Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
1 (27)
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Allvarlig psykisk sjukdom hos
blivande och nyblivna mödrar Vårdprogram för Jämtlands län
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
2 (27)
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Detta vårdprogram är framtaget av en samverkansgrupp bestående av
representanter från följande verksamheter:
Vuxenpsykiatrin
Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten
Föräldra- och barnhälsan
Barnkliniken
Kvinnokliniken
Mödrahälsovården
Barnhälsovården
Representanter för enheterna träffas minst en gång per år(våren) för:
-
uppföljning av fall som varit under föregående år
utveckling och uppdatering av VP utifrån identifierade behov
för att ge utrymme till erfarenhetsutbyte mellan verksamheterna
Tätare träffar kan sammankallas om behov uppkommer inom någon verksamhet.
Mödrahälsovårdsöverläkaren är sammankallande.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
3 (27)
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Innehåll
1
2
3
Syfte
Epidemiologi
Allvarlig psykisk sjukdom
3.1
6
6
7
Psykotiska symtom
7
3.2 Affektiva sjukdomar:
Allvarlig unipolär depression F32, F33,
sjukdom F31 samt Postpartum psykos F23
3.2.1
Bipolär
7
Barnets symptom
8
3.3 Psykossjukdomar:
Schizofreni F20, Schizoaffektiv sjukdom F25
8
3.4
9
Farmakologisk/annan behandling
3.4.1
Antidepressiva
9
3.4.2
Litium
9
3.4.3
Antiepileptika
10
3.4.4
Neuroleptika
10
3.4.5
ECT (Elektro Convulsiv Terapi)
10
4
5
Handläggning innan planerad graviditet 10
Riskbedömning i tidig graviditet
11
5.1
Patient utan förhöjd risk
11
5.2
Lågriskpatient
11
5.3
Medelriskpatient
11
5.4
Högriskpatient
12
6
Handläggning under graviditet
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
12
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
4 (27)
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
6.1
Inskrivning MHV
12
6.2
Tidigt läkarbesök inom MHV (lågriskpatient) 13
6.3 Remiss till psykiatriska kliniken för läkarbesök
(medel- och högriskpatient)
13
6.4 Ultraljud och specialistläkarbedömning på SpecMVC 13
6.5 Perinatalrond/ ev samrådsgrupp för planering av
tiden runt partus, senast vecka 37
13
6.6
Sammanfattning av graviditet, senast vecka 3713
7 Handläggning i samband med förlossning och
tiden på BB
14
8 Handläggning efter utskrivning från BB 15
9 Akut inläggning på psykiatrisk avd 3B
15
9.1
Akut inläggning
15
9.2
Barnsäkerhet
15
9.3
Samrådsgrupp vid inträffad postpartumpsykos16
9.4
Amning
16
10 Verksamheternas roll och uppdrag – interna
checklistor
17
10.1 Barnmorskorna och distriktsläkarna inom MHV
och primärvården
17
10.2
Kvinnosjukvården
18
10.2.1
Spec-MVC (Specialist-MVC på KK-mottagningen)
18
10.2.2
BB
18
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
5 (27)
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
10.3 Avdelning 109 Neonatal, Barn och
Ungdomsmedicin
19
Friska barn till psykotisk förälder skall så långt det är möjligt inte
vårdas på avdelning 109 neonatal
19
10.3.1
akut
Misstänkt sjukt barn/ psykiskt sjuk förälder inkommer
19
10.3.2 Riktlinjer då sjukt barn är inskrivet på neonatalavdelning
när förälder drabbas av psykos
20
10.4 FBH=Föräldra- och barnhälsan,
Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård inom
RJH
21
10.5
BUP – Barn och ungdomspsykiatrin
21
10.6 BHV-sjuksköterskorna och distriktsläkarna inom
BHV och primärvården
21
10.7
11
12
13
14
Psykiatrin
22
Systematisk uppföljning och kvalitetssäkring
24
Relaterade dokument
24
Flödesschema
25
Referenser
26
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
6 (27)
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
1 Syfte
Detta vårdprogram är utarbetat för att ge riktlinjer för handläggning av blivande eller
nyblivna mödrar med allvarlig psykisk sjukdom under graviditet och postpartum (första
året efter förlossning).
Den specifika situationen under graviditet och amningsperiod gör att vi fokuserar på
omhändertagandet av dessa kvinnor. För partners och kvinnor i andra perioder av livet
gäller ordinarie RJH rutiner. Med allvarlig psykisk sjukdom menas affektiva sjukdomar
(svår unipolär depression, bipolär sjukdom samt postpartum psykos) och
psykossjukdomar (schizofreni).
Vi har i länet även nedan uppräknade ”komplementära” vårdprogram för att optimera
samverkan och omhändertagande av blivande/ nyblivna föräldrar med särskilda behov.
- Psykisk ohälsa under graviditet och småbarnstid-Vårdprogram för Jämtlands län som
tar upp depression, stress, ätstörningar och relationsproblem
- Handlingsprogram gällande blivande och nyblivna föräldrar med neuropsykiatriska och/
eller intellektuella funktionshinder av betydelse för föräldraskapet
- Riktlinjer för samverkan och stöd till blivande och nyblivna föräldrar med
missbruk/beroende av alkohol och droger i Jämtlands län
- Psykosocialt basprogram för Mödrahälsovården
2 Epidemiologi
Det föds årligen drygt 100 000 barn i Sverige. 10-20 % av mammorna lider av någon
psykisk sjukdom. Depression under postpartumperioden ses hos 10-13 % av nyblivna
mödrar, Postpartumpsykoser uppkommer endast i samband med 1-2 av 1000
förlossningar.
Bipolär sjukdom typ I (tidigare kallad Manodepressiv sjukdom) förekommer hos 1 % av
befolkningen och andra varianter av bipolär sjukdom hos ytterligare 4 %. Schizofreni
förekommer hos cirka 1 %.
Longitudinella studier talar för att kvinnor som haft en postpartum psykos har en ökad
risk att insjukna i bipolär sjukdom.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
7 (27)
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
3 Allvarlig psykisk sjukdom
3.1 Psykotiska symtom
Tecken på psykosinsjuknande kan vara:
insomnia
svängningar i stämningsläget (inom samma timme från gråtmildhet till lyckorus
till agitation)
ångest
intensiv rastlöshet
tankestörningar
vanföreställningar, ofta vanföreställningar om barnet, tvångsmässiga tankar på
att skada barnet
hörselhallucinationer med t ex uppmaningar att skada sig själv eller barnet
lukt- syn eller smakhallucinationer (ovanligt)
bisarra icke ändamålsenliga handlingar eller beteenden
desorganiserat beteende, förvirring/konfusion
avvikelse i mor- barnkontakten. ”Uttröttad mor”, ”behov av avlastning”, ”skrikigt
barn”. Sömnstörningar hos spädbarn kan vara anledningen till att föräldrarna
söker vård
Tillståndet växlar snabbt och kan fluktuera under dygnet. Därför får inte uppgifterna från
BB, anhöriga eller BHV-sjuksköterska/läkare om att allvarliga symptom förelegat
negligeras om patienten verkar bättre vid den psykiatriska bedömningen. På grund av de
mycket korta vårdtiderna på BB-avdelningen hinner symptomen ofta inte framträda där
utan kommer först när familjen kommit hem.
3.2 Affektiva sjukdomar:
Allvarlig unipolär depression F32, F33,
Bipolär sjukdom F31 samt Postpartum psykos F23
Affektiv sjukdom under graviditet och postpartum kan ha betydande hälsokonsekvenser
för såväl kvinnan som fostret/barnet som övriga familjen. Farmakologisk behandling kan
också innebära risker för det växande fostret och det nyfödda eller ammande barnet.
Risk vid/för affektiv sjukdom måste vägas mot potentiell risk av behandlingen.
Vid bipolär sjukdom finns en betydande ärftlighetsfaktor. Risken för postpartum psykos
är minst trefaldigt ökad om någon nära släkting – mor eller mormor insjuknat efter sina
förlossningar.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
8 (27)
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
3.2.1 Barnets symptom
Depression under graviditet är en riskfaktor för barnet, låg födelsevikt, för tidig födelse,
minskat huvudomfång och komplikationer vid förlossning kan förekomma. Depression
hos föräldrar kan påverka förmågan att möta barnets behov, signaler och samspelet med
barnet. Med tanke på anknytningens centrala roll för barnets utveckling och att tillgodose
barnets behov är det viktigt att upptäcka, förstå och ingripa när hjälp behövs.
Ofta är tecknen på att barnet inte mår bra svårtydda och diffusa. Det finns vissa tecken
som kan bero på brister i anknytning/samspel, men som också kan bero på andra
orsaker. Sådana tecken är avvikande längd och viktkurva, mat och sömnsvårigheter, att
barnet har stel mimik och är spänt alternativt har slappa muskler. En del barn avvisar
ögonkontakt.
Små barn kan reagera med depression, särskilt om mamman har en djup depression och
barnet inte har tillgång till andra vuxna. Även barn som utsätts för omsorgssvikt kan bli
deprimerade. Barnet kan sluta ta kontakt med omvärlden, sova väldigt mycket, sluta att
gråta och gnälla och sluta sig inom sig själv.
Den deprimerade mammans tillstånd kan även medföra ökad risk för missbruk, dåligt
näringsintag, familjeproblem och ökad risk för självmord.
Manier under graviditet innebär stora risker för mamma och foster. Postpartumpsykos är
förenat med hög risk för suicid samt för infanticid (utökat självmord där även barnet
dödas).
3.3 Psykossjukdomar:
Schizofreni F20, Schizoaffektiv sjukdom F25
Hos gravida med schizofreni finns flera faktorer som kan bidra till förhöjd risk för både
modern och det väntade/nyfödda barnet:
ohälsosam livsstil/beteende t ex överdriven rökning
dålig följsamhet till kontroller inom Mödrahälsovården
hög ålder vid graviditet
durationen av antipsykotisk behandling
icke planerad/icke önskad graviditet är vanligt
negativa sjukdomssymptom (bristande motivation, avsaknad av energi och
intresse, socialt tillbakadragen, koncentrationssvårigheter, utarmat språk och
tankeliv) kan påverka anknytning och skapa problem i föräldraskapet.
Schizofreni och schizoaffektiv sjukdom är oberoende riskfaktorer för fördubblad risk att
barnet får: låg APGAR poäng, intrauterin tillväxthämning, missbildning. samma sak gäller
för prematuritet, missfall och postpartum psykos.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
9 (27)
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Det är ovanligt att andra psykossjukdomar såsom schizofreni debuterar postpartum.
Viktigt att notera att det vid känd psykossjukdom finns risk för försämring pga. den
påfrestning som graviditet och föräldraskap innebär.
3.4 Farmakologisk/annan behandling
Farmaka under graviditet ör ofta helt nödvändiga för kvinnans hälsa men kan också
medföra olika risker för det väntade barnet. Risk för missbildningar är störst vid
exponering under den första trimestern. Totala frekvensen av missbildningar bland
gravida kvinnor som medicinerats med psykofarmaka är omkring 4 %. Risken för
hjärtmissbildningar är knappt 1 %, om man även räknar in lindriga missbildningar.
Farmaka kan orsaka försenad utveckling av CNS, denna risk kvarstår under hela
graviditeten och även under amningsperioden. Det finns även en ökad frekvens av
spontanaborter. Farmaka kan ge komplikationer under neonatalperioden.
Observera! Viktigt att väga medicinpåverkan på fostret mot samtliga risker för
den blivande modern och fostret i samband med okontrollerad sjukdom.
Se även Information från Läkemedelsverket, Nr6:2016, sid 51-55. Behandling av
depression och ångestsyndrom i samband med graviditet och amning.
3.4.1 Antidepressiva
För SSRI-preparaten som grupp har ett flertal studier inte kunnat påvisa någon teratogen
(fosterskadande) effekt.
En viss ökad risk finns dock för hjärtmissbildning (ventrikelseptumdefekt) för barn som
tidigt exponerats för paroxetin och klomipramin. Det är trots detta tveksamt om man ska
byta ut dessa preparat på välinställda patienter. Nyinsättning av dessa två läkemedel bör
om möjligt undvikas på fertila kvinnor.
3.4.2 Litium
Risk 1/1000-2000 för hjärtmissbildning (Epsteins anomali) vid behandling under första
trimestern. Fall av neonatal struma och hypothyreos hos barnet har rapporterats liksom
hypotoni, hypoglykemi, cyanos, polyuri och dålig sugreflex hos barnet.
Moderns litiumclearance ökar successivt under graviditeten och dosökning kan därför
behövas. Vid litiumbehandling föreslås monitorering av s-Li vid konstaterad graviditet
och sedan varje månad samt s- TSH, p -Krea och s -Ca vid några tillfällen under
graviditeten. Omedelbart efter partus faller litiumclearance till pre-gravida värden varför
dosen bör sänkas postpartum och täta kontroller av serumnivåer göras. Om litium varit
utsatt i samband med eller under graviditet återinsätts litium inom 24 timmar efter
förlossning. S- Li tas efter 5-7 dagar. Litium går över i bröstmjölk i relativt hög grad
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
10 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
vilket gör att man som regel avråder från amning, förutom i utvalda fall efter samråd
mellan barnläkare och psykiater.
3.4.3 Antiepileptika
Lamotrigin: Vissa data från litteraturen indikerar en överrisk för läpp- gomspalt.
Sannolikt minimal risk första trimestern om dosen inte överstiger 300 mg.
Passerar över i modersmjölk i relativt hög grad.
Valproat och Karbamazepin: Enligt det svenska medicinska födelseregistret har ca 6 %
av barn vars mödrar uppgivits ha använt valproinsyra eller karbamazepin under
graviditeten en missbildningsdiagnos: t ex spina bifida, hjärt-/kärlmissbildning, kluven
läpp eller gom, hypospadi. En ökad risk för missbildningar i flera organsystem har
rapporterats. Eventuell protektiv effekt med folsyra har inte säkert kunnat påvisas.
Barnet kan ha brist på k-vitaminberoende koagulationsfaktorer. Dessa preparat bör
undvikas under graviditet samt hos kvinnor i fertil ålder som planerar graviditet.
3.4.4 Neuroleptika
Inga teratogena effekter har påvisats av traditionella neuroleptika. Erfarenheten av nyare
”andra generationens” neuroleptika, såsom olanzapin, risperidon och clozapin vid
graviditet är givetvis mycket mindre än för äldre neuroleptika men ingen misstanke på
teratogena effekter finns för närvarande.
3.4.5 ECT (Elektro Convulsiv Terapi)
ECT är förstahandsbehandling vid allvarlig psykisk sjukdom under graviditet samt vid
postpartum psykos. Rekommenderas starkt vid katatona samt psykotiska inslag i
symptomatologi. Gynnsamt ur amningsperspektiv.
4 Handläggning innan planerad graviditet
Det är viktigt att vid insättning av psykofarmaka hos kvinnor i fertil ålder ge information
om eventuell olämplighet i samband med graviditet. Om det finns indikation för preparat
med känd teratogen effekt t.ex. valproat, karbamazepin eller litium är det viktigt att
stötta kvinnan till användning av preventivmedel samt att planera inför eventuell
graviditet.
Om patienten planerar graviditet skall hon ges möjlighet att diskutera med behandlande
läkare om nytta/risk med farmakologisk behandling, ta ställning till eventuellt
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
11 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
preparatbyte (t ex stämningsstabiliserande) samt prata om risker vid en okontrollerad
affektiv sjukdom eller psykossjukdom.
Okontrollerad affektiv sjukdom under graviditet och nyföddhetsperiod innebär
oftast större risker för mor och barn jämfört med farmakologisk behandling. Det
finns data som tyder på att omkring 70 % av gravida som upphör med SSRI-preparat
återfaller i depression under graviditet. Utsättning av litium hos gravida med bipolär
sjukdom ledde till återfall under graviditeten hos 52 % av fallen i en modern studie.
Postpartum är risken för återfall i affektiv sjukdom ännu högre.
Oavsett beslut om medicinering eller inte skall det kliniska tillståndet följas upp
regelbundet under graviditet.
5 Riskbedömning i tidig graviditet
5.1 Patient utan förhöjd risk
Ingen tidigare eller pågående psykisk ohälsa hos modern/ingen allvarlig psykisk sjukdom
i släkten.
Rekommendation: handläggs av barnmorska i PV.
5.2 Lågriskpatient
Patient med affektiv sjukdom som varit stabil under lång tid och som tidigare inte
uppvisat snabba eller allvarliga återinsjuknanden.
Hereditet för allvarlig psykisk sjukdom(t ex modern haft postpartumpsykos eller
postpartumdepression)
Rekommendation: handläggs av distriktsläkare (psykiatrikontakt vid behov)
För detaljerad information se Vårdprogram psykisk ohälsa under graviditet och
småbarnstid.
5.3 Medelriskpatient
Kvinnor med känd allvarlig psykisk sjukdom t.ex. bipolär sjukdom eller schizofreni.
Patienten har varit stabil en längre tid. Sjukdomsförloppen har varit mindre svåra.
Tidigare insjuknat i postpartumpsykos.
Rekommendation: handläggs inom psykiatrin. Överväg utsättande av farmaka innan
planerad graviditet och återinsättande efter första trimestern. Tillsammans med
patienten skall en noggrann risk- nytta analys göras. Om patienten upptäcker graviditet
efter att den mest sårbara perioden för teratogena effekter av medicinen passerats kan
man eventuellt anpassa dosen eller byta till annat preparat om detta är motiverat.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
12 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
5.4 Högriskpatient
Patient med instabil affektiv sjukdom, anamnes på svåra affektiva eller psykotiska skov,
snabba återinsjuknanden vid tidigare utsättningsförsök eller tidigare postpartum psykos.
Rekommendation: handläggs inom psykiatrin. Dessa patienter rekommenderas som
regel att fortsätta med stämningsstabiliserande eller antidepressiva. Om möjligt försöker
man undvika valproat.
Om patienten inte redan har medicinering rekommenderas att sådan insätts.
I de flesta fall är det bäst att sätta in farmaka efter första trimestern.
6 Handläggning under graviditet
Observera: Under graviditeten är MHV samordnande och andra instanser är
skyldiga att informera hemortsbarnmorska/läkare om de åtgärder som görs.
Möjlighet att bryta sekretess:
Skyldigheten enligt 14 kap. 1 § SoL att göra orosanmälan eller lämna uppgifter till
socialnämnden omfattar inte ofödda barn men det är ändå möjligt pga:
25 kapitlet, 12 § I Offentlighet- och sekretesslagen:
Sekretessen, enligt 1§, 2§ andra stycket och 3§–5§ hindrar inte att en uppgift om
en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och
sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten,
om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat
stöd och denne:1inte har fyllt arton år 2.fortgående missbrukar alkohol, narkotika
eller flyktiga lösningsmedel 3.vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller
uppgift om en gravid person eller någon närstående till denne, om uppgiften
behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
Lag (2013:406).
6.1 Inskrivning MHV
Barnmorskan tar vid inskrivningssamtalet upp anamnes kring psykisk ohälsa och
bedömer patientens riskgruppstillhörighet (utan förhöjd risk-, låg-, medel-, högrisk patient).
Alla medel- och högriskpatienter skall remitteras/aktualiseras på psykiatriska kliniken.
Samtliga kvinnor som själva satt ut sin medicin i samband med graviditetsbesked skall
erbjudas möjlighet till samtal med ansvarig läkare.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
13 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
6.2 Tidigt läkarbesök inom MHV (lågriskpatient)
Behandlade läkare bör diskutera medicinering under graviditet och amningsperiod,
komplettera bedömningen samt ta ställning till uppföljnings nivå (MHV, Dl, Spec-MVC,
Psykiatriska kliniken). Vid funderingar rekommenderas konsultation med psykiatribakjouren. Gravida kvinnor tillhör en prioriterad patientgrupp på psykiatriska kliniken.
6.3 Remiss till psykiatriska kliniken för läkarbesök
(medel- och högriskpatient)
Gravida kvinnor skall prioriteras för bedömning inom psykiatriska kliniken. I samråd med
patienten formuleras så snart som möjligt en ”intern behandlingsplan på Psykiatriska
kliniken ” se bilaga 1. Behandlingsplanen skall innehålla handläggning under
graviditet, i samband med förlossning samt postpartumperiod inklusive
ställningstagande till amning. Eventuell komplettering skall göras senast
graviditetsvecka 32. Kopia av behandlingsplanen skall skickas för kännedom till
hemortsbarnmorska och Spec-MVC. Bevakning av detta på Spec-MVC görs av
barnmorska som vid behov informerar obstetriker som ansvarar för dokumentation i
Obstetrix (RJH´s datasystem för dokumentation under graviditet, förlossning och
postpartum period samt de nyfödda barnen) som används inom Mödrahälsovården,
Kvinnosjukvården, Barn och Ungdomsmedicin och till viss del även i Barnhälsovården.
6.4 Ultraljud och specialistläkarbedömning på Spec-MVC
Moderns anamnes skall tydligt framgå på remissen till ”rutinultraljudet” så att läkarbesök
kan bokas in i samband med ultraljudsbesöket på Spec-MVC. Om fostret exponeras för
Litium eller antiepileptika under första trimestern kallar Spec-MVC även till ett tidigt
läkarbesök med ultraljud.
6.5 Perinatalrond/ ev samrådsgrupp för planering av
tiden runt partus, senast vecka 37
På initiativ av Spec-MVC barnmorska aktualiseras patienten vid perinatal rond
(personal från KK och BUM träffas onsdagar kl. 10). Dokumentation av Spec-MVC
barnmorska/obstetriker i Obstetrix samt återkoppling till ansvarig överläkare vid
psykiatrin med journalkopia från Obstetrix. Vid behov kallas även läkare och
kontaktperson från psykiatrin och/eller andra kontaktpersoner till ronden.
Initiativ till detta kan också tas av behandlande psykiater via kontakt med Spec-MVC.
6.6 Sammanfattning av graviditet, senast vecka 37
Hemortsbarnmorskan skriver i sin sammanfattning av graviditeten in planen för
handläggning (ev med hänvisningar till anteckningar i COSMIC) på MHV 3 i Obsterix,
samt gör vid behov även ett OBS i ”notatrutan” i Obstetrixjournalen.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
14 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
7 Handläggning i samband med förlossning och
tiden på BB
Kvinna med förhöjd risk för psykiatriska komplikationer, och hennes barn,
kvarstannar på BB minst 72 timmar efter förlossningen för observation.
I överenskommelse med pappan/partnern/annan närstående kontaktar den
utskrivande barnmorskan BHV.
Amningsförsök eller direkt nedläggning av amning skall ske i enlighet med vad
som beslutas under graviditeten.
Viktigt att återställa den sömnbrist som kan ha uppkommit i samband med
förlossningen. Förutsättningarna för god sömn ska optimeras. Hos kvinnor med
känd allvarlig psykisk ohälsa t ex bipolär sjukdom kan sömnbrist ge snabb
försämring. Därför kan sömnstödjande medicin vara motiverad även om kvinnan
ammar sitt barn (t.ex: lugnande: Oxazepam, insomning: Zolpidem).
Vid misstanke om abstinenssymtom av psykofarmaka hos barnet kontaktar
barnmorska barnläkare.
Vid misstanke om psykotiska symptom hos mor skall det omgående sättas in
extra vak för kvinnan! Detta får aldrig delegeras till närvarande närstående.
Pappan/partner/annan närstående tar ansvar för barnet. Modern får inte lämnas
ensam med barnet. Om det finns oro för barnet skall BB-personal göra
orosanmälan till socialtjänsten och informera psykiatrin om detta.
Barnmorska kontaktar bakjour vid kvinnokliniken för bedömning av patienten. Vid
bekräftade psykotiska symptom kontaktar vederbörande läkare psykiatrikliniken och
skriver akut remiss.
Nybliven moder med behov av slutenvård på psykiatriska kliniken, läggs in på
avdelning 3b för fortsatt behandling och observation enligt HSL eller LPT. För
vårdintygsbedömning skall Beredskapsjouren (Distriktsläkare) eller gyn.jouren
kontaktas.
Vid överflyttning av mamman till psykiatriska kliniken stannar
pappan/partnern/annan närstående kvar på BB tillsammans med barnet
motsvarande vårdtiden för genomsnittlig BB-vistelse.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
15 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
8 Handläggning efter utskrivning från BB
Observera: Efter förlossningen är BHV samordnande och andra instanser är
skyldiga att informera BHV om de åtgärder som görs som berör barnet.
BHV-sjuksköterskan skall i normalfallet redan under graviditeten ha fått information av
vederbörande hemortsbarnmorska (i samråd med den blivande mamman eller enligt kap
25 sekretesslagen – se ovan) om blivande mödrar med tidigare anamnes på allvarlig
psykisk sjukdom. Detta för att kunna vara extra vaksam på tidiga symptom postpartum.
Många insjuknar först efter hemgång.
När en nybliven mor uppvisar misstänkta symptom på psykos eller annan allvarlig
psykisk sjukdom skall BHV-sjuksköterskan snarast se till att kvinnan får tid för
bedömning hos distriktsläkare. Om modern tidigare haft kontakt med vuxenpsykiatrin på
grund av psykotisk sjukdom konsulteras psykiatriska kliniken direkt. Vårdintyg kan
behövas liksom ställningstagande till kontakt med socialtjänsten (se akut inläggning
underkapitel 4.5).
Vid uppenbar eller stark misstanke om postpartumpsykos får mor och barn inte
lämnas ensamma.
9 Akut inläggning på psykiatrisk avd 3B
9.1 Akut inläggning
Vid försämring med tilltagande psykotiska symptom där slutenvård är motiverad
skall ansvarig läkare på HC, Spec-MVC/ BB/ Förlossning eller psykiatri alternativt
Beredskapsjouren bedöma patienten enligt 4 § LPT (Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård).
Viktigt är att noggrant undersöka patientens inställning till planerad vård samt om det är
sannolikt att patienten kommer att ha förmåga att fullfölja erbjuden behandling över tid.
Allvarligt psykisk sjuk gravid/mamma omhändertas enligt HSL eller LPT på avdelning 3b.
Pappa/partner/annan närstående tar hand om barnet. Det finns möjlighet att personen
som tar hand om barnet får ett ”nödpaket” (med det nödvändigaste för skötseln av
barnet) från avdelning 109. Man bör vara mycket generös att erbjuda patienthotellvistelse första natten för partnern/annan närstående och barnet. Orosanmälan,
alternativt en förfrågan om akut omhändertagande, utfärdas av psykjouren.
9.2 Barnsäkerhet
1. När en förälder med psykotiska symptom läggs in på en psykiatrisk avdelning
uppstår oro för att barnet ska fara illa och därför ska psykiatriläkare alltid skicka
en orosanmälan till socialtjänsten. Om pappa/partner/annan närstående saknas
eller av någon anledning inte kan ta hand om barnet skall jourläkare inom
psykiatrin kontakta socialjouren med önskan om akut omhändertagande av
barnet. Fyll i Rapporteringsformulär för information till Barnkliniken och lämna till
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
16 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
socialjouren.
Socialjouren i sin tur kan vid behov kontakta avdelning 109 för hjälp med vård/
omvårdnad av barnet i väntan på placering i jourfosterhem/Ankaret. Om barnet
stannar på avdelning 109 bör kopia på dokumentet Rapporteringsformulär för
information till Barnkliniken skickas med för att underlätta kommunikationen.
Personal på den psykiatriska avdelningen skall övervaka patienten vid umgänge
med barnet så länge ansvarig läkare inte rekommenderar något annat. Viktigt att
skapa möjlighet för patienten att upprätthålla så god kontakt som möjligt med
barnet, t ex genom att hon får träffa barnet korta stunder och då stimuleras till
fysisk kontakt och ögonkontakt och även att ha foton på barnet hos sig. Daglig
kontakt rekommenderas mellan psykiatriavdelningen (kontakt person) och
pappa/partner/anhöriga samt andra inblandade aktörer t ex från avdelning 109/
KK/ socialtjänst/ BVC/ FBH/ BUP. Avdelningsläkare på psykiatriska kliniken
ansvarar för skriftlig rapport till avdelning 109 Rapporteringsformulär för
information till Barnkliniken, i de fall barnet vistas där.
9.3 Samrådsgrupp vid inträffad postpartumpsykos
Överläkare på psykiatriska avdelningen ansvarar för att så snart som möjligt
kalla alla relevanta parter till samrådsgrupp för handläggning av ärendet.
Kan vara representanter från kvinnosjukvården, avdelning 109, Socialtjänsten eventuellt
även från FBH, BUP, BVC. SIP bör erbjudas där det är lämpligt liksom ställningstagande
till om patient och anhöriga skall delta. Det är ibland inte lämpligt att patienten deltar i
akutskedet.
Vid behov av personlig kontakt med avdelningsläkare och/ eller avdelningspersonal är
man välkommen att delta vid daglig rond på avdelning 3b. Senare kan även andra
aktörer (ex från kommunen) kallas till nätverksträff där individuell behandlingsplan
formuleras, dokumentation om insatser görs i en SIP.
9.4 Amning
Erfarenhet visar att amning oftast inte fungerar för kvinnor med allvarlig psykisk
sjukdom. Viktigt att vid behov stötta patienten att lägga ned amningen. Vid
amningsnedläggning bör Pravidel/ Dostinex undvikas, eftersom detta preparat kan utlösa
psykos hos kvinnor med anamnes på allvarlig psykisk sjukdom. Prova att linda brösten.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
17 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
10 Verksamheternas roll och uppdrag – interna
checklistor
10.1 Barnmorskorna och distriktsläkarna inom MHV och
primärvården
Observera: Under graviditeten är MHV samordnande och andra instanser är
skyldiga att informera hemortsbarnmorska/läkare om de åtgärder som görs.
Att vid inskrivningssamtalet identifiera de kvinnor som har/tidigare har haft
psykotisk eller bipolär sjukdom eller tung hereditet för sådan samt att i dessa fall
se till att:
Riskbedömning för psykos görs (se kapitel om riskbedömning). Medel- och
högriskpatienter skall handläggas inom psykiatrin.
I samråd med kvinnan ta kontakt med behandlande läkare eller
PAL/kontaktperson på psykkliniken. Om ingen aktuell kontakt finns skrivs remiss
till psykkliniken för att kontakt skall etableras.
I samband med inskrivning/läkarbesök skickas remiss till Spec-MVC med notering
av aktuell anamnes, vilket innebär att kvinnan bokas in på läkarbesök i samband
med dateringsultraljudsundersökningen.
Om behov av föräldraskapsstöd konsultera eller skicka remiss till
psykolog/socionom på FBH. Detta är inte aktuellt under pågående psykos, men
partens behov måste alltid beaktas.
Vid ca graviditetsvecka 30 diskuteras med kvinnan/paret planering inför
förlossningen. Om plan inte finns uppmärksamma kvinnans PAL på psykiatriska
kliniken att planera inför förlossningen. Denne har att överväga behov av
”Samrådsgrupp” eller kontakt med läkare på Spec-MVC eller eventuellt deltagande
i perinatalrond.
Tydlig anteckning gällande planering skrivs av hemortsbarnmorskan på MHV 3
under ”sammanfattning av graviditet vecka 37”.
Barnmorskan tar i normalfallet i samråd med kvinnan kontakt med aktuell BHVsjuksköterska för att redan under graviditeten informera om kvinnans sjukdom
(om kvinnan inte samtycker kan kontakt ändå tas enligt Sekretesslagen 25
kapitlet -se ovan)
Vid kontakt med blivande/nybliven mor med allvarlig psykisk sjukdom, eller
anhöriga till henne, stötta kvinnan och anhöriga samt lotsa henne till
vuxenpsykiatrin som sedan tar vidare kontakter enligt detta vårdprogram.
Vid uppenbar eller stark misstanke på postpartumpsykos får mor och barn inte
lämnas ensamma!
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
18 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
10.2 Kvinnosjukvården
10.2.1 Spec-MVC (Specialist-MVC på KK-mottagningen)
Att ha kännedom om kvinnor med tidigare psykotisk eller bipolär sjukdom.
Erbjuda läkartid för riskbedömning i samband med dateringsultraljud vecka 18+.
Vid behov ta kontakt med psykiatrin och/eller skriva remiss till FBH.
Bevaka att psykiatrins behandlingsplan inkommit och vid behov kontakta
patientens ansvarige överläkare.
Förmedla information vid perinatalrond samt dokumentera planeringen i Obstetrix
samt till psykiatrin via COSMIC.
10.2.2 BB
Vid psykisk ohälsa eller vid misstanke på psykisk ohälsa rekommenderas att
kvinnan kvarstannar minst tre dygn efter förlossningen.
Kontakta eventuella befintliga stödpersoner och koppla vid behov in nya
kontakter, kurator eller andra stödpersoner för föräldrarna.
Vid behov görs en bedömning av ansvarig läkare inom kvinnosjukvården. Vid
misstanke på psykos, skrivs remiss till (eller kontaktas) psykiatriska kliniken för
bedömning/övertagning av patienten.
I väntan på bedömning av läkare från psykiatriska kliniken:
Tjänstgörande barnmorska ansvarar för patientens tillsyn och inkallar vid behov
extravak.
Kvinnan får inte lämnas ensam med barnet.
Pappan/partnern/annan närstående ansvarar för barnet.
Sträva efter att ha så få personal som möjligt runt familjen.
Kontakta kvinnoklinikens kurator, som kan bistå pappa/partnern eller annan
närstående.
Amningsförsök eller direkt nedläggning av amning skall ske i enlighet med vad
som beslutas under graviditeten.
Om patienten övertas till psykiatriska kliniken:
Pappan/partnern/annan närstående stannar kvar på BB tillsammans med barnet
motsvarande vårdtiden för genomsnittlig BB-vistelse.
I överenskommelse med pappan/ partnern/ annan närstående kontaktar den
utskrivande barnmorskan BVC.
Kvinnoklinikens kurator har fortsatt kontakt med anhöriga.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
19 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
10.3 Avdelning 109 Neonatal, Barn och Ungdomsmedicin
Friska barn till psykotisk förälder skall så långt det är möjligt inte vårdas på
avdelning 109 neonatal
Vid uppkommen situation då psykotisk förälder skrivs in på psykiatrin skall personalen på
aktuell avdelning ta kontakt med socialtjänsten. Socialtjänsten har beredskap utanför
kontorstid och den som har beredskap kan nås inom en timma. Kontakt tas telefonledes,
därefter görs besök enligt överenskommelse. Det är socialtjänsten som skall göra en
bedömning av ev. oro och behov utifrån barnets situation.
Det är socialtjänstens ansvar att hitta en lösning för barnet och ev.
vårdnadshavare som bedöms ha behov av stöd i samband med barnets skötsel.
Inskrivning på avd.109 Neonatal sker endast då andra möjligheter i akutskedet saknas
och då i väntan på annan lösning, dock under begränsad tid. Om ansvarig handläggare
på socialtjänsten bedömer att det finns behov av inläggning på avdelning 109 skall
vederbörande kontakta neonataljouren. Berörd personal på avd.109 skall få fortlöpande
information kring arbetsgången i ärendet av socialtjänsten samt även av psykkliniken så
länge modern vistas där.
10.3.1 Misstänkt sjukt barn/ psykiskt sjuk förälder inkommer akut
Observandum för barnjour/inskrivande läkare:
Postpartumpsykos och annan psykisk sjukdom hos förälder är ibland svår att
känna igen. Besöksorsaker kan vara: ”uttröttad förälder”, ”avlastning”,
”skrikigt barn” eller sömnstörningar hos spädbarn.
Det är klokt att rikta uppmärksamhet på förälders psykiska status och anamnes, och
noga lyssna på partners/ anhörigs berättelse. Om föräldern har aktuella symtom på
psykisk sjukdom t ex depression, ångest, psykotiska symtom eller har anamnes på
tidigare diagnostiserad amningspsykos eller annan svår psykisk sjukdom skall alltid
barnklinikens bakjour konsulteras. Bakjouren avgör om behov finns att göra en
vuxenpsykiatriskbedömning av förälder.
Avdelning 109 Neonatal och barnkliniken har aldrig något vårdansvar för vuxna.
Det är inte medicinskt korrekt att en förälder med uppenbar eller stark misstanke om
psykisk ohälsa/sjukdom vistas på avdelning 109 neonatal utan egen vårdplan och
föregående bedömning.
Formellt sett gäller att en psykiskt sjuk vuxen person får frivillig vård, stötta genom
motivationsarbete, eller tvångsvård. Det kan bli aktuellt med vårdintyg, företrädesvis
genom barnjourens försorg eller med hjälp av Beredskapsjouren (en distriktsläkare).
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
20 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
10.3.2 Riktlinjer då sjukt barn är inskrivet på neonatalavdelning
när förälder drabbas av psykos
Psykiatrin ska kontakta socialtjänsten och psykiatriområdes meddelande M27,
Rapporteringsformulär för information till Barnkliniken, ifylls i av ansvarig psykiater.
Pappan/partnern/annan närstående eller annan utsedd person bor tillsammans med
barnet på avdelning 109 neonatal.
Amningsförsök eller direkt nedläggning av amning skall ske i enlighet med vad som
beslutas under graviditeten, utifrån rekommendation/ordination från vuxenpsykiatrin.
Övergång till modersmjölksersättning sker i samråd med föräldrarna.
Trygghet för barn och föräldrar: Sträva efter att så få som möjligt i personalgruppen
arbetar kring familjen. PAL ska utses för barnet.
Avdelning 109:s kurator är förälderns och eventuella syskons stödperson i det första
krisskedet. Om socionom/psykolog på FBH har en etablerad kontakt är det naturligt att
denne fortsätter att vara stöd till familjen både under och efter vårdtiden. Aktuell
vårdgivare kontaktar FBH som i samverkan med BUP har i uppdrag att informera familjen
om vilka stödinsatser som finns att få, utifrån barnets behov av samspel och omsorg.
Kontaktperson: dvs. patientansvarig sjuksköterska på avdelning 109 Neonatal utses
snarast och tar kontakt med förälderns kontaktperson på psykiatriska kliniken. Om
socionom/psykolog på BUP/FBH har en etablerad kontakt, ingår den personen också i
samrådsgruppen. Gruppen av kontaktpersoner håller regelbundet varandra informerade
om aktuellt läge. Erfarenhetsmässigt behövs daglig kontakt i akutfasen. På avdelning 3 b
hålls rond dagligen. Lämpligt att kontaktperson från avdelning 109 informerar sig om
tidpunkt för ronden och ansluter sig till denna.
Barnets säkerhet: Så snart det är aktuellt för förälder och barn att träffas ska det
finnas en tydlig ansvarsfördelning. Detta innebär att vuxenpsykiatrin har ansvar för
barnets säkerhet i samband med Föräldra-barnkontakter, Rapporterings-formulär för
information till Barnkliniken
Kontakt med BVC: Senast vid utskrivning av barnet tar patientansvarig sjuksköterska på
avdelning 109 neonatal kontakt per telefon med aktuell BHV-sjuksköterska. En
omvårdnadsepikris och en slutanteckning skickas enligt sedvanlig rutin till BVC, snarast.
Om vårdtiden blir lång kan det vara aktuellt att BVC kontaktas redan under vårdtiden och
BHV-sjuksköterskan kan göra besök på avdelningen i överenskommelse med familjen.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
21 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
10.4 FBH=Föräldra- och barnhälsan, Kompetenscentrum
för barn- och mödrahälsovård inom RJH
Att via konsultation och anordnande av fortbildning hålla barnmorskor, BHVsjuksköterskor och läkare inom MHV respektive BHV uppdaterade inom ämnet
psykisk ohälsa hos blivande/ nyblivna mödrar (och deras partners). Vidare att
poängtera vikten av utförlig anamnes om hereditet och tidigare sjukdomshistoria
avseende psykiska sjukdomstillstånd och eventuella riskfaktorer samt vikten av
att vara uppmärksam på nya symtom.
Att där det finns behov vara konsulter för barnmorskor, BHV-sjuksköterskor och
läkare inom MHV och BHV, Spec-MVC samt vuxenpsykiatrin när det gäller ”stöd i
föräldraskapet” till familjer där kvinnan haft/ har allvarlig psykisk sjukdom.
Att vara kontaktperson för vårdgrannar under graviditet och nyföddhetsperiod i de
patientärenden där kontakt redan är etablerad. Att samverka med berörda samt
vidmakthålla kontakten med patienten.
I FBHs uppdrag ingår INTE att bedriva akutverksamhet.
Att tillsammans med BUP arbeta med Späd- och småbarnsverksamhet.
10.5 BUP – Barn och ungdomspsykiatrin
Personal från BUP och Föräldra- och barnhälsan samarbetar för att
uppmärksamma barnets behov av samspel med förälder eller annan
vårdnadshavare och kan vid behov erbjuda behandling och/eller
föräldaskapsstöd i grupp.
Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denne erbjudas en SIP
(samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan.
10.6 BHV-sjuksköterskorna och distriktsläkarna inom
BHV och primärvården
Observera: Efter förlossningen är BHV samordnande och andra instanser är
skyldiga att informera BHV om de åtgärder som görs som berör barnet.
BHV-sjuksköterskan skall i normalfallet redan under graviditeten ha fått information av
vederbörande hemortsbarnmorska (i samråd med den blivande mamman eller enligt kap
25 i Sekretess Lagen-se ovan) om blivande mödrar med tidigare anamnes på allvarlig
psykisk sjukdom. Detta för att kunna vara extra vaksam på tidiga symptom postpartum.
Många insjuknar först efter hemgång.
BHV-sjuksköterskan träffar ofta det nyblivna barnet och dess familj redan under den
första levnadsveckan och därefter regelbundet, oftast en gång per vecka, under den
första månaden. Sköterskan får därigenom en viktig roll både vad gäller att upptäcka
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
22 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
symptom på postpartumpsykos och annan allvarlig psykisk sjukdom hos modern. En
annan viktig uppgift är att, i samarbete med distriktsläkare, tillse att kvinnan vid behov
kommer till psykiatrisk vård. Även under moderns vårdtid inom psykiatrin, men framför
allt efter utskrivning, är BHV-sjuksköterskan viktig som stöd till familjen. För att både
BHV-sjuksköterskan och BHV-läkaren skall kunna göra ett optimalt arbete med familjen
är det viktigt att information från andra vårdgivare lämnas till BVC (i samråd med den
blivande mamman eller enligt kap 25 i Sekretess Lagen -se ovan).
Kvinnor med känd diagnos och etablerad kontakt med psykiatrin behöver inte
rutinmässigt screenas med EPDS-skalan (Edinburgh Postnatal Depression Scale).
När en nybliven mor uppvisar symptom på psykos eller annan allvarlig psykisk sjukdom
skall BHV-sjuksköterskan snarast se till att kvinnan får tid för bedömning hos
distriktsläkare. I vissa fall kan det vara skäl att hänvisa direkt till vuxenpsykiatrin. Om
möjligt bör distriktsläkaren göra en bedömning först, eftersom mammans eget, men
även barnets liv, kan vara i fara. Vårdintyg kan behövas liksom ställningstagande till
kontakt med socialtjänsten.
Vid diffusa symptom, och vid osäkerhet av BVC-sjuksköterskans egen bedömning bör i
förekommande fall snarast rådgöras med närmaste distriktsläkare. Vid behov kontaktas
även kvinnans hemortsbarnmorska för komplettering av anamnes.
Om modern tidigare haft kontakt med vuxenpsykiatrin på grund av psykotisk sjukdom
konsulteras psykiatrin direkt.
Vid uppenbar eller stark misstanke på postpartumpsykos får mor och barn inte
lämnas ensamma!
10.7 Psykiatrin
Observera: Psykiatrin har behandlingsansvar för patienten.
Efter förlossningen är psykiatrin även ansvarig för samordning av insatser för
patient och familj.
Kom ihåg att informera BHV om åtgärder som berör barnet.
Diskutera” tema graviditet” i samband med diagnossättning och vid insättning av
farmakologisk behandling med alla kvinnliga patienter i fertil ålder.
Gravida kvinnor och småbarnsmödrar tillhör en högt prioriterad patientgrupp. Alla
patienter som tillhör medel- och högrisk skall följas upp via psykiatriska kliniken.
Patient som haft en episod av allvarlig psykisk störning i samband med graviditet
och småbarnstid och blivit helt återställd bör följas upp minst 12 månader efter
förlossningen.
Efter en första bedömning under graviditeten skickas journalkopia till
vederbörande barnmorska och Spec-MVC.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
23 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Vid öppenvårdskontakt skall, senast graviditetsvecka 32, formuleras en ”intern
behandlingsplan på Psykiatriska kliniken. Detta skall också göras snarast efter
akut inläggning på avdelning 3b. Behandlingsplanen skickas sedan för kännedom
till MHV och Spec-MVC.
I behandlingsplanen skall finnas uppgifter om:
1. ansvarig överläkare och ansvarig kontaktperson (KP)
2. diagnos
3. individuell risk för försämring i samband med förlossning t ex vid förekomst av
andra stressorer såsom avsaknad av socialt nätverk, nedsatta kognitiva
förmågor, autismspektrumstörning, missbruk
4. aktuell och planerad medicinjustering, t.ex. när återinsättning av litium skall ske
5. planerade uppföljningar, ex återbesök till läkare och kontaktperson, blodprov på
t ex s- antidepressiva, s- Li
6. ställningstagande till amning (rekommendation om amningsförsök eller
amningsnedläggning direkt postpartum). Amningen har alltid lägre prioritet
än bibehållen psykisk balans hos modern.
7. viktiga vuxna personer och deras roller att stödja den blivande modern vid
försämring efter utskrivning
Uppmärksamma också behov hos eventuella andra barn i familjen. Dokumentera
om man gjort orosanmälan, involverat socialtjänst och om så vilka resurser eller
insatser som planeras därifrån, t ex SIP.
I fall då föräldrar med allvarlig psykisk sjukdom är slutenvårdskrävande är det
inte ovanligt att partnern hamnar i kris. Detta medför ofta oro för omsorgssvikt
och att barnet/en riskerar fara illa. Orosanmälan bör därför vara regel. Om
pappa/partner/annan anhörig som kan ta hand om barnet saknas begärs akut
omhändertagande av barnet via socialtjänstjouren.
Läkare på psykiatriska kliniken skall bedöma patientens mående och ta ställning
till tillsynsgrad under mor- barn umgänge. Vid inläggning på avdelning 3b är
det personalen från psykiatriska kliniken som ansvarar för barnets
säkerhet då mor och barn träffas.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
24 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
11 Systematisk uppföljning och kvalitetssäkring
Regelbunden systematisk uppföljning och kvalitetssäkring av given vård ska göras för att
kunna följa utfallet av insatserna för patienten och dennes närstående.
Samverkansgruppen planerar fortsatta årliga uppföljningsträffar med representanter för
alla berörda verksamheter. Sådana träffar har genomförts sedan mitten av 1990-talet.
Representanter för alla verksamheterna träffas för att utvärdera samverkan och gå
igenom de fall som varit aktuella under det senaste året med fokus på vad som fungerat
väl samt vad vi ser behov av att förbättra för att fortsätta att utveckla våra rutiner.
Uppdatering av Vårdprogrammet görs vid behov, dock minst vart annat år.
Sammankallande är Mödrahälsovårdsöverläkaren.
12 Relaterade dokument
Behandlingsplan, Vuxenpsykiatri
Rapporteringsformulär för information till Barnkliniken
Flödesschema se nedan
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
25 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
13 Flödesschema
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
26 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
14
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Referenser
”När kroppen är gravid och själen sjuk” Lars Häggström, Margareta Reis
Hizkiyahu R, Levy A, Sheiner E. Am J Perinatol. 2010 Jan; 27(1):19-23. Epub 2009 Jun
29. PMID:19565434 [PubMed - indexed for MEDLINE]
Pregnancy outcome of patients with schizophrenia.
The effects of genetic liability for schizophrenia and maternal smoking during pregnancy
on obstetric complications.
Ellman LM, Huttunen M, Lönnqvist J, Cannon TD.
UCLA Psychology Department, 1285 Franz Hall, Box 951563, Los Angeles, CA 900951563, United States. [email protected]
Pregnancy and postpartum specifics in women with schizophrenia: a meta-study.
Matevosyan NR.
Open Medical Institute, Salzburg Stiftung, Austria, [email protected]
”Infanticide and neonaticide: a review of 40 years of research literature on incidence and
causes. ”
Porter T, Gavin H. Trauma Violence Abuse. 2010 Jul; 11(3):99-112.
Incidence of hospitalization for postpartum psychotic and bipolar episodes in women with
and without prior prepregnancy or prenatal psychiatric hospitalizations.
Harlow BL, Vitonis AF, Sparen P, Cnattingius S, Joffe H, Hultman CM. Arch Gen
Psychiatry. 2007 Jan; 64(1):42-8
Interventions for the prevention and treatment of postpartum psychosis: a systematic
review.
Doucet S, Jones I, Letourneau N, Dennis CL, Blackmore ER. 2011 Apr; 14(2):89-98.
Epub 2010 Dec 3.
First-onset psychosis occurring in the postpartum period: a prospective cohort study.
Bergink V, Lambregtse-van den Berg MP, Koorengevel KM, Kupka R, Kushner SA. J Clin
Psychiatry. 2011 Nov; 72(11):1531-7. Epub 2011 Aug 23.
Fertility and pregnancy in women with psychotic disorders.
Howard LM. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 2005 Mar 1; 119(1):3-10.
Sexuality, reproduction, and family planning in women with schizophrenia.
Miller LJ. Schizophr Bull. 1997; 23(4):623-35.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
27 (27)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
ALLVARLIG PSYKISK SJUKDOM HOS BLIVANDE OCH
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
32733-1
NYBLIVNA MÖDRAR - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
J Clin Psychiatry. 2011 Nov; 72(11):1531-7. Epub 2011 Aug 23.First-onset psychosis
occurring in the postpartum period: a prospective cohort study.
Bergink V, Lambregtse-van den Berg MP, Koorengevel KM, Kupka R, Kushner SA.
Schizophrenia and offspring's risk for adverse pregnancy outcomes and infant death.
Nilsson E, Hultman CM, Cnattingius S, Olausson PO, Björk C, Lichtenstein P. Br J
Psychiatry. 2008 Oct; 193(4):311-5.
Schizophrenia in women: implications for pregnancy and postpartum. Tormoehlen K,
Lessick M. Nurs Womens Health. 2010 Dec-2011 Jan; 14(6):482-94; quiz 495.
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknade
tillstånd 2011
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforpsykosocialainsatservidschizofreni
Nationella riktlinjen för vård vid depression och ångestsyndrom 2010.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-4
www.janusinfo.se 2011.12.12
www.Fass.se 2011.12.12
Litiumbehandling under graviditet. Läkartidningen NR 21-22.2004,Volym 101
Riktlinjer för litium och njurar. Huddinge universitetssjukhus 2011, affektiva mottagning.
”Graviditetspsykiatri” Docent Torgny Persson, Psykiatri/Läkarhuset
www.internetmedicin.se
PM-affektiv sjukdom under graviditet och postpartum. Mats Adler 2008 Psykiatriska
kliniken sydväst
Affektiv sjukdom under graviditet och postpartum Mats Adler, 2011 Psykiatriska kliniken
sydväst
Psykisk sjukdom under graviditet och postpartum. Omhändertagande av kvinnan och
barnet, PM Kvinnokliniken Universitetssjukhuset i Linköping
”Management of Bipolar disorder during pregnancy and the postpartum period”. AM J
Psychiatry 161:608-620,april 2004,Kimberly A, Yonkers M.D
”Antipsychotisc therapy during early and late pregnancy.A systematic review.” AM J
Psychiatry, Schizophr Bull, may 1,2010;36(3);518-544
”Bioplar disorder and pragnency: Risks revealed. AM J Psychiatry,Marlene
P.,Freeman,M.D 167:1771-1773,dec 2007
”schizofreni och andra psykossjukdomar” Regionalt vårdprogram, Stockholm läns
landsting 2009
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-02
