Lunds universitet
Statsvetenskapliga institutionen
STV102
ht 2005
Handledare: Tomas Bergström
Ideella organisationer på entreprenad för kommunen
- Mot en alltmer likriktad ideell sektor?
Ebba Cedergren
Kristina Hermelin
Abstract
Under 1990-talet förändrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige.
De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt,
så kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förändringar
för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fått ett
allt större inflytande på deras verksamheter.
Vi har genom samtalsintervjuer med två ideella organisationer på
entreprenad och en ansvarig kommuntjänsteman undersökt den förändrade
relationen mellan kommunen och organisationerna. I vår analys har vi även
använt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.
Resultatet av vår analys är att samarbetet mellan den offentliga och ideella sektorn
lever upp till flera av de förutsättningar som, enligt teorin om isomorfi, skapar
homogenisering. Vi kan också konstatera att homogeniseringsprocessen är en
komplex process som delvis är dold för de organisationer som utsätts för den.
Nyckelord: Ideella organisationer, förändrad bidragspolitik, entreprenad, isomorfi,
särart
2
Innehåll
1 INLEDNING....................................................................................................................................................... 4
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................................... 4
1.2 METOD OCH MATERIAL ................................................................................................................................. 5
Fåfallsstudie med intervjuer .......................................................................................................................... 5
Metodkritik .................................................................................................................................................... 5
Tidigare forskning ......................................................................................................................................... 6
1.3 BEGREPPSDEFINITIONER ................................................................................................................................ 7
2. TEORI ................................................................................................................................................................ 9
2.1 ISOMORFI ...................................................................................................................................................... 9
Tvångsmässig ................................................................................................................................................ 9
Mimetisk ...................................................................................................................................................... 10
Normativ ...................................................................................................................................................... 10
2.2 TEORIKRITIK ............................................................................................................................................... 11
Särkoppling.................................................................................................................................................. 11
Modell för gensvar på homogenisering ....................................................................................................... 11
En svensk studie ........................................................................................................................................... 11
3. BAKGRUND ................................................................................................................................................... 13
3.1 NEW PUBLIC MANAGEMENT ....................................................................................................................... 13
3.2 UPPHANDLING ............................................................................................................................................. 14
3.3 DEN IDEELLA SEKTORNS UTVECKLING I SVERIGE ........................................................................................ 15
3.4 DE VALDA VERKSAMHETERNA OCH KONTRAKTEN ...................................................................................... 16
Stadsmissionen ............................................................................................................................................ 16
Stiftelsen Comesta ....................................................................................................................................... 17
Avtalen mellan kommunen och organisationerna........................................................................................ 18
4. ANALYS .......................................................................................................................................................... 19
4.1 ORGANISATIONERNAS UPPLEVDA FÖRÄNDRING .......................................................................................... 19
4.2 FAKTORER SOM TYDER PÅ EN HÖG GRAD AV ISOMORFI ............................................................................... 19
Nära välfärdens kärnområden ..................................................................................................................... 19
Kommunen sätter normerna och bestämmer reglerna för området............................................................. 20
Både området och organisationen är i hög grad beroende av kommunen ekonomiskt ............................... 20
Organisationerna har professionaliserats ................................................................................................... 21
4.3 EN KOMPLEX PROCESS ................................................................................................................................ 21
4.4 MOT EN ALLTMER LIKRIKTAD IDEELL SEKTOR ............................................................................................ 22
5. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ........................................... 24
5.1 SAMMANFATTNING ..................................................................................................................................... 24
5.2 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ......................................................................................................... 25
6. REFERENSFÖRTECKNING ....................................................................................................................... 26
BILAGA 1 ............................................................................................................................................................ 28
INTERVJUFRÅGOR TILL STADSMISSIONEN OCH COMESTA ................................................................................. 28
BILAGA 2 ............................................................................................................................................................ 29
AVTAL COMESTA .............................................................................................................................................. 29
BILAGA 3 ..............................................................................................ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
AVTAL STADSMISSIONEN ............................................................................ ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
3
1 Inledning
1.1 Syfte och frågeställningar
I Sverige har de ideella organisationerna länge haft en stark och självständig
position och deras arbete har främst rört verksamheter utanför välfärdens
kärnområden. Det skiljer Sverige från många andra europeiska länder där den
ideella sektorns främsta roll är som välfärdsproducent (Lundström 2001:357f).
Men förhållandena mellan den offentliga och den ideella sektorn har utsatts för
stora förändringar under det senaste decenniet. Under 1990-talet, som var en tid
av förändring för den svenska välfärdssektorn, påverkades även statens relation
till de ideella organisationerna. De tidigare generella bidragen byttes ut mot
ersättning för specifika tjänster och det blev allt vanligare att kommunen tecknade
kontrakt med organisationerna om att de skulle utföra offentlig verksamhet åt
kommunen. Den s.k. kontraktskulturen har inneburit högre krav på styrning och
uppföljning av de ideella organisationernas arbete. Den har även inneburit
förändringar inom organisationerna i form av arbetssätt och uppbyggnad (Bring
1999:15ff).
Vi ämnar problematisera denna förändring genom att titta på hur ideella
organisationer upplever att de förändras då de blir upphandlade av kommunen.
Detta görs med utgångspunkt från isomorfismen, en nyinstitutionell teori om
homogenisering bland organisationer. De faktorer som tyder på homogenisering
enligt isomorfin tillämpar vi på vår egen underökning. De studerade
organisationerna är två verksamheter med starka ideologiska grunder som arbetar
på entreprenad inom den sociala sektorn i Malmö. Vårt syfte är att, med
isomorfismen som utgångspunkt, undersöka hur de ansvariga för dessa
verksamheter upplever samarbetet med kommunen samt att analysera de kontrakt
som skrivits vid upphandlingarna
Frågeställning:
Vilka förändringar upplever ideella organisationer då de arbetar på entreprenad
för kommunen?
Har de ideella organisationerna homogeniserats när de gått in som entreprenörer
och i så fall, vilka faktorer tyder på det?
- kan de ideella organisationerna behålla sin särart i det finansiella samarbetet med
kommunen?
4
1.2 Metod och material
Fåfallsstudie med intervjuer
Utifrån vårt syfte om att få en djupare insikt i organisationernas upplevda
förändring har intervjuer varit den metod vi ansett vara mest lämplig för vår
undersökning. Intervjuer erbjuder mer spontana kommentarer än enkäter och för
att få en helhetsbild av intervjupersonens inställning har det varit viktigt för oss att
kunna fånga upp sådana kommentarer med följdfrågor (Esaiasson et.al 2005:
280ff).
Urvalet av intervjupersonerna har skett strategiskt ( Ibid: 286ff), vi har valt
en person i ledande position från respektive organisation. Detta eftersom det har
varit viktigt att intervjupersonen har en djup insikt i organisationens utformning
och historia. Vi har även valt att intervjua en person med en ledande ställning i
kommunen dels för att kartlägga samarbetet mellan kommunen och den ideella
sektorn och dels för att det ger en bild av samarbetet från båda sidor.
Från stiftelsen Comesta har vi intervjuat Greger Bernéli som är
styrelseordförande samt grundare av stiftelsen. Från Stadsmissionen har vi träffat
Björn Wäst, föreståndare för Nattjouren och Dagverksamheten. Slutligen har vi
intervjuat Rolf Nilsson från kommunen som är samordnare av Malmö stads
åtgärder mot hemlöshet.
Vidare har vi använt oss av de dokument som reglerar samarbetet (lagar och
upphandlingsavtal) och tidigare forskning. Dokumenten har använts för att se
vilka ramar som samarbetet rör sig inom och för att kunna skapa en bild av en
förväntad förändring. Den tidigare forskningen har fungerat som en grund att stå
på.
Vår studie är teorianvändande och utifrån vår teori (isomorfismen) redogör
vi för, och analyserar homogeniseringen/likriktningen av de studerade
organisationerna.
Metodkritik
Det finns alltid en risk vid intervjuer att man som intervjuare styr sin informant
genom ledande frågor. Vi har försökt motverka detta genom att vara kritiska mot
våra frågor och genom att bifoga dem (se bilaga 1) för att tydliggöra vårt
tillvägagångssätt. Ett annat kroniskt problem vid intervjuer är svårigheten med att
operationalisera sin teori, d.v.s. att ställa frågor som verkligen ger svar på det man
säger sig undersöka. Vi har försökt komma runt problematiken genom att titta på
andra liknande undersökningar för att se hur de har operationaliserat sin teori.
Framförallt har vi låtit oss inspireras av Staffan Johansson.
Ytterligare kritik mot vår metod skulle kunna vara antalet studerade
organisationer. Flera entreprenörer skulle kunna ge ett bredare analysmaterial och
på så vis en mer generaliserande undersökning. Inom det studerade
organisatoriska fältet i Malmö fanns dock inte fler ideella aktörer vars verksamhet
bedrevs på entreprenad. För att bredda vår analys använder vi oss därför av
tidigare liknande undersökningar som ett bakgrundsmaterial.
5
Tidigare forskning
Tidigare studier och forskning av ideella organisationer och deras relation och
samarbete med den offentliga sektorn har framförallt utförts av Statens Offentliga
Utredningar (SOU) och Sköndalsinstitutet. Sköndalsinstitutet är en institution
inom Ersta Sköndal högskola där forskning har bedrivits sedan 1992.
Forskningens huvudinriktning är socialt arbete med inriktning på det civila
samhället
och
framförallt
frivilligorganisationer
studeras
(http://www.esh.se/forskning/skondal/skondalsinstitutet.htm). I mån av plats
kommer några viktiga inslag av den tidigare forskningen att presenteras och kort
klargöras för nedan.
I en internationell jämförelse har det visat sig att den svenska ideella sektorn
är förhållandevis liten inom välfärdsstatens kärnområden (sjukvård, socialtjänst
och utbildning) och de ideella verksamheterna fungerar snarare som ett
komplement än tillägg till den offentliga sektorn i välfärdsproduktionen. Den
ideella sektorns relation med den offentliga sektorn beskrivs som välfungerande
då den ges ekonomiska resurser för att på egna villkor, med en stor autonomi,
fungera som samarbetspartner (Wijkström & Lundström 2002 i Johansson 2005:
13).
Relationen mellan den offentliga och den ideella sektorn har diskuterats och
angripits från olika perspektiv men de flesta forskare enas om att de ideella
organisationerna har en viktig roll som välfärdsproducent. I en kartläggning av
den ideella sektorn i Sverige av Wijkström och Lundström (1997) analyseras
utvecklingen mellan staten och de ideella organisationerna. Författarna menar att
den ideella sektorns demokratiska roll är den mest framträdande även om rollen
som välfärdsproducent blir allt tydligare i samhället. Rollen som serviceproducent
är ett resultat av välfärdsstatens mer allmänna kris och framgångarna för NPM
inom offentlig sektor (Wijkström & Lundström 1997.53ff). Tidigare forskning har
visat på att ideella organisationers möjligheter till att starta upp nya innovativa
verksamheter begränsas som ett resultat av en ökad styrning och
marknadsanpassning (Socialstyrelsen 2002b:27).
I tidigare forskning av Blennberger har man delat upp relationen mellan
ideella organisationer och staten i fyra olika relationsbestämningar: avantgarde,
komplement, alternativ och ersättning. De organisationer som vi har undersökt har
rollen som ”ersättning” vilket innebär att organisationen tar över verksamheter
som tidigare skötts av kommunen. I Blennbergers undersökning fastställs att
utförandet av de offentliga uppgifterna verkställs genom kontrakt med de ideella
organisationerna (Blennberger 1993 i Johansson 2001:20ff). Samarbetsformerna
mellan kommunen och de ideella organisationerna skedde tidigare mer eller
mindre godtyckligt genom praxis och har först på senare tid skrivits in i lagen
(SOU:1993:82).
Ett annat omdiskuterat område i forskningen kring ideella organisationer är
huruvida ett lands välfärd är förknippat med storleken på den ideella sektorn.
Flertalet olika studier har visat på att desto starkare välfärd ett land har, desto
mindre är den ideella sektorn. Detta har dock kritiserats av andra forskare som
hävdar att det inte finns något samband mellan storleken av den ideella sektorn i
relation till den offentliga sektorns storlek. Två av kritikerna är Kuhle och Selle
6
(2002) som refererar till den starka ideella sektorn i Skandinaviens välfärdsstater.
De har analyserat den sociala ideella sektorns struktur och relationen mellan staten
och den ideella sektorn i välfärdsstater. Begreppen de använder sig av i sin analys
är beroende och närhet. Beroendet består av finansiering och styrning, och
närheten utgörs av kommunikation och kontakt. I studien används både beroende
och närhet för att beskriva den skandinaviska sektorn (Selle & Kuhle 2002 i
Johannson 2005:13f).
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de sociala ideella organisationerna
i allt större utsträckning tillmäts en betydande roll i den lokala välfärdspolitiken
av både de svenska medborgarna och av kommunerna.
1.3 Begreppsdefinitioner
Ideell organisation
I svenskan används flera olika begrepp vid sidan om ideell sektor såsom
frivilligsektor, den tredje sektorn och det civila samhället. I den internationella
begreppsapparaten
används
framförallt
begreppen
non-governmental
organizations (NGO’s) och non-profit organizations (NPO’s). I vår studie
fokuseras på icke-offentliga organisationer som är verksamma i närheten av
välfärdsstatens traditionella uppgifter. Vi använder oss av begreppen ideell sektor,
ideell organisation och ideell verksamhet för våra valda studieobjekt och för den
allmänna diskussionen (Johansson 2001:13). Uttrycket ideell organisation
inkluderar till exempel föreningar, riksorganisationer och stiftelser. Dessa kan ha
flera betydelseaspekter, men en kärnbetydelse är att det inte finns privata
vinstintressen i organisationernas verksamhet. Det innebär dock inte
nödvändigtvis att verksamheten bygger på ideella oavlönade insatser (SOU 2001:
52).
Den definition av ideella organisationer som vi använder oss av är hämtad
från Salamon & Anheiers (1996) och finns beskriven i Johanssons ”Självständiga
rörelser eller privata underleverantörer” (2001:13ff). En ideell organisation ska
uppfylla följande kriterier:
formell, dvs. i någon utsträckning institutionaliserad
privat, dvs. institutionellt avskild från staten
ingen utdelning av överskott/vinst till ägare eller ledning
självstyrande, dvs har verktyg för styrning av egna aktiviteter
Entreprenad
En entreprenad är en förening som utför ett arbete på uppdrag av kommunen. Det
innebär ett åtagande om, att mot ersättning, självständigt utföra ett arbete för en
uppdragsgivares (beställares) räkning. En entreprenad åtar sig att varaktigt utföra
en tjänst i en verksamhet där dess resultat ska ha en självständig funktion. Det
7
innebär att en kommun anlitar en extern producent för en viss uppgift som annars
skulle ha utförts i en egen regi (SOU 1991:104). Konkurrenskommittén beskriver
den kommunala entreprenaden genom att redogöra för den roll kommunen har i
samarbetet med den externa producenten (Hallgren 1994:39):
i egenskap av huvudman ha kvar det fulla ansvaret för verksamheten
fastställer kvantitativa och kvalitativa mål för verksamheten.
prioriterar insatserna samt beslutar om vilka som skall få del av tjänsterna och
i vilken omfattning
fastställer avgifter för den kommunala servicen om verksamheten är
avgiftsbelagd
upphandlar tjänsten enligt gällande upphandlingsregler
följer upp och kontrollerar verksamheten
Huvudman
När kommunen anlitar en förening för att driva en kommunal verksamhet för
kommunens räkning är kommunen huvudman för verksamheten.
Huvudmannaskapet innebär att kommunen har det primära juridiska ansvaret för
verksamheten gentemot de som använder eller brukar föreningens tjänster.
Föreningens ansvar ligger i att de fullgör den kommunala verksamhet som den har
åtagit sig. Om föreningen inte fullföljer de krav som står i kontraktet med
kommunen är kommunen skyldig att se till att brukarna inte missgynnas av
verksamheten (Bring 1999:54ff)
Kommunens huvudmannaskap innebär att den offentliga huvudmannen tar
befattning med verksamheten i alla frågor som inte rör den löpande driften.
Huvudmannen (kommunen) beslutar om verksamhetens mål och inriktning,
uppföljning och utvärdering samt eventuella kompletterande insatser (Hallgren,
1994: 43, Blom 1999:170).
Stiftelse
En stiftelse är ingen organisation i egentlighet, utan en självständig juridisk person
som saknar både medlemmar och ägare. En stiftelse ägs av sig själv eller snarare
det ändamål som stiftelsens förmögenhet ska tjäna (Hallgren 1994: 17f). Stiftelser
med allmännyttiga ändamål kan fungera som en frivilligorganisation och vara
genomsyrade av ideella motiv. Därför förekommer det förhållandevis ofta att
sociala entreprenörer bildar stiftelser då stiftelsens verksamhet överensstämmer
med det individuella motivet. En stiftelse behöver alltså inte präglas av
försörjning eller ekonomisk vinning (Boström et al. 2004:35ff).
8
2. Teori
2.1 Isomorfi
I forskningen om ideella organisationer som verkar inom socialt arbete i Sverige
har det visat sig att ett utökat samarbete med kommunen har orsakat
organisationsmässiga förändringar. I forskningen framgår det att organisationerna
blivit alltmer lika kommunen. Likriktningen är dock inget unikt för detta område
utan det är ett fenomen som man finner även inom andra områden och andra
organisationer. Paul DiMaggio och Walter Powell från Yale University
presenterar i en artikel, publicerad i American Sociological Review (1983), en
teori av den utbredda homogeniteten mellan organisationer som verkar inom
samma område.
Enligt DiMaggio och Powell är organisationsförändringar ett resultat av en
process som gör organisationerna mer lika utan att nödvändigtvis göra dem mer
effektiva. Likriktningen har, enligt DiMaggio och Powell, sin grund i den
strukturella utformningen av de organisatoriska fälten. Med organisatoriskt fält
avses ett antal organisationer som tillhör samma ”institutionella liv”, d.v.s. att de
producerar liknande tjänster eller produkter. När en organisation har fastsällt sitt
”fält” börjar organisationen utformas i likhet med de andra organisationerna som
redan verkar inom fältet. Det begrepp som författarna använder för att beskriva
homogeniseringen är isomorfi (efterliknande), vilket kan beskrivas som en
tvingande process. Isomorfi återfinns i två olika former: konkurrerande och
institutionell. Enligt DiMaggio och Powell är den första varianten avsedd för en
värld där totalt fri och öppen konkurrens existerar, och passar alltså inte in på den
nuvarande organisationsvärlden. De begränsar sig därför till den institutionella
varianten. Inom denna utskiljer de tre mekanismer vilka orsakar isomorfi:
tvångsmässig, mimetisk och normativ. Begreppen ska dock ses som teoretiska, de
är inte alltid empiriskt urskiljbara.
Tvångsmässig
Tvångsmässig isomorfi sker genom både formella och informella påtryckningar
från andra aktörer inom samma fält. Påtryckningarna kan ta sig uttryck genom
tvång, övertalning eller inbjudan till samarbete. Staten, eller den starkaste aktören
på området, formar organisationerna inom ett visst fält genom lagar och
regleringar samt tekniska krav (t.ex. krav på rapportering). Men även de kulturella
9
värderingar som råder inom fältet påverkar organisationerna till att utformas på
liknande vis. Organisationerna kan t.ex. vara tvungna att godta en viss
organisationsutformning för att bli accepterade på fältet. Det är de organisationer
som åtnjuter mycket makt inom ett område som har möjlighet att sätta regler som
andra organisationer måste anpassa sig efter, p.g.a. beroendeställningen.
Mimetisk
Då en organisation känner sig osäker inom ett område kan det leda till att den
väljer att ta efter andra organisationers arbetssätt eller utformning. Fenomenet
kallas ”modeling” på engelska, men på svenska kan man välja att kalla det
imiterande. Att en organisation väljer att imitera andra organisationer kan vara ett
försök till att vinna legitimitet inom ett område. Därför är det oftast de
organisationer som har hög legitimitet eller som anses framgångsrika som
imiteras. Staten kan påverka vilka organisationer som imiteras genom att välja
vissa nyckelaktörer på ett område som subventioneras med bidrag etc. Andra
organisationer väljer då att ta efter den framgångsrika organisationen i hopp om
att vinna samma förmåner.
Normativ
Normativ isomorfi uppstår då en organisation professionaliseras. Professionalism
definieras som en kamp för att etablera legitimitet för en yrkesmässig
självständighet. DiMaggio och Powell menar att när organisationer
professionaliseras blir deras arbetsprocesser mindre organisationsspecifika. Detta
beror delvis på att utbildade yrkesutövare i många fall har mer likheter med
yrkeskollegor i andra organisationer än med kollegorna i den egna organisationen.
Ett tecken på det är de yrkesnätverk som bildas över organisationsgränserna. En
annan anledning till att professionalisering skapar homogenitet är att det finns
normer för hur specifika yrkesgrupper ska vara. Det resulterar i att olika
organisationer tenderar att anställda samma sorts människor till samma positioner.
Professionaliseringen sker i samband med struktureringen av de organisatoriska
fälten, då utbyte av information mellan de professionella bidrar till att återskapa
och legitimera en viss ordning inom ett visst område.
Den bästa indikatorn på isomorfistisk förändring är enligt DiMaggio och Powell
en minskning i variation och mångfald, vilket de hävdar har skett inom flertalet
olika områden (t.ex. inom utbildningen i USA). Skälet till isomorfins utbredning
menar de till stor del är att organisationerna ”belönas” av andra aktörer inom fältet
då de anpassar sig efter den rådande normen. T.ex. blir det lättare för
organisationer att få samarbeten och bidrag.
DiMaggio och Powells syfte är att kunna förutse vilka organisatoriska fält
som är mest homogeniserande. Bl.a. hävdar de att en organisation anpassar sig i
större utsträckning då dess resursberoende är koncentrerat till en och samma
aktör. Likaså är graden av isomorfi högre i ett organisatoriskt fält som är beroende
av en samma aktör för försörjning och i de fält där det förekommer många avtal
med staten. Vidare menar de att organisatoriska fält som har en hög grad av
10
professionalism också har en hög grad av isomorfi. (DiMaggio & Powell, 2001:
63ff)
2.2 Teorikritik
DiMaggios och Powells teori om isomorfi har kritiserats för att inte kunna
förklara organisationers olika reaktioner på homogeniseringstrycket. För att
isomorfi ska vara en användbar teori bör man ta hänsyn till invändningarna.
Nedan går vi därför kort igenom två olika teorier om de reaktioner som uppstår i
en organisation då den utsätts för homogenisering.
Särkoppling
Med särkoppling menas att en organisation delar upp sin verksamhet i olika delar.
Då det gäller ideella organisationer kan det innebära att organisationen skiljer sin
ideella verksamhet från den professionella verksamheten. Särkoppling sker när en
organisation utsätts för starkt homogeniseringstryck och vill skydda den del av
verksamheten som inte utsätts direkt för homogeniseringen. Att särkoppla gör
organisationen mindre känslig för misslyckande eftersom ett misslyckande i en
del av organisationen inte påverkar helheten lika kraftigt då (Holmblad Brunsson
2002:138). Ytterligare en anledning till att särkoppla är praktiska skäl. Det är
viktigt att organisationen kan redovisa, dels för arbetsgivaren och dels för
medlemmarna, vilken del av organisationen som står för vad. I ideella
organisationer sker särkopplingen mellan olika verksamheter beroende på hur de
finansieras. En svårighet med att särkoppla sina verksamheter kan vara att
gemenskapen i organisationen skadas, detta är dock mindre troligt om
organisationen har en stark identitet (Johansson 2001:27,104f).
Modell för gensvar på homogenisering
C. Oliver har utvecklat en analysmodell för hur organisationer reagerar då de
utsätts för ett homogeniseringstryck. Oliver presenterar fem möjliga gensvar från
organisationerna: anpassning, kompromiss, trots, avvisande och manipulation.
Han menar att vilken respons som förekommer beror på vad som orsakar trycket,
vem som utövar det, innehållet i regler och normer, vilka medel som används och
i vilket sammanhang som det utövas i. Även då Olivers modell fokuserar på
organisationens relation till fältets dominerande aktör menar han att även
organisationens egenskaper förklarar vilket gensvar som förekommer. Det är
därför viktigt att se till organisationers inre struktur för att man ska kunna förstå
deras reaktion på homogeniseringstryck (Ibid: 27f).
En svensk studie
Ett exempel på en svensk studie i nyinstitutionell anda är Staffan Johanssons,
docent i sociologi vid Göteborgs universitet, studie av hur ideella organisationers
villkor påverkas av den förändrade välfärdspolitiken. Studien utfördes mellan
11
1996 – 2000 i form av en fallstudie av samspelet mellan Göteborgs kommun och
fyra ideella organisationer under perioden 1950 – 2000. De utvalda
organisationerna är verksamma inom olika områden och är av olika storlek och
organisationsform, i fokus står hur kommunens bidrag påverkar organisationerna.
Johansson menar liksom Oliver, att organisationernas olika reaktion på
homogeniseringstryck beror på relationen till fältets dominerande aktör och
organisationens egenskaper. Även den handlingsfrihet som organisationerna
åtnjuter vid ett samarbete med kommunen beror enligt Johansson på
organisationernas egenskaper. I hans undersökning visar detta sig bl.a. genom att
stadsmissionen i sitt samarbete med kommunen har större handlingsfrihet och
inflytande än andra ideella organisationer i liknande situationer. Detta beror enligt
Johansson delvis på Stadsmissionens starka status. Vidare menar Johansson att
professionaliseringen av den ideella sektorn är den viktigaste förklaringen till
homogeniseringen. Han menar att eftersom organisationer med anställd personal
har överlevnad som främsta mål blir de mindre utmanande. Ökad
professionalisering inom ideella organisationer ökar även likformigheten i
organisationernas sätt att strukturera arbetet, vilket även det ger en
homogeniserande effekt. Vilket stämmer väl överrens med den normativa
isomorfin i DiMaggios och Powells teori. I sin studie har Johansson även lagt
märke till att särkoppling är vanligt förekommande bland ideella organisationer
som jobbar på entreprenad åt kommunen. Eftersom det i synnerhet är viktigt för
dessa organisationer att kunna skydda sin ideella verksamhet från ett för starkt
homogeniseringstryck.
Johanssons undersökningar resulterade i ett antal olika hypoteser vilka han
anser kompletterar tidigare teorier om organisationsförändring (avseende ideella
organisationers förändring vid samarbete med den kommunala organisationen).
Han konstaterar bl.a. att offentliga organisationers homogeniseringstryck är större
mot de organisationer som verkar nära den offentlig kärnverksamhet. De
organisationer som inriktar sig på en nisch med liten beröring mot offentlig
verksamhet löper minst risk för homogenisering. Vidare konstaterar Johansson att
resultatsrelaterade ersättningsformer verkar mer homogeniserande än
institutionellt stöd och generella bidrag. Bland de organisationer han har
undersökt visar det sig även att organisationer med en myndighetskritisk ideologi
är mindre benägna att ta efter den offentliga verksamhetens utformning
(Johansson, 2001). Många av Johanssons observationer stämmer alltså väl in med
DiMaggios och Powells teori, men även med kritiken som riktats mot den. Vid
studier av hur organisationer reagerar vid ett samarbete med en starkare
organisation är det alltså viktigt att ta hänsyn till organisationens inre egenskaper.
12
3. Bakgrund
Bakgrunden för vår utförda studie består av fem delar. Inledningsvis redogör vi
för den förvaltningspolitiska trend (New Public Management) som ligger till
grund för den utveckling som har skett i samarbetet mellan ideella organisationer
och den offentliga sektorn. Den andra delen består av en beskrivning av offentlig
upphandling. De två första delarna utgör en förförståelse till den tredje delen som
beskriver hur den ideella sektorn har utvecklats till följd av den nya ordningen i
förvaltningspolitiken. Den fjärde delen beskriver de två undersökta
verksamheterna och avslutningsvis redogörs kort för kontrakten mellan
kommunen och de ideella organisationerna.
3.1 New Public Management
Det engelska begreppet New Public Management (nedan: NPM) är benämningen
på den förvaltningspolitiska trend i västvärldens industriländer. Nya idéer och
värderingar har tagit plats i den offentliga sektorn. I fokus står utvecklingen av
nya och effektivare former för den offentliga sektorns organisation och ledning
(Wijkström et al. 2004:27).
NPM är tätt förknippad med nyliberal teori och representerar krav på
förändring i den offentliga sektorns organisation och styrning. Den nyliberala
teorin förespråkar att individer och organisationer själva ska vara ansvariga för
sina handlingar, vilket uttrycks i förmågan att göra egna val, fatta egna beslut och
ta ansvar för resultat och prestationer. Här idealiseras de normer och teknologier
som kännetecknar marknaden och företaget snarare än staten. Likheterna mellan
offentlig och privat sektor understryks och det offentliga jämställs med privata
organisationer i styrning och administration (Blomberg 2004:14ff).
NPM
eftersträvar
införandet
av
rationella
styrsystem
och
konkurrenstänkande inom den offentliga sektorn. Man fokuserar på mätbara mål,
resultat, strukturer och procedurer. Dessa värden och normer förespråkas framför
den moderna välfärdsstatens signum som utgörs av liberal, representativ
demokrati och stor offentlig byråkrati (Premfors et al. 2003:327).
I ”Demokratins väktare” redogör Lennart Lundqvist för de olika värden som
sätts mot varandra i förvaltningspolitiken. Dessa presenteras kort nedan för att ge
en klarare bild av hur NPM skiljer sig från den traditionella välfärdsstaten.
Lundqvist ställer ekonomivärdena mot demokrativärdena och problematiserar
ekonomismens (NPM:s) intrång på den offentliga sektorn. Till ekonomismen
13
knyts ett antal olika värden: funktionell rationalitet, kostnadseffektivitet och
produktivitet. Dessa värden ställs mot de värden som tidigare var grunden i det
svenska välfärdssamhället: politisk demokrati, rättssäkerhet, offentlig etik
(Lundqvist 1998: 53ff). Funktionell rationalitet innebär en mål-medel-rationalitet
och att de åtgärder man använder sig av leder till de uppsatta målen. Expertis och
yrkesskicklighet är viktiga medel för att uppnå rationaliteten. Kostnadseffektivitet
innebär att man eftersträvar så låga kostnader som möjligt och produktiviteten går
ut på att ju lägre insatserna är för en viss åtgärd, desto högre är produktiviteten
(Lundqvist 1998:62ff).
De NPM-reformer som direkt kan knytas till entreprenörskapet är
konkurrensutsättning och ”outsourcing” av offentlig verksamhet. Genom den s.k.
beställar/utförar-modellen beställer politiskt tillsatta beställarnämnder tjänster av
utförarorganisationer genom anbudsförfaranden (Premfors et al. 2003:174). De
tidigare långsiktiga och diffust specificerade kontrakten i den offentliga
verksamheten har ersatts av mer kortsiktiga kontrakt med tydliga prestationsavtal
och måldokument. Mycket av det som förespråkas av NPM har som mål att
resultera i besparingar, ekonomisk effektivitet och kostnadskontroll. (Premfors et
al. 2003:324ff)
3.2 Upphandling
Som vi nämnde ovan började den offentliga sektorn under 1990-talet att anlita
icke-offentliga aktörer för att driva kommunal verksamhet (d.v.s. att lägga ut
verksamheter på entreprenad genom upphandling). Alla offentliga upphandlingar
regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU) som trädde i kraft 1994.
Tjänsterna som upphandlas delas in i A- och B-tjänster. B-tjänster är
verksamheter inom den s.k. mjuka sektorn, d.v.s. verksamheter som ofta
involverar arbete med människor, som sjukvård, utbildning och socialvård. Atjänster är mer tekniska tjänster, som t.ex. städning, datatjänster och
marknadsundersökningar (LOU 1992:1528). A- och B-tjänster har delvis olika
regleringar och eftersom våra verksamheter hamnar inom kategorin B-tjänster är
det dessa regleringar vi kommer att gå igenom. I den upphandlingsform som
oftast används i sammanhanget har alla aktörer som önskar rätt att delta. Vid
undantag kan dock s.k. direktupphandling användas vilket innebär att endast en
aktör erbjuds att lämna anbud (Hallgren 1994: s.71ff). Det finns ett antal regler
om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet etc. som gäller vid alla former
av upphandlingar (LOU 1992:1528). Regleringarna är till för att alla intresserade
organisationer ska få lika möjlighet att lämna anbud och för att säkra den fria
konkurrensen som systemet om upphandlingar baserar sig på.
Vid varje upphandling måste den upphandlande enheten (t.ex. kommunen) i
förväg bestämma hur prövningen av anbuden ska gå till. Antingen kan
upphandlaren välja anbudet med lägst pris eller kan den välja anbudet som är
ekonomiskt mest fördelaktigt med hänsyn till samtliga andra omständigheter, som
14
t.ex. kvalité och service (Hallgren 1994: 75). Rolf Nilsson uppgav vid vår intervju
att kommunen tittar på motiv och ideologi vid upphandlingar inom socialtjänsten,
priset är viktigt men kvalitetskraven betonas.
När kommunen anlitar någon för att driva verksamhet på entreprenad förblir
kommunen huvudman för verksamheten. Därför är alltså kommunen ansvarig för
uppföljning, utvärdering och inriktning. Dessutom har kommunen det juridiska
ansvaret gentemot brukarna i de verksamheter som ingår i vår undersökning.
Comesta och Stadsmissionen ansvarar själva för sin personal och är därför
ansvariga för personalens handlingar gentemot brukarna. Organisationerna har
även ett ansvar gentemot sin huvudman i form av att uppfylla avtalet (Ibid: 43ff).
3.3 Den ideella sektorns utveckling i Sverige
Omvärderingen av den ideella sektorns roll och dess åtaganden började träda i
kraft i mitten av 1980-talet och under 1990-tals krisen accelererade det praktiska
införandet av dessa idéer i det svenska samhället. Den ideella sektorn utvecklades
till att bli en alltmer betydande serviceproducent vilket naturligt påverkade
relationen till den offentliga sektorn. Relationen utgörs av ett utbyte av utförda
tjänster från de ideella organisationerna och ekonomisk finansiering av
kommunerna. Staten står som ytterst garant och skapar de gällande normerna och
reglerna för samarbetet och bestämmer därigenom den ideella sektorns form
(Lundström & Wijkström, 1997:194f).
De ideella organisationernas nya roll som välfärdsleverantör har ofta
kristiserats av kritikerna som menar att det är staten och kommunen som ska
leverera vårt samhälles välfärd. Det är framförallt i den sociala sektorn som de
ideella organisationerna ifrågasätts. Kritikerna menar att alla medborgare ska ha
rätt till samma service och att det är statens uppgift att se till att detta fullföljs. När
ideella organisationer går in och utför tidigare offentlig verksamhet menar man att
detta sker mer godtyckligt och mindre kontrollerat än om det hade utförts i
offentlig regi (Johansson 2001:123).
I beskrivningen av relationen mellan staten och de ideella organisationerna i
Sverige används ofta begreppen beroende, närhet och självständighet (Johansson
2001:120). Beroendet förklaras i finansiering och kontroll. Närheten uttrycks i
kommunikation och kontakt, och självständigheten utgörs av de ideella
organisationernas ideologiska handlingsfrihet. I samband med kommunernas
ändrade styrsystem har relationen förändrats i samband med att
ersättningsbidragen har ersatts av uppdragsersättningar. Dessa förändringar har
lett till en förändring av organisationernas handlingsutrymme och dess former för
finansiering (Lundström & Wijkström, 1997:199). En annan del i de ideella
organisationernas utveckling är förskjutningen från organisering av röst och
intresse till produktion av service och tjänster. Traditionellt sätt dominerades den
svenska ideella sektorn av organisationer som åtog sig uppgiften att vara en röst i
samhällsdebatten (Wijkström, 2002:18f). I samband med att allt fler ideella
15
organisationer har gått in som entreprenörer för kommunen har den ideella sektorn
i allt större utsträckning kommit att få rollen som serviceproducent
(Socialstyrelsen 2002: 18ff). Den offentliga sektorn ser därför ideella
organisationer i huvudsak som välfärdsproducenter istället för röstproducenter.
En annan förändring som visar på hur de ideella organisationerna har
påverkas av det nya marknadstänkandet i den offentliga sektorn är användandet av
marknadsanpassat språk. I vissa fall kallar man sin egen verksamhet för marknad,
beskriver sina medlemmar som kunder och marknadsför sitt varumärke
(Wijkström, 2002:18ff).
3.4 De valda verksamheterna och kontrakten
Stadsmissionen
Stadsmissionen är en rörelse med över hundra år på nacken men i sin nuvarande
form har den bara bedrivits sedan 90-talet, då den gamla verksamheten gick i
konkurs. Deras arbete med hemlösa är uppdelat i tre delar:
Café David, en dagverksamhet som erbjuder värme, mat och kläder till hemlösa
människor, bedrivs ideellt.
Missionshälsan, en sjukvårdsmottagning för hemlösa. Bedrivs på entreprenad åt
Region Skåne.
Nattjouren, ett härbärge vilket erbjuder sängplats för dem som är i akut behov av
sovplats. Nattjouren bedrivs på entreprenad åt kommunen sedan 2000. För att få
plats på Nattjouren måste man ställa sig i kö utanför Stadsmissionen då jouren
öppnar klockan nio. Man behöver alltså inte ha någon kontakt med en
socialsekreterare först utan Stadsmissionen gör en behovsbedömning vid ”porten”.
Ingen garanteras heller plats utan varje kväll måste gästerna köa på nytt.
Nattjouren är öppen för både män och kvinnor och det finns inte några krav på att
man ska vara drogfri eller nykter. Det finns tjugoen sängplatser och tre extra vid
akuta behov. Förutom sängplats erbjuds gästerna även kvällsmat och frukost, det
finns också en kurator tillgänglig för gästerna (kuratorn arbetar även i
dagverksamheten).
Det finns trettio anställda inom Stadsmissionen och åtta av dem arbetar inom
Nattjouren. I dagverksamheten används även frivilliga. Tidigare användes
frivilliga också i Nattjouren men i samband med upphandlingen
professionaliserades verksamheten.
Den ideella verksamheten finansieras till största delen av kyrkan men även
av gåvor från enskilda, arv, insamlingar och föreningsbidrag (det förekommer
även en viss företagssponsring). Kommunen står för all finansiering av
Nattjouren.
Stadsmissionen arbetar utifrån en kristen värdegrund men målet är inte att
skapa goda kristna utan snarare ett samhälle utformat efter kristna värderingar,
bl.a. arbetar de för ett mer solidariskt samhälle. Vid rekryteringen av personal
ställer Stadsmissionen inte heller något krav på en kristen tro, utan det viktiga är
16
att personalen delar Stadsmissionens värderingar och människosyn. En viktig del
av Stadsmissionens arbete är den helhetssyn som de tillämpar på hemlöshet, d.v.s.
att de ser på hemlöshet i dess helhet i samhället. De vill därför inte enbart erbjuda
utsatta människor mat och sängplats utan de arbetar även för synliggöra deras
situation i samhället.
Stiftelsen Comesta
Comesta bildades i mitten av 1990-talet som ett stödboende för missbrukare vilka
ville komma ur missbruket. Grundarna var själva två drogfria missbrukare som
även hade erfarenhet av arbete inom missbrukarvården. Idén till boendet uppstod
som en reaktion på att missbrukare som ansökte om vård kunde behöva stå två
månader på socialvårdens väntelista.
En av grundpelarna i Comesta är att den som vill komma ur sitt missbruk
inte ska behöva stå ensam i kampen. En av verksamhetens viktigaste funktioner är
därför att vara en grupp av människor som hjälper varandra när det är som värst.
Tre av Comestas fyra anställda har egen erfarenhet av droger och en annan av
idéerna bakom verksamheten är vad de kallar medlevarskap. De förklarar
medlevarskap med att de anställda vet vad de boende går igenom och att de därför
förstår vad de behöver. Det gör Comesta till en s.k. ”vi för oss”-rörelse, d.v.s. en
rörelse som arbetar för att den egna gruppen ska få bättre villkor (Johansson 2000:
s. 20). Men att ha missbrukarbakgrund är inget krav vid rekryteringen, utan kravet
är att man ska jobba med hjärtat.
Comestas verksamhet startade med ett kollektiv på fem platser. Till att börja
med bedrevs verksamheten helt ideellt vid sidan av heltidsjobb men efter ett par år
ansökte de om HVB-tillstånd (vård av boende). HVB-tillståndet gjorde det möjligt
att ta betalat för platserna av kommunen och verksamheten professionaliserades.
För närvarande bedriver de tre olika sorters boende:
La Casa, ett träningsboende med tretton platser för män. Bedrivs på entreprenad
åt kommunen. Alla boende på La Casa har ett eget rum/utrymme och tillgång till
ett gemensamhetsutrymme. Behandlingen på La Casa är individualiserad, de
boende utformar en individuell handlingsplan tillsammans med sin kontaktperson.
Det finns ingen dygnetrunt-personal utan de anställda har istället jour
Comvia, ett genomgångsboende med arton platser för både män och kvinnor.
Finansieras genom att stadsdelarna köper fria platser för missbrukare från deras
område.
Två kollektiv, med tio platser vardera, på vilka behandling med subtex tillämpas.
Behandlingen utförs av behandlingsföretaget Process, ett samarbete som
påbörjades i november. Dessa finansieras, liksom Comvia, av att stadsdelarna
köper fria platser av
Comesta. Kollektiven sköter i stort sig själva. Greger Bernéli som är
kollektivansvarig har möte med kollektiven varje måndag samt kommer på
oanmälda besök.Förutom att Comesta har utvecklats med fler boendeformer har
man nu även möjlighet att erbjuda egen lägenhet till dem som är redo att lämna
verksamheten.
I takt med att verksamheten har utvecklats har det också funnits en ambition
om att höja kvalitén, vilket ledde till att professionella terapeuter anställdes. Men
17
med högre hyror och dyrare löner blev det svårare att få verksamheten att gå runt
och Comesta tvingades stänga ett dygnetrunt-boende samt säga upp fyra ur
personalstyrkan i april i år.
Avtalen mellan kommunen och organisationerna
Vid upphandlingen med kommunen tecknades ett avtal mellan kommunen och
respektive organisation. I avtalet reglerar beställaren (kommunen) respektive
entreprenörens skyldigheter och åtagande. Kontrakten innehåller till stor del
samma regleringar men på vissa punkter skiljer de sig åt. Den tydligaste
skiljelinjen är att Comesta är hårdare reglerat än Stadsmissionen, t.ex. finns det i
Comestas kontrakt en utförlig paragraf om ”krav på leverantören” (se bilaga 2)
vilken inte återfinns Stadsmissionens kontrakt. I båda kontrakten återfinns krav på
adekvat utbildad personal, brukartrygghet samt specifikationer av kostnader. I
båda avtalen återfinns även paragrafer som binder organisationerna vid vissa
myndighetsregleringar, t.ex. miljö- och antidiskrimineringsregler, medlarfrihet
och sekretesslagen. Organisationerna förbinder sig även till att vara öppna för
granskning och insyn på ett myndighetsliknande vis (se bilaga 2 och 3).
18
4. Analys
4.1 Organisationernas upplevda förändring
I intervjuerna med Comesta och Stadsmissionen blev det tydligt att ingen av
organisationerna upplevde någon större förändring i och med entreprenörskapet.
Båda organisationerna upplevde att de har fått behålla en stor del av sin autonomi
och sitt inflytande över verksamheten. De upplevde inte heller att kommunen hade
några direkta krav på att de skulle förändras organisatoriskt. Den största upplevda
förändringen var den Stadsmissionen genomgick då Nattjouren i och med
upphandlingen professionaliserads. Enligt Björn Wäst på Stadsmissionen hade
organisationen redan innan upphandlingen haft en önskan om att
professionaliseras. Björn Wäst menar att användandet av frivilliga gör att det
många gånger är svårt att ställa krav och utföra en kvalitetssäker verksamhet.
Den främsta anledningen till att organisationerna inte upplevt någon större
förändring i och med upphandlingen anser vi beror på det ekonomiska beroende
de haft av kommunen redan innan. Upphandlingen innebär snarare en ekonomisk
lättnad för organisationerna, då de som entreprenörer har sin försörjning tryggad
för en bestämd tidsperiod framöver. Organisationerna har även fått behålla en stor
del av sin autonomi även efter upphandlingen, vilket märks genom den stora
handlingsfriheten kontrakten erbjuder. Framförallt i Stadsmissionens kontrakt ges
utrymme för handlingsfrihet och skillnaden mellan organisationerna beror
förmodligen på Stadsmissionens starka status (jfr. Johansson 2001).
4.2 Faktorer som tyder på en hög grad av isomorfi
Nära välfärdens kärnområden
De två studerade organisationerna, Stadsmissionen och Comesta, bedriver
verksamheter nära den offentliga kärnverksamheten. Kommunen har ansvaret för
att dessa verksamheter bedrivs och bedriver dessutom liknande verksamheter
själva. I Johanssons undersökning (2001) konstateras att offentliga organisationers
homogeniseringstryck är större mot de organisationer som verkar nära en offentlig
19
kärnverksamhet. De studerade organisationernas närhet till ett av välfärdens
kärnområden (socialtjänsten) tyder alltså på en hög grad av isomorfi.
Kommunen sätter normerna och bestämmer reglerna för området
Kommunen står ensam som ledande aktör inom socialt arbete både ekonomiskt
och organisatoriskt. I samband med att staten decentraliserades och alltfler tjänster
lades ut på externa leverantörer skapades ett utökat samarbete mellan kommunen
och de ideella organisationerna.
I samband med att Comesta vann upphandlingen med kommunen fick de
mycket handledning av kommunen. Rolf Nilsson, bostadssamordnare hos
kommunen, beskriver samarbetet med den nystartade entreprenaden Comesta som
hjälp och stöttning. Rolf Nilsson menar att till skillnad från de egna
verksamheterna, som har en byråkrati bakom sig, behöver ideella organisationer
mer insatser från kommunens sida. Comesta fick hjälp med att ”komma till rätta”
och lära sig regelverket. Detta kan utifrån tvångsmässig isomorfi ses som
informella påtryckningar. Organisationen Comesta blev tvungen till att godta en
viss organisationsutformning som stämde överens med kommunen p.g.a. sin
beroendeställning.
Enligt tvångsmässig isomorfi formar den starkaste aktören på området
(kommunen) organisationerna inom ett visst fält med lagar, regleringar och
tekniska krav. Johansson betonar detta i sin studie då han menar att prestationsoch resultatrelaterade ersättningsformer (såsom entreprenad) verkar mer
homogeniserande än institutionellt stöd och generella bidrag. Detta framgår i vår
studie genom upphandlingskontrakten mellan entreprenören (Comesta och
Stadsmissionen) och beställaren (kommunen). Dessa kontrakt utgörs av att
respektive parters skyldigheter och åtaganden regleras. I kontrakten binds
organisationerna vid samma regleringar som gäller för myndigheter (t.ex. miljöoch antidiskrimineringsregler, medlarfrihet och sekretess). Dessutom förbinder sig
organisationerna sig till att vara öppna för granskning och insyn precis som
myndigheter. Kommunen formar därigenom sina entreprenörer till att på många
sätt efterlikna myndigheter vilket resulterar i en ökad likriktning och en hög grad
av isomorfi.
Både området och organisationen är i hög grad beroende av kommunen
ekonomiskt
En organisation anpassar sig i större utsträckning då dess resursberoende är
koncentrerat till en aktör. Comesta och Stadsmissionens nattjour finansieras
enbart av kommunen. Comestas grundare beskriver det ekonomiska beroendet
som att verksamheten ”helt är i händerna på kommunen”. Båda de ideella
organisationerna beskriver dock sitt beroende till kommunen som en trygghet då
en entreprenad är garanterad ersättning för sina tjänster inom en viss tidsram. Men
den ekonomiska tryggheten är bara säkrad under avtalstiden och i ett längre
tidsperspektiv beskrivs istället en osäkerhet för huruvida ett nytt kontrakt kommer
att skrivas. Osäkerheten att förlora en upphandling uppvägs dock, enligt Björn
Wäst, av att tillhandahålla ett kvalitetsarbete så att kontraktet hos kommunen
förlängs.
20
Enligt DiMaggio och Powell är graden av isomorfi större i de fält där det
förekommer många avtal med staten. Avtalen baseras på ekonomisk ersättning för
produktion av tjänster. Behandlingshem och härbärgen har, efter en snabb
efterforskning, ofta visat sig vara bedrivna på entreprenad. De många avtalen med
staten och det ekonomiska beroendet tyder alltså på en hög grad av isomorfi.
Organisationerna har professionaliserats
Normativ isomorfi redogör för hur professionalisering leder till mindre
organisationsspecifika arbetsprocesser. Professionalismen eftersträvas för att
bygga upp en yrkesmässig legitimitet.
Både Comesta och Stadsmissionens nattjour bedrevs tidigare ideellt men i
samband med den offentliga upphandlingen utgör anställning ett krav från
kommunens sida. I upphandlingskontrakten står följande angående personal:
”Personalen ska ha adekvat utbildning och erfarenhet för arbetet. Entreprenören
svarar för personalens fortbildning och handledning. Särkskild vikt kommer att
läggas vid entreprenörens krav på platschef och ev. andra arbetsledartes
kompetens.” (Bilaga 2 och 3)
Det ökade ekonomiska resurserna som en entreprenör tillhandahåller skapar
krav på professionalisering både från kommunen och från organisationerna själva.
Comestas grundare beskriver professionalisering som ett naturligt steg i takt med
verksamhetens utveckling, t.ex. anställde Comesta professionella terapeuter i en
strävan att höja kvalitén på verksamheten. Stadsmissionen använde sig tidigare av
frivilliga i sin verksamhet men i samband med upphandlingen anställdes istället
personal efter kommunens krav och Stadsmissionens önskan. Genom anställning
av professionell personal upplevs organisationerna ha etablerat en starkare
legitimitet inom området och en större självständighet både av sig själva och av
kommunen.
Enligt Johanssons undersökning är professionaliseringen av den ideella
sektorn den viktigaste förklaringen till homogeniseringen då organisationer med
anställd personal har överlevnad som främsta mål. Stadsmissionen har 30
anställda, Comesta fyra och värnandet om de anställdas trygghet är en viktig
prioritet inom organisationerna och bidrar därför till en hög grad isomorfi. Den
ökade professionalisering inom ideella organisationer ökar även likformigheten i
organisationernas sätt att strukturera arbetet, vilket även det ger en
homogeniserande effekt.
4.3 En komplex process
Det redovisade materialet ovan visar att många av förutsättningarna för både
organisationerna och det organisatoriska fältet stämmer överens med de
förutsättningar som skapar isomorfi. Det innebär dock inte att kommunen formar
organisationerna helt och hållet efter sina egna preferenser, utan det rör sig om en
komplex process där många olika faktorer spelar in. I kritiken mot isomorfi
21
betonas den roll som organisationernas egenskaper spelar i processen.
Organisationerna i vår undersökning har en stark ideologisk övertygelse vilken
spelar en viktig roll i homogeniseringsprocessen.
I intervjuerna tydliggör både Stadsmissionen och Comesta vikten av sina
ideologier. Björn Wäst framhåller flera gånger att Stadsmissionen antagligen inte
skulle ha ingått i samarbete med kommunen om det betytt stora inskränkningar på
ideologin. Både Björn Wäst och Greger Bernéli påpekar att det inte vore någon
idé för kommunen att låta dem bedriva verksamhet om de inte fick göra det i
enlighet med sin övertygelse. Båda organisationerna betonar att de inte kan vara
för hårt reglerade av kommunen om de ska kunna utforma sin verksamhet efter sin
ideologiska övertygelse. För Stadsmissionen är det viktigt att de har fått behålla
behovsbedömningen på Nattjouren, och båda organisationerna upplever att de har
den grad av autonomi som de behöver för att kunna bedriva verksamheten efter
sin ideologi.
Organisationernas särart är dessutom ett av skälen till att just Comesta och
Stadsmissionen har valts till entreprenörer. Det framgår både i intervjun med Rolf
Nilsson och av utrymmet för handlingsfrihet i avtalen. Vidare har
organisationernas ideologi även en viss inverkan på kommunen. Enligt Rolf
Nilsson kan de ideella organisationerna föra in nyheter i kommunen genom att de
kan testa idéer som kommunen inte har någon möjlighet till p.g.a. det hårda
regelverket.
Till följd av sitt ekonomiska beroende skulle organisationerna förmodligen
kunna tvingas till att göra större uppoffringar med ideologin än vad de tror i
nuläget. Men vi anser att den hänsyn som kommunen visar för organisationernas
ideologiska övertygelse bör ha en bromsande effekt på homogeniseringen.
Framförallt eftersom kommunen ger utrymme för ideologin i kontrakten.
Vid redogörelsen för kritiken mot isomorfi presenterade vi en modell om
organisationers respons på homogeniseringstryck. Det är viktigt att ha i åtanke att
organisationer inte alltid accepterar homogeniseringen utan invändningar, vilket
teorin om isomorfi lätt framställer det som. Vidare presenterades även särkoppling
som en möjlig reaktion på homogenisering. Ett exempel på särkoppling ser vi hos
Stadsmissionen som bedriver sin ideella verksamhet avskilt från verksamheten på
entreprenad. Detta kan ha positiva effekter på bevarandet av ideologin då nya
idéer kan utvecklas fritt i den ideella delen.
4.4 Mot en alltmer likriktad ideell sektor
I vår empiriska studie har det visat sig att organisationerna inte upplever något
märkbart homogeniseringstryck. Detta anser vi främst beror på den autonomi som
organisationerna har i samarbetet med kommunen. Den stora autonomin leder till
att organisationerna kan fortsätta utforma sin verksamhet i enlighet med sin
ideologi.
22
Vi anser dock att de tydliga tecken som tyder på en homogeniseringsprocess
vittnar om att det pågår en, för organisationerna, dold process. Den dolda
processen kan tänkas vara ett resultat av att det till viss del är en självklarhet för
organisationerna att rätta sig efter de regler och normer som kommunen sätter,
t.ex. krav på redovisning och utbildad personal. Dessutom kan den vikt som
organisationerna lägger vid sin ideologi och utformningen av verksamheten leda
till att en anpassning av andra regleringar inte märks av lika tydligt. De tecken
som vittnar om att en homogenisering pågår är bl.a. organisationernas ekonomiska
beroende och kommunens ställning som dominerade aktör på området.
Ytterligare en faktor som samspelar med isomorfin och som därför kan bidra
till en alltmer likriktad ideell sektor är den förändrade bidragspolitiken. Den nya
bidragspolitiken kan komma att innebära att organisationernas viktiga roll som
”avantgarde”/röstproducenter minskas, och att de i allt större utsträckning i istället
får en roll som serviceproducenter. Det innebär i sin tur att de ideella
organisationernas möjlighet till att starta upp nya verksamheter avtar, och istället
endast utför verksamheter som beställs av kommunen.
23
5. Sammanfattning och förslag till
framtida forskning
5.1 Sammanfattning
I vår undersökning visade det sig att den upplevda förändringen inom
organisationerna var mycket liten. Organisationerna har tillåtits en stor
handlingsfrihet (autonomi) i upphandlingarna och de ansvariga inom
organisationerna har känslan av att de, i viss utsträckning, kan påverka sin egen
verksamhet. De ideella organisationerna upplever att kommunen tar hänsyn till
deras tankar och idéer även om dessa inte alltid verkställs. En ytterligare
förklaring till att organisationerna inte upplevt någon större förändring beror på att
de undersökta organisationerna redan tidigare var ekonomiskt beroende av
kommunen.
I vår undersökning har vi kunnat konstatera att det pågår en
homogeniseringsprocess trots att organisationerna inte själva upplever den. Enligt
isomorfismen tyder mycket på att de ideella organisationerna har homogeniserats
när de arbetar på entreprenad för kommunen. I vår analys presenteras en rad
faktorer som tyder på en ökad homogenisering för de studerade organisationerna:
närheten till välfärdens kärnområden, kommunens dominerande ställning
(kommunen sätter normerna och bestämmer reglerna) inom området,
organisationernas ekonomiska beroende av kommunen och professionaliseringen
av organisationerna.
Organisationerna kan i stor utsträckning behålla sin särart trots sitt beroende
och nära samarbete med kommunen. Detta beror till stor del på de ideella
organisationernas ideologiska grund. Organisationerna utformar sin verksamhet
utifrån sin egen ideologi vilken ges stort utrymme i upphandlingskontrakten med
kommunen.
24
5.2 Förslag till framtida forskning
I samband med att vi har studerat de ideella organisationerna och deras relation
och samarbete med kommunen har det väckts många tankar och funderingar kring
området vilket har resulterat i några förslag till framtida forskning.
I tidigare forskning har flera rapporter konstaterat att ideella organisationer
har genomgått en förändring från röst till serviceproducenter. Det är dock endast
ett fåtal rapporter som har följt dessa förändringar under en längre tidsperiod.
Förslag till framtida forskning skulle därför vara en undersökning som studerar en
eller flera ideella organisationer innan de blir upphandlade kommunen, själva
upphandlingen och den faktiska förändringen som de genomgår i sitt
entreprenörskap.
Ytterligare en intressant framtida studie skulle vara att undersöka hur
brukarna av en verksamhet upplever den förändring som en ideell verksamhet
genomgår då denna upphandlas av kommunen. Utifrån ett brukarperspektiv skulle
en organisations prestationer istället för dess styrning kunna diskuteras och
analyseras.
Ett angränsande problemområde till vår undersökning är granskningen av
organisationer på entreprenad för kommunen. I vår studie visade det sig att
uppföljningen av organisationernas verksamheter till stor del sker godtyckligt och
varierar mycket beroende på vilket förtroende som kommunen har för
organisationen. Ett förslag på framtida forskning är därför att studera kommunens
kontroll och granskning av sina entreprenörer.
25
6. Referensförteckning
Tryckta källor
Blom, Hugo,1999. Konkurrens för fortsatt välfärd? Om förekomst, omfattning,
effekter och erfarenheter av konkurrensutsättning och alternativa driftformer.
Stockholm: Katarina Tryck.
Blomberg, Staffan, 2004. Specialiserad biståndshandläggning inom den
kommunala äldreomsorgen. Genomförandet av en organisationsreform och dess
praktik. Lund: KFS AB
Boström, Magnus (red), 2004. Den organiserade frivilligheten. Lund: Grahns
Tryckeri AB.
Bring, Sven, 1999. Välfärd i samverkan – om kommunerna och frivilligsektorn.
Värnamo: Fälth & Hässler
DiMaggio, Paul – Powell, Walter, 1991 The iron cage revisited: Institutional
isomorphism and collective rationality in organizational fields, s. 63 -82 i
DiMaggio, Paul – Powell, Walter, The new institutionalism in organizational
analysis. The university of Chicago press: Chicago
Esaiasson, Peter – Giljam, Mikael – Oscarsson, Henrik – Wängnerud, Lena, 2005.
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:
Elanders Gotab AB
Johansson, Staffan, 2001. Självständiga rörelser eller kommunala
underleverantörer? Ideella organisationers roll i välfärdssystemet. Kungälv:
Livréna Grafiska AB
Johansson, Staffan, 2005. Kommunalt stöd till sociala ideella organisationer.
Omfattning, utveckling och former. Stockholm: 2005
Hallgren, Thomas, 1994. Föreningen som entreprenör. Civildepartementet.
Stockholm: Nordstedts tryckeri AB.
Lundqvist, Lennart, 1998. Demokratins väktare. Lund: Studentlitteratur.
Lundström, Tommy, 2001. Child Protection, Voluntary Organizations, and the
Public Sector in Sweden. Voluntas: International Journal of Voluntary and
Nonprofit Organizations
Vol. 12, No. 4
26
Premfors, Rune (red), 2003. Demokrati och byråkrati. Lund: Studentlitteratur
Socialstyrelsen, 2002a. Sociala ideella organisationer - som kommunen ser dem.
Stockholm: Nordstedts.
Socailstyrelsen, 2002b. Frivilligorganisationer som uppdragstagare. Vad betyder
det för brukarna? En inledande studie. Stockholm: KopieCenter
Wijkström, Filip, Einarsson, Stefan, Larsson, Ola, 2004. Staten och det civila
samhället. Idétraditioner och tankemodeller i den statliga bidragsgivningen till
ideella organisationer.
Stockholm: KopieCenter.
Wijkström, Filip, Lundström, Tommy, 1997. The nonprofit sector in Sweden.
Manchester: Manchester University Press
Internetkällor
www.comesta.se 2005.11.15 – 2006.01.01
www.stadsmissionen.nu 2005.11.15 – 2006.01.01
http://www.esh.se/forskning/skondal/skondalsinstitutet.htm 2006.01.02
Lagtexter och förarbeten
Lagen om offentlig upphandling 1992:1528
SOU 1991:104 Konkurrensen inom den kommunala sektorn
SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete
SOU 2001: 52 Välfärdstjänster i omvandling
Intervjuer
Björn Wäst, intervjuad den
Greger Bernéli, intervjuad den
Rolf Nilsson, intervjuad den
27
Bilaga 1
Intervjufrågor till Stadsmissionen och Comesta
Organisationsuppbyggnad och verksamheten
Vad heter Du och vad har Du för befattning?
Berätta om Er organisation och hur den kom till?
- Hur länge har den funnits?
- Hur bedrivs den?
- Hur är den uppbyggd?
- Använder Ni er av frivilliga?
o Varför/varför inte? I vilken utsträckning?
Hur arbetar Ni och vad bedriver Ni för tjänster?
Har Er verksamhet förändrats från starten till nu?
- Hur?
- Varför?
Hur finansieras Er verksamhet?
Organisationsspecifika egenskaper
Har Ni någon ideologi bakom er verksamheten? Vilken?
- Hur påverkar den Ert sätt att arbeta?
- Vilken betydelse har den vid rekrytering av ny personal?
Hur skiljer sig Er verksamhet i arbetet med hemlösa i jämförelse med andra
organisationer?
Drivs er organisation av någon form av vinstintresse?
Relationen till kommunen
Hur såg Er relation med kommunen ut vid starten?
- Har relationen förändrats?
Hur såg Er organisation/verksamhet ut innan samarbetet med kommunen?
- Har verksamheten förändrats efter det att samarbetet inleddes?
Vilket inflytande skulle du säga att kommunen har på er verksamhet?
Har kommunens inflytande på er organisation ökat i och med att Ni arbetar på
entreprenad?
- Har Er handlingsfrihet till att utforma en verksamhet efter egna visioner
minskat?
Vilken inflytande/insyn har kommunen på Er organisation?
Utför kommunen någon granskning/uppföljning av ert arbete?
Har Ni någon möjlighet att påverka kommunen?
- Hur? Finns det konkreta exempel på detta?
28
Bilaga 2
Avtal Comesta
Avtal avseende träningsboendeplatser för män.
Mellan Kirsebergs stadsdelsfullmäktige nedan kallad beställaren och Stiftelsen Comesta
nedan kallad entreprenören, avtalas härmed om drift av träningsboende för män i Malmö stad,
13 platser.
1. Uppdraget
Entreprenören skall för Malmö stads räkning tillhandahålla platser i träningsboende för
hemlösa män enligt bilaga.
Verksamheten skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen avseende mål, kvalitet,
planmässighet och den enskildes inflytande.
Tjänsterna skall vad gäller kompetens och kvalitet ligga väl framme i jämförelse med
utvecklingen inom området i Sverige samt vara serviceinriktade och brukarvänliga.
2. Samarbete
Parterna skall tillsammans med den enskilde verka för att hans/hennes integritet, valfrihet
trygghet och självbestämmande tillvaratas på ett ur rättsäkerhetssynpunkt betryggande sätt.
Entreprenören skall fortlöpande informera stadsdelsfullmäktige om sådana förhållanden som
kan påverka den enskildes behov av insatser enligt socialtjänsten.
3. Insyn
Stadsdelsfullmäktige har rätt att inspektera verksamheten och inhämta de upplysningar samt
ta del av de handlingar som behövs för tillsynen enligt 13 kap 5 § socialtjänstlagen.
4. Bokning av boende
Beställaren avgör vem som är berättigad till boende och bokning av de boende sker via en
central bokningsfunktion.
5. Personal
Personalen skall ha adekvat utbildning och erfarenhet för arbetet. Entreprenören svarar för
personalens fortbildning och handledning. Särskild vikt kommer att läggas vid entreprenörens
krav på platschef och ev. andra arbetsledares kompetens.
6. Brukarinflytande
Beställaren avser att genom brukarenkäter följa klienternas uppfattning om given insats.
7.
Avtalstid
29
Entreprenadtiden gäller från och med 2003-01-01 till och med 2005-12-31. Om parterna är
överens härom kan avtalet därefter förlängas med maximalt ett år. Parterna ska vara överens
om förlängning av avtalet senast 2005-03-31.
8. Pris
Ersättningen till entreprenören uppgår till 600 kr per person och dygn och inkluderar samtliga
kostnader för driften av dygnetruntboendeplatserna. Priset skall vara fast under
entreprenadens två första år och därefter regleras enligt nedanstående indexmodell.
9. Prisjustering (indexklausul)
Ersättningen är fast till och med 2004-12-31, varefter den regleras för eventuellt resterande
avtalstid enligt följande modell:
Överenskommen ersättning skall med början 2005-01-01 årligen justeras med hänsyn till
förändringar löneutvecklingen för Kommunalarbetarförbundet samt konsumentprisindex
(KPI) enligt följande:
80 % av priset multipliceras med 80 % av förändringen av arbetskostnadsindex och 20 % av
priset räknas upp med 80 % av förändringen i konsumentprisindex (KPI). Jämförelse skall
göras mellan arbetskostnadsindex och konsumentprisindex för december månad 2003 och
december månad före den årliga justeringen.
10. Betalningsvillkor
Ersättning utges månadsvis i efterskott senast 30 dagar efter erhållen faktura.
11. Mervärdesskatt
Pris i anbud ska lämnas exklusive lagstadgad mervärdesskatt.
12. Expeditions-/fakturerings-/påminnelseavgift m m
Expeditions-, fakturerings- eller påminnelseavgift får inte debiteras.
13. Krav på leverantör
Entreprenör är skyldig att hålla sig underrättad om och följa de lagar, förordningar m m som
gäller för den vård och tillsyn som bedrivs enligt detta avtal. Entreprenören ska ha för
verksamheten erforderliga tillstånd. Entreprenör får inte vidta åtgärd, som kan antas åsidosätta
lag eller annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom den bransch, som entreprenaden
avser. Detta gäller dock endast om åtgärden grundar sig på omständigheter som sägs i 1 Kap
17 § eller 6 Kap 9-11 §§ lagen om offentlig upphandling, LOU.
Om entreprenör/underentreprenör bryter mot vad som angivits ovan får beställaren häva
avtalet.
Entreprenören förbinder sig att under hela avtalstiden fullgöra sina skyldigheter avseende
sociala försäkringar, avgifter och skatter.
14. Meddelarfrihet för utförarens anställda.
Kommunfullmäktige i Malmö har 2001-03-29 (Dnr 746/1999) beslutat att antaga klausuler
om meddelarfrihet för entreprenörens anställda. Med anledning härav skall utföraren uppfylla
följande krav:
30
”Meddelarfrihet
Det är av väsentlig betydelse för Malmö kommun att entreprenörens anställda i ett
entreprenadförhållande med kommunen omfattas av meddelarfrihet liknande den som gäller
för kommunens anställda inom motsvarande verksamhetsområde. Entreprenören förbinder sig
att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat
meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller
radioprogram eller sådana upptagningar. Förbudet gäller inte sådana meddelanden som avser
företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av
tystnadsplikt för entreprenörens anställda utanför det verksamhetsområde som
entreprenadförhållandet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av
meddelarfrihet för offentligt anställda enligt 16 kap sekretesslagen.
Hävande.
Malmö kommun har rätt att häva avtalet i förtid om entreprenören i väsentligt avseende eller
vid upprepade tillfällen brutit mot ovan angivet efterforskningsförbud.”
15. Antidiskrimineringsklausul
Kommunfullmäktige i Malmö har 2001-03-29 (Dnr 970/1999) beslutat att antaga regelverk
om antidiskrimineringsklausuler. Med anledning härav skall utföraren uppfylla följande krav:
”Diskriminering
Det är av väsentlig betydelse för Malmö kommun med sin etniska
befolkningssammansättning att det inte sker någon diskriminering i arbetslivet på grund av
etniska förhållanden.
Inom området i fråga gäller bl.a. lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet.
Entreprenören åtar sig att fullfölja entreprenaden på sådant sätt att entreprenören inte bryter
mot gällande lagstiftning på området. Entreprenören svarar för att eventuella
underentreprenörer som anlitas för verksamheten i Malmö eller dess närmaste omgivning gör
motsvarande åtagande.
Hävande
Det skall anses utgöra ett väsentligt kontraktsbrott om leverantören eller en av leverantören
anlitad underentreprenör i det föreliggande entreprenadförhållandet med Kirsebergs
beställaren bryter mot lagstiftningen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. I
sådana fall har beställaren rätt att på grund av kontraktsbrott häva avtalet i förtid.
Jämkning av avtalet
Skulle det under entreprenadförhållandets löptid träffas rättsliga avgöranden, beslutas om ny
lagstiftning eller framkomma annan omständighet som gör att giltigheten av klausulerna om
antidiskriminering kan ifrågasättas skall parterna uppta förhandlingar om jämkning av
klausulerna så att de blir i överensstämmelse med det gällande rättsläget, utan att för den skull
klausulerna får en minskad tyngd.”
16. Lokaler och inventarier.
Entreprenören tillhandahåller för verksamheten ändamålsenliga lokaler, se bil.
Entreprenören svarar för inventarier, funktionella och anpassade efter boendekategorins
behov i boenderum och gemensamhetsutrymmen samt i kontors- och personalutrymmen.
31
17. Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkringsarbetet skall bedrivas i enlighet med beskrivningen i lämnat anbud.
18. Miljökriterier
Malmö kommun har antagit ett miljöprogram för att minska negativ påverkan på miljön.
Entreprenören ska bedriva miljöarbetet enligt kapitlet miljöpolicy i avlämnat anbud.
19. Försäkring
Entreprenören skall ha gällande ansvarsförsäkring, som till fullo täcker eventuell
skada/skadeståndsanspråk, som orsakas av honom eller av hos honom anställd/anlitad
personal. Kopia av försäkringsbrevet ska tillställas beställaren vid detta avtals undertecknande
och därefter på anmodan. Entreprenören förbinder sig att förebygga skador som kan drabba
personal, boende, anhöriga/god man och utomstående.
20. Omförhandling
Beställaren eller entreprenören får påkalla omförhandling av bestämmelserna i upprättat avtal
om ändrade förhållanden gör att bestämmelsen väsentligt motverkar parternas gemensamma
förutsättningar. Anmälan om omförhandling ska ske så snart som det åberopade förhållandet
blivit känt för den part som åberopar omförhandlingsrätten och befriar inte part från
skyldighet att fullgöra berörd avtalsförpliktelse intill dess eventuell överenskommelse om
ändring träffats
21. Avtalshandling och rangordning
Om uppgifter i avtal, förfrågningsunderlag och anbud skulle visa sig vara motstridande i
något avseende ska de gälla, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat,
sinsemellan i följande ordning:
1. avtal med bilagor
2. förfrågningsunderlag med bilagor
3. anbud med bilagor.
22. Tvist
Tvist, som inte kan lösas av parterna gemensamt, skall avgöras vid Malmö tingsrätt.
23. Hävning
Part får häva ingånget avtal om motparten inte fullgör sina åtaganden, trots anmaning därom
och kontraktsbrottet är av väsentlig betydelse. Justering ska vidtagas omgående efter
påpekande dock senast inom 14 dagar.
Kontraktsbrott av väsentlig betydelse och därmed hävningsgrund föreligger bl.a. om
entreprenören saknar fungerande rutiner och system för kvalitetssäkring eller om
tillsynsmyndigheten riktat allvarlig kritik mot verksamheten och kritiken inte föranlett
erforderlig rättelse.
Beställaren har vidare rätt att häva avtalet med omedelbar verkan om entreprenören försätts i
konkurs eller eljest befinns vara på sådant obestånd att företaget inte kan förväntas fullgöra
sina åtaganden.
24. Skadeståndskyldighet
32
Entreprenören svarar i förhållande till beställaren för skadestånd, som beställaren på grund av
vållande hos entreprenören eller personal som denne svarar för, kan komma att förpliktas utge
till tredje man.
25. Bankgaranti eller säkerhet
Entreprenören skall ställa bankgaranti eller annan säkerhet för belopp motsvarande
verksamhetens driftskostnader under en månad.
26. Skyldigheter under beredskap och krig
Entreprenören är skyldig att överlägga med beställaren om företagets medverkan vid
katastrofer, kriser och krig samt att medverka vid de utbildningar och övningar som
genomförs i beredskapshöjande syfte i den omfattning att företaget har en möjlighet att
bibehålla rimlig kompetens inom området. Vidare är entreprenören skyldig att lämna de
uppgifter om företagets verksamhet som beställaren behöver för sin totalförsvarsplanering.
27. Tillsyn
Entreprenören är medveten om Socialstyrelsens och Länsstyrelsens tillsynsansvar och den
därtill hörande inspektionsrätten.
28. Anlitande av underentreprenör
Entreprenör skall inhämta beställarens godkännande i fråga om anlitande av underentreprenör
för utförande av hälso- och sjukvård, service och omvårdnad till de boende.
29. Överlåtelse av avtal eller uppdrag
Avtal får inte överlåtas på annan fysisk person eller juridisk person utan beställarens skriftliga
medgivande.
30. Force majeure
Force majeure såsom krig, omfattande arbetskonflikt, blockad, eldsvåda, miljökatastrof,
allvarlig smittspridning eller annan omständighet som parterna inte rår över och som
förhindrar part att fullgöra sina avtalsenliga förpliktelser befriar sådan part från fullgörelse av
dessa förpliktelser.
Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal får inte åberopas som
befrielsegrund.
Motparten skall omedelbart underrättas om det föreligger omständighet som kan föranleda
tillämpning av denna bestämmelse.
31. Utväxling av avtal
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
För
Kirsebergs Stadsdelsförvaltning
För
Stiftelsen Comesta
Eva Alterbeck
stadsdelschef
Carsten Ekström
Styrelseordförande
33
Bilaga 4
Avtal Stadsmissionen
34
35
36
37
