FAKTA Jordbruk Sammanfattar aktuell forskning • Nr 14 2000 Leif Andersson • Örjan Carlborg • Per Jensen • Susanne Kerje • Karin Schütz Hönsbeteende kartläggs genetiskt – förbättrad djurhälsa önskvärt avelsmål • Förmågan till stresshantering kan ha försvagats ofrivilligt under den intensiva aveln, som i första hand syftar till ökad produktion. • Högproducerande värphöns har ett förändrat beteende jämfört med de vilda släktingarna rött djungelhöns. De förädlade raserna använder bland annat mindre energi till att söka föda och till social aktivitet. Detta har framkommit i våra beteendestudier av djungelhöns och värphöns. Foto: Anette Wichman • Stress ligger bakom många sjukdomar hos husdjur. För att undvika stress måste de kunna bete sig naturligt och anpassa sig till olika händelser i miljön. • För att studera den molekylära nedärvningen av ett antal egenskaper, har den vilda rasen rött djungelhöns korsats med den nutida värphönsrasen vit leghorn. • Resultaten av den genetiska kartläggningen förväntas kunna användas i framtida avelsarbete. Värphönsen ska inte bara producera många ägg, utan också kunna bete sig naturligt vid olika påfrestningar. UTHÅLLIG LIVSMEDELSPRODUKTION Korsningar mellan den röda djungelhönan och nutida värphöns har givit upphov till individer med mycket olika utseende. Deras beteende har studerats och de gener som styr dessa egenskaper har lokaliserats. U thållig djurhållning förutsätter att djuren sköts och aveln bedrivs på ett sätt som inte äventyrar deras hälsa och välbefinnande. I dagens lantbruk är exemplen många på djurmiljöer och system, som inte tillåter ens de mest grundläggande naturliga beteenden. Samtidigt har en intensiv avel för ökad produktion i grunden förändrat djurens egenskaper under de senaste decennierna. Yttre och inre stimuli Hjärna Beteende ACTH – hormon som stimulerar binjurebarken Sympatiska nervsystemet Binjurar Högre produktionsnivå – fler sjukdomar Man har uppskattat att den genomsnittliga produktionsnivån hos våra vanliga husdjur (nöt, svin och höns) har höjts med 80–90 procent sedan 1960. Under samma tid har en rad tidigare ovanliga sjukdomar och hälsoproblem ökat. Många av dem visar starka genetiska samband med den ökade produktionen. Det är möjligt att selektionen (urvalet) även har påverkat djurens förmåga att hantera stress, vilket dramatiskt skulle minska deras välbefinnande. Etologer och genetiker samarbetar Vi, en grupp etologer (dvs. beteendevetare för djur) och genetiker, undersöker nu tillsammans genetiken bakom sambandet mellan produktion och stresshantering. Som modelldjur använder vi höns. De har selekterats intensivt för olika produktionsegenskaper och förfadern, det röda djungelhönset, finns lätt tillgänglig för studier. Påfrestning utlöser naturligt beteende Ett djur som utsätts för en påfrestning, exempelvis stora miljöförändringar, reagerar med att utsöndra hormoner som ökar ämnesomsättningen (figur 1). Det reagerar också med ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Det ger djuret extra energi att bete sig på det naturliga sätt som behövs för att hantera påfrestningen. När djurets situation inte möjliggör ett korrekt beteende säger vi att djuret befinner sig i ett tillstånd av stress. En sådan situation kan exempelvis vara när en värphöna i bur Kortikosteroider Adrenalin/noradrenalin Ökad puls och blodtryck Långvarig påfrestning Magsår Infektioner Hjärt-kärlsjukdom Beteendestörning FIGUR 1. Stressreaktion hos djur. Hjärnan reagerar på yttre och inre påfrestningar med att sätta igång produktionen av hormoner, som bland annat ökar ämnesomsättningen. När djuret under en lång tid förhindras att avleda stressen genom ett naturligt beteende, t.ex. flykt, kan sjukdomar utvecklas. inte kan fly när den skräms av en mänsklig besökare. Möjligheten till naturligt beteende är alltså en förutsättning för att djuret ska ha det bra. Stresshantering kräver dock energi, liksom alla andra aktiviteter och livsprocesser. Ett djur har inte större energitillgångar än de som det får via födan och via lagrad energi i fett- och glukosdepåer. Allt mer energi går åt till produktion I dagens avelsarbete förändras djuren genetiskt så att en väsentligt större andel av den tillgängliga energin används till tillväxt och reproduktion. Eftersom energireserverna är begränsade får andra viktiga processer, som immunförsvar och stresshantering, följaktligen mindre resurser till sitt förfogande. Det kan leda till att djuren blir mindre toleranta mot belastningar och mer stresskänsliga. För att kunna skapa en uthållig djurhållning är det av största vikt att vi förstår de genetiska mekanismerna bakom sådana samband. I vårt projekt har vi först identifierat vilka egenskaper som är intressanta att studera och sedan skapat olika testmetoder för att beskriva beteen- det hos de olika hönsraserna. Genom att korsa den vilda formen med nutida värphöns har vi åstadkommit en variation hos avkomman. På så sätt kan de gener som styr egenskaperna lokaliseras och nedärvningsmönstret för en viss gen studeras. Beteendeskillnader hos hönsraser Som ett första steg var det nödvändigt att identifiera de viktigaste beteendeskillnaderna mellan djungelhönan och den nutida värphönan. Vi har studerat födosöksbeteende, aktivitet och socialt beteende (exempelvis aggression) hos tre raser av höns. Det rör sig om djungelhöns, svensk dvärghöna och vit leghorn, se faktarutan. De har genomgått olika grader av domesticering, dvs. anpassning till det skyddade livet som husdjur. Hönsen i försöket befann sig i en naturlig miljö, dvs. i stora inhägnader med buskar och naturligt underlag. De hade fri tillgång till två olika födokällor samtidigt. Den ena födokällan bestod av rent hönsfoder. I den andra fick hönsen samma mängd foder uppblandad med kutterspån. Där fick hönsen arbeta mer för att hitta födan, ett beteende som mer påminner om det naturliga födosöket. Hönsens förfader och nutida värphöns Följande tre hönsrasers beteende studerades: • Rött djungelhöns är förfader till alla hönsraser, som ursprungligen domesticerades för ungefär 8 000 år sedan i Sydostasien. • Svensk dvärghöna är domesticerad, men har inte avlats för några specifika produktionsegenskaper. • En linje av vit leghorn representerar en ras som avlats för hög tillväxthastighet och god äggläggningsförmåga. Vilda höns arbetar för födan Djungelhöns och dvärghöns åt mest från den födokällan, där de fick arbeta för födan, medan vit leghorn åt mest från den fria födokällan. Vi fann även en minskad förekomst av sociala beteenden och mindre generell aktivitet hos värphönsen. Den förädlade värphönsrasen hade alltså ett mindre energikrävande beteende. Det är helt i linje med teorin att aveln har medfört en genetisk omprioritering av energianvändningen för tillväxt och reproduktion. Beteendetest visar djurens aktivitet Baserat på dessa resultat har vi utvecklat ett antal beteendetest. De ger en snabb och kvantitativ beskrivning av en individs aktivitet. De visar också djurets tendens att använda ett energikrävande födosöksbeteende och att uppvisa ett normalt socialt beteende. Vi kan även testa hönsens beteende i olika stressituationer. Med hjälp av resultaten kan vi sedan göra en genetisk kartläggning av skillnaderna. Hönskorsning ger ärftlig variation att studera För att kunna kartlägga egenskapsgener för exempelvis socialt beteende och stresshantering, måste man ha tillgång till ett familjematerial med ärftlig variation vad gäller den egenskap man vill studera. För att få fram denna variation har vi korsat djungelhöns och vit leghorn. Tidigare svinkorsning Vi har tidigare genomfört ett omfattande genkarteringsarbete baserat på en korsning mellan vildsvin och Svensk Yorkshire. Det har gett flera mycket intressanta resultat som har publicerats internationellt. Den korsning vi nu genomför mellan djungelhöns och vit leghorn är mer än fyra gånger så omfattande som den tidigare vildsvinskorsningen. Den är en unik resurs för kartläggning av de gener som påverkats av urval under hönsens domesticering. Resultaten kan också användas som en inventering av djungelhöns som en genetisk resurs för inkorsning av arvsanlag som gått förlorade under tidens gång. Sådana anlag skulle bland annat kunna vara av betydelse i samband med genetisk anpassning till nya former för uppfödning, exempelvis frigående höns. Genomforskning under snabb utveckling Kunskapen om genomet (se ordlistan) i en rad olika organismer, inklusive våra husdjur, ökar snabbt. Genomforskning är en relativt ny gren inom biologin. Den syftar till att: • • • • kartlägga genomet identifiera alla gener beskriva genernas funktion analysera samband mellan individens genuppsättning och dess egenskaper Foto: Mats Gerentz FAKTARUTA Höns av olika raser och korsningar har studerats med speciella beteendetest. Hönsen vistades i inhägnader på naturlig mark med buskar. Jämförande genomforskning kommer att ha stor betydelse för förståelsen av arvsmassans funktion. Vi kan i vår forskning dra stor nytta av den snart avslutade kartläggningen av människans genom. Det är uppenbart att genomforskningen kommer att få stor betydelse för alla områden inom biologi och medicin, inklusive våra framtida möjligheter att utveckla ett mer uthålligt jordbruk. Genens plats fastställs Genom att jämföra nedärvningsmönstret för en viss egenskapsgen och DNA-markörer från olika Ordlista för genovana Fenotyp – en individs yttre egenskaper. Gener – består av DNA. Generna finns på kromosomerna som sitter i par. I varje kromosompar kommer den ena kromosomen från fadern och den andra från modern. Genkarta – innehåller information om på vilken kromosom en viss gen är placerad och om genernas relativa ordning längs kromosomerna. Genom – arvsmassa. Genotyp – en individs genetiska uppsättning. Kromosom – trådformig struktur som består av en dubbelspiral av två DNA- molekyler, och som bär den ärftliga informationen. Markörer – kan liknas vid en flagga som visar en viss plats på en kromosom. Genetiska markörer är någon form av genetisk variation som lätt kan påvisas med ett DNA-test. Mikrosatelliter – en typ av genetisk markör som används flitigt för att konstruera informativa genkartor. Multifaktoriella egenskaper – bestäms av ett okänt antal gener i samverkan med miljöfaktorer. Socialt beteende och stresshantering hos djur, diabetes och hjärtinfarkt hos människa är exempel på sådana egenskaper. kromosomer, kan vi bland annat fastställa vilken kromosom genen ligger på och vilka DNA-markörer som ligger närmast. Proceduren är mer komplicerad för så kallade multifaktoriella egenskaper, exempelvis många av de sociala beteendena. Där finns inget enkelt samband mellan fenotyp och genotyp, eftersom fenotypen påverkas av flera gener och miljöfaktorer. Genetiska skillnader funna Vi har nu testat flera hundra markörer på föräldradjuren i vår korsning mellan djungelhöns och vit leghorn och vi har hittat betydande genetiska skillnader. Det ger oss möjlighet att koppla skillnader i egenskaper till de ansvariga generna. Vi har valt ut 96 mikrosatelliter, väl spridda i genomet. Det har visat sig ge tillräcklig information. Metoderna vi använder för kartläggningen av hönsens gener är relativt väl utvecklade. Vi kommer i princip att använda samma metodik som vi tidigare framgångsrikt använt i vår vildsvinskorsning. Med hjälp av vår nyutvecklade programvara hoppas vi nu snabbt kunna kartlägga generna som styr beteende och andra egenskaper i hönskorsningen. Relevant även för andra husdjur Resultaten av vårt arbete väntas bli av central betydelse för vår möjlighet att i framtiden ha en etiskt acceptabel och uthållig djurhållning, som samtidigt är tillräckligt produktiv. Ansvarig utgivare: Redaktör: Internet: Prenumeration och lösnummer: Prenumerationspris: Tryck: Genom den genetiska kartläggningen av beteendeegenskaper får vi en god kunskap om mekanismerna för hur dessa egenskaper påverkas av selektion. Vi använder höns som modelldjur, men likheterna är stora med andra ryggradsdjur, både i genomet och i de beteenden vi studerar. Kunskaperna kommer därför att vara gångbara även för andra husdjur. Som ett resultat av våra studier tror vi därför att man i framtiden kommer att kunna utforma avelsprogram som på ett mer effektivt sätt kan ta hänsyn till de egenskaper som har betydelse för hälsa och välbefinnande. Detta är MAT 21 MAT 21 är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram. Målsättningen är att ta fram ett vetenskapligt underlag som kan bidra till att den svenska jordbruksbaserade livsmedelsproduktionen uppfyller krav på långsiktig hållbarhet och långt driven miljöanpassning. Forskningen bedrivs i huvudsak vid SLU, men även vid universiteten i Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå. Programmet finansieras av den miljöstrategiska forskningsstiftelsen MISTRA. Förlorade gener kan återanvändas I en mer avlägsen framtid öppnar sig möjligheterna att använda sig av genteknik för att ytterligare anpassa avelsprogrammen till ett uthålligt lantbruk. Efterhand som funktionen hos enskilda gener blir känd kan man mer direkt påverka dessa gener i den ena eller andra riktningen. Man kan också tänka sig möjligheten att återintroducera förlorade gener från vildformen i den domesticerade populationen. Det kan då bli möjligt att kraftigt öka välbefinnandet hos djur som samtidigt producerar på en mycket hög nivå. Ämnesord Höns, rött djungelhöns, svensk dvärghöna, vit leghorn, beteende, stress, stresshantering, födosök, socialt beteende, genkarta, genomforskning Författare FD Leif Andersson (018-471 49 04, [email protected]), FM Örjan Carlborg (018-471 45 89, [email protected]) och FM Susanne Kerje (018-471 43 09, [email protected]) arbetar vid SLU, institutionen för husdjursgenetik, Box 7023, 750 07 Uppsala. FD Per Jensen (0511-672 19, [email protected]) och FM Karin Schütz (0511-672 12, Karin.Schutz@hmh. slu.se) arbetar vid SLU, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, avdelningen för etologi, Box 234, 532 23 Skara. Britta Fagerberg, SLU, JLT-fakulteten, Box 7070, 750 07 Uppsala Nora Adelsköld, SLU Informationsavdelningen, Box 7077, 750 07 Uppsala Telefon: 018-67 17 07 • Telefax: 018-67 35 20 E-post: [email protected] www.slu.se/forskning/fakta/ SLU Publikationstjänst, Box 7075, 750 07 Uppsala Telefon: 018-67 11 00 • Telefax: 018-67 35 00 E-post: [email protected] 340 kronor + moms SLU Reproenheten, Uppsala, 2000 ISSN 1403-1744 © SLU