marknadsekonomi/Liberalism:
I en renodlad marknadsekonomi finns ingen
överordnad myndighet eller instans som
bestämmer hur resurserna skall användas
och ekonomin samordnas.
Priset är mekanismen som säkerställer en
rättvis fördelning.
Den rena marknadsekonomin
•
Många säljare och köpare
•
Ingen samverkan
•
Enkel och homogen vara
•
Fullständig information
•
Fritt inträde på marknaden
•
Inga stordriftsfördelar
•
Snabb anpassning
•
Inga kollektiva varor
•
Inga externa effekter
Marknadsmisslyckanden
Prismekanismen fungerar inte för vissa
varor och tjänster (försvar t ex) där
staten griper in och står för
produktionen vilket betyder att de
skattefinansieras. Kallas då kollektiva
varor.
Prismekanismen förmår inte avspegla
samtliga kostnader för produktionen
(miljöförstöring t ex). Kallas då externa
effekter.
Vad är då blandekonomi?
Vilken grad av marknadsstyrning
respektive reglering är önskvärd?
När det gäller:
• Fördelning av inkomster och
förmögenheter
• Vilken sysselsättningsgrad
• Särintressen
Planekonomi – vad är då det?
Politiska och administrativa beslut får
helt styra ekonomin.
Vilka problem kan då uppstå?
•
Informationsproblemet
•
Risken för förvrängning och deformering av
information på väg uppåt/nedåt
•
Eftersläpning m h t nya produktionsmetoder
•
Byråkrati
•
Maktkoncentration
Keynianism (John Maynard Keynes)
När uppstod den?
Under 1930-talets stora depression
• Bara en aktiv finanspolitik, som
stimulerar efterfrågan, kan råda bot på
massarbetslösheten
Keynes och Stockholmsskolan
(Keynes, Lindahl, Myrdal, Ohlin, Lundberg)
• Den verkliga samhällsekonomin
präglas av betydande pris- och
lönestelhet (och därför orealistiskt att anta att
priser och löner skulle återställa full sysselsättning)
• En lönesänkning minskar den
aggregerade efterfrågan i samhället
(lönerna utgör ju vår köpkraft)
• Styra efterfrågesidan (i motsats till att
koncentrerar sig på utbudssidan och
marknadsekonomins självläkande kraft)
Den ekonomiska politikens uppgift enligt
Keynes och Stockholmsskolan
* En aktiv stabiliseringspolitik i syfte att
eliminera arbetslöshets- och
inflationsgap: Genom att stimulera
efterfrågan utplånas
arbetslöshetsgapet och genom att
strama åt efterfrågan elimineras
inflationsgapet.
Nyliberalism (1970—talet och framåt i Sverige)
Kännetecken:
• Vinsterna bör höjas ( på lönernas och
skatternas bekostnad)
• Den offentliga sektorn bör vara mindre
(ersätts bättre med privata lösningar)
• Regleringar och gemensamma avtal
som hindrar människor och pengars
möjligheter att fritt flytta sig eller
omförhandla sin situation bör minska
(ej kollektivavtal, kapital ska flyta fritt)
Nyliberalism forts.
• Privatiseringar av offentliga företag
och organisationer föredras.
• Politikens betydelse bör begränsas
och mer och mer av den ekonomiska
aktiviteten bör flyttas till olika
marknader.
Vad är det som gör
nyliberalismen ”NY”?
Bör ses i ljuset av välfärdsstat, offentlig
sektor, trygghet.
På 1920- och 1930-talet fanns inte detta.
Nyliberalismen vill förvandla ett
samhälle, ändra riktning bort ifrån
välfärdsstat, offentlig sektor och
trygghetssystem.
(Den gamla klassiska liberalismen ville
bevara det som var då)
Varför kallas nyliberalism också
för ekonomism?
Mer och mer av våra liv ska värderas,
mätas och diskuteras utifrån rent
ekonomiska termer.
”De långa vågorna”
Marknadsekonomi
1930-talets djupa
depression
Keynianism
1970-talets
välfärdskris
Nyliberalism
Dagens
ekonomiska kris
Tillväxt: Internationell utblick
Vad är viktigt för ekonomisk tillväxt?
• Humankapital –särskilt viktigt för
skillnaden mellan rika och fattiga
länder
• Teknisk nivå – påverkas av hur
effektivt maskiner och annan
utrustning används
• Produktion/ realkapital
Se s 426 Berg figur 20.9
Humankapitalet
- befolkningsfrågan
Malthus teori om sambandet mellan
produktionen och
befolkningsutvecklingen:
När produktionen och inkomsterna börjar
öka i ett land så får familjerna också
råd att växa. Befolkningsökningen
innebär att produktionen per invånare
blir lägre……
Efter Malthus
I den malthusiska perioden – i ett
samhälle med låg teknisk
utvecklingsnivå – saknas behov av
högutbildade människor.
I den första efter-malthusiska perioden
(industrikapitalismens framväxt)
förbättras tekniken
I den andra efter-malthusiska perioden –
växer industrins krav på högutbildade.
Vi kollar i www.gapminder.org !
Demografisk övergångsperiod
analyserar befolkningstillväxt
Fas 1
I det förindustriella samhället är den förväntade
livslängden vid födseln låg. Barnadödligheten
är hög
Fas 2
Barnadödligheten minskar men barnafödandet
minskar inte
Fas 3
Barnafödandet minskar
Genus
Ökad jämlikhet centralt i
utvecklingsprocessen.
Genuskvoten (gapminder)
I länder med hög genuskvot är
födelsetalen låga.
I länder med hög genuskvot för
utbildning är BNP per invånare hög.
Vi kollar i www.gapminder.org !
Inkomstfördelning och välstånd
Ginikoefficienten visar hur ojämlik
inkomstfördelningen är
Värdet kan vara mellan 0 och 1 där 0
anger en helt jämn inkomstfördelning.
(se tabell 23.3 Berg)
Hur såg det ut i Sverige på
1970-talet/1980-talet?
Växande offentlig sektor inom blandekonomin
Sverige
Kritiker ( bl a Assar Lindbeck) hävdade att den
offentliga sektorn var för stor och för
ineffektiv.
Hur agerar då statsmakterna?
ESO:s roll: Vad är problemet?
ESO- expertgruppen för offentlig ekonomi fick till
uppgift att reformera den offentliga sektorn och
startade under den första borgerliga regeringen
efter valet 1976. ESO kan sägas ha fått rollen av
Finansdepartemntets förlängda arm. Bl a
producerades en lång rad rapporter under 1980talet som fokuserade den låga produktiviteten,
effektiviteten och kvaliteten inom offentlig
( bl a Ds Fi 1983:3; Ds Fi 1983:18; Ds Fi 1984:19; Ds Fi 1985:3; ds Fi 1985:4;
Ds Fi 1986:13; Ds Fi 1987:6; Ds 1988:60; Ds 1991:19).
ESO:s roll: Vad är lösningen?
Från mitten av 1980-talet publicerades
sedan rapporter från ESO som föreslog
marknadsmässiga lösningar för att lösa
problemen
( bl a Ds Fi 1985:6; Ds Fi 1985:12; Ds Fi 1986:3; Ds Fi 1987:2;(Ds
1988:18; Ds 1989:10; Ds 1991:20; Ds 1991:49; Ds 1992:111; Ds
1994:23).
ESO roll: Kan det finnas risker
med föreslagna lösningar?
Senare under 1990-talet publicerades några få
rapporter som tog upp problemet med
marknadsmässiga lösningar ( bl a Ds
1996:68…….)
Tre nyliberala decennier (fritt efter bl a
Ehrenberg/Ljunggren Ekonomihandboken) 1980-talet
År
1980
Åtgärd
Bohman började minska offentlig
konsumtion
Förbud för kommuner och landsting att
beskatta företag
Motiv
Den offentliga sektorn var för stor
Resultat
Minskade anslag till vård, skola, omsorg
Utjämning mellan kommuner,
företagsbeskattningen lika över
landet
Staten kunde minska anslagen till
kommunen
1982-1989
Feldts besparingspolitik. Departement
och kommuner ökade anslag men
mindre än inflationen
Underskott i budgeten
Minskad offentlig konsumtion. Mindre
pengar till löntagarna för privat
konsumtion (bidragen steg mindre än
inflationen)
1985
Bank- och kreditavregleringen
Få bort den grå lånemarknaden.
Bankerna klarar av att sköta
utlåningen utan att staten lägger sig i
= mer fart på ekonomin
Fastighets- och aktiespekulation.
Bankerna lånade ut hejvilt i en ständig
konkurrens om nya lånemarknader.
Kreditsystemets sammanbrott
1985
Valutaavreglering
Fungerade inte alls sa man. Krånglar
till det för vanliga svenskar som reser
utomlands..,
Stort utflöde av kapital. Företag lånade
pengar i Sverige för spekulation inom EU
1989
Skattereformen
Höga marginalskatter gör att folk inte
vill arbeta. De rika smiter från skatt
genom skatteavdrag
Svart hål i statens budget – 40 miljarder i
inkomst varje år
1982-1984
Tre nyliberala decennier (fritt efter
Ehrenberg/Ljunggren Ekonomihandboken) 1990-talet
År
1990
Åtgärd
Ansökan om EU-medlemskap. Ny ekonomisk
politik. Allan Larsson prioriterade
inflationsbekämpning före full sysselsättning
Motiv
Kapital lämnade Sverige. Hög ränta och hög
inflation
Resultat
Offentlig sektor minskade genom avskedandenarbetslösheten steg
1992
Fast kronkurs införs
Utlandet trodde vi skulle devalvera. Fasthet
mot marknaden
Kronkris. En ränta på 500%. Spekulation inleddes
för att tvinga fram en devalvering.
1992
Krispaket.
Sänkt arbetsgivaravgift, minskade bidrag,
sänkt arbetslöshetsersättning
Visa utlandet att vi inte ger oss. Kronkursen
ska vara fast.
Ökad utslagning, mindre jobb. Minskad
konsumtion. Ökat sparande.
1990-1996
Privatiseringar
Stat och kommun ska inte äga företag
Fattigare offentlig sektor eftersom
privatiseringar/utförsäljningar av offentliga
tillgångar fick betala hål i budgeten
1998
Riksbanken oberoende
Inflationsbekämpning
Perioder med deflation. Riksbanken håller uppe
arbetslösheten genom för hög ränta.
1998
Pensionsreformen
Pensionssystemet går med förlust. Har inte
råd att behålla ATP.
Ökar spekulationskapitalet genom att tidigare
statliga fonder satsar på börsen.
Kraftigt sänkta pensioner
1998
Utgiftstak införs
Fastare regler för hur budgetarna ska
presenteras och styras. Ett utgiftstak ska
fastställas flera år i förväg
Satsningar har inte kunnat genomföras trots att
det funnits pengar.
Skattesänkningar istället
Tre nyliberala decennier (fritt efter
Ehrenberg/Ljunggren Ekonomihandboken) 2000-talet
År
Åtgärd
Motiv
Resultat
2000-talet
Fortsatta avregleringar av
försäkringsbolags och andra
finansföretags placeringsregler
Företagen måste få placera
fritt så pengarna växer bättre
Stigande börsspekulation.
Pengar till riskkapitalbolag och
bolagsslakt
2006
Ytterligare sänkt a-kassa och
sjukersättning
Arbetslösa och sjuka ska
motiveras att söka jobb
Lönepress nedåt
2006
Privatisering av statliga bolag
Betala av på statsskulden
Ingen skuld finns. Åtgärden
ideologiskt motiverad?
2008
Ytterligare skattesänkningar /
jobbskatteavdrag
Öka viljan att få arbetslösa att
söka arbete
Ökade klyftor mellan de som har
jobb och de som inte har jobb
2009
Kollaps och finanskris innebär
stora statliga stöd till banker
Rädda finansmarknaden
Rädda det privata ägandet av
bankerna?
2011
Nya stora EU-lån till stater som
Grekland, Portugal, Irland
Rädda euron och staternas
budgetar
Tyska, franska, engelska banker
räddas. Nedskärningar och
försvagade fack i
mottagarländerna.
Välfärdsstatens förvandling
Kommunaliseringspropositionen 1989/90:41
Entreprenader
SOU 1991:26
Konkurrensen i den kommunala sektorn
SOU 1991:104
Styrning
Ds 2000:63
Tillsyn
SOU 2004:100………………………..
Exemplet skolan
SOU 1988:20 En förändrad
ansvarsfördelning och styrning på
skolområdet
"Samhällsutvecklingen innebär också att kraven
på utbildningsväsendet steg för steg ökar.
Om det ska bli möjligt att motsvara ökade
krav på förnyelse och utveckling är det enligt
beredningens mening nödvändigt att finna ett
bättre system för styrning av skolväsendet än
vi har i dag." (SOU 1988:20, s. 8)
Forts…………..
För att den ökade formella frihet, som en
minskad detaljreglering av skolan innebär,
inte i praktiken skall leda till en minskad
istället för en ökad måluppfyllelse måste
också det lokala ansvarstagandet för
förverkligandet av skolans mål öka.
Beredningen kommer i senare avsnitt att
närmare utveckla dels de förtroendevaldas
roll i detta sammanhang, dels behovet av en
stärkt ledningsfunktion på skolnivå. (SOU
1988:20, s. 13)
Ds 2000:63 Ekonomisk styrning
för effektivitet och transparens
Den ekonomiska styrningen skall ses som ett verktyg för politikens
förverkligande, och dess mål är; att skapa förutsättningar för god
kontroll av statens finanser, .resursfördelning i enlighet med
politiska prioriteringar, samt .hög produktivitet och effektivitet i
användandet av statens resurser.
Utvecklingen av den ekonomiska styrningen är en ständigt pågående
process. Den problembild som återkommer i ett flertal av de
rapporter som behandlat den ekonomiska styrningen under de
senaste åren visar på behov av att på statsmaktsnivå förbättra
såväl beslutsunderlagens innehåll och relevans som styrningens
tillämpning. Det som särskilt uppmärksammats är behovet av att
förbättra samverkan mellan resultatstyrningen och den finansiella
styrningen. (s.12)
Direktiv 2012:105 Modernisering av
kommunallagen
En särskild utredare ska föreslå en
modernisering av kommunallagen
(1991:900). Utgångspunkter för uppdraget
ska bl.a. vara att kommunallagen även
fortsättningsvis ska vara en ramlag och att
utredaren ska utgå från ett
medborgarperspektiv. Utredningen ska
genomföras som en bred översyn med
målsättning att åstadkomma en
ändamålsenligt utformad lagstiftning. I
uppdraget ingår vidare att göra en översyn av
lagteknisk karaktär av kommunallagen.
Forts ny kommunallag………
Utredaren ska bl.a.
- beskriva hur kommunernas och landstingens
huvudmannaskap för verksamhet som
bedrivs i privat regi är reglerat, särskilt i fråga
om kommunernas och landstingens ansvar
för kontroll och uppföljning respektive statens
ansvar för tillsyn,
- analysera hur gränsdragningen mellan det
kommunala ansvaret och det ansvar statliga
tillsynsmyndigheter har för verksamhet som
utförs i privat regi (kommunal entreprenad)
kan tydliggöras,
- utreda förutsättningarna för att tydliggöra det
kommunala ansvaret för ökad insyn i
kommunala entreprenader och, om det
bedöms lämpligt, lämna förslag till en
generell reglering som ålägger kommunerna
en skyldighet att tillförsäkra allmänheten
sådan insyn,
- överväga behovet av en generell reglering
som syftar till att ge medborgarna tillgång till
information som behövs för att kunna välja
utförare av kommunalt finansierad
verksamhet,
överväga om det finns behov av att i
kommunallagen reglera de anställdas roll och
särskilt överväga behovet av en reglering av
de anställdas beslutanderätt,(!?)
- se över regelverket gällande
laglighetsprövning av kommunala beslut och
utreda om nuvarande bestämmelser är
ändamålsenligt utformade eller om det finns
behov av en modernisering av reglerna,
- analysera hur bestämmelserna i
kommunallagen förhåller sig till unionsrätten,
- särskilt överväga hur den
unionsrättsliga regleringen av tjänster
av allmänt ekonomiskt intresse
förhåller sig till regleringen av
kommunal verksamhet,
- göra en utvärdering av den fria
nämndorganisationen, och
- vid behov lämna författningsförslag.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards