Att utveckla skolan med drama

Kulturcentrum för barn och unga
Att utveckla skolan med drama
En rapport om erfarenheter och lärdomar från ett tvåårigt
forskningsprojekt på en grundskola (F-6) i Umeå.
Att utveckla skolan med drama
2 (34)
Att utveckla skolan med drama
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ................................................................................................................... 3 Inledning..................................................................................................................................... 4 Kulturcentrum för barn och unga söker samarbeten med forskare och skolan ...................... 5 Projektet Drama i undervisningen .......................................................................................... 5 Dramaprojektets genomförande ................................................................................................. 6 Första projektåret, november 2012 - maj 2013 ...................................................................... 6 Andra projektåret, augusti 2013 – maj 2014 .......................................................................... 7 Drama i undervisningen – vad säger forskningen? .................................................................... 8 Drama i olika läroplaner ......................................................................................................... 8 Internationell forskningsöversikt............................................................................................ 9 Svensk dramaforskning ........................................................................................................ 10 Utgångsläget bland lärarna på Östra Ersbodaskolan ............................................................ 12 Dramaprojektet på Östra Ersbodaskolan .................................................................................. 13 Varför drama i skolan? ......................................................................................................... 14 Vad säger lärarna och dramapedagogerna? .......................................................................... 15 Vad säger eleverna? ............................................................................................................. 19 Drama och språkutveckling .................................................................................................. 22 Sammanfattningsvis ............................................................................................................. 23 Exempel på resultat i projektet ............................................................................................. 24 Utmaningar inför fortsatt arbete med drama i undervisningen ............................................ 25 Reflektioner från en rektor ....................................................................................................... 26 Hur går vi vidare? ..................................................................................................................... 28 Hur går vi vidare – med dramaforskningen? ........................................................................ 29 Vad krävs för att lärare ska tillägna sig dramapedagogik som pedagogiskt redskap och
integrera det i sin egen undervisning? .................................................................................. 29 Litteraturtips – handböcker om dramapedagogik..................................................................... 30 Referenser................................................................................................................................. 31 3 (34)
Att utveckla skolan med drama
Inledning
Många skolor i Sverige står idag inför stora problem med skoltrötthet, låg studiemotivation,
negativt inflytande från elevers sociala bakgrund, ökade klyftor mellan
elever/skolor/bostadsområden, låga skolresultat samt psykosociala problem som mobbing och
utanförskap. Bilden av skolan är naturligtvis mer sammansatt än så och Umeå är inte en
kommun som toppar den negativa statistiken i landet. Men problemen finns också här där vi
verkar, och accentureras särskilt i områden med hög andel nyanlända familjer.
Vi har idag ett skolsystem som premierar individualitet och en testbar kunskap som
huvudsakligen bygger på att elever ska få godkänt i olika prov. Vi har en undervisning som
bygger på ett logiskt-vetenskapligt tänkande och som ser konsten och det narrativa tänkandet
snarare som ett ’mervärde’ än som en nödvändighet. Detta trots att vi idag vet att det är med
hjälp av det narrativa tänkandet som människan konstruerar sin identitet och hittar sin plats i
kulturen (Björkvold, J-R; Silfver, B).
En skola för ALLA barn måste, i den sammansatta värld som vi lever i idag, odla konsten och
det narrativa sättet att tänka och agera. Vi måste satsa på HELA människan så att vi tar
tillvara barnets alla kompetenser - som glädjen över att leva, modet att skapa, förmågan att
läsa, behovet av att leka och kraften att växa.
Dramapedagogik har i studier och genom användning i skolan visat sig ha stor men
underutnyttjad potential som pedagogiskt verktyg (Bamford), inte minst i förhållande till
språk-, läs- och skrivutveckling (Holmgren-Lind; Jacquet, Wagner). När drama och teater
används i undervisningen är vårt engagemang både intellektuellt och emotionellt, vilket gör
inlärningen affektiv. Vi kan inte ”ge” vår förståelse till någon, verklig förståelse är något som
upplevs och det är endast om förståelsen känns som den kan integreras i våra sinnen och
forma våra värderingar (Sternudd; Östern).
4 (34)
Att utveckla skolan med drama
Kulturcentrum för barn och unga söker samarbeten med forskare och skolan
2009-10 medverkar Kulturcentrum för barn och unga i en stor internationell studie av drama i
undervisningen (DICE) tillsammans med organisationer och universitet i tolv europeiska
länder. Studien som får EU-stöd visar på att drama kan stärka de i Lissabonagendan angivna
s.k. nyckelkompetenserna: kommunikation på modersmålet, lära att lära, social kompetens,
entreprenörskap samt kulturella uttrycksformer.
Denna tid inleder också Kulturcentrum ett samarbete med Östra Ersbodaskolan med fokus på
teater och drama och kompetensutveckling av skolans personal. Kulturcentrum bidrar även
med sin erfarenhet i uppbyggandet av ett nytt dramarum på skolan och startar två
fritidsgrupper i teater i stadsdelen Ersboda för barn i åldern 7-12 år.
Projektet Drama i undervisningen
Våren 2012 ansöker Kulturcentrum för barn och unga tillsammans med Östra Ersbodaskolan
och forskare vid Stockholms universitet om ett särskilt stöd från Umeå kommun och Sociala
investeringar till skolutveckling genom ett dramaforskningsprojekt. Projektet ges titeln
Drama i undervisningen och under hösten beslutar Umeå Kommunstyrelses arbetsutskott att
bevilja projektet ett bidrag på 676 000 kr för åren 2012-2014.
Genom att förlägga forskningsstudien till Östra Ersbodaskolan vill vi huvudsakligen nå tre
syften:
1. Vi vill bidra till ökad närvaro av estetiska ämnen i skolan, i synnerhet drama, så att
fler elever får ägna sig åt eget skapande och konstnärliga uttryck.
2. Vi vill stimulera elever och lärare i skolarbetet med estetiska lärprocesser och
därigenom skapa en bra arbetsmiljö och bästa grund för en ökad måluppfyllelse.
3. Vi vill fördjupa vårt arbete med estetiska lärprocesser, bredda pedagogernas
kompetens och öka vår samlade kunskap om hur drama och teater på bästa sätt kan
integreras i skolans undervisning.
Med denna rapport vill vi berätta om dramaprojektets genomförande och vad som sker när
dramapedagoger och skolans lärare samarbetar. Vad händer när lärare förändrar sina
arbetsformer och börjar använda drama i undervisningen? Hur påverkar dramaundervisningen
elevernas sociala kompetens, kreativitet och lärande?
Rapporten omfattar också en kort orientering om vad dagens läroplaner säger om drama och
estetsämnenas ställning i några länder samt innehåller även en liten internationell
forskningsöversikt.
Helge von Bahr, kulturkonsulent och projektledare, Umeå kultur
5 (34)
Att utveckla skolan med drama
Dramaprojektets genomförande
Helge von Bahr, kulturkonsulent och projektledare, Umeå kultur
Planeringen av projektet inleddes i samband med formuleringen av ansökan om projektmedel,
våren 2012. I början av hösten bildades en ledningsgrupp för att samordna verksamheten
mellan lärarna, dramapedagogerna och forskarna.
Första projektåret, november 2012 - maj 2013
Kulturcentrum för barn och unga projektanställer två dramapedagoger på deltid med uppdrag
att arbeta med drama i två klasser (årsk. 1 och 3) under skoltid. Parallellt kommer lärare på
skolan att arbeta kontinuerligt med drama i ytterligare två klasser (årsk. 2 och 4). Samtidigt
erbjuds barn från skolan drama och teater via två fritidsgrupper ledda av dramapedagoger från
Kulturcentrum.
Till projektet knyts två forskare i drama och pedagogik från Stockholms universitet resp.
Malmö högskola för att studera och dokumentera verksamheten, genomföra intervjuer samt
handleda pedagoger och lärare.
Totalt kommer dramaverksamheten på skolan under det första projektåret att omfatta
uppskattningsvis 100 barn i åldern 7-11 år, och sammanlagt c:a 135 timmar.
Sammanfattningsvis ser dramaverksamheten på skolan under första året ut som följer:
Årskurs 1 får kontinuerligt drama en gång i veckan under 20 veckor perioden oktober-april.
Dessa dramapass som är 60 minuter leds och planeras av en dramapedagog i samråd med
klassläraren. Barnen improviserar utifrån egna berättelser samt gör olika dramaövningar och
mer gestaltande övningar. Klassen gör också ett studiebesök på Kulturcentrum för barn och
unga i centrala Umeå och ser en teaterföreställning tillsammans.
6 (34)
Att utveckla skolan med drama
I årskurs 3 har en annan dramapedagog processdrama med barnen tillsammans med
klassläraren under två 3-veckorsperioder. Man har två pass per vecka om vardera 60 minuter
(ht) eller 40 minuter (vt). I processdrama går dramapedagogen och läraren ”i roll”
tillsammans med barnen inom ramen för ett tema som man bestämt tillsammans och som är
knutet till skolans undervisning.
I årskurserna 2 och 4 genomför skolans lärare egna dramapass med eleverna utan
dramapedagogernas medverkan. Dessa dramapass genomförs kontinuerligt varje vecka under
hela perioden.
Till dessa dramainsatser under skoltid ska läggas den kontinuerliga fritidsverksamhet inom
drama/teater som barnen på skolan och Ersbodaområdet erbjuds inom ramen för projektet.
Det handlar om två grupper som träffas varje vecka under 60-90 minuter för att göra
teaterlekar, dramaövningar och improvisationer tillsammans under ledning av två
dramapedagoger från Kulturcentrum för barn och unga.
Andra projektåret, augusti 2013 – maj 2014
Under höstterminen har eleverna i årskurs 1, 2, 3 och 4 återkommande dramalektioner som
leds av antingen Kulturcentrums dramapedagoger eller skolans lärare, alternativt dessa
tillsammans. Under hösten genomförs också en gemensam fortbildning för lärare och
dramapedagoger i processdrama.
Under vårterminen fortsätter de fyra årskurserna (1-4) med sin dramaverksamhet, vilket
innebär att 80 av skolans elever har 1-2 lektionstimmar drama varje vecka. Inledningsvis är
det klasslärarna själva som planerar och genomför dessa lektioner, utan dramapedagogernas
medverkan. Senare på terminen återkommer Kullturscentrums dramapedagoger för att
tillsammans med lärarna planera, genomföra och följa upp dramapass i årskurserna 1, 2 och 4.
Denna period pågår under åtta veckor i mars och april.
På vårterminen arbetar man nu i flera av dramaklasserna med processdrama, dvs den
arbetsmetod som man har haft en gemensam fortbildning i under hösten. Lärarna ”går i roll”
och eleverna stimuleras till ett aktivt lärande där man genom improvisationer och diskussioner
prövar både egna och andras tankar och förslag och kan överväga olika perspektiv.
Parallellt med dramalektionerna och teatergruppsverksamheten på fritiden fortsätter forskarna
hela året att samla in datamaterial genom observationer och intervjuer, samt handleda lärare
och dramapedagoger.
Den praktisk-pedagogiska delen av projektet föregicks av en mer osynlig men väsentlig
period, där projektledaren från Kulturcentrum, Östra Ersbodas rektor och forskningsledaren
tillsammans formulerade mål, diskuterade uppläggning och genomförande, och samordnade
hela projektet. När den praktisk-pedagogiska delen avslutats vidtog sammanfattning och
utvärdering av projektet, samt förberedelser för rapportering och spridning av erfarenheter
från projektet i olika sammanhang.
7 (34)
Att utveckla skolan med drama
Drama i undervisningen – vad säger forskningen?
Eva Österlind, lektor i drama vid Stockholms universitet
I Sverige har dramatiska spel och teater använts i undervisningssyfte i minst 150 år. Det är
klarlagt att sådana undervisningsformer som vi idag kallar dramapedagogik praktiserades här
redan i början av förra seklet. Hägglund (2001) beskriver en reformpedagogisk flickskola,
startad 1909 av Ester Boman, där drama i form av övningar och lekar, rollspel, samt teateruppsättningar av olika slag, visar tydliga likheter med den nutida dramapedagogikens innehåll
och arbetssätt. Drama och teater som fritidsverksamhet har också en lång tradition. Elsa
Olenius etablerade t.ex. barnteaterverksamhet på bibliotek 1942 (Lindvåg 1988), något som
blev en förelöpare till dagens kulturskolor. I egenskap av forskningsledare ser jag det som
angeläget att placera det aktuella dramaprojektet för skolutveckling i ett större sammanhang.
Drama i olika läroplaner
En studie av dramapedagogikens innehåll resulterade i fyra dramapedagogiska perspektiv
(Sternudd 2000). Det personlighetsutvecklande perspektivet syftar till att stärka deltagarnas
självkänsla, identitet, sociala kompetens och samarbetsförmåga. Inom det konstpedagogiska
perspektivet handlar drama främst om att arbeta fram en teaterföreställning. Det kritiskt
frigörande perspektivet fokuserar på att öka deltagarnas medvetenhet om orättvisor och
konflikter, och ifrågasätta normer och värderingar. Det holistiskt lärande perspektivet går ut
på att lärare och elever agerar tillsammans i en fiktiv situation, kopplad till lärande inom ett
specifikt ämnesområde. Perspektiven går inte att särskilja helt och hållet, men bidrar ändå till
att klargöra olika aspekter av dramapedagogikens innehåll. Enligt Sternudd kan de fyra
perspektiven spåras i hur drama beskrivs i svenska läroplaner för grundskolan (1962, 1969,
1980,1994). Oavsett perspektiv kan dramapedagogiska inslag, där elevernas aktiva
medverkan är en förutsättning, utgöra en förstärkning av skolans demokratiska uppdrag.
8 (34)
Att utveckla skolan med drama
Ännu så länge är drama inget eget ämne i den svenska läroplanen för grundskolan, men den
övergripande läroplanstexten (Lgr 11) slår fast att:
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer
och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och
form ska vara inslag i skolans verksamhet. /…/ Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska
tillägna sig (s. 10).
I Lgr 11 sägs också att det är skolans ansvar att se till att alla elever ”kan använda och ta del
av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans” (s 14, min kursiv.).
Enlig kursplanen för modersmål ska eleverna få ”kunskaper om skönlitteratur och annat
estetiskt berättande” (Lgr 11, s. 87), och kursplanen för svenska framhåller att eleverna ska
”stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer” (s. 222). Men i dessa
kursplaner förekommer endast begrepp som (skriven) dramatik, dramaturgi och scenkonst.
Aktiva uttryck som ”dramatiseringar” finns däremot i kursplanen för engelska (s. 31).
I Finland var det för några år sedan mycket nära att drama infördes som ett nytt ämne, och
frågan tas nu upp igen. På Island har drama nyligen införts som ett valbart estetiskt ämne, dvs.
det är inte obligatoriskt men möjligt för isländska skolor att erbjuda eleverna drama. I
Australien har man för första gången fått en gemensam läroplan för samtliga sex delstater,
med tre nya estetiska ämnen. De fem estetiska ämnena, bild, musik, drama, dans och media,
har nu en likvärdig ställning. Den här utvecklingen stöds av en global studie om betydelsen av
estetiska ämnen i skolan (Bamford 2006)1, som bland annat visar att estetiska inslag har
gynnsamma effekter på elevers motivation och skolresultat – förutsatt att den estetiska
verksamheten håller hög kvalitet. En europeisk studie av drama/teater visar liknande resultat
(DICE 2010). Andra studier visar på samband mellan drama och skolutveckling (Baldwin
2009), och hur drama kan användas för att förebygga konflikter i skolan (DRACON 2005).
Trots exempel på en positiv, forskningsbaserad utveckling är estetiska ämnen och inslag ofta
hårt trängda i skolans vardag och för en tynande tillvaro (se t.ex. Skolinspektionen 2011). Det
hänger ihop med en allt starkare betoning på baskunskaper, dvs. läsa, skriva, räkna, och
framväxten av den så kallade treämnesskolan (sv/eng/ma), vilken i sin tur kan knytas till
Sveriges sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar. För närvarande har estetisk
verksamhet också en svag ställning inom lärarutbildning och lärarfortbildning. Detta gäller
både etablerade estetiska ämnen som musik och bild, och mindre etablerade – men
föreskrivna – inslag som drama och dans, och det är inte unikt för Sverige.
Internationell forskningsöversikt
Konst, kultur och estetisk verksamhet har ett odiskutabelt egenvärde, och alla barn har en
demokratisk rätt till olika uttrycksmedel. Företrädare för estetiska ämnen i skolan hävdar
också att estetiska inslag i undervisningen förbättrar elevernas prestationer i andra ämnen.
Detta förs fram som argument för att stärka de estetiska inslagen i skolan, utöver argumentet
om ett inneboende värde. Politiker har på senare år poängterat vikten av att utveckla elevers
1
Studien gjordes på uppdrag av UNESCO, ett FN‐organ för utbildning, vetenskap och kultur. 9 (34)
Att utveckla skolan med drama
kreativitet och innovativa förmåga, som ett led i entreprenörskap för ökad konkurrenskraft,
och estetiska ämnen och lärprocesser har lyfts fram som en möjlighet att uppnå detta.
Mot den här bakgrunden har OECD2 låtit genomföra en meta-analys av befintlig forskning för
att ta reda på om det verkligen stämmer. I undersökningen behandlas frågan om elever blir
mer kreativa, eller bättre i andra skolämnen, av att delta i estetisk verksamhet. Finns det
någon vetenskaplig grund för påståenden om estetiska ämnens s.k. transfer effects? För att
besvara den frågan har resultat från ett stort antal tidigare studier om elevers lärande i, med
och genom estetiska ämnen, både i skolan och på fritiden, sammanställts och analyserats på
nytt (se Winner, Goldstein & Vincent-Lancrin 2013).
Rapporten bygger på tidigare genomförda meta-analyser, (t.ex. Podlozny 2000) och på
kompletterande analyser av forskningsresultat från 1998 och framåt. Granskningen sträcker
sig från förskola till gymnasium. Ett strikt urval är nödvändigt för att uppnå god kvalitet i en
meta-analys, och utgör den bästa garantin för välgrundade slutsatser. Forskarna har ställt höga
krav på vetenskaplig kvalitet i de studier som granskats.3
När det gäller dans och bild är slutsatserna otydliga, eftersom den forskning som granskats är
alltför begränsad till sin omfattning (dans) eller pekar åt olika håll (bild). Däremot står det
klart att musik och drama stärker elevers kognitiva utveckling. När det gäller drama och
verbal förmåga visar översikten ett tydligt resultat baserat på närmare 90 studier:
The most well-researched arts to academics transfer literature focuses on the effects of ‘classroom
drama’ on verbal skills (Winner et al. 2013, s.157).
Podlozny’s /…/ analyses also showed that drama helps learners understand new texts not enacted. This
is the most surprising finding of these meta-analyses (a.a. s.160, kursivering i original).
Det mest studerade området gäller alltså sambandet mellan språkutveckling och drama.4
Analyserna visar att drama hjälper elever att förstå nya texter som de inte arbetat med eller
dramatiserat. Detta beskrivs som det mest överraskande resultatet av dessa meta-analyser.
Självklart har estetiska uttrycksformer ett egenvärde och ett berättigande i skolan. Att drama
dessutom bidrar till att utveckla elevers verbala förmåga – vilket nu måste betraktas som helt
klarlagt – är något att ta fasta på. Resultaten visar entydigt att drama kan fylla en viktig
funktion för elevers lärande i skolan, och lärandet stöds av deltagande i drama på fritiden.5
Svensk dramaforskning
Den svenska dramaforskningen är inte så omfattande som man skulle önska, trots att den
startade på 1970-talet. Det beror nog främst på att drama inte är ett skolämne. Till skillnad
2
OECD är en global organisation för ekonomiskt samarbete och social utveckling, med 34 medlemsländer. Ibland nästan överdrivet höga krav (och feltolkningar). DICE‐projektet (2010) har t.ex. valts bort för att det sägs bygga på lärares självrapportering. Men oavsett det, stränga urvalskriterier borgar för starka slutsatser. 4
Ett krux i rapporten är att den generellt talar om ’teater’, trots att de refererade studierna handlar om drama. 5
Observera: det är inget som säger att dramaverksamheten varit direkt inriktad på att utveckla elevers läs‐ och skrivförmåga. Språkutveckling tycks man få på köpet, när man använder sig av drama i undervisningen. (Därför kan man utgå från att dramaverksamhet på fritiden också har positiva effekter på språkförmågan. Problemet är bara att drama som fritidsverksamhet inte når ut till alla barn.) 3
10 (34)
Att utveckla skolan med drama
från musik- och bildämnet har inga fackhögskolor haft ett särskilt ansvar för vare sig
lärarutbildning eller forskning om dramapedagogik.
När det gäller svensk forskning om drama i skolan saknas ännu så länge studier av dramas
effekter på elevers kreativitet, och lärande i skolämnen som t.ex. matematik eller historia, dvs.
det som låg till grund för OECDs granskning. Däremot finns studier om drama för utveckling
av elevers sociala förmåga (Gralvik 1975, Wiechel 1976), om dramalek i förskolan (Lindquist
1995), samt drama för språkutveckling i förskola och skola (Holmgren-Lind 2007, Jacquet
2011). Studier av hur elever upplever drama/teater i grundskolan lyfter fram motivation och
identitet (Olsson 2006, Silfver 2011, Törnquist 2000). Forskning om unga i gymnasieåldern
visar att drama/teater i skolan och på fritiden upplevs som meningsfullt och oerhört positivt av
deltagarna (Chaib 1996, Österlind 2011a). En didaktisk studie av innehåll och undervisning i
ämnet teater på gymnasieskolans estetiska program har nyligen publicerats (Ahlstrand 2014).
I Sverige har det även gjorts studier av lärarrollen i en estetisk lärprocess (Törnquist 2006),
och av hur lärare ser på drama i skolan. Enligt Öfverström (2006) uppfattar lärarna drama som
en holistisk metod. De menar att eleverna får lättare att lära genom att processen är aktiv och
sker i ett växelspel mellan upplevelser och inlevelse i kunskapen. Men drama används sällan
för ämnesundervisning, ”lärandeperspektivet i betydelsen av att inhämta kunskaper förbises
ofta” (Öfverström 2006 s. 127). Fredriksson (2013) drar liknande slutsatser. Lärarna ser
drama främst som ett medel för social utveckling, för att skapa trivsel och kanske för att göra
lite teater. När forumspel används uppstår lätt en moraliserande attityd. En norsk klassrumsstudie undersöker vad lärarna faktiskt gör när de arbetar med drama. Inte helt oväntat visar det
sig att kvaliteten på dramainslagen i hög grad beror på lärarnas dramautbildning (Sæbø 2009).
I en svensk studie poängterar erfarna lärare som ofta använder drama i sin undervisning att:
[D]ramaundervisning bryter mot vissa normer och konventioner i skolan, som t.ex. att det ska vara
lugnt och tyst på lektionerna. När man arbetar med drama blir situationen i klassrummet mer dynamisk,
vilket kan vara en utmaning både för läraren själv och för kollegorna (Österlind 2011b, s. 146).
Undersökningen visar att dessa lärare, som även är utbildade dramapedagoger och alltså har
dubbel yrkeskompetens, ser det som idealiskt att läraren har tillräckliga kunskaper för att själv
kunna integrera drama i den vanliga undervisningen (Österlind 2011b). En av pedagogerna
framhåller att om man använder drama som inslag i ämnesundervisningen uppnår man större
engagemang och fördjupat lärande av själva ämnesinnehållet samtidigt som man, indirekt,
uppnår positiva effekter på samarbete och socialt samspel i klassrummet. Alla dessa fördelar
är svårare att åstadkomma om dramapedagogen kommer in utifrån, t.ex. en lektion per vecka
under en kortare period. Därmed inte sagt att det inte tillför något. Ett sådant samarbete kan
självklart innebära positiva effekter. I bästa fall kan det fungera som klassrumsbaserad
fortbildning för såväl läraren som dramapedagogen. Med tanke på att det endast är ett fåtal
lärare som besitter dubbel kompetens är samverkan mellan dramapedagoger och lärare den
bästa lösningen för närvarande, speciellt om det är ett långsiktigt samarbete. Det finns många
goda exempel på sådana projekt i olika kommuner. En viktig förutsättning för att arbetet ska
bli framgångsrikt är dock att skolledningen stöder verksamheten i både ord och handling.
11 (34)
Att utveckla skolan med drama
Utgångsläget bland lärarna på Östra Ersbodaskolan
För att få en bild av utgångsläget bland lärarna på Östra Ersbodaskolan genomfördes en enkät
i juni 2012. Av de 13 lärarna har 11 mycket positiva eller ganska positiva erfarenheter av
dramapedagogik i undervisningen. Flertalet har haft inslag av drama i sin lärarutbildning och
har dessutom fått fortbildning i tjänsten (bl.a. genom Kulturcentrum). Några har även
fortbildat sig på eget initiativ, i form av kortare kurser eller fristående kurser på högskolan.
Lärarna tar upp tre tydliga syften/innehållsområden för drama. Ett handlar om gruppen, att
öka förmågan till samarbete, konfliktlösning osv. Ett annat handlar om individen, att kunna
använda kroppsspråket, att våga synas, att utveckla tillit och självförtroende. Det tredje är
relaterat till ämnesinnehållet, endera som ämnesövergripande teman (t.ex. etik/kamratskap),
eller direkt anknutet till olika ämnen (engelska, svenska, historia, geografi och musik nämns).
För att beskriva innehåll/arbetsformer i drama ger lärarna exempel på olika dramaövningar:
samarbetsövningar, sinnesträning, inlevelseövningar, charader, värderingsövningar, rollspel,
massagesagor, härmlekar, presentationsövningar, leka affär (på engelska) osv. Vissa exempel
anknyter mer till teater: Forumteater, forumspel, teaterspel, dockteater, spela teater för publik,
gestaltningar och dramatiseringar (av t.ex. sagor, historiska händelser).
Som svar på frågan vad lärarna själva planerar för drama under hösten 2012 nämns tre olika
typer av målsättningar. Det är dels sociala mål som gruppsamhörighet, konflikthantering,
forumspel, och ev. rollspel, dels teater-mål som att introducera ett avsnitt genom att klä ut sig
tidstypiskt, och att göra teater på ett historiskt tema. Slutligen nämns organisatoriska mål som
handlar om hur man vill arbeta, t.ex. att spela teater en gång per termin, att använda drama
minst en gång i veckan, eller att integrera drama i andra ämnen som bild/musik.
För att komma igång behöver lärarna framför allt tid. Tid för planering och reflektion, gärna
med en samarbetsvillig kollega, samt lediga tider i dramasalen. För att utöka eller fördjupa
dramaarbetet behövs mer fortbildning, inspiration, konkreta tips och idéer, gärna en förebild
som visar hur det kan gå till. Men också att använda sin egen fantasi, se möjligheterna, tänka
nytt och prova mer, samt tid för planering och reflektion med kollegor. Dessutom efterfrågar
lärarna fortbildning när det gäller dramametoder för konfliktlösning. Flertalet av lärarna, men
inte alla, är positiva till att någon utifrån kommer in och har drama i klassen.
Enkätsvaren ger en bild av lärarnas erfarenheter och kunskaper om hur drama kan användas i
undervisningen. Som hinder hänvisas till brist på (planerings)tid, okoncentrerade elever och
alltför stora grupper. Eftersom en central målsättning med projektet var att utöka inslaget av
drama/teater i undervisningen fokuserades dramaarbetet i klasserna och fortbildningen på hur
man kan arbeta med drama i ämnesundervisningen – det område som föreföll minst känt och
använt bland lärarna – och med ’stora’ elev-grupper, dvs. i helklass. Ett annat mål för
projektet har varit att stödja lärarnas planering med konkreta förslag.
12 (34)
Att utveckla skolan med drama
Dramaprojektet på Östra Ersbodaskolan
Anneli Einarsson, Malmö högskola
Som forskningsassistent i projektet har jag besökt skolan en gång i månaden under läsåret
2013/2014. Min uppgift har varit att observera, dokumentera och sammanställa arbetet. Jag
har också fungerat som samtalspartner för lärare och dramapedagoger och bidragit med min
kunskap och erfarenhet av att ha arbetat med drama i grundskola under många år. Jag har
även intervjuat lärare, dramapedagoger och elever. I den föreliggande texten redovisas delar
av den dokumentation som genomförts under läsåret. Då allt material ännu inte har bearbetats
och analyserats måste de resultat som presenteras nedan betraktas som preliminära.
Syftet med forskningen i det här projektet har varit att få ökad kunskap och fördjupad
förståelse för hur man kan iscensätta dramaundervisning på en grundskola, och vilka
möjligheter och problem som uppstår i ett sådant arbete. Jag valde att göra en deskriptiv
undersökning vilket innebär att jag redogör för resultatet genom beskrivningar av de lärdomar
och erfarenheter vi gjort. Jag har alltså inte haft för avsikt att mäta effekter eller bevisa
hypoteser. Utifrån de resultat som beskrivs i undersökningen finns möjlighet att dra vissa
slutsatser om hur ett långsiktigt arbete med drama i skolan kan organiseras, genomföras och
utvecklas. Dessa lärdomar kan bli riktlinjer för ett fortsatt arbete på Östra Ersbodaskolan men
också spridas till andra skolor och lärare som är intresserade av att utveckla sina arbetsformer.
Under det år som jag varit engagerad i projektet (2013/14), har fyra lärare i skolår 1-4, samt
två dramapedagoger deltagit i projektet. Tre av de fyra lärarna har samarbetat med en
dramapedagog, en av lärarna har deltagit i gemensamma diskussionerna och diskuterat sin
dramaundervisning med mig i samband med att jag observerat lektioner i klassen. Som
forskningsassistent har jag observerat dramalektioner i varje klass och tillsammans med lärare
och dramapedagoger reflekterat kring dessa när jag varit på skolan men även genom mailkorrespondens.
Rektor, lärare och dramapedagoger var överens från början om att projektet skulle vara en del
av ett långsiktigt arbete, vilket jag ser som en avgörande faktor för projektets relevans och
meningsfullhet, för Östra Ersbodaskolan och för andra intresserade. Glädjande är att
verksamhet med drama och teater fanns på skolan redan innan jag blev involverad i projektet
och fortgår alltjämt, nu när jag har avslutat min del i arbetet.
13 (34)
Att utveckla skolan med drama
Varför drama i skolan?
Argumenten för att utveckla drama i undervisningen på Östra Ersbodaskolan har varit flera.
För det första föreskriver läroplanen att alla elever ska få tillgång till olika estetiska
uttrycksmedel, däribland drama. Detta är en demokratisk rättighet för alla barn och ungdomar.
Läroplanen understryker också vikten av olika former av kunskap och sätt att lära, vilket
drama erbjuder många möjligheter till. Att undervisa i och genom drama är att alltså att följa
läroplanen.
Ett annat argument för att utveckla undervisningen i drama var att personalen på Östra
Ersbodaskolan upplevde att många av barnen hade svårigheter med det sociala samspelet i
leken på raster och i samarbetet i klassrummet. Några i personalen hade erfarenhet av att
drama kan vara en bra metod för att utveckla barnens förmåga till socialt samspel och det
ledde fram till en önskan om att börja undervisa i drama mer systematiskt och regelbundet.
För det tredje observerade personalen att många av barnen var ovana att fantisera, använda sig
av estetiska uttrycksmedel och att reflektera kring detta. Det ledde fram till en önskan om att
skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sin kreativitet och skapande förmåga. Drama
kan ses som ett ämne med ett ämnesspecifikt innehåll men även som en metod som kan
användas t.ex. för lärande i andra ämnen eller för att träna socialt samspel. I detta projekt har
drama använts på båda dessa sätt.
Det ovan beskrivna är inte unikt för Östra Ersbodaskolan utan tvärtom något många lärare
instämmer i. Varför är det då inte fler skolor som utvecklar sina arbetsformer med drama och
andra estetiska ämnen? En vanlig reaktion hos lärare i grundskolan är att "drama är jättebra,
men varifrån ska vi ta tiden?". Den frågan har varit föremål för diskussion även i det här
projektet, framförallt när det gäller de äldre eleverna. Många lärare beskriver att arbetsbördan
är tung i skolan och det kan innebära att det är svårt att få tid att utforska nya arbetssätt, vilket
kräver utökad planering, efterarbete och reflektion i ett inledande skede.
I samband med mitt första besök på skolan bad jag lärarna skriva ner sina funderingar kring
att använda drama i undervisningen. Det var då vissa teman som återkom i deras anteckningar
som de såg som viktiga att arbeta med; självkänsla och socialt samspel, träning i att uttrycka
sig med kropp och röst, sagor och berättelser, varierade arbetsformer och att jobba
ämnesövergripande med hjälp av drama. Det framkom också olika farhågor; är det praktiskt
möjligt att arbeta regelbundet med drama? Finns det möjligheter att ha halvklass? Hur
organiserar vi arbetet? Vilka är egentligen vinsterna? Är det möjligt med gemensamma
planeringsmöten? Många av barnen behöver stort mått av struktur och förutsägbarhet, hur gör
vi med det i drama? Det efterfrågades också fortbildning och tydlighet när det gällde
vem/vilka som var ansvariga för drama-arbetet.
En viktig fråga i projektet har varit hur man kan integrera dramaundervisning i andra ämnen,
dels för att det är ett relativt outforskat område i dramaforskning i Sverige men också för att
lärarna på Östra Ersboda efterfrågade just detta. Det har därför varit glädjande att se att ett av
resultaten i projektet är att det är möjligt att använda drama i svensk- och SO-undervisning på
ett meningsfullt sätt. Vi tror att när detta arbetssätt har etablerats behöver inte drama upplevas
som en pålaga, ytterligare en uppgift som skapar stress hos lärare. Det kan istället bli en
14 (34)
Att utveckla skolan med drama
naturlig del av skolans verksamhet och bidra till måluppfyllelse i förhållande till läroplan och
kursplaner. Men för att nå dit krävs att man har stöd hos rektor och att man är beredd att i ett
inledande skede avsätta tid och engagemang för att etablera nya arbetssätt – både för
elevernas och lärarnas skull.
Utifrån det ovan beskrivna har dramaverksamheten haft tre fokusområden i förhållande till
eleverna. Dessa tre områden har varit centrala i dramaundervisningen genom hela projektet,
från tidiga samtal med rektor och lärare, i projektansökan till Umeå kommun och i samarbetet
med personal från Kulturcentrum för barn och unga. Dessa tre områden är:
1) Socialt samspel och personlig utveckling - stödja lekförmåga, utveckla självförtroende
och samarbetsförmåga
2) Kunskapsutveckling - lärande i drama och som stöd för lärande i andra ämnen
3) Kreativitet - kunna uttrycka sig, fantisera, skapa, utveckla idéer och lösa problem
Vi kan konstatera en utveckling hos elever på alla områden och i alla inblandade elevgrupper i
projektet. Men materialet har, som sagts tidigare, inte bearbetats och analyserats färdigt och
resultaten får betraktas som preliminära. Vissa resultat, till exempel att några elevers förmåga
till samarbete har utvecklats, kan t.ex. bero på att eleverna har mognat under det läsår som
gått, eller att de i början var osäkra inför dramaämnet och att de efterhand naturligt blivit
tryggare med vad som händer på dessa lektioner. Det går alltså inte att hävda att den
utveckling vi sett enbart beror på dramaundervisningen. Det som varit svårast att dokumentera
är vilken betydelse dramaundervisningen haft för lärandet i andra ämnen. För att kunna se och
dokumentera effekter av detta skulle ytterligare forskning behövas, med delvis andra metoder
än vad som använts i detta projekt.
Vad säger lärarna och dramapedagogerna?
Lärarna och dramapedagogerna är alla överens om att det varit utvecklande att samarbeta, de
har alla fått syn på och lärt sig nya saker. Lärarna har identifierat en kompetens hos dramapedagogerna som handlar om att kunna improvisera, fånga upp barnens idéer och initiativ och
använda det på dramalektionerna. Det innebär att eleverna blir mer av handlande aktörer än
passiva mottagare, vilket stimulerar lärandet. Dramapedagogerna har fått en ökad kunskap om
hur man kan koppla dramalektioner till skolans mål och hur man på ett mer systematiskt sätt
kan strukturera och utvärdera dramaundervisning. Ett kollegialt samarbete har utvecklats där
man inspirerar varandra och ger varandra idéer till fortsatt arbete.
En viktig sak för eleverna, som en av dramapedagogerna påpekar, är att klasslärarna är med
på dramalektionerna. Det signalerar att drama är ’på riktigt’ och viktigt. Detta i motsats till att
dramapedagogen går till dramarummet med halva klassen och resten är med läraren i klassrummet och har en ’vanlig’ lektion, vilket skickar en annan signal till eleverna. Samtliga
lärare säger att de uppfattar det som att eleverna uppskattar dramalektionerna och ser fram
emot dem:
…jag ser ju glädjen i barnen när de ska iväg och dom frågar efter det dan innan (…) det är ju
en glädje som uttrycks…
15 (34)
Att utveckla skolan med drama
En lärare säger sig ha blivit förvånad över beredvilligheten i klassen, att alla elever varit så
positiva och med hela tiden. Ingen av eleverna har ställt sig utanför:
…det var lite förvånande jag trodde det skulle vara någon man fick locka och dra in men det
har inte funnits det behovet…
En av dramapedagogerna beskriver hur hon utvecklat sitt sätt att arbeta genom att utvärdera
efter varje lektion utifrån elevernas respons på lektionen. Detta har att göra med själva
utgångspunkten; att eleverna i skolan inte själva har valt drama, vilket är fallet med de barn
som deltar i fritidsgrupperna på Kulturcentrum. Därför måste hon som dramapedagog hela
tiden arbeta med och tänka på barnens motivation: hur kan jag väcka och behålla deras lust?
Hon menar att det är den stora skillnaden mot det sätt hon är van att jobba på. I samband med
det har hon insett att nyckeln till motivationen ligger i arbeta med berättelser som engagerar
barnen:
Det är det som är kittet, det som får ihop det… som får ihop oss
Valet av berättelse har varit ett återkommande samtalsämne mellan dramapedagoger och
lärare och ett diskussionsämne i mail-korrespondensen mellan dramapedagoger och forskare.
Vid flera tillfällen har man i tre av klasserna arbetat med berättelser som sträckt sig över flera
veckor. Det har upplevts som mycket positivt av elever, lärare och dramapedagoger. Barn och
pedagoger kan då leva sig in i och 'vara' tillsammans i berättelsen. I samband med det har
läraren också kunnat använda berättelsen i arbetet i klassrummet och t.ex. låta eleverna skriva
egna texter utifrån den. Det har blivit tydligt i projektet att valet av berättelse är väldigt viktig
för elevernas engagemang och därmed deras lärande. Detta sätt att arbeta skapar sammanhang
och förutsättningar för fördjupning.
Det är också viktigt att variera typen av berättelser. Olika berättelser tilltalar olika barn. En
berättelse kan också bli för stark för vissa barn, vilket vi diskuterade i samband med att en
klass fick se föreställningen "Boj och den arge" på Kulturcentrum och även arbeta med
berättelsen på dramalektionerna. Berättelsen handlar om att en pappa slår sin pojke och
många av barnen blev mycket engagerade. Men hos vissa av barnen fanns också tecken på att
berättelsen väckte upp känslor som de hade svårt att hantera. Det är ett exempel på ett
pedagogiskt dilemma där vi å ena sidan kan skapa förutsättningar för barn att bearbeta och
förstå olika företeelser, men å andra sidan kanske det inte alltid finns resurser tillgängliga för
att fånga upp det som väckts hos barnen.
Givetvis har det varit både med- och motgångar i projektet; lärare och elever har inte alltid
upplevt dramalektionerna som givande. En stor utmaning har varit att hitta sätt att ha drama i
helklass, eftersom det i varje klass finns elever som har koncentrationssvårigheter. För många
av de eleverna är det en stor utmaning när det handlar om att ena stunden få röra sig fritt i
dramarummet och i nästa stund förväntas sitta stilla på golvet och lyssna på en ny instruktion.
En annan stor utmaning för lärarna har varit att hitta tid att planera och utvärdera tillsammans.
En förhoppning i början av projektet var att fler pedagoger än de fyra medverkande lärarna
skulle involveras i drama-arbetet men så har hittills inte skett. Ett tydligt resultat av projektet
är dock att de lärare och elever som medverkat upplever att drama är stimulerande och
16 (34)
Att utveckla skolan med drama
meningsfullt, och något som är viktigt att fortsätta utveckla. I en intervju efter den första
terminens arbete blev en lärare och en dramapedagog ombedda att sammanfatta sina intryck:
Dramapedagog – då skulle jag säga att drama har flyttat in i klassrummet och klassrummet i
drama… typ så
Forskare – som något positivt?
Dramapedagog – som något positivt!
Forskare – och vad skulle du säga?
Lärare – ja när vi började projektet så var ju det här med drama att leta övningar och jag
gjorde väl någon pärm… ja bra, nu har jag tio övningar nu vet jag vad jag ska göra dom
gånger vi skulle ha drama… så var det jaha, nu ska vi göra den leken och den leken liksom…
och nu när jag tänker drama så tänker jag inte så, den där pärmen har jag ju slängt, för nu
känns det som att drama är något vi gör utifrån det vi håller på med
Att dramaundervisningen integrerades med den övriga undervisningen var alltså något som
lärare och dramapedagoger kunde se redan efter den första terminen och det är något som
fortsatt att utvecklas och blivit mer etablerat allt eftersom tiden har gått. Det har också
inneburit en naturlig användning av dramarummet som så småningom blivit en integrerad
resurs i arbetet. I början av projektet var förflyttningen till dramarummet något som väckte
oro hos vissa barn och det faktum att där fanns en stor tom golvyta, som innebar att eleverna
inte hade sin egen bänk att hålla sig till, gjorde det svårt att behålla koncentrationen för många
barn. Eleverna vande sig under projektets gång vid att vissa lektioner var i dramarummet.
Lärarnas och dramapedagogernas arbetssätt för hur man skapar koncentration även i detta
rum, växte fram efterhand.
I en intervju med en annan lärare diskuteras frågan om dramaundervisningen bidragit med
något nytt till undervisningen. I den följande dialogen refererar läraren till ett processdrama
som klassen arbetade med under flera veckor. Det handlade om en by där det hände mystiska
saker.
Lärare – ja, det nya blir väl då dom situationer som vi har gjort i processdramat (…)vad det
har hjälpt till med är väl att det har skapat situationer som vi kan skriva om istället för att
behöva hitta på eller skapa något som dom inte är kopplade till (…) när vi har drama så det
blir lättare för dom när dom ska skriva sin återberättande text (…) då kan vi alltid gå
tillbaka… vi har en gemensam referenspunkt som vi kan prata om
Forskare – känner du att det har varit svårt att få tid att binda ihop det ni gjort på dramat
med övriga skolarbetet?
Lärare – nej nu är det ju händelser hela tiden i byn och vi har ju jobbat med återberättande
texter så det har ju fungerat ganska bra
Forskare – när dom skulle skriva den här återberättande texten var det någon skillnad i
deras angreppssätt, hur dom tog sig an den uppgiften än om det varit som en vanlig uppgift?
Lärare – jo men det kändes som att dom var lite mer taggade det tycker jag… det blev som en
interaktion…
17 (34)
Att utveckla skolan med drama
Läraren beskriver hur arbetet med en berättelse där eleverna fått dramatisera vissa scener har
stimulerat elevernas skrivande. Han beskriver också att det för många av eleverna blev lättare
att komma igång att skriva, tröskeln blev lägre eftersom de tillsammans levt sig in i
berättelsen. Dramalektioner kan också skapa forum för samtal om känsliga frågor, men
eftersom man tillsammans befinner sig i en fiktiv situation blir det inte hotfullt och eleverna
kan utforska olika perspektiv. En intressant situation uppstod när eleverna tillsammans skulle
skapa och rita upp en by som en berättelse kretsade kring. Tillsammans diskuterade man vilka
byggnader som skulle finnas i byn och finnas med på det stora pappersark som skulle sättas
upp i klassrummet. Vissa elever ville ha med en moské och andra en kyrka. Dramapedagogen
föreslog då att man kunde ha en kombinerad kyrk-moské, vilket till en början väckte
invändningar och mycket diskussion. Efterhand accepterades dock förslaget och kyrk-moskén
placerades mitt i byn. Inom ramen för drama-arbetet fick eleverna möjlighet att fantisera och
tänka utanför givna ramar. I drama kan det finnas utrymme att föreställa sig en verklighet som
inte begränsas av det man ser till vardags.
När det gäller de yngre barnen så har en viktig målsättning varit att uppmuntra alla elever att
våga göra sin röst hörd i gruppen. Dramalektionerna byggdes till en början upp så att barnen
satt i ring i dramarummet och dramapedagogen utgick från en berättelse där eleverna fick ge
röst åt olika karaktärer, följt av att vissa sekvenser dramatiserades. Många av barnen var blyga
i början och lite rädda för att uttrycka sig.
I följande dialog beskrivs hur en nalle skickades runt i ringen och den elev som hade nallen
hade också ordet, och fick tala för rollkaraktären.
Lärare – i början så härmade dom varandra väldigt mycket men nu står dom på egna ben i
att uttrycka sig
Dramapedagog – och att det har funnits ett lugn i hur vi har arbetat att det inte har blivit den
här (viftar med armarna) stämningen (…) egentligen är det helt fantastiskt att dom har
kunnat vänta på varandra när nallen har gått runt, runt, runt, och alla har sagt snarlika saker
men det har dom gjort jättebra och det tror jag är för att det har funnits det här lugnet och
den här spänningen i berättelsen
Forskare – håller du med om att det blivit en progression med fantasi och inre bilder?
Lärare – ja absolut det tycker jag för i början då var det ju… dom sa lite samma sak och det
var svårt…
Dramapedagog
det går till
–
dom hade lite svårt att greppa vad jag menade men nu har dom insett hur
Lärare – jamen man ser ju hur dom har… tittat ut i rymden och tänkt och kunnat beskriva
någonting och dom som är språksvaga har ju ändå kunnat beskriva… jag tänker på en tjej
här (…) förra gången så berättade hon ju en hel berättelse så det vart ju men oj, det kommer,
det kommer även om hon upprepade och tog lite här och lite där men hon höll ihop det…
Forskare – hon fick prova sitt eget språk istället för att bara upprepa det säkra…
Dramaundervisningen ger eleverna möjlighet att uttrycka sig fritt och uppmuntrar till att
använda fantasi och föreställningsförmåga vilket har visat sig vara ovant för många av barnen.
18 (34)
Att utveckla skolan med drama
Men just detta att få fantisera är något som återkommer i barnens utsagor, när de talar om vad
som är roligt och spännande med dramaundervisningen.
En lärare som gjort flera större teaterföreställningar med sin klass beskriver hur barnen tar
initiativ till att arbeta med teater. När klassen börjat arbeta med stenåldern fick de i uppgift att
göra en personbeskrivning om någon ur ’flodfolket’ eller ’skogsfolket’, de fick också skriva
en berättelse kring det. Tanken var att det inte skulle blir något stort projekt men…
Läraren –…i samband med det då vi hade drama så tänkte jag att då provar jag (…) jag sa
åt dom "gör en liten teater där ni visar vad ni kan om stenåldern" tjopp då var dom ju på
direkt… det blev jättebra, det gick lika bra i båda grupperna och sen sa dom "kan vi inte göra
en större teater och visa upp?" jahapp då kunde jag ju inte neka det, jamen då tänkte jag att
då gör vi det…
Eleverna drev på arbetet och projektet växte:
Läraren – och jag tänkte sablar vad mycket barn, hur ska vi få någon ordning där inne… och
sen sa barnen "vi måste ju ha några sånger också" jaha då fick jag ju leta reda på två sånger
och dom var ju på direkt. Det fränaste av allt var att när vi hade tränat på sångerna så säger
en av pojkarna, som inte brukar sjunga, "men ska vi inte ha en sång på slutet också" - han av
allihopa! Då fick jag ju försöka hitta nåt där också.
I detta teaterprojekt var eleverna aktiva i processen från början till slut, i skapandet av
handlingen och att föreställningen skulle innehålla sånger. Barnen drev också på att de ville
spela upp föreställningen för andra barn och på lärarens initiativ spelades den också upp för
föräldrar på ett föräldramöte. Det var första gången det hände, och det blev mycket uppskattat.
En annan positiv faktor är att klassläraren samarbetar med slöjdläraren så att eleverna kan få
tillverka kläder och föremål inom ramen för slöjden. Det här är ett bra exempel på att eleverna
tillgodogör sig en dramakompetens som växer för varje gång man går igenom processen från
idé till föreställning. Intressant är också att se att eleverna i denna klass delvis har andra slags
dramakompetenser än de elever där dramapedagogerna lett arbetet. Eleverna i den här klassen
har en vana i att lära sig repliker utantill medan i andra klasser är eleverna mer vana vid att
improvisera fram scener. Båda dessa förmågor är värdefulla och viktiga i förhållande till
språkutveckling och självförtroende.
Vad säger eleverna?
När jag intervjuat barn i skolår 1 till 4 har jag först ställt en öppen fråga. ”Vad är det första ni
tänker på, när ni tänker på drama?” Två barn i klass 1 säger att:
- vi kommer att ha jättekul
–
vi kommer att ha superkul
Jag frågar då om det alltid är kul på drama och efter viss betänketid säger de att det kan vara
lite tråkigt ibland. Pojken säger att det finns olika delar, vissa delar är bra och vissa är lite
tråkiga – men att det alltid finns bra delar. Det som inte är så bra är när vi bara ska stå upp
och prata och så och flickan har lite svårt att hitta orden men säger till slut: det är bara… min
19 (34)
Att utveckla skolan med drama
kropp som gör att… det ska vara lite tråkigt. Jag frågar då om hon menar när man ska sitta
stilla för länge och hon fyller i:…ja för man vill leka. Det framkommer på olika sätt hos
många av eleverna att detta att få lov att göra, att vara aktiv och använda sin kropp, är viktigt
för eleverna och något de ser fram emot på dramalektionerna.
En av de metoder som använts i dramaundervisningen kallas processdrama. Det kan t.ex.
innebära att man arbetar med berättelser där eleverna får dramatisera vissa delar av innehållet.
Det innebär också ofta att läraren intar en roll i berättelsen och på så sätt deltar i spelet och
därigenom kan stimulera, stödja och utmana eleverna på olika sätt, exempelvis genom att ta
en lågstatusroll och be eleverna om hjälp.
När jag intervjuar två elever i ettan om de olika berättelser klassen hade arbetat med så tycker
en av pojkarna att den ena berättelsen var bäst och flickan att den andra var mest givande.
Barnen tänker efter innan de svarar och verkar känna sig fria att ha olika åsikter. Pojken kan
inte säga varför han föredrar berättelsen kallad Vattenlösa landet: jag tyckte bara det. Flickan
tycker att det var ett bra slut i berättelsen om Kim, för att huvudpersonen kom hem till sin
familj igen. Det här visar att elever blir berörda av olika slags berättelser, och vikten av att
välja berättelser med omsorg har varit en återkommande diskussion i projektet. Om innehållet
i berättelserna tilltalar barnen ökar deras motivation för att engagera sig i arbetet, även i de
delar som är svåra och krävande.
Två flickor i tvåan tänker på att ha kul när de tänker på drama och att det kan kännas ’pirrigt’
när man ska gå till dramarummet. Flera av barnen i olika klasser använder ordet pirrigt i
intervjuerna, när jag frågar hur det känns när man ska gå till dramalektionen. När jag försöker
förstå vad barnen menar med pirrigt får jag uppfattningen att det är en blandning av förväntan
och en viss osäkerhet, men att det är något positivt. Jag ville i intervjuerna se hur barnen
reagerar om jag ifrågasätter att man ska ha drama i skolan, att det kan finnas vuxna som
ifrågasätter att man avsätter tid till det. Då säger de:
–
Så klart vi lär ju oss nåt
–
Ja dom ska hålla truten med vad dom säger dom ska tänka på vad dom säger
Jag frågar då vad det är man kan lära sig när man har drama, i så fall. Då säger de: det är som
en fantasilektion, man har ganska mycket fantasi och man kan lära sig något om sagor och
berättelser.
I trean säger en flicka att det blir lite som fritid, att leka och klä ut sig, att det är roligt när hon
tänker på drama. Både hon och hennes kompis tycker att det är roligt med teater, men är
överens om att den föreställning de gjorde och visade upp för föräldrar, ”Stenåldersteatern”,
var: nästan lite läbbig, det var pirrigt att spela upp, att ha en mask och att komma ihåg vad
man skulle säga. De säger också att det är kul att fantisera: då kommer man som in i en helt
annan värld. När vi pratar om vad man kan lära sig på drama beskriver en flicka i trean att i
en övning när de skulle vara en annan person: …då kan man lära sig att acceptera alla som
dom är… att ingen är dålig eller bättre än en själv…
Två andra barn i trean säger att man kan lära sig att komma ihåg saker genom att ha drama
och teater och att våga, att få lite mer mod att våga visa upp och att våga sjunga på en scen.
Om de fick bestämma skulle de vilja ha lite mer: lekar och sånt på dramat, fast det bästa är att
20 (34)
Att utveckla skolan med drama
blanda, att ibland ha lekar och ibland spelar man teater. När de ibland fått skapa egna scener
så kan det kännas lite pinsamt när man ska spela upp det för klassen: om man skulle säga fel.
I fyran har eleverna tillsammans med sin lärare och en dramapedagog arbetat med olika
processdramaförlopp som sträckt sig över flera veckor. De beskriver att det är roligt och
spännande och att de tänker på berättelserna mellan lektionerna: vad kommer hända nu? En
elev säger engagerat att: man vill slå den där tanten och menar en elak rollkaraktär i en av
berättelserna. En annan pojke säger: det är mycket roligare nu när man får vara en roll, när
man har fantasi, när man får göra saker inte bara prata och titta på kort. Han refererar då till
de första dramalektionerna som var ganska stökiga då både de vuxna och eleverna prövade sig
fram till hur de skulle arbeta med drama utan att det blev oroligt och okoncentrerat. En flicka
pratar också om att det är roligt att själv fantisera vidare runt berättelserna: hur ser väskan ut?
kommer någon att kunna smita ut från byn? Det framkommer igen hur angeläget det är att
innehållet i lektionerna är viktigt för eleverna. Vilken slags berättelse det är har stor betydelse:
om någon säger nu ska du vara Nalle Puh som går på en väg, då är det inte kul.
När jag frågar några elever i fyran vad det är som gör dramalektionen spännande säger en
pojke: vi kan vara vem som helst, man kan vara vilken ålder som helst, man kan jobba på
olika ställen och det händer en massa nya grejer hela tiden och man vet aldrig vad.
Vi pratar om att man fantiserar och kan vara olika roller på dramat, jag frågar varför det är bra
eller roligt: för att man kan göra något nytt säger en av pojkarna och hans kompis tillägger
man kan känna sig som någon annan, man kan vara skurk, polis, det är roligt… Samtalet
fortsätter:
Forskare – Men ska man hålla på och göra sådant här i skolan, leka och så?
Pojke 1 – Ja, det tycker jag… det är bättre för barnen, man får fantasi… energi
Pojke 2 – Förut var det kanske folk som inte fantiserade så mycket… som jag när jag var
liten… men nu är det roligare
Forskare – Varför tror du att det var så när du var mindre?
Pojke 2 – Jag kanske bara hade tråkigt… jag kanske var trött hela tiden för jag gäspade hela
tiden…
Pojke 1 – Eller kan det vara… man kanske tänker åh det där är töntigt…
Pojkarna är genomgående positiva till dramalektionerna och när jag frågar om det inte finns
något som är tråkigt, svårt eller jobbigt så tänker de efter först och sen säger de att om det blir
för mycket slams då är det jobbigt. Vi pratar om vad det är som gör att det blir ’slams’ och jag
frågar dem om det är svårare att koncentrera sig på drama än på andra lektioner:
nej… det är olika, men eftersom man är mer intresserad på dramat då är man mer fokuserad
på det… än våra lektioner…
Tre flickor i fyran pratar om att det är så roligt att fantisera och spela en roll, det brukar bli så
att man gör om sin röst, att den blir mörkare eller ljusare. En av dem beskriver då något som
hände på en dramalektion. En av flickorna i klassen är väldigt blyg och pratar alltid väldigt
tyst, så det är ofta svårt att höra vad hon säger. I scenen som de två flickorna spelade upp på
21 (34)
Att utveckla skolan med drama
dramalektionen så pratade hon jättehögt och jättebra. Flickorna beskriver också att det är lite
svårt innan man kan sin scen men att sen när man gör det andra gången går det jättebra. De
tre flickorna är väldigt bestämda med att det är roligt, viktigt och bra att fantisera:
…fast man har olika fantasi också jag kanske tänker att gränsen är här och du tycker att den
här, fast då kan man inte bara bestämma och säga nej för man har olika fantasi och det är
din kropp som bestämmer…
Flickorna fortsätter att prata om att man inte ska tvinga varandra, men samtidigt har man olika
fantasi och då kan det bli svårt ibland. Det finns ett dilemma mellan att var och en fritt får
fantisera och att man också måste komma överens för att komma vidare i processen. Samtalet
exemplifierar det subtila samspel som elever får träna sig på i dramaundervisning.
Drama och språkutveckling
Majoriteten av eleverna på Östra Ersbodaskolan har inte svenska som modersmål och därför
har frågan om hur drama kan användas i svenskundervisningen varit återkommande i det
gemensamma arbetet. I början av projektet fanns ett intresse av att mer systematiskt utforska
hur drama kunde användas i genrepedagogik. Trots lärarnas intresse och engagemang visade
det sig svårt att få tid till gemensamma pedagogiska möten där vi kunde planera och utvärdera
arbetet utifrån denna frågeställning. Men språkutveckling och kommunikation har ändå varit
en röd tråd i projektet. Jag skulle kunna ge många exempel där språk och kommunikation har
bearbetats på dramalektionerna, men jag beskriver här några få exempel:
I en klass har man arbetat med ett processdrama som handlar om en by där det börjar hända
mystiska saker. I samband med att eleverna skulle skapa sina rollkaraktärer till dramat fick de
i uppgift av läraren att beskriva ett minne. I denna process insåg läraren att många av eleverna
inte förstod innebörden av ’ett minne’. Detta ledde till samtal och reflektioner som kunde ha
missats om det hade varit en vanlig skrivuppgift. När begreppet minne blev inplacerat i ett
sammanhang, fick en kontext, så bidrog det till att fördjupa elevernas förståelse.
Dramapedagogen i en annan klass introducerade en berättelse kallad Ödehuset, och byggde
med hjälp av skärmar upp en miljö inne i dramarummet. Eleverna fick arbeta med berättelsen
och på en dramalektion gå in i roller av barn som kom till detta hus. Det här upplägget
engagerade barnen mycket och genererade enligt läraren positiva resultat när det gällde
elevernas läsande, skrivande och muntliga arbete.
Forskare – Tycker du att drama-arbetet har tillfört något nytt till skolarbetet som du inte
skulle ha gjort annars?
Lärare – Ja det vi har gjort med läseboken, sammankopplat [med drama], det har vi ju inte
gjort förut, inte på det sättet. Och så den här tyngden att kunna återkoppla, ja det genomsyrar
flera lektioner både det vi gör på dramat men det går liksom att plocka därifrån och ta med
sig in i klassrummet och tvärtom
Forskare
vinst?
–
vad skulle du säga vad är den stora vinsten eller rättare sagt finns det någon
22 (34)
Att utveckla skolan med drama
Lärare – alltså jag upplever ju att barnen får en djupare förståelse det blir ju en tyngd i det
vi gör och jag tänker att många av de här… vi har ju språksvaga barn… där liksom jag
upplever att det blir förstärkt och man får göra, och man får vara i det, och man kan vara
något av de här barnen i Ödehuset och när man läser om det sen
Forskare – upplever du att det påverkar deras motivation?
Lärare – ja det är lättare för dom att prata om saker som dom har upplevt [i drama] absolut
I den klass som arbetat mer teaterinriktat har läraren kunnat konstatera att de flesta eleverna
gärna vill ha roller med repliker. Även om de är nervösa inför detta, så finns det också en
tjusning och en spännande utmaning i det, som övergår nervositeten.
Det pågår ett meningsskapande hela tiden även om det ofta är svårt att exakt ringa in vad det
består i. Läraren menar att de berättelser man arbetat med ger möjligheter för eleverna att
tänka sig in i en annan persons situation och att tala om olika känslor utan att det är eleven
själv som gör det – det är rollkaraktären, vilket gör att man inte blir exponerad på samma sätt:
Lärare – att tänka… hur känner dom sig?... det kunde dom ju uttrycka på många olika sätt…
Med de yngre eleverna har man gjort dramaövningar där man tränar på att benämna olika
kroppsdelar. Många namn på kroppsdelar var okända för många barn och en lärare berättar
vad som hände i slutet av en skoldag när hon bad barnen summera dagens händelser:
Lärare – jag inte låta bli att fråga "vad har ni lärt er idag?" Det var många förslag och så
hade ju någon lärt sig svank!
När dramapedagogen beskrev sitt perspektiv betonade hon att på dramalektionerna används
mycket kroppsspråk och eleverna kan uttrycka sig även om de inte hittar alla ord. Hon
upplevde därmed inte barnen som språksvaga: vi har inga problem att kommunicera med
varandra. Flera av lärarna beskriver styrkan i att det finns lektioner där det verbala språket
inte är nödvändigt för att alla ska kunna delta och vara aktiva.
Sammanfattningsvis
Denna text är ett urval ur det material jag samlat in. Jag har t.ex. utelämnat min mailkorrespondens med lärare och dramapedagoger – och där finns en mängd intressanta saker att
diskutera. För att texten inte skulle bli för omfattande har jag valt ut delar som jag tycker ger
goda exempel på resultaten i projektet. Ett mönster som framträder är att barnen lär sig olika
saker på dramalektionerna beroende på vad lärarna/dramapedagogerna prioriterar och
fokuserar på. I några av barnens kommentarer finns tydliga spår av vad lärare har sagt på
lektioner i samband med övningar t.ex. flickan som säger: det är bra att prova att spela olika
roller för då kan man lära sig att acceptera andra människor och ingen är bättre eller sämre
än en själv. Efter en dramalektion som handlade om att samarbeta och kompromissa kom
barnen in från rasten och berättade glädjestrålande att de samarbetat och kompromissat för det
fanns bara en skrana.6
6
En ’skrana’ är ett lekredskap, en madrass som används för att åka på snö. 23 (34)
Att utveckla skolan med drama
I en klass som jobbat mycket med traditionell teater där man använder kläder och rekvisita,
pratar barnen mycket om att klä ut sig. I en annan klass, där dramapedagogen jobbat mycket
medvetet med s.k. cliff-hangers mellan dramalektionerna, pratar barnen om att det är väldigt
spännande: man vet inte vad som ska hända och det händer alltid något nytt. Detta stämmer
väl med min egen erfarenhet där jag ofta pratade med mina elever om samarbete och hur det
egentligen går till när man samarbetar. När de barnen fick frågan om vad man lär sig eller
tränar sig på, på dramalektioner kom svaret alltid blixtsnabbt: samarbete!
Utmaningen här blir förstås att det inte bara är något som barnen säger, utan att det också
stämmer med vad de faktiskt upplever och verkligen lär sig. Här kan vi kanske dra en parallell
till genrepedagogik som bl.a. innebär att det är viktigt att konkret benämna och prata med
barnen om vilken slags text man arbetar med, vad målen är och exakt vad det är vi tränar på
och ska lära oss nu. Här har en av lärarna också gjort en intressant erfarenhet genom att hon
förklarade vad ordet instruktion betyder. I samband med att läraren och dramapedagogen
diskuterade vikten av hur man instruerar dramaövningarna började läraren mycket tydligt tala
om för eleverna: nu kommer en instruktion. Här genomgick eleverna en tydlig utveckling från
förvirring till att efter hand bättre kunna skilja ut en instruktion från annat prat och att själva
kunna läsa enkla instruktioner på tavlan och följa dem.
I ett samtal med en dramapedagog och lärare pratade vi om att de i början av projektet
fokuserat mer på det sociala samspelet under dramalektionerna. Övningarna valdes i högre
utsträckning med tanke på detta och de pratade mer med barnen om att samarbeta.
Dramapedagogen kan se att samarbete kommit i andra hand när fokus har flyttats till
språkutveckling och genrepedagogik. Vi konstaterade att det är av betydelse att man explicit
pratar om och tränar samarbete med eleverna för hur mycket de utvecklas på den punkten.
Gemensamt för alla barn (utom två flickor som enligt sin lärare är kritiska/negativa till det
mesta) är att det första de tänker på när det gäller drama är att det är roligt, spännande och kul.
Inga barn blev tveksamma när jag påstod att det kan finnas vuxna som inte tycker att man ska
ha drama i skolan, eftersom man då mest leker och kanske inte lär sig så mycket. Tvärtom var
det många av barnen som med eftertryck sa att man absolut ska ha drama i skolan.
Eleverna anser att man kan lära sig saker på dramalektioner, men det är lite svårare för dem
att sätta ord på exakt vad. Det rör sig om fantasi, om att våga, att samarbeta, förstå berättelser
och flera av dem nämner också att man kan kombinera drama med andra ämnen och lära sig
om t.ex. stenåldern. De flesta av barnen drar lite på det, men håller med om att det ibland kan
bli lite tråkigt och jobbigt när det blir för mycket prat, stillasittande eller ’slams’. Men detta
verkar inte vara något som de tycker är ett stort problem eller som dominerar. På frågan om
hur de tycker att man ska lägga upp drama-arbetet framöver är alla barn överens om att det är
bra att blanda och variera, så att man både ’gör lekar’ och ’spelar teater’.
Exempel på resultat i projektet
•
Dramalektionerna representerar ett lustfyllt lärande där eleverna förväntar sig att få
uttrycka sig med kroppen och använda sin fantasi
24 (34)
Att utveckla skolan med drama
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
När eleverna blir engagerade av de berättelser som används på dramalektionerna får
det positiva effekter på deras skrivande och muntliga förmåga
Lärarna upplever att de fått fortbildning i hur man kan integrera drama i
undervisningen
Drama har bland annat inneburit lärarledd lek, vilket har haft positiva effekter på
elevers förmåga att leka och samspela tillsammans
Arbetsformer har utvecklats så att det är möjligt att ha drama i helklass
Fungerande upplägg för dramalektioner har utformats så att elever med
koncentrationssvårigheter kan delta
En lärprocess har initierats och utvecklats där lärare och elever har fått ökad förståelse
för drama som ämne och metod
Drama har aktualiserat behov av förhållningssätt för att hantera kreativt kaos
Vuxnas föreställningar om en bra dramalektion kan skilja sig från elevernas
Erfarenheter har gjorts av hur man kan dokumentera och utvärdera dramaundervisning
Erfarenheter har gjorts av hur man kan aktivera elever, fånga upp deras idéer, fantasi
och spontanitet, och använda det i drama-arbetet
Utmaningar inför fortsatt arbete med drama i undervisningen









Hur ska resultaten av projektet kunna delges till all personal på skolan?
Bör dramaundervisningen utvidgas till alla årskurser?
Om inte, i vilka klasser ska dramaundervisning ske i framtiden?
Hur kan en progression i dramaundervisningen beskrivas och genomföras?
Hur kan utvärdering av dramaundervisningen göras?
I vilken grad behöver fler lärare/all personal involveras för att dramaundervisningen
ska fortsätta att utvecklas och bli en naturlig del av skolans verksamhet?
Vad krävs i så fall av fortbildning, planeringstid och uppföljning/utvärdering?
Hur kan dramaundervisningen dokumenteras och bedrivas på ett systematiskt sätt så
att den inte står och faller med enskilda lärare?
Finns det behov av fortsatt forskning och vilka frågor skulle den i så fall inriktas på?
Vilka möjligheter finns att söka medel till fortsatt forskning?
25 (34)
Att utveckla skolan med drama
Reflektioner från en rektor
Tomas Forslund, rektor, Östra Ersbodaskolan
Östra Ersbodaskolan är en liten skola i Umeå med stor andel flerspråkiga elever. Vi har
många barn som kommer med ingen eller dålig kunskap i svenska språket. Detta ställer stora
krav på pedagogerna att finna arbetssätt som ger eleverna möjlighet att utvecklas. Under
många år har vi fokuserat på att finna språkutvecklande arbetssätt både på skola och fritids.
Bristande språkförmåga och kommunikation ställer till det både i det sociala samspelet samt
inom det kunskapsmässiga området. För att det kunskapsmässiga skall utvecklas väl måste det
sociala fungera. Vi vet att dålig språklig förmåga ställer till det mycket för våra elever, många
konflikter uppstår i spåren av språkliga missförstånd.
Största delen av vår kommunikation är ickeverbal, trots det så är skolans huvudfokus det
talade- och skrivna språket. Då vårt uppdrag är att ge eleverna maximala förutsättningar att
växa som personer och utvecklas personligt och kunskapsmässigt ville vi utveckla denna del
av vår undervisning.
I arbetet med att utveckla språk/kommunikation var steget till drama i undervisningen ganska
kort. Kan vi med dramats hjälp utveckla barns kommunikativa förmåga? Kan vi ge dem fler
redskap? Kan vi genom drama hjälpa barn med kommunikationen och att bli tydligare. Kan vi
hjälpa barn att växa och utveckla en bra självkänsla? Detta var frågor vi ställde oss.
Skolans ansvar är komplext och vi är styrda av skollag, läroplaner mm samt tradition inte
minst. Då kravbilden är stor krävs det många gånger mod att pröva alternativa arbetssätt.
Lärarna har stor frihet i hur undervisning formas men styrs mycket av kravbilden som
föreligger.
En förutsättning är att lärarna själva blir trygga med arbetssättet och att de vet värdet för
eleverna. Att kunna motivera alternativa arbetssätt först för sig själv, sedan för kollegor och
26 (34)
Att utveckla skolan med drama
föräldrar är viktigt. Att få till en förändring av synen på lärande tar tid och det krävs därför ett
långsiktigt arbete.
Lärarna som varit aktiva i detta projekt säger sig se många positiva förändringar, både
avseende det sociala samspelet, trygghet och förmåga att visa fler sidor av sig. Det finns
exempel där elever ganska direkt har överfört nya kunskaper/erfarenheter från dramat till
skrivna uppgifter. Språket har fått fler nyanser, vilket varit ett mål.
Jag vill att vi fortsätter detta arbete. Jag anser att det aldrig varit viktigare än nu. Vi oroas ofta
över att barn till så stor del ”leker” via datorn, stillasittande och oftast ensamma istället för lek
i samspel med kamrater. Vi måste ge barnen alternativa redskap för att utveckla språk och
kommunikation.
Jag vet att lärarna uppskattar den handledning vi har idag! Att lärarna tillsammans pratar
igenom och får råd och stöd för dramaarbetet. Jag tror att lärarna behöver stöd även framöver,
för att kunna fortsätta utveckla sitt arbete.
27 (34)
Att utveckla skolan med drama
Hur går vi vidare?
Helge von Bahr och Eva Österling
Hur går vi vidare – med drama i undervisningen?
Kulturcentrums och Östra Ersbodaskolans samarbete kring drama i undervisningen inleddes
2010 med den gemensamma ambitionen att arbeta långsiktigt och att gemensamt söka
utveckla drama och skolans arbete med drama. Med forskningsstudien som hävstång
formulerades följande visionära mål för projektet:
-
Teater och drama ska utgöra en integrerad och naturlig del i undervisningen på skolan.
Trivseln och samvaron bland eleverna på skolan ska öka och deras självförtroende och
självkänsla höjas.
Elevernas kunskapsnivå och uttrycksförmåga ska påverkas positivt sett ur ett
måluppfyllelseperspektiv.
Kunskapen om estetiska lärprocesser ska öka hos personalen vid Östra Ersbodaskolan
och Kulturcentrum.
Östra Ersbodaskolan ska utgöra ett inspirerande exempel för övriga skolor i Umeå och
landet i hur man kan integrera drama och teater i skolans arbete.
Under hösten 2014 avslutas forskningsdelen av Kulturcentrums och Östra Ersbodaskolans
samarbete kring drama och teater, men samarbetet går vidare och delvis i nya banor. En av
Kulturcentrums dramapedagoger fortsätter läsåret 2014-2015 sitt arbete med drama i
undervisingen tillsammans med klassläraren i årskurs 2 och en andra dramapedagog ansvarar
nu för handledning av de lärare på skolan som arbetar med drama och teater i sina klasser.
Både skolan och Kulturcentrum formulerar idag, liksom tidigare, en stark vilja att gå vidare
med sitt samarbete kring drama i undervisningen. Ett fruktbart och nära samarbete som
inleddes 2010 och som handlar om att söka utveckla, inte bara skolan med drama, utan också
28 (34)
Att utveckla skolan med drama
och främst söka gemensam kunskap och erfarenheter om dramats möjligheter och bereda
konsten och det egna skapandet och uttrycket en större roll i skolans värld.
Hur går vi vidare – med dramaforskningen?
Svenska elevers skolresultat har enligt internationella mätningar försämrats under senare år.
Samtidigt har forskningsstödet för att använda drama i undervisningen blivit allt starkare –
medan möjligheterna för lärare att utbilda eller fortbilda sig i drama har minskat drastiskt.
Detta är en paradoxal situation. Givet att god språkförmåga och social kompetens är centralt
för elevers långsiktiga utveckling och för lärande inom alla skolämnen ser vi det som högst
angeläget att sprida kunskap om drama i skolan. Ur ett forskarperspektiv har vi än så länge
bara påbörjat sökandet efter svar på den övergripande frågeställningen:
Vad krävs för att lärare ska tillägna sig dramapedagogik som pedagogiskt
redskap och integrera det i sin egen undervisning?
Lärarna i det aktuella projektet efterlyste inledningsvis: tid för planering och reflektion, tips
och idéer, gärna en god förebild samt fortbildning. Samarbetet mellan skolans ledning och
lärare, dramapedagoger från Kulturcentrum och dramaforskare med en rådgivande funktion,
samt viss extern fortbildning, betyder att mycket av det lärarna efterfrågade har genomförts.
De lärare som medverkat i projektet är också uttalat positiva till samarbetet med dramapedagoger och möjligheten att diskutera idéer och utmaningar med dramaforskaren.
Om detta också leder till att lärarna som medverkat har tillgodogjort sig så mycket att de på
eget initiativ fortsätter att använda drama i sin undervisning efter projekttiden återstår att se.
Utöver forskningen inom ramen för det här projektet, som ännu inte är avslutad, bedrivs
annan dramaforskning. En pågående studie behandlar samverkan mellan skolor, dramapedagoger och konstnärer. En annan studie handlar om vad som händer när lärare och elever
möts i en fiktiv situation där båda parter är i roll. Ytterligare en studie undersöker hur eleverna
upplever lärandet i drama, vad är det egentligen man lär sig och hur? Frågan om varför just
drama ökar elevers läs- och skrivförmåga, och hur det går till, återstår också att besvara.
29 (34)
Att utveckla skolan med drama
Litteraturtips – handböcker om dramapedagogik
Björkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan.Stockholm: Liber.
Bolton, G. (2008). Drama för lärande och insikt: om dramapedagogik i teori och praktik;
texter i urval av Anita Grünbaum. Göteborg: Daidalos.
Byréus, K. (1990/2012). Du har huvudrollen i ditt liv – om forumspel som pedagogisk metod
för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber.
Grünbaum, A. (2009). Lika och unika. Dramapedagogik om minoriteter. Göteborg: Daidalos.
Grünbaum, A. & Lepp, M. (2005). DRACON i skolan. Drama, konflikthantering och medling.
Lund: Studentlitteratur.
Heggstad, K. M. (2014). 7 vägar till drama. Grundbok i dramapedagogik för förskollärare
och lärare. Lund: Studentlitteratur.
Henriksson, L. (1987). Lära i lek och drama. Stockholm: Natur och kultur.
Hägglund, K. & Fredin, K. (1993/2011) Dramabok. Stockholm: Liber.
Lindqvist, G. (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Owens, A. & Barber, K. (2006). Dramakompassen - planering, innehåll och strukturer,
utvärdering och reflektion av processdrama. Helsingfors: Draamatyö.
Rasmussen, V. & Erberth, B. (1991/2008). Undervisa i pedagogiskt drama – från
dramaövningar till utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur.
Wagner, B. J. (1993). Drama i undervisningen. En bok om Dorothy Heathcotes pedagogik.
Göteborg: Daidalos.
Wagner, B. J. (1998). Educational Drama and Language Arts – What Research Shows.
Porthmouth: Heinemann.
Österlind, E. (Red.) (2011). Drama – ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur.
Östern, A-L (2006). Emerging research as a basic for developing a poetics of drama
education. NJ Drama Australia Journal, 30:2, 9-25.
30 (34)
Att utveckla skolan med drama
Referenser
Ahlstrand, P. (2014). Att kunna lyssna med kroppen. En studie av gestaltande förmåga inom
gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater. (Avh.) Stockholms universitet.
Baldwin, P. (2009). School Improvement Through Drama. A Creative Whole Class Whole
School Approach. London and New York: Continuum.
Bamford, A. (2006). The wow factor: global research compendium on the impact of the arts
in education. Münster: Waxmann.
Chaib, Ch. (1996). Ungdomsteater och personlig utveckling. En pedagogisk analys av
ungdomars teaterskapande. (Avh.) Lunds universitet.
DICE (2010). The DICE has been cast. Research findings and recommendations on
educational theatre and drama. (www.dramanetwork.eu)
DRACON International (2005). Bridging the fields of drama and conflict management.
Empowering students to handle conflicts through school-based programmes. Malmö:
Malmö Universitet.
Fredriksson, K. (2013). Drama som pedagogisk möjlighet. En intervjustudie med lärare i
grundskolan. (Lic. avh.) Linköping: Linköpings universitet.
Gralvik, E. (1975). Psykodrama. Träning i social interaktion med särskoleelever. (Avh.)
Stockholm: Psykologiförlaget.
Holmgren-Lind, L.E.Ch. (2007). Pedagogiskt drama i skärningspunkten mellan teaterkonst
och estetisk praktik. (Lic.avh.) Linköping: Linköping Universitet.
Hägglund, K. (2001). Ester Boman, Tyringe Helpension och teatern. Drama på en
reformpedagogisk flickskola 1909-1936. (Avh.) Stockholm: HLS förlag.
Jacquet, E. (2011). Att ta avstamp i gestaltande. Pedagogiskt drama som resurs för skrivande.
(Lic.avh.) Stockholm: Stockholms universitet.
Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket
Lindqvist, G. (1995). The Aesthetics of Play. A Didactic Study of Play and Culture in
Preschools. (Avh.) Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Lindvåg, A. (1988). Elsa Olenius och Vår teater. (Avh.) Stockholm: Rabén & Sjögren.
Olsson, E.-K. (2006). Att vara någon annan. Teater som estetisk läroprocess vid tre 6–9skolor. (Lic.avh.) Växjö: Växjö universitet.
Podlozny, A. (2000). Strengthening Verbal Skills through the Use of Classroom Drama: A
Clear Link. Journal of Aesthetic Education 34(3/4), 239–275.
Silfver, B. (2011). Karneval i klassrum - kunskap på hjul. En studie av elevers möten med
clown analyserade med narrativ metod och poetisk etnografi. (Avh.) Åbo: Åbo Akademi.
Skolinspektionen (2011). Musik i grundskolan: Är du med på noterna, rektor? Stockholm:
Skolinspektionen.
31 (34)
Att utveckla skolan med drama
Sæbø, A.B. (2009). Drama og elevaktiv læring: en studie av hvordan drama svarer på
undervisnings- og læringsprosessens didaktiske utfordringer. (Avh.) Trondheim: NTNU.
Sternudd, M.-M. F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran? Fyra
dramapedagogiska perspektiv – dramapedagogik i fyra läroplaner. (Avh.) Uppsala:
Uppsala universitet.
Törnquist, E.-M. (2000). Skapande föreställning. Elevers uppfattningar av arbetet i ett
musikalprojekt. (Lic.avh.) Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet.
Törnquist, E.-M. (2006). Att iscensätta lärande – Lärares reflektioner över det pedagogiska
arbetet i en konstnärlig kontext. (Avh.) Malmö: Malmö Academy of Music.
Wiechel, L. (1976). Roller och rollspel. Översikt jämte explorativa undersökningar. (Avh.)
Lund: Liber Läromedel/Gleerup.
Winner, E., Goldstein, T. & Vincent-Lancrin, S. (2013). Art for Art's Sake?The Impact of Arts
Education, Educational Research and Innovation, OECD Publishing.
http://dx.doi.org/10.1787/9789264180789-en (hämtad 2014-09-09).
Öfverström, Ch. (2006). Upplevelse, inlevelse och reflektion – drama som aktiv metod i
lärandet: En teoretisk analys och en empirisk undersökning av hur lärare tänker när de
använder drama som metod. (Lic.avh.) Linköping: Linköpings Universitet.
Österlind, E. (2011a). ‘What Theatre is All About’. Students’ Experiences of the Swedish
Theatre Arts Program. Youth Theatre Journal 25(1), 75–86.
Österlind, E. (2011b). Dramalärares ledarskap – med helhet som ledstjärna. I E. Österlind
(Red.). Drama – ledarskap som spelar roll (s. 134–151). Lund: Studentlitteratur.
32 (34)
Att utveckla skolan med drama
Att utveckla skolan med drama
2014-12-04
Kontaktuppgifter:
Helge von Bahr, [email protected]
Mer information:
Foto: privat
Att utveckla skolan med drama
Kulturcentrum för barn och unga
Postadress:
901 78 Umeå
Besöksadress: Västra Strandgatan 4
Webbplats:
www.umea.se/kulturcentrum