Psykisk ohälsa under graviditet och småbarnstid (POGS)

Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
1 (25)
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Psykisk ohälsa under graviditet och
småbarnstid (POGS) –
Vårdprogram för Jämtlands län
Första utgåva 2004
Framtagen av samverkansgruppen för detta vårdprogram
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
2 (25)
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Innehållsförteckning
1
Inledning ........................................................................................................ 4
2
Depression, stress och ångest under graviditet och småbarnstid ............................ 5
2.1
Depression under graviditet ........................................................................ 5
2.2
Kvinnor med postpartum depression ............................................................ 6
2.3
Män med postpartum depression ................................................................. 7
2.4
Post-traumatisk stress (PTSD) .................................................................... 7
2.5
Effekter på barnet ..................................................................................... 8
3
Verksamheternas roll vid depression, stress och ångest ....................................... 9
3.1
UNDER GRAVIDITET .................................................................................. 9
3.1.1
Distriktsläkarens/psykiatrins roll redan innan graviditet: .......................... 9
3.1.2
Mödrahälsovårdens (MHVs) roll: ............................................................ 9
3.1.3
Kvinnosjukvårdens roll: Spec-MVC/Förlossningen/BB/Mammot
(=Öppenvårds BB) ......................................................................................... 11
3.1.4
Föräldra- och barnhälsans (FBHs) roll: ................................................. 11
3.1.5
BUPs roll: ......................................................................................... 11

Personal från BUP och Föräldra- och barnhälsan samarbetar för att
uppmärksamma barnets behov av samspel med förälder eller annan vårdnadshavare
och kan vid behov erbjuda behandling och/ eller föräldraskapsstöd i grupp ........... 11
3.1.6
3.2
Psykiatrins roll: ................................................................................. 11
POSTPARTUM .......................................................................................... 12
3.2.1
Barnhälsovårdens (BHVs) roll: ............................................................ 12
3.2.2
Föräldra- och barnhälsan-Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård
= FBHs roll: .................................................................................................. 13
4
3.2.3
BUPs roll .......................................................................................... 13
3.2.4
Avdelning 109 – Neonatalavdelningens roll:.......................................... 14
3.2.5
Psykiatrins roll: ................................................................................. 14
3.2.6
Distriktsläkarens roll:......................................................................... 14
Ätstörning i samband med graviditet och småbarnstid ........................................ 14
4.1
Verksamheternas roll vid Ätstörning .......................................................... 15
4.1.1
Mödrahälsovårdens (MHVs) roll: .......................................................... 15
4.1.2
Spec-MVCs roll: ................................................................................ 16
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
3 (25)
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
5
4.1.3
BBs roll: ........................................................................................... 16
4.1.4
Barnhälsovårdens roll (BHVs) roll: ....................................................... 16
4.1.5
Barnklinikens roll: ............................................................................. 17
4.1.6
Ätstörningsenhetens roll: ................................................................... 17
4.1.7
Föräldra- och barnhälsans (FBH:s) roll: ................................................ 17
4.1.8
BUPs roll: ......................................................................................... 17
4.1.9
Distriktsläkarnas roll:......................................................................... 17
Relationsproblem ........................................................................................... 18
5.1
Våld i nära relationer ............................................................................... 19
6
Sekretess ...................................................................................................... 20
7
Bilagor .......................................................................................................... 20
7.1
Bilaga 1: Psykosociala riskfaktorer hos föräldrar under graviditet och
småbarnstid och vilka man kan samverka med/ hänvisa till ................................... 20
7.2
Bilaga 2: EPDS-samtal utan formulär ......................................................... 23
7.3
Bilaga 3: Stöd vid bedömning av ätstörning ................................................ 24
Förslag på bedömningsfrågor vid misstanke om ätstörning .................................. 24
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
4 (25)
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
1 Inledning
Detta vårdprogram är utarbetat för att ge riktlinjer till personal inom hälso- och
sjukvården i vårdkedjan som möter föräldrar med psykisk ohälsa under
graviditet, förlossning och småbarnstid.
Det innefattar områdena depression, stress, ångest, ätstörningar samt svåra
relationsproblem under denna period.
Nedan listas närbesläktade VP/rutiner för extra stöd till blivande och nyblivna föräldrar,
alla dokumenten finns sökbara i Centuri
- Vårdprogram vid Allvarlig psykisk sjukdom hos blivande och nyblivna mödrar
- Handlingsprogram gällande Blivande och nyblivna föräldrar med neuropsykiatriska/
intellektuella funktionsnedsättningar av betydelse för föräldraskapet
- Riktlinjer för samverkan och stöd till blivande/ nyblivna föräldrar med
riskbruk/missbruk av alkohol och droger i Jämtlands län
För mödrahälsovården finns också:
-Psykosocialt basprogram för Mödrahälsovården i Jämtlands län
Föräldrars psykiska hälsa under graviditet, förlossning och småbarnstid har alltmer
kommit i fokus i takt med att man insett hur stor betydelse den tidiga anknytningen
mellan föräldrar och barn har för barnets fortsatta fysiska och psykiska hälsa.
Föräldrar som mår psykiskt dåligt har ibland svårt att samspela med sitt barn på ett
adekvat sätt. Forskning har t ex visat att barn till deprimerade föräldrar kan försenas i
sin utveckling, både emotionellt och intellektuellt och att den förseningen kvarstår (Cogill
et al 1996, Ramchandani et al 2005). Depression/stress/ångest under graviditeten har
stor påverkan på barnet. Studier har också visat att barn till prenatalt deprimerade
och/eller stressade mödrar visar sämre social kompetens, mer beteendeproblem och
sämre intellektuell utveckling än barn till friska mödrar. Risk för prematuritet ökar
påtagligt om den blivande mamman är stressad. (Glover et al 2009). Det är därför av
yttersta vikt att man hittar och kan hjälpa de föräldrar som behöver det, både för deras
egen och barnens skull.
Graviditet, förlossning och småbarnstid kan ses som en utvecklingskris, dvs en period i
livet då man skall möta en situation som man inte varit med om förut.
Hur man klarar av detta beror både på vad man har varit med om tidigare i livet och hur
livssituationen är just vid detta tillfälle. Föräldrarnas relation, ekonomiska eller sociala
svårigheter, brist på nära relationer och nätverk och tidigare psykisk sjukdom
predisponerar för psykisk insufficiens efter förlossningen för kvinnor (Sydsjö 1995).
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
5 (25)
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Föräldrarnas egna erfarenheter under barndomen och deras förväntningar på
föräldrarollen är andra viktiga faktorer under denna period.
För kvinnan kan också medicinska orsaker som hypotyreos, B12-brist och Folsyrebrist ha
samband med depression. I postpartum perioden tillkommer också annat t ex
hormonomställning, sömnbrist samt eventuellt obstetriska komplikationer och ett
svårskött barn.
Forskningen har hittills mest varit inriktad på kvinnors problem i samband med graviditet
och förlossning, men det är viktigt att uppmärksamma även männens svårigheter. Nyare
studier visar att även män uppvisar samma symtom som kvinnor i denna fas och att
effekterna på barnet är i princip samma som vid depression hos mamman (Brudahl 2000,
Ramchandani 2005). Forskning på samkönat föräldraskap är ännu bristfällig.
Psykisk ohälsa under denna period kan naturligtvis vara av skiftande karaktär, allt från
en allmän oro och trötthet – nedstämdhet - handikappande oro - depression till en
postpartum psykos. Barnmorskan inom mödrahälsovården (MHV) och BHVsjuksköterskan inom barnhälsovården (BHV) är tillsammans med övrig personal på
hälsocentralen nyckelpersoner i det psykosociala arbetet med blivande och nyblivna
föräldrar. Den kontinuerliga och täta kontakten med föräldrarna gör att dessa tidigast
kan uppmärksamma problem och genom ett psykosocialt arbetssätt ge stöd och
vägledning. Ibland kan dock problemen inte lösas på den egna hälsocentralen utan andra
instanser behöver kontaktas. För att inte oklarheter skall uppstå om vem som skall göra
vad behövs riktlinjer för hur kontakten mellan olika instanser skall se ut, därför har detta
vårdprogram arbetats fram.
2 Depression, stress och ångest under graviditet
och småbarnstid
2.1 Depression under graviditet
Man har tidigare ansett att graviditeten för de flesta kvinnor är en psykiskt relativt stabil
period (Elliot et al., 1983). Men forskning har visat att depression under graviditet är
vanligare än depression efter förlossningen, förekomsten varierar i olika studier mellan 817 %. Man har också funnit att mellan 25 och upp till 75 % av kvinnor som är
deprimerade under graviditeten fortsätter att vara deprimerade efter förlossningen
(Austin 2004). Man har mer och mer insett hur viktig moderns prenatala anknytning till
det väntade barnet är och hur den kan störas av att modern är deprimerad. Samma sak
gäller även mödrar som är markant stressade eller har ångest under graviditeten.
Förutom de problem en prenatal depression medför för kvinnan har studier visat att barn
till prenatalt depressiva och/eller stressade/ångestfyllda mödrar visar sämre social
kompetens och fler problem än barn till friska mödrar, varför det också för barnens skull
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
6 (25)
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
är mycket viktigt att hitta och hjälpa mammorna. Det har påvisats att
depression/stress/ångest under graviditeten påverkar barnet biokemiskt, fysiologiskt,
känslomässigt samt beteendemässigt (Field, Diego och Hernandez-Reif 2006) och kan
medföra tillväxthämning, högre aktivitet hos fostret, prematuritet och barn med låg
födelsevikt. I andra studier har visats att moderns depression under graviditet har
negativ effekt både på den känslomässiga och kognitiva utvecklingen hos barnet.
(Murray & Cooper 1997). Man har också visat att om mödrar upplevt markant stress eller
ångest under graviditeten så visar barnet större sårbarhet för psykologiska problem/
störningar vid 10 års ålder (O´Connor m fl 2002).
Traditionellt har fokus legat på den blivande modern när det gäller depression under
graviditet, men på senare tid har man mer uppmärksammat faderns roll och sett att
interventioner för att reducera negativ effekt av depression även bör inkludera fäder.
Riskfaktorer för depression under graviditet har i svenska studier framför allt visat sig
vara avsaknad av stöd från partnern, svåra livshändelser året innan graviditeten, annat
modersmål än svenska samt ekonomiska bekymmer (Rubertsson m fl 2003).
2.2 Kvinnor med postpartum depression
50 - 80 % av alla kvinnor upplever ökad labilitet, irritabilitet och nedstämdhet
postpartum. Detta benämns i det okomplicerade fallet ”blues” och förekommer vanligen
3-5 dagar efter förlossningen och varar oftast några dagar. Om det förekommer en
längre ”blues” är detta en riskfaktor för postpartum depression.
Det är lika vanligt att kvinnor blir deprimerade efter förlossning som under andra
perioder av livet. Det finns dock en ökad risk just i samband med förlossningen,
insjuknandefrekvensen är tre gånger högre under de första månaderna efter
förlossningen (Cox, Murray och Chapman 1993). Cirka 13 % av kvinnor i Sverige
drabbas av postpartum depression och denna typ av depression ses numera som ett
universellt fenomen (Wickberg & Hwang 1996). Denna depression varar oftast 2-6
månader men kan i enstaka fall, om den förblir oupptäckt och obehandlad, kvarstå i flera
år. 1-2 ‰ av alla kvinnor drabbas av postpartum psykos (se annat vårdprogram).
Symtombilden vid postpartum depression är ungefär densamma som vid depression i
allmänhet dvs sänkt stämningsläge, tomhetskänslor, koncentrationssvårigheter, trötthet,
svårighet att fatta beslut, energibrist, aptitrubbning m.m., men att vara nybliven mamma
påverkar hur depressionen upplevs. Kvinnorna kan uppleva att de inte känner igen sig
själva, de kan få skuldkänslor i förhållande till barnet och de kan känna att de inte orkar
med sitt barn. Kvinnans självkänsla kan påverkas negativt, självförebråelser
förekommer, som att inte ha tilltro till att sköta barnet. Påverkan på barnet och familjen
är troligtvis större i denna period av livet (Ottosson 2000, Hwang och Wickberg 2001).
Orsakerna kan vara både psykologiska, sociala, biologiska och hereditära. Riskfaktorer är
tidigare depression, framför allt om komplikationer inträffat under aktuell graviditet och
förlossning, långvarig ”blues”, konflikter eller bristande stöd från partnern, dåligt
nätverk, sociala och/eller ekonomiska svårigheter, ensamstående mamma, ”besvärligt”
temperament hos barnet samt sköldkörtelrubbning (O’Hara & Swain 1996).
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
7 (25)
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
2.3 Män med postpartum depression
Även män kan drabbas av depression i samband med att man blir förälder, ca 5-7% av
männen bedöms vara deprimerade när barnet är 6 v (Madsen & Juhl m fl, 2007). Störst
negativ effekt har det på barnet om fadern varit deprimerad även under graviditeten
(Ramchandani et al 2005). Samma orsaker som kan utlösa en depression hos kvinnan
kan ge depression hos mannen. För båda är egen dålig anknytning en riskfaktor till
depression - det är svårt att vara förälder när man inte har någon bra modell för hur
anknytningen skall gå till.
Även friska fäder utsätts för ökad stress, vilket kan resultera i försämrad föräldraförmåga
och att fadern drar sig tillbaka. Det är värt att notera att dessa fäder utsätts för ”dubbel”
risk om de även har en deprimerad kvinna och ett, eventuellt svårskött, barn som kan
påverka parrelationen och föräldraskapet negativt. Studier har visat att män som lever
med deprimerade kvinnor har högre (upp till 50 %) förekomst av depression (Milgrom &
McCloud 1995). Det är viktigt att uppmärksamma männen och ge dem det stöd de
behöver, både generellt och när kvinnan är deprimerad. Detsamma gäller partnern i
samkönade relationer.
Studier kring depressioner hos män generellt visar på att vården i högre utsträckning
missar mäns depressioner jmf med kvinnors. Trots att män får diagnosen depression mer
sällan begår män självmord dubbelt så ofta som kvinnor. Forskare tror att detta har att
göra med att män inte tar kontakt med vården i samma utsträckning som kvinnor, då det
inte är förenligt med den manliga könsroll som fortfarande handlar om att vara stark och
uthållig. Många diagnoser och behandlingar utgår från forskning på män, men diagnosen
depression är ett undantag, den bygger på forskning på kvinnor med typiska symtom på
depression. När vi träffar nyblivna föräldrar är det viktigt att vara observant på att
patienter uttrycker sina symtom på olika sätt beroende på kön, klass och ursprung
(Weibull, 2012).
Symptombilden för män kan se annorlunda ut jämfört med kvinnor med mer uttalat
aggressivt och utagerande beteende, lägre stresströskel, mer irritation och mer missbruk
(Martin, Neighbors & Griffith, 2014). Dessa symptom kan förstås även finnas hos
kvinnor. Det verkar också som om mäns depression debuterar lite senare, då
prevalensen av depression ökar efter barnets 3e levnadsmånad (Paulsson & Bazemore,
2010).
2.4 Post-traumatisk stress (PTSD)
PTSD innebär ett ångesttillstånd till följd av en svår händelse och karakteriseras av att
man återupplever det hemska (flashbacks) och att man undviker det som påminner om
händelsen samt överspändhet. PTSD drabbar ca 2 % av kvinnor efter en förlossning. Det
är vanligare efter en komplicerad förlossning. Minnen av förlossningen kan vara svåra
och påträngande och kan även medföra en depressiv sinnesstämning. Särskilt
upplevelsen att föda med akut kejsarsnitt kan vara traumatiskt för en del kvinnor och
deras partners och stresssymtom är vanligare än vid andra förlossningssätt. (Ryding
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
8 (25)
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
1998, Creedy 2000, Söderquist 2003, Gamble 2005, Olde 2006). Stressymtomen kan
hos kvinnor visa sig som stark sekundär förlossningsrädsla, oro, samt ökad sårbarhet för
ångest och depression. I en kvalitativ studie (Ayers 2007) betonas vikten av att man
försöker hitta de kvinnor som löper risk för PTSD efter förlossningen för att så snart som
möjligt kunna ge dem det stöd de behöver. Man behöver lyssna på och följa upp föräldrar
med traumatiska förlossningar och akuta kejsarsnitt. Många av dessa föräldrar behöver
extra stöd, information och delaktighet under förlossning och BB-tid för att minska risken
för PTSD.
2.5 Effekter på barnet
Depression postpartum utgör en klar riskfaktor för brister i samspelet mellan föräldrar
och barn och den känslomässiga anknytningen. Detta medför ofta att barnet har lägre
aktivitetsnivå, visar mindre uppmärksamhet mot föräldern, är spända, minskar sitt joller,
minskar sin uttrycksfullhet, tittar bort mera och protesterar mera. Mat- och sömnproblem
är vanliga (Downey & Coyne 1990). Vid 18 månader har man sett ökade
beteendeproblem hos barnet vad gäller sömn, uppfödning och separation samt otrygg
anknytningsreaktion. Svårighetsgraden av problemen beror på djupet av moderns
depression, hur långvarig den är och vilka andra ”nära personer” som barnet kan knyta
an till. Vid 5 års ålder har man noterat en minskad kognitiv förmåga framför allt hos
pojkar och barn i familjer som är ”socioekonomiskt utsatta”. (Murray 2002). Spädbarn till
långvarigt deprimerade mammor visar i högre grad ett otryggt anknytningsmönster vilket
har visat sig predisponera för både fysisk och psykisk sjuklighet senare i livet (McMahon
m fl 2005).
Man har också sett att kvinnor som var deprimerade tre månader efter förlossningen
hade barn med lägre intelligenskvot, mer uppmärksamhetsproblem, sämre
koncentrationsförmåga och ett större behov av hjälp med undervisningen i skolan (Hay
m fl 2001). Studier har även visat att det finns en högre frekvens av störningar hos
tonåringar till mödrar som haft en postpartum depression (Halligan m fl 2007). Vid svår
depression ser man ofta två olika drag i moderns beteende, antingen tillbakadragenhet
vilket ofta leder till att barnet protesterar och visar missnöje eller ett påträngande
beteende gentemot barnet. Detta kan göra att barnet undviker kontakt och ser bort från
mamman och på så sätt kan leva i ett ”socialt vakuum”, som kan ge likgiltighet och
självreglerande livsstil.
Mäns psykiska mående under graviditet och småbarnstid påverkar också barnets
utveckling. Barn till män som är deprimerade under denna period visar i högre
utsträckning beteendeproblem vid 3 år och 7 år än barn vars fäder inte är deprimerade
(Ramchandani et al, 2008). Man har även visat på samband med barnets expressiva
ordförråd vid 24 mån ålder (Paulsson et al, 2009). Depression hos pappor ger mest
negativ effekt på barnet om pappan varit deprimerad under graviditeten.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
9 (25)
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
3 Verksamheternas roll
vid depression, stress och ångest
3.1 UNDER GRAVIDITET
3.1.1 Distriktsläkarens/psykiatrins roll redan innan graviditet:

diskutera och informera alla kvinnor i fertil ålder som får antidepressiv
medicinering om vad som gäller vid en eventuell graviditet
3.1.2 Mödrahälsovårdens (MHVs) roll:









vid anamnestagning vara uppmärksam på eventuell tidigare depression/
ångesttillstånd samt reaktioner i samband med tidigare graviditet och förlossning
vara uppmärksam på om kvinnan är utsatt för markant stress
MHV-läkare/ behandlande läkare (alternativt barnmorskan i särskilda fall) gör en
planering av fortsatt handläggning för de kvinnor som har anamnes på depressiv
sjukdom. Detta skall göras i början av graviditet (ca v 12) och vid behov i samråd
med psykiatrin.
För de gravida kvinnor som har pågående kontakt med psykiatrin bör ansvarig
psykiatriker i samråd med kvinnan göra en vårdplanering för graviditet och
nyföddhetsperiod och snarast meddela detta, helst skriftligt, till bas-MHV.
Journalanteckning om vårdplaneringen skall göras i Obstetrix på MHV 3
när kvinnor blir deprimerade under graviditet gör MHV-läkare/ behandlande läkare
(i särskilda fall barnmorska) en första bedömning. Olika bedömningsformulär kan
användas (t ex EPDS-skala eller MADRS-S–skala). Används EPDS-skalan indikerar
poäng över 13 en depression. Vid behov kan konsultation med psykiatrin ske
avseende medicinering (se också riktlinjer för medicinering).
notera patientens problem på ultraljudsremissen till spec-MVC så att kvinnan får
tillfälle att träffa läkare i samband med ultraljudsbesöket i graviditetsvecka 18.
om MHV-läkare/ behandlande läkare så anser se till att kvinnor som sedan
tidigare står på antidepressiv medicinering får träffa sin läkare kring
graviditetsvecka 32. Vårdplanering inför amningsperiod skall göras på
samtliga och dokumenteras i Obstetrix på MHV 3.
om barnmorska remitterar till FBH (Föräldra- och barnhälsan)/PSE(psykosocial
enhet)/psykiatrin bör alltid MHV-läkare/ behandlande läkare informeras. Vid
depression eller panikångest skall kvinnan träffa MHV-läkare/ behandlande läkare
innan remiss skrivs
att hemortsbarnmorskan, i samråd med kvinnan, kontaktar BHV ungefär en
månad före beräknad förlossning om det funnits psykiska problem under
graviditeten, extra viktigt att komma ihåg om den gravida har MHV på annat HC
än BHV
att uppmärksamma partnerns roll och behov av stöd
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
10 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN

att i sammanfattning i vecka 37 uppmärksamma vårdplanering alternativt hänvisa
till tidigare anteckning i Obstetrix. Noteringar i patientuppgifter (notat- rutan) vid
speciella behov
Riktlinjer för medicinering





Viktigt med diagnostik, medicinering ska endast ges på rätt indikation
Risk med behandling skall vägas mot risk vid obehandlad sjukdomför mor och
foster/barn
Värdera pågående medicinering – lägsta effektiv dos med väl beprövat preparat
Vid osäkerhet om val av preparat och dosering tas kontakt med psykiatrin
Se även: Läkemedelsverket Nr 6: 2016
Behandlingsförslag:
-vid lindrig depression (MADRS-S lägre än 20) utan tidigare depressiva skov
kognitiv psykoterapi eller pedagogisk/kognitiv stödkontakt (ex: undervisning om
depression, rätt dygnsrytm, motion, inge hopp, aktivera socialt nätverk)
eventuellt tillfälligt Lergigan mot oro.
Om ingen förbättring inom 3-4 veckor eller försämring – SSRI
-vid tidigare depression och MADRS-S högre än 20
SSRI (i första hand: Sertralin, Citalopram- försiktighet: Paroxetin, Fluoxetin)
+ kognitiv psykoterapi eller pedagogisk/kognitiv stödkontakt.
-vid måttlig depression (MADRS-S 20)
SSRI + kognitiv psykoterapi eller kognitiv/pedagogisk stödkontakt.
Fråga om ångestsymtom och självdestruktiva tankar.
Behandla eventuellt inledningsvis med låg dos bensodiazepiner (Oxazepam).
-vid svår depression (MADRS-S högre än 30) eller vid känd bipolär sjukdom
kontakta/remittera till psykiatriska kliniken




När medicinering är befogad är det viktigt att stötta kvinnan att medicinera
För att undvika utsättningssymtom hos barnet diskuteras ibland nedtrappning av
läkemedlet några veckor före förväntad förlossning. Oftast inte aktuellt pga att
återfallsrisken hos mamman i depression är stor. Tolkningen av befintlig litteratur
visar att fördelarna med adekvat antidepressiv behandling den tredje trimestern
är större än risken för biverkningar hos barnet
Meddela alltid hemortsbarnmorskan angående patientens aktuella medicinering
så att kunskap finns vid förlossningen. Barnmorskan skriver in den aktuella
medicineringen i Obstetrix
Angående medicinering se även www.janusinfo.se
Referenser: Lars Häggström, Margareta Reis: När kroppen är gravid och själen
sjuk. Lars Häggström: Psykiatrihandbok för allmänmedicinaren
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
11 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
3.1.3 Kvinnosjukvårdens roll:
Spec-MVC/Förlossningen/BB/Mammot (=Öppenvårds BB)






uppmärksamma symtom och riskfaktorer som uppkommer under förlossning/BBtid och i så fall kontakta hemorts BHV
föra över relevant information till MHV och BHV samt till avdelning 109 i
förekommande fall
uppmärksamma pappan/partnerns behov och roll (Kom ihåg att eventuella
relationsproblem är en riskfaktor för postpartumdepression)
lämna ut enkät om förlossningsupplevelse och följa upp de föräldrar som uppgett
att de upplevt förlossningen negativt
där man förstår eller misstänker att förlossningen varit traumatisk för föräldrarna
kontaktas KK- kurator
om man ser att det finns anknytnings/samspelsproblematik skicka remiss till
FBH/BUP i samråd med föräldrarna
3.1.4 Föräldra- och barnhälsans (FBHs) roll:



vid behov vara konsult till MHV - och BHV- personal
vid behov vara remissinstans till MHV - och BHV- personal när det gäller
deprimerade blivande föräldrar med behov av stöd i föräldraskapet
vid kontakt med blivande föräldrar i samråd med kvinnan skriva en kort
journalanteckning ca en månad före beräknad förlossning i Obstetrix
3.1.5 BUPs roll:

Personal från BUP och Föräldra- och barnhälsan samarbetar för att
uppmärksamma barnets behov av samspel med förälder eller annan
vårdnadshavare och kan vid behov erbjuda behandling och/ eller
föräldraskapsstöd i grupp

Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denna erbjudas en SIP
(samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan
3.1.6 Psykiatrins roll:

att i de fall kvinnan har en pågående kontakt med psykiatrin skall ansvarig
psykiatriker i samråd med kvinnan göra en vårdplanering för graviditet och
nyföddhetsperiod och snarast meddela detta, helst skriftligt, till bas- MHV
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
12 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
3.2 POSTPARTUM
3.2.1 Barnhälsovårdens (BHVs) roll:







lämna broschyren ”Vi borde ju vara överlyckliga” vid något av de första besöken.
Information om postpartum depression kan ge föräldrarna möjlighet att berätta
hur de själva mår vid ett senare tillfälle
vid besöken fråga hur föräldrarna mår, inte bara fokusera på barnet
vid 6-8 veckors-besöket erbjuda EPDS-skalan till mamman för att screena för
postpartum depression
om föräldern är deprimerad, följa upp hur det går för barnet och familjen. BHVsjuksköterska och BHV-läkare har ansvaret för barnets hälsa och distriktsläkare/
behandlande läkare har ansvaret för förälderns depression
om en förälder är deprimerad är det extra viktigt att utröna hur den andra
föräldern mår
EPDS verkar inte fånga upp depression hos män på samma sätt som hos kvinnor
och allmän screening av män med EPDS rekommenderas inte. Skalan kan dock
användas vid indikation och som underlag för ett samtal. Hos män verkar EPDS
mer fånga ” allmän oro och stress ” (distress) och kan missa lättare fall av
nedstämdhet och ångestsymtom. Vid en cut-off på 12 kan man fånga upp
depression men man får även en del falskt positiva (Massoudi et al, 2013).
Det är viktigt att uppmärksamma hur alla pappor mår och upplever omställningen
till föräldraskapet. Detta kan göras senare än vid 6-8 v (t ex när han är
föräldraledig). Det är särskilt viktigt att uppmärksamma pappor där mamman har
en depression. När man fångar upp att pappan mår dåligt ska man vidta samma
åtgärder som när man fångar upp en mamma med hjälp av EPDS
För kvinnor som inte pratar svenska och har ett modersmål till vilket EPDS inte är
översatt/ validerat, finns riktlinjer för ”EPDS-samtal utan formulär” se bilaga 2.
Utifrån utfallet på EPDS-skalan görs åtgärd enligt nedan:
- En total poängsumma på 12 eller högre är tecken på att en mer noggrann bedömning
behöver göras. Om det inte finns tid för ett mer utförligt samtal erbjud kvinnan en ny tid
så snart som möjligt för att ta reda på hur hon mår och för att komma överens om hur
man ska gå vidare (t.ex. stödsamtal med BVC-sjuksköterskan, kontakt med FBH eller
kontakt med läkare)
- Höga poäng (totalpoäng 6 eller mer) på uppgifterna 3,4 och 5 är en indikation på att
mamman kan ha ett ångesttillstånd och att ytterligare bedömning av detta krävs
- Kvinnor som redan behandlas för depression eller annat sjukdomstillstånd erbjuds i
allmänhet inte EPDS, om de inte själv ber att få fylla i skalan. Ett samtal om hur deras
psykiska hälsa har påverkats av omställningen till föräldraskapet bör dock erbjudas alla
- För rekommendation om dokumentation: se Rikshandboken-BHV
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
13 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
 Ingen nedstämdhet
sedvanlig BVC-kontakt
 Vid lättare nedstämdhet
4-6 tidsbokade samtal med BHV-sjuksköterskan,
där metoden är aktivt lyssnande och samtalen fokuseras på föräldern.
 Vid tecken till depression
1. Ett nära samarbete mellan BHV-sjuksköterska och distriktsläkare är nödvändigt. Kom
ihåg att när det gäller deprimerade föräldrar måste man även ha fokus på barnet
samt samspelet mellan förälder och barn.
2. Kontakt med distriktsläkare/behandlande läkare tas för bedömning. Många gånger
kan aktiv hjälp av BHV-sjuksköterskan krävas för att ordna besök. Distriktsläkaren
tar ställning till optimal handläggning - samtal, medicinering eller andra kontakter.
Kontakt kan tas med psykiatrin för att diskutera medicinering (se riktlinjer för
medicinering under graviditet 3.1.2 ovan). I de flesta fall kan mamman amma även
med medicinering, men det kan i vissa fall vara olämpligt
3. Remiss skickas till/kontakt tas med till FBH vid behov för bedömning av anknytning
föräldrar-barn eller om behov av föräldraskapsstöd
4. Om samtalskontakt övervägs: fortsatta samtal med distriktsläkaren eller remiss till
psykosocial enhet, psykiatrisk klinik eller FBH
5. Kontakt kan även tas med andra aktörer t ex personal vid Familjecentral eller
socialtjänst. Om patient söker akut till psykiatrin pga postpartum depression och det
bedöms att vederbörande inte ”hör hemma” där skall kopia på journalanteckning
skickas till primärvården. Primärvården ansvarar då för medicinsk uppföljning och tar
ställning till ytterligare åtgärder.
3.2.2 Föräldra- och barnhälsan-Kompetenscentrum
för barn- och mödrahälsovård = FBHs roll:


vid behov vara konsult till MHV och BHV
vid behov vara remissinstans till MHV och BHV när det gäller deprimerade
nyblivna föräldrar där depressionen påverkar föräldraskapet
3.2.3 BUPs roll


Personal från BUP och Föräldra- och barnhälsan samarbetar för att
uppmärksamma barnets behov av samspel med förälder eller annan
vårdnadshavare och kan vid behov erbjuda behandling och/ eller
föräldraskapsstöd i grupp
Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denna erbjudas en SIP
(samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
14 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
3.2.4 Avdelning 109 – Neonatalavdelningens roll:





vid förlossning före vecka 32 skall föräldrar erbjudas kontakt med FBH och spädoch småbarnsverksamheten på BUP som förebyggande åtgärd
uppmärksamma symtom och riskfaktorer som uppkommer under vårdtiden och ii
förekommande fall kontakta hemorts-BHV
att uppmärksamma båda föräldrarnas behov och komma ihåg att eventuella
relationsproblem är en riskfaktor för postpartum depression
föra över relevant information till BHV
remiss till FBH/BUP vid anknytningsproblem
3.2.5 Psykiatrins roll:


om patient söker akut till psykiatrin pga postpartum depression och det bedöms
att vederbörande inte ”hör hemma” där skall kopia på journalanteckning skickas
till primärvården. Primärvården ansvarar då för medicinsk uppföljning och tar
ställning till ytterligare åtgärder
där föräldrar till spädbarn har kontakt med psykiatrin skall hemorts-BHV
kontaktas i samråd med patienten
3.2.6 Distriktsläkarens roll:


vid tecken på depression göra en bedömning behov av behandling, medicinering,
eventuell suicidrisk samt om föräldern skall remitteras vidare
vara ansvarig för fortsatt medicinering och uppföljning om patienten inte
remitterats vidare
4 Ätstörning i samband med graviditet och
småbarnstid
Ätstörningar är vanliga hos kvinnor i barnafödande ålder. De vanligaste typerna, i
populationen i stort är anorexia nervosa (AN) 1%, bulimia nervosa (BN)2%, ätstörning
UNS (utan närmare specifikation) som är ca 3 gånger vanligare än AN och BN samt
hetsätningsstörning (BED, binge eating disorder) ca 1-4% där prevalensen ökar med
åldern. En person med ätstörning kan ha under-, normal- övervikt eller fetma.
En Svensk studie från 2016 poängterar att ätstörning i samband med graviditet och
småbarnstid är vanligare än man tidigare trott. Ca 5-10 % av kvinnorna skattade sig ha
en pågående ätstörning i graviditetsvecka 10-12, 6-8 månader post partum var det
nästan tre gånger vanligare.
Ätstörningar under graviditeten kan ha betydande negativa konsekvenser för både
kvinnan och barnet. Dokumenterade risker är låg födelsevikt, prematuritet, missfall, ökad
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
15 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
risk för kejsarsnitt, och olika andra förlossningskomplikationer. Efter förlossningen finns
en ökad risk för förlossningsdepression hos kvinnan Det kan förekomma betydande
långsiktiga hälsorisker för barnet om kvinnan haft en pågående ätstörning under
graviditeten. Det finns studier som tyder på att låg födelsevikt, vilket är typiskt för
graviditeter bland mödrar med pågående ätstörning, ökar risken för att utveckla fetma
och kardiovaskulär sjukdom senare i livet.Kvinnor med tidigare ätstörningar har ökad risk
för att få återfall under graviditet och efter förlossningen. Otillräckligt födointag och
kräkningar i samband med graviditet kan få allvarliga konsekvenser för det växande
fostret.
En studie (Kouba et al 2002) har visat att kvinnor med en diagnosticerad ätstörning i hög
frekvens (22 %) får återfall under graviditet och kvinnor med tidigare ätstörning hade
ökad frekvens av intrauterin tillväxthämning samt födde barn med lägre födelsevikt och
mindre huvudomfång jämfört med gravida utan ätstörning.
Graviditet hos kvinnor med tidigare/pågående ätstörning är därför en
riskgraviditet och omhändertagandet bör individualiseras. Det är även viktigt att
uppmärksamma ätstörningar under graviditet med tanke på barnets framtida hälsa och
förhållande till mat. Det har framkommit att det i familjer där små barn har
”uppfödningsproblem” många gånger även finns/har funnits ätstörningar hos förälder och
man bör tänka på detta när barn har sådan problematik.
Följande program är framtaget för att underlätta för olika aktörer i vårdkedjan
att veta sin roll och hur man kan samarbeta med andra aktörer.
Se även bilaga 3- Stöd för bedömning av ätstörning.
4.1 Verksamheternas roll vid Ätstörning
4.1.1 Mödrahälsovårdens (MHVs) roll:
Allmänt - till alla:




vid inskrivningssamtalet, rutinmässigt, fråga alla kvinnor om hon tidigare har haft
eller har en pågående ätstörning. Frågan skall föregås av information om varför
detta är viktigt att känna till i samband med graviditet. Det är viktigt att
pappan/partnern får samma information. Ta upp kost och mathållning på ett
neutralt sätt och låt kvinnan själv beskriva innehållet i sin kost och sina
måltidsrutiner. Fråga hur hon ser på kroppen, viktuppgången och de förändringar
man kan förvänta att graviditeten medför. Fråga även efter livsstil och fysisk
aktivitet och hur hon ser på detta.
uppmärksamma hyperemesis och var lyhörd för tecken på depression och ångest
vid enskilda kontakter diskutera mathållningen i familjen och vad detta kan
innebära för barnet
vid misstanke om ätstörning skall mamman erbjudas barnmorskebesök utöver
basprogrammet
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
16 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Om kvinnan har eller har haft en ätstörning eller ”stört ätbeteende”:








hemorts-barnmorskan har ansvar för att samordna kontakter t ex Spec-MVC,
Ätstörningsenhet, FBH eller andra aktörer under graviditeten
tillfråga kvinnan om hon har eller har haft kontakt med ätstörningsenheten
Om så: fråga om barnmorskan får ta kontakt för stöd och ev behandlingsinsats.
Om kontakt saknas och ätstörning eller misstänkt ätstörning är pågående: fråga
om remiss får skrivas. Om kvinnan tackar nej till att remiss skickas, skall hon
upplysas om att det går att göra egen vårdbegäran www.rjh.se/atstorning
vid oklarhet kontaktas ätstörningsenheten och rådfrågas om lämplig handläggning
kontrollera vikten vid samtliga besök (under uppsikt av barnmorska) och för in
detta på MHV:2. Rutinen underlättar att hitta avvikelser och medför upprepade
tillfällen diskutera kring dessa frågor på ett naturligt sätt. Om kvinnan inte vill
veta sin vikt är detta OK men barnmorskan ska anteckna vikten i Obstetrix.
erbjuda besök vecka 16 för första uppföljning. Vid behov erbjuds ytterligare besök
utöver basprogrammet
skriv på ultraljudsremissen till Spec-MVC att ätstörning pågår eller har funnits
tidigare så att ett läkarbesök kan ordnas i samband med dateringsbesöket
i samråd med patienten tas kontakt med BHV-sjuksköterska (ca en månad före
BP) för att informera om kvinnans ätstörning. Vid behov ordnas en träff under
graviditeten
informera de blivande föräldrarna om att det är viktigt att amningen kommit
igång innan hemgång från BB
4.1.2 Spec-MVCs roll:
Om kvinnan har pågående ätstörning
 erbjuda läkarbesök i samband med rutinultraljudet
 erbjuda tillväxtkontroll i vecka 31+ pga. på den ökade risken för tillväxthämning
4.1.3 BBs roll:
Om kvinnan haft en ätstörning under graviditeten
 lägga stor vikt vid amningsstöd och erbjuda mamman att stanna på BB tills
amningen kommit igång
 erbjuda extra besök på Mammot
4.1.4 Barnhälsovårdens roll (BHVs) roll:
Om kvinnan haft ätstörning under graviditeten
 särskilt observera samspel, amning och hur det fungerar vid övergången till annan
föda
 erbjuda föräldrarna kontakt utöver basprogrammet
Om man noterar att det är problem med barnets ätande
 fråga föräldern om hon eller partner haft eller har ätstörningar
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
17 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN

i samråd med föräldern/föräldrarna, kontaktas vid behov Föräldra- och
barnhälsan, ätstörningsenheten eller BUP för konsultation och/eller remiss
4.1.5 Barnklinikens roll:


överväga om det finns ätstörningsproblematik hos förälder då man möter barn
med ”uppfödningsproblematik”. Om behov finns erbjuda kontakt med
Ätstörningsenheten eller FBH
alltid skicka epikris till BVC när man vårdat barn med uppfödningsproblem
4.1.6 Ätstörningsenhetens roll:





träffa gravida kvinnor där man befarar ”ätstörningsproblematik” och göra en
bedömning av om en ätstörning föreligger
behandla gravida kvinnor med diagnostiserad ätstörning
i samråd med kvinnan kontakta MHV, BHV, Distriktsläkare i de fall patienter med
ätstörningar blir gravida eller har med små barn, för samverkan och information
ge stöd och råd till andra vårdgivare när det gäller ätstörningsproblematik
informera kvinnor med ätstörningar om risken för återfall i samband med gravitet
och uppmana kvinnan att vid eventuell framtida graviditet informera sin
barnmorska om att hon haft/har en ätstörning
4.1.7 Föräldra- och barnhälsans (FBH:s) roll:


vid behov vara konsult till MHV, BHV och andra vårdgivare
vid behov av stöd i det blivande föräldraskapet eller föräldraskaps stöd vara
remissinstans till MHV, BHV och andra vårdgivare
4.1.8 BUPs roll:


Personal från BUP och Föräldra- och barnhälsan samarbetar för att
uppmärksamma barnets behov av samspel med förälder eller annan
vårdnadshavare och kan vid behov erbjuda behandling och/ eller
föräldraskapsstöd i grupp
Om föräldern erhåller insatser från flera aktörer ska denna erbjudas en SIP
(samordnad individuell plan) för att underlätta samverkan
4.1.9 Distriktsläkarnas roll:



uppmärksamma möjlig ätstörning vid kontakt med gravida inom MHV eller på
läkarmottagningen
Som BVC-läkare överväga ätstörning hos späd- och småbarnsföräldrar då barnet
har uppfödningsproblem eller ”problem med ätandet ”
i samråd med föäldern/föräldrarna kontakta/remittera till ätstörningsenheten om
behov föreligger
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
18 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
5 Relationsproblem
Graviditet, förlossning och småbarnstid ses som en utvecklingskris, dvs en period i livet
då kvinnor och män skall möta en situation som de inte varit med om förut, en
övergångsperiod. Att bli förälder är en livsomställning, en omvälvande erfarenhet både
psykiskt och rent praktiskt.
Att ha barn tar ofta mycket mer tid än man trott, det blir mindre tid för sömn, mindre
egen tid och mindre tid för parrelationen. Det är svårt att få tid för föräldraskap, för sig
själv och för ”vi-et”, dvs att vara ett par tillsammans. Det kan bli svårt att få ihop
föräldraskapet med de egna behoven och parrelationens behov. Det är inte så konstigt
att det ibland blir problem i relationen under denna tid.
Den ”utvecklingskris” det innebär att få barn kan göra att man inte klarar svårigheter,
som man i en annan situation hade kunnat lösa själva. Ungefär 3 % av nyblivna föräldrar
separerar under barnets första år. Det finns brett stöd i forskning för att denna
omställningsperiod inverkar på kvalitén i parrelationen. Ahlborg och Strandberg (2006)
beskriver denna omställningsperiod som två parallellprocesser: båda parter skall anpassa
sig till den nya föräldrarollen samtidigt som man skall anpassa sig till varandra i den nya
rollen som förälder. Obalans i ansvaret för hem och barn försvårar anpassningen till
föräldrarollen. Par upplevde det som frustrerande att inte kunna tillbringa tillräckligt med
tid tillsammans. Många rapporterar en minskning i tillfredsställelsen när det gäller
parrelationen efter att de fått barn, särskilt kvinnorna (Shapiro, Gottman & Carrére
2000).
Forskning har visat att det finns fem faktorer som framför allt påverkar relationen
negativt i samband med barnafödande:
1) en mer traditionell fördelning av arbetsuppgifter
2) minskad tid för kommunikation
3) minskad inkomst
4) minskad tid och kvalité när det gäller ”vi-tid”
5) sexuella problem (Petch & Haalfoord 2008).
Att ha en bra kommunikation är väsentligt, att kunna prata om problemen och bekräfta
det som är positivt är ett av de bästa sätten att ta hand om sin relation. Man har alltmer
insett hur stor betydelse den tidiga anknytningen mellan föräldrar och barn har för
barnets fortsatta utveckling och psykiska hälsa. (Broberg 2007). Barnet behöver en trygg
anknytning till sina föräldrar och för att den skall utvecklas fordras att föräldrarna själva
mår bra. Ett bra samspel mellan föräldrar och barn underlättas av att föräldrarna själva
fått en trygg anknytning, när de var barn, men också att den aktuella psykosociala
situationen inte är för påfrestande. En välfungerande parrelation och ett bra socialt
nätverk underlättar. En bra parrelation är ett gott skydd mot psykisk ohälsa för hela
familjen. Det är därför väsentligt att hitta de familjer som behöver extra stöd utöver vad
den egna enheten kan erbjuda och remittera dem vidare så att de kan få adekvata
insatser.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
19 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
De problem som uppstår kan ha grund i andra svårigheter än relationen mellan
föräldrarna, men den sammanlagda bördan blir så tung att paret inte klarar av att hitta
lösningar på egen hand. En viktig arbetsuppgift för de instanser som möter föräldrar är
att lotsa dem så att de får rätt hjälp när de behöver det. I länet finns familjerådgivning
centralt i Östersund samt filialer i alla kommuner. Till familjerådgivningen kan man gå
som par, men även ensam. Inom familjerådgivningen finns en sträng sekretess, man
behöver inte uppge namn om man inte vill och det förs inga journaler. Man ringer till
Familjerådgivningen i Östersund 063 150250 för att boka tid oavsett var man vill träffas.
5.1 Våld i nära relationer
Våld i nära relationer/våld inom familjen har många uttrycksformer – fysiskt, psykiskt,
sexuellt, socialt, materiellt och latent våld. Isdal (2000:36) definierar våld som ”handling
riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer
eller kränker, får den personen att göra något mot sin vilja eller att sluta göra något som
den vill”. Personer som utsatts för våld känner ett motstånd mot att berätta om detta och
få gör det spontant om ingen frågar.
Att fråga om våld är ofta inte så lätt, det handlar om att våga fråga – och att kunna ta
emot de svar man får. Man måste ha en beredskap och tid att lyssna och erbjuda stöd.
Barnmorskorna inom MHV frågar rutinmässigt alla gravida om våld i nära relationer.
Om det finns barn i en familj där det förekommer våld är personal inom hälso- och
sjukvården skyldiga att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Att som barn ha upplevt
våld i familjen jämställs med misshandel.
På ”Region JHs -Insida” samt i COSMIC finns information riktlinjer och rutiner
samlade för olika verksamheter när det gäller området Våld i nära relationer.
Centrum Mot Våld vänder sig till personer boende i Jämtlands län som blivit utsatta för
våld i en nära relation, dvs våldsutövaren är någon som man har eller har haft ett nära
förhållande till: en pojk- eller flickvän, make, registrerad partner, sambo, särbo,
egna/partners barn. Det kan också gälla hedersrelaterat våld.
Centrum mot våld har ett länsövergripande uppdrag och erbjuder:
 Individuella stödsamtal/rådgivning för våldsutsatta
 Individuella stödsamtal/rådgivning och behandling för våldsutövare
 Trappan-samtal - stödjande och bearbetande samtal för barn och ungdomar som
upplevt våld
 Konsultationssamtal för yrkesutövare
Besöken är gratis, klienterna kan själva ringa för att boka besök eller tid för
telefonrådgivning på tel:020 0120145 (kostnadsfria samtal).
Man kan vara anonym och det förs inga journaler.
Framkommer det att barn far illa gäller anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen.
Mer information på www.ostersund.se
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
20 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
6 Sekretess
25 kapitlet, 12 § I Offentlighet- och sekretesslagen:
Sekretessen, enligt 1§, 2§ andra stycket och 3§–5§ hindrar inte att en uppgift om
en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och
sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten,
om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller
annat stöd och denne:1inte har fyllt arton år 2.fortgående missbrukar alkohol,
narkotika eller flyktiga lösningsmedel 3.vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om
psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma
gäller uppgift om en gravid person eller någon närstående till denne, om
uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade
barnet. Lag (2013:406).
7 Bilagor
7.1 Bilaga 1: Psykosociala riskfaktorer hos föräldrar
under graviditet och småbarnstid och vilka man kan
samverka med/ hänvisa till
Eftersom det många gånger kan vara svårt att veta vart man skall vända sig bifogas
nedan en ”lathund”, som listar psykosociala riskfaktorer hos föräldrar och vilka aktörer
man kan hänvisa till eller samarbeta med. Listan upptar problem av psykologisk och
social karaktär både under graviditet och småbarnstid.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
21 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Problem av psykologisk karaktär
Instanser att samverka med/hänvisa till
Tidigare negativa erfarenheter av förlossning/
sekundär förlossningsrädsla
Freja-grupp/ Spec-MVC/ ev FBH
Primär förlossningsrädsla
FBH/ ev även Frejagrupp/ Spec-MVC
Relationsproblem/samlevnadsproblem
Familjerådgivningen
Tidigare psykiatriska problem/sjukdom
Psyk. Klinikkontakt person/distriktsläkare. Vid
tidigare psykos se även: Vårdprogram för
allvarlig psykisk sjukdom under och efter
graviditet
Ätstörningar - anorexi/bulimi
Se även: del 2 Vårdprogram för psykisk ohälsa
under graviditet och småbarnstid
Nedstämdhet/depressiva symtom/depression
Se även: del 1 Vårdprogram för psykisk ohälsa
under graviditet och småbarnstid
Sexuella övergrepp i anamnesen
Psykiatrisk klinik/ psykosociala enheter
Oönskad/oplanerad graviditet som fullföljs
Ambivalens till graviditeten
S.k. övervärderad graviditet
Traumatiska livshändelser i samband med och
som kan påverka graviditeten
Oro inför blivande föräldraskap
FBH
Utvecklingsstörning, neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Socialtjänsten/LSS-enhet.
Se även: Handlingsprogram för Jämtlands län
gällande blivande och nyblivna föräldrar med
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och/eller
utvecklingsstörning av betydelse för
föräldraskapet
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
22 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Förhållande av social karaktär
Instanser att samverka med/hänvisa till
Ekonomiska svårigheter
Socialtjänsten
Fysiskt våld i anamnesen
Centrum mot våld. Kvinnojouren. Polisen Se
även: rutiner vid våldsutsatthet inom Region JH
Alkohol- och drogmissbruk
Socialtjänsten/Beroendeenheten. Se även:
Riktlinjer för samverkan och stöd till blivande/
nyblivna föräldrar med missbruk/beroende av
alkohol och droger
Flyktingskap, kulturella olikheter
Asylhälsan/ Flyktingmottagning/ socialtjänsten
Ensamstående eller ung gravid
Socialtjänsten/FBH.
Flera möjliga fäder, faderskapsutredning
Alltid familjerätten, eventuellt FBH senare
Rökning
Rökavvänjare HC
Förhållande som kan tillkomma postpartum Instanser att samverka med/hänvisa till
Traumatisk förlossningsupplevelse
Frejagrupp/ Spec-MVC/ FBH
Problem samspel föräldrar-barn
Anknytningsproblematik
BVC/ FBH/ späd- och småbarnsgrupp BUP
Postpartum depression
Se även: del 1 Vårdprogram för psykisk ohälsa
under graviditet och småbarnstid
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
23 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
7.2 Bilaga 2: EPDS-samtal utan formulär
EPDS-screening eller ett EPDS-samtal utan formulär skall erbjudas till alla nyblivna
mammor, även de kvinnor som inte talar eller förstår svenska. I möjligaste mån ska
översatta validerade screening- formulär på hemspråket användas, se i rikshandboken
vilka språk som finns. Om screeningformulär saknas på hemspråket kan nedanstående
frågeformulär - Strukturerade frågor vid EPDS-samtal utan formulär användas som
underlag till ett samtal om mammans mående. Vid behov sker samtalen med tolk i
rummet eller telefontolk.
Strukturerade frågor - samtal utan EPDS-formulär
Starta samtalet:
Nu har du varit förälder i snart 2 mån och säkert upptäckt hur viktig du är för ditt barn,
och att vi brukar fråga hur hon/han mår vid era besök här på BVC. I dag vill vi också
prata lite om hur du mår och hur det känns att vara förälder. Är det ok?
Att bli förälder är ju något alldeles speciellt, både härligt och svårt.
Känner du till att det händer att man kan känna sig nedstämd och ledsen efter en
förlossning? (Vi pratade om det vid hembesöket). Vi vet också att föräldrar som inte mår
bra efter att de fått barn inte så gärna berättar om det. Därför ska vi prata idag om hur
du tycker det är att ha blivit förälder och hur du mår. Därför undrar jag nu hur du har
haft det den senaste veckan.
Frågor
1. När du vaknar på morgonen hur känns det då - mest bra eller mest jobbigt?
2. Hur är det att vara mamma – är det som du tänkt dig? - Berätta lite vad din baby
tycker om. Om hon/han är ledsen - Hur är det att trösta ditt barn?
3. Känner du dig glad så som du gjorde innan du fick barn? - Ser du fram emot något
som ska hända, - längtar efter något? T.ex. träffa anhöriga?
4. Är du mer rädd och orolig nu än tidigare (om svaret är ja… vad är du orolig för - när
kan du slappna av - kan du vila på dagen)?
5. Om du blir orolig - hur länge känns det så?
6. Tycker du att du hunnit med att ta hand om dig själv, ditt barn och annat som du
måste göra eller har det "kört det ihop sig" och blivit för mycket (om ja… känns det så
hela tiden eller bara ibland)?
7. Har du känt dig så ledsen och orolig att du haft svårt att sova?
8. Har du den senaste veckan känt dig så olycklig att du har gråtit (om ja.. finns det
någon i din omgivning som vet och förstår hur du har det)?
9. Har du haft tankar på att göra dig själv illa? Har du haft sådana tankar någon gång
tidigare?
Avsluta samtalet genom att sammanfatta vad som framkommit och gör vid behov en
överenskommelse kring hur ni går vidare kring detta.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
24 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
7.3 Bilaga 3: Stöd vid bedömning av ätstörning
Förslag på bedömningsfrågor vid misstanke om ätstörning
- SCOFF
Fråga
1
2
3
4
5
-
Ja
Nej
Gör du så att du kräks för att du känner dig
obehagligt mätt?
Oroar du dig för att du har förlorat kontrollen
över hur mycket du äter?
Har du nyligen gått ner mer än 6 kg inom loppet
av 3 månader?
Tycker du att du är fet även om andra säger att
du är för smal?
Skulle du säga att mat dominerar ditt liv?
MINI
Ibland kan en person ”hetsäta” det vill säga att man äter en stor mängd mat
under en kort tidsperiod (som andra skulle tycka är för mycket och för snabbt).
Om och i så fall hur ofta under det senaste året har du ”hetsätit” enligt definition
ovan? Sätt en kryss i den ruta som bäst passar in på dig samt svara ja eller nej på
följdfrågan om den blir aktuell.
Aldrig
Mindre än en gång per månad
1-3 gånger i månaden
En gång per vecka
Mer än en gång per vecka
-
Kändes det som om du tappade
kontrollen över ditt ätande, att du ville
sluta men inte kunde?
ja
Nej
GUTS
Påverkar din vikt och kroppsform i hög grad din självkänsla?
Ja
Nej
För att underlätta bedömningen:
 Ta i hand (kall?)


Kläder av! Patienten söker kanske för ett symtom som trötthet eller magont och
visar upp en vältränad och ambitiös sida. Denna sida kan se väldigt normal ut
trots anorexi när kroppen döljs under tjocka kläder.
Ta vilopuls, temp, blodtryck, längd och vikt avklädd beräkna BMI och för ev in
längd- och viktkurva, jämför med uppgiven tidigare maxvikt.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
25 (25)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKISK OHÄLSA UNDER GRAVIDITET OCH SMÅBARNSTID
32708-1
(POGS) - VÅRDPROGRAM FÖR JÄMTLANDS LÄN
Tidiga tecken på ätstörning








Vill äta ”nyttigt” (inga kakor eller bullar).
Slutar äta godis (trots att övriga familjen äter lördagsgodis).
Vill övergå till vegetarisk kost.
Utesluter fett i maten.
Motionerar mer och oftare än tidigare.
Hoppar över skolmaten/middagen med motiveringen ”är mätt” eller ”har redan
ätit”.
Symtom på trötthet, huvudvärk, förstoppning och frusenhet.
Viktnedgång eller utebliven förväntad viktuppgång vid fortsatt längdtillväxt.
Tecken på svält
Vanliga tecken är kall hand, långsam vilopuls, blekhet, anemi, järnbrist liksom oroliga
anhöriga/vänner. Patienten är ofta klädd i tjock tröja/ bylsiga kläder vilket kan dölja
avmagringen.
Ätstörningssymtom
Då tidiga tecken gett upphov till misstanke om ätstörning bör man förutom sedvanlig
anamnes fortsätta att undersöka fenomen som är typiska för personer med ätstörningar,
t ex rädsla att gå upp i vikt (viktfobi), uteslutande av vissa näringsämnen, kräkningar
och användning av laxermedel och menstruationsbortfall eller oregelbunden
menstruation.
En noggrann kostanamnes ska alltid ingå vid bedömning av patienter med ätstörningar.
Vad klarar patienten att äta och vad undviker hon/han (kolhydrater, protein, fett)?
Man bör också fråga om vätskeintag och eventuellt om alkoholintag.
Många patienter har tvångsmässiga rutiner och ritualer före och under matintaget vilket
kan bero på att man försöker hantera sina naturliga hungerkänslor.
Långvarig ätstörning
Hos cirka 10 – 12 % av patienter med ätstörningssjukdom blir tillståndet kroniskt.
Många patienter med kronisk anorexia nervosa och låg vikt lider av ständig depression,
tvångsmässighet och social tillbakadragenhet. Depression och tvångsmässighet bör
naturligtvis behandlas med adekvat medicinering.
Kroniskt sjuka patienter med anorexi bör ha en regelbunden kontakt (några gånger per
år) med läkare eller sjuksköterskor som kan bedöma det somatiska tillståndet och
ställningstagande till sjukhusvård.
Nutritionsbehandling
går ut på att alla patienter bör stimuleras till att i första hand inta normal föda fördelat
på sex måltider (frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål)
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-06-15