EN RAPPORT OM LUNGINFLAMMATION,
VACCINATION OCH ATT TA HAND OM SIN HÄLSA
Ett pressmaterial för media från Pfizer och 1,6 miljonerklubben
Om rapporten
Våra lungor är livsviktiga. Vi behöver dem för att andas, syresätta blodet, må bra och leva. Med
kampanjen Glada lungor och den här rapporten vill vi belysa svenskarnas kännedom och egna
erfarenheter av lunginflammation. Vi vill också bidra med viktig kunskap om lunginflammation
och hur vaccination kan minska risken att drabbas. Genom att ta hand om sina lungor kan man
känna sig lugn och andas ut.
Rapportens upplägg
Vi har låtit Novus ställa frågor om lungor och lungsjukdom till 1 025 män och kvinnor mellan
40 och 79 år under vecka 35-36 2015. Denna rapport sammanfattar resultat från
undersökningen med kommentarer från Pfizer och 1,6 miljonerklubben. Inledningsvis finns en
kort summering av nyckelresultaten. Som journalist har du möjlighet att använda resultat, fakta
och kommentarer för artiklar så länge som du uppger källan. Rapporten har granskats av
medicinsk expert.
Lunginflammation i Sverige
Lunginflammation är en livshotande infektion i luftvägarna och en av de vanligaste
dödsorsakerna i världen.1 Det är den vanligaste formen av pneumokocksjukdom bland
vuxna.2,3 Varje år drabbas cirka en procent av den vuxna befolkningen i Sverige av
samhällsförvärvad lunginflammation4, vilket innebär tiotusentals svenskar. Mellan 20 och 40
procent av dem behöver sjukhusvård. I Sverige ökar dessutom sjukhusinläggningar bland äldre
på grund av lunginflammation.5 Risken att drabbas av allvarliga pneumokockinfektioner ökar
redan från 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år.
Pfizer och vaccin
Pfizers ambition är att förmedla kunskap inom de områden där vi är verksamma – till vården,
patienter och media. Vi arbetar sedan många år med forskning och utveckling av nya vacciner.
Pneumokocker, meningokocker och TBE är idag våra viktigaste terapiområden. Läs mer på
www.lunginflammation.se och www.pfizer.se
1,6 miljonerklubben
1,6 miljonerklubben är en av landets största kvinnoföreningar och har cirka 33 000
medlemmar. Klubben ger ut en tidning, böcker och en årlig kalender och håller seminarier om
hälsa ett trettiotal gånger om året. Genom att skapa opinion och sätta press på myndigheter,
politiker och forskare vill 1,6 miljonerklubben skapa ett friskare samhälle med ökat
hälsomedvetande och livsglädje för alla kvinnor i alla åldrar. Klubben grundades 1998 av
Alexandra Charles som sedan dess är ordförande. Läs mer på: www.1.6miljonerklubben.com
Har du frågor kring rapporten?
Talespersoner från Pfizer:
Ulrika Goossens, Informationschef Pfizer, 0768-89 29 57, [email protected]
Lars Nyman, Medicinsk rådgivare Pfizer, 0768-89 22 61, [email protected].
Talesperson från 1,6 miljonerklubben:
Alexandra Charles, Ordförande 1,6 & 2,6 miljonerklubben, växel: 08-20 51 59, mobil: 0708- 28
09 11, e-post: [email protected]
PRE20150924PSE02
2
Sammanfattning nyckelresultat
Var tredje svensk har någon gång haft lunginflammation
Var tredje svensk (34%) har någon gång haft lunginflammation. En något högre andel kvinnor
(37%) än män (31%) uppger detta. Bland personer med kronisk sjukdom är det ännu fler
(46%) som någon gång har drabbats av lunginflammation.
Var fjärde har haft andra problem med lungorna än lunginflammation
Drygt var fjärde svensk (27%) har någon gång haft andra besvär med sina lungor än
lunginflammation. Bland män är siffran 24% och bland kvinnor 30%. Räknar man samman de
som någon gång haft lunginflammation och de som haft andra besvär med lungorna rör det sig
om varannan person mellan 40 och 79 år (50%).
Sju av tio anser att det är allvarligt om de skulle drabbas av lunginflammation
Sju av tio svenskar (71%) anser att det skulle vara allvarligt att själv drabbas av
lunginflammation. De som är 65+ anser i högre utsträckning att det skulle vara allvarligt för
dem att drabbas av lunginflammation (76%). Detsamma gäller personer med astma, KOL
diabetes och hjärt-kärlsjukdom (77%).
Var femte säger sig känna till vilken bakterie som oftast orsakar lunginflammation
Var femte svensk (20%) säger sig känna till vilken bakterie som oftast orsakar
lunginflammation. Fler kvinnor än män uppger det (29% mot 12%). Resultaten visar också att
personer med en kronisk sjukdom och/eller som har haft lunginflammation eller andra besvär
med lungorna oftare anser sig känna till vilken bakterie det handlar om (25%).
Hundratusentals svenskar är oroliga för att drabbas av lunginflammation
7% uppger att de är oroliga för att drabbas av lunginflammation. Omräknat till antal personer
innebär det över 300 000.6 De som har en kronisk sjukdom eller någon av sjukdomarna astma,
diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller KOL är i högre utsträckning oroliga (13%).
Två av tre vet inte om de tillhör någon riskgrupp för lunginflammation
Två av tre svenskar (67%) uppger att de inte vet huruvida de tillhör en riskgrupp för
lunginflammation eller ej. 24% vet att de tillhör en riskgrupp. Bland personer med kronisk
sjukdom är denna siffra 27%.
Tre av fyra känner sig trygga med att det finns botande läkemedel vid lunginflammation
Tre av fyra svenskar (76%) uppger att de känner sig trygga med att det finns läkemedel som
snabbt och effektivt kan bota dem om de skulle drabbas av lunginflammation.
Uppemot hälften av svenskarna kan tänka sig en vaccination mot
pneumokocker/lunginflammation
Uppemot hälften av svenskarna (44%) kan tänka sig att vaccinera sig mot
lunginflammation/pneumokocker och 4% har redan gjort det. De som är 65+ är mer positiva
till vaccination.
3
Var tredje svensk har någon gång haft
lunginflammation
Fråga 1: Har du haft lunginflammation någon gång?
Ja, flera gånger
7%
34%
Ja, enstaka gång
27%
Nej, aldrig
63%
Vet ej
3%
0%
50%
100%
Bas: Samtliga (n = 1025)
Om resultaten
Var tredje svensk (34%) uppger att de någon gång har haft lunginflammation. En något
högre andel kvinnor (37%) än män (31%) uppger detta.
I gruppen 65+ är det 37% som någon gång har haft lunginflammation.
Även bland dem som angett att de har en kronisk sjukdom märks en högre andel som
har haft lunginflammation (46%).
Pfizer och 1,6 miljonerklubben kommenterar
Det är mycket vanligt att drabbas av lunginflammation. Räknar man om procentsiffrorna i
undersökningen till antal personer i Sverige, så har drygt 1,5 miljoner svenskar i åldern 40-79
år någon gång haft lunginflammation. Över 300 000 av dessa har dessutom haft
lunginflammation flera gånger.7
Lunginflammation kännetecknas av inflammation i lungorna som gör att lungblåsorna fylls med
vätska eller var vilket bland annat kan leda till hosta, feber, frossa och andningssvårigheter.8,9
Lunginflammation är den vanligaste formen av pneumokocksjukdom bland vuxna.10,11
Sjukdomen drabbar oftare personer med ett försvagat immunförsvar – små barn, äldre och
riskgrupper.
4
Var fjärde har haft andra problem med
lungorna än lunginflammation
Fråga 2: Har du någon gång haft andra besvär med dina lungor än lunginflammation?
Ja, flera gånger
9%
27%
Ja, enstaka gång
18%
Nej, aldrig
71%
Vet ej
2%
0%
50%
100%
Bas: Samtliga (n = 1025)
Om resultaten
Drygt var fjärde svensk (27%) har någon gång haft andra besvär med sina lungor än
lunginflammation. Bland män är siffran 24% och bland kvinnor 30%.
I gruppen 65+ är det 26% som någon gång har haft andra lungbesvär än
lunginflammation.
Andra besvär med lungorna är betydligt vanligare hos de som uppgett att de har en
kronisk sjukdom (49%).
Räknar man samman de som någon gång haft lunginflammation med de som har haft
andra besvär med lungorna rör det sig om varannan svensk mellan 40 och 79 år (50%).
Pfizer och 1,6 miljonerklubben kommenterar
Astma, bronkit, hosta, luftrörskatarr, lungcancer, lungemfysem, lungsäcksinflammation, KOL,
sarkoidos, sömnapné och tuberkulos – det finns många sjukdomar och besvär förutom
lunginflammation som påverkar lungor och luftvägar.
Undersökningen visar att många svenskar har upplevt besvär med sina lungor. Astma och KOL
är två vanliga sjukdomar i andningsvägarna. Astma drabbar en av tio svenskar och beror på
kronisk inflammation i luftrören, vilket innebär att man ibland får svårt att andas.12 KOL som
betyder kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor
som fortskrider långsamt och som kännetecknas av ökande andfåddhet på grund av svårigheter
att ta upp syre vilket leder till ökande trötthet. Var tolfte svensk beräknas lida av KOL.13
5
Sju av tio anser att det är allvarligt om de
skulle drabbas av lunginflammation
Fråga 3: Hur allvarligt anser du att det är om du själv skulle drabbas av
lunginflammation?
Mycket allvarligt
12%
71%
Ganska allvarligt
58%
Inte så allvarligt
24%
Inte alls allvarligt
3%
Vet ej
3%
0%
50%
100%
Bas: Samtliga (n = 1025)
Om resultaten
Sju av tio svenskar (71%) anser att det skulle vara allvarligt att själv drabbas av
lunginflammation. Bland kvinnor är det 68% och bland män 73%.
De som är 65+ anser i högre utsträckning att det skulle vara allvarligt att drabbas av
lunginflammation (76%).
Personer med astma, KOL diabetes och hjärt-kärlsjukdom tycker också i högre grad att
det är allvarligt (77%), särskilt de som har astma (83%).
Pfizer och 1,6 miljonerklubben kommenterar
Årligen drabbas cirka en procent av den vuxna svenska befolkningen av samhällsförvärvad*
lunginflammation, vilket innebär tiotusentals personer. Lunginflammation kan vara av olika
svårighetsgrad – från lätt till mycket svår. Mellan 20 och 40 procent av de drabbade behöver
sjukhusvård. I Sverige ökar inläggning på sjukhus på grund av lunginflammation bland äldre.14
Genom att vaccinera sig kan man uppnå immunitet mot pneumokocker utan att behöva utsätta
sig för de risker som sjukdomen innebär. Vaccination minskar både risken för svårbehandlade
infektioner och behovet av antibiotika.
* Samhällsförvärvad infektion är något man smittats med och insjuknat av utanför sjukhus.
6
Var femte säger sig känna till vilken bakterie
som oftast orsakar lunginflammation
Fråga 4: Känner du till vilken bakterie som är den vanligaste orsaken till
lunginflammation?
Ja
20%
Nej
80%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Bas: Samtliga (n = 1025)
Om resultaten
En högre andel kvinnor än män säger sig känna till vilken bakterie som är den vanligaste
orsaken till lunginflammation (29% mot 12%).
Resultaten visar också att personer med en kronisk sjukdom och/eller som har haft
lunginflammation eller andra besvär med lungorna oftare uppger att de känner till
vilken bakterie det är (25%).
I en uppföljande fråga fick man frågan vilken bakterie det rör sig om. Alternativen var
pneumokocker, streptokocker, stafylokocker inkl MRSA och meningokocker. Bland dem
som uppgett att de känner till bakterien svarade 81% pneumokocker vilket är rätt svar.
Dock innebär det att det endast är totalt var sjätte som verkligen vet exakt vilken
bakterie det handlar om (16%).
Pfizer och 1,6 miljonerklubben kommenterar
Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är bakterier inom släktet streptokocker.
Pneumokocker förekommer normalt i näsa och svalg hos barn och även hos vuxna utan att
orsaka besvär, men de kan också orsaka olika infektioner. Som exempel är pneumokocker den
vanligaste orsaken till lunginflammation men är också en vanlig orsak till svåra livshotande
infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Mindre allvarliga sjukdomar, där
orsakade av pneumokocker är öroninflammation och bihåleinflammation. Vaccin mot
pneumokocker ingår sedan 2009 i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.
7
Hundratusentals svenskar är oroliga för att
drabbas av lunginflammation
Fråga 5: Är du orolig för att själv drabbas av lunginflammation?
Mycket orolig
1%
7%
Ganska orolig
6%
Inte särskilt orolig
63%
Inte alls orolig
Vet ej
29%
0%
0%
50%
100%
Bas: Samtliga (n = 1025)
Om resultaten
7% uppger att de är oroliga för att själv drabbas av lunginflammation. Omräknat till
antal personer innebär det över 300 000 svenskar.15
Bland personer som är 65 år och äldre är 8% oroliga att själva drabbas.
De som har en kronisk sjukdom eller någon av sjukdomarna astma, diabetes, hjärtkärlsjukdom eller KOL svarar oftare att de är oroliga (13%).
De som har haft lunginflammation eller andra lungbesvär tidigare är också oftare oroliga
(11%).
Pfizer och 1,6 miljonerklubben kommenterar
Många svenskar är oroliga för att drabbas av lunginflammation. Kanske har man själv haft
lunginflammation tidigare, eller känner någon som drabbats och som blivit svårt sjuk. Det kan
också bero på att man har en underliggande sjukdom som man vet kan öka risken att drabbas.
Är man orolig för sina lungor, eller misstänker att man har drabbats av en infektion i
luftvägarna, kan man vända sig till sin vårdcentral. På Vårdguiden 1177 – www.1177.se – finns
information om sjukdomar i lungor och luftvägar och råd kring när man bör söka vård.
8
Två av tre vet inte om de tillhör någon
riskgrupp för lunginflammation
Fråga 6: Känner du till om du tillhör någon riskgrupp för lunginflammation, dvs. om du
drabbas lättare än andra?
Ja, jag vet att jag tillhör en
riskgrupp
9%
Ja, jag vet att jag INTE tillhör
någon riskgrupp
24%
Nej, känner inte till om jag tillhör
någon riskgrupp
67%
0%
50%
100%
Bas: Samtliga (n = 1025)
Om resultaten
Män svarar oftare att de inte vet om de tillhör en riskgrupp (73%). Kvinnor svarar
istället oftare att de vet att de inte tillhör någon riskgrupp (29%).
Personer med kronisk sjukdom svarar oftare än övriga att de vet att de tillhör en
riskgrupp (27%).
Även de med någon av sjukdomarna astma, diabetes, hjärt-kärl eller KOL svarar oftare
att de vet att de tillhör en riskgrupp (25%).
Slutligen visar undersökningen att de som tidigare haft lunginflammation eller andra
besvär med lungorna oftare säger sig veta att de tillhör riskgrupp (15%).
Pfizer och 1,6 miljonerklubben kommenterar
Lunginflammation orsakad av pneumokocker drabbar oftare personer med ett försvagat
immunförsvar. Till riskgrupperna hör personer med astma, KOL, diabetes, hjärt-kärlsjukdom,
njursjukdomar och kroniska leversjukdomar. Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol ökar
också risken att drabbas. Även ökad ålder gör oss mer utsatta. Immunförsvarets förmåga att
hantera nya smittämnen försämras med åldern16 och risken att drabbas av allvarliga
pneumokockinfektioner såsom lunginflammation ökar redan från 50-årsåldern, med en
markant ökning efter 65 år. Även personer som tidigare haft lunginflammation räknas som
riskgrupp.
9
Tre av fyra känner sig trygga med att det finns
botande läkemedel vid lunginflammation
Fråga 7: Om du skulle få lunginflammation, känner du dig trygg med att det finns
läkemedel som snabbt och effektivt kan bota dig?
Ja
76%
Nej
6%
Vet ej
18%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Bas: Samtliga (n = 1025)
Om resultaten
Tre av fyra svenskar (76%) uppger att de känner sig trygga med att det finns läkemedel
som snabbt och effektivt kan bota dem om de skulle drabbas av lunginflammation.
En av fyra svenskar (24%) svarar dock ”nej” eller ”vet ej” på denna fråga.
Pfizer och 1,6 miljonerklubben kommenterar
Lunginflammation som orsakas av bakterier behandlas vanligtvis med antibiotika. Dock är det
viktigt att känna till att alltför generös förskrivning av antibiotika kan leda till att bakterier
utvecklar försvarsmekanismer och blir okänsliga (resistenta) för till exempel penicillin. Därför
är läkare i Sverige idag mycket restriktiva med att förskriva antibiotika vid okomplicerade
luftvägsinfektioner.
Genom vaccination är det möjligt att förebygga lunginflammation och allvarliga följder av
sjukdomen. Vaccination är också ett viktigt verktyg i att förhindra ökad antibiotikaresistens.
10
Uppemot hälften av svenskarna kan tänka sig en
vaccination mot pneumokocker
Fråga 8: Skulle du kunna tänka dig att vaccinera dig mot pneumokocker som är den
vanligaste orsaken till lunginflammation?
Ja
44%
Nej
27%
Jag är redan
vaccinerad
4%
Vet ej
25%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Bas: Samtliga (n = 1025)
Om resultaten
Uppemot hälften av svenskarna (44%) kan tänka sig att vaccinera sig mot
pneumokocker och 4% har redan gjort det.
Äldre är mer positiva till vaccination. Bland dem som är 65+ kan 50% tänka sig att
vaccinera sig och 11% har redan gjort det.
De som uppger att de har en kronisk sjukdom svarar oftare att de kan tänka sig att
vaccinera sig (57%), likaså de med astma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller KOL (50%).
Pfizer och 1,6 miljonerklubben kommenterar
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att riskgrupper såsom personer med diabetes, hjärtkärlsjukdom och lungsjukdomar vaccinerar sig mot pneumokocker.17 Folkhälsomyndigheten
anser även att alla över 65 år bör överväga vaccination mot pneumokocker. Anledningen är att
denna åldersgrupp har en ökad risk att insjukna i svåra pneumokockinfektioner, särskilt gäller
det dem som redan tidigare har haft en sådan infektion, till exempel lunginflammation. I dessa
fall är risken för att återinsjukna i allvarlig pneumokocksjukdom betydande. 2001
introducerades en ny typ av pneumokockvaccin i Sverige, s.k. konjugatvaccin som ges
kostnadsfritt till alla barn sedan 2009 via det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Sedan
2010 är samma vaccin även tillgängligt för andra grupper, t.ex. äldre och andra med ökad risk
för pneumokocksjukdom, men de måste då vanligen bekosta vaccinet själva. Det kostar cirka
700 kr på privat vaccinationsmottagning.
11
Mer information
Mer information om lunginflammation och vaccination finns på www.lunginflammation.se
där man även kan söka efter en vaccinatör i sitt närområde.
Källor
World Health Organization (WHO). Media centre: The top 10 causes of death. Fact sheet N°310. Uppdaterad maj
2014. http://who.int/mediacentre/factsheets/fs310/en/. Accessed 2014-09-25.
1
World Health Organization (WHO). Immunization, vaccines and biologicals. Pneumococcal vaccines. April 2003.
Wkly Epidemiol Rec. 2003;78(14):97-120.
2
3 Centers for Disease Control and Prevention. Pneumococcal disease: clinical features. Uppdaterad juni 2013.
http://www.cdc.gov/pneumococcal/clinicians/clinical-features.html. Accessed 2014-09-25.
4
Med samhällsförvärvad avses att insjuknandet skett utanför sjukhus.
www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabasen/diagnoser i slutenvård/sökkriterier:
J12-J18/Sverige/65+/båda könen/vårdtillfällen per 100 000 invånare. Accessed 2014-05-09.
5
6 Enligt SCB:s Statistikdatabas var folkmängden i åldern 40-79 år 4 502 614 personer år 2014. 7 % av dessa blir
315 183 personer. Accessed 2015-09-08.
Enligt SCB:s Statistikdatabas var folkmängden i åldern 40-79 år 4 502 614 personer år 2014. 34 % av dessa blir
1 530 889 personer, 7 % blir 315 183 personer. Accessed 2015-09-08.
7
8 World Health Organization (WHO). Pneumonia fact sheet. Fact sheet N°331. Uppdaterad november 2013.
www.who.int/mediacentre/factsheets/fs331/en/. Accessed 2014-09-25.
9 Centers for Disease Control and Prevention. Pneumonia can be prevented - vaccines can help. Uppdaterad
november 2013. http://www.cdc.gov/features/pneumonia/. Accessed 2014-02-14.
World Health Organization (WHO). Immunization, vaccines and biologicals. Pneumococcal vaccines. April 2003.
Wkly Epidemiol Rec. 2003;78(14):97-120.
10
11 Centers for Disease Control and Prevention. Pneumococcal disease: clinical features. Uppdaterad juni 2013.
http://www.cdc.gov/pneumococcal/clinicians/clinical-features.html. Accessed 2014-09-25.
http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Lungsjukdomar/Astma/. Uppdaterad oktober 2014. Accessed
2014-11-13.
12
http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Lungsjukdomar/KOL/. Uppdaterad oktober 2014. Accessed 201411-13.
13
www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabasen/diagnoser i slutenvård/sökkriterier:
J12-J18/Sverige/65+/båda könen/vårdtillfällen per 100 000 invånare. Accessed 2014-05-09.
14
Enligt SCB:s Statistikdatabas var folkmängden i åldern 40-79 år 4 502 614 personer år 2014. 7 % av dessa blir
315 183 personer. Accessed 2015-09-08.
15
Weinberger B, Herndler-Brandstetter D, Schwanninger A, et al. Biology of immune responses to vaccines in
elderly persons. Clin Infect Dis. 2008;46:1078-1084.
16
http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/publicerat-material/foreskrifter/hslf-fs-2015-1-allmannarad-om-vaccination-mot-pneumokocker.pdf Accessed 2015-09-09.
17
12
