förklaringar - Nora kommun

2017-07-15
Bildningsförvaltningen
Verksamhetsberättelse 2011
Barn- och utbildningsnämnden Nora kommun
Dnr 57/12
KVALITETSREDOVISNING, VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH EKONOMISKT RESULTAT 2011 .. 4
MÅLUPPFYLLELSE FÖR 2011 ............................................................................................................................... 4
VISIONEN; VERKSAMHETER TILL STÖD FÖR ALLA BARNS TRYGGHET, GODA HÄLSA, GODA
SKOLRESULTAT OCH ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ....................................................................................... 5
EKONOMI ................................................................................................................................................................... 6
UNGDOMSGYMNASIUM ......................................................................................................................................... 7
Verksamhetens förutsättningar ............................................................................................................................. 7
Resultat ................................................................................................................................................................. 8
Åtgärder för utveckling......................................................................................................................................... 9
ENHETEN FÖR VUXNAS LÄRANDE .................................................................................................................. 10
Arbetsgång för kvalitetsarbetet .......................................................................................................................... 10
Åtgärder för utveckling enligt föregående kvalitetsredovisning ......................................................................... 10
Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................................................... 10
Uppföljning av likabehandlingsplanen ............................................................................................................... 10
Ekonomi/Resurser............................................................................................................................................... 11
INDIVIDUELLA PROGRAMMET (IV) I NORA/GYMNASIESKOLAN HJERNET ................................................................ 11
Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning ................................................................... 11
Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................................................... 11
Mål ..................................................................................................................................................................... 12
Utvecklingsområden ........................................................................................................................................... 13
KOMVUX .................................................................................................................................................................. 13
Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................................................... 13
Prioriterade mål ................................................................................................................................................. 14
SFI ........................................................................................................................................................................... 14
Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................................................... 14
Prioriterade mål ................................................................................................................................................. 14
Utvecklingsområden ........................................................................................................................................... 14
FÖRSKOLA, SKOLBARNSOMSORG OCH GRUNDSKOLA ........................................................................... 15
Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................................................... 15
Åtgärder för utveckling allmänt inom verksamheterna ...................................................................................... 15
SKOLA...................................................................................................................................................................... 15
Prioriterat mål .................................................................................................................................................... 15
Bedömning .......................................................................................................................................................... 19
ALLA VERKSAMHETER ............................................................................................................................................. 19
Prioriterat mål 1 ................................................................................................................................................. 19
Utvecklingsområden ........................................................................................................................................... 22
Prioriterat mål 2 ................................................................................................................................................. 23
Utvecklingsområden ........................................................................................................................................... 23
SÄRSKOLAN ............................................................................................................................................................. 23
Arbetsgång för kvalitetsarbetet .......................................................................................................................... 23
Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2010 ................................................................................... 23
Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................................................... 23
Uppföljning av likabehandlingsplanen ............................................................................................................... 24
Ekonomi/resurser ............................................................................................................................................... 24
Prioriterat mål .................................................................................................................................................... 24
Utvecklingsområden ........................................................................................................................................... 24
2
KULTURPEDAGOGISKA ENHETEN, NORA KOMMUN ................................................................................ 25
Arbetsgång för kvalitetsarbetet .......................................................................................................................... 25
Åtgärder för utveckling enligt föregående kvalitetsredovisning ......................................................................... 25
Verksamhetens förutsättningar och arbete ......................................................................................................... 25
Skapande Skola................................................................................................................................................... 26
Uppföljning likabehandlingsplan-En skola för alla ........................................................................................... 26
Prioriterade mål ................................................................................................................................................. 26
Framtida utvecklingsområde .............................................................................................................................. 27
FRITIDSGÅRDSVERKSAMHETEN ..................................................................................................................... 27
Arbetsgång för kvalitetsarbetet .......................................................................................................................... 27
Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning ................................................................... 28
Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................................................... 28
Ekonomi .............................................................................................................................................................. 28
Allmänna kontinuerliga mål ............................................................................................................................... 28
Framtida utvecklingsområden ............................................................................................................................ 29
LÄRDOMAR.............................................................................................................................................................. 29
Skolbarnsomsorg ................................................................................................................................................ 29
Grundskolan ....................................................................................................................................................... 29
Förskolan............................................................................................................................................................ 30
RESURSEN ................................................................................................................................................................ 31
ELEVHÄLSAN ........................................................................................................................................................... 31
Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning ................................................................... 31
Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................................................... 31
Prioriterade mål ................................................................................................................................................. 31
Utvecklingsområden ........................................................................................................................................... 32
SOCIALTJÄNST ......................................................................................................................................................... 32
Verksamheten under året .................................................................................................................................... 32
Resultat och utvecklingsområden ....................................................................................................................... 33
Perspektiv för 2012............................................................................................................................................. 34
FAMILJEARBETE –VINGEN ....................................................................................................................................... 34
Åtgärder för utveckling enligt föregående kvalitetsredovisning ......................................................................... 34
Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................................................... 34
Prioriterade mål ................................................................................................................................................. 34
Framtida utvecklingsområden ............................................................................................................................ 34
MEDARBETARPERSPEKTIV ............................................................................................................................... 35
Resultat ............................................................................................................................................................... 35
Nyckeltal som speglar volymer i verksamheten .................................................................................................. 36
3
Kvalitetsredovisning, verksamhetsberättelse och ekonomiskt
resultat 2011
Barn- och utbildningsnämnden
Ordförande:
Tf förvaltningschefer:
Anna Magnusson (KD)
Kjell Lund och Ann-Catrin Göthlin
Måluppfyllelse för 2011
Utgångspunkten för vår uppföljning och utvärdering är de mål som finns för verksamheten. Barnoch utbildningsverksamhetens mål finns i nationella läroplaner och kursplaner. Verksamheten
styrs också av ett antal lagar, förordningar och föreskrifter, samt allmänna råd. Som ett
kommunalt komplement till dessa styrdokument finns skolplan, likabehandlingsplan och
handlingsplan för trygghet och studiero i förskola/skola, och de lokala arbetsplaner som
verksamheterna fastställt utifrån läroplanerna. Skolverket har också publicerat ett antal verktyg
för systematiskt kvalitetsarbete som stöd till alla verksamheter inom förskola/skola och
skolbarnomsorg. Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt
planera, följa upp, och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer.
Analyserna är sedan underlag för vidareutveckling av verksamheten för att nå uppsatta mål. Av
den nya skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det
bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. I och med införandet
av den nya skollagen 1 juli 2011 förstärktes kravet på systematiskt kvalitetsarbete. Kravet på
kommunal skolplan samt årlig kvalitetsredovisning till Skolverket avskaffades. Nuvarande
skolplan för Nora kommun gäller tom 2012.
Bildningsförvaltningens verksamhet omfattar även socialtjänst för barn och unga tom 20 år, och
där styr Socialstyrelsen kvalitetsarbetet genom Allmänna råd om ledningssystem för kvalitet och
styrning inom socialtjänsten (SOSFS 2006:11).
Denna verksamhetsberättelse utgår från mål i både nationella och kommunala dokument,
genom de kvalitetsredovisningar som respektive verksamhet inom bildningsförvaltningen gjort.
Ledstjärnan för all vår verksamhet är att skapa gynnsamma förutsättningar för barns och
ungdomars lärande och utveckling.
Verksamhetsåret har präglats av turbulens inom politik och förvaltning, vilket har kommit att
skapat oro i verksamheterna och hos brukare; barn, unga och föräldrar. I samband med
budgetarbetet blev det tydligare att kommunen behövde minska sina kostnader med ca 30
miljoner kronor på tre år. Det uppdrag som budgetberedningen gav till bildningsförvaltningen var
att dra ner kostnader och presentera en budget i balans. Det förslag till budget som
förvaltningen lade fram accepterades inte av den politiska majoriteten och den lade i stället fram
ett eget förslag, innehållande mindre kostnadsreduceringar för 2012. Det senare förslaget
antogs av kommunfullmäktige. Den antagna budgeten bedöms av tjänstemän och revisorer som
svag och det föreligger därför behov av revideringar. Förvaltningen önskar, att tillsammans med
politiken, arbeta vidare för att skapa sunda finanser och hög måluppfyllelse inom vårt
verksamhetsområde.
4
Visionen; Verksamheter till stöd för alla barns trygghet, goda
hälsa, goda skolresultat och ett livslångt lärande
Noras skolor skall utveckla kreativa och motiverade barn och ungdomar. Barns medfödda
nyfikenhet och upptäckarglädje stimuleras och utvecklas i alla skolformer. I skolan möts man
med tillit och respekt. Barn och ungdomar får möjlighet att ta ansvar för och inflytande över sitt
eget lärande. Skolan ska stimulera barnens lust till lärande och att alla barn gör mesta möjliga
av sina förutsättningar. Strävan är att resultaten för eleverna i Nora kommun ska förbättras.
Kvalitetsredovisningen fokuserar på i vilken utsträckning styrdokumentens mål har uppnåtts
under året på kommunnivå. Därför syns inte alla enskilda verksamheters faktiska arbete här
utan det framgår i stället av respektive kvalitetsredovisning. Frihet finns för varje enhet att själva
lägga tyngdpunkt på olika delar; de prioriterade målen.
5
Ekonomi
Ansvarsområde
Nämnden ansvarar för verksamhet inom områdena förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och
skolverksamhet för barn och vuxna, samt för insatser inom ramen för gällande sociallagstiftning
avseende barn.
DRIFTVERKSAMHET (kkr)
400
BARN O UTB NÄMNDEN
401
GEMENSAM FÖRVALTNING
402
FÖRSKOLEVERKSAMHET
403
PEDAGOGISK OMSORG
404
FÖRSKOLEKLASS
405
GRUNDSKOLA
406
SÄRSKOLA
407
KULTURPEDAGOGER
408
FRITIDSHEM
409
BOKSLUT
BUDGET
BOKSLUT
AVVI-
2010
2011
134
205
125
80
6 859
6 763
7 745
-982
36 806
37 841
39 083
-1 242
2 375
2 576
2 594
-18
-20
3 503
3 251
252
99 750
94 556
96 535
-1 979
6 146
7 635
7 023
612
KELSE
2 645
3 887
2 990
897
12 239
11 520
11 110
410
FRITIDSGÅRDAR
2 324
2 419
2 423
-5
410
GYMNASIESKOLA
46 554
45 067
43 962
1 105
411
VUXENUTBILDNING
3 272
3 657
3 218
439
412
LSS
3 646
3 111
2 926
185
413
RESURSEN
14 069
13 217
15 320
-2 103
414
SÄRSK RIKTADE INSATSER
2 718
2 702
2 971
-269
239 520
238 659
241 276
- 2 618
BOKSLUT
BUDGET
BOKSLUT
AVVI-
2010
2011
2011
KELSE
IT-INV BUN
1 384
1 950
1 234
716
ÖVRIGA INV BUN
1 761
1 750
1 185
565
3 145
3 700
1 185
1 281
TOTALT
INVESTERINGSVERKSAMHET (kkr)
TOTALT
Årets resultat uppgår till totalt -2 618 tkr i jämförelse med budget.
Inom både förskoleverksamheten och grundskolan har personalkostnaderna varit högre än vad
som budgeterats. Obligatorisk förskola för 3-åringar har medfört att barnomsorgsavgifterna blivit
lägre än budgeterat. Inom grundskolan har även de interkommunala ersättningarna ökat under
året. Inom Resursen beror det stora underskottet på fler och dyrare placeringar och andra
6
insatser för barn och unga än vad som fanns med i budget. Överskottet på Gymnasieskolan
ligger både på de externt köpta platserna och på kommunens eget IV-gymnasium.
Kulturpedagogiska verksamheten uppvisar överskott beroende på att den tänkta satsningen på
kulturskola uteblev.
Ungdomsgymnasium
Verksamhetens förutsättningar
Alla gymnasieelever kan själva välja vilken utbildningsort och vilket program som de i samråd
med sina föräldrar anser vara bäst för sin framtid. Alla kommuner har en skyldighet att erbjuda
elever i hemkommunen gymnasieutbildning, antingen i egen gymnasieskola eller genom
samverkansavtal med närliggande kommuner. Nora kommun har nu sådant samverkansavtal
med både Lindesbergs kommun och Örebro kommun. Antalet elever som söker sig till
Lindeskolan har minskat drastiskt även under 2011, till förmån för friskolor i Örebro. Under året
har samarbetet med samverkanskommunerna intensifierats, och Nora har skrivit nya tillägg till
befintliga avtal för att säkerställa att skolorna uppfyller både skollag och avtal, för att försöka
minska kostnaderna och för att varje elev ska ha bästa tänkbara förutsättning.
Antal gymnasieelever från Nora i dec -2011, 2010 respektive -2009
Nora IM
Lindeskolan
Örebro
kommunala
11 10 09 11
10
09
11
10
09
17 23 35 110 139 175 159 176 173
Övriga
Örebro
landet
Totalt
friskolor
olika skolor
11
10
09 11 10 09 11
10
09
137 108 50 28 34 44 452 480 476
Statistik för landet som helhet visar att 10 % av alla elever byter program eller behöver utökad
studietid av annat skäl. För Nora var siffran vid mätning i oktober 2011 14,6%. När elevers
programbyten medför utökad studietid innebär det också ökade kostnader och svårigheter vid
budgetering. Antalet gymnasieskolor fortsätter att öka i Sverige, vilket i sin tur lett till större
konkurrens om eleverna. Det har i sin tur medfört större möjlighet att byta utbildningsväg efter
terminsstart eftersom det finns ett överskott av utbildningsplatser totalt, vilket enligt Skolverket
kan vara en orsak till att antalet byten har ökat i omfattning. Vid kontakt i december med de
elever som bytt program eller hoppat av utbildning under året, framkom i svaren bl.a. att arbetet
med studie- och yrkesvägledningen (SYV) behöver förbättras i årskurs 9 på Karlsängskolan, och
att informationen till vårdnadshavare och elev behöver ske på både individ- och gruppnivå vid
flera tillfällen under högstadiet. Många elever har haft svårt att orientera sig i det ökande
utbudet, och lättöverskådliga sammanfattande jämförelser mellan de olika likartade
utbildningsvägarna efterfrågas. De vanligaste skälen till avhopp är, enligt
decemberundersökning, att eleverna upplever att de gjort fel utbildningsval. Som tidigare
nämnts har de behövt bättre studie- och yrkesvägledning under högstadiet. En annan vanlig
anledning är att de fått bristande lärarstöd under antingen högstadiet eller gymnasiet. Det stöd
de efterfrågat har oftast gällt problematik kring mående/mobbning, eller motivationsstöd för att
kunna klara studierna, och/eller att få de betygsresultat de eftersträvat för att kunna söka in på
den utbildning de vill gå.
7
Samarbetet med gymnasieskolorna i Lindesberg och Örebro (såväl kommunala som fristående
skolor) fungerar fortfarande inte helt tillfredställande. Ett stort antal av skolorna uppfyller
fortfarande inte skollagen när det gäller att meddela hemkommunen Nora när elev börjar eller
slutar utbildning. Dessvärre uppfylls inte heller alltid kravet att alla elever ska ha individuell
utvecklingsplan, eller rutiner kring de åtgärder som ska vidtas när elev är i behov av extra stöd.
Arbetet mellan bildnings- och socialförvaltning kring gymnasieelever har förbättrats och en
arbetsgrupp har bildats där chef Elevhälsan, ungdomssamordnare, SYV, rektor gymnasieskolan
Hjernet och chef Resursen ingår, för att på bästa sätt tillsammans diskutera fram lösningar och
hjälp för enskilda elever.
Resultat
Betyg
Noraelevernas genomsnittliga betygspoäng låg 2011 över både riksgenomsnitt och
länsgenomsnitt, och detsamma gäller för antalet behöriga till gymnasieskolan.
Nora ligger långt under riksgenomsnittet avseende antal elever som inom fyra år fullföljt sina
gymnasiestudier (67,9%), och bara 61,6 % av eleverna har inom tre år uppnått grundläggande
behörighet till högskola/universitet. Det visar att Noras elever dels har fler avbrott från studierna
än riksgenomsnittet och oftare förlängd utbildningstid, vilket båda är faktorer som påverkar
kostnader för kommunen negativt.
Samtliga kursers poäng multiplicerat med vikt för betyg (där IG = 0, G = 10, VG = 15 och MVG=
20) dividerat med summa poäng för eleven totalt.
Skola
2011
2011
2010
2010 2009
2009
2008
Nora
Alla
Nora
Alla
Nora
Alla
Alla
elever elever elever elever elever
elever
elever
Lindeskolan
12,1
12,9
13,2
13,5
12,2
13,2
13,4
Karolinska skolan
15,6
15,1
17,1
15,5
15,8
15,3
16,0
Risbergska skolan
13,8
14,1
15,5
13,7
15
13,8
13,8
Rudbecksskolan
16,7
15,0
15,1
15,2
14,4
Kvinnerstaskolan
12,5
13,0
13
13,5
15,7
13,6
13,8
Virginska skolan
13,9
13,6
14,8
13,3
14,2
13,8
13,2
John Bauer (friskola)
12,7
15,3
13,4
13,4
12,3
WUC
12,8
12,3
12,8
12,2
12,5
12,1
12,2
Tullängsskolan
11,6
13,6
11,5
13,0
-
13,3
13,0
Genomsnitt samtl. Noraelever 14,2
Genomsnitt i Örebro län
Nationellt genomsnitt
-
13,4
14,1
14,4
-
13,6
14,0
14,4
-
13,6
14,1
13,5
14,0
(med reservation för att siffrorna kan ändras utifrån förändringar i Örebro kommuns, Skolverkets eller SKL
sammanställningar)
Andel elever (%) behöriga till universitet och högskola
För grundläggande behörighet till högskolan krävs slutbetyg från nationellt
eller specialutformat program, och minst betyget Godkänd på minst 90 procent
av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Måttet anger andelen elever
som uppnått denna behörighet av alla elever med slutbetyg respektive år. Noras elever ligger
under riksgenomsnittet för behörighet men över länsgenomsnittet. Den skola som uppvisar
8
sämst resultat bland de skolor där vi fått in siffror, är Lindeskolan, i övrigt har Noras elever en
mycket hög (ofta 100%) behörighet i förhållande till övriga elever.
Skola
2011
Alla
elever
78,6
94,8
87,2
79
93,3
75,2
82,3
2010
Nora
elever
81,6
100
100
100
75
90
100
80
2010
Alla
elever
79,9
97,1
79,6
94,4
84
82,1
95,7
84,5
2009
Nora
elever
69,2
100
90
100
75
86
100
2009
Alla
elever
86,1
97,9
88,2
93,8
86,6
91,8
91,4
83,3
2008
Lindeskolan
Karolinska skolan
Risbergska skolan
Rudbecksskolan
Kvinnerstaskolan
Virginska skolan
John Bauer (friskola)
WUC
2011
Nora
elever
74,5
100
100
100
100
100
Tullängen
Genomsnitt samtl. Noraelever
Genomsnitt i Örebro län
Nationellt genomsnitt
83
86,7*
-
85,5
83,6
87,1
75
89,1
-
85,2
84,7
86,8
88,6
-
81,0
89,4
90,3
84,4
85,4
88,9
82,2
98,2
85,4
88,0
91,4
84,5
86,7
81,5
(reservation för att siffrorna kan ändras utifrån förändringar i Örebro kommuns, Skolverkets eller SKL
sammanställningar)* siffran hämtad från SKL Öppna jämförelser
Åtgärder för utveckling
Siffrorna visar att gymnasieelever från Nora har hög behörighet till högskola och universitet, men
att de oftare än genomsnittet byter utbildningsväg eller avbryter studierna. De har också ofta
förlängd utbildningstid. Inför 2012 har Nora en Åtgärdsplan mot avbrott i gymnasieskolan. Målet
för 2012 är framförallt för SYV och ungdomssamordnare, men även för Elevhälsan, att arbeta
mer intensivt med bl.a. direktkontakt med eleverna både under år 7-9 på Karlsängskolan och i
början av september första året på gymnasieskolan, för att hjälpa de elever som är osäkra och
ev. vill byta program/skola. Ytterligare förbättrade avtal med framförallt friskolor ska se till att
eleven vid behov får rätt hjälp, och att hemkommunen Nora kontaktas snarast då uppenbara
problem finns att eleven inte ska uppnå målen eller kunna slutföra utbildningen. Dessa avtal ska
också minska antalet dubbelfakturor från olika skolor för samma elever. Uppföljningen av varje
elev som bytt eller slutat på program förbättras också, och statistiken kring orsakerna till byte
följs upp även följande år.
9
Enheten för vuxnas lärande
Arbetsgång för kvalitetsarbetet
Kvalitetsarbetet har inneburit att ett antal arbetsgrupper fokuserat på några särskilda prioriterade
områden. I stort sett har varje enskild verksamhet arbetat med ett eget fokusområde. Vissa av
dessa är åtgärder för utveckling som vidtagits enligt föregående års analys och
kvalitetsredovisning.
Åtgärder för utveckling enligt föregående kvalitetsredovisning
Inom vuxenutbildningen har arbetet fokuserats kring det bestämda målet att alla elever ska nå
betyget godkänt, utan studieavbrott. De har av det skälet fått en mentor, som följt den enskilde
elevens studier, mående och närvaro. Inom gymnasieskolan Hjernet och
introduktionsprogrammen, arbetade man med ett prioriterat mål som handlade om att varje elev
på dåvarande IV skulle få möjlighet att ”växa” som människa. Lärdomarna som framkom tas
med i den fortsatta planeringen av verksamheten, och ett nytt prioriterat område valdes för 2011.
Inom SFI handlade det om att anpassa verksamheten till studievägarna vilket också blivit fallet.
Verksamhetens förutsättningar
Verksamheten inom enheten består av fem olika områden; Individuella programmet (IV),
Komvux, Svenska för invandrare (SFI), praktiksamordning och flyktingsamordning. Alla delar
inom enheten har bedrivit eget kvalitetsarbete utifrån egna prioriterade mål och nationella mål,
och var och en särredovisas här, men finns noggrannare beskrivna i de egna
kvalitetsredovisningarna.
Året har inte inneburit någon skillnad jämfört med året innan. Det är en mycket stor efterfrågan
på vuxenutbildning. Totalt studerade 221 personer inom verksamheten. Vuxenlärandeenheten
har återigen genomfört olika uppdragsutbildningar riktade mot privata företag. ESF-(Europeiska
Socialfonden) projektet kring varsel, kopplat till kompetensförsörjning slutfördes med gott
resultat. Kartläggning har påbörjats för ytterligare två nya ESF-projekt inom besöksnäring
respektive underleverantörer. Arbetsmarknadsenheten har jobbat med totalt 294 personer. En
tydlig skillnad som nu uppstått är att kommunen inte längre får jobba med arbetslösa ungdomar
och att de personer som anvisas till AME (Arbetsmarknadsenheten) ofta står betydligt längre
från arbetsmarknaden. Arbetet har därför mest skett i coachsamtal samt praktik i form av
arbetsträning. På gymnasieskolan Hjernet är elevantalet sjunkande. Inom SFI har elevantalet
istället ökat. Flyktingmottagningen tog under 2011 emot 40 personer varav 32 var kvotflyktingar.
Uppföljning av likabehandlingsplanen
Vuxenlärandeenheten ska vara en arbetsplats fri från diskriminering och kränkande behandling.
Särskild uppmärksamhet har riktats på förekomsten av diskriminering och kränkande behandling
i samband med undervisningstillfällena – före, under och efter lektioner. Personalen kan också i
samtal med elever upptäcka eventuell diskriminering och kränkande behandling. Därför
genomförs varje termin enskilt samtal med varje elev för att fånga upp och kartlägga eventuell
diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig för arbetet är rektor eller den rektor utser.
Under våren 2011 kartlades eventuell diskriminering via enkät till eleverna.
10
I vårens enkät framkom att sex elever, alla på omvårdnadsprogrammet, upplevt sig illa
behandlade på sin utbildning. Det handlade om både elever och lärare som man upplever kränkt
eller diskriminerat. Genom liknande samtal under hösten framkom att två elever, även denna
gång på omvårdnadsprogrammet, upplevde diskriminering/kränkande behandling. I dessa fall
handlade det om andra elever som man tyckte kränkte eller diskriminerade.
Åtgärder som genomförts är bl.a. enskilda elevsamtal, gemensamma sociala aktiviteter,
studeranderåd som behandlat likabehandlingsfrågor, och arbete och diskussioner i
undervisningen. På skolan lämnas även informationsmaterial kring likabehandling till alla på
Komvux vid terminsstart. Liknande information ska även elever på Gymnasieskolan Hjernet och
SFI-elever få, och skolans rektor ansvarar för att åtgärdsplan mot diskriminering och kränkande
behandling följs.
Ekonomi/Resurser
Vuxenlärandeenheten har ur ett ekonomiskt perspektiv klarat av att hålla sig inom budget, med
ett ganska betydande överskott. I det ekonomiska redovisningssystemet ”Ekozoom” framgår i
dag (2012-01-13) att verksamheten slutat på ett överskott på knappt i 1,1 miljoner kronor. Detta
blir dock inte siffran som går till bokslutet då flera fakturor ännu inte betalats kring köpta tjänster
(yrkesvux).
Individuella programmet (IV) i Nora/Gymnasieskolan Hjernet
Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning
Under 2010 prioriterades målet att varje elev på IV skulle få möjlighet att ”växa som människa”,
trivas med sig själv, öka sitt självförtroende, träna på och utveckla förmågan att umgås och
samarbeta med andra. De aktiviteter som arrangerades utanför undervisningen för att stärka
individen och gruppen socialt och kunskapsmässigt följdes upp. Lärdomarna som framkom tas
med i den fortsatta planeringen av verksamheten.
Verksamhetens förutsättningar
I och med förändringarna på skolområdet, i skollag och gymnasieförordning, och införandet av
introduktionsprogram under höstterminen 2011 jobbar Gymnasieskolan Hjernet (tidigare IVprogrammet) med Noraungdomar i tre olika inriktningar: Individuella alternativet,
Preparandutbildning och Yrkesintroduktion. De två återstående introduktionsprogrammen,
Programinriktat individuellt val (PRIV) och Språkintroduktion, erbjuds på Lindeskolan i
Lindesberg.
Under 2011 har sammanlagt 43 elever i åldern 16-20 år varit inskrivna på Gymnasieskolan
Hjernet. Personalen består (höstterminen 2011) av två handledare, en specialpedagog och tre
lärare. Dessutom ingår i organisationen, i varierande del av tjänst, till vårt och elevernas
förfogande: rektor, studievägledare, kurator, skolpsykolog, skolsjuksköterska och handledare för
praktiskt arbete.
11
Mål
Betyg-Nationella mål
Tabell 1. Antal erhållna betyg under 2011 (ej eventuella höstbetyg)
Ämne/kurs
G
VG
MVG
Engelska (grund)
1
2
Engelska A
1
Engelska B
Matematik (grund)
3
3
Matematik A
4
Matematik C
Svenska (grund)
5
2
Svenska A
1
Svenska B
1
Geografi (grund)
2
3
Historia (grund)
3
3
Religionskunskap
2
3
(grund)
Religionskunskap A
Samhällskunskap
4
2
(grund)
Samhällskunskap B
1
Hem- och
4
konsumentkunskap
Bild
1
Biologi
1
1
Fysik
1
Kemi
1
Naturkunskap B
Företagsekonomi A
1
Psykologi A
1
Spanska, steg 2
Webbdesign
1
Geriatrik
1
Etik
1
Socialt
1
behandlingsarbete
1
1
1
1
1
1
Analys av betygsresultaten
Eleverna på Gymnasieskolan Hjernet är inte en enhetlig grupp, vilket framgår av betygen.
Målgruppen för utbildningen är elever som haft det svårt i skolan och/eller är skoltrötta, men
resultaten visar att det finns många välmotiverade elever med både VG och MVG.
Prioriterat mål för verksamheten
Prioriterat mål för verksamheten 2011:
Åtgärdsprogrammen för elever i behov av särskilt stöd, där målet är att varje elev i behov av
särskilt stöd bjuds in till delaktighet, erbjuds rätt insats och att verksamheten internt utvecklar
arbetet runt upprättandet av åtgärdsprogrammen (ÅP).
12
Åtgärdsprogrammen för de elever som under 2011 var i behov av särskilt stöd och hade ÅP
granskades.
Resultat
Inför starten på Hjernets gymnasieskola formulerar eleven sina mål i en individuell studieplan
(ISP) och deltar i ett pedagogiskt samtal/kartläggning med verksamhetens specialpedagog. För
samtliga elever i behov av särskilt stöd genomfördes en utredning inför åtgärdsprogram. ÅP med
pedagogiska mål tenderar ofta att ha kortare tidsomfattning, medan ÅP med sociala mål
tenderade att omfatta längre tid. Granskningen visar att form och mall för ÅP fungerar, men hur
ÅP dateras eller hur olika mötesdokument rubriksätts varierade något, och det upplevs som
otydligt och rörigt. I en del ÅP saknades eller beskrevs insatserna för kortfattat och var därför lite
otydliga, några var för detaljerade och därför lite jobbiga att läsa. Verksamhetens struktur i
samband med uppföljning och utvärdering av ÅP följs i huvudsak, men hade av olika skäl inte
alltid fungerat. Några gånger hölls inte utvärderande möten och ibland saknas undertecknade
originaldokument.
Bedömning
Vår bedömning är att samtliga elever tidigt har inbjudits till att delta i planeringen av sina studier
och särskilda insatser. ÅP fungerar i huvudsak till form, innehåll och upprättandestruktur.
Elevernas behov beskrivs tydligt i ÅP och det är bra att stödet varierar i tidsomfattning beroende
på individuella behov och mål. I huvudsak används ÅP som ett pedagogiskt verktyg i samarbetet
med eleven och vårdnadshavare samt handledare-lärare.
Utvecklingsområden
Vad gäller upprättande och genomförande av ÅP finns några punkter som ska förbättras.
 I ÅP bör beskrivningar av hur behov ska tillgodoses, genomföras och följas upp i ämnen
konkretiseras och samarbetet med ämneslärare stärkas genom tydlig inbjudan till
delaktighet och samverkan.

Samtliga insatser genomfördes enskilt eller i liten grupp tillsammans med speciallärare
och verksamheten bör utveckla former att erbjuda särskilt stöd i elevens ordinarie
grupp/inkludering.

Formen för hur olika mötesdokument benämns och hur de dateras bör utvecklas och bli
enhetligt. ÅP ska vara ett levande dokument som innehåller elevens formulering för hur
den själv kan märka att definierat mål har uppnåtts.
Komvux
Verksamhetens förutsättningar
Komvux är till för dem som behöver nya kunskaper eller som behöver fördjupa sina gamla
kunskaper. Nora kommun har grundläggande vuxenutbildning för dem som saknar fullständig
grundskolekompetens. Kommunen också gymnasiekurser för dem som inte har treårig
gymnasiekompetens eller som behöver komplettera sin gymnasieutbildning. Personal består av
studievägledare och nio lärare i olika ämnen.
13
Prioriterade mål
Alla studerande på komvux ska fullfölja sina studier
De frågor verksamheten jobbat med, och som anknyter till målet är:
 Hur säkerställs att de studerande hamnar på rätt nivå?
 Hur fångas de upp som inte är aktiva?
 Varför avbryter de studerande sina studier?
SYV tar in underlag och tidigare betyg, för att på så sätt säkerställa behörigheten. Läraren i
respektive kurs har introduktionssamtal, gör diagnoser samt tydliggör studieformen. Kurserna
kommer att utvärderas. Ett system med kontaktlärare som ansvarar för ett mindre antal
studerande har införts. Kontinuerlig uppföljning av samtliga elevers närvaro och aktivitet sker.
Resultatet av arbetet mot målet ska utvärderas till sommaren 2012 och sammanställas i KR för
2012.
SFI
Verksamhetens förutsättningar
Svenska för invandrare (SFI) är den svenskundervisning nyinflyttade Norabor från andra länder
får i ett tidigt skede. Det finns fyra olika nivåer av SFI: A, B, C och D. När man har klarat SFI D
får man välja om man vill läsa på grundskolenivå, och det blir då Svenska som andraspråk. Just
nu är det ca 70 personer inskrivna på SFI och Svenska som andraspråk. I verksamheten arbetar
för närvarande fem lärare.
Prioriterade mål
Kursdeltagaren informeras tidigt och fortlöpande om SFI-utbildningens studievägar, mål och
betygskriterier.



Alla SFI-deltagare ska erbjudas målinriktad, anpassad och effektiv SFI-undervisning.
De studerande ska uppleva att utbildningen är meningsfull och ger resultat.
Eleven ska också förstå sin egen aktiva roll i språkinlärningen!
För att få veta hur andra hanterar frågorna kontaktades andra kommuner. Det arbetet var
tidskrävande och gav magert resultat. Från och med HT-11 startade terminen med tydlig
information om de tre studievägarna, kursmål och betygskriterier, vikten av elevens eget
engagemang, samt studieteknik. Dessa punkter tas återkommande upp under terminens gång
och anknöt ofta till kursmålen i vår undervisning, och därmed är målet uppnått.
Utvecklingsområden
Arbete har nu påbörjats med att bättre anpassa SFI-verksamheten till studievägarna.
14
Förskola, skolbarnsomsorg och grundskola
Verksamhetens förutsättningar
Nora kommun har under 2011 fortsatt bedriva verksamheter i en högstadieskola, fem låg- och
mellanstadieskolor, tolv förskolor och sju familjedaghem (pedagogisk omsorg). Vid
skolenheterna finns även skolbarnsomsorg. Det finns också en särskola knuten till
Järntorgsskolans och Karlsängskolans verksamheter. I grundskolan fanns i december 1140
barn, varav 61 gick på Borns friskola som inte innefattas i denna verksamhetsberättelse.
Placeringar i förskola och i skolbarnsomsorg var samma period 436 respektive 318 barn.
Åtgärder för utveckling allmänt inom verksamheterna
Arbetet sedan 1 juli 2011 med att implementera nya styrdokument som ny skollag, nya
läroplaner och kursplaner fortsätter under våren 2012. De nya styrdokumenten ställer högre krav
på bl.a. dokumentation, och sådan fortbildning planeras under våren 2012.
Under hösten 2011 fattades beslut om besparingskrav på grund av kommunens ekonomiska
läge, som innebar bl.a. vikariestopp och inköpsstopp. Semester och kompledigheter inte alltid
kunnat tas ut i den utsträckning som planerats, och investeringar och inköp av material har
minskat. Besparingsarbetet fortsätter under 2012.
”Gemensam överrenskommelse för likvärdig utbildning av nyanlända elever” ska implementeras
i verksamheten under 2012. Med hjälp av denna ska alla elevers rätt till en likvärdig förskola och
skola i Nora kommun säkerställas. Arbetet med barn som har läs- och skrivsvårigheter fortsätter
enligt ”Överrenskommelse gällande arbete med läs- och skrivinlärning i Nora kommun”, med
kontroll, kartläggning och tidiga insatser enligt fasställd arbetsgång, för tidig upptäckt av
svårigheter inom läsning och skrivning. Under våren 2012 påbörjas intensifierat arbete utifrån
”Åtgärdsplan mot avbrott i gymnasieskolan”, för att om möjligt minska elevers avhopp och byten
av program under senare skeden i gymnasieskolan. För likvärdighet avseende barn i behov av
särkskilt stöd har ”Gemensam överrenskommelse avseende Elevhälsoteamens arbete” tagits
fram och implementerats. Dessa överrenskommelser för likvärdighet ska regelbundet utvärderas
varje år, och redovisas till förvaltningschef för bildningsförvaltningen.
Arbetet med kompetensutveckling i matematik kommer att fortsätta till dess att vi ser positiva
resultat inom alla verksamheter och årskurser.
Skola
Prioriterat mål
Alla barn och ungdomar har betyget Väl Godkänd eller motsvarande när det gäller läroplanens
kunskapsmål
Resultat årskurs 9
Tabellen nedan beskriver andelen elever med godkända resultat på nationella prov fördelat på
de tre kärnämnena under de senaste sju åren.
15
Nationella provresultat
Svenska
År Nora
Riket
2005 89%
95%
2006 92%
96%
2007 90%
96%
2008 93%
97%
2009 95%
97%
2010 82%
95%
2011 96%
97%
Nora
92%
87%
91%
90%
95%
95%
98%
Engelska
Riket
96%
96%
95%
96%
96%
96%
97%
Matematik
Nora
Riket
79%
88%
90%
88%
71%
84%
70%
84%
86%
87%
86%
82%
54%
81%
Andel formellt behöriga elever till gymnasieskolan under de senaste sju åren.
Total andel behöriga elever
År
Nora
2005
89%
2006
94%
2007
91%
2008
94%
2009
90%
2010
88%
2011
89%
Riket
89%
89%
89%
89%
89%
88%
88%
Nedanstående tabell visar utvecklingen av det genomsnittliga betygsmeritvärdet per elev.
Genomsnittligt meritvärde
År
Nora
2005
194
2006
199
2007
200
2008
188
2009
190
2010
196
2011
199
Riket
206
207
207
209
210
209
211
16
Betygsmeritvärdet uppdelat på kön har sett ut enligt nedan.
Genomsnittligt meritvärde
Flickor
Pojkar
År Nora
Riket Nora
Riket
2005 209
218
182
196
2006 204
218
194
196
2007 214
219
185
197
2008 185
221
192
199
2009 214
221
169
199
2010 206
220
186
198
2011 211
222
187
200
Analys av resultaten i år 9
De nationella provresultaten i svenska har höjts avsevärt från 82 % till 96% och är nu nästan
uppe i riksgenomsnitt 97%. Resultaten i engelska har glädjande nog också höjts till 98% och är
nu över snittet i riket (97%). Alarmerande är att resultaten i matematik sänkts drastiskt från förra
årets 86% till 54%, vilket är långt under riksgenomsnitt som är 81%. Skolverket larmade också
under hösten om att var femte svensk elev inte fick godkänt i matematik. Behörigheten till
högskola och universitet har ökat något till precis över riksgenomsnitt, d.v.s. 89%. Det
genomsnittliga meritvärdet har höjts till 199, men ligger fortfarande under riksnivå som för
närvarande är 211, och höjningen återfinns främst hos flickorna. Tittar man övergripande på alla
ämnen så har fler elever under året uppnått målen, enbart 5,7 % av eleverna var 2011 ej
godkända jämfört med 7,7 % 2010. I alla ämnen utom musik och bild har antalet elever med icke
godkänt minskat. Det är dock långt kvar till det uppställda målet att alla elever ska ha minst väl
godkänt eller motsvarande, eftersom det fortfarande är knappt hälften av alla elever som uppnår
ett sådant medelvärde.
Skolinspektionen lämnade sin rapport angående svenskundervisningen på Karlsängskolan i
december 2011. I bedömningen i sitt beslut pekar de på att lärarna lyckas skapa en god
atmosfär genom att bemöta eleverna med respekt. Skolan har en trygg miljö som till stora delar
stödjer elevernas lärande. De områden som behöver utvecklas är
läsundervisning/textbearbetning, elevinflytande för att öka anpassningen till elevernas behov
och också större möjlighet för eleverna att arbeta med digitala textförmedlande medier.
Strukturen och organisationen av lektionerna behöver vara tydligare där målen klart framgår för
eleverna. Även individanpassningen behöver förbättras för att undervisningen ska bli likvärdig,
och lärarna behöver utveckla elevernas möjlighet till inflytande på sitt lärande.
Vidtagna åtgärder på Karlsängskolan redovisas till Skolinspektionen senast den 15 juni 2012.
Resultat årskurs 3
Resultaten från de nationella proven i årskurs 3 ger en indikation på barnens kunskapsnivå.
Resultaten visas för kommunen som helhet och på skolnivå. Antal godkända i % är av de som
genomfört provet. (De som inte genomfört är inte inräknade i statistiken.)
17
Antal elever Antal godkända
i % 2010
Skola
Järntorget
Gyttorp
Lärke
Ås
Järnboås
Totalt i %
i åk 3
46
17
15
16
7
Sv
93
85
92
79
50
80
Ma
93
85
92
79
67
83
Antal
godkända
i % 2011
Sv
Ma
85
93
88
88
93
93
75
88
100
100
88
92
Procentandelsminskning
2010-2011
Sv
Ma
-8
0
+3
+3
+1
+1
-4
+9
+50
+33
+8
+9
Analys av resultat i år 3
Genomsnittsresultatet för proven i matematik presenterade i SIRIS (Skolverkets
Internetbaserade Resultat- och kvalitets Informations System) visar ett nationellt genomsnitt på
88 % antal godkända elever (av samtliga, även de som inte gjort provet). Motsvarande
nationella genomsnittssiffra för svenska är 92%.
Resultat svenska kunskaper efter årskurs 1 och matematik efter skolår 4
Här redovisas höstens bedömning av läs- och skrivfärdigheter (svenska) efter årskurs 1 och
resultat från matematiken efter årskurs 4. På Järnboås skola fanns VT-11 ingen årskurs 1 och
från Järntorget saknas dessa uppgifter för 2011.
Lärkeskolan
Gyttorps skola
Årskurs Totalt antal Totalt antal
godkänd
godkänd
Årskurs Totalt antal Totalt antal
nivå
nivå
godkänd
godkänd
2011
2010
nivå
nivå
2011
2010
antal
%
antal
%
antal
%
antal
%
Sv
1
17
100
29
91
Sv
1
12
100
13
87
Ma
4
21
88
17
85
Ma
4
10
83
7
88
Ås skola
Järnboås skola
Årskurs Totalt antal Totalt antal
godkänd
godkänd
Årskurs Totalt antal Totalt antal
nivå
nivå
godkänd
godkänd
2011
2010
nivå
nivå
2011
2010
antal
%
antal
%
antal
%
antal
%
Sv
1
15
100
15
83
Sv
1
8
89
Ma
4
22
88
13
100
Ma
4
7
86
2
100
Järntorgsskolan
Totalt kommunen
Årskurs Totalt antal Totalt antal
godkänd
godkänd
Årskurs Totalt antal Totalt antal
nivå
nivå
godkänd
godkänd nivå
2011
2010
nivå 2011 2010
antal
%
antal
%
%
%
Sv
1
28
74
34
89
Sv
1
94
88
Ma
4
39
78
34
85
Ma
4
85
92
18
Analys av resultat i år 1 och 4
En märkbar förbättring har skett i svenska i år 1 och 3, men resultaten för matematik i år 4 har
försämrats. Tittar man noggrannare i kvalitetsredovisningarna som är underlaget för dessa
tabeller, kan man se att det fortfarande i viss mån är något sämre resultat bland pojkarna, även
om skillnaden mellan pojkar och flickor minskat.
Bedömning
Det är ännu långt kvar till det lokala målet att alla elever ska nå Väl Godkänd enligt läroplanens
kunskapsmål.
I årskurs 3 har matematikresultaten förbättrats, vilket indikerar att de medvetna satsningarna på
praktisk matematik och utomhusmatematik gett förväntade positiva resultat. Däremot har
resultaten återigen i matematik årskurs 4 försämrats, och detsamma gäller i högsta grad för
årskurs 9. Arbetet med satsningen på matematikundervisningen fortsätter och bör utvärderas
igen nästkommande år, för att se om goda resultat visar sig mer långsiktigt även i de högre
årskurserna innan beslut om revidering av arbetsmetoder tas. Uppenbarligen är satsningarna
effektiva i de yngre åldrarna.
Resultaten i svenska har vänt uppåt och är genomsnittligt bättre i samtliga undersökta årskurser,
vilket är mycket positivt. Det är lite för tidigt att dra några slutsatser kring årets inledda arbete
kring förbättrad språkutveckling genom t.ex. ”Gemensam överrenskommelse angående läs- och
skrivutveckling”, läs- och språkcoacher, specialpedagogernas arbete, Rydaholmsmetoden,
”svenskabryggan”, men resultaten pekar ändå på en positiv effekt. Andelen behöriga elever till
gymnasieskolan har också ökat under året med en procentenhet till 89 % vilket är strax över
riksgenomsnittet som är 88% för 2011.
Fokus ligger fortsatt på att elever, föräldrar och pedagoger skall samarbeta om hur man på
bästa sätt skapar förutsättningar för att eleverna skall nå läroplanens kunskapsmål. Satsningen
fortsätter när det gäller ”öka förväntningarna” för goda resultat och alla barns måluppfyllelse.
Alla verksamheter
Prioriterat mål 1
Alla verksamheter är lugna och trygga
Resultat
Respektive verksamhets arbete med trygghetsfrågor speglas i de separata
kvalitetsredovisningar som finns som bilagor till denna sammanställda redovisning.
I grundskolorna har arbetet med Olweus åtgärdsprogram mot mobbning och antisocialt
beteende som inleddes under 2007 fortsatt även under 2011. Det var enligt Skolverkets rapport
2011 mellan 7-8% av landets elever som utsatts för mobbing. Olweusenkäten för Nora kommun
2011 har analyserats, och mobbningen har minskat ytterligare från 8,4 % som utsattes för
mobbing 2010 till 7,2 % under årets undersökning, vilket är mycket positivt. Även antalet
mobbare har sjunkit, och empatin hos eleverna har ökat ytterligare. Flickor berättar dock allt
mindre för sin omgivning att de är utsatta och så många som 1/3 av alla elever totalt väljer
fortfarande att inte berätta för någon om att de är mobbade. En noggrannare analys över orsak
till varför eleverna, sedan Olweus åtgärdsprogram började, alltmer sällan nu väljer att berätta för
personal i skolan bör göras. Resultatet av Olweusenkäten återfinns som bilaga 1 till denna
kvalitetsredovisning.
Olweusenkäten
Resultat Nora Kommun åk 3-9 i % av alla elever
Flickor och pojkar i Nora Kommun som blir mobbade
Flickor
Pojkar
Alla
2009
8,5
9,7
9,1
2010
8
8,9
8,4
2011
7,1
7,4
7,2
Flickor och pojkar i Nora Kommun som mobbat andra elever
Flickor
Pojkar
Alla
2009
2,7
5,9
4,4
2010
1,5
6,6
4
2011
1,5
3,2
2,3
Typer av mobbning flickorna i Nora kommun utsätts för, i % av alla som svarat på
frågan
Mobil, Sexuell Etniskt Tvång, Från- Lögner, Slag,
UteHån,
nät
hot
tagen rykten sparkar stängd förlöjligad
2009 2,1
5
3,1
1,1
3,6
6,8
4,5
6,9
8,2
2010 3,8
4,8
2,8
2,2
1,4
4,7
2
5,2
9,7
2011 3,0
3,6
2,8
2,2
2,2
6,5
3,6
7,1
10,9
Typer av mobbning pojkarna i Nora kommun utsätts för, i % av alla som svarat på
frågan
Mobil, Sexuell Etniskt Tvång, Från- Lögner, Slag,
UteHån,
nät
hot
tagen rykten sparkar stängd förlöjligad
2009 2,2
5,1
4,5
1,7
3,2
3,9
6,7
3,4
9,9
2010 3,7
3,9
4,9
2,5
2,5
6,3
7,2
4,7
10,8
2011 3,0
3,9
5,0
2,7
2,9
4,2
6,5
4,6
10,1
20
För vem har de berättat att de blivit mobbade?
% av de som uppgett att de blir mobbade 2-3 ggr per månad
eller mer
Flickor
2011 2010 2009
Inte till någon
30,8 17,2 15,6
Till jämnåriga
57,7 69
50
Till vuxna
46,2 62,1 56,9
hemma
Till vuxna i
34,6 58,6 50
skolan
Pojkar
Inte till någon
Till jämnåriga
Till vuxna
hemma
Till vuxna i
skolan
2011
28,6
57,1
53,6
2010
37,5
46,9
40,6
2009
17,5
52,5
57,5
39,3
37,5
55
Var har flickorna i Nora Kommun blivit mobbade?
I procent av de som blivit mobbade någon enstaka gång eller oftare
På annat
ställe
i skolan
2009 6,8
2010 11,8
2011 18,6
Skol-
Hållplats Skol
Mat-
Gym-
bussen
4,5
5,3
2,9
skolbuss
1,1
3,9
5,7
salen
9,1
10,5
11,4
nastik
14,8
6,8
4,5
3,9
10,0
2,9
väg
4,5
10,5
14,3
Var har pojkarna i Nora Kommun blivit mobbade?
I procent av de som blivit mobbade någon
enstaka gång eller oftare
På annat SkolHållplats Skol
Matställe
i skolan
bussen skolbuss väg
salen
2009 13,5
3,4
2,2
6,7
11,2
2010 12,6
4,6
4,6
9,2
9,2
2011 12,9
5,7
5,7
11,4
11,4
21
Gym-
Toalett
Toalett
nastik
24,7
2,2
20,7
3,4
15,7
7,1
Under-
Klass-
Korri- Skol-
visning
19,3
10,5
18,6
rummet
14,8
11,8
14,3
dorer
31,8
22,4
28,6
Under-
Klass-
Korri- Skol-
visning
14,6
17,2
14,3
rummet
18
16,1
11,4
dorer
29,2
19,5
14,3
gården
27,3
22,4
32,9
gården
46,1
36,8
28,6
När du ser en elev i din ålder blir
mobbad i skolan,
vad känner eller tänker du då? I
procent av alla elever
Tycker lite synd om/Tycker synd om/tycker synd
om vill hjälpa
2011
86,2
Pojkar
94,6
Flickor
Alla
90,5
Skulle du kunna tänka dig vara med om att
mobba en elev
som du inte tycker om? I procent av alla elever
2010
80,5
94,9
87,9
2009
73,9
92,4
82,9
2010
26,1
10,5
18,2
2009
38,7
14,5
27,1
Ja/ Ja kanske/ Jag vet inte
Pojkar
Flickor
Alla
2011
24,4
7,9
16,2
Procentandel som tycker mentor/ kontaktlärare har gjort lite eller
inte något för att motverka mobbning de senaste månaderna
I procent av alla elever
Flickor Pojkar Alla
2011
29,1
35,2
32,2
2010
32
37,1
34,5
2009
25,2
35,8
30,8
Bedömning
Nora kommun arbetar vidare med utvecklingen av en lugn och trygg miljö för alla barn, där alla
möts utifrån de förutsättningar och behov de har. Många barn har andra hemspråk än svenska,
och som stöd för både barn och personal att skapa en trygg miljö finns möjlighet att använda
bl.a. tolk, resurspersonal, kurator och specialpedagog. Olweusarbetet fortsätter ge goda resultat
med allt färre mobbade. Många arbetar tillsammans med elever/barn och föräldrar i
trygghetsteam/råd, trygghetsvandringar, med trygghetsplaner, materialet ”Stegvis”, drama- och
dansövningar mot kränkande behandling, kartläggningsarbete kring trygghet i inne- och
utemiljöer mm. Det gemensamma med alla dessa olika arbeten är de bedrivs intensivt ute i
verksamheterna, och att arbetet ständigt utvärderas och vidareutvecklas, och upplevs både som
värdefullt och resultatgivande. Nora kommun fortsätter arbetet med diversifierad satsning mot
mobbning, i enlighet med Skolverkets rekommendationer.
Utvecklingsområden
Arbetet med Stegvis, Olweus och entreprenörskap i skolan för ökat elevansvar, motivation och
initiativförmåga som har påbörjats fortsätter.
22
Prioriterat mål 2
Ett ekologiskt kretsloppstänkande präglar alla aspekter i verksamheterna
Resultat
Skolorna, förskolorna och fritidshemmen har fortsatt arbetet inom respektive verksamhet med
miljö, ekologi och kretslopp. Några verksamheter är t.ex. medlemmar i nätverket ’Grön flagg’,
inom Håll Sverige rent stiftelsen. De har miljöråd, arbetar temainriktat med miljöarbete, har en
upprättad handlingsplan med mål, och dokumenterar arbetet i en årlig rapport. Inom flera av
bildningsförvaltningens verksamheter källsorterar barn och personal tillsammans och har t.ex.
bildat s.k. "städpatruller". Flera verksamheter har också arbetat med undervisning i utemiljön, för
att stärka barnens intresse och kunskap om miljöfrågor.
Bedömning
Måluppfyllelsen är mycket god inom de verksamheter som är engagerade och på olika sätt har
arbetat med sitt miljötänkande, men barnens förståelse för naturens kretslopp behöver
vidareutvecklas.
Utvecklingsområden
Alla verksamheter inom bildningsförvaltningen behöver arbeta miljömedvetet och med ett
ekologiskt kretsloppstänkande. Det behöver utformas metoder för mätning av elevernas
miljömedvetenhet före och efter arbete med miljö- och ekologifrågor.
Särskolan
Arbetsgång för kvalitetsarbetet
Årets kvalitetsredovisning har utarbetats gemensamt av personal och skolledning.
Åtgärder för utveckling enligt kvalitetsredovisning 2010
För att individualisera undervisningen är det av stor vikt att man som pedagog har en
uppfattning om lärstilars betydelse. Eftersom lärstilar fokuserar på hur elever lär in och
processar teoretiskt material kan detta vara ett stöd i undervisningen för att skapa ett optimalt
lärande. För att se vilka olika inlärningsstilar varje elev använder sig av kommer särskolans
pedagoger att observera eleverna vid ett flertal tillfällen under nästa år.
Verksamhetens förutsättningar
Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna om särskolan. Det finns flera
förordningar för grundsärskolan. I läroplanen för särskolan kan man läsa om grundläggande mål
och riktlinjer. Från januari 2011 organiserades särskolan i Nora om. Skillnaden från tidigare var
ett beslut att särskolan skulle ha en gemensam rektor och att elever i åk 1-6 skulle ha sin
undervisning vid Järntorgsskolan. Karlsängskolan skulle ha elever i årskurs 7-10.
Vid Järntorgsskolan finns också grundskola F-6, förskola och fritidshem som integrerade
verksamheter. Vid Karlsängskolan finns grundskola 7-9 och kommunens fritidsgård.
23
Personalmässigt har det vid Järntorgsskolan under hela läsåret funnits tillgång till 1,6
klasslärartjänst som också ansvarade för musik och slöjd samt en idrottslärare på 0,12 tjänst.
För en av eleverna har det också funnits en personlig assistent, enl. LASS, under hela
skoldagen. Vid Karlsängskolan har det funnits 1,0 klasslärare, 1,0 resurspedagog, 1,5
elevassistent samt del av lärare i idrott, musik, slöjd och hemkunskap.
Uppföljning av likabehandlingsplanen
Personalen på särskolan ingår tillsammans med övrig personal i någon av skolornas studie- och
handledningsgrupper som träffas en gång varje månad enligt Olweusmodellen. Gemensamma
rutiner och olika förhållningssätt diskuteras kontinuerligt vid dessa träffar. Dessutom förs
diskussioner utifrån resultaten av den årliga Olweusenkäten som görs i årskurs 3-9 kring hur vi
som vuxna ska möta och arbeta med elevernas upplevelser i fråga om mobbning och kränkande
behandling.
Ekonomi/resurser
Särskolan har sedan årsskiftet 2010/2011 haft en egen budget. Tidigare var den inbakad i
grundskolans på respektive skola.
Prioriterat mål
Varje barn ges utrymme för flera olika inlärningsstilar.
Granskning/Metod
En enkätundersökning lämnades ut till personal och föräldrar.
Resultat/Analys
Enkätsvaren från personal visar tydligt på att alla barn ges utrymme för fler olika inlärningsstilar.
Funktionshindrade barn använder många olika inlärningsstilar, det är ett kompensatoriskt sätt att
lära. Personalen som arbetar med elever inskrivna i särskolan erbjuder många olika
inlärningsstilar, det är ofta bästa och kanske enda sättet att eleverna.
Måluppfyllelse
Alla barn ges utrymme till flera olika inlärningsstilar och måluppfyllelsen är god.
Utvecklingsområden
I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna
uppmärksammas. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper.
Läroplanens värdegrund vilar på att skolan skall främja lärandet och elevernas individuella
inhämtande av kunskap ska sättas i centrum. Eftersom lärstilar fokuserar på hur elever lär in och
processar teoretiskt material kan detta vara ett stöd i undervisningen för att skapa ett optimalt
lärande. För att se vilka olika inlärningsstilar varje elev använder sig av kommer personalen att
observera eleverna vid ett flertal tillfällen under nästa år.
24
Kulturpedagogiska enheten, Nora kommun
Arbetsgång för kvalitetsarbetet
All personal i arbetslaget har granskat uppsatta mål genom pedagogiska diskussioner. Varje
kulturpedagog har samlat information från både verksamheten och forskning. Granskningen har
gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och läsning av egen dokumentation.
Åtgärder för utveckling enligt föregående kvalitetsredovisning
Under 2011 skulle utvecklingen av arbetet kring ökad måluppfyllelse för alla elever i Nora
fortsätta. Arbetslaget ville också sprida kunskaper om de estetiska ämnenas betydelse för barn
och ungas lärande och utveckling enligt den senaste forskningen.
Verksamhetens förutsättningar och arbete
Verksamhetens bakgrund
Kulturpedagogiska enheten startade i augusti 2006 och har följande syften:
 Stödja skolorna i att uppnå Läroplanens mål och värdegrund
 Skapa ökad lust till lärande
 Säkra estetiska uttrycksformer i skolan
 Stärka elevernas lärande
 Stimulera eleverna att utveckla intresse för kulturella aktiviteter
 Befästa och främja kulturlivets utveckling i Nora
Arbete och förutsättningar
Personalen består av 6 pedagoger på heltid inom områdena bild, dans, drama, media och
musik. Rektor för verksamheten har 25% tjänst inom detta område. Kulturpedagogernas
gemensamma arbetsplats finns i centrala Nora, men större delen av arbetstiden är förlagd på
skolor och förskolor i kommunen.
I läroplanen för grundskolan finns följande skrivning som bland annat ligger till grund för
kulturpedagogernas verksamhet: ”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva
lärandet. Eleven skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika
uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och
skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet…Skolans verksamhet
måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål”.
Utöver det pedagogiska arbetet med barn och elever vid förskolor och skolor ingår att fortbilda
pedagoger, skapa nätverk, handleda lärarstudenter, sprida information om verksamheten och
delta i utvecklandet av Noras kulturliv. Kulturpedagogerna möter på ett eller annat sätt alla barn i
Nora och mätningar under året visar att kulturpedagogerna i snitt träffat 190 förskolebarn och
950 grundskoleelever en vanlig vecka. Kulturpedagogerna står för en kontinuitet som barnen
ofta ger uttryck för när de byter verksamhet eller skola. Barnets/elevens tidigare relation till
kulturpedagogen underlättar och knyter ihop skolgången.
Det står skolorna fritt att önska samarbete med kulturpedagogerna kring ett visst skolämne,
temaområde eller övrigt skolutvecklingsarbete som görs på enheterna. Skolorna har ingen
kostnad för detta samarbete. Läsåret 2010-11 har temat i årskurs 4 varit filmskapande. Alla
25
elever i årskurs 4 har gjort en film per klass. De har tillsammans med sin lärare valt ett
arbetsområde och jobbar med hela processen manus – rekvisita – val av inspelningsplats –
inspelning av filmen. Projektet avslutades med gemensam filmvisning kommunens biograf.
Kulturpedagogerna samarbetar med kommunens förskolor kring ”Förskolans Dag” i maj. Då
träffas alla förskolor i Skolparken för gemensamma aktiviteter. Det görs även en utställning på
biblioteket i samband med den här dagen. Där visas barnens arbeten för allmänheten.
Kulturpedagogerna har även haft ett samarbete med studieförbunden genom Kultur- och
Fritidavdelningen i Nora, för att de ska kunna erbjuda ett rikt utbud av aktiviteter till barn och
ungdomar mellan 6 och 16 år på sin fritid. Detta utbud går under namnet ”Ung kultur i Nora”.
Detta samarbete har förändrats under 2011 och formerna för det fortsatta arbetet är inte klart.
Under hösten 2010 har två av kulturpedagogerna fördjupat sina kunskaper i estetiska
lärprocesser genom fortbildning i Lärarlyftet. Denna fortbildning avslutades våren 2011 och har
gett verksamheten ny påfyllning av aktuell forskning.
Skapande Skola
Kulturdepartementet gör en fortsatt satsning på kultur i skolan som går under benämningen
Skapande Skola, där förvaltningen ansökt om och fått bidrag. Kulturpedagogerna är
sammanhållande stöd i detta arbete. Under 2011 har samverkansarbete mellan grundskolan
och fristående kulturaktörer pågått. Planerna är att knyta närmare kontakter mellan
skola/kulturliv i Nora.
Uppföljning likabehandlingsplan-En skola för alla
Kulturpedagogerna möter alla barn och elever i Noras grundskola, särskola och förskola, och
har stora möjligheter möta dem utifrån vars och ens förmåga. Eleverna ges redskap och
alternativa inlärningsformer. De uttrycker ofta en stolthet över sina arbeten och en önskan om att
få arbeta vidare på liknande sätt.
Prioriterade mål
Resultat, nationella mål
Grundskolans krav- och måldokument samt läroplaner ligger till grund för planering och
utvärdering av samarbeten mellan kulturpedagogerna och grundskolans övriga pedagoger.
Samarbetet utgör också ett stöd i bedömningsarbetet kring elevernas måluppfyllelse.
Utvecklingsmål
Utdrag ur Kulturpedagogiska verksamhetens kommunala syftes- och målskrivning:
 Stödja skolorna i att uppnå Läroplanens mål och värdegrund för och genom de estetiska
uttrycksformerna.
 Att bidra till att eleverna får en positiv upplevelse av skolarbetet.
 Varje elev får tillfälle att använda estetiska uttrycksformer inom områden bild och form,
dans och rytmik, drama, media och musik.
26
Frågeställning
Ligger grundskolans krav- och måldokument till grund för planering och utvärdering av
samarbeten mellan kulturpedagogerna och grundskolans övriga pedagoger?
Metod
Dokumentation från samarbeten med grundskolans pedagoger har studerats. Samtal kring
genomförda samarbeten har hållits i den kulturpedagogiska verksamheten för att tydliggöra
frågeställningen.
Resultat utvecklingsmål
Relationen har stärkts mellan kulturpedagoger och grundskolans pedagoger under de år den
kulturpedagogiska verksamheten funnits. Detta har gett ökad förtrogenhet för estetikens värde i
lärprocessen, vilket också har lett till en möjlighet att fördjupa diskussionen kring krav och
måldokument i vardagsarbetet.
Analys
Den kulturpedagogiska verksamheten deltar i grundskolans inre arbete. Detta görs via
gemensamma fortbildningar, konferenser, ämnesbryggor, Olweusarbete, föräldramöten mm.
Närvaron i det inre arbetet leder till goda relationer pedagoger och elever emellan, och högre
förståelse för krav och mål, vilket ökar motivation, ansvar och lust till lärande. Värdet av att
tydligt tillhöra samma organisation och kontinuiteten i samarbetena, gör att den estetiska
lärprocessen väl integreras.
Bedömning av måluppfyllelse
Bedömningen är att måluppfyllelsen är god.
Lärdomar
Den kulturpedagogiska verksamheten i skolor/förskolor fungerar väl och skapar relationer som
möjliggör delat ansvar mellan alla pedagoger i verksamheten, och deras samarbete kring målen
i det dagliga pedagogiska arbetet.
Framtida utvecklingsområde
Dokumentationen på hemsidan bör vidareutvecklas för att politiker och allmänhet ska få en
tydligare bild av vad den kulturpedagogiska verksamheten står för och vilket uppdraget är. Ett
utvecklingsområde som skulle kunna stärka samarbetet är att ge den kulturpedagogiska
verksamheten möjlighet att delta djupare i arbetet kring de individuella utvecklingsplanerna (IUP)
Fritidsgårdsverksamheten
Arbetsgång för kvalitetsarbetet
Ansvarig chef har tillsammans med personal och ungdomar på fritidsgården arbetat fram
kvalitetsredovisningen. Ungdomarna har bidragit med sina åsikter på möten, planering av
verksamheten, enkäter och i dialog med personal på fritidsgården. Till grund ligger
fritidsgårdarnas lokala måldokument och verksamhetsplan. Resultatet kommer att ligga till grund
för det fortsatta arbetet med verksamhetsplanen och kvalitetsredovisningen.
27
Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning
Det mål som vi har prioriterat under verksamhetsåret 2010 var att
personalen på fritidsgårdarna skulle arbeta med att utveckla cafeteriaverksamheten och utbudet
för de ungdomar som besöker fritidsgårdarna, tillsammans med ungdomarna, där ungdomarna
själva driver cafeterian kvällstid. Arbetet utifrån detta mål är nu implementerat i det fortsatta
kontinuerliga verksamhetsarbetet.
Verksamhetens förutsättningar
Fritidsgårdarnas viktigaste uppdrag är att vara professionella relationsbyggare mellan ungdomar
- ungdomar och vuxna – ungdomar. Arbetet bedrivs enligt metoden öppen verksamhet, där det
finns tillgång till ett café med datorer, som fungerar som träffpunkt. Det finns också en stor lokal
som är utrustad med biljard, pingis, olika tv-spel o s v. Ungdomarna kan också delta i
gruppverksamhet, resor, lägerverksamhet, olika arrangemang med musik och dans.
Fritidsgårdarna har under året genomfört en rad aktiviteter såsom lördagsöppet, musikverkstad
med Rockskola (tillsammans med studieförbundet Bilda), diskoverksamhet, kulturnatt med dans,
musik och film, aktiviteter under ”riskhelger” som valborgsfirande, skolavslutning och
Noramarknad samt Olweusfrämjande arbete (antimobbingprogram) mm.
Fritidsgårdarna utgör ett eget verksamhetsområde med en ansvarig fritidsgårdsföreståndare,
som också arbetar som fritidsledare del av tjänst. Här arbetar även fyra heltidsanställda
fritidsledare. De fyra kvällar fritidsgården på Karlsängskolan är öppen besöker ca.100-150
ungdomar regelbundet gården med ca 50 – 80 besökare i snitt per kväll. Under skoltid är det i
första hand den öppna fritidsgårdsverksamheten som erbjuds när eleverna har raster och
håltimmar. Fritidsledarna hjälper också till i elevcafeterian och som vuxenstöd i olika
elevgrupper. Gyttorps fritidsgård har öppet två kvällar i veckan och besöks regelbundet av ca
40-50 ungdomar, med ca 30-40 besök per kväll. Åldern på ungdomarna är 10-17 år. Gårdarna
har tillsammans öppet sex kvällar i veckan. Samarbetet mellan skolans och fritidsgårdens
personal är viktig.
Områdesgruppen för Karlsängskolan träffas en gång i månaden, där ges tillfälle att diskutera hur
samarbete ska ske på bästa sätt mellan fritidsgård, skola, socialförvaltning och polis.
Under sommaren bedriver vi lägerverksamhet på Alntorps Ö för åldrarna 13 år som blir blivande
årskurs sju till höstterminen.
I det förebyggande/främjande arbetet medverkar vi ibland på föräldramöten, det kan vara
föräldrar med barn från årskurs 6 upp till årskurs 9. Fritidsledarna informerar t ex om den
aktuella ungdomssituationen och diskuterar tillsammans med föräldrar om förhållningssätt i
ANDT-frågor(alkohol, narkotika, dopning och tobak).
Ekonomi
Verksamheten har bedrivits inom ram för budget
Allmänna kontinuerliga mål
Alla ungdomar i åldern 13-17 år ska känna att de är välkomna till gården.
(Gyttorps fritidsgård åldern 10-17 år )
 På gården ska vi arbeta med relationer
28


Verksamheten ska formas av personalen tillsammans med ungdomarna (på ett
demokratiskt sätt.)
Vår strävan är att bygga starka nätverk runt Noras ungdomar.
Arbetet i verksamheten strävar ständigt till förbättringar kring de allmänna kontinuerliga målen
genom aktivt och utvecklande relationsarbete, samarbete inom och utanför egen organisation
som t.ex. polis, kyrka, social m.fl. och medvetna förhållningssätt.
Framtida utvecklingsområden
Vi kommer under året att arbeta vidare med att utveckla gårdens cafeteria tillsammans med
ungdomarna på fritidsgården samt med att utveckla en trivsam miljö på fritidsgården på
Karlsängskolan.
Lärdomar
Utöver vad som har framkommit tidigare i texten finns det vissa lärdomar kring undervisningen
och verksamheten inom skola, förskola och skolbarnsomsorg som är gjorda på enheterna under
året. Några av dessa följer nedan i citatform.
Skolbarnsomsorg

En ökad medvetenhet och tydliga strategier ger resultat i verksamheten.

Fritidsbarnen har genom leken lärt sig teknik allt från hållfasthetslära, mekanik, elektronik
och robotik. När vi har byggt fritids största koja har barnen prövat sig fram vilken
konstruktion som är bäst när man bygger över ett större avstånd. Alltså hur man behöver
bygga för att inte taket ska rasa ner i huvudet på en….Teknik är kul! Teknik finns överallt
i vardagen.
Grundskolan

Vi anser att Olweusenkäten inte räcker till som mätverktyg för trygghet/mobbning. En
elev kan vara otrygg fast hon/han inte är mobbad och det visar inte de frågor som
enkäten innehåller.

Ökade förväntningar och ett ökat kunskapsfokus från alla håll tycks avspegla sig i
måluppfyllelsen.

I och med den nya läroplanen har vi fått en medvetenhet om de fem förmågorna och
deras betydelse för lärandet.

Vi ser att när vi mött elevernas behov har deras arbetslust ökat. Det har varit nyttigt att
medvetandegöra eleverna om hur de bäst lär sig och när de känner mest glädje i arbetet.
29
Förskolan

Planerade uteaktiviteter på gården varje vecka har gjort att de äldsta barnen tycker att
det är lustfyllt och spännande att gå ut vid dessa tillfällen. Vi har även upplevt att
samarbetet mellan avdelningarna har ökat.

Vi har lärt oss att trygghet ser olika ut från person till person utifrån vilken situation som
råder för tillfället.

Vår lärdom är att det ibland kan vara lärorikt för barnen att känna att något inte är roligt.
Det ligger t.ex. ett värde i att ha tråkigt och då tillsammans med andra tänka ut något
roligt att göra.

Vi har sett att pedagogerna har uppfattat begreppet bestämma på ett annat sätt än
barnen. När barnen får frågan ”får du bestämma på förskolan” så tycker en del att de inte
får bestämma…Vi har förstått att detta inte är det viktigaste, att de förstår när de
bestämmer, utan att de har inflytande så att verksamheten känns meningsfull för dem.

Vi har genom observationer sett att barn har olika förmågor och behov att ta sig in i en
pågående lek. En del barn behöver mer vuxenstöd, andra mindre, beroende på barnets
personlighet.
30
Resursen
Till Resursen för barn, ungdom och familj kan man vända sig om man har ett barn/ungdom, eller
har kontakt med ett barn/ungdom, som är i behov av särskilt stöd eller om ett barn far illa eller
riskerar att fara illa. Resursens verksamhet är indelad i olika verksamhetsområden; Socialtjänst,
Familjecentral (för nyblivna föräldrar), Vingen (familjebehandling) och Elevhälsan. På Resursen
har under året arbetat två enhetschefer, där en har haft ansvar för Elevhälsan och en för övrig
verksamhet. Här arbetar socialsekreterare, psykologer, familjebehandlare, LSS-handläggare,
specialpedagoger och skolhälsovårdspersonal, totalt 25 personer. Socialtjänstens verksamhet
med familjerätt, anmälningar, ansökningar, utredningar, insatser och uppföljning är strikt
lagreglerad och följs i rapporteringar och tillsyner av Socialstyrelsen på den nationella nivån.
Kommunen har ytterst små möjligheter att inom dessa regelverk utforma och förändra innehållet.
Elevhälsan
Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning
I slutet av vårt kvalitetsarbete för 2010, under rubriken ”Reflektioner för vidare
utvecklingsområden” kom vi inom Elevhälsan fram till att vi på något sätt vid kvalitetsarbetet för
2011 ville gå vidare med att undersöka hur vi följer upp åtgärder vi föreslår kring enskilda elever
för att deras skolsituation ska förbättras.
Verksamhetens förutsättningar
Elevhälsan tillhör Resursen för barn, ungdom och familj inom
Bildningsförvaltningen i Nora kommun, där Elevhälsan representerar en av fyra grupper.
Personalen har under året haft en egen enhetschef, tre kuratorer, en psykolog, två
skolsköterskor och fem(varav en vakant) specialpedagoger, och dessa finns utplacerade i
kommunens skolor eller på Tingshuset.
Prioriterade mål
Det mål som valdes för utvärdering av kvalitetsarbetet för 2011 var: ”Att våra resurser används
på ett sätt som stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål.”
Utgångspunkten har varit ledningens frågeställning; ”Använder vi tid och resurser på rätt sätt
utifrån uppdraget” genom att söka svar på vår egen frågeställning: ”I vilken utsträckning följs
våra rekommendationer? utifrån målet som ovan angetts. Kvalitetsundersökningen skedde dels
genom personalintervjuer och dels skriftligt utredningsmaterial. Resultatet redovisas i sin helhet i
Elevhälsans bifogade kvalitetsredovisning.
Resultat
Rekommendationerna följdes i hög utsträckning i liten grupp. Det som också borde ha tagits
med i frågeställningarna är hur det fungerar för eleven i större grupper/helklass och om
situationen har blivit bättre efter Elevhälsans rekommendationer. Resurslärarna och klasslärarna
har svarat mycket olika, och en tolkning kan vara att det finns kommunikations- och
planeringsbrister samt en otydlighet i elevens lärande. Mellan speciallärare och resurspedagog
råder däremot samsyn och bra kommunikation.
31
Bedömning och måluppfyllelse
Svaret på vår frågeställning; ” I vilken utsträckning följs våra rekommendationer i gjorda
elevutredningar?”, blir således att de följs i hög utsträckning men inte fullt ut, vilket gör att
Elevhälsan har kommit fram till tre viktiga begrepp att tänka och arbeta vidare kring
Uppdrag och Mandat
Elevhälsan behöver fundera på med VAD och HUR arbetet ska ske:
Hur sker samarbetet med arbetslaget för att det ska komma eleven tillgodo?
Vad får vi för uppdrag och vad ingår i detta?
Vilka är mandaten att komma med rekommendationer och för att dessa ska följas?
Har arbetslaget rätt förutsättningar för att kunna följa Elevhälsans rekommendationer?
Utvecklingsområden
En förutsättning för att Elevhälsans rekommendationer ska följas är dels att rektor är med på
detta, dels en samsyn från ansvariga pedagoger. Elevhälsan behöver konkretisera
rekommendationerna. Detta bör göras vid träffar med arbetslaget efter genomförd elevutredning.
Alla behöver bli delaktiga i rekommendationerna inom Elevhälsan. Viktigt att teamet gemensamt
analyserar vilka rekommendationer som ska ges.
Idag finns inga rutiner för uppföljning av Elevhälsans rekommendationer. Som det är nu så
uppmärksammar antingen skolan eller föräldrarna Elevhälsan om det inte har blivit bättre för
eleven. Då sker uppföljning, men inte annars. Den kontinuerliga kutvärderingen måste bli bättre,
och rutiner för det bör skapas. En skattning för hur situationen ser ut för eleven såväl innan som
efter att rekommendationerna getts bör göras. Viktigt är också att påminna om vad som
bestämts och uppföljningen
Socialtjänst
Verksamheten under året
I Nora är situationen oförändrad när det gäller inkomna anmälningar mellan 2010-2011. Det rör
sig om ca 250 st. per år. Där görs alltid förhandsbedömningar och drygt hälften av dessa leder
till utredningar. Dessutom tillkommer utredningar i åldersgruppen 18- 20 år, som hanteras lite
annorlunda rent juridiskt eftersom det rör sig om myndiga personer där inte samma lagrum är
tillämpliga men ofta kräver mycket arbete. De familjerättsärenden som förekommer kan i vissa
fall vara mycket omfattande och avser vårdnad, boende, umgänge, faderskap och adoptioner.
Orsakerna till anmälningar, och utredningar och där en ökning i antal finns, är kriminalitet,
psykisk ohälsa och funktionsnedsättning, eget missbruk eller föräldrar med missbruk,
relationskonflikter i familjen samt våld inom familjen. Antalet utredningar som pågick under 2010
inom socialtjänsten var 83 st. I december 2011 har socialtjänsten haft ca 130 pågående och
avslutade utredningar vilket innebär en stor ökning under 2011 jämfört med 2010.
Arbetsbelastningen har lett till att en socialsekreterare flyttats från socialtjänstens
utförarverksamhet Vingen för att arbeta med utredningar, så att inte rättsäkerheten äventyras
och Nora kommun kan leva upp till lagens krav.
Utvecklingen under 2011 har inneburit en kraftig ökning av arbetsbelastning som medfört ökade
kostnader. Genom att organisatoriskt hantera problem med omflyttning av personal ökas
satsning på samverkan. Utåtriktat uppsökande arbete har medverkat till att utvecklingen
32
stabiliserats, men arbetsbelastningen ligger på en fortsatt hög nivå i jämförelse med 2010 inom
socialtjänsten.
Resultat och utvecklingsområden
Socialtjänsten har under i huvudsak senare delen av 2011 lämnat ut enkät vid avslut av
utredningar och insatser, för att kartlägga hur besökare uppfattar hjälp och kontakt hos
handläggaren. Målet är att ha verktyg för vidareutveckling och utvärdering av verksamheten.
Enkäten med svar från de besökande har sammanställts och spridningen varierar i skattning.
Tillgängligheten är ett utvecklingsområde. När det gäller förväntningar på hjälpen/rådgivningen
är det svårt att mäta med denna typ av frågor eftersom sammanhangen är så olika och vissa
krav/ önskemål inte realistiska eller möjliga att tillgodose.
Fråga
1 2 3 4
Hur upplever du bemötande du
fått av din handläggare?
3
Förstår du information du får av
sin handläggare
(skriftlig/muntlig)?
3
Anser du att din handläggare
lyssnar på dig?
3 8
Kan du prata med din
handläggare
5
6
7
15
1
5
10
8
9 10 Summa
16 27 80
141
6 14 16 27 80
146
6 14 16 18 60
130
6 14
8 27 70
136
14 16 18 60
123
12 14 24 18 50
123
om det du vill?
Får du den hjälp/rådgivning
som du anser dig behöva?
1 2 3 4
Hur svårt/lätt är det att komma i
kontakt med din handläggare?
1 2 2
Hur nöjd är du med hjälpen/
rådgivningen som helhet?
Hur väl har hjälpen/rådgivningen
uppfyllt dina förväntningar?
Tänk dig den bästa
hjälp/rådgivning
man kan få. Hur nära eller långt
ifrån en sådan hjälp är den du
fått?
5
2
1
5
9 50
133
15
28 24 27 30
125
5
6 21 40 18 20
117
4 3
33
6 21 40
Skala 1-10
där 1 är sämst
och 10 är bäst
Uträknat värde=
Antalet svarande
multiplicerat
med skattning
Ljusgrå = höga
värden
Mörkgrå =
medelvärden
Svart = låga
värden
Perspektiv för 2012.
En start av kommunal resursskola planeras under året för att möta barn/ungdomars behov av
skola, vård, behandling på hemmaplan, med stöd också till föräldrar, utan att behöva köpa
verksamhet externt.
Familjearbete –Vingen
Åtgärder för utveckling enligt föregående kvalitetsredovisning
Redan 2010 påbörjades arbetet med ökad delaktighet hos föräldrar och barn. Ett viktigt
undersökningsområde var att ta reda på om barnen verkligen upplever att de blir lyssnade på i
familjearbetet på Vingen.
Verksamhetens förutsättningar
Vingen familjebehandling arbetar både förebyggande och behandlande med familjer som har
barn/ungdomar 0 - 20 år. Här erbjuds bl.a. familjestöd, samarbetssamtal och föräldrautbildning.
På Vingen arbetar en familjepedagog, tre familjebehandlare och en psykolog. Vingen är en del i
Resursens verksamhet och finns i lokaler på Storgatan 15.
Prioriterade mål
Vi vill undersöka hur klienter tycker att vårt arbete fungerar. Detta för att vi skall kunna utveckla
och förbättra verksamheten ytterligare. Under perioden som kvalitetsarbetet pågått, har 55
enkäter lämnats ut. Vi har lämnat ut enkäter till alla som har avslutat behandling på Vingen. Två
olika enkäter har används, en till vuxna och en till barn. Barnenkäter har lämnats ut till barn från
fem år. De äldre barnen har själva fått välja vuxen- eller barnenkät.
Resultat och analys
Klienterna som besvarat enkäten har överlag varit nöjda eller mycket nöjda med det bemötande
de fått på Vingen. Det gäller även det stöd de fått samt möjligheten att utforma hjälpen så att det
har motsvarat deras behov. Övervägande del av de klienter som svarat tycker att kontakten har
varit till stor hjälp. Klienternas förtroende för Vingen är mycket stort. Alla barn som svarat på
enkäten upplever att de har blivit lyssnade på. Två barn tycker att hjälpen har varit bra och två
har svarat att den varit mittemellan. Tre barn har svarat att de tycker att det har varit bra att gå
på Vingen och ett barn tycker att det har varit mittemellan. Vi tycker att det har varit värdefullt
och intressant att få ta del av klienternas uppfattningar och synpunkter om hur arbetet på Vingen
fungerar. Vår ambition är att klienter även fortsättningsvis ska uppleva att de får den hjälp de
efterfrågar, och att vi bemöter dem på ett positivt och respektfullt sätt. Därför har vi beslutat att
kontinuerligt undersöka hur klienter uppfattar Vingens arbete.
Framtida utvecklingsområden
Framöver kommer vi att be klienter att de ska fylla i blanketten på plats och lämna i en sluten
svarslåda, för att öka svarsfrekvensen. Vi kommer även att vidareutveckla blanketten för att få
mer information som kan hjälpa oss i förbättringsarbetet.
34
Medarbetarperspektiv
Resultat
Både korttids- och långtidssjukskrivningarna ökade under året och ligger nu på de högsta
siffrorna sedan 2007. Utvecklingen är oroande och måste fortsatt noggrant följas.
Nedanstående tabell visar sjukskrivningsutvecklingen.
Antal dagar per år
Antal dagar per år
Totalt
2011
dag 1-14
1488
2011
dag 153193
4681
2010
dag 1-14
1357
2010
dag 152524
3881
2009
dag 1-14
1 404
2009
dag 152 281
3 685
2008
dag 1-14
1 527
2008
dag 152 807
4 334
2007
dag 1-14
1 365
2007
dag 153 427
4 792
2006
dag 1-14
1 296
2006
dag 154 221
5 517
Bildningsförvaltningen har under året återigen genomfört kompetensutveckling av lärare via
Lärarlyftet. Lärarlyftet har genomförts med hjälp av statliga medel och i Skolverkets regi, och har
under 2011 omfattat totalt 18 lärare som tillsammans läst 270 poäng vid högskola och
universitet. Syftet med fortbildningen är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers
måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att stärka lärarens kompetens i både ämnesteori och
ämnesdidaktik. Denna satsning har haft positiv inverkan även på lärarnas förutsättningar till rätt
kompetens. I och med att den nya skollagen börjar tillämpas from 1 juli 2011, och med förslaget
om lärarlegitimation, ställs höga krav på de formella lärarkompetenserna för att få undervisa.
Lärarlyftet antal lärare och poäng
2009 2010
VT
13
7
HT
8
14
Antal lärare
21
21
2011
15
3
18
VT
HT
Antal poäng
210
60
270
187,5
120
307,5
97
180
277
35
Nyckeltal som speglar volymer i verksamheten
Barnomsorg –
förskola
Antal
årsarb
2011
76,28
6
15,2
97,48
Antal
årsarb
2010
79,41
7
19,88
106,29
Antal
årsarb
2009
78,56
7
20,74
106,30
Barn /
årsarb
2010
5,36
5
17,86
7,68
Barn /
årsarb
2009
5,46
4,29
15,81
7,40
Antal
årsarb
Antal
årsarb
Antal
årsarb
Elever /
2010
66,49
40,2
24,44
131,13
Egna Egna Egna Elever / Elever /
platser platser platser årsarb årsarb
2009
2011
2010
2009
2011
2010
67,19
689
706
735
11,25 10,62
40,26
380
405
418
10,90 10,07
25,46
9
90
90
3,68
132,91 1078
1201
1243
10,74
9,16
2011
Grundskola F-6 61,24
Grundskola 7-9 34,85
Extra stödresurs 6,9
Summa F-9
100,34
Övrig personal
Antal
årsarb
2011
Antal
årsarb
2010
Antal Total
årsarb årsarb
2009 2011
Fritidsgård
5
5
5
Förvaltning
Rektorer
Summa
5
7
17
4,95
8,05
18
4,95
8,05
18
Förskola
Familjedaghem
Fritidshem
Summa BO
Grundskola
Antal
barn
2011
424
30
331
785
287
36
Antal
barn
2010
426
35
355
816
Antal
barn
2009
429
30
328
787
Totalt Totalt
årsarb årsarb
2010
2009
292
304
Barn /
årsarb
2011
5,56
5,00
21,78
8,01
årsarb
2009
10,94
10,38
3,53
9,35