KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING
Prästgårdsängens förskola
Förskolorna Miklagård, Skattkistan samt Pedagogisk omsorg
Läsåret 2011-2012
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET
Förskolechef/rektor beskriver
ENHET
Prästgårdsängens förskolor
TIDSPERIOD
Läsåret 2011/2012
GRUNDFAKTA OM ENHETEN
Prästgårdsängens förskolor består av:
Miklagårds förskola som har barn i åldern 1- 5 år. Barnen är fördelade i olika åldersgrupper på tre
avdelningar. De olika åldersgrupperna är 1-2år, 2-4 år och 4-5 år.
Miklagård har haft 54 barn inskrivna under hösten och några fler under våren.
Skattkistans förskola har tre hemvister samt en liten hemvist som tar emot barn som behöver vara i en
liten grupp denna hemvist samarbetar med hemvisten för de äldre barnen. Barnen är fördelade i olika
åldersgrupper på hemvisterna. De olika åldersgrupperna är 1-2 år, 2-4 år, 4-5 år. Skattkistan har haft
72 barn inskrivna under läsåret.
Pedagogisk omsorgs verksamhet bedrivs i dagbarnvårdarens eget hem, där de har en liten barngrupp i
ålder 1- 5 år. Under läsåret har det varit 15 barn inskrivna i pedagogisk omsorg. De har tillgång till en
gemensam lokal där de träffas varje torsdag förmiddag. Då delar de barnen i olika åldersgrupper vid
t.ex samlingar. Fredagar är verksamheten i lokalen.
Under mars månad fick vi öppna avdelningen Rönnbäret. Där vi tog emot 9 barn i åldern 1-5 år och
upptagningsområde var Götene tätort.
Under läsåret har vi haft inom Prästgårdsängens förskoleområde inskrivna 140 -150 barn.
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE
 Inom Prästgårdsängens förskola var det under hösten 25 personal och 28 under vårterminen.
Fördelat på olika sysselsättningsgrad.
 Inom förskolan var det på vårterminen 19 förskollärare / lärare tidiga åldrar, 1 fritidspedagog
samt 8 barnskötare inklusive viss resurspersonal.
 Inom enheten fanns också 3 pedagogisk omsorg med olika utbildning som barnskötare, annan
pedagogisk kompetens och undersköterska.
Kompetensutveckling under läsåret:
 Pedagogisk handledning via Högskolan, Skövde.
 Föreläsningar som varit gemensamma för alla förskolor.
 Förskoleventilen ”Pedagogisk dokumentation” med Camilla Thempo
 Studiebesök på förskolan Rosenhaga i Skövde
 Föreläsning Att förebygga tal- och lässvårigheter. Marianne Gutler Lindström
UNDERLAG I REDOVISNINGEN
Gemensamma underlag för förskolan eller enhetens egna mätningar:
 Ingen gemensamma brukarundersökningar eller någon egen mätning har gjorts
under läsåret.
Klagomålshantering:
Ett klagomål har inkommit angående vikariesituationen på en avdelning vid sjukskrivning. Det
åtgärdades i början av vårterminen.
2
RUTIN FÖR ARBETET MED DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET (hur arbetslagen på
enheten arbeta systematiskt för att förbättra kvalitén; hur delredovisningarna gått till, vem/vilka som varit
delaktiga osv.)
Arbetsmodell
Att utvärdera på den egna enheten
Kvalitetskriterier
Mål/
utvecklingsområden
Vägar till
målet
Utvecklingsarbetet
Åtgärder Värdering
Bevisföring
Metod
och datainsamling
Aktiviteter
vi gjort
Resultat Utvärderingsarbetet
ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING
(vilka förbättringar som har gjorts i verksamheten, vilka åtgärdsförslag från föregående år som resulterade i mål i
årets utvecklingsplan osv.)
 Skapa tid för reflektion för att möta och föra arbetet framåt.
Vi har försökt skapa tid för reflektion, men inte lyckats, vi arbetar vidare på detta.
 Fortsätta att utveckla arbetssätt, miljöer m.m. Skapa inbjudande miljöer.
Ständigt pågående arbete.
 Att vi tänker otraditionellt och tar hänsyn till barnens intressen.
Detta är pågående arbete.
 Fortsätta vara medforskande pedagoger.
Detta kommer mer och mer, en process som går framåt. Detta arbetssätt finns med i alla målen.
 Göra barnen medvetna om sitt lärande i leken.
Genom bild dokumentation.
 Ta tillvara barnens kreativitet, önskemål, behov. Fånga barnens tankar .
Pågående arbete som utvecklas mer och mer.
 Utveckla dokumentation och reflektion med barn och kollegor.
Pågående arbete / en process.
 Revidera Likabehandlingsplanen. Hur kan våra barn vara delaktiga i framtagandet ?
Vi har inte haft barnen med i framtagandet av planen, får finnas kvar till nästa år.
Förskolechefens utveckling på enheten:
 Fortsätta att utveckla organisationen inom Prästgårdsängens förskola.
På personalmöten / genom föreläsningar/ pedagogisk handledning.
 Implementera skollagen och läroplanen.
På personalmöten
 Utveckla personalmöten till mer lärande samtal.
Har gjort detta när det varit möjlighet.
3
VIKTIG KVALITATIV/KVANTITATIV INFORMATION
Förskolechef/rektor skriver
(Här infogas viktiga uppgifter, såsom statistik, nyckeltal, resultat från t ex. kund-/brukarundersökningar, intern
kvalitetsgranskning, nationella mätningar, genomförda utvärderingar osv.)
Resultat av de olika underlagen för förskolan redovisas, så som:
 Brukarundersökning
 Sociala enkäter/sociogram

Resultat av de olika underlagen för skolan redovisa, så som:
 NP åk 3, 6 och 9: Jämförelse över tid och med riket.
 Betygsstatistik åk 6-9: Jämförelse inom elevgruppen (?), över tid och
med riket.
 Meritvärde åk 9: Jämförelse över tid och med riket.
 Andelen behöriga elever till gymnasiet åk 9: Jämförelse över tid och med
riket.
 Frånvarostatistik
 Arbetsmiljöenkät åk 2, 5och 8
 Arbetsmiljöfrågor utifrån ett elevperspektiv om den specifika enheten
 Föräldraenkät

Enhetens egna mätningar redovisas:

4
UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Varje arbetslag gör en redovisning som sedan sammanställs av förskolechef/rektor.
Ett mål/sida.
MÅL
Utveckla nyanserat
talspråk, ordförråd
och begrepp samt sin
förmåga att leka med
ord, berätta, uttrycka
tankar, ställa frågor,
argumentera och
kommunicera med
andra
MÅLKRITERIER/
INDIKATORER
RESULTAT/
UTVÄRDERING
Vi vill att barnen visar en vilja
att kommunicera.
Alla barnen visar en stor vilja att kommunicera
och deras språk har utvecklats mycket sedan i
höstas.
Barnet visar med kroppsspråk,
blick eller ord att de har förstått.
Barnen följer uppmaningar, förstår enkla
instruktioner och har börjat svara på direkta
frågor.
VÄRDER
ING
Grön
Grön
ANALYS
PLANERADE
ÅTGÄRDER
Vi samtalar mycket med barnen. Vi är noga
med att alltid bekräfta och sätta ord på det de
uttrycker, vill och gör. Mycket vardagsprat. Vi
sjunger, ramsar och läser mycket. Vi har under
våren börjat använda tecken som stöd.
Fortsätta arbeta som vi gjort
förut och vara uppmärksamma
på varje barns behov.
Utveckla sagopåsar.
Vi har benämnt och använt språket i alla
möten med barnen.
Vi fortsätter att benämna och
använda språket.
Vi använder ett nyanserat talspråk och leker
med ord för att stimulera deras språkliga
utveckling.
Flera av barnen har tillägnat sig ett, för sin ålder,
rikt språk med ett stort ordförråd.
Några barn återberättar händelseförlopp och har
förmåga att leka med ord.
Barn som vågar, vill och
försöker kommunicera med både
barn och vuxna.
Barn som har ett större
ordförråd, god ordförståelse och
tydligare tal.
Barn som tidigare inte talat, talar både med barn
och vuxna enskilt och inför grupp.
Barnen utvecklar sitt talspråk och ordförråd.
Pratar med längre meningar, vågar använda fler
och svårare ord.
Fler av barnen uttrycker sin vilja och önskningar
genom ett mer utvecklat språk
Gul
Vi vuxna pratar mycket med barnen.
Vi är noga med att alla barn ska få komma till
tals.
Ger barnen tid och tillfälle att kommunicera.
Mer kommunikation mellan
pedagoger och mer effektivitet
vid avdelningsplanering.
Genom att vi bland annat läser, sjunger,
klappar stavelser och leker med språket
genom rytmik tillsammans med barnen,
stimuleras deras språkutveckling.
Samtala och kommunicera.
Läsa i delad grupp.
Sjunga mer.
Mer rim och ramsor som vi
upprepar och arbetar vidare med.
Lyssna aktivt på barnen.
Mer rytmik, namn- och ordlekar.
Matsituationen upplevs ibland som stressig
vilket gör att tiden inte riktigt finns till dialog
med barnen.
Vi ska bli mer uppmärksamma
på barnens språkutveckling.
Medvetenhet hos oss pedagoger om barnens
behov för att kunna/våga kommunicera stärker
barnen.
Arbetsmiljön på avdelning är mer trygg i både
personalgruppen och barngruppen under
vårterminen än på höstterminen, vilket har
5
resulterat i att barnen vågar, vill och försöker
kommunicera.
Tillsammans med Körsbär har några av de
äldre barnen haft planerade språksamlingar.
Vi har även haft vissa språksamlingar på vår
avdelning för de yngre. Detta har gjort att de
stora barnen får större utmaningar samtidigt
som de yngre blir utmanade på sin nivå.
Barnen kan ramsa, sjunga enkla
sånger
Barnen kan säga sin önskan och
återberätta
Vi hör barnen sjunga, har egna önskemål i
sång/ramsor/lekar
Grön
Barnen tar själva initiativ till att föra en dialog
och återberätta både till varandra och till
pedagogerna
Arbeta i smågrupper
Bilder och material förstärker, blir ett extra
verktyg, i vårt pedagogiska arbete i vår
verksamhet.
Introducerat bilder och annat pedagogiskt
språkmaterial
Språksamling:
Tränar barnen att säga hela
Meningar. Benämner rätt ord
I rätt form.
Samling: Alla får chans att
komma till tals. Uppmuntrar
att samtala inför andra.
Måltider: samtalar mycket
Samtala: Vi har barn som
Gärna vill diskutera med oss.
Vi uppmuntrar dem att
Samtala och föra dialog.
Läsa böcker: läser både i
Grupp och enskilt. Läser
Både bilderbok och kapitelBok.
Ordförråd
Språksamling: Pratar i hela
Meningar. Använder
Sammansatta ord. Preciserat
Djurfamiljerna.
Förstärka språket i vardagen med
mer bilder och tecken
Vi har lyssnat intresserat och aktivt på barnen.
Tillsammans med barnen har vi reflekterat och
utmanat dem i sin språk -och
kommunikationsutveckling.
Vi hör ett ökat ordförråd hos de flerspråkiga
barnen
Nyanserat talspråk
På grund tidsbrist och brist på planering och
förberedelser har vi varit dåliga på att utgå
från de enskilda barnets behov vid planerade
aktiviteter.
Vi har medvetet erbjudit och skapat aktiviteter
som lockar barnens lust att sjunga och
kommunicera och har ett tillåtande klimat
Grön
Vi har barn som gärna vill diskutera med oss.
Vi tycker det är viktigt att dialog förs både
med vuxna och med kamrater.
Vi har samling varje dag för att alla barn ska
bli sedda och få komma till tals.
Samtalet är en viktig del även i vardagen.
Finns det olika åsikter, är vi vuxna med i
samtalet för att barnen ska lära sig att lyssna
på andra.
Vi skall fortsätta som vi gör och
få med detta mål som en naturlig
del i verksamheten
Tillåtande och uppmuntrande gör att barnen
har ett rikt ordförråd.
Barn som är tystlåtna i början, blir med tiden
mer frispråkiga både mot vuxna och mot
Vi skall fortsätta som vi gör och
få med detta mål som en naturlig
del i verksamheten
6
Samling: Barnen får berätta
Mycket från sina egna upplevelser och funderingar.
Vi ställer många följdfrågor
Som utmanar barnen.
Måltider: Diskuterar saker
Som har olika betydelse.
Pratar mycket.
Samtala: Vi är närvarande
Bland barnen, vilket gör att
Samtalet är naturligt för dem.
Samtala: Vi är närvarande
Bland barnen, vilket gör att
Samtalet är naturligt för dem.
Läsa böcker
Enskild träning: Används för
Barn med annat språk.
Leken
kamrater.
Har de ett rikt ordförråd och kan uttrycka sig
minskar också konflikterna.
Begrepp
Språksamling
Samling
Här måste man mer medvetet hitta aktiviteter
om man skall få in begreppen
Vi skall fortsätta som vi gör och
få med detta mål som en naturlig
del i verksamheten. Detta
behöver utvecklas.
Lek med ord
Språksamling. Rim och ramsor, sätta ihop ord,
Tramsrimma, ordlekar, hitta namn. Sånger med
rim och ramsor. Spontana ordlekar.
Märks i vardagen att vi arbetar mycket med
språket och leker med ord. Barnen använder
det sedan spontant i sin fria lek.
Vi ser ett tydligt resultat i SITtestet, där barnen har en god ordförståelse.
Fortsätta att medvetet använda
språklig medvetenhet för att
barnen ska få en bra
ordförståelse och känna sig
trygga i samtalet med andra.
Berätta
Uttrycka tankar
Ställa frågor
Argumentera
Kommunicera
Samtalet: vi får barnen
Att förstå att alla inte tänker
Och tycker lika.
Samling: Berättar mycket om
Sina egna upplevelser och
Tankar.
Projektarbete: Vi lyssnar
Alltid in barnens funderingar.
De får också chans att
Argumentera för sina idéer
Barnen är vetgiriga och är nyfikna och vill
veta saker. Duktiga på att argumentera för sina
saker.
Vi har ett tillåtande klimat, att barnen får ställa
sina frågor och får svar.
De barn som har varit länge på avdelningen
vågar att ställa frågor och vet att man får svar.
De blir duktigare att argumentera för sin sak
med tiden.
Barnen är vetgiriga och är
nyfikna och vill veta saker.
Duktiga på att argumentera för
sina saker.
Vi har ett tillåtande klimat, att
barnen får ställa sina frågor och
får svar.
De barn som har varit länge på
avdelningen vågar att ställa
frågor och vet att man får svar.
De blir duktigare att argumentera
för sin sak med tiden.
7
Alla barn ska stimuleras till ett
rikt och nyanserat språk.
Alla barn har utvecklats utifrån sin egen förmåga.
Vi har arbetat aktivt med språket i den dagliga
verksamheten.
Vi har inkluderat och synliggjort barnens
hemspråk vid olika situationer.
Vi har använt oss utav sagor, ramsor, sång och
drama i olika språkgrupper.
Vi fortsätter att arbeta aktivt med
barnens språkutveckling
Vi pedagoger använder ett rikt och nyanserat
språk i dialog med barnen och varandra.
I en liten grupp kan de flesta av hemvistens barn
sitta koncentrerat och lyssna på en längre bok. De
kan sen återberätta dess innehåll, utifrån sin egen
språkförmåga.
Vi är inte fullt nöjda med resultatet.
Vi arbetar vidare för att hitta
bättre metoder och mötesplatser
för sagan och det ”skrivna
ordet”.
Barnen kan lyssna till en bok
med längre text (t.ex. Mamma
Mu, Pettsson och Findus, Pippi
Långstrump) och sedan
återberätta historien i enkla drag.
Vi upplever att det är svårt att hitta lämpliga
tillfällen att läsa för barnen.
Barnen ska ges möjlighet att
utveckla sin
kommunikation/språk efter sina
förutsättningar.
Barnen kan återberätta kortare delar av en saga.
Grön
Tecken används mindre, mer ord.
Barnen tycker om att göra rim och ramsor vilket
stimulerar språket.
Konsekvent arbetet med rim, ramsor, låtit
barnen återberätta sagor och ”läst ”böcker, för
oss pedagoger.
Vi ser över våra rutiner,
personalresurser och nyttjande
av lokaler.
Fortsätta jobba med att stärka
språket på de sätt vi nämnt
tidigare.
Bekräftar barnens språk.
Vi pedagoger har uppmuntrar barnen till att
kommunicera genom te.x lekar, flanosagor.
Uppmuntrar barnen att ställa frågor till sina
kompisar och andra pedagoger.
DBV
Samtal
Läser och återberättar sagor
Rollekar
Spelar spel
Sånger och sånglekar
Rimma
Social kompetens
Att barnen skall våga prata hela dagarna och
sätter ord på det de gör och upplever. Att barnen
har ett rikt språk utan att använda ”fula” ord.
Att de har roligt och vill vara med vid alla
aktiviteter.
Inte bara prata utan även lyssna på vad andra
säger.
Grön
Barnen har fått redskap att kommunicera med
tex. Tecken.
Barnen är inte rädda för att säga eller göra fel.
Alla rollekar och sånglekar görs med och utan
vår hjälp.
Barnen är bra på att hitta lösningar genom ord
istället för handling vid konflikter.
Vi har lagt ner mycket arbete att inte alla kan
prata samtidigt utan att få barnen att förstå att
det kan vara lika viktigt att lyssna som att
Prata själv.
Vi skall fortsätta att låta barnen
växa i sitt språk och sin socials
kompetens för att klara sig i
skolan och sitt fortsatta liv.
4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE , 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD
8
UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Varje arbetslag gör en redovisning som sedan sammanställs av förskolechef/rektor.
Ett mål/sida.
MÅL
Utvecklar sin förmåga
att urskilja, utforska,
dokumentera, ställa
frågor om och samtala
om naturvetenskap.
MÅLKRITERIER/
INDIKATORER
RESULTAT/
UTVÄRDERING
VÄRDER
ING
ANALYS
PLANERADE
ÅTGÄRDER
Nyfikna barn.
Barnen visar en vilja att vara med och prova på
nya saker. Även om de inte vågar första gången
så går det oftast nästa gång. Ute är barnen
intresserade av vad som händer och sker i naturen
runt omkring dem. Mycket ”prat” kring bilddokumentationen efteråt.
Grön
Vi ger dem möjlighet att prova på om och om
igen. De erbjuds många olika material och
aktiviteter. Vi är aktiva i att uppmuntra
barnens intresse för naturvetenskap.
Barnet reagerar på varmt och
kallt vatten.
Vi har utforskat vatten på flera sätt. Flera av de
äldre barnen kommenterar om vattnet är varmt
eller kallt. De yngre barnen visar att de märker av
temperaturskillnaden.
Grön
Barnen har fått använda vatten både i
rutinsituationer och planerade aktiviteter där
vi som pedagoger benämner och bekräftar
vattnets egenskaper.
Barnet reagerar på vått och
torrt.
Barnen kommenterar eller visar om kläderna har
blivit blöta. De leker ute i regnet och hoppar i
vattenpölar. Barnen häller och öser vatten med
spadar och hinkar. Inne har barnen fått
experimentera med vatten på olika sätt.
Barnen utforskar utemiljöns terräng.
Barnen är uppmärksamma på vädret och
benämner det.
Grön
Barnen har fått använda vatten både i
rutinsituationer och planerade aktiviteter där
vi som pedagoger benämner och bekräftar
vattnets egenskaper.
Vi fortsätter att utforska
och benämna.
Gul
Pedagogerna har varit lyhörda och
intresserade av barnens aktiviteter och
upptäckter, vilket som också framhålls i Lpfö
98 rev 2010.
Pedagogiska dokumentationer med
reflektioner stärker lärandet tillsammans och
leder arbetet framåt mot nya aktiviteter och
mål.
Väderbilder
Medvetet arbete med
årstider
Utomhusaktiviteter
Grön
Gården tillåter lek och utforskande av sand
och vatten.
Barnen följer fåglarna under längre tid. Vill
gärna veta vilken fågelart det är.
Vi har fått in naturvetenskap i vårt
projektarbete om fiskar och hav.
Barn tillåts att diskutera naturvetenskapliga
fenomen.
Detta sker mycket under spontana samtal vid
måltid.
Experimenterar under årstiderna t ex smälter
snö.
Synliggöra
årstidskiftningarna som
dokumenteras.
Fortsätter att bygga på
barnens intresse för
naturvetenskap.
Barnen kan se och uppleva
olikheter i naturen/årstider.
Barnen vågar, känna berätta
om sina upptäckter
Utforska
Dokumentera
Ställa frågor om
Samtal
Barnen hittar, visar, leker och frågar om insekter
och naturens material.
Vi reflekterar tillsammans.
Gå till ängen : Vi har varit Regelbundet under
hösten
Utelek, barnen upptäcker
insekter och småkryp:
Vi har mycket utav detta på
Vår gård och kan naturligt
följa deras liv.
Experimentera t ex med
vatten och sand
Se årstidskiftningar: Följs på
Gården.
Erbjuda material som ger
dem möjlighet att utforska
och använda alla sina
sinnen. Hitta på lite nya
saker. Tex. använda sin
smak och lukt.
Diskutera mer med barnen
om dokumentationen.
Vi fortsätter att utforska
och benämna.
Samling: Får in det i uppropet.
9
Diskuterar t ex vårtecken och
årstidsskiftningar.
Nyfikna barn som värnar om
vår miljö.
Medvetet synliggör barnens
Utforskande: sker genom
Dokumentation.
Vi har sorterat, återvunnit och återanvänt
material.
Gul
Vi har plockat skräp i vår omgivning i projektet
”Håll Sverige rent”.
Barnen ökar sina kunskaper
om årstiderna och deras
skiftningar samt naturens
olika kretslopp
Att barnen ska värna om sin
miljö.
Att barnen efter sina
förutsättningar ska bli
medvetna om naturens
skiftningar.
Vi följer olika kretslopp; t.ex. vatten, kompost,
grodor - från ägg till yngel och groda.
Vi har haft skräpplockar vecka.
Vi har pratat om hur man sorterar sopor, vad man
får slänga i naturen och inte.
Barnen har varit engagerade och intresserade
av vad vi har gjort i gruppen. Dessutom har
de varit kreativa och återanvänt material i sitt
skapande.
Vi jobbar vidare och
utvecklar ämnet mer.
Barnen var entusiastiska och energiska när de
gick på skräpjakt. De förfasade sig över allt
skräp som slängts i naturen.
Grön
Grön
Grodprojektet har engagerat många. Det har
varit lätt att följa hela processen på nära håll.
Barnen har varit vetgiriga och sökt mer
kunskap.
Barn och pedagoger har tillsammans varit
nyfikna och intresserade av naturens
skiftningar, hur vi kan leka med och använda
vatten.
Vi har varit i skogen varannan vecka, där har vi
följt naturens skiftningar,
samt pratat om att man ska vara rädd om djur
och natur.
Arbetet med kretslopp har
varit intressant och vi
kommer fortsätta inom
andra områden.
Fortsätta lära barnen att
vårda och vara rädd om
natur och djur.
Arbeta vidare med att
sopsortera och åka till
återvinningen
Vi har gjort besök på reningsverket och
återvinnings stationen.
Genomgående tema under terminen har varit
vatten, vi har gjort flertal olika experiment med
vatten tex frusit in vatten, färgat en tulpan.
Att barnen skall få kunskap
Barnen är nyfikna och rädda om växter och djur.
Gul
Barnen får med vår hjälp chansen att utforska
om naturen i naturen. Att
Barnen förstår årstider och väderväxlingar
och ifrågasätta samt sätta ord på olika
barnen vågar känna och
händelser.
kunna sätta ord på vad som
Vi följer upp och diskuterar vad vi ser och
sker i naturen och att vara
upplever under vår utevistelse.
rädd om naturen och djuren.
4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD
DBV
Vi skall fortsätta det
pågående arbetet och hitta
nya utmaningar
10
UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Varje arbetslag gör en redovisning som sedan sammanställs av förskolechef/rektor.
Ett mål/sida.
MÅL
Utveckla sin förmåga att
bygga, skapa och
konstruera med hjälp av
olika tekniker, material
och redskap
MÅLKRITERIER/
INDIKATORER
RESULTAT/
UTVÄRDERING
VÄRDER
ING
ANALYS
PLANERADE
ÅTGÄRDER
Att barnen vågar prova och
utvecklar sin teknik.
De tycker det är roligt att bygga och uppskattar
nytt material.
Gul
Vi märker stor skillnad på intresset av att
bygga om vi vuxna är delaktiga eller ej. Det är
ett omtyckt rum som används till mycket.
Ommöblering i rummet för att
slippa genomfarten i byggleken.
Ta fram lite nytt material.
Barnet bygger eller
sammanfogar material av
olika slag utifrån sin förmåga.
Barnen har använt Duplo, ”skumklossar”,
magneter, sittpuffar och dynor till att bygga med.
Gul
Vi har ännu inte hittat formen för att använda
rummen på rätt sätt eller hur vi ska presentera
materialet. Materialet kunde varit mer
utmanande.
Barnet skapar med olika
material och tekniker.
Barnen har använt papper, penslar, färg och lim
för att skapa både två- och tredimensionellt.
Sandlådeleken har varit populär vid utomhus.
Gul
Vi har erbjudit skapande verksamhet men inte
i den utsträckning som vi önskat.
Det är lättare att genomföra i små grupper och
detta behöver vi bli bättre på.
Barnen visar sina nyvunna
tekniska färdigheter.
Barnen har öppnat och stängt dörrar, fönster och
kylskåp. De har tryckt på skötbordet för att ändra
höjd på det. De har prövat magneter mot olika
underlag och uppmärksammat och utforskat
solkatter. Papprör har använts till att utforska
rörelse, riktning, tyngdlag, hastighet, ljud m.m.
Gul
Pedagogerna har fångat upp och dokumenterat
barnens utforskande av vardagsteknik.
Vi behöver fortsätta med att
utveckla inomhusmiljön och
skapa rum för utforskande och
upplevelser.
Vi vill erbjuda ett tillgängligt
och utforskande material som
inte är ”färdigt”.
Vi behöver planera och
strukturera upp verksamheten
bättre. Det behövs mer tid för
arbetslaget att planera och
reflektera tillsammans.
Vi tar oss tid att utveckla
barnens upptäckter och
funderingar.
Barn vågar och kan använda
material och redskap
Barnen bygger och konstruerar med olika
material och tekniker både spontant och vid
planerade aktiviteter.
Orange
Barnen har t ex lekt med:
Järnvägen
Duplo och Nopper
Byggklossar
Olika material i ateljén
Vattenlek
Snö
Kapplastavar
De har lekt med detta både i planerade
aktiviteter och spontan lek. Vi tycker oss se ett
visat större intresse från barnen när det gäller
teknik.
Barn inspirerar andra barn att
skapa och bygga.
Barnen bygger och skapar med olika typer av
material som inte alltid är självskrivna
byggmaterial t ex återvinningsmaterial,
glasspinnar osv
Det vi inte har åstadkommit är att följa den
röda tråden.
Vi skulle vilja att vi hade kunnat följa upp och
11
Använda sig av olika
byggmaterial och förstå dess
egenskaper
Vi ser en aktiv och kreativ användning av de
byggmaterial som erbjuds. Barnen hittar egna
lösningar och möjligheter.
Barnen får skapa med olika
tekniker och material
Barnen visar intresse och vilja att skapa och
pröva nya metoder
Bygga
Lego
Byggmaterial
Brio mec
Snickarvrån
Polydrom
Mecano
Kugghjul
Plus-plus
Ljusbord
Skapa
Ateljén används både i organiserat skapande och
under den fria leken.
Projektarbete får vi in olika tekniker
Grön
”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och
konstruera med hjälp av olika tekniker,
material och redskap, och” Lpfö 98 rev 2010
Grön
Om man har en tanke bakom sitt arbete, blir
det inte så ofta att man kastar sina
alster. De blir då stolta över sin produkt och
vill verkligen ta med den hem.
Konstruera
Vi erbjöd en skaparverkstad med olika material.
Vi tillhandahöll olika faktaböcker.
Vi har inbjudande miljöer med ett rikt urval av
material som ger barnen utmaningar att prova
olika tekniker. Lekmiljön skall tala för sig så
att barnen vet vad de skall göra där.
Dela på finbygg och grovbygg
för att få leken att fungera bättre.
Organisera bygglek ute.
Vi har ett rikt urval material som är synligt
och tillgängligt Detta gör att barnen gärna vill
vara i ateljén och skapa under den fria leken.
Skapandet kommer in som en naturlig del i
projektarbetens.
Medvetet mål och tanke med det man gör vet
innan vad man skall bygga
Nyfikna, kreativa barn med
skaparglädje.
gå vidare utifrån barnens önskningar och
funderingar.
Kunna inspirera barnen att bygga och skapa på
ett nytänkande sätt (inte bara med klossar på
höjden).
Vi pedagoger skulle vilja tänka i ett vidare
perspektiv och våga prova nytt.
Tillåtande förhållningssätt.
Vi har erbjudit material som utmanar barnen.
Närvarande pedagoger.
Gul
Vi erbjöd lådor för olika teknikövningar.
Barnen har varit väldigt nöjda och tyckt att det
varit roligt att skapa med limpistol/limstift.
Vi pedagoger var inte tydliga med vårt syfte
och presenterade inte materialet tillräckligt.
Vi skall vara mer observanta.
och diskutera med barnen vad de
har för tanke och syfte bakom
sitt skapande.
Vi fortsätter med
skaparverkstaden, men vi
kommer att vara tydligare med
att presentera materialet och de
olika verktygen.
Kulbana: Barnen har lärt sig bygga en bana för
att få kulan att rulla åt önskat håll.
Intresserade barn med lust att
lära sig mer om enkel
vardagsteknik.
Magnetism: Barnen har testat att fästa magneter
på olika material.
De har byggt olika konstruktioner med hjälp av
Grön
Vi har sett ett stort engagemang och intresse
hos barnen att prova på enkel vardagsteknik.
Vi planerar att göra fler
experiment och upptäcka teknik
tillsammans med barnen.
12
magneter, efter ritningar.
Mura hus: Barnen provade att mura minihus i
tegel. Det krävdes koncentration och eftertanke
för få till en hållfast konstruktion.
Datorn/Ipad: Alla barn kan hantera både dator
och Ipad på ett grundläggande plan.
Några barn har filmat sina kompisars dramaspel.
Kamera: Några barn har dokumenterat
verksamheten med kameran.
Att väcka barnens nyfikenhet.
Projekt dammsugaren:
Gjort en ljudförstärkare, värmeslinga, kulbana,
testat ljud i olika slangar bla.
Grön
Bygga
Färger
Lång-kort
Lika-olika
Bakom, framför, under och
över.
Att barnen testar konstruktionslekar. Förstår
skillnader-likheter.
Målar och blandar färger.
Vi jobbar vidare och söker nya
projekt.
Vi har erbjudit barnen tillgång till olika
material tex. återvinnings stationen.
I ateljén har vi experimenterat med olika tekniker
som papjemaché, provat att blandat färger och
annat material.
DBV
Tillåtande och medforskande pedagoger.
Gul
Vi ger barnen material och använder ord,
vägledning och är delaktiga i leken.
Vi skall hjälpa och stötta barnen
i deras olika val
4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE ,1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD
13
UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN Varje arbetslag gör en redovisning som sedan sammanställs av förskolechef/rektor.
Ett mål/sida.
MÅL
MÅLKRITERIER/
INDIKATORER
RESULTAT/
UTVÄRDERING
VÄRDER
ING
Utveckla sin förståelse
för rum, form, läge och
riktning och
grundläggande
egenskaper hos
mängder, antal, ordning
och talbegrepp samt
mätning, tid och
förändring.
Vi vill se att barnen utvecklar
sin matematiska förmåga.
En del barn ”räknar” spontant olika saker. Det har
funnits ett stort intresse för pussel. Begreppen
ingen, många, stor, liten, tung används av barnen.
De flesta förstår begreppen före och efter. Några
barn använder orden första och andra.
Grön
Vi pedagoger ser matematiken i vardagen och
arbetar medvetet med det.
Vi har använt vatten i olika former för att
utveckla de matematiska begreppen. Vi byter
ut lekmaterial då och då för att hålla intresset
vid liv.
Fortsätta arbetet som förut.
Utveckla vattenleken mer.
Barnet visar förståelse för sin
egen position i förhållande till
omgivningen.
Vi får respons som visar att barnen förstått.
Barnen pekar, säger eller tittar på det vi pratar
om. Några av barnen påtalar själva sin eller
andras position i rummet.
Grön
Vi har benämnt händelser och bekräftat det
barnen gör.
Vi fortsätter med att bekräfta,
benämna och ge fortsatta
utmaningar.
ANALYS
PLANERADE
ÅTGÄRDER
Vi har erbjudit material och aktiviteter som
stimulerar barnens matematiska förmåga.
Barnen uppskattar lekar och danser med olika
moment, t.ex. framåt, bakåt.
Barnen sorterar och
kategoriserar.
Barnen använder de sorterings- och
kategoriseringsmaterial som vi erbjuder. Flera av
barnen sorterar och kategoriserar även i andra
situationer.
Grön
Vi har erbjudit material men inte alltid haft
möjlighet att sitta med barnen i den
utsträckning vi önskat. Vi skulle ha kunnat
byta ut material oftare för att skapa ökat
intresse hos barnen.
Vi som pedagoger behöver byta
ut och förnya materialet för att
stimulera barnens fortsatta
utveckling.
Väcker intresse och förståelse
hos barn för matematik.
Vi ser barn som utvecklar sin matematiska
förmåga.
Grön
Vi arbetar vidare och utvecklar
vårt arbeta med matematik.
Väcker intresse för olika
verktyg och material som
leder till matematisk
medvetenhet.
Barnen har mer förståelse för läge, rum och
riktning.
Vi har medvetet planerat aktiviteter med olika
material som utvecklar barns matematiska
förmåga.
Exempel på aktiviteter är vattenlek, bakning,
byggrummet, gymnastik
Barnen har större uppfattning om dagens
tidsindelning, veckodagar, årstider.
Vardagliga situationer som till exempel
dukning, på- och avklädning
Samling där vi räknar barnen, drar almenacka,
firar födelsedagar,
14
Barnen kan sätta ord och visa
förståelse för begreppen och
rumsuppfattning
Barnen kan förflytta sig
mellan de olika lekmiljöerna
Vi hör och ser att barnen önskar, gör egna val,
hittar till den aktivitet som den miljön erbjuder
Grön
Vi har medvetet erbjudit en stimulerande
miljö att utmanas i. Material har lockat och
stärkt barnen. Vi har arbetat efter läroplanens
riktlinjer. Pedagogernas förhållningssätt och
materialet har bidraget till en god
måluppfyllelse
Fortsätta att arbeta medvetet med
läroplanens riktlinjer. Erbjuda
tydliga lärande miljöer som
lockar barnens lust att lära
Grön
Vi har hållit fokus på målen och därmed fått
med detta i vårt arbete.
Vi skall fortsätta som vi gör och
få med detta mål som en naturlig
del i verksamheten.
Barnen visar/samtalar på ett medvetet intresserat
sätt hur mängd/tal/tid/förändringar finns i
vardagen
Barnen själva kan uttrycka sig
om antal/mängd/tid
Rumsuppfattning
Läge
Riktning
De drar egna slutsatser
Form
Vardag – benämna:
Pussel, spel och annat
Material.
Samling: sjungit sånger,
pratat om formerna, upprop
Titta på former i samhället:
Gått runt och även dokumenterat detta.
Klippa – Rita: formgubbar
Sjunga sånger: under
Samlingen
Baka: både lera, saltdeg och
Pepparkakor.
Vi har hållit fokus på målen och därmed fått
med detta i vårt arbete.
Vi skall fortsätta som vi gör och
få med detta mål som en naturlig
del i verksamheten.
Mängd
Antal
Ordning
Talbegrepp
Almanacka
”Barnantal”
Dukning
Samling, siffror, mängd,ordningstal
Räkna
Göra pengar
Vi har hållit fokus på målen och därmed fått
med detta i vårt arbete.
Vi skall fortsätta som vi gör och
få med detta mål som en naturlig
del i verksamheten.
Mätning
Mäta barnen
Baka trolldeg och äppelpaj
Det tog för lång tid att få in uppgiften och det
gjorde att vi måste börja med andra saker.
Inte göra så stort arbete runt
Mätningen. Vi mäter dem när de
Samling: barnen har fått
uppgifter, där de fått benämna olika läge och riktningar’
Språksamling: rumsuppfattningen har kommit in
som en naturlig del.
Vardagen benämna riktning:
Kommer in logiskt i det
Vardagliga samtalet t ex
Ställ tallriken där, hämta
Instruktionsövning: utför
instruktioner från pedagoger
15
Storleksordning; diskuterat
Mycket om skillnaden störst och äldst.
Använt begreppet mycket under språksamling
Bygga sin längd, både organiserat och under fria
leken.
Mäta olika material, barnen använde detta under
arbetet i båtprojektet. Lade ut kaplastavar och
mätte hur många händer långt det blev.
Hemuppgift, Födelselängd – jämföra. Barnen
tagit med sig uppgiften om sin födelselängd.
Tidspress har gjort att mätning av barnen inte
varit prioriterat arbete. Vi har mätt och
hemuppgiften är gjord, men uppföljningen ej
slutförd.
börjar, vid jul och innan de
slutar.
Tid
Almanacka
Mattider
Klocka. barnen vill gärna veta hur lång tid det har
gått och hur visarna står när jag skall gå hem.
Före – efter, snart – nu Bekräftelse runt barnens
vardagliga sysslor samt när de skall gå hem.
Mycket av detta kommer in i dagliga arbetet
och under samtalet med barnen.
Vi skall fortsätta som vi gör och
få med detta mål som en naturlig
del i verksamheten.
Förändring
Jämförelser: under fria leken t.ex. med magneter
och våg. Magneterna jämfördes med vad som
händer om den positiva/ negativa sidorna sätts
ihop på olika sätt.
Vi har inte medvetet arbetat med detta. För
barnen är detta en sak som de upptäcker
själva.
Det vi kan göra är att synliggöra
för barnet att de upptäckt en
förändring.
Barnen använder sig av
prepositioner och olika
lägesbenämningar i sin
kommunikation med andra.
Vi har medvetandegjort barnen om prepositioner.
Vi hör att de använder dem mer frekvent i sitt
vardagsspråk.
Grön
Vi pedagoger har arbetat medvetet och
engagerat mot de uppsatta målen samt att vi
tagit tillvara på barnens egna intressen.
Vi fortsätter med fokus på
matematiken i vardagen och
bygger vidare på den grund vi nu
lagt.
Vi tar tillvara på barnens
intressen inom matematiken
Gul
Vi pedagoger skulle mer medvetet jobbat med
olika matematik begrepp.
Pedagogerna behöver tänka och
jobba mer medvetet med
matematiken.
Barnen förstår och kan
benämna fem olika former
(cirkel, oval, kvadrat,
rektangel och triangel)
Barnen har utvecklat sin
matematiska medvetenhet.
Flertalet av hemvistens barn kan namnge dessa
former.
De tittar på sin omgivning med mer säkra och
medvetna ”ögon”, vad gäller former.
De har räknat på olika vis, bl.a. antal barn i
samlingsringen och dagens datum (ordningstal).
Vi har adderat och subtraherat enkla tal.
Barnen har lärt sig mer om måttenheter vid t. ex
bakning.
Vi har tillsammans med barnen laborerat och
mätt olika saker för att de ska förstå skillnader i
längd och höjd.
Vi räknar och mäter i olika situationer tex
slangar, längd och tjocklek på bananer, mat
upplägg.
Tid tex vid datorn.
16
Höger, vänster.
Barnen har mätt varandra, de har sått på en stega
och mätt.
Kärran är lätt när man går till biblioteket och tung
när man går därifrån.
Barnen kan se skillnad på olika former.
Barnen kan bedöma mängd och längd.
Vi tillhandahåller material men det är barnen
som gör utforskning och är inte rädda för att
misslyckas utan hjälps åt för att hitta rätta
lösningar.
Barnen hjälper till vid till exempel dukning
och räknar hur många barn som skall äta.
Barnen räknar ut hur många tallrikar, glas och
bestick som behövs.
4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE ,1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD
DBV
Tal
Längd
Vikt
Geometri
Spel
Gul
Vi skall fortsätta att ha med
barnen vid alla verksamheter
hela dagen. Och att sätta ord på
allt vi gör samt ge barnen nya
utmaningar
17
UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Varje arbetslag gör en redovisning som sedan sammanställs av förskolechef/rektor.
Ett mål/sida.
MÅL
Alla på
Prästgårdsängens
förskolor ska känna sig
trygga
MÅLKRITERIER/
INDIKATORER
RESULTAT/
UTVÄRDERING
Stärkt självkänsla hos barnen.
Vi ger bekräftelse.
Vi vuxna finns i närheten.
Bra föräldrakontakt.
Stärkt språk.
Vi upplever att barnen är trygga hos oss och har
funnit sig tillrätta med både oss vuxna och
miljön.
Barnen verkar trivas och är oftast glada och
positiva när de är hos oss.
Stärker självkänslan hos barnen.
Ger bekräftelse.
De vuxna finns i närheten.
Föräldrakontakt.
Stärker språket.
VÄRDERI
NG
4
4
4
ANALYS
PLANERADE
ÅTGÄRDER
Vi lägger mycket tid på inskolningen, både för
barn och föräldrar.
Vi finns nära barnen.
Ser det kompetenta barnet. Möter var och en
utifrån sin nivå. Bemöter alla med respekt.
Fortsätta som förut
Vi försöker att finnas tillhands och tillgodose
barnens behov. Vi väver in omsorg och
lärande i det vi gör under dagarna.
Vi fortsätter att vara bra
förebilder.
Barnen får stå i centrum och bli sedda vid t ex
födelsedagar, bjuda på frukt osv.
Om barnen känner sig osäkra i början låter vi
dom få den tid de behöver.
Vi uppmuntrar och stärker barnen till att bli
mer självständig genom att se, lyssna, finnas
nära, bekräfta osv
Samtala och kommunicera.
Lyssna aktivt på barnen.
Lyssnar och visar respekt för
föräldrarna.
Vi har daglig föräldrakontakt i tamburen vid
lämning och hämtning.
Vi vuxna pratar mycket med barnen.
Vi är noga med att alla barn ska få komma till
tals.
Ger barnen tid och tillfälle att kommunicera.
Barn och föräldrar vill komma till förskolan och
är positiva.
Barnen utvecklat sin självkänsla och sociala
kompetens.
Pedagogerna ger information om verksamheten
och förskolans roll via verbal dialog, tolk, möten
och informationspapper.
Orange
Arbetslaget lägger medvetet stor vikt vid att
alla ska känna sig lika mycket värda i vår
verksamhet. Pedagogerna använder därför
många olika ”verktyg” för att möta föräldrarna
och barnen.
Visa fler bildspel från vår
verksamhet i vår digitala
fotoram.
Alla känner inte till likabehandlingens
innehåll pga språkförbistringar.
Vi önskar få
likabehandlingsplanen översatt
på fler språk.
Stärker självkänslan hos barnen.
18
Ger bekräftelse.
Vi vuxna finns i närheten.
Daglig föräldrakontakt.
Stärker språket.
Inget barn eller
medarbetare får
utsättas för kränkande
behandling eller
diskriminering
De flesta har ett vårdat språk
och ett trevligt uppförande.
Vi stärker barnens självkänsla när de är
delaktiga i sin egen vardag.
Vi lyssnar in och uppmuntra alltid barnen. Ger
dem bekräftelse när vi utgår från deras tankar i
projektarbetet.
Tamburkontakten är en viktig del av vår
verksamhet.
Tydliga med vilket språkbruk vi använder.
Vi stärker barnens självkänsla
när de är delaktiga i sin egen
vardag.
Vi lyssnar in och uppmuntra
alltid barnen. Ger dem
bekräftelse när vi utgår från
deras tankar i projektarbetet.
Tamburkontakten är en viktig
del av vår verksamhet.
Tydliga med vilket språkbruk vi
använder.
Vara lyhörd för om någon inte
mår bra
Vi har en bra stämning både i personal- och barn
grupp
3
Den vuxne föregår med gott exempel.
Vi har tydliga gränser.
Samtalar med barnen och varandra om hur
man är mot varandra.
De yngsta förskolebarnen är i en fas där de testar
var gränserna går för ett fungerande socialt
samspel.
3
Det är viktigt att vara närvarande vuxna och
bra förebilder.
Vi fortsätter att vara bra
förebilder.
Den vuxne föregår med gott exempel.
Tydliga gränser.
Samtalar med barnen.
4
Vi är observanta om någon utsätts för
kränkande behandling eller diskriminering och
tar tag i detta direkt. Diskuterar både i
personalgruppen och tillsammans med barnen.
Fortsätter att vara observanta och
betonar det som är positivt.
Vi visar tydliga gränser vid negativt beteende
och lyfter det som är positivt.
Vi är goda förebilder för barnen.
Vi har tydliga gränser.
Samtalar med barnen.
Alla barn ska vara
välkomna till vår
förskola.
Lika bemötande för alla
Vi är lyhörda för barnens och föräldrarnas behov.
Alla blir sedda och bekräftade
Vi tolererar inte att någon utför kränkande
handlingar.
Uppmärksammar om något barn uttrycker sig
illa till någon annan.
3
Vi accepterar olikheter
och ser det som en
tillgång för
utvecklingen.
Vi upplever att barn och föräldrar är trygga i
verksamheten på förskolan
Det som är svårt är när föräldrarna inte har det
svenska språket. Vi lägger stor vikt vid
tamburkontakten. Försöker berätta lite positiva
saker om varje barn när de hämtas
Fortsätta som tidigare
Använda tolk vid behov. Tänka
på att man är extra tydlig.
Använda bilder som redskap vid
exempelvis samtal.
Vi har försökt att bemöta barn och föräldrar
utifrån deras olika behov.
Vi bemöter alla på ett respektfullt sätt.
3
Kommunikation och information försvåras på
grund av olika modersmål och varierande
språkkunskaper.
Vi fortsätter att bemöta alla på
ett respektfullt sätt.
Information från förskolan skall
erbjudas på olika modersmål.
19
Exempel på information är
likabehandlingsplanen,
informationsfoldrar och
kommunala bestämmelser
angående förskoleverksamhet.
Lyhörda för barnens och
föräldrarnas behov.
Alla blir sedda och bekräftade.
Vi är lyhörda och möter barnens behov och tar
tillvara på deras kompetenser.
4
Vi är positiva till en mångkulturell miljö.
Fortsätter att ha ett öppet och
positivt förhållningsätt.
Vi uppmuntrar och tar tillvara på barnens och
föräldrarnas kultur.
Pedagogernas ser och möter kompetensen hos
barnen och lyfter och bekräftar den
Vi upplever en ”vi-känsla” i barngruppen.
Vi är lyhörda för barnens och föräldrarnas
behov.
Alla blir sedda och bekräftade.
Våra barn vill alltid komma till vår avdelning.
Ser varje barn som en egen individ och
bemöter dem där efter.
Fortsätta som tidigare
4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE ,1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD
20
ANALYS AV LÄSÅRETS KVALITETSARBETE
Görs av förskolechef/rektor
Här sker en summering av prioriterade utvecklingsområden (i punktform) och förslag till åtgärder inför
kommande års kvalitetsarbete. Här ska också framgå hur förskolechef/rektor bedriver utvecklingsarbete på
enheten. Enhetens behov av kompetensutvecklingsinsatser bör framgå.
Utveckla språklig medvetenhet.
- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,
berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med alla.
Pedagogerna arbetar mycket med språket i olika situationer. Inom vårt område finns många barn med
annat modersmål än svenska och det gör att vi måste arbeta medvetet och kreativt med
språkutveckling. Pedagogerna samtalar mycket med barnen, leker med ord. Pedagogerna är noga med
att alla barn får komma till tals samt ge barnen tid och tillfälle att kommunicera. Några grupper har
använt bilder och tecken som förstärkning av språket, allt utifrån barnens olika behov.
Vi ser att barnen är vetgiriga och är nyfikna och vill veta saker. Duktiga på att argumentera för sina
saker. Vi har inkluderat och synliggjort barnens hemspråk vid olika situationer.
Det gemensamma resultatet för detta mål är: Mycket hög måluppfyllelse.
Att arbeta vidare med:
 Fortsätta med språkutveckling som en naturlig del i verksamheten. Använda
specialpedagogens specialkunskaper inom området. Arbeta i små grupper.
Väcka nyfikenhet och intresse av naturvetenskap.
- utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala
om naturvetenskap.
Med de yngsta barnen har pedagogerna gett barnen möjlighet att prova på om och om igen. Det har
erbjudits många olika material och aktiviteter.
Diskussioner om naturen och dess växlingar har resulterat i ökad medvetenhet hos barnen om
naturvetenskap Barnen har utforskat mycket inom naturvetenskap vid spontant uppkomna situationer.
Pedagogerna har också varit lyhörda och intresserade av barnens aktiviteter och upptäckter. Genom
pedagogisk dokumentation där man gör reflektioner tillsammans med barnen gör att lärandet stärks
och nya aktiviteter och mål uppstår. I projektarbeta som varit i de olika grupperna har det kommit in
naturvetenskap, t.ex. ”fiskar och hav” samt ”grodprojektet” barnen har varit vetgiriga och sökt mer
kunskap. Förskolornas gårdar ger också goda möjligheter till naturvetenskaplig forskning.
De barn som gick på skräpjakt förfasade sig över allt skräp som slängs i naturen.
Det märks att det mer medvetet arbetats med naturvetenskap i verksamheten.
Detta bör finnas med i verksamheten och fördjupas under nästa läsår.
Det gemensamma resultatet för detta mål är: Mycket hög måluppfyllelse. Någon avdelning / hemvist
känner att de inte riktigt nått upp till full måluppfyllelse utan hamnat på hög måluppfyllelse och
behöver arbeta vidare med målkriterierna.
Att arbeta vidare med:
 Erbjuda material som ger dem möjlighet att utforska och använda alla sina sinnen. Ta tillvara
på det som barnen visar intresse för inom naturvetenskap, bli medforskande pedagoger. Att vi
dokumenterar hela händelseförloppet och samtalet runt frågeställningen. Medvetet arbete med
årstider. Utomhusaktiviteter. Synliggöra årstidskiftningarna som dokumenteras.
21
Väcka nyfikenhet och intresse av att använda olika tekniker.
- utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,
material och redskap.
Det märks ett större intresse bland barnen när det gäller teknik.
Bland de yngre barnen märker pedagogerna skillnad på intresset av att bygga om de vuxna är delaktiga
eller ej. Det har erbjudits inbjudande miljöer som gett barnen utmaningar att prova olika tekniker.
Lekmiljön skall tala för sig så att barnen vet vad de skall göra där.
Eftersom materialet har varit synligt och tillgängligt för barnen inspireras de att våga pröva. Det har
funnits ett tillåtande förhållningssätt.
Mycket utav skapandet kommer naturligt in i de olika projektarbetena. Barnen har visat ett stort
engagemang och intresse av att prova på enkel vardagsteknik. Pedagogerna har försökt att så mycket
som möjligt fångat upp och dokumenterat barnens utforskande av vardagsteknik. Samtidigt önskar
pedagogerna att de ännu mer kunnat följa upp och gå vidare utifrån barnens önskningar och
funderingar.
Det gemensamma resultatet för detta mål är: Medel/låg måluppfyllelse
Att arbeta vidare med:
 Fortsätta utveckla inomhusmiljön och skapa fler rum för utforskande och upplevelser. Erbjuda
ett mer tillgängligt och utforskande material. Fler tydliga lockande miljöer Lekmiljöer och
material ska introduceras. Diskutera med barnen vad de har för tanke och syfte bakom sitt
skapande samt utveckla barnens upptäckter och funderingar. Ta tillvara på det som barnen
visar intresse för inom teknik. Inspirerade pedagoger.
Det är viktigt för arbetslaget att skapa tid för planering och reflektion tillsammans.
Organisera bygglek ute.
Förståelse för matematik.
- utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos
mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
Pedagogerna har medvetet erbjudit en stimulerande miljö att utmanas i. Material har lockat och stärkt
barnen. Pedagogernas förhållningssätt och materialet har bidraget till en god måluppfyllelse
Pedagoger har arbetat medvetet och engagerat mot de uppsatta målen samt att vi tagit tillvara på
barnens egna intressen. Barnen utforskning och är inte rädda för att misslyckas utan hjälps åt för att
hitta rätta lösningar.
Det gemensamma resultatet för detta mål är: Mycket hög måluppfyllelse.
Att arbeta vidare med:
 Arbetar vidare och utveckla arbetet med matematik. Fortsätta med att bekräfta, benämna och
ge fortsatta utmaningar. Fortsätta som vi gör och få med detta mål som en naturlig del i
verksamheten.
Alla har lika värde:
Likabehandlingsplanen har varit anslagen i tamburerna så föräldrarna har haft möjlighet att ta del av
innehållet. Med barnen pratar man om allas lika värde. Det arbetas med målen i planen men de följs
inte upp kontinuerligt. Viktigt att planen är levande i alla arbetslag och följs upp.
22
Utvecklingsbehov:
 Utvecklingssamtal / föräldrasamtal
 Fördjupning i matematik
 Pedagogisk dokumentation
 Barnens delaktighet i planen mot diskriminering och kränkande behandling.


Skapa reflektionstid
Fortsätta utveckla de pedagogiska miljöerna.
23