Det sociala landskapet
Magnus Nilsson
Det sociala landskapet – vad är det?
•
•
•
•
Består av interagerande delar
Helheten framträder bara på avstånd
De olika delarna har olika påverkan på varandra
Hur lanskapet ser ut är perspektivberoende
Finns samhället?
• Samhället finns inte eftersom det inte går att avgränsa…
• Men vi agerar som om det fanns och skapar det då
Vem bestämmer?
• ”Samhället bärs upp genom enskilda människors handlingar, men
det är ofantligt många människor som utgör olika handlingar
samtidigt och långt ifrån med samma syften.” s.13
organisationer
• Det är i hög grad i organisationer som sociala positioner upprätthålls
och samordnas
• Fyra typer av organisationer:
–
–
–
–
Stater
Företag
Frivilligorganisationer
Familjer/släkter
Organisationer
• Organisationer byggs upp av fyra element:
–
–
–
–
tillhörighet
Kollektiva resurser
Regler
kontroll
Tillhörighet
• Exempel på organisationer är familjer och släkter, stater, företag och
frivilligorganisationer
• Antingen tillhör man en organisation eller inte – men oklara tillstånd
finns också
• Tillhörighet innebär ett löfte om att komma tillbaka och släppas in
• Tillhörighet kan vara obligatorisk eller frivillig
Kollektiva resurser
• Medlemskap i en organisation ger tillgång till kollektiva resurser
• Tillgången till resurser motiverar människor att stanna kvar
Organisationer har specifika regler
• Reglerna skapar organisationen som organisation
• Regler skapar förutsägbarhet och stabilitet över tid
Kontroll
• Organisationer strävar efter kontroll av sin omgivning – både
materiellt och socialt
• Semiorganiserade fält, ex. varuhus, svagare organiserade och
kontrollerande
Maktrelationer och maktresurser
• Makt uppfattas oftast som något negativt
• Makt är också produktivt
• Makt innebär att få en aktör att agera utifrån mina intressen, inte
nödvändigtvis sina egna
• Makt är en relation
• Makt och motstånd finns överallt
Maktrelationer och maktresurser
• Grunden för en maktrelation är någon form av beroende.
• Tillgång till och kontroll över resurser skapar beroendeförhållanden
• Olika resurser har olika möjlighet att omsättas i makt
Staten som organisation
• Statens ursprung i behovet att försvara sig
• Staten som organisation har stärkt sin makt och inflytande genom
historien
• Utmärkande för staten är våldsmonopol, det avgränsade
geografiska rummet, möjlighet att beskatta och reglera tillhörighet
och rättigheter genom medborgarskapet
• Statens legitimitet ligger i hur väl den lever upp till de förväntningar
medborgarna har på den
Staten som organisation
• Staten är ett uttryck för de maktrelationer som genomsyrar
samhället
• Staten är trögrörlig och historiska maktrelationer konserveras i
statens funktionssätt
Staten som organisation
• Medborgarskap håller samman människor och stänger ute andra
• Medborgarskapet är källan till individens rättigheter – staten är den
som ska garantera rättigheterna
• T. H. Marshall delade in medborgarskapet i tre delar: det civila, det
politiska och det sociala medborgarskapet
• Det sociala medborgarskapet är grunden för välfärdsstaten
Teknisk förändring och samhällsförändring
• Tekniska förändringar har stor betydelse för samhällsförändring
Kultur och samhälle
• Kulturbegreppet refererar till hur vi gör världen begriplig – till skillnad
från de materiella/organisatoriska aspekterna av samhället
• Kultur är mångfacetterat
• Kulturbegreppet delas in i tre delar: kunna, böra och vilja
Kultur och samhälle
• Ett relativt glapp mellan kultur och samhälle
• En anledning till detta är den ökade kulturella rörligheten som bland
annat nya medier bidragit till
• I allt högre grad får vi själva skapa vår mening
• Kultur och samhälle knyts samman på två sätt
– Institutionalisering
– Internalisering
Aktör och struktur
• Diskussionen om relationen mellan aktör och struktur skär genom all
samhällsvetenskaplig forskning
• Är människan strukturerad eller strutkruerande
Livsloppsperspektiv
• Livsloppsperspektiv ser individen ur ett temporalt perspektiv
• Livsloppsperspektivet sätter in individen i en samhällstruktur för att
förstå det levda livet.
• Att åldras är en social process
Klassteorier och klasskillnader
• Klass handlar om olika villkor och tillgång till resurser beroende på
var man befinner sig på arbetsmarknaden. Ekonomiska och sociala
villkor hänger ihop.
• Klassbegreppet har haft stor betydelse för både politik och
vetenskap
• I Sverige har man också använt begreppet socialgrupp
Klassteorier och klassskillnader
• En individs klasstillhörighet hänger ihop med nuvarande yrke, men
också med familjesituation, utbildning och uppväxtmiljö.
• Klasstillhörighet leder till likartade erfarenheter
• Habitus är ett begrepp som pekar ut hur människor formas av
klasstillrhöigheten
Klassteorier och klasskillnader
• Utgångspunkt i Karl Marx, men även andra har formulerat
klassteorier
• Konflikten mellan arbete och kapital – människors behov och
drivkraften att skapa maximal vinst – är det som driver
samhällsutvecklingen framåt.
Klassteorier och klasskilnader
• Kritik mot Marx
– Skiljelinjen går inte längre mellan kapitalägare och arbetare
– Konflikter finns på flera olika plan mellan olika skikt av anställda.
– Teorin om konflikten mellan kapital och arbete kan inte förklara allt i
samhället så som många marxister tänkt sig
Klassteorier och klasskillnader
• Uppdelning av yrken i relation till den anställdes beslutsutrymme är
praktiskt för att förstå klassdimensionen i olika yrken.
• Exempel:
– Aktiva yrken med höga krav och stort beslutsutrymme’
– Passiva arbeten med låga krav och litet beslutsutrymme
Klassteorier och klasskillnader
• ”Den nya medelklassen” – högre tjänstemän som fungerar som
arbetsgivarens ställföreträdare på arbetsplatsen
• Expertkunskaper ger en relativ frihet i relation till arbetsgivaren
Könssegregering och mansdominans
• Manligt och kvinnligt varierar geografiskt och över tid
• Män och kvinnor intar olika positioner i yrkeslivet
• Arbetsplatser dominerade av kvinnor har i allmänhet lägre status än
de som domineras av män
• Män tenderar att befinna sig högre upp i hierarkier än kvinnor
• Detta benämns ofta som horisontell och vertikal segregering
Könssegregering och mansdominans
• De mest könssegregerade yrkena är arbetaryrken, i arbeten med
låga utbildningskrav
• De minst könssegregerade yrkena är de som kräver högre
akademisk utbildning
• Svårt att välja yrke som är associerat med det kön man inte tillhör
• Starka sanktioner mot den som avviker
Etnicitet och invandring
•
•
•
•
Sverige beskrivs oftast som homogent i ett historiskt perspektiv
Det har dock alltid funnits minoritetsgrupper i Sverige
Sverige var under lång tid ett land människor migrerade från
Efter andra världskriget har Sverige blivit ett land människor i större
utsträckning har immigrerat till
Etnicitet
• Etnicitet som kulturella särdrag och kännetecken
• Etnicitet som gränsdragningsprocess utifrån geografi,
handlingsmönster och utseende
• Etnicitet är en föränderlig process
• Svårt att bli accepterad som ”riktig svensk”
Sammanfattande ord
• Samhället som summan av olika system/organisationer som är
sammanlänkade genom maktrelationer
• Organisationer organiserar samhället
• Organisationer definieras av fyra aspekter
–
–
–
–
Tillhörighet
Kollektiva resurser
Regler
Kontroll
Sammanfattande ord
• Fyra (fem) faktorer av stor betydelse för hur livet gestaltar sig är:
–
–
–
–
–
Livslopp
Klass
Genus
Etnicitet
(plats)
