Urinblåsan
- viktigare än du tror!
Eva Joelsson-Alm
Intensivvårdssjuksköterska, Med.dr.
[email protected]
”Jag är inte sjuk,
bara skadad för resten av
livet”
2
Innehåll
• Vårdrelaterad urinvägsinfektion
• Urinretention
• Övertänjning av urinblåsan
Ställ gärna frågor!
Vårdrelaterad urinvägsinfektion
VUVI
• En av de
vanligaste
vårdrelaterade
infektionerna
• KAD orsakar
ca 80 %
Ännu värre…..
• Ca 1 dödsfall
/ 1000 KADinläggningar
• Källa till 2/3
av resistenta
bakteriestammar
Urosepsis
• Urinvägar en vanlig
ingångsport för bakterier
som ger sepsis, t ex
E. coli
• Snabbt förlopp – kräver
snabb behandling
(och snabba odlingar!)
Bakterieutveckling
• Flertalet bakterier vid VUVI kommer från
tarmfloran
• 70 % E. coli
• Biofilm – bakterier inbäddade i skyddande
slemskikt - stort problem!
Kateter - inget nytt påfund!
John of Gaddesden
(1300-1367)
Biofilm
Biofilm
Biofilm skapas alltid
Bakterier i biofilm är
mer motståndskraftiga
Biofilm innebär ökad
infektionsrisk och aktivering
av immunförsvaret
Urinvägsinfektioner ska stoppas!
• Nationell satsning för ökad
patientsäkerhet
• Sveriges Kommuner och Landsting
• År 2008: 2,4 % av alla patienter
hade VUVI
• Mål: halvera till 2014
Infektionsförebyggande åtgärder
•
•
•
•
•
Identifiera riskpatienter
Förebygg och diagnostisera urinretention
Behandla urinretention
Utred urininkontinens och behandla korrekt
Behandla med KAD endast på strikt indikation
efter ordination av läkare
• Korrekt omvårdnad vid KAD-behandling
Korrekt diagnostik av VUVI
•
Symtom
+
positiv odling
• Stor överdiagnostik
• Asymtomatisk bakteriuri vanligt
Korrekt behandling av VUVI
• Behandla inte
asymptomatisk bakteriuri!
• KAD + bakteriuri :
behandla endast vid feber
• Rätt preparat, rätt tid
Urinretention och UVI
• Urinretention medför ökad risk för
bakteriuri och UVI
• Övertänjning av urinblåsan kan orsaka
urinretention
Definitioner
• Urinretention
Oförmåga att tömma urinblåsan
• Överfylld blåsa
Blåsvolym > 500 ml
17
Nedre urinvägarna
18
Normal blåstömning
1. Viljestyrda signaler från CNS
2. Relaxation av blåssfinkter
3. Kontraktion av urinblåsan
19
Riskfaktorer för urinretention
Ålder
Oro
Kön
Läkemedel
Sängläge
Operation
Smärta
20
och stress
och anestesi
Urinretention och övertänjning
Urinretention
Övertänjning
Urinretention
Övertänjning
Skadad urinblåsa
Underskattat problem (1- 70%)
Kan ge långvariga – ibland livslånga problem
21
Men det finns ljusglimtar!
Åtgärd inom 1 – 2 timmar → låg risk för kvarstående skador
22
Behov att förbättra vården

2001 – många avvikelserapporter på UVA/Postop om
överfylld urinblåsa efter operation

Vårdutvecklare – ansvarig för kvalitets- och säkerhetsarbete

Måste förbättra rutinerna, men hur?
Första studien…
Joelsson-Alm E, Nyman CR, Lindholm C, Ulfvarson J, Svensen C.
Perioperative bladder distension: A prospective study .Scand J Urol
Nephrol. 2009 43: 58-62.
23
Preop scanning på vårdavdelningen
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
24
Preop scanning på anestesiavdelningen
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
25
Postop scanning
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
26
I samband med operation
 Blåsövertänjning är ett stort problem – extra stort för
ortopedpatienter
 Stora individuella skillnader – omöjligt att förutse
 Många patienter har problem redan INNAN operationen
startar
 Det finns behov av bättre preoperativa rutiner –
studier krävs….
Joelsson-Alm E, Nyman CR, Lindholm C, Ulfvarson J, Svensen C.
Perioperative bladder distension: A prospective study .Scand J Urol
Nephrol. 2009 43: 58-62.
27
Redan på akuten…
 Studie på SÖS 2010: 24% av akuta ortopedpatienter hade
övertänjning
 Hade inte en aning om hur mycket de har i blåsan
 Kände sig inte kissnödiga
 Hade svårt att kissa
- 82 % urinretention → kateterisering
 Smärta
28
Preoperativ scanning
 Minskar risken för övertänjning
 Måste påbörjas så tidigt som möjligt på akuten
Joelsson-Alm E, Ulfvarson J, Nyman CR, Divander MB, S vensen C. Preoperative ultrasound monitoring can reduce
postoperative bladder distension..Scand J Urol Nephrol. 2012 46(2): 84-90.
29
Efter operation
Postoperativ blåsövertänjning kan ge:
 mer urinvägsbesvär
 sämre hälsorelaterad livskvalitet
upp till tre månader efter en akut ortopedisk operation.
30
Hur påverkas patientens vardag?
 Intervjuer med 20 patienter
 Konstaterad övertänjningsskada efter
sjukhusvård (Patientförsäkringen LÖF)
 Kvalitativ innehållsanalys
31
Deltagarna
 13 kvinnor och sju män
 Ålder vid skadan: 28 år – 78 år (median 54 år)
 Orsak:
- förlossning
- graviditet
- infektion
- gynekologisk kirurgi
- allmänkirurgisk kirurgi
- ortopedisk kirurgi
 Kvarstående besvär:
- dagliga tappningar (11 st)
- KAD (1 st)
- övriga blåstömningsproblem (7 st)
- inga symtom (1 st)
32
Skadetillfället

Ingen förstod situationen / konsekvenserna
 Bristande rutiner
33
Vardagsproblem
 Begränsningar av livet
- tidsödande
- beroende av engångsmaterial
- påverkar socialt liv
- alltid ha koll på toaletter
34
Vardagsproblem
 Lidande
- smärta
- urinvägsinfektioner
 Oro för framtiden
35
Att göra en vårdskadeanmälan
Ingen/lite hjälp av vården
Ambivalens inför att anmäla
Stark önskan att förhindra att detta kan drabba andra
36
37