Psykosocialt basprogram under graviditet

MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
1 (14)
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
Original: 2001-08-31 framtaget av MHV-team FBH
Ansvarig: Mödrahälsovårdsöverläkare Pia Collberg
Psykosocialt basprogram under
graviditet
Graviditet och förlossning kan ses som en utvecklingskris dvs. en period i livet när
kvinnor och män skall möta en situation som de inte varit med om förut. Hur man klarar
av detta beror på både vad man varit med om tidigare i livet och hur livssituationen är
just vid detta tillfälle.
Kvinnans känslomässiga situation spelar stor roll för hur hon upplever graviditet och
förlossning och hur hon kan anpassa sig till den nya situationen efter förlossningen.
Redan lättare tillstånd av oro tillsammans med andra psykologiska karakteristika kan
orsaka komplikationer under graviditet och förlossning.
Tidigare psykisk sjukdom, ambivalens till och oro under graviditeten, oplanerad
graviditet och instabil relation till barnafadern/partnern predisponerar för psykisk
insufficiens efter förlossning (Sydsjö 1995). Föräldrarnas egna erfarenheter under
barndomen och deras förväntningar på föräldrarollen är andra viktiga faktorer under
denna period (se vidare under avsnittet anknytningsteori). Det är viktigt att notera att
även den blivande barnafadern/partnern kan få liknande problem (Brudahl 2000).
En del kvinnor blir nedstämda och deprimerade under denna period, vilket får
konsekvenser också för barnet. Forskning visar att barn till deprimerade mödrar
utvecklas senare, både emotionellt och intellektuellt (Cogill 1986). Det är således viktigt
att uppmärksamma blivande/nyförlösta mödrar med depression, både för deras egen del
och för barnets. Studier tyder på att man redan under den senare delen av graviditeten
kan identifiera mödrar, som riskerar att få post partum depression (Josefsson et al)
bl.a. genom att använda olika screeningformulär, t ex Edingburgh Postnatal Depression
Scale (EPDS) (är dock inte validerad för screening under graviditet).
En dålig relation mellan de blivande föräldrarna, ekonomiska eller sociala
svårigheter, brist på nära relationer, tidigare psykiska problem och ärftliga
affektiva sjukdomar har visat sig ha samband med depression.
Även medicinska orsaker t ex hypothyreos och B 12/ folsyrebrist. I post partum
perioden tillkommer också hormonomställning, sömnbrist, obstetriska
komplikationer och ett ev. svårskött barn.
Socialt nätverk och stöd har också stor betydelse för hälsan och förmågan att klara
förändringar och påfrestningar i livet. Både stress och behovet av stöd ökar från slutet av
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
2 (14)
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
graviditeten och under spädbarnstiden. Om mamman upplever att hon har stöd hemma
och/eller har ett väl fungerande socialt nätverk minskar risken för nedstämdhet.
Sociala och ekonomiska problem ökar risken för ett negativt graviditetsutfall. I
Sverige ser man obetydliga effekter av sociala faktorer som utbildning och inkomst på
graviditetsutfall. Vissa skillnader kvarstår dock, som dels sammanhänger med olikheter i
livsstil, t.ex. rökvanor, missbruk, exposition för infektioner och dels med sämre
tillgång till eller användning av hälsovård.
Våld mot kvinnor måste uppmärksammas och dessa kvinnor måste ges snabb hjälp för
att orka ta sig ur sin svåra situation. Studien ”Barn till psykosociala riskmödrar” visar att
livet för många kvinnor med psykosociala problem under graviditeten fortsätter att
präglas av bekymmer när de blir mödrar och många av deras barn tenderar att hamna i
negativa utvecklingsspiraler. Det är därför viktigt att hitta de blivande mödrar som
genom särskild uppmärksamhet skulle kunna stödjas och påverkas så att prognosen för
barnets utveckling förbättras. (Sydsjö 1995, SOU 1997:8) Det är viktigt att notera att
kvinnor i Sverige som lever under utsatta sociala förhållanden utnyttjar
mödrahälsovården (MHV) i lika hög grad som andra kvinnor, vilket inte är fallet i många
andra länder. MHV har därför en unik möjlighet att hjälpa dessa kvinnor.
ANKNYTNINGSTEORI
Man har alltmer insett hur stor betydelse den tidiga anknytningen mellan föräldrar
och barn har både för barnets fortsatta utveckling och psykiska hälsa. Det är därför
viktigt att man redan inom mödra- och barnhälsovården uppmärksammar samspelet
mellan föräldrar och barn och stöttar föräldrar i deras föräldraskap. Man kan hävda att
den psykologiska relationen - anknytningen mellan barnet och föräldrarna finns långt före
förlossningen. Under graviditeten genomgår föräldrarna en psykologisk process i
förhållande till det väntade barnet och barnet startar en interaktion till modern redan i
moderlivet. Det registrerar t ex moderns hjärt- och andningsrytm och ljudet av hennes
röst (Carlberg 1994). Dialogen tar sin början redan under graviditeten.
Denna dialog är sedan livsviktig för barnet - spädbarn är ju helt beroende av vuxna för
sin fysiska överlevnad, men också när det gäller den psykiska hälsan är samspelet med
den vuxne helt avgörande. Det måste ske en trygg anknytning mellan barnet och dess
närmaste vårdare för att barnet skall utvecklas bra. Anknytningen sker automatiskt psykisk närhet räcker för att barnet skall knyta an till sin vårdare, men kvaliteten
bestäms av samspelet med den vuxne. Ett tillfredställande samspel innebär att den
vuxne uppfattar barnets signaler, tolkar dem rätt och reagerar adekvat på dem. Ett
sådant samspel gör att barnet får en trygg anknytning, som lägger grunden för en
harmonisk barn-föräldrarelation under uppväxtåren, gör barnet självständigt och
underlättar barnets kontakt med andra människor. Den förälder som knutit an till sitt
barn skyddar det och är rädd om det. Anknytningen handlar inte bara om att
vara känslig för barnets primära behov och att inleda en dialog, utan också att
skydda barnet från faror och från förälderns egna destruktiva impulser (Berg
Brodén 1989). I de fall föräldrar inte klarar att samspela med sitt barn, inte ser och kan
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
3 (14)
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
läsa av barnets signaler, inte kan tillfredsställa barnets behov blir anknytningen otrygg.
Studier har visat att en otrygg anknytning är en viktig riskfaktor för utvecklingen av olika
sorters psykopatologi hos barnet under hela dess livstid. (Broberg 1999)
Studier har också visat att anknytningsmönster är relativt stabila dvs. den som formar en
trygg anknytning som spädbarn behåller denna trygghet genom livet, men också att
otrygg anknytning har en tendens att ”gå i arv”. Det är dock viktigt att se att
anknytningsmönster kan förändras om föräldrar får hjälp att se sitt barn och lära sig
reagera adekvat.
För att föräldrar skall klara ett bra samspel med sitt barn krävs dels att de i sin tur fått
en trygg anknytning, när de var barn, men också att den psykosociala situationen inte är
för påfrestande. Det är därför viktigt att redan under graviditeten uppmärksamma
föräldrar som lever under stress, t ex psykisk problematik (se kapitlet ovan),
relationsproblem, dålig ekonomi, missbruk etc. eftersom man vet att dessa faktorer
senare kan försvåra samspelet med barnet. Speciell uppmärksamhet bör också ges den
som råkar ut för svårare kriser under graviditet och spädbarnsföräldratid t ex att någon
nära anhörig dör.
Även föräldrar som i normala fall skulle kunna klara av att samspela med sitt barn kan
under pressade förhållanden få svårigheter med föräldraskapet. Man har inte kraft och
ork att ägna sig åt sitt barn samtidigt som man skall klara av att lösa de kriser eller
problem som finns i familjen och kan då behöva hjälp för att utveckla samspelet med sitt
barn.
BARNMORSKANS PSYKOSOCIALA ARBETE
Begreppet ”psykosocialt arbete” inom mödra- och barnhälsovården beskrivs första
gången i Allmänna råd från Socialstyrelsen 1981:4. Man definierar det som att det både
står för ett synsätt och även i vissa fall för en metodik, som har anknytning till flera
verksamhetsområden. Det förebyggande psykosociala arbetet går ut på att ge människor
som står inför påfrestningar och förändringar - t ex en graviditet - stöd och hjälp så att
de själva kan hantera sin situation.
Barnmorskan inom mödrahälsovården är en nyckelfigur i det psykosociala arbetet
med blivande föräldrar. Den kontinuerliga och under perioder täta kontakten med
föräldrarna gör att barnmorskan är den som tidigast kan uppmärksamma problem och
genom ett psykosocialt arbetssätt ge stöd och vägledning inför det kommande
föräldraskapet.
Detta stöd kan ges både individuellt och i föräldragrupp. Arbetssättet innebär att man ger
föräldrarna möjlighet att tala om sin situation som blivande föräldrar, ger dem ökade
kunskaper och medvetenhet, uppmuntrar föräldrarna att lita till sina egna resurser och
vid behov motivera dem att söka stöd och hjälp från andra instanser.
En viktig del i detta arbete är att lära sig känna igen och förstå de psykologiska och
sociala problem, som kan uppstå under graviditeten och att särskilja normala reaktioner
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
4 (14)
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
från dem som bör vara ett observandum för ev. utökat stöd. Utifrån den teoretiska
referensram som beskriver graviditeten som en psykologisk utvecklingsprocess och
omställningsperiod inför det blivande föräldraskapet har därför en mycket schematisk
bild sammanställts över utvecklingsförloppet. Schemat är delvis taget från Metodbok
Mödrahälsovården S:a Älvsborg.
I översikten beskrivs kort de olika faserna av graviditeten och det anges vad som är av
betydelse att uppmärksamma, förväntat beteende och vad som kan vara
observandum. Till översikten bifogas också en samtalsguide, som tar upp olika frågor
som kan bli aktuella att prata om under graviditeten och en lista på speciella
riskfaktorer. Dessa listor är tänkta som ett stöd inför mötet med föräldrarna.
Föräldrar kan möta många problem och det finns också många instanser som kan hjälpa,
men det kan ibland vara svårt att veta vem man skall vända sig till och vilken hjälp som
behövs. På riskfaktorslistan står uppräknat olika instanser som kan erbjuda stöd och
hjälp.
Inom Jämtlands län finns flera olika samarbetsdokumentet med de olika aktörerna i
vårdkedjan framtagna där det är klart definierat vem som skall göra vad i dessa
situationer, t ex:
1- Vårdprogram vid allvarlig psykisk sjukdom hos blivande och nyblivna mödrar
2- Vårdprogram vid psykisk ohälsa under graviditet och småbarns-föräldratid
3- Riktlinjer för samverkan och stöd till blivande och nyblivna föräldrar med
missbruk/beroende av alkohol och droger i Jämtlands län
4- Handlingsprogram för Jämtlands län gällande blivande och nyblivna föräldrar
med Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och/eller utvecklingsstörning av
betydelse för föräldraskapet.
Om behov finns kan barnmorskan i konsultation med personal från Föräldra- och
barnhälsan (FBH) diskutera vilken typ av hjälp de blivande föräldrarna bäst behöver,
t.ex. en tätare stödkontakt med barnmorskan, kontakt med Spec-MVC,
socionom/psykolog vid FBH, Freja-barnmorskor, socialtjänsten, vuxenpsykiatrin,
familjerådgivningen, familjerätten m.fl. Insatserna kan vara stödjande samtal,
krisbearbetning, korttidsterapi, familjesamtal, social hjälp (ekonomi, bostad etc.) m.m.
Följande sidor utgör således en schematisk översikt av skeendena under de olika faserna
under graviditeten. Naturligtvis finns det inga skarpa gränser mellan de olika
graviditetsperioderna med avseende på utvecklingsförloppet. Individuella skillnader
föreligger förstås också.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
5 (14)
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
FÖRHÅLLANDEN ATT UPPMÄRKSAMMA UNDER GRAVIDITET OCH POSTPARTUM
FÖRSTA TRIMESTERN (FUSIONSFAS)
Kvinnans psykologiska uppgift är att känslomässigt integrera barnet som en del av sin
kropp och även som en del av barnafadern. Hon är i stort behov av omsorg och trygghet,
vilket är viktigt att partnern förstår för att lättare kunna stötta kvinnan.
Uppmärksamma
Förväntat beteende
Observandum
Reaktion på
graviditetsbeskedet.
Tidigare erfarenheter.
Integrera fostret som en viktig
del av kvinnan.
Ambivalens.
Reaktioner på förändringar
relaterade till graviditeten fysiska och känslomässiga.
Livsstil.
Humörsvängningar.
Inåtvändhet.
Osäkerhet inför förändringarna.
Relationen till och stödet från
partnern.
Ökat krav på uppmärksamhet,
skydd och omsorg.
Oönskad graviditet.
Ihållande olöst ambivalens.
Tidigare negativ erfarenhet av
sexualitet och reproduktion.
Konfliktfylld känsla inför att
vara gravid.
Udda motiv till sin graviditet/
utifrån kommande motiv.
Idylliserade graviditeter (problem kommer senare).
Inga reaktioner.
Påtaglig oro/olust inför
förändringar.
Lever farofyllt - röker, dricker
Äter dåligt - anorexi, bulimi.
Problem i relationen till
partnern.
Stöd av andra.
Tillfredsställande stöd.
Bristande socialt stöd/nätverk.
Att börja ”knyta an” - att vara
gravid.
Förändrad självbild.
Accepterar graviditeten, börjar
se sig som en blivande
mamma.
Letar tecken/symtom på
graviditet.
Kan erfara ovanliga och
annorlunda drömmar och
fantasier om sig själv och
andra.
Inga reaktioner.
Påtaglig olust.
Börjar berätta för någon/några.
Olust och stark oro inför att
berätta.
Drömmar, fantasier.
Att dela graviditeten med
andra.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
6 (14)
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
ANDRA TRIMESTERN (DIFFERENTIERINGSFAS)
Denna fas börjar när fosterrörelserna uppfattas. Fostret blir en separat individ och nu
inleds den känslomässiga dialogen med barnet. Relationen till den egna mamman
aktualiseras.
Uppmärksamma
Förväntat beteende
Reaktioner på fosterrörelser. Börjar fantisera om det
Reaktioner på ultraljud.
väntade barnet.
Bekräftar graviditeten och
barnet.
Dialog med barnet.
Parrelationen.
Relationen till de egna
föräldrarna.
Börjar lyssna till och pratar
med barnet.
Börjar fundera över barnets
utveckling.
Kvinnan söker ökat skydd
och omsorg.
Börjar fundera över den
blivande pappan/partnerns
roll.
Relationen får ett annat
innehåll.
Tankar inför föräldraskapet.
Börjar fundera över och se
sig som ”mamma” och
”pappa”, ”föräldrar”.
Börjar ”boa”.
Börjar planera inför barnets
ankomst.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
Observandum
Kvarvarande ambivalens till
graviditeten.
Känner sent (eller inte)
fosterrörelser.
Inga fantasier kring barnet.
Reagerar med olust/obehag
på kroppsförändringar och
fosterrörelser.
Olust inför det väntade
barnet.
En ovilja att prata om det
väntade barnet.
Problem/konflikt i relationen.
Den ena partens oförstående
hållning inför den andres
förändrade situation.
Problem/konflikt i relationen
till föräldrarna, främst
modern.
Stark oro, ängslan och
anspänning.
Stor skillnad mellan kvinnans
och partnerns tankar om
föräldraskap, ansvar etc.
Ingen planering alls.
Inget ”arbetsnamn” på
barnet.
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
7 (14)
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
TREDJE TRIMESTERN (SEPARATIONSFAS) Modern ”boar” och förbereder sig inför
förlossningen, en successiv separation mellan modern och barnet i magen.
Uppmärksamma
Reaktioner och tankar inför
förlossningen.
Förberedelser för barnet.
Planerar för familjen
postpartum.
POST PARTUM
Uppmärksamma
Relationen till
barnet/känslan.
Barnet:
Amning, sömn,
temperament, etc.
Problem relaterade till
barnets utveckling och
hälsa.
Kvinnan och partnern:
Egen hälsa.
Sömn.
Mat.
Relationen.
Samlivet/sexualitet.
Arbetsfördelning i hemmet.
Deltagande i barnets
skötsel.
Upplevt stöd.
Äldre barn i familjen.
Socialt nätverk - familj,
släkt, vänner.
Förväntat beteende
Oro/osäkerhet.
Förbereder sig inför
förlossningen.
Samlar kunskap.
Börjar längta till ”att
graviditeten tar slut”.
Längtar efter och är nyfiken
på barnet.
Planerar för barnets
ankomst.
Planerat för den första tiden
hemma.
Observandum
Stark oro/osäkerhet.
Påtaglig rädsla, oro inför
förlossningen.
Ingen nyfikenhet/ inga
fantasier kring barnet.
Förväntat beteende
Har knutit an till barnet och
har en i grunden positiv
relation till barnet.
Osäkerhet.
Börjat lära känna varandra.
Observandum
Brister i anknytningen.
Problem i relation till barnet.
Osäkerhet.
Annorlunda sömn.
Förändrad relation och
förändrat samliv.
Tillfredsställande socialt
nätverk.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
Inga förberedelser för
barnets ankomst.
Stor osäkerhet.
Bristande stöd.
Ingen planering.
Problem i omvårdnaden av
barnet, t ex
amningsproblem, skrikighet,
stark oro.
Dåligt fungerande samspel
med barnet.
Ängslan.
Nedstämdhet.
Depressiva symtom/
depression.
Sömnbrist.
Problem/konflikt i relationen.
Stress.
Upplevt och faktiskt
bristande stöd.
Bristande socialt stöd.
Ensam.
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
8 (14)
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
SAMTALSGUIDE
Samtalsguiden är delvis tagen ur Metodbok, Mödrahälsovården S:a Älvsborg som i sin tur
hämtat den ur boken ”UPPGIFT FÖRÄLDER - att förstå och stödja föräldrablivandet”
(Kihlbom m.fl. 1994). Samtalsguiden kan ses som ett verktyg, ett hjälpmedel i
barnmorskans samtal med de blivande föräldrarna.
Guiden utgörs av ”halvstrukturerade” intervjuer, vilket innebär att man inför varje
specifikt tema ber paret eller den enskilde föräldern att berätta om händelser, tankar,
känslor, associationer, fantasier och förutsättningar i den aktuella situationen och även
framåt och bakåt i tiden. Samtalet får karaktär av stöd och bearbetning. Guiden är inte
en exakt mall, som skall följas i alla detaljer, utan en samling frågor och ämnesområden
som utifrån erfarenheter har visat sig ha betydelse i stödjande samtal med blivande
föräldrar. De olika ämnesområdena följer i huvudsak de psykologiska utvecklingsfaserna
under graviditeten som beskrivits i schemat ovan.
Fördelen med sådana här samtal är enligt författarna att man både kan stanna upp inför
specifika problem hos den enskilde personen, eller paret, och arbeta med betydelsefulla
teman i mognadsprocessen så att de blir tydliga både för den enskilda personen själv och
partnern.
En lista över olika psykosociala riskfaktorer under graviditet och postpartum medföljer
med förslag på var man kan vända sig vid olika problem. Den är gjord speciellt för
Jämtlands län.
I listan upptas framför allt instanser utanför den egna hälsocentralen, men naturligtvis är
personalen där de första man skall diskutera med, när det uppstår problem. För MHV är
BHV en mycket viktig samverkanspartner och vid behov skall alltid kontakt tas med BHV
efter samråd med kvinnan/familjen. Där det finns familjecentraler blir det naturligt med
en nära kontakt mellan de olika personalgrupper som finns på familjecentralen, så att
man gemensamt kan stödja familjen.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
9 (14)
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
SAMTALSGUIDE
FÖRSTA TRIMESTERN – gärna i samband med
inskrivningssamtalet
Aktuell och tidigare livssituation
Bostad, trivsel med grannar i området, ev. flyttplaner.
Den ekonomiska situationen.
Fritid och umgänge.
Utbildnings- och arbetssituationen.
Socialt nätverk: Finns det människor att vända sig till då man behöver hjälp?
Den gemensamma ”förhistorien” innan den aktuella graviditeten.
Graviditeten
Graviditetsbeskedet.
Kvinnans reaktioner på sin kropps förändringar, reaktioner på tanken att ha ett foster i
magen.
Parrelationen
Till båda: Det sexuella samlivet: Hur har graviditeten påverkat kärlekslivet?
Har lusten påverkats? Några särskilda svårigheter?
Speciellt till partnern: Upplevelser och känslor inför graviditet, kvinnan, relationen och
den egna situationen.
Speciellt till kvinnan: Upplevelser och känslor inför partnern, relationen, ev. ökad
känslighet och ökat beroende.
Barndoms och uppväxtförhållande, förhållanden till egna
föräldrar och syskon
De egna föräldrarna, eventuella syskon Hur ser de på graviditeten?
Tidigare graviditeter
Tidigare upplevelse av graviditet.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
10 (14)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
ANDRA TRIMESTERN
Fortsättning utifrån föregående samtal
Tankar och funderingar från förra gången. Om partnern inte varit med vid tidigare samtal
är det viktigt att ägna dennes person och uppfattning extra uppmärksamhet.
Livssituationen - hur ser vardagen ut?
Välbefinnande
Fysiskt hälsotillstånd.
Psykiskt hälsotillstånd - hur har paret handskats med de förändringar som graviditeten
hittills inneburit?
Graviditeten
Om ultraljudsundersökningen och fosterrörelser.
Fantasier, relationen till barnet.
Partnerns delaktighet.
Om identiteten som kvinna/man.
Barnet
Vad betyder barnet för dig/er?
Förlossning
Till dem som vid första besöket uttryckt oro:
Hur känner och tänker du/ni?
Relationer
Äldre barn.
Egna föräldrar.
Autonomi som par.
Parrelationen.
Det sexuella samlivet.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
11 (14)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
TREDJE TRIMESTERN - gärna någon månad
innan beräknad förlossning
Tankar kring resterande tiden innan förlossningen
Till båda: Delad föräldraledighet. Deltagande i föräldragrupp.
Speciellt till kvinnan: Tankar inför att avsluta jobb, studier, fritidsaktiviteter.
Förberedelser för förlossningen och för tiden därefter.
Speciellt till partnern: Tankar om egen och kvinnans situation
Tankar kring förlossning, BB-vistelse och spädbarnstid
Till kvinnan: Oro inför förlossningen. Drömmar, fantasier, tankar. Förväntningar på
partnern.
Till partnern: Tankar och planer inför förlossningen. Hur ge stöd under förlossningen.
Till båda: Erfarenhet av sjukhus. Tidigare erfarenhet av förlossning - samarbete och
deltagande den gången. Tankar kring förlossning och BB-vistelse, vad händer vid och
efter förlossningen, tiden omedelbart efter framfödandet. Hur uttrycka egna önskemål?
Tankar kring att komma hem - hur kan det se ut?
Sömn, besökare, ansvarsfördelning etc
Barnet
Nyfikenhet på vem barnet är.
Tankar kring barnets kön. Oro för missbildningar och annat.
Eventuella äldre barn
Tankar kring hur barnet/barnen upplever att få ett syskon och planerna för de äldre
barnen
Det sexuella samlivet och parrelationen överhuvudtaget
Hur har ni det? Pratar ni om det?
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
12 (14)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
SAMTAL EFTER FÖRLOSSNINGEN - gärna vid
eftervårdsbesöket
Förlossning, BB-tid, BVC
Tiden strax före förlossningen, förlossningens start, själva förlossningen.
Partnerns situation och upplevelse.
Upplevelser och tankar kring BB-vistelsen.
Kontakt med BVC.
Föräldraskapet
Hur är det att vara mamma?
Förändring från att vara gravid till att bli mamma
Hur är det att vara pappa/partner - utanförskap?
Barnet
Relationen till barnet: amning, skötsel, barnets rytm, sömn.
Hur är barnet - överensstämmelsen med vad man förväntat.
Parrelationen
Samspelet mellan paret - samarbete, fördelning av ansvar, upplevelse av gemenskap och
ensamhet. Tillfredsställelsen med varandras stöd och insatser.
Ork, tid och lust för varandra. Förändrat sexuellt samliv.
Partnerns situation och medverkan, både i förhållandet till barnet och kvinnan. Fördelning
av föräldraledighet.
Avsluta med att summera frågor från hela den tid kontakten varat
Vad har förändrats, vad har varit svårt, viktigt osv.
Finns kvarstående funderingar om förlossningen, som skulle kunna orsaka problem vid
ev. kommande ny graviditet?
Finns det ett behov av en kontakt med annan instans - i så fall förmedla kontakt.
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
13 (14)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
PSYKOSOCIALA RISKFAKTORER UNDER GRAVIDITET OCH POST PARTUM
Problem av psykologisk karaktär
Instanser att samverka med/hänvisa till
Tidigare negativa erfarenheter av förlossning/
sekundär förlossningsrädsla
Freja-grupp/ Spec-MVC/ ev FBH
Primär förlossningsrädsla
FBH/ ev även Frejagrupp/ Spec-MVC
Relationsproblem/samlevnadsproblem
Familjerådgivningen
Tidigare psykiatriska problem/sjukdom
Psyk. Klinikkontakt person/distriktsläkare. Vid
tidigare psykos se även: Vårdprogram för
allvarlig psykisk sjukdom under och efter
graviditet
Ätstörningar - anorexi/bulimi
Se även: del 2 Vårdprogram för psykisk ohälsa
under graviditet och småbarnstid
Nedstämdhet/depressiva symtom/depression
Se även: del 1 Vårdprogram för psykisk ohälsa
under graviditet och småbarnstid
Sexuella övergrepp i anamnesen
Psykiatrisk klinik/ psykosociala enheter
Oönskad/oplanerad graviditet som fullföljs
Ambivalens till graviditeten
S.k. övervärderad graviditet
Traumatiska livshändelser i samband med och
som kan påverka graviditeten
Oro inför blivande föräldraskap
FBH
Utvecklingsstörning, neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Socialtjänsten/LSS-enhet.
Se även: Handlingsprogram för Jämtlands län
gällande blivande och nyblivna föräldrar med
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och/eller
utvecklingsstörning av betydelse för
föräldraskapet
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10
14 (14)
MEDICINSK/OMVÅRDNADS-/REHABRUTIN
PSYKOSOCIALT BASPROGRAM UNDER GRAVIDITET
32723-1
Föräldra- och barnhälsan
Pia Collberg
Förhållande av social karaktär
Instanser att samverka med/hänvisa till
Ekonomiska svårigheter
Socialtjänsten
Fysiskt våld i anamnesen
Centrum mot våld. Kvinnojouren. Polisen Se
även: rutiner vid våldsutsatthet inom Region JH
Alkohol- och drogmissbruk
Socialtjänsten/Beroendeenheten. Se även:
Riktlinjer för samverkan och stöd till blivande/
nyblivna föräldrar med missbruk/beroende av
alkohol och droger
Flyktingskap, kulturella olikheter
Asylhälsan/ Flyktingmottagning/ socialtjänsten
Ensamstående eller ung gravid
Socialtjänsten/FBH.
Flera möjliga fäder, faderskapsutredning
Alltid familjerätten, eventuellt FBH senare
Rökning
Rökavvänjare HC
Förhållande som kan tillkomma postpartum Instanser att samverka med/hänvisa till
Traumatisk förlossningsupplevelse
Frejagrupp/ Spec-MVC/ FBH
Problem samspel föräldrar-barn
Anknytningsproblematik
BVC/ FBH/ späd- och småbarnsgrupp BUP
Postpartum depression
Se även: del 1 Vårdprogram för psykisk ohälsa
under graviditet och småbarnstid
GODKÄNT AV
GRANSKAT AV
Pia Collberg
Pia Collberg
GILTIGT FR O M
Original lagras och godkänns elektroniskt. Utskrifter gäller endast efter verifiering mot systemet att utgåvan fortfarande är giltig.
2017-05-10