förskolan loppans plan mot likabehandling, diskriminering och

FÖRSKOLAN LOPPANS
PLAN
MOT
LIKABEHANDLING,
DISKRIMINERING
OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING
Inledning
1
Planen mot likabehandling, diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja
barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan, att skapa en förskola fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning för att
barn ska kunna utvecklas. Från och med 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två
regelverk, diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. Lagarna förbjuder diskriminering
och kränkande behandling, och ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete
för att främja barns lika värde och möjligheter samt för att förebygga trakasserier och
kränkande behandling. På förskolan skall vi arbeta för alla barns lika värde och rättigheter
oavsett
 kön
 etnisk tillhörighet
 religion eller annan trosuppfattning
 funktionshinder
 sexuell läggning
 könsöverskridande identitet eller uttryck
 ålder
”1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion
de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets
eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller
annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller
ställning i övrigt.”
”2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet
skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars,
vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.”
Utdrag ur FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 2
”En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är
värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.”
”Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors
situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och
utveckling.”
Utdrag ur Lpfö98
Definition av diskriminering
Diskriminering är när ett barn blir särbehandlat eller sämre behandlat än andra barn på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
2
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Men man kan
också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga
och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av barn.
Trakasserier Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och
skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell
natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt
material.
Transsexualism Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra
sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Etnisk tillhörighet
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk
tillhörighet.
Vad räknas som etnisk tillhörighet?
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma
sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något
annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter.
Arbeta mot rasism Förskolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och
främlingsfientlighet enligt skollagen.
Religion och annan trosuppfattning
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion
eller annan trosuppfattning.
Religion Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska
grundlagen. Lärandet i förskolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och förskolan
får inte missgynna något barn på grund av hans eller hennes religion.
Annan trosuppfattning
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett
naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
Funktionshinder
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
funktionshinder.
Vad räknas som funktionshinder?
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.
Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana
som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan
uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en
medfödd eller förvärvad skada.
3
Sexuell läggning
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell
läggning.
Med sexuell läggning menas
• homosexualitet • bisexualitet • heterosexualitet. Homofobi är en ideologi, en uppfattning
eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en
starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk
hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande
identitet eller uttryck.
Vad är könsöverskridande identitet eller uttryck?
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp
som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring
könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och
flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter,
intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och
transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella
könsidentiteterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens
könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som
diskriminerar känner till begreppen.
Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med
könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Observera även att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön.
Ålder
Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. Det är tillåtet att
särbehandla på grund av ålder • vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass,
skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara
skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och
elevernas ålder.
Ålder som diskrimineringsgrund
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.
Definition av trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att barnets värdighet kränks.
Exempel på detta kan vara;
 Fysiska
(slag, knuffar)
 Verbala
(hot, svordomar, öknamn)
 Psykosociala
(utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
 Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier)
Trakasserier
är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
4
Kränkande behandling
är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund.
Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier eller kränkande behandling.
Man behöver inte haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller
trakasserier. Det är effekten som avgör.
Vision
På vår förskola skall varje barn känna trygghet, få utveckla sin egen identitet och känna sig
respekterad. Barnet ska utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar och
behov i nära samarbete med hemmet. Alla som vistas på förskolan ska visa respekt, omtanke
och empati gentemot varandra.
Till dig som förälder
Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling ska du alltid vända dig till personalen. Det kan
vara svårt att ta till sig att ens eget barn diskriminerar, trakasserar eller kränker andra
barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta
gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet.
Som en vuxen har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. Om vi
inte gör det kan det tolkas som att vi accepterar beteendet.
Kartläggning och nulägesanalys

Vår barngrupp består av 9 barn, 6 flickor och 3 pojkar.
5

Vi har 2 barn med annat modersmål än svenska.

Vi är tre personal som arbetar heltid.
Rutiner och regler
Det är viktigt att vi i arbetslaget är överens, så att vi har samma regler och rutiner.
Vi skapar trygghet för barnen genom:
Närvarande personal, struktur i vardagen, tydliga rutiner, tydliga trivselregler, inspirerande
miljö, väl genomtänkta aktiviteter och bra utbud av lekmaterial.
Genom att vara närvarande med barnen och observera deras samspel och förhållningssätt kan vi
arbeta aktivt med att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Vi
bemöter varje barn utifrån dess individuella personlighet oavsett kön eller etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
I vår verksamhet är det svårt att kränkningar uppstår mot barnen, för att små barn har alltid en
vuxen med. Vid sovstunden sover barnen själva men en vuxen går in med jämna mellanrum för
att se att allt är lugnt.
Vi arbetar för att främja likabehandling och för att förebygga och förhindra diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling, arbetar vi i det dagliga utifrån följande
mälsättningart:
- Vara respektfulla mot varandra.
- Samtala med barnen om människors olika förutsättningar.
- Ge barnen ökat inflytande och delaktighet.
- Stötta barnen i att hantera konflikter.
Vi uppmuntrar barnen att:
- Säga förlåt och förstå varför man gör det.
- Våga säga nej till sådant man inte vill.
- Hjälpa varandra.
- Tala om hur man känner och tänker.
- Ta ansvar för sina handlingar.
Språkbruk
Vi arbetar medvetet med hur vi använder vårt språk på vår avdelning. Nedlåtande
kommentarer och svordomar accepterar vi inte. Detta gäller både barn och vuxna.
6
Kroppsspråk
Vi tillåter inte nedlåtande grimaser/miner, utfrysning, knuffar, slag o.s.v. Detta gäller både
barn och vuxna.
Barnens inflytande
Barnens intressen ligger till grund i vår pedagogiska verksamhet. Vi observerar och samtalar
med barnen om deras intressen och använder oss av det i vår planering.
Föräldrakontakt

föräldramöte 1 gång/år (höstterminen)

utvecklingssamtal 2 gånger/år

inskolningssamtal

föräldrasamtal vid behov

daglig kontakt vid lämning och hämtning

brukarrådsmöte 2 gånger/år

brukarenkät

förskolans dag
För att förebygga och motverka att något barn mår dåligt på förskolan, för vi en ständig dialog med
barn och föräldrar om barnens trygghet och trivsel. Detta sker i den dagliga kontakten med barn och
föräldrar men även vid utvecklingssamtalen. Vid föräldramöte diskuterar vi och visar att
likabehandlingsplanen finns på förskolan.
Arbetsklimat
Vi i arbetar ständigt med att ha en öppen dialog och ett positivt bemötande mot varandra.
Kartläggning och nulägesanalys
Förskolan Loppan är en lägenhetsförskola med 2 hallar och 4 lekrum. Miljön på förskolan är
avlångt uppbyggd, då rummen ligger efter varandra i följd. I nuläget finns det 9 barn på
förskolan vilket gör att det blir ett lugnare klimat. En vuxen ska alltid vara där barnen är. På
avdelningen är barnens ålder 1-3 år, då förekommer ofta situationer där barnen gärna vill leka
med samma sak och blir oense om det. Situationer som kan uppstå utan att pedagogen hinner
se är i lektältet och under vilostunden.
Mål
7

Vi accepterar inte några former av diskriminering eller kränkande behandling. Det är
all personals skyldighet att vara mycket tydlig i markeringar när det gäller kränkande
eller diskriminerande ord och handlingar. Vi skall reagera direkt och tydligt. När
föräldrar eller andra vuxna finns i förskolan gäller planen mot diskriminering och
kränkande behandling även för dem.

Alla barn ska känna sig trygga och välkomna på vår förskola.

Tydliga rutiner och regler för vikarier.

Alla barn ska känna sig delaktiga i våra aktiviteter och deras intressen ska tas tillvara,
utifrån deras egna förutsättningar.

Bra kontakt med föräldrar.

Bra arbetsklimat.

Lyfta fram barnens olika kulturer.

Ge en positiv bild av alla våra olikheter.

Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i
andra människors situation samt vilja hjälpa andra.
Åtgärder
Kring situationer som kan uppstå
Har vi som mål att på bästa möjliga sätt förutse olika händelser och stoppa dem i tid. Avleda
det negativa till positivt. Vid vilostunden ska alltid en pedagog gå in till barnen med 5
minuters mellanrum. När barnen är i lektältet ska vi istället ha bättre uppsikt av vad de gör.
Under den fria delen av dagen är personalens uppgift att aktivt närvara och stödja barnens
positiva idéer, vara bra förebilder, ingripa om någon form av kränkning förekommer och
observera samspel mellan alla individer.
Trygga barn
För att barnen ska känna sig trygga på vår avdelning har vi ett närvarande arbetssätt mot
barnen som ger varje barn den tid och uppmärksamhet den behöver.
Vi arbetar med att få en god gruppkänsla, så att gruppen blir till en stabil, trygg och positiv
skara av lekande barn. Alla barn uppmärksammas på samlingar, även de barn som inte är
närvarande.
Rutiner och regler
8
Vi ska alla ansvara för att muntligt informera vikarier om våra rutiner och arbetssätt. Vi har
vårt dagsschema (för både barn och personal) för aktiviteter och ansvarsfördelning.
Språkbruk/kroppsspråk
Vi i arbetslaget ansvarar alla för att vi använder ett vårdat språkbruk och kroppsspråk.
Barn gör som vi gör.
Barnens inflytande
Vi ska arbeta med att ta tillvara på barnens intressen, tankar och funderingar, genom att vara
lyhörda, nyfikna och engagerade. Vi ska ta tillvara på spontaniteten hos barnen och spinna
vidare på deras idéer, genom att samtala och observera.
Vi låter barnen ha en möjlighet och förmåga att påverka verksamheten så att de får ett
grundläggande demokratiskt synsätt.
Alla barn ska få komma till tals i samtal i gruppen, alla ska få tala klart utan att bli avbruten
av annat barn eller vuxen. Den vuxna har ett särskilt ansvar av att de barn som inte vill tala
inför hela gruppen ändå får sin röst hörd.
Arbetsklimat
Vi arbetar för ett bra arbetsklimat genom att ha en öppen dialog, ett trevligt och positivt
bemötande.
Ett bra arbetsklimat utgör grunden för allas trygghet, trivsel och utveckling.
Information om planen skall ske i samband med;
Inskolning
Föräldramöte och föräldrasamtal
Nyanställning och vikarier
Ansvariga personer
Ansvariga för utförande, uppföljningar och observationer åligger alla i personalen.
Rutiner för akuta situationer
Så här går vi tillväga när kränkande situationer uppstår.
9
A. När personalen ser:
1. Avbryt situationen. Vad har hänt?
2. Berätta för arbetslaget om det som inträffat.
3. Samtala med vårdnadshavare för att få reda på om barnet berättat något hemma.
4. Åtgärd. Vad/hur gör vi? Se ”Fortsatta åtgärder”.
5. Samtala med vårdnadshavare (så här går vi vidare…).
B. När föräldrar berättar eller när barnet själv säger till eller visar:
1. Observation av barnets sociala situation på avdelningen.
2. Samtala med vårdnadshavare, barnet och eventuellt andra inblandade barn och vuxna.
3. Samtala med arbetslaget och vid behov även specialpedagog och rektor.
4. Åtgärd. Vad/Hur gör vi? Se ”Fortsatta åtgärder”.
5. Samtala med vårdnadshavare (så här går vi vidare…).
C. När vuxen kränker barn:
1. Ta upp enskilt med den vuxna vad du reagerat på.
2. Samtala i arbetslaget.
3. Informera rektor om det fortgår.
4. Rektor tar kontakt med den vuxne för att komma åt problemet och tillsammans med denne
komma överens om hur man ska gå vidare.
D. När vuxen kränker vuxen:
1. Ta upp enskilt med den vuxne vad man reagerat på.
2. Samtal i arbetslaget.
3. Vid behov kontakta rektor.
Fortsatta åtgärder för situationer under A och B
1. Utse en ansvarig pedagogisk personal. Viktigt att dokumentera åtgärder som görs.
2. Arbeta enskilt med det berörda barnet. Till exempel att stärka och lyfta fram det berörda
barnets sociala plats i gruppen.
3. Arbeta med hela barngruppen. Till exempel genom tema arbeten, läsa böcker, se film som
handlar om berörda problem.
4. Uppföljning i arbetslaget vid avdelningsplanering.
10
5. Uppföljning med föräldrar inom tre veckor. Är problemet löst så är åtgärden klar.
6. Förankra hos specialpedagog och rektor i samråd med vårdnadshavare och personal.
7. Arbetslaget utvärderar. Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vad ska vi dra för
lärdomar av detta? Vad gör vi vid liknande situationer?
8. Utvärdering tillsammans med vårdnadshavare.
Fortsatta åtgärder för situationer under C och D
1. Rektor följer upp genom samtal med berörd vuxen utifrån överenskommen tidsperiod.
Viktigt att dokumentera åtgärder som görs.
2. Rektor har särskilt ansvar för att följa upp och att utvärdera samspelsklimatet på aktuell
avdelning/förskola under ett år framåt.
Utvärdering
När vi har vår avdelningsplanering (1 gång/månad) diskuterar vi hur långt vi kommit i vårt
arbete med målen, vi utvärderar det vi hittills gjort. De erfarenheterna tar vi med oss när vi
efter ett år (i augusti) ska göra en större utvärdering av planen. Vi har då fått en ny barngrupp
och behöver diskutera vad vi ska arbeta med just då, och gör kompletteringar i den plan som
finns.
11