Handlingsprogram för Jämtlands län gällande blivande

MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
1 (23)
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
32713-2
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
Handlingsprogram för Jämtlands
län gällande blivande / nyblivna
föräldrar med Neuropsykiatrisk
och/ eller intellektuell
funktionsnedsättning av betydelse
för föräldraskapet.
Originalupplaga 2009 – framtagen av samverkansgruppen
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
2 (23)
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
32713-2
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
Innehåll
1
Bemötande och pedagogik ............................................................................ 4
2
Verksamheternas roller ................................................................................. 6
2.1
Mödrahälsovårdens (MHVs) roll ............................................................... 6
2.2
Kvinnosjukvårdens roll (Spec-MVC/Freja/förlossning/BB) .......................... 7
2.3
Barnhälsovårdens (BHVs) roll.................................................................. 7
2.4
Föräldra- och barnhälsans (FBHs)roll (MBHV-socionomer och -psykologer) .. 8
2.5
BUP’s roll: ............................................................................................ 8
2.6
Förskolans roll ...................................................................................... 9
2.6.1
Familjecentral/öppen förskola ........................................................... 9
2.6.2
Förskolan ....................................................................................... 9
2.7
Resursenheten för vuxenhabiliteringens (RVHs) roll ................................... 9
2.8
Neuropsykiatriska mottagningens (NPs)roll ..............................................10
2.9
LSS roll ...............................................................................................10
2.10
Socialtjänstens roll ...............................................................................11
3
Bilaga 1- Kort information om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ...........12
3.1
ADHD .................................................................................................12
3.2
ADD ...................................................................................................13
3.3
ADHD i kombination med DCD ...............................................................13
3.4
Tourette syndrom .................................................................................13
3.5
Autismspektrumtillstånd (ATS): .............................................................14
4
Bilaga 2 - Kort information om intellektuell funktionsnedsättning ......................15
4.1
5
Vad är intellektuell funktionsnedsättning? ................................................15
Bilaga 3 - Kort information om Socialtjänstens, LSSs och RVHs uppdrag ...........17
5.1
Socialtjänsten ......................................................................................17
5.2
LSS ....................................................................................................18
5.2.1
Hur arbetet kan se ut utifrån att personer med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar fått och beviljats LSS insatsen Råd och stöd ..................20
5.3
6
Resursenheten för vuxenhabilitering (RVH) ..............................................21
Bilaga 4 – informationskällor och referenser ...................................................22
6.1
Bra och lättillgängligt material att läsa och hämta: ...................................22
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
3 (23)
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
32713-2
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
6.2
APPAR/annan info angående ADHD .........................................................22
6.3
Referenser: .........................................................................................23
Samverkansgruppen består av representanter från:
LSS-enhet, (LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Socialtjänsten
Förskolan
MHV=Mödrahälsovården
Kvinnosjukvården
BHV=Barnhälsovården
FBH=Föräldra-och barnhälsan-Kompetenscentrum för barn- och Mödrahälsovård
BUP=Barn- och Ungdomspsykiatrin
RVH=Resursenheten för vuxenhabilitering
NPM=Neuropsykiatriska mottagningen
UPM=Ungdomspsykiatrisk mottagning
Representanter från verksamheterna nedan har inte deltagit aktivt i gruppen
men bör bjudas in, ffa vid fortbildningsinsatser:
BUM=Barn- och Ungdomsmedicin
BUP=Barn- och ungdomspsykiatrin
BUH=barn- och ungdomshabiliteringen
Representanter för enheterna träffas minst en gång per år (på våren) för:
-
uppföljning av fall som varit under föregående år
utveckling och uppdatering av VP utifrån identifierade behov
för att ge utrymme till erfarenhetsutbyte mellan verksamheterna
Tätare träffar kan sammankallas vid behov uppkommer inom någon verksamhet.
Mödrahälsovårdsöverläkaren är sammankallande.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
4 (23)
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
32713-2
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
Personal inom vårdkedjan Mödrahälsovård - Förlossning/BB – Barnklinik –
Barnhälsovård – FC (Familjecentral) – Öppenförskola - Förskola möter då och
då föräldrar med neuropsykiatriska och/eller intellektuella funktionshinder.
För att öka kunskapen kring dessa funktionshinder samt underlätta för personalen i
vårdkedjan har ett handlingsprogram utarbetats med tips avseende bemötande
och pedagogik, verksamheternas olika roller och vilket ansvar respektive instans
har. I bilaga finns beskrivning av de olika funktionshindren.
1 Bemötande och pedagogik
Svårigheternas art och grad varierar från person till person och du behöver
specifik kunskap om varje individ du möter men generellt sett har personer
med neuropsykiatriska/intellektuella funktionshinder behov av att:








Tänk











få stor förståelse från omgivningen; funktionsnedsättningen kan bli ett
handikapp i fel miljö och vid felaktigt bemötande.
få tydlighet
ha förutsägbarhet, rutiner och en väl strukturerad vardag
få åskådlighet
ha en anpassad kravnivå, med realistiska krav och förväntningar
kunna undvika stress
kunna använda hjälpmedel för att spara kraft
ha en kontaktperson eller mentor, som kan fungerar som ”tolk” eller som kan
hjälpa individen i boende, vid myndighetskontakter etc.
på att:
planera så att du hela tiden ligger ett steg före
ge mer tid vid: t.ex. träffar, besök, läkarbesök - undvik stress!
anpassa miljön; ljud, ljus, synintryck, lugn och ro etc.
strukturera; använd orden vad, var, hur, när, med vem, varför och vad
händer sedan. För personer med AST kan det också vara viktigt att strukturera
fritiden eftersom det är där de sociala koderna blir så framträdande.
ge tydlig och konkret information, uttryck positiva och tydliga budskap,
undvik kritik och tjat.
För personer med AST(Autism spektrum störning) är det extra viktigt att ge
entydig information; ”säg vad du menar och mena vad du säger”, undvik
ironi och underförstådda budskap
visualisera; skrift, bilder, foton eller ritat kan ibland förtydliga ordet
fokusera på det väsentliga, hjälp individen att se den röda tråden
ge strategier, ”ledtrådar” som stöd för planering, skapa rutiner och vanor,
små steg åt gången
många individer presterar ojämnt
uppmuntra till saker som kan kompensera svårigheterna, uppmuntra
intressen och starka sidor
ge kontinuerligt stöd
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
5 (23)
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
32713-2
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
KOM IHÅG: neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan döljas bakom:








inlärningsproblem, språkstörning
familjeproblem
missbruk av alkohol, droger mm
asocialitet, kriminalitet
depression, suicidtankar
utbrändhet
anorexi och andra ätstörningar
självskadebeteende
Inför möten med personer med neuropsykiatriska/intellektuella funktionshinder
kan dessa ÅTTA FRÅGOR vara till STOR HJÄLP för att strukturera och
tydliggöra för besökaren vad som skall hända vid mötet:
-Vad?
-Varför?
-När?
-Hur länge?
-Vart?
-Vad ska jag ha med mig?
-Vad ska jag förbereda mig på?
-Vad händer sedan?
Frågorna rekommenderades av Anna Thalén vid fortbildningsdagarna november 2015
--------------------------------------------------------------------------------------------25 kapitlet, 12 § I Offentlighet- och sekretesslagen:
Sekretessen, enligt 1§, 2§ andra stycket och 3§–5§ hindrar inte att en uppgift
om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom
hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom
socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård,
behandling eller annat stöd och denne:1inte har fyllt arton år 2.fortgående
missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel 3.vårdas med stöd av
lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid person eller
någon närstående till denne, om uppgiften behöver lämnas för en
nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Lag (2013:406).
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
6 (23)
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
32713-2
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
2 Verksamheternas roller
2.1 Mödrahälsovårdens (MHVs) roll










Att genom anamnes och dialog om möjligt igenkänna och uppmärksamma
blivande föräldrar med neuropsykiatriska och/eller intellektuella
funktionshinder
Att erbjuda läkarbesök vid misstanke om ovanstående problematik, som inte
tidigare diagnosticerats
Att i samråd med patienten vid behov initiera utredning vid NPM
(Neuropsykiatrisk mottagning) eller RVH (Resursenheten för vuxenhabilitering)
Att i samråd med patienten informera KK om problematiken samt planera för
vården efter förlossning, hemgång inom 3 dygn efter förlossning är inte
lämpligt
Att i samråd med patienten kontakta socialtjänsten, t ex socialsekreterare på
FC (Familjecentral), för ställningstagande till eventuellt behov av stöd för det
väntade barnet. Det är bara patienten själv som kan ansöka om råd och stöd
från socialtjänsten. Vi skall i första hand verka för en frivillig kontakt så tidigt
som möjligt, men om förälder motsätter sig sådan kontakt kan man ändå
kontakta socialtjänsten och konsultera utan att nämna aktuellt namn.
Orosanmälan går inte att göra på ofödda barn, men det går bra att anmäla oro
för hur föräldrarna skall klara föräldraskapet.
Att vid behov stödja patienten att själv ansöka om råd och stöd från
LSS-enheten.
Att initiera träff med de blivande föräldrarna och aktuell BVC-sjuksköterska
ca 1 månad innan beräknad förlossning. I förekommande fall lämpligt att
aktuell personal från socialtjänsten och LSS-personal är med. Extra viktigt i de
fall familjen kommer att gå på BVC på annan HC.
Att sammankalla till/delta i nätverksträff så tidigt som möjligt för att planera
insatser. Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas
en SIP (samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.
Att göra tydlig dokumentation av det som planerats för förlossning och tiden
efter ca v 36 under rubriken ”sammanfattning av graviditet” i Obstetrix MHV 3.
Noteringar i patientuppgifter (notatrutan) vid speciella behov. Tidig hemgång
är inte lämplig.
Att vid behov skriva remiss till FBH (Föräldra- och barnhälsan).
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
7 (23)
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
32713-2
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
2.2 Kvinnosjukvårdens roll
(Spec-MVC/Freja/förlossning/BB)







Att för de kvinnor som man får kontakt med under graviditet på Spec-MVC
och/eller Frejaverksamhet planera inför förlossning och BB-vistelse med mål att
mor och barn ska stanna minst 3 dygn och att de inte går hem under helg.
Att erbjuda enskild visning av förlossningen och besvara frågor i god tid inför
planerad partus. Rapportera till MHV.
Att noggrant läsa kvinnornas MHV 3 i Obstetrix för att inte missa information
gällande föräldrar med denna problematik.
Att vid misstanke om att det nyfödda barnet far illa utifrån den egna
anmälningsskyldigheten göra orosanmälan till socialtjänsten. Socialjouren kan
nås via 112 (social beredskap) dygnet runt. Anmälan går inte att göra på det
ofödda barnet, men det går bra att anmäla oro för hur föräldrarna skall klara
föräldraskapet (enligt Sekretesslagen kapitel 25 -se ovan)
I samråd med föräldrarna rapportera till BHV innan hemgång för att man
därifrån skall kunna planera in tidigt hembesök.
Att stödja amningen.
Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP
(samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.
2.3 Barnhälsovårdens (BHVs) roll








Att innan förlossningen träffa förälder tillsammans med mödrahälsovårds
barnmorska. Barnmorskan initierar träffen. Extra viktigt i de fall när familjen
kommer att gå på BVC på annan HC.
Att göra tidigt hembesök efter hemkomst från BB/hembesök så snabbt som
möjligt efter hemkomst från Ankaret eller annan institution. Besöket görs om
möjligt tillsammans med socialsekreterare/LSS stödperson om sådan finns.
Att om familjen vistas på Ankaret göra det tidiga hembesöket där.
Att BVC i Torvalla svarar för besök enligt barnhälsovårdens program för de
familjer som vistas på Ankaret och är skrivna utanför Östersunds kommun.
Att vid behov ge extra stöd inom barnhälsovårdens ram. Fokus ligger framför
allt på barnets behov.
Att vid behov i samråd med föräldrarna kontakta Föräldra- och barnhälsan. Att
vid behov i samråd med föräldrarna etablera kontakt med socialtjänsten. Om
föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP
(samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.
Att vid barnets 10-månadersbesök ha en dialog med föräldrarna om eventuell
förskolestart och hur man kan förbereda den så att placeringen blir så bra som
möjligt för barnet och familjen. I lämpliga fall kan Familjecentralens/öppna
förskolans förskollärare vara med i samtalet om föräldrarna så önskar.
Att när man har kännedom om förskolestart, i lämpliga fall, i samråd med
förälder/föräldrar informera förskola och initiera träff med förskola,
förälder/föräldrar och andra personer som är viktiga för familjen. Vid denna
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
8 (23)
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
32713-2
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.


samrådsträff belyses familjens behov och de olika yrkesgruppernas roller
tydliggörs. Om föräldrarna inte vill ha denna samrådsträff kan de godkänna att
förskolan informeras. Tiden mellan att barnet får en placering och att barnet
börjar förskolan kan vara kort, varför snabb handläggning behövs.
Om föräldrarna inte godkänner att förskolan kontaktas får detta inte ske.
Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten.
Även om orosanmälan gjorts tidigare anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya
omständigheter framkommer som ger orsak till oro.
Att i samråd med föräldern vid behov initiera utredning vid NPM eller RVH.
2.4 Föräldra- och barnhälsans (FBHs)roll
(MBHV-socionomer och -psykologer)






Att vid behov vara konsult till MHV och BHV
Att genom anamnes och dialog om möjligt igenkänna och uppmärksamma
blivande/nyblivna föräldrar med neuropsykiatriska och/eller intellektuella
funktionshinder
Att i samråd med föräldern vid behov initiera utredning vid NPM eller RVH
Att efter remiss från MHV eller BHV ha patientkontakt för att förbereda
förlossning och spädbarnstid och vara stöd till föräldrarna i föräldraskapet.
Detta skall ske i samråd med övriga aktörer som är inkopplade.
Att vid behov i samråd med föräldrarna etablera kontakt med socialtjänsten.
Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP
(samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.
Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten.
Även om orosanmälan gjorts tidigare anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya
omständigheter framkommer som ger orsak till oro.
2.5 BUP’s roll:


Personal från BUP och Föräldra- och barnhälsan samarbetar för att
uppmärksamma barnets behov av samspel med förälder eller annan
vårdnadshavare och kan vid behov erbjuda behandling och/ eller
föräldraskapsstöd i grupp.
Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP
(samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
9 (23)
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
32713-2
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
2.6 Förskolans roll
2.6.1 Familjecentral/öppen förskola


Att i de fall familjen har kontakt med FC (Familjecentral) eller öppen förskola
och pedagogen där får vetskap om att familjen är på väg att söka plats inom
förskolan bör pedagogen uppmana dem att redan i ansökan informera om sina
behov av stöd. Vid vetskap om placering är det bra om pedagogen uppmanar
och stöttar föräldrarna att själva kontakta aktuell förskola i god tid innan
barnet börjar. Vid behov kan pedagog på FC (Familjecentral)/öppen förskola
delta i samrådsträffar efter samtycke med aktuell familj.
Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP
(samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.
2.6.2 Förskolan







Att förskolechef informerar Elevhälsoteam/Barnhälsoteam eller liknande och
kan använda dessa för att belysa frågor i samband med förskolestart.
Att förskolechef, efter samtycke från föräldrarna, utser en kontaktperson på
förskolan som ska delta i samrådsträff som initieras av BHV. Vid denna
samrådsträff belyses familjens behov och de olika yrkesgruppernas roller
tydliggörs. Överenskommelser som görs på samrådsträffen ska dokumenteras
av respektive part.
Att förskolechefen, när denne fått information från BHV, förbereder
pedagogerna på mottagande avdelning samt snarast initierar och
erbjuder/möjliggör kompetenshöjning till specialpedagog, berörda pedagoger
och förskolechef, om möjligt redan innan barnet i familjen börjar.
Att arbetslaget bör erbjudas handledning
Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten.
Även om orosanmälan gjorts tidigare anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya
omständigheter framkommer som ger orsak till oro.
Med utgångspunkt från dessa punkter planerar kommunerna utifrån sina
förutsättningar.
Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP
(samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.
2.7 Resursenheten för vuxenhabiliteringens (RVHs) roll


Att genom dialog och anamnes uppmärksamma och prioritera
blivande/nyblivna föräldrar inom ramen för RVH:s målgrupp (bl.a. vuxna med
utvecklingsstörning och/eller autismspektrum tillstånd)
Att vid behov och samråd med föräldrar etablera kontakt med MHV, BHV,
socialtjänsten, FBH och/eller LSS samt förskola. Om föräldern erhåller insatser
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
10 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.

från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP (samordnad individuell plan) för
att underlätta samverkan.
Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten.
Även om orosanmälan gjorts anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya
omständigheter framkommer som ger orsak till oro
2.8 Neuropsykiatriska mottagningens (NPs)roll




Att vara remissinstans, för distriktsläkare och psykiatrin, för personer som är
18 och äldre med misstänkta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som
inte tidigare är utredda och där psykiatrisk specialistkompetens krävs.
Psykiatrisk specialistkompetens krävs i utredningar där differentialdiagnostiska
överväganden behöver göras, t.ex. vid misstänkt ADHD, eller där patienten har
annan psykisk sjukdom.
Att för personer med diagnostiserad ADHD/ADD som har pågående kontakt
med ENP göra en behovsbedömning: riskbedömning inför graviditet och
postpartum-period och ta ställning till och planera vilka insatser som behövs
och av vem och eventuellt ändra medicinering.
Att vid behov och samråd med föräldrar etablera kontakt med MHV, BHV,
socialtjänsten, FBH och/eller LSS samt förskola. Om föräldern erhåller insatser
från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP (samordnad individuell plan) för
att underlätta samverkan.
Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten.
Även om orosanmälan gjorts tidigare anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya
omständigheter framkommer som ger orsak till oro.
2.9 LSS roll
(Kommunala insatser som görs utifrån Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade)



Att i samråd med brukaren(föräldern) delta i förekommande nätverksträffar.
Vid behov ta kontakt med MHV, BHV, socialtjänsten, FBH och/eller LSS samt
förskola. Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas
en SIP (samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.
Att i samråd med brukaren (föräldern) klargöra inblandad LSS-personals roll
vid möten med andra verksamheter.
Att vid misstanke om att barnet far illa göra orosanmälan till socialtjänsten.
Även om orosanmälan gjorts tidigare anmäla igen vid fortsatt oro eller om nya
omständigheter framkommer som ger orsak till oro.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
11 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
2.10








Socialtjänstens roll
Att, om familjen tillåter, ta kontakt med andra professionella som finns kring
familjen för att tydliggöra vem som gör vad, till exempel MHV, BHV, förskola
eller LSS.
Att, om familjen tillåter, delta i nätverksträffar runt familjen eller på annat sätt
ha löpande kontakt med andra professionella som är viktiga för familjen. Om
föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP
(samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.
Att informera BHV och/eller förskola om barnet placeras på institution eller i
annan familj.
Att informera BHV vid utskrivning från Ankaret eller annan institution.
Att, om föräldrarna tillåter, informera till exempel förskolan om barnets
situation.
Att initiera kontakt med för familjen nya aktörer som kan vara familjen
behjälpliga, t ex ENP, RVH, LSS eller Föräldra- och barnhälsan (FBH). Detta är
särskilt viktigt att tänka på när det gäller nyinflyttade familjer som kanske inte
hunnit skapa sig ett ”nätverk” ännu.
Att om familjen så tillåter och/eller om det bedöms lämpligt föreslå
gemensamma hembesök med till exempel BHV.
Att ta emot orosanmälningar och, efter fråga från anmälaren, återkoppla till
anmälaren om en utredning inletts eller redan pågår, utom i de fall där det
bedöms olämpligt.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
12 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
3 Bilaga 1- Kort information om
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Med neuropsykiatri avses symptom och svårigheter som har sin grund i hjärnan och
hjärnans funktion. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha
svårigheter inom flera områden: uppmärksamhet, impulskontroll, att reglera sin
aktivitetsnivå, socialt samspel, inlärning, minne och motorik. Symptomområdena
överlappar varandra och det är vanligt att man kan ha flera neuropsykiatriska
diagnoser. Vanliga diagnoser är ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), ADD
(Attention Deficit Disorder), Tourette syndrom och Autismspektrumtillstånd
(AST) eller Autism Spectrum Disorder (ASD)
Här nedan följer några exempel på neuropsykiatriska diagnoser och en beskrivning av
hur svårigheterna kan yttra sig:
3.1 ADHD
ADHD är en komplex kognitiv funktionsnedsättning med en prevalens bland barn
(både pojkar och flickor) på ca 9 % (bland vuxna är prevalensen ca 4,5 %).
Prevalens hos man jämfört med kvinna har vart efter gått från 6:1, 3:1, till numera
1:1. Tidigare övervikt av ADHD hos pojkar baserades på de äldre diagnoskriterierna.
Förr diagnostiserades inte flickorna, kanske pga mindre omfattning av sådana
beteendeproblem som påverkar omgivningen.
Flickor diagnostiseras senare, i vuxen ålder har prevalensen jämnats ut. Ibland
upptäcks ADHD i förskoleåldern men oftast inte förrän senare.
ADHD är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning av exekutiva funktioner. Stor
samsjuklighet finns med läs och skrivsvårigheter, andra neuropsykiatriska tillstånd
samt psykiatriska sjukdomar såsom affektiv sjukdomar, ångest, missbruk/beroende,
personlighetsstörningar och ätstörningar. Svarar ofta bra på farmakologiskbehandling.
Diagnostiska kriterier:
- Flera noterbara symptom t ex uppmärksamhetssvårigheter och/eller
hyperaktivitet/impulsivitet som visat sig före 12 års ålder.
- Symtom som finns inom 2 eller flera områden ( arbete, fritid, familj ).
- Symtom påverkar eller minskar kvaliteten/funktionen socialt, i studier, i arbete.
- Symtom kan ej bättre förklaras av annat; tex affektiv sjukdom.
Problem och svårigheter vid ADHD kan variera och ha olika tyngdpunkt under olika
perioder i livet, men kärnsymtomen är uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och
överaktivitet. Personen kan ha brister i fråga om arbetsminne och exekutiva
funktioner, dvs. svårigheter att planera, organisera och genomföra saker och ting.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
13 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
Typiskt kan vara:
 ouppmärksamhet på detaljer, slarvfel
 svårigheter med att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter och lekar
 verkar inte lyssna på direkt tilltal
 svårigheter att följa givna instruktioner
 svårigheter att organisera uppgifter eller aktiviteter
 svårigheter med uppgifter som kräver mental uthållighet
 tappar bort, förlägger, glömsk
 lättdistraherad av yttre stimuli
 överaktivitet (svårt att sitta stilla, rastlös)
 impulsivitet (svårt att vänta på sin tur, avbryter, kommer i konflikter)
 agerar först och tänker sen, stannar inte upp tillräckligt för att förstå orsak och
verkan
 svårigheter att påbörja och fullfölja olika saker
 svårigheter att passa tider
 hoppar ofta av utbildningar och arbeten
 svårigheter att upprätthålla relationer
3.2 ADD
liknar ADHD men har en lägre aktivitetsnivå än genomsnittet. Det kännetecknas
framför allt av uppmärksamhetsproblem med passivitet, oföretagsamhet,
dagdrömmande beteende. Inåtvända problem är vanligare.
3.3 ADHD i kombination med DCD
ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder) kallades
tidigare för DAMP. DCD kännetecknas av stora motorikproblem och ibland
perceptionsproblem.
3.4 Tourette syndrom
Individen har upprepade reflexliknande rörelser och läten som kallas tics. De vokala
ticsen kan också vara hela ord eller meningar, vilket dock är mer ovanligt. Det
förekommer ofta tillsammans med ADHD, DCD, OCD (Obsessive Compulsive Disorder,
tvångssyndrom) och autismspektrumstörning.
Typiskt kan vara:
 bristande impulskontroll och aggressioner
 överaktivitet
 koncentrationssvårigheter
 motorikproblem
 sömnproblem
 tvång
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
14 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
3.5 Autismspektrumtillstånd (ATS):
Att ha autismspektrumstillstånd, innebär att individens tänkande, upplevelser och
sättet att bemöta omvärlden är annorlunda än många andra människors, vilket
påverkar kontakt, kommunikation, föreställningsförmåga och beteende.
Autismspektrumstillstånd innefattar varaktiga brister i social kommunikation och social
interaktion i olika sammanhang samt begränsande, repetetiva mönster i beteende,
intressen och aktiviteter.
Exempel på ” vanlig problematik” hos personer med ATS:







svårigheter i kontakten med andra människor
något specialintresse kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid
svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra
en klumpighet i rörelser och i att använda kroppen
man hamnar ofta i tvingande rutiner och/eller handlingar
säregna eller ovanliga sinnesintryck
svårigheter att organisera uppgifter och aktiviteter
Människor med autismspektrumstörningar har ofta en god konkret
föreställningsförmåga men sämre abstrakt föreställningsförmåga, vilket innebär
svårigheter att se sin egen del i olika sammanhang och svårigheter att förstå hur
andra människor tänker.
Annat






typiskt kan vara:
svårigheter att tolka andras kroppsspråk och uttrycka sig icke-verbalt
svårigheter att visa känslor och tolka känslor
tycker det är ansträngande att umgås med nya människor
drar sig gärna undan i ensamhet
kan ha en tvångsmässig personlighet
har en bristande förmåga att uppfatta och minnas sammanhang och helhet, uppfattar
oftast detaljer
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
15 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
4 Bilaga 2 - Kort information om intellektuell
funktionsnedsättning
4.1 Vad är intellektuell funktionsnedsättning?
Intellektuell funktionsnedsättning är en utvecklingsavvikelse som har sin begynnelse
under utvecklingsperioden och som inkluderar både intellektuella och adaptiva
funktionssvårigheter inom de kognitiva, sociala och praktiska domänerna. För en
person med intellektuell funktionsnedsättning går utvecklingen långsammare och når
ibland bara upp till ett litet barns nivå. Det betyder inte att personen är som ett barn
vid vuxen ålder utan hon förändras och påverkas av erfarenheter och lärdomar precis
som alla andra människor. Den intellektuella funktionsnedsättningen kan ha många
orsaker, till exempel kromosomavvikelser, fosterskador eller förlossningsskador men
oftast är orsaken okänd.
Man brukar dela in funktionsnedsättningen i tre olika nivåer:
 Lindrig intellektuell funktionsnedsättning
Har ett logiskt tänkande och kan förstå och använda abstrakta symboler (till exempel
siffror och bokstäver). Till skillnad från personer med måttlig och grav
utvecklingsstörning kan de i tankarna gå utanför sin egen verklighet och sina egna
erfarenheter. De kan, med vissa begränsningar, diskutera aktuella händelser, förstå
klockan, förstå pengars värde, läsa, skriva, räkna och förstå konsekvenserna av sina
handlingar. De har ett konkret språk men kan ha svårt att förstå ordspråk och
abstrakta uttryck, till exempel ”kasta ett öga på”, ”lägga benen på ryggen”.
Många bor självständigt i egen lägenhet, kan ha ett arbete eller daglig verksamhet och
delta i samhällslivet.
 Måttlig intellektuell funktionsnedsättning
Begåvningen skiftar mycket mellan olika personer. Personer med måttlig intellektuell
funktionsnedsättning förstår konkreta symboler, t.ex. bilder, och kan ordna sina
upplevelser (t.ex. förut - nu - sedan). Deras tänkande är så pass utvecklat att de kan
känna igen bilder och förstå vad de föreställer. De kan därför känna igen vanliga ord
som om de vore bilder. Däremot kan de ha svårt för att läsa, skriva och räkna på
traditionellt sätt. De kan ha ett delvis utvecklat talat språk och förstår talat språk om
det är enkelt och konkret. De kan utveckla ett eget sätt att kommunicera. De förstår
bilder, till exempel sin egen spegelbild, de kan minnas personer, djur, saker, platser
och händelser som de har upplevt.
De behöver hjälp av människor som ser till att de har det bra och att de får tillgång till
personliga begåvningsstödjande hjälpmedel.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
16 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
 Grav intellektuell funktionsnedsättning
Den som har en grav intellektuell funktionsnedsättning har stannat på en tidig
utvecklingsnivå och upplever allt på ett mycket konkret sätt. Dessa personer har svårt
att föreställa sig och komma ihåg personer, djur och saker som de inte ser framför
sig. De kan också ha svårt att förstå bilder, till exempel sin egen spegelbild, talat
språk och de kan inte utveckla ett eget talspråk. De använder kroppen för att
kommunicera. Personer med grav intellektuell funktionsnedsättning upplever
grundkänslor som glädje, upphetsning, ångest och ilska. De kan ha svårt att hantera
intryck med hög intensitet. Ofta riktas aggressioner mot den egna personen i ett
självskadande beteende. Många har även en eller flera andra funktionsnedsättningar
till exempel rörelsehinder, syn- eller hörselnedsättning. De behöver mycket hjälp av
människor de känner väl.
Allt ovan gäller på en generell nivå. Personer med intellektuell funktionsnedsättning
har ofta en ojämn begåvningsprofil. Livserfarenhet har dessutom en stor betydelse.
Vid tilläggsdiagnoser som t.ex. autism, genetiska avvikelser, psykiatriska diagnoser
etc. är begåvningsprofilen oftast ännu mera ojämn.
Intellektuell funktionsnedsättning uppstår under barndom eller under graviditet och
medför ett begåvningshandikapp.
En begåvningsnedsättning kan dock uppstå när som helst under livet i
samband med en förvärvad hjärnskada, och detta handlingsprogram gäller
även dem med en förvärvad hjärnskada.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
17 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
5 Bilaga 3 - Kort information om
Socialtjänstens, LSSs och RVHs uppdrag
5.1 Socialtjänsten
Socialtjänstens Individ och familjeomsorg har det yttersta ansvaret för att barn inte
far illa.
Ett ärende aktualiseras hos socialtjänsten genom
a) en ansökan från familjen själv eller
b) genom en orosanmälan från annan myndighet eller allmänhet.
Anmälningsskyldigheten är lagstadgad (14 kap 1 § SoL) för alla som i sitt arbete
kommer i kontakt med barn direkt eller indirekt. Lagen gäller oberoende av vad den
professionella har för egen inställning.
Anmälan skall göras vid misstanke om att ett barn far illa, anmälaren behöver således
inte själv konstatera fakta. Finns osäkerhet om anmälan skall göras kan alltid
socialtjänsten konsulteras. Det är då viktigt att man diskuterar ärendet utan att
nämna den aktuella personens namn (nämner man namn blir det en anmälan).
Anmälan går inte att göra på ofödda barn, men det går bra att anmäla oro för hur
föräldrarna skall klara föräldraskapet.
Vid ansökan öppnas alltid en utredning enligt 11 kap 1§ SoL. Vid en anmälan görs en
förhandsbedömning där beslut fattas om det finns skäl att inleda en utredning. Om
utredning inte inleds sker ingen uppföljning från socialtjänsten, inte heller när
utredning avslutats. Vid en utredning samlas material in rörande familjens situation.
Referenser begärs ofta in från andra instanser såsom sjukvård, förskola/skola, polis
eller andra som känner till familjens situation. Innehållet i utredningen skall alltid
kommuniceras med familjen.
Efter avslutad utredning har socialtjänsten möjlighet att erbjuda olika former av
insatser om det bedöms att familjen har behov av detta. Om man inte vill ha insatser
från LSS kan man få liknande insatser från socialtjänsten. Socialtjänstens insatser är
till största del frivilliga. Enda gången det är fråga om tvångsåtgärder (LVU) är när
barnets hälsa och utveckling kan komma att allvarligt skadas. Skälet att ansöka om
tvångsvård kan vara att de frivilliga insatserna inte är tillräckliga eller att
vårdnadshavarna tackat nej till föreslagen hjälp trots att behoven finns.
Insatser kan skifta från kommun till kommun, dock finns kontaktfamilj, kontaktperson
och familjepedagoger/familjebehandlare i de flesta kommuner.
Det är vårdnadshavarna som äger sekretessen, det vill säga rätten att upphäva
denna. Detta innebär att socialtjänsten inte kan informera andra professionella om
vårdnadshavarna motsätter sig detta.
SoL 14:1b: Socialtjänsten får informera den som gjort anmälan enligt 1§ SoL om att
en utredning har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
18 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra
detta.
Vid behov hos personal att få kontakt med socialtjänsten Barn och Unga i Östersund
mellan 08.00-17.00 - ring Samarbetstelefonen:070-19 09 722.
Utanför kontorstid nås Social beredskap (Socialtjänsten) i Östersund via 112 alla
veckodagar. Social beredskap i Östersund handhar under helger beredskap även för
Krokoms och Bräckes Socialtjänst. Blankett för orosanmälan finns i Centuri.
5.2 LSS
LSS vänder sig till vuxna, ungdomar och barn som tillhör LSS (Lagen om Stöd och
Service till vissa funktionshindrade) personkrets 1, 2 och 3.
1. Personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande
tillstånd.
2. Personer med bestående och betydande begåvningsmässiga
funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder föranlett av yttre våld
eller kroppslig sjukdom.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar
som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar
betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande
behov av stöd och service.
LSS-insatser måste sökas av individen själv. I alla kommuner i Jämtlands län finns en
LSS-handläggare, men i övrigt ser organisationen olika ut. Alla har rätt att söka
nedanstående insatser oavsett hur organisationen i kommunen ser ut. Om man inte
vill ha insatser från LSS kan man få liknande insatser från socialtjänsten.
9§1
Rådgivning och annat personligt stöd.
9§2
Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd för personlig
assistent upp till 20 timmar.
9§3
Ledsagarservice.
9§4
Biträde av kontaktperson.
9§5
Avlösarservice i hemmet.
9§6
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (korttidshem eller stödfamilj).
9§7
Korttidstillsyn för barn över 12 år (fritidsklubb).
9§8
Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och
ungdom.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
19 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
9§9
Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad
bostad för vuxna.
9§10
Daglig verksamhet för person i yrkesverksam ålder utan förvärvsarbete
är en sysselsättningsform som ges till grupp 1 och grupp 2 i
personkretsen.
10§
Individuell plan.
16§
Förhandsbesked (om någon vill flytta till annan kommun ska man söka
förhandsbesked på de insatser man önskar).
Insatser för vuxna kan vara:










Kvalificerad habiliterande behandling med medicinsk, psykologisk och social
inriktning i syfte att ge den funktionshindrade möjlighet att ta till vara sina
egna förmågor och utveckla dem.
Information om individens rättigheter och den service som samhället kan
ge.
Medverkan vid individuell planering för olika insatser.
Kontinuerlig rådgivning och samtalsstöd till enskilda, anhöriga och/eller God
man.
Bedömning av stödbehov.
Arbetsterapi, fysioterapi och därmed sammanhängande rådgivning.
Analys av hjälpmedelsbehov och anpassningar i vardagsmiljön och därmed
sammanhängande rådgivning, utprovning och träning.
Psykologiskt stöd och behandling enskilt eller i grupp.
Terapeutiska insatser i krissituationer.
Stöd till anhöriga i frågor som direkt eller indirekt är en följd av
funktionshindret.
Insatser för barn och ungdomar kan vara:




Information om individens rättigheter och den service som samhället kan
ge.
Medverkan vid individuell planering för olika insatser.
Bedömning av stödbehov.
Ansvara vid rekrytering och tillsättande av stödfamiljer.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
20 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
5.2.1 Hur arbetet kan se ut utifrån att personer med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fått och beviljats
LSS insatsen Råd och stöd
Det rör sig om människor med stora förmågor (särskilt intellektuella) men också stora
svårigheter (särskilt vad gäller socialt samspel, struktur osv). Graden av problemnivå
skiljer sig men de som kommer till oss har alla uttalade bekymmer. Flera av dessa
känner å ena sidan att de behöver och vill ha hjälp men samtidigt vill de inte ha
hjälpen. Man känner att man inte är som andra men samtidigt vet man inte vad det
innebär att vara som alla andra. Man vill inte utmärka sig, inte ingå i en grupp. Att bli
sammankopplad med människor med intellektuell funktionsnedsättning kan av många
upplevas som extra provocerande eftersom man ofta känt sig missförstådd och
omgivningen trott att man har en intellektuell funktionsnedsättning.
Insatserna kan handla om att få en struktur och ordning i sitt hem som gör att
vardagen fungerar. Eller också är man så upptagen av tvång/ritualer att det tar flera
timmar att göra sig i ordning på morgonen eller ta sig i säng på kvällen. Enkelt
uttryckt: arbetsterapeuten hjälper till med det praktiska i hemmet och psykologen att
hitta strategier att hantera ex ångest, ritualer och tvång. Fysioterapeuten kan arbeta
med kroppsuppfattning och avslappning mm. Socionomen kan ex finnas med för att
hjälpa till i kontakter med andra myndigheter i samhället ex Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen och sjukvården (främst NPM, RVH och psykiatrin). Man arbetar
mycket med samtalsstöd som kan innehålla många olika saker, helt utifrån det
individuella behovet brukaren har.
Personen kan också behöva hjälp med att tolka verkligheten, hur andra människor
tänker och känner, om varför vissa situationer uppstår, om hur man kan göra och
tänka istället, om situationer från förr som varit jobbiga och sårande. Överhuvudtaget
så blir det tydligt att det verkligen handlar om ett hinder, det är inte bara personens
funktionsnedsättning som besvärar utan även det som uppstår i mötet med
omgivningen. En omgivning som är mer eller mindre förstående och anpassad.
Man kan försöka hjälpa till att överbrygga situationer då personen inte blir sedd och
tagen för den man är. Många gånger kan kraven vara för stora och känslan av att
göra fel stressar och gröper ur självkänslan.
Har man en diagnos som Autismspektrumtillstånd så är den permanent i den
meningen att man har kvar diagnosen hela livet däremot tillägnar man sig färdigheter
som gör att man förhoppningsvis blir mer och mer självförsörjande och mindre och
mindre i behov av stöd. Erfarenheten är att förmågan ökar i många fall, men att det
är få som inte behöver några insatser alls. Med andra ord, stödet behövs ofta flera år
då nya situationer hela tiden uppstår.
Det är viktigt att personen känner att de har stor möjlighet att påverka hjälpen de får
av oss, därför planeras den alltid tillsammans med den som berörs. Det ökar också
graden av det egna ansvarstagandet.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
21 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
Sammanfattningsvis så kan man säga att stödet från LSS ser olika ut beroende vem
som får det och vem som ger det. Det ändras också över tid. Vad det skall innehålla,
hur och när det skall ges bestäms alltså individuellt utifrån behovet.
5.3 Resursenheten för vuxenhabilitering (RVH)
RVH arbetar med habilitering på specialistnivå för vuxna (18 år och uppåt) som är i
behov av habiliteringsåtgärder på grund av medfödda eller tidigt förvärvade
funktionsnedsättningar. Målet är att allsidigt främja utveckling av bästa
funktionsförmåga, aktivitet och delaktighet samt psykiskt, fysiskt och socialt
välbefinnande hos den enskilde individen.
RVH är ett komplement till det stöd som personer med funktionsnedsättningar får från
kommuner, primärvård och övrig hälso- och sjukvård. Många åtgärder kommer också
att ges i samverkan med dessa. Åtgärderna vid RVH är tidsbegränsade och ges efter
remiss. Remisser kan skrivas av personer som ansvarar för habilitering på basnivå i
kommun och primärvård.
Målgrupp:
Personer över 18 år
 med medfödda eller tidigt förvärvade svåra motoriska och/eller kognitiva
funktionsnedsättningar orsakade av dysfunktion i nerv-, muskel- och/eller
skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära
sjukdomar, intellektuell funktionsnedsättning och/eller autismspektrumtillstånd.
 med kombinerade motoriska, perceptuella, tal- och språkmässiga och/eller
andra kognitiva funktionsnedsättningar såsom vid förvärvad hjärnskada (före
18 års ålder)
 som tillhör någon av ovanstående målgrupper och har samtidiga
symtom/problem/funktionsnedsättningar som förekommer vid ADHD, ADD eller
DCD.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
22 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
6 Bilaga 4 – informationskällor och referenser
6.1 Bra och lättillgängligt material att läsa och hämta:

WW.lul.se/suf
Faktabladssamling kan beställas från

Autism och Aspergerförbundet www.autism.se

Autismforum, www.autismforum.se Där finns bl.a. materialet ”Stöd vid möten”

Svenska OCD-förbundet Ananke www.ananke.se

”Vårdprogram för barn och ungdomar med AD/HD och/eller DAMP” BUP
Östergötland

Riksförbundet Attention www.attention-riks.se Riksförbundet Attentions
faktabladssamling

Vägledningsdokument ”ADHD och autismspektrumtillstånd hos vuxna”
6.2 APPAR/annan info angående ADHD

www.hi.se/appar (Appar för kommunikation)

www.assist.app.se

adhdsystern.bloggsida.se/kategori/appar.../

http://archive.aweber.com/munderbar-month

Intresseorganisation:
www.Attention-riks.se

lokalförening:
www.attention-jamtlandharjedalen.se

Om Adhd diagnos m.m:
Adhd-1177.se
Adhd/add i vuxen ålder – www.lul.se
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
23 (23)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
HANDLINGSPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN GÄLLANDE
Föräldra- och barnhälsan
BLIVANDE / NYBLIVNA FÖRÄLDRAR MED NEUROPSYKIATRISK
Anna-Karin Burge Andersson
OCH/ ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING AV
32713-2
BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRASKAPET.
6.3 Referenser:
-Bager, "Barn till mödrar med utvecklingsstörning- en inventering och
pilotundersökning utförd i Skaraborgs län 1996-1997"
-Bakk, Grunewald, Omsorgsboken Stockholm: Liber, 1988.
-Hindberg, "När omsorgen sviktar", Rädda barnen, 1998.
-Hindberg "Barn till föräldrar med utvecklingsstörning" Gothia förlag
-Grunewald, "Utvecklingsstörda mödrar", INTRA 2000:3.
-Göransson, "Hur förståelsen av verkligheten utvecklas", Stiftelsen ALA,
Handikappinstitutet, 1986.
-Kollberg, "Omstridda mödrar", Nordiska Hälsovårdsskolan, Göteborg, 1989.
-Kylén, "Begåvning och begåvningshandikapp", Stiftelsen ALA, 1981.
-Pipping, "Kärlek och stålull- att växa upp men en utvecklingsstörd mamma"
-Socialstyrelsen, (2002), ADHD hos barn och vuxna
-Socialstyrelsen, (1990), "Föräldrar med nedsatt begåvning och deras barn", 1990:24.
-Socialstyrelsen (2007) "Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning"
Artikelnummer 2007-131-8
-Socialstyrelsen: (2005) "Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn- vad
finns det för kunskap" Artikelnummer 2005-123-3
-Socialstyrelsen (2004) "Anmälningsskyldigheten om missförhållanden som rör barn”
.Artikelnummer 2004-101-8
-Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet
och jämlikhet. United Nations, Utrikesdepartementet. Socialdepartementet,
Stockholm, 1995.
-Svenny Kopp: Girls with social and/or attention impairments . Institutet för
neurovetenskap och fysiologi. BUP, Göteborgsuniversitet.
-West, "Att växa upp med en utvecklingsstörd mamma", Socialhögskolan, Lunds
universitet, VT 2000.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02