Den här rapporten innehåller delar av de redovisade resultaten och kan därför ses som ett komplement till den presentation av resultat som finns på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Rapporten ger en samlad bild av hur undersökningen genomfördes. Vi presenterar resultaten på nationell nivå för att underlätta för aktörer på regional och lokal nivå att göra fortsatta jämförelser av sina resultat med resultaten för hela landet. Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa. Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Hösten 2009 genomfördes en enkätundersökning av den psykiska hälsan bland alla barn i Sverige i årskurs 6 och årskurs 9. Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen återrapporterat resul­ taten från den undersökningen till kommuner, landsting och regioner. Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009 R 2011 :09 Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm R 2011:09 [email protected] www.fhi.se ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-813-5 (pdf) ISBN 978-91-7257-814-2 (print) Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009 © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:09 Upplaga 2 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-813-5 (pdf) ISBN 978-91-7257-814-2 (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com FOTO INLAGA: s 48, s 69, s 80 Matton.se, övriga bilder photos.com GRAFISK PRODUKTION: AB typoform TRYCK: Elanders Sverige AB, Mölnlycke, 2011 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 8 Summary 10 Inledning Läsanvisning 11 Psykisk ohälsa och psykisk hälsa 12 Referenser 13 14 Del 1. Psykisk ohälsa 1.1 Redovisning av den psykiska hälsan med fokus på gruppen elever med betydande problem 15 1.2 Öppna jämförelser på kommunnivå 22 1.3 Redovisning av den psykiska hälsan för hela elevgruppen 29 1.4 Sammanfattning psykisk ohälsa 38 Referenser 39 40 Del 2. Skola och inlärning 2.1 Resultat från kartläggningen som gäller skola och inlärning 42 2.2 Samband mellan skola, inlärning och psykisk ohälsa 47 2.3 Sammanfattning: skola och inlärning 47 Referenser 48 49 Del. 3 Familj och fritid 3.1 Resultat från kartläggningen som gäller familj och fritid 50 3.2 Samband mellan barnens familjerelationer och fritid och psykosomatiska symtom 55 3.3 Sammanfattning: familj och fritid 55 Referenser 56 57 Del 4. Levnadsvanor 4.1 Resultat från kartläggningen som gäller levnadsvanor 59 4.2 Samband mellan levnadsvanor och psykosomatiska symtom 68 4.3 Sammanfattning: levnadsvanor 68 Referenser 69 70 DEL 5. MOBBNING OCH SOCIAL ISOLERING 5.1 Resultat från kartläggningen som gäller mobbning 72 5.2 Samband mellan mobbning och psykosomatiska symtom 79 5.3 Sammanfattning: mobbning 79 Referenser 80 81 DEL 6. ÅTERKOPPLING OCH ANVÄNDNING AV RESULTATEN FRÅN KARTLÄGGNINGEN LOKALT OCH REGIONALT 6.1 Att mäta och förstå hälsoläget 82 6.2 Lokal reflektion över resultaten och koppling till andra datakällor 83 6.3 Exempel på arbetet med kartläggningen på lokal och regional nivå 84 Referenser 85 86 DEL 7. OM UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE OCH BEARBETNING AV DATA 7.1 Urval 87 7.2 Datainsamling 87 7.3 Enkäten 90 7.4 Bearbetning av insamlade data 93 7.5 Former för presentation av kartläggningens resultat lokalt, regionalt och nationellt 93 Referenser 98 99 Analys och slutsatser 101 Bilagor Bilaga 1. Andelen elever inom färgfälten i rosdiagrammen 101 Bilaga 2. Kidscreen-index 104 Bilaga 3. Styrkor och svagheter (SDQ)-index 109 Bilaga 4. Enkätformuläret 120 Förord en enkätundersökning av den psykiska hälsan bland alla barn i Sverige i årskurs 6 och årskurs 9. Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen rapporterat resultatet från totalundersökningen tillbaka till kommuner, landsting och regioner. Den här rapporten syftar till att ge en samlad återrapportering till regeringen av undersökningens genomförande och resultat på nationell nivå. Författare till rapporten är Lilly Augustine, Petra Löfstedt, Jenny Telander och Miaomiao Zhu. Andra viktiga bidragsgivare till denna rapport är Curt Hagquist från Karlstads universitet, som har genomfört viktiga statistiska bearbetningar, och Gunilla Eriksson på Statens folkhälsoinstitut som har skapat den grafiska presentationen av resultaten (rosdiagrammen). Rapporten har granskats av professor Anders Hjern vid CHESS, Stockholms universitet, och docent Sven Bremberg vid Statens folkhälsoinstitut samt Karolinska institutet. Rapporten bygger på den återredovisning av kartläggningen som institutet gjort till Socialdepartementet. Hösten 2009 genomfördes Östersund, maj 2011 Sarah Wamala Generaldirektör K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 5 Sammanfattning senaste decennierna har pekat på att den psykiska hälsan bland barn och unga i Sverige har försämrats. År 2009 fattade regeringen beslut om att en totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa skulle genomföras för att skapa en heltäckande bild av situationen. Samtliga elever i årskurs 6 och årskurs 9 har därför under en lektionstimme fått möjlighet att svara på en enkät om hur de upplever sin hälsa. Enkäten besvarades av drygt 172 000 elever, vilket innebär en svarsandel på 83 procent. Resultaten från undersökningen för skolor, kommuner och stadsdelar har tidigare presenterats på Statens folkhälsoinstituts hemsida, vilket har möjliggjort fortsatta analyser och jämförelser på lokal och regional nivå. I den här rapporten redovisas en fördjupad bild av resultaten på nationell nivå. Majoriteten av eleverna uppger att de mår bra. Problemtyngden ökar dock från årskurs 6 till årskurs 9, och flickor rapporterar mer psykisk ohälsa än pojkar. Det finns dock små eller inga skillnader i psykisk ohälsa som hänger samman med elevens förälders eller föräldrars födelseland eller i vilken typ av kommun (enligt SKL:s indelning) deras skola finns i. Eleverna i årskurs 6 rapporterar genomgående att de har det bra i skolan. Detsamma gäller för situationen i hemmet; andelen som har det bra hemma är större bland elever i årskurs 6 än bland elever i årskurs 9. En större andel pojkar än flickor uppger att de har det bra hemma i respektive årskurs. Andelen elever som kan göra vad de vill på fritiden är mindre i årskurs 9 än i årskurs 6. Den grupp elever som genomgående utmärker sig med att rapportera betydligt sämre psykisk hälsa är elever som anger att de inte bor hos någon av sina föräldrar. Den gruppen rapporterar även lägst trivsel både i skolan, hemma och under fritiden. Totalt rör det sig om ungefär 1 procent av eleverna som deltagit i undersökningen. I enkäten ställdes inga ytterligare frågor kring boendesituationen och det går därför inte att avgöra hur många av dessa barn som t.ex. är placerade i olika former av boenden utanför hemmet. Det finns ingen tydlig skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller levnadsvanor. Lika många i båda grupperna röker dagligen och dricker mycket alkohol minst två gånger per månad. Andelen elever som motionerar är mindre i årskurs 9 än i årskurs 6. Den grupp som inte bor med någon av sina föräldrar röker mer och dricker mer alkohol samt motionerar minst. Flickor och pojkar är i lika grad medvetna om att mobbning förekommer i klassen. De är också i lika grad utsatta för direkt mobbning eller socialt isolerade. De två grupper som i störst utsträckning är utsatta för direkt mobbning och social isolering är elever med föräldrar födda utanför Europa och elever som inte bor med någon av Flera undersökningar de 6 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A sina föräldrar. Elever som inte bor med någon av sina föräldrar rapporterade också i högre grad att mobbning förekommer i klassen. Den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa är en viktig del av ett systematiskt folkhälsoarbete. Statens folkhälsoinstitut har haft i uppdrag att stödja aktörer på lokal och regional nivå i tolkningen och användningen av kartläggningens resultat. När vi redovisat resultaten på lokal nivå i form av öppna jämförelser har målet varit att engagera olika aktörer i förbättringsarbetet. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 7 Summary Survey of mental health among children and adolescents Results of the national total population study in grades 6 and 9, autumn 2009 Several studies in recent decades have indicated that mental health among c­ hildren and adolescents in Sweden has worsened. In 2009, the government decided that a comprehensive survey of children and young people›s mental health should be ­carried out in order to obtain a complete picture of the situation. During one school lesson, all pupils in grade 6 and grade 9 had the opportunity to answer a questionnaire about their health. Over 172,000 pupils answered the questionnaire, which equals a response rate of 83 per cent. The results of the survey for schools, municipalities and city districts were pre­ sented on the Swedish National Institute of Public Health›s website. This has ­allowed further analyses and comparisons to be carried out locally and regionally. This report presents the results at the national level. The survey shows that a majority of students have good mental health. The level of mental ill health increases from grade 6 to grade 9 and girls report more mental ill health compared with boys. However, there are little or no differences in mental illness based on parents’ country of birth or type of municipality (e.g. rural area, town, large city, etc.) the school is located in. In the case of well-being in school, pupils in grade 6 consistently report that they enjoy school. The same applies to the situation at home where the proportion that had a good home life is higher among students in grade 6, compared with students in grade 9. A higher proportion of boys in each grade report that they have a positive situation at home. In the case of leisure time, the proportion of pupils who feel that they can do what they want in their spare time was higher in grade 6, compared grade 9. The group of students who consistently report significantly worse mental health was that of students who are not living with either of their parents. This group also reports the lowest satisfaction in school, at home and during their leisure time. Overall, this group comprises about 1 percent of the population of students who participated in the survey. The questionnaire, however, included no further questions about these students’ living situation, so it is therefore impossible to determine how many of these children, for example, are placed in various forms of care outside the home. Regarding lifestyle factors, there is no obvious difference between girls and boys when it comes to smoking every day and to heavy/binge drinking at least two times per month. The proportion of students who exercise/are physically active was lower in grade 9 compared to grade 6. Students who do not live with either of their parents 8 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A consistently have significantly higher prevalence of tobacco and alcohol use, and the lowest prevalence of exercise. With regard to knowledge of bullying occurring in their class, to being exposed to direct bullying and to being socially isolated, there are few or no differences between girls and boys. The two groups that stand out in terms of being exposed to direct bullying and social isolation are students with one or both parents born outside of Europe and students who do not live with either of their parents. Students who do not live with either of their parents also report knowledge of bullying occurring in their class to a greater extent compared with other groups. The national survey of children and young people’s mental health is an important part of systematic public health efforts and the Swedish National Institute of Public Health has been assigned by the government to assist actors at local and regional level in the interpretation and use of the survey’s results. Reporting of results at local level in the form of open comparisons aims to involve various stakeholders in a common issue and contribute to the improvement process. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 9 Inledning Sedan början av 1990-talet har psykiska problem blivit vanligare bland unga i Sverige (Socialstyrelsen, 2009). En viktig del i arbetet med att åtgärda situationen är att utforma ett system som gör det möjligt att följa utvecklingen av den psykiska hälsan över tid (SOU 1998:31). Det finns visserligen återkommande enkätstudier som bl.a. genomförs bland skolelever (t.ex. Skolbarns hälsovanor) men ingen av de befintliga studierna använder frågeformulär som är särskilt inriktade på psykisk ohälsa. Det är även viktigt att presentera uppgifter om psykisk hälsa på lokal nivå för att lokala aktörer ska kunna jämföra situationen i en given skola, en kommun eller ett län med övriga delar av landet. Det finns omfattande erfarenhet av att lokala uppgifter stimulerar till analyser av den lokala situationen. Exempelvis presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) så kallade öppna jämförelser av hälsoläget i olika delar av landet. Analyser av den lokala situationen har syftet att leda till åtgärder som förbättrar hälsoläget. Denna ansats kräver därmed en studie där samtliga ungdomar i en eller flera årskullar deltar. Socialstyrelsen analyserade 2005 hur en enkätstudie skulle kunna genomföras som en totalundersökning (Socialstyrelsen, 2005), och 2009 fattade regeringen beslut om att en undersökning skulle genomföras enligt Socialstyrelsens förslag. Statistiska centralbyrån (SCB) fick i uppdrag att genomföra datainsamlingen, Socialstyrelsen fick i uppdrag att förvalta de insamlade uppgifterna och Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att presentera resultaten för kommuner och landsting i en form som var lättillgänglig för lokala aktörer. Sedan mars 2010 finns resultaten tillgängliga på institutets webbplats, www.fhi.se, i form av så kallade rosdiagram för skolor, kommuner och stadsdelar. Resultaten från undersökningen finns även i tabellform på samma webbplats. Den här rapporten syftar till att ge en samlad bild av hur undersökningen genomfördes, samt att presentera resultaten från kartläggningen för hela landet. Det är första gången en totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa har genomförts på nationell nivå. Det finns därmed endast en mätpunkt och studien kan ses som en tvärsnittsstudie, det vill säga den mäter hur situationen såg ut hösten 2009. Det är således inte möjligt att säga något om förändringar över tid – huruvida den psykiska ohälsan har ökat eller minskat – utifrån denna studie. För att göra det krävs flera mätpunkter. Det finns heller inte möjlighet att dra slutsatser om orsakssamband. 10 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Läsanvisning Rapporten är tänkt att vara ett grunddokument till totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa. I rapporten presenterar vi deskriptiv statistik och redovisar hur undersökningen har gått till. Kapitlen 1–5 motsvarar de olika områdena i enkäten. Enkäten består av 42 frågor med delfrågor som är utformade för att mäta olika dimensioner av psykisk hälsa, vilka i sin tur bygger på det samlade resultatet från flera frågor. Samtliga frågor är hämtade ur välbeprövade mätinstrument. Resultaten presenteras som fem sammanvägda dimensioner av psykisk hälsa/ohälsa: (1) psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont) (2) nedstämdhet (3) koncentrationssvårigheter (4) bristande välbefinnande (5) problemens påverkan på vardagslivet. Dimensionerna ovan redovisas i kapitel 1. Resultat från enkäten om bland annat kamratskap och mobbning, familj och fritid, skola och inlärning samt om motion, tobaks- och alkoholbruk (endast i åk 9) redovisas i kapitlen 2–5. Varje kapitel börjar med en sammanfattning av de viktigaste resultaten från området. Därefter följer en redovisning av resultaten uppdelade på bakgrundsvariablerna kön, årskurs, ursprung och familjesituation. Bakgrundsvariablerna presenteras nedan i tabell 1. I kapitel 6 finns en beskrivning av återkopplingen till lokala och regionala aktörer med exempel på hur undersökningen har använts lokalt. Slutligen, i kapitel 7, finns en mer djupgående beskrivning av metoderna bakom undersökningen – hur kartläggningen har genomförts, vilka mätinstrument som har legat till grund för enkäten samt hur datamaterialet har bearbetats. Vi presenterar resultaten på nationell nivå i denna rapport för att underlätta för aktörer på regional och lokal nivå att göra fortsatta jämförelser av sina resultat med resultaten på riksnivå. I bilagorna visar vi därför tabeller med resultat enligt olika index som använts i frågeformuläret men som inte tidigare har funnits på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Utöver rapporten finns enkätformuläret och resultaten i form av så kallade rosdiagram och tabeller för varje kommun, stadsdel och skola på Statens folkhälso­ instituts webbplats. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 11 Tabell 1. Bakgrundsvariabler Bakgrundsvariabler Antal elever Flickor Åk. 6 48 254 Åk. 9 54 313 Pojkar Åk. 6 48 391 Åk. 9 54 399 Föräldrarnas födelseland Båda födda i norden 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 6345 En född i norden + en född utanför Europa 9150 Båda födda i övriga Europa 7469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa Båda födda utanför Europa 949 21 528 Familjesituation Bor hos båda föräldrarna (inklusive växelvis boende) Bor hos endast mamma 175 403 22 323 Bor hos endast pappa 4 384 Bor inte med någon av sina föräldrar 2 148 Psykisk ohälsa och psykisk hälsa Människor kan besväras av problem som uppfattas vara psykiska, exempelvis extrem trötthet, oro, irritation eller förvirring. Det finns också tillstånd som indi­ viden själv inte besväras av men som andra ser som besvärande, exempelvis ett barns svårighet att sitta still. Dessa oönskade psykiska tillstånd betecknas som olika former av psykisk ohälsa. Men avgränsningen till normala tillstånd är inte uppenbar. Trötthet under hela dagen under flera års tid uppfattas inte som normalt. Däremot kan trötthet strax innan en person går och lägger sig snarast ses som ett friskhetstecken. Uppfattningen om var gränsen går mellan det normala och det av­vikande i detta sammanhang har varierat under olika tidsperioder och olika kulturer emellan (Johannisson, 1995). 12 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A I denna rapport används omväxlande begreppen psykiska problem, psykisk hälsa och psykisk ohälsa. Samtidigt är det problematiskt att använda ett begrepp som psykisk hälsa, eftersom det avspeglar föreställningar om ett önskvärt liv. Uppfattningarna om vilket liv som är önskvärt varierar ju i ett modernt mångfaldssamhälle. Därför lägger vi fokus på ohälsa, det vill säga tillstånd som de flesta uppfattar som bekymmer­samma och motiverade att förebygga. Referenser Johannisson, K. (1995). Om nyttan av att vara sjuk. I: Qvarsell, R. & Rosén, A-S. (Red.), Om nyttan av att vara sjuk: Existentiella perspektiv på hälsa och sjukdom (ss. 9–14). Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2005). Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa – förslag till nationella och återkommande undersökningar. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 1998:31. Insatser mot psykiska problem hos barn och ungdomar. Stockholm: Fritzes. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 13 1 Psykisk ohälsa SAMMANFATTNING •• Elever i årskurs 9 rapporterar en större psykisk ohälsa än elever i årskurs 6. •• Flickor rapporterar psykisk ohälsa i större utsträckning än pojkar. •• Det finns små eller inga skillnader i psykisk ohälsa som hänger samman med vilken typ av kommun eleverna går i skolan i. •• Elever som inte bor med någon av sina föräldrar rapporterar en sämre psykisk hälsa i betydligt större utsträckning än övriga grupper. •• Kartläggningen beskriver hur situationen ser ut på lokal nivå och möjliggör öppna jämförelser. De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra. Men under de senaste årtiondena har flera undersökningar och rapporter pekat på att det har blivit vanligare att ungdomar t.ex. känner sig nedstämda, oroliga, har svårt att sova eller har värk (SOU 2010:80). Under våren 2010 presenterade Kungliga Vetenskapsakademiens hälsoutskott en systematisk genomgång av artiklar och rapporter om trender i barns och ung­ domars psykiska hälsa i Sverige. En tvärvetenskaplig expertpanel gjorde bedömningen att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet (KVA, 2010). Andelen flickor med sådana problem har i vissa fall dubblerats eller trefaldigats. Pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre har angett att de känner nedstämdhet och oro. Under den aktuella perioden minsk­ ade antalet självmordsförsök i andra åldersgrupper drastiskt, men det gällde inte för ungdomarna. Till exempel vårdades fler tonårsflickor på sjukhus för självmordsförsök än tidigare (Socialstyrelsen, 2009). KVA:s expertpanel konstaterade att den vetenskapligt grundade kunskapen om förändringar i barns psykiska hälsa var bristfällig, speciellt när det gäller yngre barn. Utifrån underlaget kunde panelen till exempel inte uttala sig om hur den upplevda psykiska ohälsan påverkade unga i deras liv. 1.1 Redovisning av den psykiska hälsan med fokus på gruppen elever med betydande problem När resultaten från en undersökning som fokuserar på psykisk hälsa ska presenteras är en möjlighet att redovisa medelvärden för de olika dimensionerna. I det här sammanhanget kan sådana medelvärden dock vara svåra att tolka, eftersom dimensionerna för psykisk hälsa innehåller företeelser som kan anses tillhöra det normala livet; det är normalt att ibland känna sig nedstämd eller ha svårt att koncentrera sig K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 15 osv. Därför är det inte heller givet att ett högt medelvärde avspeglar en miljö som är mindre gynnsam. Däremot är det klart att betydande förekomst av exempelvis nedstämdhet eller koncentrationssvårigheter inte är önskvärt och sannolikt avspeglar en mindre gynnsam livsmiljö. Definitionen av betydande förekomst av psykiska besvär är inte given. I det här fallet valdes det statistiska måttet 90:e percentilen, dvs. den tiondel av alla elever i riket (årskurs 6 och 9 sammanslaget) som har den högsta förekomsten av besvär rubricerades som elever med betydande problem. Med andra ord läggs fokus på den grupp elever som ofta eller alltid upplever besvär enligt de skalor dimensionerna bygger på (se kapitel 7 för en mer djupgående beskrivning). Våren 2010 redovisade Statens folkhälsoinstitut på sin webbplats resultaten för de fem dimensionerna av psykisk hälsa för kommuner, stadsdelar och skolor. Presentationen tog form av så kallade rosdiagram som bygger på andelen elever med betydande problem inom respektive dimension i till exempel en kommun. I dessa diagram anges inte ett särskilt värde för förekomsten av olika former av psykisk ohälsa. Fokus ligger i stället på att presentera uppgifter som gör det möjligt att jämföra skolor, kommuner och stadsdelar med varandra. Den underliggande tanken är att en relativt hög förekomst av psykisk ohälsa avspeglar en livsmiljö för barn och ungdom som är mindre gynnsam (Bremberg & Eriksson, 2010). Avsikten är således att lägga fokus på livsmiljön, inte på de enskilda barnen och ungdomarna. Det centrala motivet för denna inriktning är att förebyggande insatser också bör inriktas på miljön. Diagrammen har möjliggjort att det går att jämföra situationen i en skola eller en kommun med situationen i andra skolor och kommuner i landet. Utformningen av rosdiagrammen presenteras i detalj i kapitel 7. I det här kapitlet presenterar vi resultaten på nationell nivå för de fem dimensionerna av psykisk hälsa. I första hand presenterar vi fördelningen av svaren för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen) inom respektive dimension. Eftersom resultaten i rosdiagrammen bygger på andelen elever i en kommun, stadsdel eller skola som tillhör gruppen elever med betydande problem är syftet här att ge en fördjupad bild av hur den gruppen har svarat på enkäten. Denna redovisning kan därför ses som ett komplement till den presentation av resultat som finns på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Resultat för samtliga elever i landet, uppdelat på kön och årskurs, finns i avsnitt 1.3. 1.1.1 Resultat för de fem dimensionerna av psykisk hälsa och ohälsa Varje dimension av psykisk hälsa bygger på resultaten från flera frågor i enkäten. Här redovisas fördelningen av svaren inom de fem dimensionerna av psykisk hälsa för gruppen elever i hela landet med betydande problem (90:e percentilen). 16 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Psykosomatiska besvär Dimensionen psykosomatiska besvär grundar sig på ett mätinstrument med en så kallad PSP-skala som består av frågor kring olika psykosomatiska symtom (se kapitel 7 för en utförligare beskrivning av mätinstrumentet). I dimensionen ingår åtta frågor, vilka handlar om koncentrationssvårigheter, sömnproblem, huvudvärk, magont samt om eleverna känner sig spända, har dålig aptit, är ledsna eller känner sig yra. Frågorna utgår från hur eleven har upplevt sin situation eller sina problem de senaste sex månaderna. Svarsalternativen är (1) alltid, (2) ofta, (3) ibland, (4) sällan, och (5) aldrig. I tabell 1.1 redovisar vi andelen elever inom gruppen med betydande problem som har angett respektive svarsalternativ till frågorna i dimensionen. Totalt om­fattar det 19 646 elever. Tabell 1.1 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen psykosomatiska besvär för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent Koncentrationssvårigheter (%) Svårt att sova (%) Huvudvärk (%) Magont (%) Spänd (%) Dålig aptit (%) Ledsen (%) Yr (%) Alltid 16,9 30,2 25,4 19,3 21,9 22,5 25,8 22,3 Ofta 34,9 39,3 45,1 39,4 43,7 32,2 41,6 41,7 Ibland 36,4 21,8 22,5 28,2 27,0 28,4 23,0 25,9 Sällan 10,1 6,8 6,1 10,9 6,5 12,7 7,7 8,5 Aldrig 1,7 1,9 1,0 2,2 0,9 4,2 1,9 1,7 Nedstämdhet Dimensionen nedstämdhet grundar sig på mätinstrumentet Kidscreen. (I kapitel 7 redogörs för mätinstrumentet i detalj.) I dimensionen ingår sex frågor som utgår från hur eleven upplevde sin situation i förra veckan. Frågorna handlar om huruvida de har känt sig pressade, ensamma, trötta på allt, känt sig nere, ledsna eller att allt de gör blir dåligt. Svarsalternativen är (1) alltid, (2) ofta, (3) ibland, (4) sällan och (5) aldrig. I tabell 1.2 redovisar vi andelen elever inom gruppen med betydande problem som har angett respektive svarsalternativ till frågorna i dimensionen. Totalt om­fattar det 19 902 elever. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 17 Tabell 1.2 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen nedstämdhet för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent Känt sig pressad (%) Känt sig ensam (%) Känt sig trött på allt (%) Alltid 28,9 18,3 21,5 Ofta 32,8 31,1 Ibland 22,4 Sällan Aldrig Känt sig nere (%) Känt sig ledsen (%) Känt att allt man gör blir dåligt (%) 14,3 12,1 15,3 45,8 37,5 40,7 36,3 30,2 25,8 34,1 37,0 37,5 9,8 12,6 3,6 8,6 5,7 7,6 2,6 4,3 0,4 1,4 1,0 2,0 Koncentrationssvårigheter Dimensionen koncentrationssvårigheter grundar sig på mätinstrumentet SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire). (Se kapitel 7 för en utförligare beskrivning av mätinstrumentet.) I dimensionen ingår fem frågor, vilka handlar om huruvida eleverna är rastlösa och inte kan vara stilla länge, om de har svårt att sitta stilla eller jämt vill vrida och röra på sig, om de är lättstörda, om de har svårt att tänka sig för innan de gör olika saker samt om de kan göra klart det de arbetar med. Frågorna utgår från hur eleven har upplevt sin situation under de senaste sex månaderna. Svarsalternativen är (1) stämmer helt, (2) stämmer delvis, (3) stämmer inte. I tabell 1.3 redovisar vi andelen elever inom gruppen som har betydande problem som har angett respektive svarsalternativ till frågorna som ingår i dimensionen. Totalt omfattar det 21 684 elever. Tabell 1.3 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen koncentrationssvårigheter för ­gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent Har svårt att vara stilla länge(%) Har svårt att sitta stilla/vrider på mig (%) Är lättstörd (%) Har svårt att tänka mig för innan (%) Har svårt att göra klart (%) Stämmer helt 75,2 80,5 63,5 31,4 34,7 Stämmer delvis 23,5 18,5 33,3 62,7 61,3 1,3 1,0 3,2 5,9 4,0 Stämmer inte alls 18 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Bristande välbefinnande Dimensionen bristande välbefinnande kommer även den från mätinstrumentet Kidscreen (se kapitel 7). I dimensionen ingår fem frågor: (1) Var ditt liv bra? (2) Kände du dig nöjd med ditt liv? (3) Var du på gott humör? (4) Kände du dig glad? (5) Hade du kul? Frågorna utgår från hur eleven upplevde sin situation förra veckan. Svarsalternativen är (1) inte alls, (2) lite grann, (3) så där, (4) mycket och (5) jättemycket. I tabell 1.4 redovisar vi andelen elever inom gruppen som har betydande problem som har angett respektive svarsalternativ till frågorna som ingår i dimensionen. Totalt omfattar det 21 107 elever. Tabell 1.4 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen bristande välbefinnande för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent Livet var bra (%) Kände sig nöjd (%) Var på gott humör (%) Var glad (%) Hade kul (%) Inte alls 18,1 26,2 9,0 9,8 9,8 Lite grann 29,2 29,8 25,6 26,7 20,6 Så där 46,9 36,7 57,3 58,2 54,2 Mycket 4,4 4,0 7,0 3,9 12,4 Jättemycket 0,9 1,5 0,8 0,4 2,0 Problemens påverkan i vardagslivet Dimensionen problemens påverkan i vardagslivet grundar sig på mätinstrumentet SDQ (se kapitel 7). Frågorna mäter i vilken utsträckning besvären är störande i det vardagliga livet. I dimensionen ingår fem frågor. Den första frågan är: ”Besväras eller oroas du av svårigheterna?” Sedan ställs frågan om svårigheterna stör vardagslivet inom följande områden: (1) hemma/i familjen, (2) med kamrater, (3) i skol­arbetet, och (4) vid fritidsaktiviteter. Svarsalternativen är (1) väldigt mycket, (2) ganska mycket, (3) bara lite, och (4) inte alls. I tabell 1.5 redovisar vi andelen elever inom gruppen som har betydande problem som har angett respektive svarsalternativ till frågorna som ingår i dimensionen. Totalt omfattar det 21 837 elever. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 19 Tabell 1.5 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen problemens påverkan i vardagslivet för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent Besväras av sina svårigheter (%) Störs hemma (%) Störs med kamrater (%) Störs i skolarbetet (%) Störs på fritiden (%) Väldigt mycket 15,6 19,4 13,2 31,3 13,5 Ganska mycket 46,0 34,8 30,3 40,4 22,4 Bara lite 34,4 36,3 45,5 23,2 40,2 Inte alls 3,9 9,5 11,1 11,0 23,9 1.1.2 Andelen elever med betydande förekomst av psykisk ohälsa fördelat på årskurs, kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation I tabell 1.6 redovisar vi förekomsten av betydande problem för respektive dimension fördelat på årskurs, kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation. Förekomst av betydande problem har definierats som den tiondel av alla elever (årskurs 6 och 9 sammanslaget) som upplever störst besvär inom respektive dimension. Här redovisar vi denna tiondel uppdelad på de olika bakgrundsvariablerna. 20 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tabell 1.6 Elever med betydande problem (90:e percentilen) för varje dimension av psykisk hälsa uppdelat på årskurs, kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel i procent Psykosomatiska besvär (%) Koncentrationssvårigheter (%) Påverkan i vardagslivet (%) Nedstämdhet (%) Bristande välbefinnande (%) Flickor 8,0 6,2 7,6 7,4 7,3 Pojkar 3,6 9,1 5,2 3,6 4,6 Flickor 19,8 12,9 19,1 19,5 17,7 Pojkar 6,0 13,4 9,7 7,3 10,6 9,2 10,7 10,1 9,1 9,7 En född i norden + en född i övriga Europa 10,3 11,9 11,3 10,3 10,7 En född i norden + en född utanför Europa 11,3 12,6 13,0 11,8 13,1 7,8 9,0 9,5 8,2 8,5 10,8 12,4 14,4 13,1 12,4 9,7 9,4 12,5 11,8 12,4 8,3 9,6 9,5 8,4 8,8 Bor hos endast mamma 16,1 15,6 16,2 16,1 17,2 Bor hos endast pappa 14,7 17,1 17,2 15,8 18,2 Bor inte med någon av sina föräldrar 34,0 24,6 30,4 31,9 43,8 Åk 6 Åk 9 Föräldrarnas födelseland Båda födda i norden Båda födda i övriga Europa En född i övriga Europa + en född utanför Europa Båda födda utanför Europa Familjesituation Bor hos båda föräldrarna (inklusive växelvis boende) Problemtyngden är större i årskurs 9 än i årskurs 6, och flickorna har en större problemtyngd än pojkarna med undantag för dimensionen koncentrationssvårigheter. När det gäller dimensionen psykosomatiska besvär hamnar exempelvis nästan 20 procent av flickorna i årskurs 9 i gruppen med betydande problem. En avsevärt större problemtyngd märks också bland elever som inte bor hos någon av sina föräldrar. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 21 1.1.3 Andelen elever med betydande förekomst av psykisk ohälsa fördelat på kommuntyp Nedan redovisar vi hur andelen elever i årskurs 6 och årskurs 9 med betydande problem fördelar sig mellan olika kommuntyper för respektive dimension av psykisk hälsa. Tabell 1.7 Elever med betydande problem (90:e percentilen) för varje dimension uppdelat på kommuntyper, andel i procent Psykosomatiska besvär (%) Koncentrationssvårigheter (%) Påverkan i vardagslivet (%) Nedstämdhet (%) Storstäder 9,1 10,4 10,3 10,1 9,9 Förortskommuner 9,3 10,6 10,6 10,0 10,0 Större städer 9,3 10,2 10,5 9,4 10,5 Pendlingskommuner 9,6 11,5 10,8 9,5 9,7 Glesbygdskommuner 8,8 10,0 10,6 8,2 9,0 Varuproducerande kommuner 9,9 10,2 10,5 9,2 9,9 Övriga kommuner med fler än 25 000 invånare 10,3 11,4 10,9 9,9 10,8 Övriga kommuner med 12 500–25 000 invånare 10,4 10,5 11,3 9,6 10,8 Övriga kommuner med färre än12 500 invånare 10,1 9,6 11,0 11,0 11,9 Kommuntyp* Bristande välbefinnande (%) * Kommuntyp enligt SKL:s indelning Oavsett kommuntyp är andelen elever med betydande problem ungefär lika stor, vilket kan tolkas som att det finns inga eller mycket små skillnader som hör samman med vilken typ av kommun eleverna går i skolan i. 1.2 Öppna jämförelser på kommunnivå På senare år har det blivit allt vanligare att redovisa undersökningsresultat i form av öppna jämförelser. Tanken är att jämförelser av situationen mellan exempelvis olika kommuner ska främja och inspirera till förbättringsarbete. Öppna jämförelser bidrar även till ökad insyn och öppenhet om vad olika verksamheter åstadkommer. Här nedan redovisar vi kommunjämförelser för de olika dimensionerna av psykisk hälsa i kartform. Jämförelserna är i sin tur baserade på andelen elever med 22 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A betydande problem i en kommun i förhållande till det nationella genomsnittet. (Mer om bakgrunden till redovisningen av resultaten på lokal nivå beskrivs i kapitel 7.) De 25 procent av kommunerna som har minst andel elever med betydande problem i en dimension redovisas med grön färg medan de 25 procent som har störst andel elever med betydande problem i dimensionen får en röd markering. Kommuner med resultat nära riksgenomsnittet markeras med gul färg. Samma färgindelning har använts för att skapa rosdiagram för varje enskild skola, kommun och stadsdel (se kapitel 7). Kommuner som antingen inte deltog i studien eller hade för få elever redovisas som bortfall med en vit markering på kartorna. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 23 Bild 1.1 Fördelning av andel elever med betydande problem för dimensionen psykosomatiska besvär, kommunnivå P s ykos omatis ka bes vär 25 % av kommuner med störst problemtyngd 50 % av kommuner i mellanläge 25 % av kommuner med minst problemtyngd Bortfall 24 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Bild 1.2 Fördelning av andel elever med betydande problem för dimensionen nedstämdhet, kommunnivå Nedstämdhet 25 % av kommuner med störst problemtyngd 50 % av kommuner i mellanläge 25 % av kommuner med minst problemtyngd Bortfall K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 25 Bild 1.3 Fördelning av andel elever med betydande problem för dimensionen koncentrations­ svårigheter, kommunnivå Koncentrationssvårigheter 25 % av kommuner med störst problemtyngd 50 % av kommuner i mellanläge 25 % av kommuner med minst problemtyngd Bortfall 26 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Bild 1.4 Fördelning av andel elever med betydande problem för dimensionen bristande välbefinnande, kommunnivå Bristande välbefinnande 25 % av kommuner med störst problemtyngd 50 % av kommuner i mellanläge 25 % av kommuner med minst problemtyngd Bortfall K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 27 Bild 1.5 Fördelning av andel elever med betydande problem för dimensionen problemens påverkan i vardagslivet, kommunnivå Problemens påverkan i vardagslivet 25 % av kommuner med störst problemtyngd 50 % av kommuner i mellanläge 25 % av kommuner med minst problemtyngd Bortfall 28 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 1.3 Redovisning av den psykiska hälsan för hela elevgruppen Nedan redovisar vi hur samtliga elever har svarat på frågorna som ingår i dimensionerna för psykisk hälsa och ohälsa. Siffrorna anges i procent, uppdelat på flickor respektive pojkar och årskurs. Psykosomatiska besvär Tabell 1.8 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen psykosomatiska besvär, flickor i års­ kurs 6 (samtliga elever), andel i procent Koncentrationssvårigheter (%) Svårt att sova (%) Huvudvärk (%) Magont (%) Alltid 1,3 3,1 2,4 2,1 Ofta 5,8 9,5 9,8 Ibland 28,4 21,8 Sällan 43,8 Aldrig 18,7 Spänd (%) Dålig aptit (%) Ledsen (%) Yr (%) 1,6 2,2 2,7 1,9 7,9 6,1 6,3 9,2 6,3 19,1 17,7 19,9 14,4 23,5 15,7 31,6 31,3 30,6 35,1 28,9 34,8 27,9 32,0 35,1 39,3 34,9 45,6 27,3 45,8 Tabell 1.9 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen psykosomatiska besvär, flickor i års­ kurs 9 (samtliga elever), andel i procent Koncentrationssvårigheter (%) Svårt att sova (%) Huvudvärk (%) Magont (%) Alltid 3,6 6,3 5,4 3,7 Ofta 14,8 16,1 17,2 Ibland 40,5 27,4 Sällan 32,6 Aldrig 7,1 Spänd (%) Dålig aptit (%) Ledsen (%) Yr (%) 1,2 1,3 5,7 3,9 12,8 4,1 3,7 18,9 12,6 26,2 24,8 15,5 10,7 32,4 22,1 29,2 30,3 33,4 33,8 27,8 29,3 29,3 19,5 19,4 23,7 41,5 52,4 12,0 30,4 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 29 Tabell 1.10 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen psykosomatiska besvär, pojkar i års­ kurs 6 (samtliga elever), andel i procent Koncentrationssvårigheter (%) Svårt att sova (%) Huvudvärk (%) Magont (%) Spänd (%) Dålig aptit (%) Ledsen (%) Yr (%) Alltid 1,4 2,7 1,7 1,0 5,0 5,0 1,0 1,3 Ofta 6,3 7,4 6,5 3,7 15,9 11,5 3,4 4,5 Ibland 25,8 17,4 14,9 10,6 29,1 21,5 13,2 13,1 Sällan 40,8 30,7 30,4 28,9 30,9 30,1 35,9 28,0 Aldrig 22,1 38,1 42,7 51,8 17,5 30,3 42,5 49,1 Tabell 1.11 Fördelnings av svaren på frågorna i dimensionen psykosomatiska besvär, pojkar i års­ kurs 9 (samtliga elever), andel i procent Koncentrationssvårigheter (%) Svårt att sova (%) Huvudvärk (%) Magont (%) Spänd (%) Dålig aptit (%) Ledsen (%) Yr (%) Alltid 3,4 4,4 2,6 2,0 2,7 2,5 2,3 2,7 Ofta 9,4 8,8 6,3 3,8 5,9 4,0 4,4 5,2 Ibland 31,3 20,3 16,4 10,7 18,5 11,0 12,8 13,9 Sällan 37,0 31,3 32,7 29,5 34,6 26,2 33,8 29,1 Aldrig 15,6 31,9 38,8 50,6 34,8 52,9 43,2 45,6 30 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Nedstämdhet Tabell 1.12 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen nedstämdhet, flickor i årskurs 6 (samtliga elever), procent Känt sig pressad (%) Känt sig ensam (%) Känt sig trött på allt (%) Känt sig nere (%) Känt sig ledsen (%) Känt att man gör blir dåligt (%) Alltid 1,3 1,3 1,4 1,0 1,0 1,2 Ofta 3,5 3,8 5,2 4,1 5,0 5,1 Ibland 10,9 12,2 15,8 12,7 20,8 20,8 Sällan 24,1 22,5 31,0 24,3 39,8 42,7 Aldrig 59,0 59,2 45,8 56,2 31,9 29,4 Tabell 1.13 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen nedstämdhet, flickor i årskurs 9 (samtliga elever), procent Känt sig pres- Känt sig sad (%) ensam (%) Känt sig trött på allt (%) Känt sig nere (%) Känt sig ledsen (%) Känt att man gör blir dåligt (%) Alltid 7,8 3,0 4,3 2,3 2,0 2,6 Ofta 17,0 7,9 15,1 9,3 11,0 9,8 Ibland 25,8 19,6 29,0 21,8 33,1 31,6 Sällan 24,6 28,6 29,2 28,7 38,2 39,8 Aldrig 24,1 40,3 22,1 37,0 15,0 15,7 Tabell 1.14 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen nedstämdhet, pojkar i årskurs 6 (samtliga elever), procent Känt sig Känt sig pressad (%) ensam (%) Känt sig trött på allt (%) Känt sig nere (%) Känt sig ledsen (%) Känt att man gör blir dåligt (%) Alltid 0,9 0,9 1,1 0,9 0,7 1,1 Ofta 2,4 2,1 3,2 2,8 1,9 3,5 Ibland 8,1 6,5 10,7 9,2 10,0 14,2 Sällan 22,1 18,5 28,3 20,4 36,3 43,1 Aldrig 64,9 70,6 55,4 64,3 49,0 36,9 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 31 Tabell 1.15 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen nedstämdhet, pojkar i årskurs 9 (samtliga elever), procent Känt sig Känt sig pressad (%) ensam (%) Känt sig trött Känt sig på allt (%) nere (%) Känt sig ledsen (%) Känt att man gör blir dåligt (%) Alltid 4,3 2,5 3,0 2,3 1,7 2,1 Ofta 7,5 3,3 5,8 3,8 2,7 4,1 Ibland 16,5 9,4 14,6 11,4 11,4 15,7 Sällan 24,7 21,8 27,1 22,9 37,1 43,0 Aldrig 46,0 62,1 48,7 58,2 46,0 34,2 Koncentrationssvårigheter Tabell 1.16 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen koncentrationssvårig­ heter, flickor i årskurs 6 (samtliga elever), procent Har svårt att sitta stilla länge (%) Har svårt att Är lättstörd sitta stilla/vrider (%) på sig (%) Har svårt att tänka sig för innan (%) Har svårt att göra klart (%) Stämmer helt 12,4 15,7 9,5 37,0 54,0 Stämmer delvis 50,6 44,6 39,6 57,3 38,6 Stämmer inte 36,1 38,9 50,0 4,7 4,2 Tabell 1.17 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen koncentrationssvårig­ heter, flickor i årskurs 9 (samtliga elever), procent Har svårt att Har svårt att Är lättstörd sitta stilla länge sitta stilla/vrider (%) (%) på sig (%) Har svårt att tänka sig för innan (%) Har svårt att göra klart (%) Stämmer helt 17,9 18,0 16,7 29,4 39,9 Stämmer delvis 54,9 44,5 43,0 62,7 48,6 Stämmer inte 26,6 36,9 39,6 7,2 8,3 32 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tabell 1.18 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen koncentrationssvårigheter, pojkar i årskurs 6 (samtliga elever) Har svårt att sitta stilla länge (%) Har svårt att sitta stilla/vrider på sig (%) Är lättstörd (%) Har svårt att tänka sig för innan (%) Har svårt att göra klart (%) Stämmer helt 17,5 22,4 11,7 34,3 47,4 Stämmer delvis 48,3 43,3 40,0 57,2 43,7 Stämmer inte 33,1 32,9 46,9 7,0 5,3 Tabell 1.19 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen koncentrationssvårigheter, pojkar i årskurs 9 (samtliga elever), procent Har svårt att sitta stilla länge (%) Har svårt att sitta stilla/vrider på sig (%) Är lättstörd (%) Har svårt att tänka sig för innan (%) Har svårt att göra klart (%) Stämmer helt 20,6 20,9 15,9 30,3 39,3 Stämmer delvis 49,5 42,3 42,5 58,1 47,9 Stämmer inte 28,9 35,7 40,4 10,4 9,0 Bristande välbefinnande Tabell 1.20 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen bristande välbefinnande, flickor i årskurs 6 (samtliga elever), procent Livet var bra (%) Kände sig nöjd (%) Var på gott humör (%) Var glad (%) Hade kul (%) Inte alls 1,0 1,8 0,4 0,5 0,5 Lite grann 2,5 3,2 2,0 2,0 1,9 Sådär 11,5 13,0 14,6 14,3 12,7 Mycket 32,6 26,1 56,5 50,7 43,5 Jättemycket 51,8 54,7 25,8 31,6 40,3 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 33 Tabell 1.21 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen bristande välbefinnande, flickor i årskurs 9 (samtliga elever), procent Livet var bra (%) Kände sig nöjd (%) Var på gott humör (%) Var glad (%) Hade kul (%) Inte alls 3,0 5,0 1,0 1,0 1,1 Lite grann 6,8 7,6 5,1 5,1 3,7 Sådär 24,4 26,3 24,5 25,2 21,9 Mycket 42,2 35,0 54,6 52,3 48,7 Jättemycket 23,2 25,2 14,4 15,8 23,8 Tabell 1.22 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen bristande välbefinnande, pojkar i årskurs 6 (samtliga elever), procent Livet var bra (%) Kände sig nöjd (%) Var på gott humör (%) Var glad (%) Hade kul (%) Inte alls 0,7 1,1 0,5 0,5 0,7 Lite grann 1,6 1,7 1,7 1,7 1,8 Sådär 7,3 7,3 11,8 11,5 11,5 Mycket 31,2 23,4 56,1 49,9 41,6 Jättemycket 58,4 64,7 29,0 34,8 42,6 Tabell 1.23 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen bristande välbefinnande, pojkar i årskurs 9 (samtliga elever), procent Livet var bra (%) Kände sig nöjd (%) Var på gott humör (%) Var glad (%) Hade kul (%) Inte alls 2,6 3,2 1,8 1,8 2,0 Lite grann 3,0 3,5 3,2 3,0 3,0 Sådär 14,0 14,0 16,4 16,5 16,6 Mycket 40,8 33,5 52,5 50,6 44,7 Jättemycket 39,0 44,4 25,4 27,2 32,6 34 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Problemens påverkan i vardagslivet Tabell 1.24 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen problemens påverkan i vardagslivet, flickor i årskurs 6 (samtliga elever), procent Besväras av sina svårigheter (%) Störs hemma (%) Störs med kamrater (%) Störs i skolarbetet (%) Störs på fritiden (%) Väldigt mycket 1,2 1,6 1,1 1,7 0,8 Ganska mycket 4,9 4,1 3,6 4,8 2,0 Bara lite 16,9 11,5 12,8 13,0 8,5 Inte alls 7,1 12,6 12,1 10,1 18,1 Tabell 1.25 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen problemens påverkan i vardagslivet, flickor i årskurs 9 (samtliga elever), procent Besväras av Störs hemma svårigheter (%) (%) Störs med kamrater (%) Störs i skolarbetet (%) Störs på fritiden (%) Väldigt mycket 3,0 4,2 1,9 6,8 1,9 Ganska mycket 11,8 9,3 7,0 12,7 4,5 Bara lite 22,5 16,3 18,9 15,9 13,3 Inte alls 5,4 12,5 14,3 7,0 22,2 Tabell 1.26 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen problemens påverkan i vardagslivet, pojkar i årskurs 6 (samtliga elever), procent Besväras av sina svårigheter (%) Störs hemma (%) Störs med kamrater (%) Störs i skolarbetet (%) Störs på fritiden (%) Väldigt mycket 0,7 1,0 0,8 1,9 0,9 Ganska mycket 3,3 2,5 2,4 5,3 1,7 Bara lite 13,9 9,0 9,7 12,0 7,0 Inte alls 9,4 14,5 13,6 7,5 16,9 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 35 Tabell 1.27 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen problemens påverkan i vardagslivet, pojkar i årskurs 9 (samtliga elever), procent Besväras av sina svårigheter (%) Störs hemma (%) Störs med kamrater (%) Störs i skolarbetet (%) Störs på fritiden (%) Väldigt mycket 2,0 2,1 1,9 4,8 2,0 Ganska mycket 5,0 3,6 3,3 8,4 2,6 Bara lite 15,0 10,0 10,6 11,3 8,1 Inte alls 8,5 14,5 14,1 5,6 17,0 Två eller fler psykosomatiska symtom Ett vanligt förekommande mått i studier om psykisk ohälsa är upplevelsen av två eller fler psykosomatiska symtom (Haugland et. al. 2001; Hurrelmann et. al. 1988). Tabell 1.28 visar hur många som ofta eller alltid har haft två eller fler psyko­ somatiska symtom under det senaste halvåret. Tabellen gäller för samtliga elever i hela landet, uppdelat på kön, årskurs, föräldrars födelseland och familjesituation. Resultaten utgår ifrån frågorna som ingår i dimensionen psykosomatiska besvär. Om eleven har haft minst två symtom ofta eller alltid under det senaste halvåret räknas det som ett ja. Samma mått används i den här rapporten när beräkningar av risken för att uppleva psykisk ohälsa presenteras i de följande kapitlen. 36 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tabell 1.28 Elever som uppgett att de haft minst två psykosomatiska symtom under det senaste halvåret för hela landet, kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation (samtliga elever), andel och antal Hela landet Ja (%) 95 % konfidensintervall* Antal Totalt 21,3 21,1–21,5 43 699 205 358 Flickor Åk. 6 19,0 18,6–19,3 9 155 48 254 Åk. 9 37,2 36,8–37,6 20 208 54 313 Åk. 6 11,7 11,4–12,0 5 659 48 391 Åk. 9 16,0 15,5–16,3 8 677 54 399 Båda födda i norden 20,9 20,7–21,1 33 206 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 23,8 22,7–24,8 1 508 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 24,3 23,4–25,2 2 222 9 150 Båda födda i övriga Europa 18,9 18,0–19,8 1 413 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 26,0 23,2–28,8 247 949 Båda födda utanför Europa 21,8 21,2–22,3 4 688 21 528 Bor hos båda föräldrarna (inklusive växelvis boende) 19,3 19,1–19,5 33 877 175 403 Bor hos endast mamma 31,8 31,2–32,55 7 106 22 323 Bor hos endast pappa 30,7 29,4–32,1 1 346 4 384 Bor inte med någon av sina föräldrar 49,0 46,9–51,1 1 053 2 148 Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Med ett 95-procentigt konfidensintervall menas att intervallet i genomsnitt täcker det sanna värdet i 95 av 100 fall. Om konfidensintervallet, i jämförelse mellan grupper, inte överlappar varandra finns det en stati­ stiskt säkerställd skillnad. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 37 1.4 Sammanfattning psykisk ohälsa Det finns flera sätt att redovisa resultat från en kartläggning av barns och ungas psykiska hälsa. Ett sätt är att presentera medelvärden för de olika dimensionerna av psykisk hälsa/ohälsa som enkäten avsåg att mäta. Medelvärden kan dock vara svåra att tolka när det gäller psykisk ohälsa, eftersom undersökningen mäter fenomen som anses vara normala delar av livet, dvs. det är normalt att ibland känna sig nedstämd eller ha svårt att koncentrera sig. Däremot uppfattar de flesta att en betydande förekomst av psykiska besvär, såsom nedstämdhet eller koncentrationssvårigheter, inte är önskvärd och därmed motiverad att förebygga. Mot den här bakgrunden har vi valt att presentera resultaten från kartläggningen med fokus på de elever som har en betydande förekomst av psykiska besvär. Gruppen definierades som den tiondel av alla elever i riket (årskurs 6 och årskurs 9 sammanslaget) som har den högsta förekomsten av psykisk ohälsa inom respektive dimension (psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, bristande välbefinnande, och problemens påverkan i vardagslivet). När den tiondel av eleverna med betydande besvär fördelas på olika bakgrunds­ variabler, t.ex. årskurs och kön, blir det klart att problemtyngden ser olika ut i olika grupper. En större andel elever i årskurs 9 har en betydande förekomst av psykisk ohälsa jämfört med årskurs 6 och, med undantag för koncentrationssvårigheter, är flickors problemtyngd generellt större än pojkars. Exempelvis är det nästan 20 procent av flickorna i årskurs 9 som hamnar i gruppen elever med betydande psyko­ somatiska besvär jämfört med 3,6 procent av pojkarna i årskurs 6. Det finns dock inga skillnader i förekomst av betydande psykiska besvär kopplat till i vilken typ av kommun eleverna går i skolan. Den geografiska spridningen av förekomsten av betydande psykiska besvär visar inte på några tydliga mönster utan det ser olika ut för de olika dimensionerna, vilket kartorna i det här kapitlet visar. Det finns heller inga större skillnader kopplat till föräldrarnas födelseland. Däremot finns det skillnader kopplat till vilken familjesituation eleverna befinner sig i. Omkring en procent av alla elever som svarat på enkäten bor ensamma eller tillsammans med någon annan än sin mamma eller pappa. Bland de barnen är det t.ex. 44 procent som tillhör gruppen elever med betydande besvär inom dimensionen bristande välbefinnande. För barn som bor tillsammans med båda sina föräldrar (inklusive växelvisboende) är motsvarande andel nära 9 procent. För barn som uppger att de bor endast hos sin mamma respektive endast hos sin pappa handlar det om ungefär 15-18 procent som hamnar inom tiondelen med betydande psykisk ohälsa. Ytterligare ett sätt att redovisa förekomsten av psykisk ohälsa är att beräkna upplevelsen av två eller fler psykosomatiska symtom såsom huvudvärk, magont, sömnproblem eller att känna sig ledsen, spänd eller yr. Kartläggningen visar att 37 procent av flickorna i årskurs 9 ofta eller alltid har upplevt sådana symtom under de senaste sex månaderna. Motsvarande siffra för pojkar i årskurs 9 är 16 procent. Även här visar det sig finnas tydliga skillnader kopplat till elevens familjesituation. Bland gruppen elever som bor ensamma eller tillsammans med någon annan än sin 38 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A mamma eller pappa är det 49 procent som har upplevt två eller fler psykosomatiska symtom ofta eller alltid under de senaste sex månaderna. För elever som bor tillsammans med båda sina föräldrar är andelen 19 procent. Att ha flera psykosomatiska symtom är även vanligare bland barn som bor med en ensamstående förälder än bland dem som bor med både mamma och pappa. Bland elever som bor med endast sin mamma respektive sin pappa är det ungefär 31 procent som har upplevt två eller fler psykosomatiska symtom under det senaste halvåret. Referenser Bremberg, S. & Eriksson, L. (Red.). (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia förlag. Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur. Haugland, S., Wold, B., Stevenson, J., Aaroe, L. E., Woynaroska, B. (2001). Subjective health complaints in adolescence. A cross – national comparison of prevalence and dimensionality. Eur J Public Health 11(1): 4–10. Hurrelmann, K., Engel, U., Holler, B., Nordlohne, E. (1988). Failure in school, family ­conflicts, and psychosomatic disorders in adolescence. J Adolesc 11: 237–249. Kungl. Vetenskapsakademien, KVA (2010). State of the Science Konferens. Uttalande: ”Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige”. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 2010:80 Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Stockholm: Fritzes. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 39 2 Skola och inlärning SAMMANFATTNING •• Det är genomgående större trivsel i skolan i årskurs 6 än i årskurs 9. •• De elever som inte bor med någon av sina föräldrar trivs sämst i skolan. •• Det finns en koppling mellan trivsel i skolan och psykosomatiska besvär. Prestationer, skolframgång och hälsa hänger nära samman (Gustafsson et al, 2010; Feinstein et al, 2006). Tidigare studier har visat att ett gott skolklimat har gynnsamma effekter på välbefinnande, problembeteenden och skolprestationer (Ahnquist och Bremberg, 2010; Sellström och Bremberg, 2006). En finsk studie av elever i årskurs 8 och 9 tyder på att förhållandena i skolan förklarar 15–20 procent av variationen i välbefinnande (Konu et al, 2002), vilket är avsevärt mer än vad som kan förklaras av elevernas sociala bakgrund, fritidsaktiviteter och relation till familj och vänner. Denna studie ger naturligtvis inget definitivt svar men den lyfter fram att miljön i skolan har en avgörande betydelse för barn och ungas välbefinnande. Sammantaget visar forskningen på att en god social miljö och en god lärandemiljö i skolan på­verkar elevernas välbefinnande positivt (SOU 2010:64; Hattie, 2008). Elevernas prestationer i skolan ger också ett mått på hur väl skolan fullföljer sitt uppdrag. Under en följd av år har endast omkring tre fjärdedelar av eleverna i grundskolan uppnått slutbetyget godkänd i alla ämnen och cirka 90 procent har uppnått behörighet till gymnasieskolans nationella program. Svenska elevers prestationer har vid olika kunskapsmätningar visat på en negativ utveckling (Skolverket 2009, 2010a, 2010b). Internationella studier tyder på att resultaten i matematik, naturvetenskap och läsning har försämrats hos svenska elever sedan mitten av 1990-talet. Detta gäller såväl för svag- som högpresterande elever och Skolverket drar i sin lägesbedömning 2009 den sammanfattande slutsatsen att grundskoleelevers kunskapsresultat inte har utvecklats i rätt riktning sedan mitten av 1990-talet. Detta gäller dels elevernas faktiska kunskaper, dels jämfört med andra OECD- och EU-länder. Skolverket har under perioden 1993–2009 genomfört upprepade undersökningar där lärare och elever i olika åldrar fått ange sin uppfattning om olika frågor om skolan (Skolverket, 2010c). Det har visat sig att de flesta elever trivs i skolan och att denna andel har ökat under perioden. En ökad andel av eleverna uppger också att de som behöver särskilt stöd får det. Allt fler elever upplever att skolarbetet är engagerande, att det är meningsfullt att gå i skolan och att de får vara med och bestämma. Både lärare och elever ger en positiv bild av relationerna dem emellan. Eleverna uppger att de vanligen känner förtroende för sina lärare och att de är positiva till lärarnas undervisning. När det gäller arbetsro upplever dock mer än var tionde elev, såväl bland de yngre som bland de äldre eleverna, att de sällan eller aldrig har arbetsro. Det är K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 41 även förhållandevis vanligt att man känner sig störd av andra elever. En undersökning av hur elever i 11-årsåldern upplever sin skolmiljö visar att en av de främsta orsakerna till att eleverna mår dåligt i skolan är att det är stökigt i klassrummet (Arbetsmiljöverket, 2006). Skolverkets senaste attitydundersökning visar vidare på att andelen elever som känner sig stressade i skolan ökar med åldern. I årskurs 4–6 uppger 13 procent av eleverna att de känner sig stressade varje dag eller en till flera gånger i veckan medan en tredjedel av de äldre eleverna alltid eller oftast känner sig stressade. Det har inte skett några stora förändringar jämfört med tidigare attitydundersökningar. Bland de yngre eleverna som känner sig stressade minst en gång i veckan finns det inga könsskillnader. Bland de äldre eleverna finns det däremot tydliga könsskillnader bland dem som alltid eller oftast känner sig stressade; av flickorna känner sig 44 procent stressade, jämfört med 20 procent av pojkarna. 2.1 Resultat från kartläggningen som gäller skola och inlärning Nedan redovisar vi fyra frågor från enkäten som rör skola och inlärning. Alla fyra gäller perioden ”förra veckan”. Frågorna är: (1) Hade du det bra i skolan? (2) Gjorde du bra ifrån dig i skolan? (3) Kunde du vara uppmärksam? (4) Kom du bra överens med dina lärare? Svarsalternativen jättemycket och mycket räknas som ja, medan inte alls, lite grann och sådär räknas som nej. 42 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 2.1.1 Skolmiljö Tabell 2.1 Elever som uppgett att de har det bra i skolan – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Hade det bra i skolan Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 70,5 70,3–70,7 144 819 205 357 Åk. 6 79,8 79,5–80,2 38 517 48 254 Åk. 9 60,4 60.0–60,8 32 791 54 312 Åk. 6 78,3 78,0–78,7 37 924 48 390 Åk. 9 65,4 65,0–65,8 35 586 54 399 Båda födda i norden 70,4 70,2–70,6 111 629 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 69,4 68,2–70,5 4 401 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 67,5 66,5–68,4 6 173 9 150 Båda födda i övriga Europa 75,5 74,5–76,4 5 637 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 66,5 63,5–69,5 631 949 Båda födda utanför Europa 72,6 72,0–73,2 15631 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 72,3 72,1–72,6 126 890 175 403 Bor hos endast mamma 61,7 61,1–62,4 13 785 22 323 Bor hos endast pappa 58,6 57,2–60,1 2 569 4 383 Bor inte med någon av sina föräldrar 31,9 30,0–34,0 687 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 43 Tabell 2.2 Elever som uppgett att de gjorde bra ifrån sig i skolan – dels för hela riket, dels upp­ delat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Gjorde bra ifrån sig i skolan Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 67,8 67,6–68,0 139 142 205 357 Åk. 6 81,2 80,9–81,6 39 185 48 255 Åk. 9 56,8 56,4–57,3 30 874 54 314 Åk. 6 76,3 75,9–76,6 36 903 48 391 Åk. 9 59,2 58,7–59,6 32 179 54 398 Båda födda i norden 67,3 67,1–67,5 106 743 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 66,5 65,3–67,7 4 220 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 64,7 63,7–65,7 5 921 9 150 Båda födda i övriga Europa 73,9 72,9–74,8 5 517 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 68,6 65,6–71,5 651 949 Båda födda utanför Europa 71,3 70,7–71,9 15 350 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 69,8 69,6–70,0 122 373 175 404 Bor hos endast mamma 57,7 57,0–58,3 12 874 22 323 Bor hos endast pappa 54,5 53,0–56,0 2 389 4 384 Bor inte med någon av sina föräldrar 44,0 41,9–46,1 945 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 44 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tabell 2.3 Elever som uppgett att de kan vara uppmärksamma i skolan – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Kunde vara uppmärksam i skolan Hela riket Ja (%) 95 % konfidens- Antal intervall** Totalt 70,8 70,6–71,0 205 357 145 398 Flickor Åk. 6 79,8 79,4–80,2 38 507 48 254 Åk. 9 61,2 60,8–61,6 33 228 54 312 Åk. 6 78,4 78,1–78,8 37 954 48 392 Åk. 9 65,5 65,1–66,0 35 709 54 398 Båda födda i norden 70,9 70,7–71,1 112440 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 71,1 70,0–72,2 4 513 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 68,0 67,0–68,9 6 221 9 150 Båda födda i övriga Europa 75,3 74,3–76,2 5 621 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 70,2 67,2–73,0 666 949 Båda födda utanför Europa 70,7 70,1–71,3 15223 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 72,7 72,5–72,9 127 502 175 403 Bor hos endast mamma 61,4 60,8–62,0 13 706 22 324 Bor hos endast pappa 57,9 56,5–59,4 2 540 4 384 Bor inte med någon av sina föräldrar 44,8 42,7–46,9 961 2 149 Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 45 2.1.2 Relation till lärare Tabell 2.4 Andel elever som uppgett att de kom bra överens med sina lärare – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Kom bra överens med sina lärare Ja (%) Hela riket 95 % konfidens- Antal intervall** Totalt 76,4 76,2–76,6 156 815 205 357 Åk. 6 85,7 85,4–86,0 41 354 48 255 Åk. 9 73,9 73,6–74,3 40 159 54 314 Åk. 6 80,6 80,3–81,0 39 020 48 392 Åk. 9 66,7 66,3–67,1 36 285 54 400 Båda födda i norden 76,6 76,4–76,8 121 479 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 76,9 75,8–77,9 4 879 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 74,2 73,3–75,1 6 791 9 150 Båda födda i övriga Europa 79,9 78,9–80,8 5 965 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 75,1 72,2–77,7 712 949 Båda födda utanför Europa 75,5 75,0–76,1 16 260 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 77,9 77,7–78,1 136 634 175 403 Bor hos endast mamma 69,1 68,5–69,7 15 419 22 322 Bor hos endast pappa 64,6 63,2–66,0 2 832 4 383 Bor inte med någon av sina föräldrar 54,2 52,1–56,3 1 164 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 46 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 2.2 Samband mellan skola, inlärning och psykisk ohälsa För att ta reda på om det fanns ett samband mellan skola och inlärning och psykisk ohälsa har vi räknat ut den relativa risken1 (med 95 % konfidensintervall) för att en elev ska ha upplevt två eller fler psykosomatiska symtom de senaste sex månaderna om den inte trivs i skolan eller inte har gjort bra ifrån sig i skolan. Vi har beräknat de psykosomatiska symtomen utifrån frågorna ”Om du tänker på de senaste 6 månaderna: (1) Har du känt att du haft svårt att koncentrera dig? (2) Har du känt att du haft svårt att sova? (3) Har du besvärats av huvudvärk? (4) Har du besvärats av magont? (5) Har du känt dig spänd? (6) Har du haft dålig aptit? (7) Har du känt dig ledsen? och (8) Har du känt dig yr i huvudet?”. Att uppleva minst två symtom ofta eller alltid under det senaste halvåret räknas som psykisk ohälsa. Beräkningarna visar att det finns ett samband mellan skola och inlärning och för att ha upplevt två eller fler psykosomatiska symtom de senaste sex månaderna. För riket som helhet hade de elever som uppgett att de inte har det bra i skolan en trefaldigad risk (RR 3.2) att uppge minst två psykosomatiska symtom jämfört med de elever som uppgett att de har det bra i skolan. Detsamma gällde för de som uppgett att de inte gjorde bra ifrån sig i skolan (RR 3.1) och inte kunde var uppmärksamma i skolan (RR 3.2). För de som uppgav att de inte kom överens med sina lärare fanns en mer än fördubblad risk att också rapportera två eller fler psykosomatiska symtom (RR 2.4). Eftersom detta är en tvärsnittsstudie går det inte att säga något om det är ett orsakssamband mellan t.ex. psykosomatiska symtom och trivsel i skolan och ­heller inte om det finns ett orsakssamband mellan trivsel i skolan och psykosomatiska besvär. Vi kan endast redovisa ett eventuellt samband. 2.3 Sammanfattning: skola och inlärning Omkring tre fjärdedelar av eleverna anger att de trivs i skolan, att de gör bra ifrån sig och att de kommer bra överens med sina lärare. Det är något lägre än resultaten i Skolverkets rapport Attityder till skolan 2009, där nästan 90 procent i årskurserna 7–9 uppgav att de trivs mycket bra eller ganska bra med skolarbetet (Skolverket, 2010c). I vår rapportering har vi på frågan om huruvida eleverna trivs i skolan räknat ihop svarsalternativen jättemycket och mycket som ja. Svarsalternativet ganska bra fanns inte med i den här undersökningen, vilket är en trolig förklaring till att an­delen som trivs i skolan är lägre i denna studie jämfört med Skolverkets. 1. Relativ risk innebär att man har räknat ut kvoten mellan risken för en viss händelse bland exponerade jämfört med oexponerade. En relativ risk på 1,0 innebär att det inte är någon skillnad mellan grupperna. Om det 95-procentiga konfidensintervallet innefattar 1,0 innebär det att det inte finns en statistiskt säkerställd skillnad utifrån den bestämda konfidensnivån (Janlert, 2000). Den relativa risken är beräknad så att gruppen elever som uppgett att de inte har det bra i skolan testas mot gruppen som uppgett att de har det bra i skolan. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 47 Om vi fördelar resultaten på årskurs och kön kan vi se att en betydligt större andel av eleverna i årskurs 6, både bland pojkar och bland flickor, har det bra i skolan jämfört med eleverna i årskurs 9. Också när det gäller att göra bra ifrån sig i skolan och kunna vara uppmärksam i skolan är andelen större i årskurs 6 än i årskurs 9. Andelen var högst för flickorna i årskurs 6 och lägst för pojkarna i årskurs 9. När det gäller relationen till sina lärare är det en större andel i årskurs 6 som uppger att de kommer bra överens med sina lärare. En grupp som utmärker sig negativt i samtliga frågor som gäller trivsel i skolan och inlärning är de elever som inte bor med någon av sina föräldrar. Endast 31 procent av den gruppen uppger att de har det mycket bra eller bra i skolan. Liksom tidigare forskning (Gustafsson et al, 2010) visar den här studien på en koppling mellan trivsel i skolan och psykosomatiska besvär. För riket är det en trefaldigad risk att uppleva två eller fler psykosomatiska besvär om man inte trivs i skolan. Referenser Ahnquist, J. & Bremberg, S. (2010). Skola. I L. Eriksson & S. Bremberg (Red.), Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia Förlag AB. Arbetsmiljöverket. (2006) Elevers skolmiljö. En undersökning hösten 2005 av barn födda 1994. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Feinstein, L., Sabates, R., Anderson, T., Sorhaindo, A., & Hammond, C. (2006). What are the effects of education on health? I OECD (Red.), Measuring the effect of education of health and civic engagement. Proceednings of the Copenhagen Symposium (ss. 171– 353): OECD. Gustafsson, J-E., Westling-Allodi, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T. & Persson, R.S. (2010). School, learning and mental health. A systematic review. Stockholm: Kungliga vetenskapsakademien. Hattie, J. (2008). Visible Learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Routledge: Oxon, UK. Konu, A.I., Lintonen, T.P. & Rimpelä, M.K. (2002). Factors associated with schoolchildren’s general subjective well-being. Health education research, 17(2),155–65. Sellström, E. & Bremberg, S. (2006). Is there a ”school effect” on pupil outcomes? A review of multilevel studies. Journal of epidemiology and community health, 60(2),149–55. Skolverket. (2009). Skolverkets lägesbedömning. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2010a). Redovisning av uppdrag om att rapportera om utveckling och insatser på skolområdet med relevans för hälsan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2010b). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2010c). Attityder till skolan 2009. Elevernas och lärarnas attityder till skolan. Stockholm: Skolverket. SOU 2010:64. Se de tidiga tecknen. Forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. Delbetänkande av Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn. Stockholm: Fritzes. 48 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 3 Familj och fritid SAMMANFATTNING •• Det är fler elever i årskurs 6 än i årskurs 9 som har det bra hemma. •• Fler pojkar än flickor i respektive årskurs uppger att de har det bra hemma. •• Andelen som kan göra vad de vill på fritiden är lägre i årskurs 9 än i årskurs 6. •• De elever som inte bor med någon av sina föräldrar trivs genomgående betydligt sämre hemma och under sin fritid. Föräldrarna har en central roll för barns och ungdomars utveckling och välbe­ finnande. De flesta studier understryker betydelsen av föräldrarna, familjens situation och hur föräldrarnas samspel med barnet liksom samspelet föräldrarna emellan påverkar barnets utveckling av de intellektuella, sociala och emotionella kompetens­ erna (Stewart-Brown, 2008; Zimmerman et al, 2008). Utgångspunkten i dag är den kunskap som finns om olika faktorer som skyddar mot psykisk ohälsa – så kallade skyddsfaktorer. En nära och förtroendefull relation mellan barn och föräldrar, som har balans mellan en tydlig gränssättning och kärlek och värme, är en viktig skyddsfaktor. (Eriksson och Löfstedt, 2010). Det barn och unga gör på sin fritid påverkar deras identitet, hälsa och framgång. Fritid erbjuder möjligheter att utveckla kompetenser inom t.ex. kultur och idrott. Ungdomar strävar också efter att finna en plats i samhället som gör att de får tillhöra en grupp av likasinnade som accepterar dem (Eriksson et al, 2010.). 3.1 Resultat från kartläggningen som gäller familj och fritid I enkäten ställde vi frågor om relationen till föräldrarna. Alla frågor avsåg perioden ”förra veckan”. Frågorna löd: (1) Hade du det bra hemma? (2) Visade din förälder/föräldrar förståelse för dig och (3) Kunde du prata med din förälder/föräldrar när du ville? Svarsalternativen var jättemycket och mycket, vilka räknades som ja, medan inte alls, lite grann och sådär räknades som nej. Nedan presenterar vi resultaten för frågorna om relationen till föräldrarna och möjligheten att göra vad man vill på sin fritid, uppdelat på årskurs, kön, ursprung och familjesituation. 50 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 3.1.1 Familj Tabell 3.1. Elever som uppgett att de har det bra hemma – dels för hela riket och dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Hade det bra hemma Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 88,3 88,2–88,5 181 449 205 359 Åk. 6 91,5 91,2–91,7 44 131 48 253 Åk. 9 81,3 81,0–81,7 44 169 54 314 Åk. 6 93,5 93,3–93,8 45 271 48 393 Åk. 9 88,0 87,8–88,3 47 878 54 399 Båda födda i norden 89,2 89,1–89,4 141468 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 85,7 84,8–86,6 5 439 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 84,2 83,4–84,9 7 703 9 150 Båda födda i övriga Europa 90,9 90,2–91,5 6 791 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 84,5 82,1–86,7 801 949 Båda födda utanför Europa 85,0 84,5–85,4 18 291 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 90,1 90,0–90,3 158 127 175 402 Bor hos endast mamma 80,5 80,0–81,1 17 977 22 322 Bor hos endast pappa 77,0 75,7–78,2 3 374 4 385 Bor inte med någon av sina föräldrar 51,6 49,5–53,8 1 109 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 51 Tabell 3.2. Elever som uppgett att deras förälder/föräldrar visar förståelse för dem – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Föräldrarna visade förståelse Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 78,0 77,9–78,2 160 281 205 358 Åk. 6 84,8 84,5–85,1 40 927 48 255 Åk. 9 65,3 64,9–65,7 35 489 54 313 Åk. 6 88,5 88,2–88,8 42 841 48 392 Åk. 9 75,4 75,1–75,8 41 024 54 399 Båda födda i norden 78,6 78,4–78,8 124 705 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 75,3 74,2–76,3 4 778 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 73,8 72,9–74,7 6 756 9 150 Båda födda i övriga Europa 81,1 80,2–82 6 058 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 73,6 70,7–76,3 698 949 Båda födda utanför Europa 76,6 76–77,2 16 491 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 80,2 80,0–80,4 140 661 175 402 Bor hos endast mamma 68,1 67,5–68,8 15 214 22 324 Bor hos endast pappa 63,5 62,1–64,9 2 783 4 382 Bor inte med någon av sina föräldrar 41,0 38,9–43,1 881 2 149 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 52 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tabell 3.3. Elever som uppgett att de kan prata med sin förälder/sina föräldrar när de vill – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Kunde prata med förälder/föräldrar Ja (%) Hela riket 81,1 95 % konfidensintervall** 80,9 – 81,3 Antal Totalt 189 420 205 358 Flickor Åk. 6 85,6 85,3 – 85,9 45 769 48 254 Åk. 9 70,3 69,9–70,7 47 052 54 313 Åk. 6 88,2 87,9 – 88,5 46 465 48 392 Åk. 9 81,7 81,4–82,0 50 134 54 399 Båda födda i norden 81,6 81,4–81,8 129445 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 79,4 78,4–80,4 5 041 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 77,4 76,5–78,2 7 080 9150 Båda födda i övriga Europa 84,4 83,6–85,2 6 303 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 77,1 74,4–79,7 732 949 Båda födda utanför Europa 79,7 79,1–80,2 17 155 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 83,0 82,8–83,1 164 083 175 403 Bor hos endast mamma 72,5 71,9–73,1 19 405 22 323 Bor hos endast pappa 70,0 68,6–71,3 3 671 4 384 Bor inte med någon av sina föräldrar 46,4 44,3–48,5 1 361 2 148 Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 53 3.1.2 Fritid Gällande fritid redovisar vi frågan: Kunde du göra det du ville på fritiden? Svarsalternativen är alltid och ofta, vilka vi räknat som ja, medan ibland, sällan och aldrig räknats som nej. Tabell 3.4. Elever som uppgett att de kan göra vad de vill på fritiden – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Kunde göra vad de vill på fritiden Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 73,4 73,2–73,6 150 678 205 358 Åk. 6 78,5 78,1–78,9 37 895 48 255 Åk. 9 60,9 60,5–61,3 33 065 54 313 Åk. 6 82,2 81,9–82,5 39 795 48 392 Åk. 9 73,4 73,0–73,8 39 922 54 399 Båda födda i norden 74,2 74,0–74,4 117 685 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 70,4 69,3–71,5 4 467 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 71,5 70,5–72,4 6 541 9 150 Båda födda i övriga Europa 76,4 75,4–77,4 5 707 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 67,9 64,8–70,8 644 949 Båda födda utanför Europa 69,0 68,4–69,6 14 850 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 74,4 74,2–74,6 130 451 175 402 Bor hos endast mamma 69,3 68,7–69,9 15 461 22 324 Bor hos endast pappa 67,5 66,1–68,9 2 959 4 382 Bor inte med någon av sina föräldrar 49,4 47,3–51,5 1 061 2 149 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 54 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 3.2 Samband mellan barnens familjerelationer och fritid och psykosomatiska symtom De elever som svarade att de inte har det bra hemma (RR2 3.5), att deras föräldrar inte visar någon förståelse för dem (RR 3.2) och att de inte kan prata med sina föräldrar (RR 3.4) har mer än en trefaldigad risk att rapportera två eller fler psykosomatiska symtom. För de som svarade att de inte kan göra vad de vill på sin fritid (RR 2.7) finns en knappt trefaldigad risk att också rapportera två eller fler psykosomatiska symtom de senaste sex månaderna. Eftersom detta är en tvärsnittsstudie går det inte att säga om det finns ett orsakssamband mellan t.ex. psykosomatiska symtom och att ha det bra hemma och heller inte om det finns ett orsakssamband mellan att ha det bra hemma och att ha psykosomatiska besvär. Vi kan endast redovisa ett eventuellt samband. 3.3 Sammanfattning: familj och fritid En överväldigande majoritet av barnen uppger att de har det bra hemma, varav en större andel av eleverna i årskurs 6 än i årskurs 9. I respektive årskurs är det en större andel av pojkarna som uppger att de har det bra hemma. Av andelen barn som inte bor med någon av sina föräldrar anger drygt hälften, 52 procent, att de har det bra hemma. De flesta uppger att deras förälder/föräldrar visar förståelse för dem och att de kan prata med dem; återigen är dock andelen högre i årskurs 6 än i årskurs 9. 41 procent av de elever som inte bor med någon av sina föräldrar anger att deras förälder/föräldrar visar förståelse för dem och 60 procent uppger att de kan prata med föräldern/föräldrarna. De allra flesta elever uppger att de kan göra vad de vill på fritiden. Andelen är dock lägre både för flickor och pojkar i årskurs 9 jämfört med årskurs 6. Fördelat på årskurs och kön är andelen minst för flickor i årskurs 9 (60,9 procent). Fördelat på familjesituation är andelen minst för dem som inte bor med någon av sina föräldrar (49,4 procent). 2. RR - Relativ risk; innebär att man har räknat ut kvoten mellan risken för en viss händelse bland exponerade jämfört med oexponerade. En relativ risk på 1,0 innebär att det inte är någon skillnad mellan grupperna. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 55 Referenser Eriksson L., Eriksson L. & Bremberg S. (2010). Fritid och identitet. I L. Eriksson & S. Bremberg (Red.), Investera i barns hälsa (sid. 149–161). Stockholm: Gothia Förlag AB. Eriksson L. & Löfstedt P. (2010). Familjemiljö 2–18 års ålder. I L. Eriksson & S. Bremberg (Red.), Investera i barns hälsa (sid. 109–119). Stockholm: Gothia Förlag AB. Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur. Stewart-Brown S. (2008). Improving Partenting: the why and the how. Archives of Disease in Childhood, 93(2), 102–104. Zimmerman J., Eisermann M. & Fleck M. (2008). Is parental rearing an associated factor of quality of life in adulthood? Qualitity of Life Research 17(2), 249–255. 56 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 4 Levnadsvanor SAMMANFATTNING •• Det finns ingen (tydlig) skillnad mellan flickor och pojkar beträffande rökning dag­ ligen och att dricka mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst två gånger per månad. •• Fler motionerar i årskurs 6 än i årskurs 9. •• De elever som inte bor med någon av sina föräldrar dricker och röker i större utsträck­ ning, och motionerar i minst utsträckning. Rökning, snusning, bruk av alkohol och fysisk inaktivitet är några av de viktigaste riskbeteendena som har betydelse för hälsan i vuxen ålder (Bremberg, 2010). Ett flertal av dessa riskfaktorer är beteenden och vanor som utvecklas under uppväxtåren. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har gjort undersökningar av ungdomars drogvanor sedan början av 1970-talet. Deras undersökningar visar att andelen elever som dricker alkohol i årskurs nio har sjunkit kontinuerligt sedan undersökningen startade. Särskilt sedan 2000 har trenden varit tydligt neråtgående. I 2010 års undersökning angav 57 procent av pojkarna och 62 procent av flickorna att de är alkoholkonsumenter. Den genomsnittliga konsumtionen av alkohol bland ungdomar i årskurs 9 ökade mellan 1980-talets början och år 2000, för att därefter avta (Hvitfeldt och Gripe, 2010). Det var betydligt vanligare att elever i årskurs 9 rökte på 1970-talet än det är i dag. Den största minskningen av andelen rökare i årskurs nio ägde rum under senare delen av 1970-talet, men även i början av 2000-talet skedde en kraftig minskning bland både pojkar och flickor. Sedan dess har andelen pojkar som röker i nionde klass varit omkring 20 procent. Motsvarande andel bland flickorna är knappt 30 procent. År 2010 rökte 6 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna i årskurs 9 dagligen. Sedan 1997 har daglig rökning minskat något bland både pojkar och flickor; minskningen är dock tydligare bland flickorna (Hvitfeldt och Gripe, 2010). Snusning är betydligt vanligare bland pojkar än bland flickor. År 2001 snusade 27 procent av pojkarna i årskurs nio, vilket är den högsta förekomsten under den senaste trettioårsperioden. Sedan dess har andelen sjunkit kontinuerligt, och 2010 snusade 16 procent av pojkarna i nionde klass, och av dessa snusade 6 procent varje dag. Bland flickorna var andelen snusare 4 procent 2010, och av dessa snusade endast 1 procent varje dag. Med undantag för en femårsperiod mellan 2002 och 2007 har andelen flickor i nionde klass som snusar varit lägre än 5 procent sedan mitten av 1980-talet (Hvitfeldt och Gripe, 2010). År 2005/2006 genomförde Statens folkhälsoinstitut en enkätundersökning om skolbarns hälsa, som bland annat rörde 11-, 13- och 15-åringars vanor inom området fysisk aktivitet (Danielson, 2006). Där framkom att drygt 20 procent av 11-åring- 58 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A arna är fysiskt aktiva minst en timme per dag, vilket är den rekommen­derade volymen av daglig fysisk aktivitet för barn och unga (Statens folkhälso­institut, 2008). Bland 15-åringarna var motsvarande andel endast 10 procent. Beroende på hur den fysiska aktiviteten mäts i olika studier framkommer dock olika uppgifter om ungas aktivitetsnivå. Det är alltså svårt att få en samstämmig bild av hur mycket barn och unga rör på sig och huruvida detta har förändrats över tid. 4.1 Resultat från kartläggningen som gäller levnadsvanor Nedan presenterar vi resultaten för rökning, snusning, alkoholbruk, och motion uppdelat på årskurs, kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation. 4.1.1 Rökning I enkäten ställdes en fråga om rökning. Svarsalternativen var (1) Nej, har aldrig rökt, (2) Nej, har bara provat, (3), Nej, har slutat, (4) Ja, men bara ibland (5) Ja, men bara när jag är på fest, (6) Ja, men bara på veckosluten, (7) Ja, nästan varje dag, och (8) Ja, varje dag. Vi redovisar resultaten i två uträkningar – en där alternativen ja, varje dag och ja, nästan varje dag räknas som rökning och övriga som nej. Utöver det redovisar vi de som någon gång prövat att röka, där alternativ 2–8 räknas som att man har prövat att röka. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 59 Tabell 4.1 Elever som röker varje dag eller nästan varje dag – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Röker varje dag Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 5,2 5,1–5,3 10 684 205 358 Åk. 6 0,5 0,4–0,5 230 48 254 Åk. 9 9,6 9,3–9,8 5 206 54 313 Åk. 6 0,6 0,6–0,7 313 48 392 Åk. 9 9,1 8,8–9,3 4 936 54 399 Båda födda i norden 4,9 4,7–5,0 7 698 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 6,7 6,1–7,4 426 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 7,3 6,8–7,9 672 9 150 Båda födda i övriga Europa 4,9 4,4–5,4 365 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 8,3 6,7–10,3 79 949 Båda födda utanför Europa 5,7 5,4–6,0 1 221 21 528 4,0 3,9–4,1 7 009 175 403 Bor hos endast mamma 10,5 10,1–10,9 2 148 22 323 Bor hos endast pappa 13,1 12,2–14,2 576 4 384 Bor inte med någon av sina föräldrar 31,2 29,3–33,2 671 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation Bor hos båda föräldrarna* *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 60 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tabell 4.2 Elever som uppgett att de har provat att röka – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Någonsin prövat att röka Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 31,1 30,9–31,3 63 774 205 358 Åk. 6 11,4 11,2–11,8 5 158 45 095 Åk. 9 49,2 48,9–49,7 26 495 53 755 Åk. 6 16,2 15,9–16,6 7 260 44 811 Åk. 9 46,5 46,1–46,9 24 860 53 470 Båda födda i norden 30,6 30,3–30,8 48 449 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 33,6 32,5–34,8 2 135 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 35,4 34,4–36,4 3 239 9 150 Båda födda i övriga Europa 33,6 32,5–34,7 2 508 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 39,2 36,1–42,3 372 949 Båda födda utanför Europa 30,6 30,0–31,2 6 582 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 28,2 28,0–28,4 49 467 175 403 Bor hos endast mamma 46,8 46,1–47,5 10 456 22 323 Bor hos endast pappa 49,8 48,3–51,3 2 181 4 384 Bor inte med någon av sina föräldrar 62,6 60,5–64,6 1 345 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 4.1.2 Snusning Till frågan om snusning fanns svarsalternativen (1) Nej, har aldrig snusat, (2) Nej, har bara provat, (3), Nej, har slutat, (4) Ja, men bara ibland (5) Ja, nästan varje dag, och (6) Ja, varje dag. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 61 Även för snusning redovisar vi analysen där svarsalternativen ja, varje dag och ja, nästan varje dag räknas som att de snusar och övriga svarsalternativ räknas som nej. Utöver det redovisar vi de som någon gång prövat att snusa, där svarsalternativ 2–6 räknas som att man har prövat att snusa. Tabell 4.3 Elever som uppgett att de snusar varje dag – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, antal och andel Snusar varje dag Ja (%) Hela riket 95 % konfidens- Antal intervall ** Totalt 2,5 2,5–2,6 5 212 205 358 Åk. 6 0,2 0,1–0,2 74 48 254 Åk. 9 1,1 1,0–1,2 597 54 313 Åk. 6 0,5 0,5–0,6 259 48 392 Åk. 9 7,9 7,7–8,1 4 283 54 399 Båda födda i norden 2,4 2,3–2,5 3 780 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 2,3 2,0–2,7 148 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 3,1 2,8–3,5 286 9 150 Båda födda i övriga Europa 1,4 1,1–1,7 102 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 3,2 2,2–4,5 30 949 Båda födda utanför Europa 3,1 2,9–3,3 666 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 2,1 2,1–2,2 3 704 175 403 Bor hos endast mamma 3,6 3,3–3,8 793 22 323 Bor hos endast pappa 5,5 4,8–6,2 240 4 384 20,1 18,5–21,9 433 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation Bor inte med någon av sina föräldrar *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 62 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tabell 4.4 Elever som uppgett att de har provat att snusa – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Prövat snus Ja (%) Hela riket 95 % konfidens- Antal intervall** Totalt 18,4 18,2–18,6 37 869 205 358 Åk. 6 3,3 3,1–3,5 1 609 48 254 Åk. 9 21,1 20,8–21,4 11 453 54 313 Åk. 6 9,7 9,4–10,0 4 678 48 392 Åk. 9 37,0 36,6–37,4 20 128 54 400 Båda födda i norden 77,1 76,9–77,3 122 220 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 77,4 76,3–78,4 4 910 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 75,6 74,7–76,4 6 913 9 150 Båda födda i övriga Europa 79,2 78,3–80,1 5 917 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 76,8 74,0–79,4 728 949 Båda födda utanför Europa 81,0 80,5–81,6 17 447 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 16,6 16,4–16,8 29 101 175 403 Bor hos endast mamma 27,2 26,6–27,8 6 063 22 323 Bor hos endast pappa 32,9 31,5–34,3 1 443 4 384 Bor inte med någon av sina föräldrar 48,4 46,3–50,5 1 041 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 63 4.1.3 Alkohol På frågan om alkohol har de som uppgav att de dricker mycket alkohol (minst motsvarande 18 cl starksprit) vid minst två tillfällen i månaden definierats som att de dricker mycket alkohol. Även här redovisas de som aldrig har provat alkohol. Tabell 4.5 Elever i årskurs 9 som har uppgett att de druckit mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst två gånger per månad – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation, antal och andel Dricker mycket alkohol vid minst två tillfällen i månaden Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 13,3 13,1–13,5 14 428 108 712 Flickor 13,1 12,8–13,4 7 110 54 313 Pojkar 13,5 13,2–13,8 7 317 54 399 Båda födda i norden 13,3 13,1–13,5 11 285 84 814 En född i norden + en i övriga Europa 14,8 13,7–16,1 502 3 389 En född i norden + en född utanför Europa 18,2 17,1–19,4 826 4 526 9,4 8,5–10,3 354 3 780 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 11,5 9,1–14,5 62 536 Båda födda utanför Europa 10,8 10,2–11,4 1 185 10 989 Bor hos båda föräldrarna* 11,9 11,7–12,1 10 719 90 180 Bor hos endast mamma 18,2 17,5–18,8 2 467 13 581 Bor hos endast pappa 21,0 19,6–22,6 610 2 898 Bor inte med någon av sina föräldrar 37,5 35,1–40,0 563 1 502 Kön Föräldrarnas födelseland Båda födda i övriga Europa Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 64 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tabell 4.6 Elever i årskurs 9 som har uppgett att de aldrig prövat alkohol – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Prövat alkohol Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 40,0 39,7–40,3 43 463 108 712 Flickor 38,9 38,5–39,3 21 117 54 313 Pojkar 41,1 40,7–41,5 22 346 54 400 Båda födda i norden 38,7 38,3–39,0 32 796 84 814 En född i norden + en i övriga Europa 36,4 34,8–38,1 1 235 3 389 En född i norden + en född utanför Europa 38,3 36,9–39,8 1 735 4 526 Båda födda i övriga Europa 46,1 44,5–47,7 1 742 3 780 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 46,3 42,1–50,6 248 536 Båda födda utanför Europa 50,3 49,3–51,2 5 523 10 989 Bor hos båda föräldrarna* 42,0 41,7–42,3 37 833 90 180 Bor hos endast mamma 31,9 31,1–32,7 4 332 13 581 Bor hos endast pappa 27,7 26,1–29,4 803 2 898 Bor inte med någon av sina föräldrar 20,8 18,8–22,9 312 1 502 Kön Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 4.1.4 Fysisk aktivitet I avsnittet om levnadsvanor ingick en fråga om huruvida eleven hade motionerat förra veckan. Alternativen mycket och jättemycket räknas som ja, medan inte alls, lite grann och sådär räknas som nej. De som uppgav att de inte motionerat alls redovisas separat. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 65 Tabell 4.7 Elever som har uppgett att de motionerat (mycket eller jättemycket) veckan innan enkäten genomfördes – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelse­ land och familjesituation, andel och antal Motionerade mycket i förra veckan Ja (%) Hela riket 95 % konfidens- Antal intervall** Totalt 52,1 51,9–52,3 106 999 205 358 Åk. 6 55,3 54,9–55,8 26 703 48 256 Åk. 9 42,7 42,3–43,1 23 172 54 314 Åk. 6 61,2 60,7–61,6 29 590 48 390 Åk. 9 50,6 50,2–51,0 27 529 54 401 Båda födda i norden 52,9 52,6–53,1 83 870 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 53,6 52,4–54,9 3 403 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 50,0 48,9–51,0 4 572 9 150 Båda födda i övriga Europa 52,6 51,5–53,8 3 931 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 49,3 46,1–52,5 468 949 Båda födda utanför Europa 47,6 46,9–48,3 10 245 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 54,3 54,1–54,5 95 255 175 403 Bor hos endast mamma 39,8 39,2–40,5 8 891 22 323 Bor hos endast pappa 42,5 41,0–43,9 1 862 4 384 Bor inte med någon av sina föräldrar 34,4 32,4–36,4 739 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 66 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tabell 4.8 Elever som har uppgett att de inte motionerat alls veckan innan enkäten genomfördes – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesitua­ tion, andel och antal Motionerade inte alls förra veckan Ja (%)* Hela riket 95 % konfidens- Antal intervall** Totalt 7,4 7,2–7,5 15 118 205 358 Åk. 6 4,1 3,9–4,3 1 986 48 256 Åk. 9 10,1 9,8–10,3 5 463 54 314 Åk. 6 4,1 4,0–4,3 1 993 48 390 Åk. 9 10,4 10,2–10,7 5 677 54 401 Båda födda i norden 6,7 6,6–6,8 10 618 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 6,5 6,0–7,2 415 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 9,9 9,3–10,6 908 9 150 Båda födda i övriga Europa 7,8 7,2–8,4 583 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 8,7 7,1–10,7 83 949 10,3 9,9–10,7 2 222 21 528 6,3 6,2–6,4 11 052 175 403 Bor hos endast mamma 12,9 12,5–13,4 2 883 22 323 Bor hos endast pappa 12,9 12,0–14,0 567 4 383 Bor inte med någon av sina föräldrar 25,2 23,4–27,1 542 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Båda födda utanför Europa Familjesituation Bor hos båda föräldrarna* *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 67 4.2 Samband mellan levnadsvanor och psykosomatiska symtom De elever som röker dagligen har också en fyrfaldigad risk (RR 3.9) för att ha upplevt två eller fler psykosomatiska symtom. För de som snusar dagligen är det en fördubblad risk (RR3 2.2). Eleverna i årskurs 9 som uppger att de dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst två gånger per månad har en 40-procentig risk (RR 1.4) för att ha upplevt två eller fler psykosomatiska symtom. I den gruppen elever som uppger att de inte motionerar alls finns en fördubblad risk för att också rapportera två eller fler psykosomatiska symtom (RR 2.1). Eftersom detta är en tvärsnittsstudie går det inte att säga något om det finns ett orsakssamband mellan t.ex. psykosomatiska symtom och att röka och heller inte om det finns ett orsakssamband mellan att röka och att uppleva psykosomatiska besvär. Vi kan endast redovisa ett eventuellt samband. 4.3 Sammanfattning: levnadsvanor Var tionde elev i årskurs 9 röker dagligen eller nästan dagligen; ungefär hälften uppger att de provat att röka. Det finns inga tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. Däremot finns en skillnad mellan flickor och pojkar i årskurs 9 vad gäller snusning, där cirka 8 procent av pojkarna snusar dagligen, jämfört med 1 procent av flickorna. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de dricker mycket alkohol minst två gånger per månad är cirka 13 procent. Drygt 45 procent har provat alkohol någon gång; siffran är något högre för flickor (cirka 48 procent), än för pojkar (44 procent). Drygt hälften av eleverna uppger att de har motionerat veckan innan undersökningen genomfördes. Andelen var mindre i årskurs 9 än i årskurs 6, både för pojkar och för flickor. Likaså var andelen som inte motionerat alls större i årskurs 9 än i årskurs 6, för både flickor och pojkar. Bland de elever som svarar att de inte bor hos någon av sina föräldrar anger 37 procent att de dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst två gånger per månad. I samma grupp röker 31 procent dagligen/nästan dagligen och 20 procent snusar dagligen/nästan dagligen. I denna grupp är det 25 procent som inte motionerar alls, jämfört med 7 procent av den totala elevgruppen. 3. RR Relativ risk; innebär att man har räknat ut kvoten mellan risken för en viss händelse bland exponerade jämfört med oexponerade. En relativ risk på 1,0 innebär att det inte är någon skillnad mellan grupperna. 68 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Referenser Bremberg, S. & Eriksson, L. (Red.). (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia Förlag. CAN. (2009). Skolelevers drogvanor 2009. Stockholm: CAN. Danielson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor: Grundrapport. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Hvitfeldt, T. & Gripe, I. (2010). Skolelevers drogvanor 2010. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Statens folkhälsoinstitut. (2008). FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 69 5 Mobbning och social isolering SAMMANFATTNING •• Den självrapporterade mobbningen tycks ligga på samma nivå som har redovisats i andra liknande studier sedan 1990-talet. •• Det finns inga betydande skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller att känna till mobbning i klassen, att vara utsatt för direkt mobbning eller att vara socialt iso­ lerad. •• Kännedomen om mobbning i klassen var större i årskurs 9 än i årskurs 6. •• De två grupper som är mest utsatta för direkt mobbning och social isolering är elever med föräldrar födda utanför Europa och elever som inte bor med någon av sina föräldrar. Elever som inte bor med någon av sina föräldrar rapporterar också i högre grad att de känner till mobbning i klassen. •• Det finns ett samband mellan direkt mobbning eller social isolering och psykosoma­ tiska symtom. Tidigare forskning visar att personer som mobbats i skolan får lägre självkänsla och oftare drabbas av depressioner långt upp i 20-årsåldern. Även personer som utsatt andra för mobbning har visat sig ha en högre risk för att hamna utanför samhället, till exempel i kriminalitet (Olweus, 1993). Flera studier har dessutom visat att det finns ett samband mellan mobbning och hälsoproblem bland barn och ungdomar (Craig, 1998; Kaltiala-Henio et. al. 1999; Kampulainen K, 2008; Slee, 1995). Med mobbning avses alla typer av trakasserier mellan ojämlika där en eller flera starkare person(er) utsätter en svagare för negativa handlingar (Olweus, 2006). Inom mobbningsforskningen används termen mobbning som en samlingsbeteckning för olika slags icke-önskvärda beteenden, som man sedan har delat in i flera kategorier beroende på var och på vilket sätt den utförs (Eriksson et al, 2002). Man skiljer framförallt på direkt mobbning, med relativt öppna angrepp på offret, och indirekt mobbning i form av social isolering och utfrysning. Direkt mobbning kan ske genom fysisk kontakt, såsom slag, knuffar och sparkar. Det kan också ske med ord, som när någon hotar, hånar eller säger elaka och obehagliga saker. Den indirekta mobbningen består av negativa handlingar utan vare sig ord eller fysisk kontakt, den så kallade psykiska eller tysta mobbningen. Den karaktäriseras av elaka blickar, ignoreringar, utfrysningar, suckar, grimaser och fula gester, och manipulering av vänskapsrelationer. En elev som är utsatt för indirekt mobbning får inte vara med i kamratgruppen och har svårt att få vänner i klassen, dvs. är socialt isolerad. I undersökningen Attityder till skolan 2009 (Skolverket, 2010) var andelen som kände sig mobbade av andra elever 6 procent för grundskolan och 2 procent för gymnasiet. I samma undersökning svarade 12 procent av gymnasieeleverna att K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 71 de kände till att mobbning förekom i deras skola ofta eller ibland. För högstadie­ eleverna var motsvarande siffra 30 procent. I Brottsförebyggande rådets undersökning Ungdomar och brott i Sveriges län 1995–2005 (BRÅ, 2007) uppgav omkring en tiondel av svenska barn i årskurs 9 att de ibland eller ofta blivit utsatta för mobbning. Den andel elever som uppgav att de utsatt andra för mobbning var lika stor, cirka 11 procent. Andelen niondeklassare med erfarenhet av mobbning, både som offer och förövare, låg på en konstant nivå mellan 1995 och 2005. 5.1 Resultat från kartläggningen som gäller mobbning Nedan presenterar vi resultaten som gäller direkt mobbning och social isolering på nationell nivå, uppdelade på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familje­ situation. Vidare redovisar vi direkt mobbning och social isolering och risken för psykosomatiska symtom. 5.1.1 Direkt mobbning Fyra enskilda frågor ställdes för att mäta direkt mobbning. En fråga gällde känne­ dom om mobbning. Den löd: ”Finns det någon (några) i din klass du tycker är mobbade av andra?”, med svarsalternativen (1) Nej, inte vad jag vet, (2) Ja, kanske någon, (3) Ja, det finns någon som är mobbad och (4) Ja, det finns flera som är mobbade. Svaren Ja, det finns någon som är mobbad och Ja det finns flera som är mobbade räknas som att mobbning förekommer. Frågan om kännedom av mobbning i klassen mäter hur väl eleverna känner till vad som försiggår i deras klass och deras omgivande miljö. En stor andel som rapporterar att de har kännedom om mobbning är en indikation på den faktiska förekomsten av mobbning i klassen. Det kan även innebära att till exempel skolan arbetat mycket för att förebygga mobbning och att eleverna därmed känner sig mer bekväma med att rapportera om fenomenet. De andra tre frågorna löd ”Om du tänker på förra veckan: Var du rädd för andra elever?, Blev du retad av andra elever? respektive Blev du mobbad av andra elever?”, med svarsalternativen (1) aldrig, (2) sällan, (3) ibland, (4) ofta och (5) alltid. Ofta och alltid räknades som ja och övriga som ett nej. I enkäten har mobbning definierats som ”Vissa elever kan vara mobbade, dvs. att de vid upprepade tillfällen utsätts för taskiga saker av andra elever.” I tabell 5.1 visas andelen som uppgett att de känt till att någon mobbats i ­klassen – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation. Totalt 26 041 av alla elever, knappt 13 procent, svarar att de känner till minst en som är mobbad i klassen. Flickorna i årskurs 9 har den största kännedomen om mobbning, drygt 15 procent. Den lägsta kännedomen har pojkarna i årskurs 6, där 8 procent rapporterar att de känner till att någon i klassen är mobbad. Av de elever 72 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A som uppger att de inte bor med någon av sina föräldrar har 34 procent svarat att de känner till att någon i klassen blir mobbad. Tabell 5.1 Elever som har uppgett att de känner till mobbning i klassen – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Känner till mobbning i klassen Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 12,6 12,5–12,8 26 041 205 358 Åk. 6 11,0 10,8–11,3 5 332 48 254 Åk. 9 15,7 15,4–16,0 8 540 54 313 Åk. 6 8,1 7,9–8,4 3 946 48 391 Åk. 9 15,1 14,8–15,4 8 223 54 399 Båda födda i norden 12,3 12,1–12,5 19512 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 13,0 12,2–13,9 828 6345 En född i norden + en född utanför Europa 13,6 12,9–14,3 1240 9 150 Båda födda i övriga Europa 12,3 11,6–13,1 920 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 15,3 13,2–17,8 146 949 Båda födda utanför Europa 14,3 13,8–14,8 3 080 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 12,2 12,1–12,4 21 423 175 403 Bor hos endast mamma 13,9 13,5–14,3 3 105 22 323 Bor hos endast pappa 14,1 13,2–15,2 621 4 384 Bor inte med någon av sina föräldrar 34,0 32,1–36,1 732 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 73 Mellan 2 och 3 procent av eleverna svarar att de under den gånga veckan varit rädda för andra elever, blivit retade eller mobbade av andra elever (tabell 5.2, 5.3 och 5.4). De som rapporterat högst förekomst är elever med en eller båda föräldrar född/födda utanför Europa och de elever som uppgett att de varken bor med sin mamma eller sin pappa. Tabell 5.2 Elever som har uppgett att de under förra veckan varit rädda för andra elever – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, födelseland och familjesituation, andel och antal Rädd för andra elever Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 2,4 2,3–2,5 4 889 205 357 Åk. 6 2,2 2,1–2,4 1 076 48 254 Åk. 9 1,9 1,8–2,1 1 053 54 313 Åk. 6 2,2 2,0–2,3 1 044 48 392 Åk. 9 3,2 3,0–3,3 1 717 54 399 Båda födda i norden 1,9 1,8–1,9 2 957 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 2,0 1,7–2,3 125 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 3,4 3,1–3,8 313 9 150 Båda födda i övriga Europa 2,3 2,0–2,7 173 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 3,7 2,7–5,1 35 949 Båda födda utanför Europa 5,1 4,8–5,4 1 088 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 2,1 2,0–2,2 3 692 175 403 Bor hos endast mamma 2,9 2,7–3,1 648 22 323 Bor hos endast pappa 3,5 3,0–4,1 152 4 384 17,3 15,8–19,0 373 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation Bor inte med någon av sina föräldrar *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 74 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tabell 5.3 Elever som har uppgett att de under förra veckan blivit retade av andra elever – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Retad av andra elever Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 3,1 3,0–3,1 6 303 205 358 Åk. 6 3,0 2,8–3,1 1 432 48 254 Åk. 9 2,4 2,2–2,5 1 283 54 313 Åk. 6 3,1 3,0–3,3 1 505 48 392 Åk. 9 3,8 3,7–4,0 2 084 54 399 Båda födda i norden 2,5 2,4–2,6 3 972 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 2,9 2,5–3,3 184 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 3,9 3,5–4,3 353 9 150 Båda födda i övriga Europa 2,9 2,5–3,3 215 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 6,4 5,0–8,1 61 949 Båda födda utanför Europa 6,1 5,7–6,4 1 304 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 2,7 2,6–2,7 4 677 175 403 Bor hos endast mamma 4,0 3,7–4,3 831 22 323 Bor hos endast pappa 4,6 4,1–5,3 213 4 384 22,8 21,1–24,7 491 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation Bor inte med någon av sina föräldrar *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 75 Tabell 5.4 Elever som har uppgett att de under förra veckan blivit mobbade av andra elever – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Mobbad av andra elever Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 2,2 2,1–2,2 4 476 205 358 Åk. 6 1,9 1,8–2,1 932 48 254 Åk. 9 1,7 1,6–1,8 913 54 313 Åk. 6 2,0 1,9–2,1 961 48 392 Åk. 9 3,1 2,9–3,2 1 670 54 399 Båda födda i norden 1,7 1,6–1,8 2 712 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 1,8 1,5–2,1 113 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 3,0 2,6–3,3 272 9 150 Båda födda i övriga Europa 2,0 1,7–2,4 153 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 4,9 3,7–6,4 46 949 Båda födda utanför Europa 4,6 4,3–4,9 984 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 1,8 1,8–1,9 3 180 175 403 Bor hos endast mamma 2,8 2,6–3,1 631 22 323 Bor hos endast pappa 3,4 2,9–4,0 151 4 384 22,4 20,7–24,2 481 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation Bor inte med någon av sina föräldrar *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 76 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 5.1.2 Social isolering Det är svårt att mäta indirekt mobbning. I enkäten ställdes i stället en fråga som kan fungera som en indikator på social isolering. Frågan var ”Om du tänker på förra veckan: Var du med dina kompisar?” och svarsalternativen var aldrig, sällan, ibland, ofta och alltid. Ofta och alltid räknades som ja, och övriga räknades som nej. Att inte vara med sina kompisar behöver dock inte vara det samma som att vara socialt isolerad. Barn kan ibland vilja vara för sig själva. De allra flesta, omkring 75 procent, rapporterar att de har varit tillsammans med kompisar i förra veckan (tabell 5.9). Flickorna i årskurs 6 har i störst utsträckning varit tillsammans med kompisar förra veckan (79 procent). De som i minst utsträckning varit med kompisar är de som inte bor ihop med vare sig mamma eller pappa. Endast drygt hälften (52,1 procent) av barnen i den här gruppen uppger att de varit tillsammans med kompisar förra veckan. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 77 Tabell 5.5 Elever som har uppgett att de varit tillsammans med kompisar förra veckan – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal Var med kompisar i förra veckan Ja (%) Hela riket 95 % konfidensintervall** Antal Totalt 74,6 74,5–74,9 153 343 205 358 Åk. 6 79,0 78,6–79,3 38 079 48 254 Åk. 9 72,1 71,7–72,5 39 144 54 313 Åk. 6 76,4 76,1–76,8 36 996 48 391 Åk. 9 72,0 71,5–72,3 39 123 54 400 Båda födda i norden 74,8 74,6–75,0 118 610 158 585 En född i norden + en i övriga Europa 75,0 74,0–76,1 4 762 6 345 En född i norden + en född utanför Europa 72,8 71,9–73,7 6 663 9 150 Båda födda i övriga Europa 77,2 76,3–78,2 5768 7 469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 74,4 71,5–77,1 706 949 Båda födda utanför Europa 74,3 73,7–74,9 15 992 21 528 Bor hos båda föräldrarna* 75,4 75,2–75,6 132 283 175 403 Bor hos endast mamma 71,8 71,2–72,4 16 030 22 323 Bor hos endast pappa 71,8 70,5–73,2 3 150 4 384 Bor inte med någon av sina föräldrar 52,1 50,0–54,2 1 120 2 148 Flickor Pojkar Föräldrarnas födelseland Familjesituation *Inklusive växelvis boende ** Se tabell 1.28 78 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 5.2 Samband mellan mobbning och psykosomatiska symtom Vi har räknat ut den relativa risken4 för att se om det finns någon koppling mellan kännedom om mobbning i klassen och förekomst av minst två psykosomatiska symtom ofta eller alltid under de senaste sex månaderna. Resultaten visar att det finns ett samband mellan att känna till mobbning i ­klassen eller att själv ha blivit mobbad, och för att ha upplevt två eller fler psykosomatiska symtom. För de som kände till mobbning i klassen är det en fördubblad risk (RR1.9) och för dem som uppger att de själva blivit mobbade är det en trefaldigad risk (RR 2.9). De som varit rädda för andra elever (RR 2.7) eller blivit retade av andra elever (RR 2.7) har en knappt trefaldigad förhöjd risk att uppge minst två psykosomatiska symtom jämfört med de elever som inte varit rädda för eller blivit retade av andra elever. 5.3 Sammanfattning: mobbning Elever som upplever mobbning i sin närhet eller som utsätts för mobbning rapporterar en sämre psykisk hälsa. Eftersom detta är en tvärsnittstudie är det dock inte möjligt att avgöra om det är ett orsakssamband. Det är heller inte möjligt att avgöra vilken riktning sambandet har. Resultaten från kartläggningen visar att förekomsten av mobbning är omkring 2 procent. Uppdelat på kön och årskurs uppgav mellan 2 och 3 procent att de har utsatts för mobbning. Uppdelat på föräldrarnas födelseland var det mellan 2 och 5 procent. Enligt undersökningen Skolbarns hälsovanor, där 11-, 13- och 15-åringar intervjuades 2005–2006 uppgav mellan 3 och 5 procent att de blivit mobbade två till tre gånger i månaden (Danielson, 2006). I Skolverkets rapport Attityder till skolan, 2009 (Skolverket, 2010), rapporteras att förekomsten i Sverige har hållit sig på ungefär samma nivå under perioden 1993–2009, det vill säga kring 6 procent i grundskolan och 2 procent på gymnasiet. Andelen elever som uppger att de utsätts för mobbning har alltså legat på samma nivå under de senaste cirka 20 åren. Till skillnad från tidigare studier som påvisat lägre förekomst av mobbning vid högre åldrar (Olweus, 2006) visade inte resultaten från den här kartläggningen ett sådant mönster. I stället rapporterade en större andel elever kännedom om mobbning och att man blivit mobbad i årskurs 9 än i årskurs 6. Att mäta indirekt mobbning är betydligt svårare än att mäta direkt mobbning. Här använde vi frågan om umgänge med kompisar för att mäta social isolering. Det betyder inte att alla som uppger att de inte umgåtts med sina kompisar i förra 4. RR – Relativ risk; innebär att man har räknat ut kvoten mellan risken för en viss händelse bland exponerade jämfört med oexponerade. En relativ risk på 1,0 innebär att det inte är någon skillnad mellan grupperna. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 79 veckan är isolerade, men det kan vara en indikator på social isolering. De som inte varit tillsammans med en kompis anger dock i betydligt högre utsträckning att de har psykosomatiska symtom (RR= 1,7). Referenser BRÅ, 2007. Ungdomar och brott i Sveriges län 1995–2005. Stockholm: Fritzes. Craig, W. M. (1998). The relationship among bullying, victimization, depression, anxiety and aggression in elementary school children. Personality and Individual Differences, 24(1), 123–130. Danielson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006: Grundrapport (Rapport No. R 2006:10). Stockholm: Statens folkhälsoinsitut. Eriksson, B, Flygare, E. & Danebäck, K. (2002). Skolan: En arena för mobbning: En forsk­ ningsöversikt och diskussion kring mobbning i skolan. Stockholm: Skolverket. Kaltiala-Henio R, R. M., Marttunen M., Rimpelä A. & Rantanen P. (1999). Bullying, depression, and suicidal ideation in Finnish adolescents : School survey. BMJ, 319, 348–351. Kampulainen. K. (2008). Psychiatric conditions associated with bullying. International ­Journal of Adolescents Medical Health, 20(2), 212–132. Olweus, D. (1993). Victimization by peers: Antecedents and long-term outcomes. I K. H. Rubin & J. B. Asendorpf (Red.), Social withdrawal, inhibition, and shyness in childhood. Hillsdale: Lawrence Erlbaum Associates. Olweus, D. (2006). Mobbning i skolan: Vad vet vi och vad kan vi göra (2:a uppl). Stockholm: Liber AB. Skolverket. (2010). Attityder till skolan 2009: elevernas och lärarnas attityder. Stockholm: Skolverket. Slee, P. T. (1995). Peer victimization and its relationship to depression among Australian ­primary school students. Personality and Individual Differences, 18(1), 57–62. 80 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 6 Återkoppling och användning av resultaten från kartläggningen lokalt och regionalt SAMMANFATTNING •• Resultaten av kartläggningen har redovisats i form av rosdiagram och tabeller på Statens folkhälsoinstituts webbplats – för varje enskild kommun, skola och stadsdel. •• Diagrammen har gjort det möjligt att jämföra situationen i till exempel en kommun eller en skola med genomsnittet för eleverna i hela landet. •• Folhälsoinstitutet har gett stöd i hur resultaten kan tolkas och användas främst genom kontakter via e-post och telefon. Dessutom har vi deltagit i regionala kon­ ferenser och workshops. En stor del av stödet till den lokala och regionala nivån utgörs av information på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Barn och unga är en prioriterad målgrupp inom folkhälsopolitiken, och barns och ungas uppväxtvillkor är ett av sammanlagt elva målområden som ska bidra till att vi uppnår det övergripande folkhälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En förutsättning för att kunna genomföra ett effektivt folkhälsoarbete, inklusive hälsofrämjande insatser för barn och unga, är att arbetet bedrivs på ett systematiskt sätt. Den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa är en viktig del i det arbetet. Statens folkhälsoinstitut har haft i uppdrag att stödja kommuner, landsting/regioner och andra aktörer på lokal och regional nivå i hur de kan tolka och använda kartläggningens resultat. I följande kapitel redogör vi för hur återkopplingen till dessa aktörer har skett. 6.1 Att mäta och förstå hälsoläget Utgångspunkten i det systematiska arbetssättet är insamlade data om hälsoläget i befolkningen. Den information som samlas in ska analyseras och åtgärder ska sedan utformas baserat på hur situationen i olika befolkningsgrupper ser ut. Detta är också ett av denna kartläggnings huvudsyften. En annan utgångspunkt är att följa upp och utvärdera genomförda insatser i t.ex. kommuner och skolor. Men för detta ändamål krävs att uppföljande mätningar genomförs. Tanken med kartläggningen är att det omfattande datamaterialet som samlades in hösten 2009 ska presenteras på ett sätt som gör det användbart för lokala aktörer, bland annat genom öppna jämförelser av situationen i exempelvis en skola, en kommun eller en stadsdel med ett riksgenomsnitt. Resultaten ska på så vis kunna ligga till grund för diskussioner på lokal nivå om hur barnen mår och varför. Resultaten kan sedan användas bl.a. som underlag för prioriteringar av olika verksamheter. Rosdiagram med de 6–8 dimensionerna av psykisk hälsa som mättes i total­ undersökningen (se kapitlen 1 och 7) presenterades på Folkhälsoinstitutets hemsida våren 2010. Varje skola (årskurs 9), varje kommun och varje stadsdel med fler än femtio elever fick ett eget diagram. I samråd med Sveriges Kommuner och Landsting 82 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A (SKL) skickades dessutom information om kartläggningens resultat ut till kommunerna och landstingen i förhand, och mottagarna gavs då möjlighet att se sina resultat cirka en vecka innan resultaten presenterades på hemsidan. Sedan resultaten presenterades har vi på Statens folkhälsoinstitut erbjudit stöd till aktörer på lokal nivå i hur de ska tolka diagrammen, via webben, telefon och e-post. Vi har även medverkat i nationella och regionala konferenser och workshops. Material om undersökningen och länkar till tolkningshjälp har uppdaterats kontinuerligt på institutets webbplats. Att presentera resultaten på så lokal nivå som möjligt, ända ner på skolnivå, har visat sig vara ett effektivt sätt att engagera och samla olika aktörer i en gemensam fråga. De regionala konferenser som vi har medverkat vid har samlat aktörer från flera olika verksamhetsområden som på något vis berör barn och unga – från skola och elevhälsa till fritidsverksamheter och frivilligorganisationer. 6.2 Lokal reflektion över resultaten och koppling till andra datakällor Fenomenen som har undersökts genom kartläggningen är ofta en naturlig del av livet självt, och de flesta barn och ungdomar som upplever psykiska besvär någon gång då och då har i själva verket en god hälsa. Det är därför inte givet att pro­ blemen vare sig kräver åtgärder eller förebyggande insatser. Om det däremot visar sig att många barn och unga i en skola eller i en kommun har problem, kan det vara ett tecken på att allt inte står rätt till. Ett viktigt steg i tolkningen och analysen av resultaten blir därför att undersöka närmare vad ett visst resultat kan bero på vilket i sin tur ofta kräver kompetenser från flera discipliner och verksamhetsområden. Att ta reda på orsakerna bakom ett visst resultat handlar om att formulera hypoteser och sedan pröva dessa mot olika typer av datakällor. Statens folkhälsoinstitut har i diskussioner med lokala och regionala aktörer lyft fram vikten av att se kartläggningen som en del av det datamaterial som finns tillgänglig för kommuner och skolor. Offentlig statistik, till exempel Skolverkets system Siris och Salsa kan vara användbart, liksom Kolada som finns på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) hemsida. SKL presenterar även med jämna mellanrum öppna jämförelser inom olika områden, till exempel folkhälsa och skola. Att koppla samman resultat från olika datakällor gör det möjligt att skapa en helhetsbild över hur situationen ser ut. Det är vanligt att lokala enkäter till skolbarn genomförs i en kommun, ett landsting eller en region eller en grupp av landsting och regioner. Att jämföra resultaten från olika undersökningar med resultaten från den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa är ett sätt att skapa en helhetsbild av situationen, och om resultat från flera undersökningar pekar åt samma håll finns det anledning att tro att den bild som träder fram speglar hur verkligheten faktiskt ser ut. Om det däremot finns stora skillnader i resultaten är det lämpligt att kontrollera om undersökningarna avsåg att mäta samma sak: K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 83 • • • • Var frågorna formulerade på samma sätt? Var enkäten riktad till samma åldersgrupp? Skiljer bortfallen? Har den statistiska bearbetningen av resultaten skett på ett jämförbart sätt? 6.3 Exempel på arbetet med kartläggningen på lokal och regional nivå Kartläggningen har använts på olika sätt i olika kommuner, landsting och regioner. Vissa kommuner har valt att presentera materialet från kartläggningen för rektorer och/eller barn- och utbildningsnämnden eller motsvarande. Vanligt är även att arbetsgrupper med representanter från olika verksamhetsområden har diskuterat resultaten. Utöver lokala diskussioner har en del kommuner valt att samarbeta med ett universitet eller en högskola för att gå vidare med ytterligare analyser. I ett fall använde universitetsstudenter materialet från kartläggningen i en statistikkurs. I ytterligare ett fall fick studenterna möjlighet att undersöka en kommuns övergripande förutsättningar i form av ohälsotal och utbildningsnivå, och koppla dessa till kartläggningen. Betydelsen av att nå ut med resultaten till aktörer på kommunal nivå har på senare tid blivit alltmer uppmärksammad. I en kommun anställdes en person för att nå ut med lokala data och statistik till bland andra tjänstemän och politiker som är ansvariga för utbildningsfrågor. Andra kommuner har sökt stöd från den regionala nivån, där många landsting och regioner har samhällsmedicinska enheter eller motsvarande som kan bearbeta data, analysera dessa med utgångspunkt i hur situationen ser ut lokalt och fungera som ett stöd i tolkningen av resultaten. Ett antal landsting/regioner har valt att beställa datamaterialet från Socialstyrelsen för att kunna göra egna analyser och beräkningar. Ett landsting valde t.ex. att ta fram deskriptiva data för samtliga kommuner i länet och presentera dessa i en separat rapport samt vid regionala konferenser (Landstinget i Östergötland, 2010). Det är viktigt att elever ges möjlighet att reagera på och reflektera över de egna resultaten. Om det visar sig att eleverna på en viss skola mår påfallande dåligt är det lämpligt att fråga dem om tänkbara förklaringar till situationen. Det är även viktigt och lärorikt i de fall eleverna mår bra. I flera kommuner har resultaten presenterats för eleverna via elevombud eller representanter från elevrådet. På en del håll har grupper av elever från olika klasser satts samman för att genomföra fokusgrupps­ intervjuer och diskutera tänkbara förklaringar och förslag till åtgärder. 84 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Referenser Landstinget i Östergötland, 2010. Om skolbarns hälsa i Östergötland. Rapport 2010:2. Linköping: Landstinget i Östergötland. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 85 7 Om undersökningens genomförande och bearbetning av data var att samla in viktig information om elevernas hälsa, dels för att få en bild av hur situationen ser ut, dels för att kunna presentera resultat på flera olika nivåer, så att aktörer lokalt, regionalt och nationellt skulle kunna använda informationen i ett hälsofrämjande arbete. Statistiska centralbyrån (SCB) fick i uppdrag att genomföra datainsamlingen, Socialstyrelsen fick i uppdrag att förvalta de insamlade uppgifterna och Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att presentera resultaten för kommuner och skolor i en form som var lättillgänglig för lokala aktörer. I det här kapitlet redogör vi för hur undersökningen gick till samt ger en fördjupad beskrivning av hur resultaten har bearbetats. Den nationella kartläggningen föregicks av en pilotstudie som genomfördes av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Syftet med pilotstudien var att testa ­frågeformulärets innehåll och frågornas utformning men även metoden för data­ insamling. Socialstyrelsen visade i pilotstudien att det var möjligt att med hög svarsfrekvens få in information kring barns psykiska hälsa i hela Sverige (Socialstyrelsen, 2005). Pilotundersökningen visade vidare att totalundersökningen med fördel kunde göras under skoltid med självskattningsformulär, och att tiden att fylla i enkäten borde motsvara maximalt en lektionstimme (Socialstyrelsen, 2005). Syftet med undersökningen 7.1 Urval Samtliga elever i årskurs 6 och 9 i Sverige (207 700 elever i 4 289 skolor) ingick i studiepopulationen. Totalt 172 298 elever besvarade enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 83 procent. 7.2 Datainsamling Statistiska centralbyrån ansvarade för datainsamlingen. Våren 2009 skickade SCB ut information om studien i form av ett brev och en folder till ordförande för skolnämnder eller motsvarande, förvaltningschefer i skolförvaltning eller liknande, samt till rektorer och skolsköterskor i alla kommuner. Kontaktuppgifter och information om alla skolor i Sverige hämtades in från Skolregistret. Resursskolor, sjukhusskolor, skoldaghem och andra specialenheter exkluderades. I början av hösten 2009 kontaktade SCB skolorna via telefon och bokade in en tid för undersökningen. Vid denna telefonkontakt samlades även information om antal klasser och antal elever i årskurs 6 och 9 in. Under hösten 2009 besökte SCB skolorna under sammanlagt elva veckor, och samlade in data. Skolorna fick själva bestämma om enkäten skulle genomföras klassvis eller i större grupper av elever, exempelvis i aula eller matsal samt om läraren skulle medverka eller inte. Enkätutdelaren började med att ge muntlig information om ­studien och var sedan närvarande under hela insamlingstiden. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 87 Direkt efter varje besök skickades enkäterna tillbaka till SCB av enkätutdelaren. Alla svar registrerades genom skanning och en kontroll av bland annat dubbelmarkeringar och valida värden genomfördes. Från det skannade materialet framställdes tabeller där frekvenser för varje enskild fråga redovisades. I december 2009 publicerades dessa tabeller på Statens folk­hälsoinstituts webbplats. En datafil levererades samtidigt till Socialstyrelsen. 7.2.1 Sekretess Både elevernas och skolornas medverkan var frivillig. Eleverna fick information om undersökningen från SCB:s enkätinsamlare. Eleverna upplystes om att deras medverkan var frivillig och att alla svar var skyddade av sekretesslagen och personuppgiftslagen. Denna information förmedlades också via de enkäter som delades ut. Föräldrar till elever i årskurs 6 fick genom barnens skola ta del av ett informationsmaterial som SCB sammanställt och som skolorna skickade ut. Informationen till föräldrarna innehöll bakgrund och syfte till studien och besked om att studien genomfördes på uppdrag av regeringen. Föräldrarna informerades även om att resultaten skyddas av sekretesslagen och att barnens medverkan var frivillig. Om föräldrarna inte önskade att deras barn skulle delta uppmanades de kontakta skolan. 7.2.2 Bortfall och viktning Uppgifter om skolor inhämtades från Skolregistret våren 2009. Totalt fanns då 4 289 skolor som hösten 2009 förväntades ha elever i antingen årskurs 6 eller årskurs 9. När resursskolor, sjukhusskolor, skoldaghem och andra specialenheter hade exkluderats från urvalet återstod 4 223 skolor. Sammanlagt 131 skolor valde att inte medverka, antingen för att de inte önskade delta eller för att den bokade dagen inte passade och annan lämplig dag inte gick att finna. Därtill valde hela årskurser vid ytterligare 27 skolor att inte delta, bland annat därför att eleverna var på praktikperiod. I några fall visade det sig dessutom att skolan saknade elever i årskurs 6 eller 9, på grund av att skolorna nyligen blivit F–5-skola eller exempelvis på grund av nedläggningar och sammanslagningar. Det återstående urvalet bestod av 3 297 skolor. Bortfallet på skol- och klassnivå omfattade totalt 158 skolor i 86 kommuner. Det verkliga antalet elever på de skolor som inte medverkat är inte känt eftersom uppgiften om det exakta antalet elever samlades in i samband med enkätinsamlingen. Antalet elever som inte deltog på grund av bortfall på skol- och klassnivå skattas till 3 100 elever i årskurs 6 och 5 000 i årskurs 9. Utöver bortfall av skolor och klasser fanns även ett bortfall av enskilda elever, främst på grund av sjukdom eller för att eleven eller elevens föräldrar avböjt medverkan. Det sammanlagda bortfallet var 14 procent i årskurs 6 och 20 procent i årskurs 9, vilket för hela materialet motsvarar ett bortfall på 17 procent. Svar erhölls från 172 298 elever. 88 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Fördelningen av flickor och pojkar i varje årskurs är inte alltid jämn. Inte heller är bortfallet av flickor och pojkar i varje årskurs lika stort i undersökningen. För att detta inte ska påverka skattningarna har varje elev i datamaterialet försetts med en vikt (WK). Vikten beräknas så att svaren från flickorna får samma tyngd som svaren från pojkarna i varje årskurs. I årskurser där bortfallet av pojkar är större än bortfallet av flickor förses varje pojke med en vikt som innebär att varje pojkes svar får större tyngd än varje flickas svar. På motsvarande sätt förses varje flicka med en större vikt än varje pojke i de årskurser där bortfallet är större bland flickor än bland pojkar. Sammantaget får dock svaren från flickorna och pojkarna i varje årskurs samma tyngd. Se formlerna nedan. Det kan tilläggas att de elever som inte har fyllt i uppgift om kön i enkäten inte får något värde på WK. Formler för beräkning av vikter WKflicka, årskurs 6 = (Totalt antal elever i årskurs 6)*0,5 / (Antal svarande flickor i årskurs 6) WKpojke, årskurs 6 = (Totalt antal elever i årskurs 6)*0,5 / (Antal svarande pojkar i årskurs 6) WKflicka, årskurs 9 = (Totalt antal elever i årskurs 9)*0,5 / (Antal svarande flickor i årskurs 9) WKpojke, årskurs 9 = (Totalt antal elever i årskurs 9)*0,5 / (Antal svarande pojkar i årskurs 9) Vi beräknar vikterna för flickor och pojkar i Väsby skola för att illustrera detta: ID Skolnamn Kön Årskurs Antal svarande flickor Antal svarande pojkar Totalt antal elever WK 0001 Väsby skola flicka 6 37 21 63 63*0,5/37=0,85 0002 Väsby skola flicka 9 41 31 78 78*0,5/41=0,95 0003 Väsby skola pojke 9 41 31 78 78*0,5/31=1,26 0004 Väsby skola pojke 6 37 21 63 63*0,5/21=1,5 Partiellt bortfall Några elever som deltog i undersökningen lämnade inte svar på alla frågor. Det kan ha skett därför att de hade svårt att förstå frågan, inte önskade svara eller glömde att svara. Det kan även bero på att instruktionerna vid hoppfrågor (där vissa svarsalternativ innebär att eleven ska hoppa över någon eller några frågor) misstolkades. Detta partiella bortfall var dock relativt litet och uppgick till omkring 1 procent för de flesta frågor. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 89 De elever som inte besvarade frågan om årskurs (cirka 170) togs bort från datafilen. De som inte besvarade frågan om kön (cirka 2 700) finns kvar men inte med i den könsuppdelade redovisningen. Även andra bakgrundsfrågor har hanterats på motsvarande sätt. Några frågor i undersökningen hade ett något större svarsbortfall. Det var 2,9 procent som inte besvarade fråga 26b (Om du tänker på förra veckan, hade du tillräckligt med pengar för dina utgifter?). På frågorna om man röker eller snusar (frågorna 40 och 41) var svarsbortfallet 4,0 respektive 4,2 procent. På frågan om man har en funktionsnedsättning (fråga 38) var det 5,0 procent som inte svarade alls och 0,2 procent som gav dubbla svar. Det fanns ett frågeblock som handlar om olika former av svårigheter (frågorna 29–33) och där det partiella bortfallet var större än för övriga frågor i enkäten. På frågan om man tycker att man har svårigheter med något av följande: sina känslor, sin koncentrationsförmåga, sitt beteende eller med att komma överens och umgås med andra (fråga 29) var det 4,3 procent som inte svarade. De som svarade att de hade svårigheter (33,0 procent) fick ett antal följdfrågor om sina svårigheter. På dessa följdfrågor (frågorna 30–33) uppgick svarsbortfallet till cirka 5 procent. Det partiella bortfallet var även något större på fråga 34, som handlar om förekomsten av psykosomatiska besvär, jämfört med övriga frågor i undersökningen. Svarsbortfallet var cirka 3 procent på denna fråga. 7.3 Enkäten Utifrån resultatet i pilotstudien beslutades att särskilda mätinstrument skulle användas till kartläggningen. Dessa instrument var Kidscreen, Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och PSP-skalan (som mäter psykosomatiska problem). Därutöver skulle några enskilda frågor användas. Enkäten innehöll 42 frågor med delfrågor; sammanlagt bestod enkäten av 110 frågor. De instrument som valdes för att mäta psykisk hälsa är väl testade och används i internationella sammanhang, vilket möjliggör jämförelser med andra länder. Två av instrumenten är utvecklade genom europeiska samarbeten: SDQ (Goodman et al., 1998; Goodman et. al., 2000) och Kidscreen (Ravens-Sieberer et. al., 2008). Dessa är översatta till svenska och testade i Sverige. Utöver dem användes PSP-skalan som tidigare använts i svenska studier i bland annat Värmland (Hagquist, 2008). De enskilda frågorna i enkäten handlade om självupplevd hälsa, mobbning i klassrummet, tobak och alkohol. Bakgrundsfrågorna rörde ålder, kön, familje­ situation samt var eleven och dess föräldrar var födda. (Enkäten i sin helhet finns på Statens folkhälsoinstituts webbplats samt som bilaga 3 i denna rapport.) 7.3.1 Styrkor och svårigheter (SDQ) Strengths and difficulties questionnaire, SDQ, (Goodman et al, 1998; Goodman et. al., 2000) består av 33 frågor som vägs samman till sju dimensioner: 90 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A • • • • • • • känslomässiga besvär uppförandeproblem koncentrationssvårigheter problem med kamratrelationer en summering av problem prosocialt beteende (att känna empati och att bry sig om andra) konsekvenser av problemen för vardagslivet. De två dimensioner från SDQ som presenteras i de så kallade rosdiagrammen på Statens folkhälsoinstituts webbplats är dels konsekvenser av problemen för vardagslivet, dels koncentrationssvårigheter. 7.3.2 Kidscreen Kidscreen är ett instrument som avser att mäta livskvalitet hos barn och ungdomar (Ravens-Sieberer et. al. 2008). Instrumentet har utvecklats inom ramen för ett europeiskt samarbete. I motsats till SDQ ligger inte fokus på att identifiera psykiatrisk problematik utan på att bedöma barns och ungdomars subjektiva hälsa och välbefinnande. Kidscreen består av 52 frågor som vägs samman till tio dimensioner: • • • • • • • • • • fysisk välbefinnande psykologiskt välbefinnande nedstämdhet självuppfattning självständighet föräldrarelationer och hemmaliv ekonomiska resurser socialt stöd och kamrater skola mobbning. Frågorna börjar med påståendet; ”om du tänker på förra veckan…” och samtliga frågor har en skala från 1 till 5: (1) inte alls, (2) lite grann, (3) sådär, (4) mycket, och (5) jättemycket. Den forskargrupp som tagit fram Kidscreen rekommenderar att man skapar index utifrån Raschanalys (se avsnitt 7.4 nedan). I rosdiagrammen på Statens folkhälsoinstituts webbplats presenteras dimen­ sionerna psykologiskt välbefinnande samt nedstämdhet. En Raschanalys visade problem inom dimensionen psykologiskt välbefinnande för frågan: ”Kände du dig glad över att leva?” varför denna fråga tagits bort ur dimensionen. Raschanalys visade även problem inom dimensionen nedstämdhet för frågan: ”Kände du dig glad över att leva?”, så även denna fråga har tagits bort. För frågan: ”Kände du dig ledsen?” har analyserna genomförts för flickor respektive pojkar separat. I rapporteringen av index från Kidscreen, (se bilaga 2) utgår analyserna från råsumman av samtliga frågor i ett index, det vill säga inga enskilda variabler har tagits bort. Anledningen till att det skiljer sig från de dimensioner som redovisas K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 91 i rosdiagrammen är att aktörer på lokal eller regional nivå ska ha möjlighet att slå ihop index på sina egna data och göra en råsumma. Dessa värden ger sedan en grund för jämförelser med ett nationellt genomsnitt. (Se bilaga 2 för nationella medelvärden för samtliga index som ingår i Kidscreen.) 7.3.3 Psykosomatiska besvär (PSP) PSP-skalan är ett instrument som har utvecklats av forskare vid Karlstads universitet och som delvis baseras på frågor som tidigare har använts i enkäter avsedda för skolelever (Hagquist, 2008). Instrumentet består av åtta frågor om de sex senaste månaderna och svaren anges på en femgradig skala: (1) aldrig, (2) sällan, (3) ibland, (4) ofta, (5) alltid. Ett exempel på en fråga är: ”Om du tänker på de senaste 6 månaderna: Har du känt att du haft svårt att koncentrera dig?” De åtta frågorna i instrumentet gäller a) koncentrationssvårigheter, b) sömnsvårigheter, c) huvudvärk, d) magont, e) om eleven känner sig spänd, f) dålig aptit, g) ledsenhet samt h) yrsel. Dessa åtta frågor har summerats för att skapa en dimension kallad psykosomatiska besvär. Tidigare studier har visat att de åtta frågorna kan summeras (Hagquist, 2008). En sådan summering, baserad på Raschanalys, presenteras i rosdiagrammen. I denna rapport presenterar vi även förekomsten av elever som rapporterar att de ofta eller alltid har två eller flera av dessa symtom. 7.3.4 Mobbning, tobak och alkohol Förekomsten av mobbning i klassen skattades med följande fråga: ”Vissa elever kan vara mobbade, det vill säga att de vid upprepade tillfällen utsätts för taskiga saker av andra elever. Tänk på eleverna i din egen skolklass. Finns det någon (några) i din klass du tycker är mobbade av andra?” Det fanns fyra svarsalternativ, (1) Nej, inte vad jag vet, (2) Ja, kanske någon, (3) Ja, det finns någon som är mobbad och (4) Ja, det finns flera som är mobbade. Jakande svar på alternativ (3) och (4) behandlades som att mobbning förekommer i klassen. Rökning skattades med följande fråga: ”Röker du?” Det fanns åtta svarsalternativ. Elever som hade angivit att de röker nästan varje dag eller varje dag skattades som rökare. Snusning skattades med följande fråga: ”Snusar du?” Även här fanns åtta svarsalternativ. Elever som hade angivit att de snusar nästan varje dag eller varje dag skattades som snusare. Endast frågan om rökning redovisas i rosdiagrammen. Elever i årskurs 9 fick svara på följande fråga om sin alkoholkonsumtion: ”Hur ofta händer det att du dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle?” Det fanns sju svarsalternativ. Elever som angivit hög alkoholkonsumtion någon gång i veckan och ett par gånger i månaden skattades som att de dricker mycket alkohol vid två eller fler tillfällen i månaden. 92 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 7.4 Bearbetning av insamlade data Resultaten för en viss dimension av psykisk hälsa, exempelvis koncentrations­ svårigheter, baseras på flera frågor som antas spegla samma underliggande företeelse. Detta antagande testas med så kallad faktoranalys när mätinstrumenten tas fram. Frågeinstrumenten har även genomgått andra psykometriska tester då de utvecklats. Dessa tester beskrivs i de referenser som anges i det här kapitlet. Under senare år har så kallad Raschanalys börjat användas för att värdera tillförlitligheten av svaren i enkätundersökningar. Bakgrunden är följande: Låt säga att eleverna har lämnat svar på olika frågor med flera svarsalternativ, till exempel utifrån en femgradig skala, på om besvär förekommer: (1) inte alls, (2) lite grann, (3) sådär, (4) mycket eller (5) jättemycket. Ett vanligt sätt att presentera det samlade resultatet för en elev på de frågor som ingår i en dimension är att summera de numeriska värden som anges inom parentes ovan för de angivna alternativen. När man sedan ska jämföra utfallet för två grupper, exempelvis pojkar och flickor eller elever i kommun A jämfört med kommun B, är det vanligt att man jämför dessa poängsummor. Men det finns flera problem som är förknippade med ett sådant förfaringssätt. Ett är att skalstegen inte är jämt fördelade, dvs. att hoppet mellan inte alls och lite grann kan vara större än mellan lite grann och sådär. Att jämföra summor kan då bli missvisande. En annan risk är att två grupper, exempelvis pojkar och flickor, fördelar sina svar på olika sätt, exempelvis kan flickorna fördela sina svar på färre alternativ jämfört med pojkarna. Medelvärdena kan då bli lika trots att svarsmönstren är olika. Det är mot denna bakgrund som elevernas svar har analyserats med så kallad Raschteknik för att klargöra om det blir rättvisande att presentera summeringar. Om en viss fråga inte uppfyller de krav Raschanalysen ställer upp har den exkluderats från analysen. 7.5 Former för presentation av kartläggningens resultat lokalt, regionalt och nationellt Vi presenterar resultaten från undersökningen på tre olika sätt: • Som råtabeller på skol- och kommunnivå där fördelningen på olika svarsalternativ, fråga för fråga, redovisas. Dessa uppgifter finns på www.fhi.se. • Jämförande uppgifter i form av så kallade rosdiagram. Dessa uppgifter finns också på www.fhi.se. • Tabeller med frekvensfördelningar för olika svarsalternativ. Dessa uppgifter finns endast i denna rapport. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 93 I följande avsnitt beskrivs utgångspunkten för och utformningen av rosdiagrammen. 7.5.1 Bakgrunden till rosdiagrammen Ett av undersökningens huvudsyften var att göra det möjligt att jämföra utfallet i en viss skola, kommun eller stadsdel med motsvarande uppgifter från andra delar av landet. Enkäten omfattade totalt 110 frågor och det är svårt att samtidigt överblicka så många frågor. Därför genomfördes en komprimering av data. Ett första steg vara att undersöka utfallet med Raschanalys och endast de frågor i SDQ-, Kidscreen- och PSP-skalorna som visade sig vara mest robusta vid denna analys har använts. Frågor om mobbning (årskurs 6 och 9), samt om rökning och alkohol (årskurs 9), inkluderades, trots att de inte testats med Raschanalys. Därmed hade vi sex dimensioner för årskurs 6 och åtta dimensioner för årskurs 9. Vid en skola kan det vid undersökningstillfället vara fler pojkar än flickor som svarat. För att korrigera sådana avvikelser justerades uppgifterna så att de värden som presenteras motsvarar en könsfördelning med hälften flickor och hälften pojk­ar. Enligt SCB:s rutiner gjordes också en korrigering för bortfall. Det senare har inte konsekvens för rosdiagrammen men kan ha betydelse vid andra analyser. I nästa steg sammanställdes uppgifterna så att de blev jämförbara mellan de olika dimensionerna. En möjlighet hade varit att presentera medelvärden för de olika dimensionerna, vilket är enkelt att förmedla till skolor, kommuner och län. Medelvärden kan dock vara svåra att tolka när det gäller psykisk ohälsa, eftersom det är normalt att ibland känna sig nedstämd, ha svårt att koncentrera sig och så vidare. Det är inte givet att ett högt medelvärde avspeglar en miljö som är mindre gynnsam. Det finns däremot enighet om att en så kallad betydande förekomst av exempelvis nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och liknande inte är önskvärt och sannolikt avspeglar en mindre gynnsam livsmiljö. Hur en betydande förekomst av problem ska definieras är inte givet. Därför valde vi ett statistiskt mått. Den tiondel av alla elever i riket som har den högsta förekomsten av problem enligt de olika skalorna har rubricerats som elever med betydande problem (se figur 7.1). Det går sedan att jämföra förekomsten av betydande problem inom de olika dimensionerna i en skola eller kommun med genomsnittet i riket (se tabell 7.3). Dessutom går det vid upprepade mätningar att se om andelen elever som hamnar inom samma värde för den tiondel som har den största förekomsten av problem ökar eller minskar jämfört med 2009. En minskning till under 10 procent skulle således innebära en förbättring av den psykiska hälsan. 94 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Normal Problem 90 % 10 % Alla elever i rikets resultat Gruppen elever med betydande problem Problemtyngd Figur 7.1 Definition av termen betydande problem Figur 7.1 kan förklaras med att en gräns har satts för vad som definieras som be­tydande problem baserat på resultatet för alla barn i Sverige. Gränsen har sedan använts för att se hur stor andel barn som har betydande problem i en viss skola eller kommun (den 90:e percentilen). Ett sämre utfall behöver inte nödvändigtvis betyda att barnen i en skola eller kommun mår generellt sämre, utan endast att skolan eller kommunen har en större andel barn med betydande problem i för­hållande till övriga skolor eller kommuner i Sverige. Sannolikt innebär detta även att skolan/ kommunen har ett medelvärde som är sämre än genomsnittet för riket, men det måste inte vara så. Enligt resonemanget ovan handlar det dock inte om att jämföra enskilda elevers psykiska hälsa utan det handlar snarare om att identifiera miljöer med en större eller mindre problemtyngd, framför allt för att kunna se vad skolor och kommuner gör där eleverna verkar må påfallande bra. I tabell 7.1 redovisas de olika dimensionerna i rosdiagrammen. Tabellen visar även från vilket mätinstrument respektive dimension har hämtats och exakt hur stor andel av populationen som ingick i dimensionen. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 95 Tabell 7.1 Dimensionerna i rosdiagrammen Dimension i rosdiagrammet Antal frågor Metod för analys Antal elever Andel med betydande problem Psykosomatiska besvär Åtta frågor från PSP-skalan Raschanalys 19 646 elever De 9,6 % av rikets elever som upplever mest psykosomatiska besvär Nedstämdhet Sex frågor från Kidscreen Raschanalys 19 902 elever De 9,7 % av rikets elever som upplever lägst hälso­ relaterad livskvalitet kopplat till känslor, det vill säga de mest nedstämda Bristande välbe­ finnande Fem frågor från Kidscreen Raschanalys 21 107 elever De 10,3 % av rikets elever med lägst välbefinnande. Koncentrationssvårigheter Fem frågor SDQ Raschanalys 21 684 elever De 10,6% av rikets elever som upplever mycket kon­ centrationssvårigheter. Påverkan i vardagslivet Fem frågor SDQ om man upp­ levde att man påverkades Raschanalys 21 837 elever De 10,6 % av rikets elever som rapporterar att deras problem påverkar vardagen. Dimension i rosdiagrammet Antal frågor Metod för analys Antal elever Andel av total Mobbning En fråga: Finns det någon (någ­ ra) i din klass du tycker är mob­ bade av andra? Frekvens: An­ del elever som svarat ”ja”. 26 041 elever De 12,6 % som anger att mobbning förekommer i klassen. Alkoholkonsum­ tion (endast för årskurs 9) En fråga: Hur ofta händer det att du dricker mycket alkohol vid ett och sam­ ma tillfälle? Frekvens: Andel elever som svarat ”ja någon gång i veckan eller någon gång i månaden”. 14 428 elever De 13,3 % som dricker mycket alkohol minst två gånger i månaden. Tobaksbruk (endast för årskurs 9) En fråga: Röker du? Frekvenser: An­ del elever som svarat att de röker näs-tan varje dag eller varje dag. 10 684 elever De 5,2 % som anger att de röker. 96 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Skattning av mobbning, rökning och hög konsumtion av alkohol grundas på svar på enstaka frågor. Därför använde vi de direkta svaren på frågorna (se ovan i tabellen). 7.5.2 Utformning av rosdiagrammen För att göra det möjligt att utvärdera utfallet av flera dimensioner samtidigt valdes en grafisk form av presentation framför exempelvis tabeller. Den form som ansågs mest lämplig var ett så kallat spindel- eller rosdiagram. För att underlätta tolkningen presenterar vi den enskilda skolans, kommunens eller stadsdelens resultat på en tiogradig skala som bygger på i vilken rangordning skolan, kommunen eller stadsdelen kommer. Detta innebär, exempelvis, att om förekomsten av betydande problem med nedstämdhet i en viss kommun motsvarar rang nummer 150 bland de 281 kommuner som ingick i undersökningen innebär det att kommunen får värdet 5,3 (150/281=0,53). Rangordningen gjordes separat för årskurs 6 och årskurs 9. För att ytterligare underlätta tolkningen har den fjärde­ del av kommunerna i landet som har den minsta förekomsten av betydande problem markerats med grön färg i diagrammet och den fjärdedel som har den största förekomsten har markerats med rött. Värdet 5,3 hamnar däremellan, på ett fält som är markerat med gult, det vill säga nära riksgenomsnittet (se figur 7.2). Om antalet elever vid en skola eller i en kommun är alltför litet kan ett diagram ge intryck av en alltför hög precision. Därför gjorde vi inga rosdiagram för enskilda skolor i årskurs 6 och skolor med färre än 50 elever i årskurs 9. Dessutom exkluderade vi alla ­kommuner med färre än 50 elever i årskurs 6 respektive årskurs 9. När det gäller mobbning, alkoholkonsumtion och rökning utgår redovisningen från den totala andelen elever som har angett att det förekommer mobbning, att de röker eller att de dricker mycket vid ett och samma tillfälle två eller fler gånger per månad. Grunden till dessa indikatorer är en enskild fråga, inte flera som för de övriga dimensionerna, och därmed inte ett index. Till skillnad mot dimensionerna för psykisk hälsa, där det inte rakt av kan sägas var gränsen för ohälsa går, kan man tydligt säga att barn varken ska röka eller dricka eller utsättas för miljöer där det förekommer mobbning. I allmänhet har elever i årskurs 9 mer besvär än elever i årskurs 6. Detta framgår inte av diagrammen eftersom den rangordning, som ligger till grund för diagrammen, gjordes separat för årskurs 6 och årskurs 9. Diagram för årskurs 6 i en viss kommun kan jämföras med årskurs 6 i resten av landet. Samma gäller årskurs 9. Men situationen årskurserna emellan kan inte jämföras med dessa diagram. För Stockholm, Göteborg och Malmö, presenterar vi resultatet på stadsdelsnivå. Dessa resultat utgår från jämförelser inom respektive stad med resultatet för riket. För att underlätta tolkningen av rosdiagrammen på lokal nivå har vi lagt ut ut­ökade tabeller på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Dessa tabeller anger spridningen av andelen elever som hamnade inom gruppen med betydande problem för respektive dimension och färgmarkering för skolor, kommuner och stadsdelar (se bilaga 1). De utökade tabellerna visar även hur stor andel som hamnade inom den tiondel som har betydande problem i varje skola och kommun eller stadsdel. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 97 figur 7.2 Exempel på rosdiagrammens utformning Psykosomatisk besvär 10,0 Alkoholbruk 7,5 Nedstämdhet 5,0 2,5 Tobaksbruk Koncentrationssvårigheter 0,0 Mobbning Bristande välbefinnande Problemens påverkan i vardagslivet 25% av alla skolor och kommuner/stadsdelar i landet med minst andel elever med betydande problem. genomsnittliga värden, det vill säga 50% av alla skolor, eller kommuner/ stadsdelar. 25% av alla skolor eller kommuner/ stadsdelar i landet med störst andel elever med betydande problem. Referenser Goodman, R., Meltzer, H., & Bailey, V. (1998). The Strengths and Difficulties Questionnaire: a pilot study on the validity of the self-report version. Eur Child Adolesc Psychiatry, 7(3), 125–130. Goodman, R., Ford, T., Simmons, H., Gatward, R. & Meltzer, H. (2000). Using the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) to screen for child psychiatric disorders in a community sample. Br J Psychiatry, 177, 534–539. Hagquist, C. (2008). Psychometric Properties of the PsychoSomatic Problems Scale: A Rasch Analysis on Adolescent Data. Social Indicators Research, 86(3), 511–523. Ravens-Sieberer, U., Erhart, M., Gosch, A. & Wille, N. (2008). Mental health of children and adolescents in 12 European countries – results from the European KIDSCREEN study. Clin Psychol Psychother, 15(3), 154–163. Regeringen. (2000). Regleringsbrev för Socialstyrelsen för budgetåret 2001. Socialstyrelsen. (2005). Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa – förslag till nationella och återkommande undersökningar. Stockholm: Socialstyrelsen. 98 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Analys och slutsatser totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa genomfördes under hösten 2009. Undersökningens resultat har sedan våren 2010 funnits tillgängligt på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Syftet med den här rapporten har varit att redovisa resultaten på nationell nivå. Rapporten är även tänkt att fungera som en grunddokumentation av kartläggningen. Kartläggningens två främsta syften är: • att utveckla ett system som gör det möjligt att följa utvecklingen av den psykiska hälsan bland barn och unga. Totalundersökningen 2009 utgör ett första steg mot detta mål. Kartläggningens värde kommer att framgå först när ytterligare datainsamlingar skett. • att göra det möjligt för lokala aktörer att jämföra situationen i exempelvis en skola, kommun eller stadsdel med övriga delar av landet, och på så sätt stimulera det lokala förebyggande arbetet. Det är dock för tidigt att avgöra om totalundersökningen har resulterat i ökade förebyggande insatser. Mellan den 24 mars och den 31 december 2010 har cirka 133 000 besök registrerats på de sidor på webbplatsen där resultaten presenterats. Det har dessutom varit en god uppslutning vid det 15-tal regionala konferenser om kartläggningen som hållits under 2010. Detta tyder på att uppgifterna har kommit till användning. Eftersom det är första gången en kartläggning av detta slag genomförs på nationell nivå kan vi inte redovisa några trender över tid. Vi drar inte heller några slutsatser om orsakssamband utifrån den här studien. I stort bekräftar dock denna undersöknings resultat de fynd som lyfts fram i tidigare studier av barns och ungas hälsa som vi har refererat till i denna rapport. Kartläggningen visar bland annat att majoriteten av eleverna mår bra, att problemtyngden är större för elever i årskurs 9 jämfört med årskurs 6 och att flickor rapporterar mer psykisk ohälsa än pojkar, med undantag för koncentrationssvårigheter. Vidare visar resultaten små eller inga skillnader i psykisk ohälsa som hänger samman med vilket land elevernas föräldrar är födda i eller vilken typ av kommun de går i skolan i. Däremot visar resultaten på skillnader beroende på vilken familjesituation eleverna befinner sig i. Ungefär 1 procent av eleverna uppger att de bor ensamma eller tillsammans med någon annan än sin mamma eller pappa. Denna grupp utgörs med stor sannolikhet av barn som är placerade i boenden utanför hemmet (t.ex. familjehem, hem för vård eller boende samt särskilda ungdomshem). Bland dessa elever är den psykiska hälsan betydligt sämre än övriga elevers. Den här gruppen rapporterar lägst trivsel K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 99 i skolan och trivs dessutom genomgående betydligt sämre hemma och på fritiden. Deras kännedom om mobbning i klassen är stor, och risken för att dessa barn är utsatta för såväl direkt mobbning som social isolering är större än för andra grupper. Detta pekar på ett behov av fördjupade analyser av psykisk ohälsa hos barn i samhällsvård, som grund för riktade åtgärdsprogram. Rapporten har fokus på resultaten på nationell nivå. Det är dock viktigt att lyfta fram att kartläggningens främsta bidrag är att jämförbara uppgifter om psykisk hälsa nu finns på lokal nivå i hela landet. När jämförelser ska göras är det värdefullt att ha tillgång till mer detaljerade uppgifter om läget i landet som helhet. Sådana uppgifter har vi därför presenterat i denna rapport. 100 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Bilagor Bilaga 1. Andelen elever inom färgfälten i rosdiagrammen Resultat från kartläggningen har presenterats i form av rosdiagram för varje skola, kommun och stadsdel. Redovisningen bygger på andelen elever i skolan eller kommunen som tillhör den tiondel av landets elever som har betydande problem (90:e percentilen). För var och en av de fem dimensionerna av psykisk hälsa anges om situationen i t.ex. en kommun, i relation till övriga kommuner, bedöms som god, genomsnittlig eller mer problematisk. De 25 procent av skolorna eller kommunerna med minst andel elever med betydande problem i en dimension hamnar i det gröna fältet, medan de 25 procent som har störst andel elever med betydande problem i en dimension hamnar i det röda fältet. Skolor och kommuner däremellan markeras med gul färg. Resultaten utgår från en rangordning av kommunerna för sig, stadsdelarna i Malmö, Göteborg respektive Stockholm för sig samt skolorna för sig. Nedan redovisar vi spridningen av andelen elever inom de olika färgfälten i rosdiagrammen, det vill säga den procentuella fördelningen inom de röda, gula och gröna färgmarkeringarna för respektive dimension av psykisk hälsa. Siffrorna anger andelen elever i t.ex. en kommun som hamnade inom den tiondel av landets elever som definierades ha betydande problem (den 90:e percentilen). Det innebär att av de 25 procent av Sveriges kommuner som har den minsta andelen elever med psykosomatiska besvär, så har 1,1–10,9 procent av eleverna i årskurs 9 ingått i den 90:e percentilen. I 50 procent av Sveriges kommuner har 10,9–14,9 procent i årskurs 9 ingått i den 90:e percentilen, och i de kommuner som har den högsta andelen elever med betydande problem har 15,0–26,5 procent av eleverna i årskurs 9 ingått. Observera att för mobbning, rökning och alkoholbruk används inte den 90:e percentilen, utan andelen elever som uppger att de känner till mobbning i klassen, röker eller dricker mycket alkohol minst två gånger i månaden. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 101 102 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Problemens påverkan i vardagslivet Bristande väl­ befinnande Koncentra­ tionssvårig­ heter Nedstämdhet Psykosoma­ tiska besvär DIMENSION 0–5,2 5,2–7,9 7,9–16,8 gult rött 7,1–23,2 rött grönt 4,2–7,1 gult 9,5–31,2 rött 0–4,1 6,2–9,5 gult grönt 0–6,2 6,5–15,7 rött grönt 3,9–6,4 gult 6,9–14,9 rött 0–3,9 4,1–6,9 gult grönt 0–4,1 grönt 16,4–37 12,3–16,3 2,2–12,3 16,4–37 12,3–16,3 2,2–12,3 16,7–27 11,6–16,5 0–11,6 15,5–31,3 11,2–15,5 0–11 15,0–26,5 10,9–14,9 1,1–10,9 0 10,0–23,7 0,8–10,0 0 8,3–24,6 0,6–8,3 0 11,1–33,3 1,2–11,1 0 8,3–43,2 1,1–8,3 0 8,3–25,3 1,2–8,3 Kommuner Kommuner Skolor åk6 åk 9 åk6 18,1–37,0 10,3–18,1 0,0–10,2 18,2–35,3 9,7–18,2 0,0–9,7 16,7–35,7 9,1–16,7 0,0–9,1 17,2–35,3 9,1–17,1 0,0–9,1 16,5–31,8 9,1–16,5 0,0–9,0 Skolor åk9 8,0–9,9 4,5–7,8 2,7–4,3 7,2–8,7 4,8–6,1 2,8–4,3 7,8–8,0 6,9–7,6 3,6–6,8 7,3–9,5 3,7–7,1 3,1–3,3 5,9–8,2 5,0–5,7 2,0–4,7 Stockholm åk6 8,3–13,4 5,8–8,2 3,9–4,9 8,5–10,9 4,5–7,8 0,0–4,4 9,6–13,9 6,6–9,5 0,0–6,6 7,5–11,6 5,1–6,7 3,7–4,7 6,9–8,6 4,9–6,7 3,2–4,5 Göteborg åk6 8,9–10,0 5,5–8,6 3,8–4,1 7,4–12,2 5,8–7,1 4,8–5,7 8,9–10,9 7,4–8,3 5,9–7,3 7,5–11 5,9–6,9 4,0–5,6 8,1–8,8 5,4–7,9 3,8–5,0 Malmö åk6 14,3–14,5 12,8–14,1 8,6–12,3 14,5–16,8 11,6–13,4 9,5–11,2 14,0–16,4 10,9–13,2 8,3–10,5 12,4–14,4 11,2–12,3 9,1–11,0 11,9–16,1 10,2–11,3 8,5–10,0 Stockholm åk9 16,7–21,6 13,0–16,5 7,5–12,8 17,2–23,1 10,8–16,5 9,6–10,8 14,7–16,9 11,4–14,5 9,6–11,3 18,2–22,7 12,1–18,1 9,0–11,2 17,3–21,6 11,6–16,1 6,3–11,5 Göteborg åk9 15,7–27,5 13,8–15,5 9,5–13,1 16,9–27,8 13,6–16,3 5,9–10,1 14,3–23,0 12,1–13,9 10,2–10,3 14,8–29,6 12,1–13,4 4,6–12,0 16,6–20,5 12,5–14,5 8,0–11,6 Malmö åk9 Bilaga 1. Spridningen av andelen elever inom respektive färgmarkering i rosdiagrammen för respektive dimension fördelade på årskurs, kommun, skola och stad K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 103 Alkoholkonsumtion Rökning Mobbning INDIKATOR 12,6–25,2 rött 2,2–9,8 9,9–15,7 15,8–29,9 gult rött 12–27,3 rött grönt 6,7–11,9 0–6,7 19,1–35 12,1–19,1 0–12,1 gult grönt 7,4–12,6 0–7,4 gult grönt 0 14,7–60,0 0,9–14,7 Kommuner Kommuner Skolor åk6 åk 9 åk6 17,3–42,6 6,8–17,3 0,0–6,8 12,8–32,4 4,6–12,8 0,0–4,5 20,0–60,3 8,4–20,0 0,0–8,4 Skolor åk9 9,9–16,2 6,5–9,9 2,6–5,2 Stockholm åk6 14,6–18,0 6,4–13,7 3,4–5,9 Göteborg åk6 16,6–23,6 8,1–15,8 7,8–8,1 Malmö åk6 17,6–22,9 13,1–15,6 5,1–13,1 11,5–14,9 8,6–11,3 6,8–8,6 15,0–24,4 11,4–13,8 9,1–11,1 Stockholm åk9 17,8–26,1 9,6–15,9 5,4–7,8 12,0–16,1 8,9–11,7 3,5–7,9 17,5–30,9 12,4–16,5 10,0–12,3 Göteborg åk9 13,1–21,2 10,2–11,4 4,6–9,1 14,0–18,3 11,2–13,2 6,8–9,9 18,5–25,7 12,9–16,6 8,8–12,2 Malmö åk9 Bilaga 2. Kidscreen-index Nedan presenterar vi nationella medelvärden för de index som ingår i mätinstrumentet Kidscreen, uppdelat på kön och årskurs. 1. Fysiskt välbefinnande Indexet för fysiskt välbefinnande är baserat på frågorna 9a, 10 a–c och 11 a i en­käten, som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 5 och det högsta 25. Det högsta fysiska välbefinnandet rapporterades av pojkar i årskurs 6: 19,95, och det lägsta för flickorna i årskurs 9: 16,99. Fysiskt välbefinnande Index 5–25 Årskurs 6 Flicka 19,31 Pojke Årskurs 9 Totalt 104 Medel Antal Std. Deviation Maximum Minimum 48 095 3,40 25 5 19,95 48 267 3,47 25 5 Total 19,63 96 362 3,45 25 5 Flicka 16,99 54 246 3,83 25 5 Pojke 18,62 54 290 4,10 25 5 Total 17,81 108 536 4,05 25 5 Flicka 18,08 102 341 3,82 25 5 Pojke 19,25 102 557 3,88 25 5 Total 18,66 204 899 3,89 25 5 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 2. Allmän sinnesstämning Indexet för allmän sinnesstämning är baserat på frågorna 12 a–c och 13 a–c i en­käten, som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 6 och det högsta 30. Den högsta allmänna sinnesstämningen rapporterades av pojk­ar i årskurs 6: 26,18, och lägsta för flickor i årskurs 9: 22,86. Allmän sinnesstämning Index 6–30 Årskurs 6 Flicka 25,52 Pojke Årskurs 9 Totalt Medel Antal Std. Deviation Maximum Minimum 39 199 3,99 30 6 26,18 39 906 3,60 30 6 Total 25,84 80 392 3,82 30 6 Flicka 22,86 44 725 4,65 30 6 Pojke 24,55 45 361 4,60 30 6 Total 23,70 91 352 4,71 30 6 Flicka 24,10 83 924 4,55 30 6 Pojke 25,31 85 267 4,24 30 6 Total 24,71 171 744 4,45 30 6 3. Nedstämdhet (ju högre tal, desto mer nedstämd) Indexet för nedstämdhet är baserat på frågorna 14 a–c och 15 a–d i enkäten, som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 7 och det högsta 35. Mest nedstämdhet rapporterades av flickor i årskurs 9: 16,18, och lägst nedstämdhet rapporterade av pojkar i årskurs 6: 11,04. Nedstämdhet Index 7–35 Årskurs 6 Flicka 12,48 Pojke Årskurs 9 Totalt Medel Antal Std. Deviation Maximum Minimum 39 186 5,07 35 7 11,04 39 873 4,35 35 7 Total 11,76 80 343 4,78 35 7 Flicka 16,18 44 715 5,84 35 7 Pojke 12,41 45 325 5,41 35 7 Total 14,28 91 313 5,94 35 7 Flicka 14,45 83 901 5,79 35 7 Pojke 11,77 85 198 4,99 35 7 Total 13,101 171 656 5,57 35 7 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 105 4. Kamrater och stöd Indexet för kamrater och stöd är baserat på frågorna 16 a–d och 17 a–b i enkäten, som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 6 och det högsta är 30. Det högsta kamratstödet rapporterades av flickor i årskurs 6: 25,44 och det lägsta för pojkar i årskurs 9: 24,06. Kamrater och stöd Index 6–30 Årskurs 6 Flicka 25,44 39 135 4,10 30 6 Pojke 24,85 39 843 4,29 30 6 Total 25,14 80 264 4,21 30 6 Flicka 24,72 44 689 4,39 30 6 Pojke 24,06 45 296 4,75 30 6 Total 24,38 91 260 4,59 30 6 Flicka 25,06 83 824 4,27 30 6 Pojke 24,43 85 139 4,56 30 6 Total 24,74 171 524 4,13 30 6 Årskurs 9 Totalt Medel Antal Std. Deviation Maximum Minimum 5. Familjerelationer Indexet för familjerelationer är baserat på frågorna 18 a–b och 19 a–d i enkäten, som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 6 och det högsta är 30. De som rapporterade störst trivsel hemma var pojkarna i årskurs 6: 27,04 och lägst trivsel hemma rapporterades av flickorna i årskurs 9: 24,17. Familjerelationer Index 6–30 Årskurs 6 Flicka 26,79 39 113 3,92 30 6 Pojke 27,04 39 830 3,52 30 6 Total 26,91 80 223 3,73 30 6 Flicka 24,17 44 669 5,27 30 6 Pojke 25,49 45 261 4,82 30 6 Total 24,83 91 198 5,10 30 6 Flicka 25,40 83 782 4,87 30 6 Pojke 26,22 85 091 4,33 30 6 Total 25,80 171 421 4,63 30 6 Årskurs 9 Totalt 106 Medel Antal Std. Deviation K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Maximum Minimum 6. Självuppfattning Indexet för självuppfattning är baserat på frågorna 20 a–b och 21 a–c i enkäten, som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 5 och det högsta 25. De som rapporterade att de var mest nöjda med sig själva var pojkarna i årskurs 6: 22,01, och minst nöjda med sig själva var flickorna i årskurs 9: 16,34. Självuppfattning Index 5–25 Årskurs 6 Flicka 19,79 39 129 4,34 25 5 Pojke 22,01 39 828 3,30 25 5 Total 20,91 80 255 4,01 25 5 Flicka 16,34 44 681 4,58 25 5 Pojke 20,35 45 278 4,05 25 5 Total 18,36 91 233 4,76 25 5 Flicka 17,95 83 810 4,79 25 5 Pojke 21,13 85 106 3,81 25 5 Total 19,55 171 488 4,60 25 5 Årskurs 9 Totalt Medel Antal Std. Deviation Maximum Minimum 7. Fritid Indexet för fritid är baserat på frågorna 22 a–e i enkäten, som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 5 och det högsta 25. De som rappor­ terade att de hade mest tid och möjligheter var pojkarna i årskurs 6: 21,39, och de som hade minst tid och möjligheter var flickorna i årskurs 9: 18,57. Fritid Index 5–25 Årskurs 6 Flicka 20,96 39 101 3,36 25 5 Pojke 21,39 39 797 3,29 25 5 Total 21,18 80 201 3,34 25 5 Flicka 18,57 44 674 4,18 25 5 Pojke 20,21 45 245 4,23 25 5 Total 19,39 91 196 4,29 25 5 Flicka 19,69 83 775 4,00 25 5 Pojke 20,76 85 042 3,87 25 5 Total 20,23 171 397 3,97 25 5 Årskurs 9 Totalt Medel Antal Std. Deviation Maximum Minimum K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 107 8. Skola och inlärning Indexet för skola och inlärning är baserat på frågorna 23 a–c och 24 a–c i enkäten, som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 6 och det högsta 30. De som rapporterades mest trivsel i skolan var flickorna i årskurs 6: 24,65, och lägst trivsel rapporterade av pojkarna i årskurs 9: 21,33. Skola Index 6–30 Årskurs 6 Flicka 24,65 39 074 4,07 30 6 Pojke 23,94 39 723 4,39 30 6 Total 24,28 80 093 4,26 30 6 Flicka 21,38 44 577 4,33 30 6 Pojke 21,33 45 125 5,02 30 6 Total 21,34 90 982 4,70 30 6 Flicka 22,91 83 651 4,51 30 6 Pojke 22,55 84 848 4,91 30 6 Total 22,72 171 075 4,73 30 6 Årskurs 9 Totalt Medel Antal Std. Deviation Maximum Minimum 9. Mobbning (ju lägre tal, desto mer mobbning) Indexet för mobbning är baserat på frågorna 25 a–c i enkäten, som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 3 och det högsta är 15. Flickorna i årskurs 9 rapporterade mest mobbning: 14,25 och flickorna i årskurs 6 rapporterade minst: 14,02. Mobbning Index 3–15 Årskurs 6 Flicka 14,02 39 092 1,81 15 3 Pojke 14,09 39 777 1,77 15 3 Total 14,06 80 125 1,79 15 3 Flicka 14,25 44 689 1,68 15 3 Pojke 14,11 45 131 2,11 15 3 Total 14,18 90 943 1,92 15 3 Flicka 14,15 83 674 1,75 15 3 Pojke 14,10 84 908 1,96 15 3 Total 14,21 171 068 1,86 15 3 Årskurs 9 Totalt 108 Medel Antal Std. Deviation K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Maximum Minimum 10. Pengar Indexet för pengar är baserat på frågorna 26 a–b och 27 a i enkäten, som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 3 och det högsta 15. De som rapporterat att de oftast haft tillgång till pengar var pojkarna i årskurs 6: 12,65, medan flickorna i årskurs 9 var de som rapporterade att de mest sällan haft tillgång till pengar: 11,95. Pengar Index 3–15 Årskurs 6 Flicka 12,51 38 953 2,64 15 3 Pojke 12,65 39 607 2,67 15 3 Total 12,58 79 822 2,66 15 3 Flicka 11,95 44 595 3,07 15 3 Pojke 12,53 45 159 3,07 15 3 Total 12,24 90 962 3,09 15 3 Flicka 12,21 83 674 2,89 15 3 Pojke 12,59 84 736 2,89 15 3 Total 12,40 170 784 2,90 15 3 Årskurs 9 Totalt Medel Antal Std. Deviation Maximum Minimum Bilaga 3. Styrkor och svagheter (SDQ)-index Styrkor och svagheter (SDQ-index) består först av 24 frågor om känslomässiga besvär, uppförandeproblem, koncentrationssvårigheter, problem med kamratrelationer och prosocialt beteende (att känna empati och att bry sig om andra) med svarsalternativen: stämmer inte, stämmer delvis och stämmer helt. Därefter följer nio frågor om konsekvenser av problemen för vardagslivet med varierande svarsalternativ. På nästa sida redovisas svaren i procent fråga för fråga, först för samtliga elever och sedan uppdelat på kön och årskurs. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 109 SDQ: samtliga elever Avser de senaste 6 månaderna: Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt 2,0 29,1 68,1 Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge. 30,9 51,1 17,1 Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående 58,0 29,6 11,5 4,3 44,1 50,8 Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret 54,7 35,7 8,5 Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam 60,3 30,5 8,1 9,8 57,0 32,2 51,9 33,8 13,2 4,1 35,8 59,2 36,0 43,7 19,2 1,7 6,2 91,1 Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra att göra som jag vill 85,7 11,0 2,3 Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig 72,5 20,2 6,3 4,7 40,4 53,4 Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd 44,0 41,4 13,5 Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker 35,5 47,7 15,6 Jag delar ofta med mig till andra (t.ex. godis, spel, pennor) Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna Jag oroar mig mycket Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och röra på mig Jag har en eller flera kompisar Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta Jag är snäll mot yngre barn 4,2 22,1 72,7 Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska 74,0 18,4 6,4 Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig 87,0 9,3 2,6 Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar, lärare, jämnåriga) 3,4 47,3 48,2 Jag tänker mig för innan jag gör olika saker 7,3 59,0 32,6 Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan eller andra ställen 85,1 10,1 3,6 Jag kommer bättre överens med vuxna än med jämnåriga 47,0 42,6 9,0 Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd 62,3 28,7 7,8 6,8 45,1 44,5 Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med 110 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tycker du att du har svårigheter med något av följande: dina känslor, din koncentrationsförmåga, ditt beteende eller med att komma överens med och umgås med andra? Nej 62,7 Hur länge har svårigheterna funnits? Ska ej besvara frågan 62,7 Besväras eller oroas du av svårigheterna? 62,7 Stör svårigheterna ditt vardagsliv inom följande områden? Ska ej besvara frågan Ja, klara svårigheter Ja, allvarliga svårigheter 26,6 4,9 1,5 Mindre än en 1–5 månader månad 5,5 Ska ej besvara frågan Ja, små svårigheter 5,8 Inte alls Bara lite 7,6 17,1 Inte alls Bara lite 6–12 månader Mer än ett år 4,1 16,6 Ganska mycket Väldigt mycket 6,3 Ganska mycket 1,8 Väldigt mycket Hemma/familjen 62,7 13,5 11,8 4,9 2,3 Med kamrater 62,7 13,6 13,1 4,1 1,5 I skolarbetet 62,7 7,4 13,1 8,0 3,9 Vid fritidsaktiviteter 62,7 18,6 9,3 2,8 1,5 Tror du att svårigheterna blir jobbiga för människor omkring dig? (familj, kamrater, lärare, etc.) Ska ej besva- Inte alls ra frågan 62,7 12,5 Bara lite 14,4 Ganska mycket 4,4 Väldigt mycket 1,3 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 111 SDQ: Flickor årskurs 6 Avser de senaste 6 månaderna: Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt 1,3 20,9 77,1 Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge. 36,1 50,6 12,4 Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående 56,6 31,9 10,7 2,8 39,8 56,6 Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret 58,4 33,8 6,8 Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam 65,2 27,1 6,8 8,3 51,5 39,3 55,2 33,5 10,3 2,0 23,3 73,9 38,9 44,6 15,7 1,3 6,4 91,3 Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra att göra som jag vill 93,3 4,9 1,0 Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig 71,1 21,9 6,0 4,4 38,1 56,1 Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd 50,0 39,6 9,5 Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker 34,7 50,1 14,2 2,8 13,7 82,6 Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska 81,5 13,6 3,9 Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig 86,3 10,2 2,5 Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar, lärare, jämnåriga) 1,9 39,8 57,4 Jag tänker mig för innan jag gör olika saker 4,7 57,3 37,0 Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan eller andra ställen 92,3 4,3 2,3 Jag kommer bättre överens med vuxna än med jämnåriga 48,5 43,1 6,9 Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd 50,5 38,4 10,1 4,2 38,6 54,0 Jag delar ofta med mig till andra (t.ex. godis, spel, pennor) Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna Jag oroar mig mycket Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och röra på mig Jag har en eller flera kompisar Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta Jag är snäll mot yngre barn Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med 112 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tycker du att du har svårigheter med något av följande: Dina känslor, din koncentrationsförmåga, Ditt beteende eller med att komma överens med och umgås med andra? Nej Ja, små svårigheter 66,3 Hur länge har svårigheterna funnits? 3,7 6,7 Ska ej besvara Inte alls frågan Bara lite Ganska mycket 16,9 4,9 Bara lite Ganska mycket 7,1 Ska ej besvara Inte alls frågan 0,9 6–12 månader Mer än ett år 7,6 66,3 Stör svårigheterna ditt vardagsliv inom följande områden? 25,6 Ska ej besvara Mindre än en 1–5 månader frågan månad 66,3 Besväras eller oroas du av svårigheterna? Ja, klara svårig- Ja, allvarliga heter svårighet-er 3,7 11,3 Väldigt mycket 1,2 Väldigt mycket Hemma/familjen 66,3 12,6 11,5 4,1 1,6 Med kamrater 66,3 12,1 12,8 3,6 1,1 I skolarbetet 66,3 10,1 13,0 4,8 1,7 Vid fritidsaktiviteter 66,3 18,1 8,5 2,0 0,8 Tror du att svårigheterna blir jobbiga för ­människor omkring dig? (familj, kamrater, lärare, etc.) Ska ej be­ svara frågan 66,3 Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket 12,3 13,4 3,4 0,8 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 113 SDQ: Pojkar årskurs 6 Avser de senaste 6 månaderna: Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt 1,9 35,4 61,7 Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge. 33,1 48,3 17,5 Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående 68,0 24,0 7,0 Jag delar ofta med mig till andra (t.ex. godis, spel, pennor) 4,5 45,4 49,0 Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret 59,5 32,7 6,5 Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam 62,4 28,6 7,8 8,4 53,0 37,2 68,4 24,1 6,1 5,0 46,0 47,5 32,9 43,3 22,4 1,6 6,3 90,7 Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra att göra som jag vill 86,2 10,8 1,7 Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig 82,6 12,6 3,5 5,1 41,2 51,7 Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd 46,9 40,0 11,7 Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker 45,7 43,2 9,6 3,8 20,6 74,4 Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska 67,4 23,2 7,8 Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig 85,4 10,5 2,6 Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar, lärare, jämnåriga) 3,4 49,7 45,5 Jag tänker mig för innan jag gör olika saker 7,0 57,2 34,3 Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan eller andra ställen 88,2 7,4 2,8 Jag kommer bättre överens med vuxna än med jämnåriga 42,9 44,5 10,9 Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd 72,3 21,6 4,6 Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med 5,3 43,7 47,4 Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna Jag oroar mig mycket Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och röra på mig Jag har en eller flera kompisar Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta Jag är snäll mot yngre barn 114 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tycker du att du har svårigheter med något av Nej följande: Dina känslor, din koncentrationsförmåga, Ditt beteende eller med att komma överens med och umgås med andra? Ja, små svårigheter 67,6 Hur länge har svårigheterna funnits? Ska ej besvara Mindre än en frågan månad 67,6 6,7 Besväras eller oroas Ska ej besvara Inte alls du av svårigheterna? frågan 67,6 Stör svårigheterna ditt vardagsliv inom följande områden? 9,4 Ska ej besvara Inte alls frågan Ja, klara svårigheter 22,3 1–5 månader 4,6 Bara lite 13,9 Bara lite Ja, allvarliga svårigheter 4,0 0,9 6–12 månader Mer än ett år 2,9 12,1 Ganska mycket Väldigt mycket 3,3 0,7 Ganska mycket Väldigt mycket Hemma/familjen 67,6 14,5 9,0 2,5 1,0 Med kamrater 67,6 13,6 9,7 2,4 0,8 I skolarbetet 67,6 7,5 12,0 5,3 1,9 Vid fritidsaktiviteter 67,6 16,9 7,0 1,7 0,9 Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket 11,8 2,9 Tror du att svårig­ Ska ej besvara Inte alls heterna blir jobbiga frågan för människor omkring dig? (familj, kamrater, lärare, etc.) 67,6 11,6 0,7 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 115 SDQ: Flickor årskurs 9 Avser de senaste 6 månaderna: Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt 1,1 21,0 77,3 Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge. 26,6 54,9 17,9 Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamå­ ende 41,9 37,8 19,8 3,4 43,7 52,4 Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret 47,4 40,6 11,4 Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam 59,6 31,9 7,9 Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna 10,4 60,4 28,6 Jag oroar mig mycket 29,4 44,5 25,4 1,8 24,5 73,2 36,9 44,5 18,0 1,1 5,2 93,1 Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra att göra som jag vill 88,0 9,7 1,6 Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig 55,8 33,0 10,5 4,1 40,6 54,3 Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd 39,6 43,0 16,7 Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker 24,7 49,9 24,8 3,8 22,0 73,6 Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska 84,1 11,7 3,5 Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig 89,6 7,8 1,9 Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar, lärare, jämnåriga) 2,3 46,0 51,0 Jag tänker mig för innan jag gör olika saker 7,2 62,7 29,4 Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan eller andra ställen 86,8 9,3 3,0 Jag kommer bättre överens med vuxna än med jämnåriga 50,1 41,1 7,7 Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd 49,4 37,8 12,0 Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med 8,3 48,6 39,9 Jag delar ofta med mig till andra (t.ex. godis, spel, pennor) Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och röra på mig Jag har en eller flera kompisar Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta Jag är snäll mot yngre barn 116 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tycker du att du har svårigheter med något av följande: Dina känslor, din koncentrationsförmåga, Ditt beteende eller med att komma överens med och umgås med andra? Nej Ja, små svårigheter 53,9 Hur länge har svårigheterna funnits? 33,9 4,2 7,7 Besväras eller oroas du Ska ej besvara Inte alls av svårigheterna? frågan 53,9 Stör svårigheterna ditt vardagsliv inom ­följande områden? 7,1 Ska ej besvara Mindre än en 1–5 månader frågan månad 53,9 5,4 Ska ej besvara Inte alls frågan Ja, klara svårigheter Ja, allvarliga svårigheter 1,9 6–12 månader Mer än ett år 6,7 23,3 Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket 22,5 11,8 3,0 Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket Hemma/familjen 53,9 12,5 16,3 9,3 4,2 Med kamrater 53,9 14,3 18,9 7,0 1,9 I skolarbetet 53,9 7,0 15,9 12,7 6,8 Vid fritidsaktiviteter 53,9 22,2 13,3 4,5 1,9 Tror du att svårigheterna blir job- Ska ej besvara Inte alls biga för människor omkring dig? frågan (familj, kamrater, lärare, etc.) 53,9 13,2 Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket 19,6 7,7 1,9 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 117 SDQ: Pojkar årskurs 9 Avser de senaste 6 månaderna: Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt 3,6 38,0 57,6 Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge. 28,9 49,5 20,6 Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående 67,6 23,8 7,7 Jag delar ofta med mig till andra (t.ex. godis, spel, pennor) 6,5 48,0 44,6 Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret 55,9 33,9 9,1 Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam 57,4 32,2 9,3 Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna 11,3 61,5 26,1 Jag oroar mig mycket 57,4 31,9 9,7 7,7 49,8 41,4 35,7 42,3 20,9 2,7 6,4 89,8 Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra att göra som jag vill 76,9 17,6 4,5 Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig 82,3 12,5 4,2 5,2 40,4 53,0 Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd 40,4 42,5 15,9 Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker 39,0 46,2 13,6 6,5 30,4 62,0 Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska 64,3 24,2 10,2 Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig 86,7 9,1 3,0 5,9 53,9 38,9 Jag tänker mig för innan jag gör olika saker 10,4 58,1 30,3 Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan eller andra ställen 74,8 18,1 5,7 Jag kommer bättre överens med vuxna än med jämnåriga 47,8 40,8 9,8 Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd 77,3 17,0 4,4 9,0 47,9 39,3 Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och röra på mig Jag har en eller flera kompisar Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta Jag är snäll mot yngre barn Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar, lärare, jämnåriga) Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med 118 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Tycker du att du har svårigheter med något Nej av följande: Dina känslor, din koncentrationsförmåga, Ditt beteende eller med att komma överens med och umgås med andra? 64,4 Hur länge har svårig­ heterna funnits? 3,9 Ja, allvarliga svårigheter 23,9 4,6 2,3 4,0 Ska ej besvara Inte alls frågan 64,4 Stör svårigheterna ditt vardagsliv inom följande områden? Ja, klara svårigheter Ska ej besvara Mindre än en 1–5 månader frågan månad 64,4 Besväras eller oroas du av svårigheterna? Ja, små svårigheter Bara lite 6–12 månader Mer än ett år 3,1 18,8 Ganska mycket Väldigt mycket 8,5 15,0 5,0 2,0 Ska ej besvara Inte alls frågan Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket Hemma/familjen 64,4 14,5 10,0 3,6 2,1 Med kamrater 64,4 14,1 10,6 3,3 1,9 I skolarbetet 64,4 5,6 11,3 8,4 4,8 Vid fritidsaktiviteter 64,4 17,0 8,1 2,6 2,0 Tror du att svårigheterna blir jobbiga för människor omkring dig? (familj, kamrater, lärare, etc.) Ska ej besvara Inte alls frågan 64,4 12,6 Bara lite 12,5 Ganska mycket Väldigt mycket 3,5 1,7 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 119 4. Enkätformuläret 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 5 Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars Juli November April Augusti December I vilket land är du född? Sverige Syd- eller Nordamerika Danmark, Norge eller Finland Afrika Annat land i Europa Annat land i världen Libanon, Iran, Irak, Turkiet eller Syrien Vet inte Annat land i Asien (t.ex. Thailand, Sydkorea, Filipinerna, Indien) 6 I vilket land är din mamma född? Sverige Syd- eller Nordamerika Danmark, Norge eller Finland Afrika Annat land i Europa Annat land i världen Libanon, Iran, Irak, Turkiet eller Syrien Vet inte Annat land i Asien (t.ex. Thailand, Sydkorea, Filipinerna, Indien) 120 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 1 7 I vilket land är din pappa född? Sverige Syd- eller Nordamerika Danmark, Norge eller Finland Afrika Annat land i Europa Annat land i världen Libanon, Iran, Irak, Turkiet eller Syrien Vet inte Annat land i Asien (t.ex. Thailand, Sydkorea, Filipinerna, Indien) 8a Bor du tillsammans med dina föräldrar? Ja, både med mamma och pappa Gå till fråga 8b Ja, bara med mamma Gå till fråga 9 Ja, bara med pappa Gå till fråga 9 Nej, bor ensam eller tillsammans med annan Gå till fråga 9 8b Bor du alltid tillsammans med mamma och pappa? Alltid tillsammans med mamma och pappa För det mesta ihop med mamma, pappa ibland För det mesta ihop med pappa, mamma ibland Ungefär lika mycket hos mamma och pappa (t.ex. ena veckan hos mamma och andra veckan hos pappa) Fysisk aktivitet och hälsa 9 Hur mår du rent allmänt? Utmärkt Mycket bra Bra Ganska bra Dåligt 10 Om du tänker på förra veckan: Inte alls Lite grann Sådär Mycket Jättemycket Kände du dig frisk och i god form? Motionerade du (t.ex. simmade, sprang, cyklade)? Kunde du springa bra? 2 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 121 11 Om du tänker på förra veckan: Aldrig Sällan ibland Ofta Alltid Inte alls Lite grann Sådär Mycket Jättemycket Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Kände du dig full av energi? Allmän sinnesstämning 12 Om du tänker på förra veckan: Var ditt liv bra? Kände du dig glad över att leva? Kände du dig nöjd med ditt liv? 13 Om du tänker på förra veckan: Var du på gott humör? Kände du dig glad? Hade du kul? 14 Om du tänker på förra veckan: Kände du att allt du gör blir dåligt? Kände du dig ledsen? Kände du dig så nere att du inte hade lust att göra någonting? 15 Om du tänker på förra veckan: Kände du att allting i ditt liv blir fel? Kände du dig trött på allt? Kände du dig ensam? Kände du dig pressad? 3 122 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Dina kompisar 16 Om du tänker på förra veckan: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Inte alls Lite grann Sådär Mycket Jättemycket Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Var du med dina kompisar? Gjorde du saker med andra i din ålder? Hade du kul med dina kompisar? Hjälpte du och dina kompisar varandra? 17 Om du tänker på förra veckan: Kunde du prata om allt med dina kompisar? Kunde du få stöd av dina kompisar? Din familj 18 Om du tänker på förra veckan: Visade din förälder/föräldrar förståelse för dig? Kände du dig älskad av din förälder/föräldrar? 19 Om du tänker på förra veckan: Hade du det bra hemma? Hade din förälder/föräldrar tillräckligt med tid för dig? Behandlade din förälder/föräldrar dig rättvist? Kunde du prata med din förälder/föräldrar när du ville? 4 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 123 Självuppfattning 20 Om du tänker på förra veckan: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Inte alls Lite grann Sådär Mycket Jättemycket Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Var du nöjd med dig själv? Var du nöjd med dina kläder? 21 Om du tänker på förra veckan: Var du missnöjd med ditt utseende? Var du avundsjuk på andra ungdomars utseende? Ville du ändra på något på din kropp? Din fritid 22 Om du tänker på förra veckan: Hade du tillräckligt med tid över för dig själv? Kunde du göra det du ville på fritiden? Hade du tillräckligt med möjligheter att vara ute? Hade du tillräckligt med tid att vara med kompisar? Kunde du välja vad du ville göra på fritiden? Skola och inlärning 23 Om du tänker på förra veckan: Hade du det bra i skolan? Gjorde du bra ifrån dig i skolan? Var du nöjd med dina lärare? 24 Om du tänker på förra veckan: Kunde du vara uppmärksam (i skolan)? Tyckte du om att gå i skolan? Kom du bra överens med dina lärare? 5 124 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Mobbning 25 Om du tänker på förra veckan: Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Inte alls Lite grann Sådär Mycket Jättemycket Var du rädd för andra elever? Blev du retad av andra elever? Blev du mobbad av andra elever? Pengar 26 Om du tänker på förra veckan: Hade du tillräckligt med pengar för att kunna göra samma saker som dina kompisar? Hade du tillräckligt med pengar för dina utgifter? 27 Om du tänker på förra veckan: Hade du tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med dina kompisar? 6 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 125 Styrkor och svårigheter 28 Kryssa för något av ”stämmer inte”, ”stämmer delvis” och ”stämmer helt” för varje fråga. Sätt bara ett kryss på varje fråga och försök att besvara alla frågor. Frågorna gäller hur du har haft det de senaste 6 månaderna: Stämmer Stämmer Stämmer inte delvis helt Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående Jag delar ofta med mig till andra (t.ex. godis, spel, pennor) Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna Jag oroar mig mycket Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och röra på mig Jag har en eller flera kompisar Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra att göra som jag vill Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker Jag är snäll mot yngre barn Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar, lärare, jämnåriga) Jag tänker mig för innan jag gör olika saker Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan eller andra ställen Jag kommer bättre överens med vuxna än med jämnåriga Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med Skriv gärna i rutan nedan om du har kommentarer eller vill tillägga något: © Robert Goodman, 1999 7 126 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 29 29 Tycker du att du har svårigheter med något av följande: Dina känslor, din koncentrationsförmåga, Tycker du du hareller svårigheter medöverens dittatt beteende med att komma något avoch följande: umgås med andra? Dina känslor, din koncentrationsförmåga, ditt beteende eller med att komma överens och umgås med andra? 30 30 31 Gå till fråga 34 Ja, små svårigheter till fråga 34 Ja, klara svårigheter Ja, små svårigheter Ja, allvarliga svårigheter Ja, klara svårigheter Nej Gå Ja, allvarliga svårigheter Mindre än 1 månad Hur länge har svårigheterna funnits? 1-5 månader Mindre än 1 månad 6-12 månader 1-5 månader Mer än 1 år 6-12 månader Hur länge har svårigheterna funnits? 31 Nej Mer än 1 år Inte alls Besväras eller oroas du av svårigheterna? Besväras eller oroas du av svårigheterna? Inte alls Bara lite Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket Ganska mycket 32 32 Väldigt mycket områden? Stör svårigheterna ditt vardagsliv inom följande Inte alls Bara Ganska Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket Väldigt mycket mycket Stör svårigheterna ditt vardagsliv inomliteföljande områden? Hemma/I familjen Inte alls Med kamrater Hemma/I familjen I skolarbetet Med kamrater Vid fritidsaktiviteter I skolarbetet Vid fritidsaktiviteter 33 33 Tror du att svårigheterna blir jobbiga för människor omkring dig? (familj, kamrater, lärare osv.) Tror du att svårigheterna blir jobbiga för människor omkring dig? Inte alls Inte alls Bara lite (familj, kamrater, lärare osv.) Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket Ganska mycket Väldigt mycket © Robert Goodman, 1999 © Robert Goodman, 1999 8 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 8 127 Hälsa och välbefinnande 34 Om du tänker på de senaste 6 månaderna: Aldrig Sällan Ibland Har du känt att du haft svårt att koncentrera dig? Har du känt att du haft svårt att sova? Har du besvärats av huvudvärk? Har du besvärats av magont? Har du känt dig spänd? Har du haft dålig aptit? Har du känt dig ledsen? Har du känt dig yr i huvudet? 35 Hur frisk tycker du att du är? Helt frisk Ganska frisk Inte särskilt frisk 36 Hur trivs du i stort sett med livet just nu? Jag trivs mycket bra Jag trivs ganska bra Jag trivs inte särskilt bra Jag trivs inte alls 37 Jag tycker att mitt liv har mål och mening Instämmer helt och hållet Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar avstånd helt och hållet 38 Har du en funktionsnedsättning? Ja Funktionsnedsättning betyder här att man exempelvis har ett rörelsehinder, dyslexi, nedsatt syn eller hörsel. Det kan också vara att man har ADHD, epilepsi eller diagbetes. Nej 9 128 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A Ofta Alltid Mobbning 39 Vissa elever kan vara mobbade, dvs. att de vid upprepade tillfällen utsätts för taskiga saker av andra elever. Tänk på eleverna i din egen skolklass. Finns det någon (några) i din klass du tycker är mobbade av andra? Nej, inte vad jag vet Ja, kanske någon Ja, det finns någon som är mobbad Ja, det finns flera som är mobbade Hur många då? stycken Rökning och snusning 40 Röker du? st Nej, har aldrig rökt Ja, men bara ibland Nej, har bara prövat Ja, men bara när jag är på fest Nej, har slutat Ja, men bara vid veckosluten Ja, nästan varje dag Ja, varje dag 41 Snusar du? Nej, har aldrig snusat Ja, men bara ibland Nej, har bara prövat Ja, nästan varje dag Nej, har slutat Ja, varje dag Sista frågan handlar om alkohol och det är bara du som går i årskurs 9 som ska svara på den. 42 Hur ofta händer det att du dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle? Dricker inte alkohol Någon gång i veckan Ett par gånger månaden Med det menar vi minst 18 cl starksprit (en halv ”kvarting”) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Någon gång i månaden Några gånger per år Mer sällan Aldrig 10 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 129 Den här rapporten innehåller delar av de redovisade resultaten och kan därför ses som ett komplement till den presentation av resultat som finns på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Rapporten ger en samlad bild av hur undersökningen genomfördes. Vi presenterar resultaten på nationell nivå för att underlätta för aktörer på regional och lokal nivå att göra fortsatta jämförelser av sina resultat med resultaten för hela landet. Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa. Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Hösten 2009 genomfördes en enkätundersökning av den psykiska hälsan bland alla barn i Sverige i årskurs 6 och årskurs 9. Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen återrapporterat resul­ taten från den undersökningen till kommuner, landsting och regioner. Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009 R 2011 :09 Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm R 2011:09 [email protected] www.fhi.se ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-813-5 (pdf) ISBN 978-91-7257-814-2 (print)