Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga(PDF 2,5 MB)

Den här rapporten innehåller delar av de redovisade resultaten och kan
därför ses som ett komplement till den presentation av resultat som
finns på Statens folkhälsoinstituts webbplats.
Rapporten ger en samlad bild av hur undersökningen genomfördes.
Vi presenterar resultaten på nationell nivå för att underlätta för aktörer
på regional och lokal nivå att göra fortsatta jämförelser av sina resultat
med resultaten för hela landet.
Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.
Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga
Hösten 2009 genomfördes en enkätundersökning av den psykiska
hälsan bland alla barn i Sverige i årskurs 6 och årskurs 9. Statens
folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen återrapporterat resul­
taten från den undersökningen till kommuner, landsting och regioner.
Kartläggning av psykisk
hälsa bland barn och unga
Resultat från den nationella totalundersökningen
i årskurs 6 och 9 hösten 2009
R 2011 :09
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
R 2011:09
[email protected]
www.fhi.se
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-813-5 (pdf)
ISBN 978-91-7257-814-2 (print)
Kartläggning av psykisk hälsa
bland barn och unga
Resultat från den nationella totalundersökningen
i årskurs 6 och 9 hösten 2009
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:09
Upplaga 2
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-813-5 (pdf)
ISBN 978-91-7257-814-2 (print)
OMSLAGSFOTO: Photos.com
FOTO INLAGA: s 48, s 69, s 80 Matton.se, övriga bilder photos.com
GRAFISK PRODUKTION: AB typoform
TRYCK: Elanders Sverige AB, Mölnlycke, 2011
Innehåll
5 Förord
6 Sammanfattning
8 Summary
10 Inledning
Läsanvisning 11
Psykisk ohälsa och psykisk hälsa 12
Referenser 13
14 Del 1. Psykisk ohälsa
1.1 Redovisning av den psykiska hälsan med fokus på gruppen elever
med betydande problem 15
1.2 Öppna jämförelser på kommunnivå 22
1.3 Redovisning av den psykiska hälsan för hela elevgruppen 29
1.4 Sammanfattning psykisk ohälsa 38
Referenser 39
40 Del 2. Skola och inlärning
2.1 Resultat från kartläggningen som gäller skola och inlärning 42
2.2 Samband mellan skola, inlärning och psykisk ohälsa 47
2.3 Sammanfattning: skola och inlärning 47
Referenser 48
49 Del. 3 Familj och fritid
3.1 Resultat från kartläggningen som gäller familj och fritid 50
3.2 Samband mellan barnens familjerelationer och fritid
och psykosomatiska symtom 55
3.3 Sammanfattning: familj och fritid 55
Referenser 56
57 Del 4. Levnadsvanor
4.1 Resultat från kartläggningen som gäller levnadsvanor 59
4.2 Samband mellan levnadsvanor och psykosomatiska symtom 68
4.3 Sammanfattning: levnadsvanor 68
Referenser 69
70 DEL 5. MOBBNING OCH SOCIAL ISOLERING
5.1 Resultat från kartläggningen som gäller mobbning 72
5.2 Samband mellan mobbning och psykosomatiska symtom 79
5.3 Sammanfattning: mobbning 79
Referenser 80
81 DEL 6. ÅTERKOPPLING OCH ANVÄNDNING AV RESULTATEN
FRÅN KARTLÄGGNINGEN LOKALT OCH REGIONALT
6.1 Att mäta och förstå hälsoläget 82
6.2 Lokal reflektion över resultaten och koppling till andra datakällor 83
6.3 Exempel på arbetet med kartläggningen
på lokal och regional nivå 84
Referenser 85
86 DEL 7. OM UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE
OCH BEARBETNING AV DATA
7.1 Urval 87
7.2 Datainsamling 87
7.3 Enkäten 90
7.4 Bearbetning av insamlade data 93
7.5 Former för presentation av kartläggningens resultat lokalt,
regionalt och nationellt 93
Referenser 98
99 Analys och slutsatser
101 Bilagor
Bilaga 1. Andelen elever inom färgfälten i rosdiagrammen 101
Bilaga 2. Kidscreen-index 104
Bilaga 3. Styrkor och svagheter (SDQ)-index 109
Bilaga 4. Enkätformuläret 120
Förord
en enkätundersökning av den psykiska hälsan bland
alla barn i Sverige i årskurs 6 och årskurs 9. Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen rapporterat resultatet från totalundersökningen tillbaka till
kommuner, landsting och regioner. Den här rapporten syftar till att ge en samlad
återrapportering till regeringen av undersökningens genomförande och resultat på
nationell nivå.
Författare till rapporten är Lilly Augustine, Petra Löfstedt, Jenny Telander och
Miaomiao Zhu.
Andra viktiga bidragsgivare till denna rapport är Curt Hagquist från Karlstads
universitet, som har genomfört viktiga statistiska bearbetningar, och Gunilla
Eriksson på Statens folkhälsoinstitut som har skapat den grafiska presentationen av
resultaten (rosdiagrammen). Rapporten har granskats av professor Anders Hjern vid
CHESS, Stockholms universitet, och docent Sven Bremberg vid Statens folkhälsoinstitut samt Karolinska institutet.
Rapporten bygger på den återredovisning av kartläggningen som institutet gjort
till Socialdepartementet.
Hösten 2009 genomfördes
Östersund, maj 2011
Sarah Wamala
Generaldirektör
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 5
Sammanfattning
senaste decennierna har pekat på att den psykiska hälsan
bland barn och unga i Sverige har försämrats. År 2009 fattade regeringen beslut om
att en totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa skulle genomföras för att
skapa en heltäckande bild av situationen. Samtliga elever i årskurs 6 och årskurs 9 har
därför under en lektionstimme fått möjlighet att svara på en enkät om hur de upplever
sin hälsa. Enkäten besvarades av drygt 172 000 elever, vilket innebär en svarsandel
på 83 procent.
Resultaten från undersökningen för skolor, kommuner och stadsdelar har tidigare presenterats på Statens folkhälsoinstituts hemsida, vilket har möjliggjort fortsatta analyser och jämförelser på lokal och regional nivå. I den här rapporten redovisas en fördjupad bild av resultaten på nationell nivå.
Majoriteten av eleverna uppger att de mår bra. Problemtyngden ökar dock från
årskurs 6 till årskurs 9, och flickor rapporterar mer psykisk ohälsa än pojkar. Det
finns dock små eller inga skillnader i psykisk ohälsa som hänger samman med
elevens förälders eller föräldrars födelseland eller i vilken typ av kommun (enligt
SKL:s indelning) deras skola finns i.
Eleverna i årskurs 6 rapporterar genomgående att de har det bra i skolan.
Detsamma gäller för situationen i hemmet; andelen som har det bra hemma är
större bland elever i årskurs 6 än bland elever i årskurs 9. En större andel pojkar
än flickor uppger att de har det bra hemma i respektive årskurs. Andelen elever som
kan göra vad de vill på fritiden är mindre i årskurs 9 än i årskurs 6.
Den grupp elever som genomgående utmärker sig med att rapportera betydligt
sämre psykisk hälsa är elever som anger att de inte bor hos någon av sina föräldrar.
Den gruppen rapporterar även lägst trivsel både i skolan, hemma och under fritiden.
Totalt rör det sig om ungefär 1 procent av eleverna som deltagit i undersökningen.
I enkäten ställdes inga ytterligare frågor kring boendesituationen och det går därför
inte att avgöra hur många av dessa barn som t.ex. är placerade i olika former av
boenden utanför hemmet.
Det finns ingen tydlig skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller levnadsvanor. Lika många i båda grupperna röker dagligen och dricker mycket alkohol
minst två gånger per månad. Andelen elever som motionerar är mindre i årskurs 9
än i årskurs 6. Den grupp som inte bor med någon av sina föräldrar röker mer och
dricker mer alkohol samt motionerar minst.
Flickor och pojkar är i lika grad medvetna om att mobbning förekommer i klassen.
De är också i lika grad utsatta för direkt mobbning eller socialt isolerade. De två
grupper som i störst utsträckning är utsatta för direkt mobbning och social isolering
är elever med föräldrar födda utanför Europa och elever som inte bor med någon av
Flera undersökningar de
6 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
sina föräldrar. Elever som inte bor med någon av sina föräldrar rapporterade också
i högre grad att mobbning förekommer i klassen.
Den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa är en viktig
del av ett systematiskt folkhälsoarbete. Statens folkhälsoinstitut har haft i uppdrag
att stödja aktörer på lokal och regional nivå i tolkningen och användningen av
kartläggningens resultat. När vi redovisat resultaten på lokal nivå i form av öppna
jämförelser har målet varit att engagera olika aktörer i förbättringsarbetet.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 7
Summary
Survey of mental health among children and adolescents
Results of the national total population study in grades 6 and 9, autumn 2009
Several studies in recent decades have indicated that mental health among
c­ hildren and adolescents in Sweden has worsened. In 2009, the government decided
that a comprehensive survey of children and young people›s mental health should
be ­carried out in order to obtain a complete picture of the situation. During one
school lesson, all pupils in grade 6 and grade 9 had the opportunity to answer a
questionnaire about their health. Over 172,000 pupils answered the questionnaire,
which equals a response rate of 83 per cent.
The results of the survey for schools, municipalities and city districts were pre­
sented on the Swedish National Institute of Public Health›s website. This has
­allowed further analyses and comparisons to be carried out locally and regionally.
This report presents the results at the national level.
The survey shows that a majority of students have good mental health. The level
of mental ill health increases from grade 6 to grade 9 and girls report more mental
ill health compared with boys. However, there are little or no differences in mental
illness based on parents’ country of birth or type of municipality (e.g. rural area,
town, large city, etc.) the school is located in.
In the case of well-being in school, pupils in grade 6 consistently report that they
enjoy school. The same applies to the situation at home where the proportion that
had a good home life is higher among students in grade 6, compared with students
in grade 9. A higher proportion of boys in each grade report that they have a positive situation at home. In the case of leisure time, the proportion of pupils who feel
that they can do what they want in their spare time was higher in grade 6, compared
grade 9.
The group of students who consistently report significantly worse mental health
was that of students who are not living with either of their parents. This group also
reports the lowest satisfaction in school, at home and during their leisure time.
Overall, this group comprises about 1 percent of the population of students who
participated in the survey. The questionnaire, however, included no further questions about these students’ living situation, so it is therefore impossible to determine
how many of these children, for example, are placed in various forms of care outside
the home.
Regarding lifestyle factors, there is no obvious difference between girls and boys
when it comes to smoking every day and to heavy/binge drinking at least two times
per month. The proportion of students who exercise/are physically active was lower
in grade 9 compared to grade 6. Students who do not live with either of their parents
8 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
consistently have significantly higher prevalence of tobacco and alcohol use, and the
lowest prevalence of exercise.
With regard to knowledge of bullying occurring in their class, to being exposed to
direct bullying and to being socially isolated, there are few or no differences between
girls and boys. The two groups that stand out in terms of being exposed to direct
bullying and social isolation are students with one or both parents born outside of
Europe and students who do not live with either of their parents. Students who do
not live with either of their parents also report knowledge of bullying occurring in
their class to a greater extent compared with other groups.
The national survey of children and young people’s mental health is an important
part of systematic public health efforts and the Swedish National Institute of Public
Health has been assigned by the government to assist actors at local and regional
level in the interpretation and use of the survey’s results. Reporting of results at
local level in the form of open comparisons aims to involve various stakeholders in
a common issue and contribute to the improvement process.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 9
Inledning
Sedan början av 1990-talet har psykiska problem blivit vanligare bland unga
i Sverige (Socialstyrelsen, 2009). En viktig del i arbetet med att åtgärda situationen
är att utforma ett system som gör det möjligt att följa utvecklingen av den psykiska
hälsan över tid (SOU 1998:31). Det finns visserligen återkommande enkätstudier
som bl.a. genomförs bland skolelever (t.ex. Skolbarns hälsovanor) men ingen av
de befintliga studierna använder frågeformulär som är särskilt inriktade på psykisk
ohälsa.
Det är även viktigt att presentera uppgifter om psykisk hälsa på lokal nivå för
att lokala aktörer ska kunna jämföra situationen i en given skola, en kommun eller
ett län med övriga delar av landet. Det finns omfattande erfarenhet av att lokala
uppgifter stimulerar till analyser av den lokala situationen. Exempelvis presenterar
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) så kallade öppna jämförelser av hälsoläget i olika delar av landet. Analyser av den lokala situationen har syftet att leda
till åtgärder som förbättrar hälsoläget. Denna ansats kräver därmed en studie där
samtliga ungdomar i en eller flera årskullar deltar.
Socialstyrelsen analyserade 2005 hur en enkätstudie skulle kunna genomföras
som en totalundersökning (Socialstyrelsen, 2005), och 2009 fattade regeringen
beslut om att en undersökning skulle genomföras enligt Socialstyrelsens förslag.
Statistiska centralbyrån (SCB) fick i uppdrag att genomföra datainsamlingen,
Socialstyrelsen fick i uppdrag att förvalta de insamlade uppgifterna och Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att presentera resultaten för kommuner och landsting
i en form som var lättillgänglig för lokala aktörer. Sedan mars 2010 finns resultaten
tillgängliga på institutets webbplats, www.fhi.se, i form av så kallade rosdiagram
för skolor, kommuner och stadsdelar. Resultaten från undersökningen finns även i
tabellform på samma webbplats. Den här rapporten syftar till att ge en samlad bild
av hur undersökningen genomfördes, samt att presentera resultaten från kartläggningen för hela landet.
Det är första gången en totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa
har genomförts på nationell nivå. Det finns därmed endast en mätpunkt och studien
kan ses som en tvärsnittsstudie, det vill säga den mäter hur situationen såg ut hösten
2009. Det är således inte möjligt att säga något om förändringar över tid – huruvida
den psykiska ohälsan har ökat eller minskat – utifrån denna studie. För att göra det
krävs flera mätpunkter. Det finns heller inte möjlighet att dra slutsatser om orsakssamband.
10 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Läsanvisning
Rapporten är tänkt att vara ett grunddokument till totalundersökningen av barns
och ungas psykiska hälsa. I rapporten presenterar vi deskriptiv statistik och redovisar hur undersökningen har gått till. Kapitlen 1–5 motsvarar de olika områdena
i enkäten.
Enkäten består av 42 frågor med delfrågor som är utformade för att mäta olika
dimensioner av psykisk hälsa, vilka i sin tur bygger på det samlade resultatet från
flera frågor. Samtliga frågor är hämtade ur välbeprövade mätinstrument.
Resultaten presenteras som fem sammanvägda dimensioner av psykisk hälsa/ohälsa:
(1) psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont)
(2) nedstämdhet
(3) koncentrationssvårigheter
(4) bristande välbefinnande
(5) problemens påverkan på vardagslivet.
Dimensionerna ovan redovisas i kapitel 1. Resultat från enkäten om bland annat
kamratskap och mobbning, familj och fritid, skola och inlärning samt om motion,
tobaks- och alkoholbruk (endast i åk 9) redovisas i kapitlen 2–5.
Varje kapitel börjar med en sammanfattning av de viktigaste resultaten från
området. Därefter följer en redovisning av resultaten uppdelade på bakgrundsvariablerna kön, årskurs, ursprung och familjesituation. Bakgrundsvariablerna presenteras nedan i tabell 1.
I kapitel 6 finns en beskrivning av återkopplingen till lokala och regionala aktörer med exempel på hur undersökningen har använts lokalt. Slutligen, i kapitel 7,
finns en mer djupgående beskrivning av metoderna bakom undersökningen – hur
kartläggningen har genomförts, vilka mätinstrument som har legat till grund för
enkäten samt hur datamaterialet har bearbetats.
Vi presenterar resultaten på nationell nivå i denna rapport för att underlätta för
aktörer på regional och lokal nivå att göra fortsatta jämförelser av sina resultat med
resultaten på riksnivå. I bilagorna visar vi därför tabeller med resultat enligt olika
index som använts i frågeformuläret men som inte tidigare har funnits på Statens
folkhälsoinstituts webbplats.
Utöver rapporten finns enkätformuläret och resultaten i form av så kallade rosdiagram och tabeller för varje kommun, stadsdel och skola på Statens folkhälso­
instituts webbplats.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 11
Tabell 1. Bakgrundsvariabler
Bakgrundsvariabler
Antal elever
Flickor
Åk. 6
48 254
Åk. 9
54 313
Pojkar
Åk. 6
48 391
Åk. 9
54 399
Föräldrarnas födelseland
Båda födda i norden
158 585
En född i norden + en i övriga Europa
6345
En född i norden + en född utanför Europa
9150
Båda födda i övriga Europa
7469
En född i övriga Europa + en född utanför Europa
Båda födda utanför Europa
949
21 528
Familjesituation
Bor hos båda föräldrarna (inklusive växelvis boende)
Bor hos endast mamma
175 403
22 323
Bor hos endast pappa
4 384
Bor inte med någon av sina föräldrar
2 148
Psykisk ohälsa och psykisk hälsa
Människor kan besväras av problem som uppfattas vara psykiska, exempelvis
extrem trötthet, oro, irritation eller förvirring. Det finns också tillstånd som indi­
viden själv inte besväras av men som andra ser som besvärande, exempelvis ett barns
svårighet att sitta still. Dessa oönskade psykiska tillstånd betecknas som olika former av psykisk ohälsa. Men avgränsningen till normala tillstånd är inte uppenbar.
Trötthet under hela dagen under flera års tid uppfattas inte som normalt. Däremot
kan trötthet strax innan en person går och lägger sig snarast ses som ett friskhetstecken. Uppfattningen om var gränsen går mellan det normala och det av­vikande i
detta sammanhang har varierat under olika tidsperioder och olika kulturer emellan
(Johannisson, 1995).
12 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
I denna rapport används omväxlande begreppen psykiska problem, psykisk
hälsa och psykisk ohälsa. Samtidigt är det problematiskt att använda ett begrepp
som psykisk hälsa, eftersom det avspeglar föreställningar om ett önskvärt liv.
Uppfattningarna om vilket liv som är önskvärt varierar ju i ett modernt mångfaldssamhälle. Därför lägger vi fokus på ohälsa, det vill säga tillstånd som de flesta uppfattar som bekymmer­samma och motiverade att förebygga.
Referenser
Johannisson, K. (1995). Om nyttan av att vara sjuk. I: Qvarsell, R. & Rosén, A-S. (Red.),
Om nyttan av att vara sjuk: Existentiella perspektiv på hälsa och sjukdom (ss. 9–14).
Stockholm: Forskningsrådsnämnden.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2005). Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa – förslag till
nationella och återkommande undersökningar. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 1998:31. Insatser mot psykiska problem hos barn och ungdomar. Stockholm: Fritzes.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 13
1
Psykisk ohälsa
SAMMANFATTNING
•• Elever i årskurs 9 rapporterar en större psykisk ohälsa än elever i årskurs 6.
•• Flickor rapporterar psykisk ohälsa i större utsträckning än pojkar.
•• Det finns små eller inga skillnader i psykisk ohälsa som hänger samman med vilken
typ av kommun eleverna går i skolan i.
•• Elever som inte bor med någon av sina föräldrar rapporterar en sämre psykisk hälsa
i betydligt större utsträckning än övriga grupper.
•• Kartläggningen beskriver hur situationen ser ut på lokal nivå och möjliggör öppna
jämförelser.
De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra. Men under de senaste årtiondena
har flera undersökningar och rapporter pekat på att det har blivit vanligare att ungdomar t.ex. känner sig nedstämda, oroliga, har svårt att sova eller har värk (SOU
2010:80).
Under våren 2010 presenterade Kungliga Vetenskapsakademiens hälsoutskott
en systematisk genomgång av artiklar och rapporter om trender i barns och ung­
domars psykiska hälsa i Sverige. En tvärvetenskaplig expertpanel gjorde bedömningen att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar,
till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet
(KVA, 2010). Andelen flickor med sådana problem har i vissa fall dubblerats eller
trefaldigats. Pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre
har angett att de känner nedstämdhet och oro. Under den aktuella perioden minsk­
ade antalet självmordsförsök i andra åldersgrupper drastiskt, men det gällde inte för
ungdomarna. Till exempel vårdades fler tonårsflickor på sjukhus för självmordsförsök än tidigare (Socialstyrelsen, 2009).
KVA:s expertpanel konstaterade att den vetenskapligt grundade kunskapen om
förändringar i barns psykiska hälsa var bristfällig, speciellt när det gäller yngre
barn. Utifrån underlaget kunde panelen till exempel inte uttala sig om hur den upplevda psykiska ohälsan påverkade unga i deras liv.
1.1 Redovisning av den psykiska hälsan med fokus
på gruppen elever med betydande problem
När resultaten från en undersökning som fokuserar på psykisk hälsa ska presenteras är en möjlighet att redovisa medelvärden för de olika dimensionerna. I det här
sammanhanget kan sådana medelvärden dock vara svåra att tolka, eftersom dimensionerna för psykisk hälsa innehåller företeelser som kan anses tillhöra det normala
livet; det är normalt att ibland känna sig nedstämd eller ha svårt att koncentrera sig
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 15
osv. Därför är det inte heller givet att ett högt medelvärde avspeglar en miljö som är
mindre gynnsam. Däremot är det klart att betydande förekomst av exempelvis nedstämdhet eller koncentrationssvårigheter inte är önskvärt och sannolikt avspeglar
en mindre gynnsam livsmiljö.
Definitionen av betydande förekomst av psykiska besvär är inte given. I det här
fallet valdes det statistiska måttet 90:e percentilen, dvs. den tiondel av alla elever
i riket (årskurs 6 och 9 sammanslaget) som har den högsta förekomsten av besvär
rubricerades som elever med betydande problem. Med andra ord läggs fokus på den
grupp elever som ofta eller alltid upplever besvär enligt de skalor dimensionerna
bygger på (se kapitel 7 för en mer djupgående beskrivning).
Våren 2010 redovisade Statens folkhälsoinstitut på sin webbplats resultaten
för de fem dimensionerna av psykisk hälsa för kommuner, stadsdelar och skolor.
Presentationen tog form av så kallade rosdiagram som bygger på andelen elever
med betydande problem inom respektive dimension i till exempel en kommun. I
dessa diagram anges inte ett särskilt värde för förekomsten av olika former av psykisk ohälsa. Fokus ligger i stället på att presentera uppgifter som gör det möjligt
att jämföra skolor, kommuner och stadsdelar med varandra. Den underliggande
tanken är att en relativt hög förekomst av psykisk ohälsa avspeglar en livsmiljö för
barn och ungdom som är mindre gynnsam (Bremberg & Eriksson, 2010). Avsikten
är således att lägga fokus på livsmiljön, inte på de enskilda barnen och ungdomarna.
Det centrala motivet för denna inriktning är att förebyggande insatser också bör
inriktas på miljön.
Diagrammen har möjliggjort att det går att jämföra situationen i en skola eller en
kommun med situationen i andra skolor och kommuner i landet. Utformningen av
rosdiagrammen presenteras i detalj i kapitel 7.
I det här kapitlet presenterar vi resultaten på nationell nivå för de fem dimensionerna av psykisk hälsa. I första hand presenterar vi fördelningen av svaren för
gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen) inom respektive dimension. Eftersom resultaten i rosdiagrammen bygger på andelen elever i en kommun,
stadsdel eller skola som tillhör gruppen elever med betydande problem är syftet här
att ge en fördjupad bild av hur den gruppen har svarat på enkäten. Denna redovisning kan därför ses som ett komplement till den presentation av resultat som finns
på Statens folkhälsoinstituts webbplats.
Resultat för samtliga elever i landet, uppdelat på kön och årskurs, finns i avsnitt
1.3.
1.1.1 Resultat för de fem dimensionerna av psykisk hälsa och ohälsa
Varje dimension av psykisk hälsa bygger på resultaten från flera frågor i enkäten.
Här redovisas fördelningen av svaren inom de fem dimensionerna av psykisk hälsa
för gruppen elever i hela landet med betydande problem (90:e percentilen).
16 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Psykosomatiska besvär
Dimensionen psykosomatiska besvär grundar sig på ett mätinstrument med en
så kallad PSP-skala som består av frågor kring olika psykosomatiska symtom (se
kapitel 7 för en utförligare beskrivning av mätinstrumentet). I dimensionen ingår
åtta frågor, vilka handlar om koncentrationssvårigheter, sömnproblem, huvudvärk,
magont samt om eleverna känner sig spända, har dålig aptit, är ledsna eller känner
sig yra. Frågorna utgår från hur eleven har upplevt sin situation eller sina problem
de senaste sex månaderna. Svarsalternativen är (1) alltid, (2) ofta, (3) ibland, (4)
sällan, och (5) aldrig.
I tabell 1.1 redovisar vi andelen elever inom gruppen med betydande problem som
har angett respektive svarsalternativ till frågorna i dimensionen. Totalt om­fattar det
19 646 elever.
Tabell 1.1 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen psykosomatiska besvär för gruppen
elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent
Koncentrationssvårigheter (%)
Svårt
att sova
(%)
Huvudvärk
(%)
Magont
(%)
Spänd
(%)
Dålig
aptit
(%)
Ledsen
(%)
Yr
(%)
Alltid
16,9
30,2
25,4
19,3
21,9
22,5
25,8
22,3
Ofta
34,9
39,3
45,1
39,4
43,7
32,2
41,6
41,7
Ibland
36,4
21,8
22,5
28,2
27,0
28,4
23,0
25,9
Sällan
10,1
6,8
6,1
10,9
6,5
12,7
7,7
8,5
Aldrig
1,7
1,9
1,0
2,2
0,9
4,2
1,9
1,7
Nedstämdhet
Dimensionen nedstämdhet grundar sig på mätinstrumentet Kidscreen. (I kapitel 7
redogörs för mätinstrumentet i detalj.) I dimensionen ingår sex frågor som utgår
från hur eleven upplevde sin situation i förra veckan. Frågorna handlar om huruvida de har känt sig pressade, ensamma, trötta på allt, känt sig nere, ledsna eller att
allt de gör blir dåligt. Svarsalternativen är (1) alltid, (2) ofta, (3) ibland, (4) sällan
och (5) aldrig.
I tabell 1.2 redovisar vi andelen elever inom gruppen med betydande problem som
har angett respektive svarsalternativ till frågorna i dimensionen. Totalt om­fattar det
19 902 elever.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 17
Tabell 1.2 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen nedstämdhet för gruppen elever med
betydande problem (90:e percentilen), andel i procent
Känt sig
pressad (%)
Känt sig
ensam (%)
Känt sig trött
på allt (%)
Alltid
28,9
18,3
21,5
Ofta
32,8
31,1
Ibland
22,4
Sällan
Aldrig
Känt sig
nere (%)
Känt sig
ledsen (%)
Känt att allt man
gör blir dåligt (%)
14,3
12,1
15,3
45,8
37,5
40,7
36,3
30,2
25,8
34,1
37,0
37,5
9,8
12,6
3,6
8,6
5,7
7,6
2,6
4,3
0,4
1,4
1,0
2,0
Koncentrationssvårigheter
Dimensionen koncentrationssvårigheter grundar sig på mätinstrumentet SDQ
(Strengths and Difficulties Questionnaire). (Se kapitel 7 för en utförligare beskrivning av mätinstrumentet.) I dimensionen ingår fem frågor, vilka handlar om huruvida eleverna är rastlösa och inte kan vara stilla länge, om de har svårt att sitta stilla
eller jämt vill vrida och röra på sig, om de är lättstörda, om de har svårt att tänka sig
för innan de gör olika saker samt om de kan göra klart det de arbetar med. Frågorna
utgår från hur eleven har upplevt sin situation under de senaste sex månaderna.
Svarsalternativen är (1) stämmer helt, (2) stämmer delvis, (3) stämmer inte.
I tabell 1.3 redovisar vi andelen elever inom gruppen som har betydande problem
som har angett respektive svarsalternativ till frågorna som ingår i dimensionen.
Totalt omfattar det 21 684 elever.
Tabell 1.3 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen koncentrationssvårigheter för
­gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent
Har svårt att
vara stilla
länge(%)
Har svårt att
sitta stilla/vrider
på mig (%)
Är lättstörd
(%)
Har svårt att
tänka mig för
innan (%)
Har svårt att
göra klart (%)
Stämmer helt
75,2
80,5
63,5
31,4
34,7
Stämmer
delvis
23,5
18,5
33,3
62,7
61,3
1,3
1,0
3,2
5,9
4,0
Stämmer inte
alls
18 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Bristande välbefinnande
Dimensionen bristande välbefinnande kommer även den från mätinstrumentet
Kidscreen (se kapitel 7). I dimensionen ingår fem frågor: (1) Var ditt liv bra? (2)
Kände du dig nöjd med ditt liv? (3) Var du på gott humör? (4) Kände du dig glad? (5)
Hade du kul? Frågorna utgår från hur eleven upplevde sin situation förra veckan.
Svarsalternativen är (1) inte alls, (2) lite grann, (3) så där, (4) mycket och (5) jättemycket.
I tabell 1.4 redovisar vi andelen elever inom gruppen som har betydande problem
som har angett respektive svarsalternativ till frågorna som ingår i dimensionen.
Totalt omfattar det 21 107 elever.
Tabell 1.4 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen bristande välbefinnande för gruppen
elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent
Livet var bra
(%)
Kände sig
nöjd (%)
Var på gott
humör (%)
Var glad
(%)
Hade kul
(%)
Inte alls
18,1
26,2
9,0
9,8
9,8
Lite grann
29,2
29,8
25,6
26,7
20,6
Så där
46,9
36,7
57,3
58,2
54,2
Mycket
4,4
4,0
7,0
3,9
12,4
Jättemycket
0,9
1,5
0,8
0,4
2,0
Problemens påverkan i vardagslivet
Dimensionen problemens påverkan i vardagslivet grundar sig på mätinstrumentet
SDQ (se kapitel 7). Frågorna mäter i vilken utsträckning besvären är störande i det
vardagliga livet. I dimensionen ingår fem frågor. Den första frågan är: ”Besväras
eller oroas du av svårigheterna?” Sedan ställs frågan om svårigheterna stör vardagslivet inom följande områden: (1) hemma/i familjen, (2) med kamrater, (3) i
skol­arbetet, och (4) vid fritidsaktiviteter. Svarsalternativen är (1) väldigt mycket, (2)
ganska mycket, (3) bara lite, och (4) inte alls.
I tabell 1.5 redovisar vi andelen elever inom gruppen som har betydande problem
som har angett respektive svarsalternativ till frågorna som ingår i dimensionen.
Totalt omfattar det 21 837 elever.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 19
Tabell 1.5 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen problemens påverkan i vardagslivet
för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent
Besväras av
sina svårigheter (%)
Störs hemma
(%)
Störs med
kamrater (%)
Störs i skolarbetet (%)
Störs på
fritiden (%)
Väldigt mycket
15,6
19,4
13,2
31,3
13,5
Ganska mycket
46,0
34,8
30,3
40,4
22,4
Bara lite
34,4
36,3
45,5
23,2
40,2
Inte alls
3,9
9,5
11,1
11,0
23,9
1.1.2 Andelen elever med betydande förekomst av psykisk ohälsa fördelat på
årskurs, kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation
I tabell 1.6 redovisar vi förekomsten av betydande problem för respektive dimension
fördelat på årskurs, kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation. Förekomst
av betydande problem har definierats som den tiondel av alla elever (årskurs 6 och
9 sammanslaget) som upplever störst besvär inom respektive dimension. Här redovisar vi denna tiondel uppdelad på de olika bakgrundsvariablerna.
20 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tabell 1.6 Elever med betydande problem (90:e percentilen) för varje dimension av psykisk
hälsa uppdelat på årskurs, kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel i procent
Psykosomatiska besvär
(%)
Koncentrationssvårigheter (%)
Påverkan i
vardagslivet
(%)
Nedstämdhet (%)
Bristande
välbefinnande (%)
Flickor
8,0
6,2
7,6
7,4
7,3
Pojkar
3,6
9,1
5,2
3,6
4,6
Flickor
19,8
12,9
19,1
19,5
17,7
Pojkar
6,0
13,4
9,7
7,3
10,6
9,2
10,7
10,1
9,1
9,7
En född i norden
+ en född i övriga Europa
10,3
11,9
11,3
10,3
10,7
En född i norden
+ en född utanför Europa
11,3
12,6
13,0
11,8
13,1
7,8
9,0
9,5
8,2
8,5
10,8
12,4
14,4
13,1
12,4
9,7
9,4
12,5
11,8
12,4
8,3
9,6
9,5
8,4
8,8
Bor hos endast
mamma
16,1
15,6
16,2
16,1
17,2
Bor hos endast pappa
14,7
17,1
17,2
15,8
18,2
Bor inte med någon av
sina föräldrar
34,0
24,6
30,4
31,9
43,8
Åk 6
Åk 9
Föräldrarnas födelseland
Båda födda i norden
Båda födda i övriga Europa
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
Båda födda utanför Europa
Familjesituation
Bor hos båda föräldrarna
(inklusive växelvis boende)
Problemtyngden är större i årskurs 9 än i årskurs 6, och flickorna har en större problemtyngd än pojkarna med undantag för dimensionen koncentrationssvårigheter.
När det gäller dimensionen psykosomatiska besvär hamnar exempelvis nästan 20
procent av flickorna i årskurs 9 i gruppen med betydande problem. En avsevärt
större problemtyngd märks också bland elever som inte bor hos någon av sina föräldrar.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 21
1.1.3 Andelen elever med betydande förekomst av psykisk ohälsa fördelat på
kommuntyp
Nedan redovisar vi hur andelen elever i årskurs 6 och årskurs 9 med betydande problem fördelar sig mellan olika kommuntyper för respektive dimension av psykisk
hälsa.
Tabell 1.7 Elever med betydande problem (90:e percentilen) för varje dimension uppdelat på
kommuntyper, andel i procent
Psykosomatiska besvär
(%)
Koncentrationssvårigheter (%)
Påverkan i
vardagslivet
(%)
Nedstämdhet (%)
Storstäder
9,1
10,4
10,3
10,1
9,9
Förortskommuner
9,3
10,6
10,6
10,0
10,0
Större städer
9,3
10,2
10,5
9,4
10,5
Pendlingskommuner
9,6
11,5
10,8
9,5
9,7
Glesbygdskommuner
8,8
10,0
10,6
8,2
9,0
Varuproducerande
kommuner
9,9
10,2
10,5
9,2
9,9
Övriga kommuner med
fler än 25 000 invånare
10,3
11,4
10,9
9,9
10,8
Övriga kommuner med
12 500–25 000 invånare
10,4
10,5
11,3
9,6
10,8
Övriga kommuner med
färre än12 500 invånare
10,1
9,6
11,0
11,0
11,9
Kommuntyp*
Bristande
välbefinnande (%)
* Kommuntyp enligt SKL:s indelning
Oavsett kommuntyp är andelen elever med betydande problem ungefär lika stor,
vilket kan tolkas som att det finns inga eller mycket små skillnader som hör samman
med vilken typ av kommun eleverna går i skolan i.
1.2 Öppna jämförelser på kommunnivå
På senare år har det blivit allt vanligare att redovisa undersökningsresultat i form
av öppna jämförelser. Tanken är att jämförelser av situationen mellan exempelvis
olika kommuner ska främja och inspirera till förbättringsarbete. Öppna jämförelser
bidrar även till ökad insyn och öppenhet om vad olika verksamheter åstadkommer.
Här nedan redovisar vi kommunjämförelser för de olika dimensionerna av psykisk hälsa i kartform. Jämförelserna är i sin tur baserade på andelen elever med
22 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
betydande problem i en kommun i förhållande till det nationella genomsnittet. (Mer
om bakgrunden till redovisningen av resultaten på lokal nivå beskrivs i kapitel 7.)
De 25 procent av kommunerna som har minst andel elever med betydande
problem i en dimension redovisas med grön färg medan de 25 procent som har
störst andel elever med betydande problem i dimensionen får en röd markering.
Kommuner med resultat nära riksgenomsnittet markeras med gul färg. Samma färgindelning har använts för att skapa rosdiagram för varje enskild skola, kommun och
stadsdel (se kapitel 7).
Kommuner som antingen inte deltog i studien eller hade för få elever redovisas
som bortfall med en vit markering på kartorna.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 23
Bild 1.1 Fördelning av andel elever med betydande problem för dimensionen psykosomatiska
besvär, kommunnivå
P s ykos omatis ka bes vär
25 % av kommuner med störst problemtyngd
50 % av kommuner i mellanläge
25 % av kommuner med minst problemtyngd
Bortfall
24 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Bild 1.2 Fördelning av andel elever med betydande problem för dimensionen nedstämdhet,
kommunnivå
Nedstämdhet
25 % av kommuner med störst problemtyngd
50 % av kommuner i mellanläge
25 % av kommuner med minst problemtyngd
Bortfall
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 25
Bild 1.3 Fördelning av andel elever med betydande problem för dimensionen koncentrations­
svårigheter, kommunnivå
Koncentrationssvårigheter
25 % av kommuner med störst problemtyngd
50 % av kommuner i mellanläge
25 % av kommuner med minst problemtyngd
Bortfall
26 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Bild 1.4 Fördelning av andel elever med betydande problem för dimensionen bristande
välbefinnande, kommunnivå
Bristande välbefinnande
25 % av kommuner med störst problemtyngd
50 % av kommuner i mellanläge
25 % av kommuner med minst problemtyngd
Bortfall
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 27
Bild 1.5 Fördelning av andel elever med betydande problem för dimensionen problemens
påverkan i vardagslivet, kommunnivå
Problemens påverkan i vardagslivet
25 % av kommuner med störst problemtyngd
50 % av kommuner i mellanläge
25 % av kommuner med minst problemtyngd
Bortfall
28 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
1.3 Redovisning av den psykiska hälsan för hela elevgruppen
Nedan redovisar vi hur samtliga elever har svarat på frågorna som ingår i dimensionerna för psykisk hälsa och ohälsa. Siffrorna anges i procent, uppdelat på flickor
respektive pojkar och årskurs.
Psykosomatiska besvär
Tabell 1.8 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen psykosomatiska besvär, flickor i års­
kurs 6 (samtliga elever), andel i procent
Koncentrationssvårigheter (%)
Svårt att
sova (%)
Huvudvärk (%)
Magont
(%)
Alltid
1,3
3,1
2,4
2,1
Ofta
5,8
9,5
9,8
Ibland
28,4
21,8
Sällan
43,8
Aldrig
18,7
Spänd
(%)
Dålig
aptit (%)
Ledsen
(%)
Yr (%)
1,6
2,2
2,7
1,9
7,9
6,1
6,3
9,2
6,3
19,1
17,7
19,9
14,4
23,5
15,7
31,6
31,3
30,6
35,1
28,9
34,8
27,9
32,0
35,1
39,3
34,9
45,6
27,3
45,8
Tabell 1.9 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen psykosomatiska besvär, flickor i års­
kurs 9 (samtliga elever), andel i procent
Koncentrationssvårigheter (%)
Svårt att
sova (%)
Huvudvärk (%)
Magont
(%)
Alltid
3,6
6,3
5,4
3,7
Ofta
14,8
16,1
17,2
Ibland
40,5
27,4
Sällan
32,6
Aldrig
7,1
Spänd
(%)
Dålig
aptit (%)
Ledsen
(%)
Yr (%)
1,2
1,3
5,7
3,9
12,8
4,1
3,7
18,9
12,6
26,2
24,8
15,5
10,7
32,4
22,1
29,2
30,3
33,4
33,8
27,8
29,3
29,3
19,5
19,4
23,7
41,5
52,4
12,0
30,4
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 29
Tabell 1.10 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen psykosomatiska besvär, pojkar i års­
kurs 6 (samtliga elever), andel i procent
Koncentrationssvårigheter (%)
Svårt att
sova (%)
Huvudvärk (%)
Magont
(%)
Spänd
(%)
Dålig
aptit (%)
Ledsen
(%)
Yr (%)
Alltid
1,4
2,7
1,7
1,0
5,0
5,0
1,0
1,3
Ofta
6,3
7,4
6,5
3,7
15,9
11,5
3,4
4,5
Ibland
25,8
17,4
14,9
10,6
29,1
21,5
13,2
13,1
Sällan
40,8
30,7
30,4
28,9
30,9
30,1
35,9
28,0
Aldrig
22,1
38,1
42,7
51,8
17,5
30,3
42,5
49,1
Tabell 1.11 Fördelnings av svaren på frågorna i dimensionen psykosomatiska besvär, pojkar i års­
kurs 9 (samtliga elever), andel i procent
Koncentrationssvårigheter (%)
Svårt att
sova (%)
Huvudvärk (%)
Magont
(%)
Spänd
(%)
Dålig
aptit (%)
Ledsen
(%)
Yr (%)
Alltid
3,4
4,4
2,6
2,0
2,7
2,5
2,3
2,7
Ofta
9,4
8,8
6,3
3,8
5,9
4,0
4,4
5,2
Ibland
31,3
20,3
16,4
10,7
18,5
11,0
12,8
13,9
Sällan
37,0
31,3
32,7
29,5
34,6
26,2
33,8
29,1
Aldrig
15,6
31,9
38,8
50,6
34,8
52,9
43,2
45,6
30 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Nedstämdhet
Tabell 1.12 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen nedstämdhet, flickor i årskurs 6
(samtliga elever), procent
Känt sig
pressad (%)
Känt sig
ensam (%)
Känt sig trött
på allt (%)
Känt sig
nere (%)
Känt sig
ledsen (%)
Känt att man gör
blir dåligt (%)
Alltid
1,3
1,3
1,4
1,0
1,0
1,2
Ofta
3,5
3,8
5,2
4,1
5,0
5,1
Ibland
10,9
12,2
15,8
12,7
20,8
20,8
Sällan
24,1
22,5
31,0
24,3
39,8
42,7
Aldrig
59,0
59,2
45,8
56,2
31,9
29,4
Tabell 1.13 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen nedstämdhet, flickor i årskurs 9
(samtliga elever), procent
Känt sig pres- Känt sig
sad (%)
ensam (%)
Känt sig trött
på allt (%)
Känt sig
nere (%)
Känt sig
ledsen (%)
Känt att man gör
blir dåligt (%)
Alltid
7,8
3,0
4,3
2,3
2,0
2,6
Ofta
17,0
7,9
15,1
9,3
11,0
9,8
Ibland
25,8
19,6
29,0
21,8
33,1
31,6
Sällan
24,6
28,6
29,2
28,7
38,2
39,8
Aldrig
24,1
40,3
22,1
37,0
15,0
15,7
Tabell 1.14 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen nedstämdhet, pojkar i årskurs 6
(samtliga elever), procent
Känt sig
Känt sig
pressad (%) ensam (%)
Känt sig trött
på allt (%)
Känt sig
nere (%)
Känt sig
ledsen (%)
Känt att man gör
blir dåligt (%)
Alltid
0,9
0,9
1,1
0,9
0,7
1,1
Ofta
2,4
2,1
3,2
2,8
1,9
3,5
Ibland
8,1
6,5
10,7
9,2
10,0
14,2
Sällan
22,1
18,5
28,3
20,4
36,3
43,1
Aldrig
64,9
70,6
55,4
64,3
49,0
36,9
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 31
Tabell 1.15 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen nedstämdhet, pojkar i årskurs 9
(samtliga elever), procent
Känt sig
Känt sig
pressad (%) ensam (%)
Känt sig trött Känt sig
på allt (%)
nere (%)
Känt sig
ledsen (%)
Känt att man gör
blir dåligt (%)
Alltid
4,3
2,5
3,0
2,3
1,7
2,1
Ofta
7,5
3,3
5,8
3,8
2,7
4,1
Ibland
16,5
9,4
14,6
11,4
11,4
15,7
Sällan
24,7
21,8
27,1
22,9
37,1
43,0
Aldrig
46,0
62,1
48,7
58,2
46,0
34,2
Koncentrationssvårigheter
Tabell 1.16 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen koncentrationssvårig­
heter, flickor i årskurs 6 (samtliga elever), procent
Har svårt att
sitta stilla
länge (%)
Har svårt att
Är lättstörd
sitta stilla/vrider (%)
på sig (%)
Har svårt att
tänka sig för
innan (%)
Har svårt att
göra klart (%)
Stämmer helt
12,4
15,7
9,5
37,0
54,0
Stämmer delvis
50,6
44,6
39,6
57,3
38,6
Stämmer inte
36,1
38,9
50,0
4,7
4,2
Tabell 1.17 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen koncentrationssvårig­
heter, flickor i årskurs 9 (samtliga elever), procent
Har svårt att
Har svårt att
Är lättstörd
sitta stilla länge sitta stilla/vrider (%)
(%)
på sig (%)
Har svårt att
tänka sig för
innan (%)
Har svårt att
göra klart (%)
Stämmer helt
17,9
18,0
16,7
29,4
39,9
Stämmer delvis
54,9
44,5
43,0
62,7
48,6
Stämmer inte
26,6
36,9
39,6
7,2
8,3
32 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tabell 1.18 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen koncentrationssvårigheter, pojkar i årskurs 6 (samtliga elever)
Har svårt att
sitta stilla
länge (%)
Har svårt att
sitta stilla/vrider
på sig (%)
Är lättstörd
(%)
Har svårt att
tänka sig för
innan (%)
Har svårt att
göra klart (%)
Stämmer helt
17,5
22,4
11,7
34,3
47,4
Stämmer delvis
48,3
43,3
40,0
57,2
43,7
Stämmer inte
33,1
32,9
46,9
7,0
5,3
Tabell 1.19 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen koncentrationssvårigheter, pojkar i årskurs 9 (samtliga elever), procent
Har svårt att
sitta stilla
länge (%)
Har svårt att
sitta stilla/vrider
på sig (%)
Är lättstörd
(%)
Har svårt att
tänka sig för
innan (%)
Har svårt att
göra klart (%)
Stämmer helt
20,6
20,9
15,9
30,3
39,3
Stämmer delvis
49,5
42,3
42,5
58,1
47,9
Stämmer inte
28,9
35,7
40,4
10,4
9,0
Bristande välbefinnande
Tabell 1.20 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen bristande välbefinnande, flickor
i årskurs 6 (samtliga elever), procent
Livet var bra
(%)
Kände sig nöjd
(%)
Var på gott
humör (%)
Var glad (%)
Hade kul (%)
Inte alls
1,0
1,8
0,4
0,5
0,5
Lite grann
2,5
3,2
2,0
2,0
1,9
Sådär
11,5
13,0
14,6
14,3
12,7
Mycket
32,6
26,1
56,5
50,7
43,5
Jättemycket
51,8
54,7
25,8
31,6
40,3
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 33
Tabell 1.21 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen bristande välbefinnande,
flickor i årskurs 9 (samtliga elever), procent
Livet var bra
(%)
Kände sig nöjd
(%)
Var på gott
humör (%)
Var glad (%)
Hade kul (%)
Inte alls
3,0
5,0
1,0
1,0
1,1
Lite grann
6,8
7,6
5,1
5,1
3,7
Sådär
24,4
26,3
24,5
25,2
21,9
Mycket
42,2
35,0
54,6
52,3
48,7
Jättemycket
23,2
25,2
14,4
15,8
23,8
Tabell 1.22 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen bristande välbefinnande,
pojkar i årskurs 6 (samtliga elever), procent
Livet var bra
(%)
Kände sig nöjd
(%)
Var på gott
humör (%)
Var glad (%)
Hade kul (%)
Inte alls
0,7
1,1
0,5
0,5
0,7
Lite grann
1,6
1,7
1,7
1,7
1,8
Sådär
7,3
7,3
11,8
11,5
11,5
Mycket
31,2
23,4
56,1
49,9
41,6
Jättemycket
58,4
64,7
29,0
34,8
42,6
Tabell 1.23 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen bristande välbefinnande, pojkar
i årskurs 9 (samtliga elever), procent
Livet var bra
(%)
Kände sig nöjd
(%)
Var på gott
humör (%)
Var glad (%)
Hade kul (%)
Inte alls
2,6
3,2
1,8
1,8
2,0
Lite grann
3,0
3,5
3,2
3,0
3,0
Sådär
14,0
14,0
16,4
16,5
16,6
Mycket
40,8
33,5
52,5
50,6
44,7
Jättemycket
39,0
44,4
25,4
27,2
32,6
34 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Problemens påverkan i vardagslivet
Tabell 1.24 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen problemens påverkan i vardagslivet,
flickor i årskurs 6 (samtliga elever), procent
Besväras av
sina svårigheter (%)
Störs hemma
(%)
Störs med
kamrater (%)
Störs i skolarbetet (%)
Störs på
fritiden (%)
Väldigt mycket
1,2
1,6
1,1
1,7
0,8
Ganska mycket
4,9
4,1
3,6
4,8
2,0
Bara lite
16,9
11,5
12,8
13,0
8,5
Inte alls
7,1
12,6
12,1
10,1
18,1
Tabell 1.25 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen problemens påverkan
i vardagslivet, flickor i årskurs 9 (samtliga elever), procent
Besväras av
Störs hemma
svårigheter (%) (%)
Störs med
kamrater (%)
Störs i skolarbetet (%)
Störs på
fritiden (%)
Väldigt mycket
3,0
4,2
1,9
6,8
1,9
Ganska mycket
11,8
9,3
7,0
12,7
4,5
Bara lite
22,5
16,3
18,9
15,9
13,3
Inte alls
5,4
12,5
14,3
7,0
22,2
Tabell 1.26 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen problemens påverkan
i vardagslivet, pojkar i årskurs 6 (samtliga elever), procent
Besväras av sina
svårigheter (%)
Störs hemma
(%)
Störs med
kamrater (%)
Störs i skolarbetet (%)
Störs på
fritiden (%)
Väldigt mycket
0,7
1,0
0,8
1,9
0,9
Ganska mycket
3,3
2,5
2,4
5,3
1,7
Bara lite
13,9
9,0
9,7
12,0
7,0
Inte alls
9,4
14,5
13,6
7,5
16,9
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 35
Tabell 1.27 Procentuell fördelning av svaren på frågorna i dimensionen problemens påverkan
i vardagslivet, pojkar i årskurs 9 (samtliga elever), procent
Besväras av sina
svårigheter (%)
Störs hemma
(%)
Störs med
kamrater (%)
Störs i skolarbetet (%)
Störs på
fritiden (%)
Väldigt mycket
2,0
2,1
1,9
4,8
2,0
Ganska mycket
5,0
3,6
3,3
8,4
2,6
Bara lite
15,0
10,0
10,6
11,3
8,1
Inte alls
8,5
14,5
14,1
5,6
17,0
Två eller fler psykosomatiska symtom
Ett vanligt förekommande mått i studier om psykisk ohälsa är upplevelsen av
två eller fler psykosomatiska symtom (Haugland et. al. 2001; Hurrelmann et. al.
1988). Tabell 1.28 visar hur många som ofta eller alltid har haft två eller fler psyko­
somatiska symtom under det senaste halvåret. Tabellen gäller för samtliga elever i
hela landet, uppdelat på kön, årskurs, föräldrars födelseland och familjesituation.
Resultaten utgår ifrån frågorna som ingår i dimensionen psykosomatiska besvär.
Om eleven har haft minst två symtom ofta eller alltid under det senaste halvåret
räknas det som ett ja. Samma mått används i den här rapporten när beräkningar av
risken för att uppleva psykisk ohälsa presenteras i de följande kapitlen.
36 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tabell 1.28 Elever som uppgett att de haft minst två psykosomatiska symtom under det senaste
halvåret för hela landet, kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation (samtliga
elever), andel och antal
Hela landet
Ja (%)
95 % konfidensintervall*
Antal
Totalt
21,3
21,1–21,5
43 699
205 358
Flickor
Åk. 6
19,0
18,6–19,3
9 155
48 254
Åk. 9
37,2
36,8–37,6
20 208
54 313
Åk. 6
11,7
11,4–12,0
5 659
48 391
Åk. 9
16,0
15,5–16,3
8 677
54 399
Båda födda i norden
20,9
20,7–21,1
33 206
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
23,8
22,7–24,8
1 508
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
24,3
23,4–25,2
2 222
9 150
Båda födda i övriga Europa
18,9
18,0–19,8
1 413
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
26,0
23,2–28,8
247
949
Båda födda utanför Europa
21,8
21,2–22,3
4 688
21 528
Bor hos båda föräldrarna
(inklusive växelvis boende)
19,3
19,1–19,5
33 877
175 403
Bor hos endast mamma
31,8
31,2–32,55
7 106
22 323
Bor hos endast pappa
30,7
29,4–32,1
1 346
4 384
Bor inte med någon av sina
föräldrar
49,0
46,9–51,1
1 053
2 148
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Med ett 95-procentigt konfidensintervall menas att intervallet i genomsnitt täcker det sanna värdet i 95 av
100 fall. Om konfidensintervallet, i jämförelse mellan grupper, inte överlappar varandra finns det en stati­
stiskt säkerställd skillnad.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 37
1.4 Sammanfattning psykisk ohälsa
Det finns flera sätt att redovisa resultat från en kartläggning av barns och ungas
psykiska hälsa. Ett sätt är att presentera medelvärden för de olika dimensionerna
av psykisk hälsa/ohälsa som enkäten avsåg att mäta. Medelvärden kan dock vara
svåra att tolka när det gäller psykisk ohälsa, eftersom undersökningen mäter fenomen som anses vara normala delar av livet, dvs. det är normalt att ibland känna
sig nedstämd eller ha svårt att koncentrera sig. Däremot uppfattar de flesta att en
betydande förekomst av psykiska besvär, såsom nedstämdhet eller koncentrationssvårigheter, inte är önskvärd och därmed motiverad att förebygga. Mot den här
bakgrunden har vi valt att presentera resultaten från kartläggningen med fokus på
de elever som har en betydande förekomst av psykiska besvär. Gruppen definierades
som den tiondel av alla elever i riket (årskurs 6 och årskurs 9 sammanslaget) som
har den högsta förekomsten av psykisk ohälsa inom respektive dimension (psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, bristande välbefinnande,
och problemens påverkan i vardagslivet).
När den tiondel av eleverna med betydande besvär fördelas på olika bakgrunds­
variabler, t.ex. årskurs och kön, blir det klart att problemtyngden ser olika ut i olika
grupper. En större andel elever i årskurs 9 har en betydande förekomst av psykisk
ohälsa jämfört med årskurs 6 och, med undantag för koncentrationssvårigheter,
är flickors problemtyngd generellt större än pojkars. Exempelvis är det nästan 20
procent av flickorna i årskurs 9 som hamnar i gruppen elever med betydande psyko­
somatiska besvär jämfört med 3,6 procent av pojkarna i årskurs 6. Det finns dock
inga skillnader i förekomst av betydande psykiska besvär kopplat till i vilken typ
av kommun eleverna går i skolan. Den geografiska spridningen av förekomsten av
betydande psykiska besvär visar inte på några tydliga mönster utan det ser olika
ut för de olika dimensionerna, vilket kartorna i det här kapitlet visar. Det finns
heller inga större skillnader kopplat till föräldrarnas födelseland. Däremot finns
det skillnader kopplat till vilken familjesituation eleverna befinner sig i. Omkring
en procent av alla elever som svarat på enkäten bor ensamma eller tillsammans
med någon annan än sin mamma eller pappa. Bland de barnen är det t.ex. 44 procent som tillhör gruppen elever med betydande besvär inom dimensionen bristande
välbefinnande. För barn som bor tillsammans med båda sina föräldrar (inklusive
växelvisboende) är motsvarande andel nära 9 procent. För barn som uppger att de
bor endast hos sin mamma respektive endast hos sin pappa handlar det om ungefär
15-18 procent som hamnar inom tiondelen med betydande psykisk ohälsa.
Ytterligare ett sätt att redovisa förekomsten av psykisk ohälsa är att beräkna
upplevelsen av två eller fler psykosomatiska symtom såsom huvudvärk, magont,
sömnproblem eller att känna sig ledsen, spänd eller yr. Kartläggningen visar att 37
procent av flickorna i årskurs 9 ofta eller alltid har upplevt sådana symtom under
de senaste sex månaderna. Motsvarande siffra för pojkar i årskurs 9 är 16 procent.
Även här visar det sig finnas tydliga skillnader kopplat till elevens familjesituation.
Bland gruppen elever som bor ensamma eller tillsammans med någon annan än sin
38 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
mamma eller pappa är det 49 procent som har upplevt två eller fler psykosomatiska
symtom ofta eller alltid under de senaste sex månaderna. För elever som bor tillsammans med båda sina föräldrar är andelen 19 procent. Att ha flera psykosomatiska
symtom är även vanligare bland barn som bor med en ensamstående förälder än
bland dem som bor med både mamma och pappa. Bland elever som bor med endast
sin mamma respektive sin pappa är det ungefär 31 procent som har upplevt två eller
fler psykosomatiska symtom under det senaste halvåret.
Referenser
Bremberg, S. & Eriksson, L. (Red.). (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia
förlag.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur.
Haugland, S., Wold, B., Stevenson, J., Aaroe, L. E., Woynaroska, B. (2001). Subjective health
complaints in adolescence. A cross – national comparison of prevalence and dimensionality. Eur J Public Health 11(1): 4–10.
Hurrelmann, K., Engel, U., Holler, B., Nordlohne, E. (1988). Failure in school, family
­conflicts, and psychosomatic disorders in adolescence. J Adolesc 11: 237–249.
Kungl. Vetenskapsakademien, KVA (2010). State of the Science Konferens. Uttalande:
”Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige”.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2010:80 Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Stockholm: Fritzes.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 39
2
Skola och inlärning
SAMMANFATTNING
•• Det är genomgående större trivsel i skolan i årskurs 6 än i årskurs 9.
•• De elever som inte bor med någon av sina föräldrar trivs sämst i skolan.
•• Det finns en koppling mellan trivsel i skolan och psykosomatiska besvär.
Prestationer, skolframgång och hälsa hänger nära samman (Gustafsson et al, 2010;
Feinstein et al, 2006). Tidigare studier har visat att ett gott skolklimat har gynnsamma effekter på välbefinnande, problembeteenden och skolprestationer
(Ahnquist och Bremberg, 2010; Sellström och Bremberg, 2006). En finsk studie av
elever i årskurs 8 och 9 tyder på att förhållandena i skolan förklarar 15–20 procent
av variationen i välbefinnande (Konu et al, 2002), vilket är avsevärt mer än vad som
kan förklaras av elevernas sociala bakgrund, fritidsaktiviteter och relation till familj
och vänner. Denna studie ger naturligtvis inget definitivt svar men den lyfter fram
att miljön i skolan har en avgörande betydelse för barn och ungas välbefinnande.
Sammantaget visar forskningen på att en god social miljö och en god lärandemiljö
i skolan på­verkar elevernas välbefinnande positivt (SOU 2010:64; Hattie, 2008).
Elevernas prestationer i skolan ger också ett mått på hur väl skolan fullföljer
sitt uppdrag. Under en följd av år har endast omkring tre fjärdedelar av eleverna
i grundskolan uppnått slutbetyget godkänd i alla ämnen och cirka 90 procent har
uppnått behörighet till gymnasieskolans nationella program. Svenska elevers prestationer har vid olika kunskapsmätningar visat på en negativ utveckling (Skolverket
2009, 2010a, 2010b). Internationella studier tyder på att resultaten i matematik,
naturvetenskap och läsning har försämrats hos svenska elever sedan mitten av
1990-talet. Detta gäller såväl för svag- som högpresterande elever och Skolverket
drar i sin lägesbedömning 2009 den sammanfattande slutsatsen att grundskoleelevers kunskapsresultat inte har utvecklats i rätt riktning sedan mitten av 1990-talet.
Detta gäller dels elevernas faktiska kunskaper, dels jämfört med andra OECD- och
EU-länder.
Skolverket har under perioden 1993–2009 genomfört upprepade undersökningar där lärare och elever i olika åldrar fått ange sin uppfattning om olika frågor
om skolan (Skolverket, 2010c). Det har visat sig att de flesta elever trivs i skolan och
att denna andel har ökat under perioden. En ökad andel av eleverna uppger också
att de som behöver särskilt stöd får det. Allt fler elever upplever att skolarbetet är
engagerande, att det är meningsfullt att gå i skolan och att de får vara med och
bestämma. Både lärare och elever ger en positiv bild av relationerna dem emellan.
Eleverna uppger att de vanligen känner förtroende för sina lärare och att de är positiva till lärarnas undervisning.
När det gäller arbetsro upplever dock mer än var tionde elev, såväl bland de
yngre som bland de äldre eleverna, att de sällan eller aldrig har arbetsro. Det är
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 41
även förhållandevis vanligt att man känner sig störd av andra elever. En undersökning av hur elever i 11-årsåldern upplever sin skolmiljö visar att en av de främsta
orsakerna till att eleverna mår dåligt i skolan är att det är stökigt i klassrummet
(Arbetsmiljöverket, 2006).
Skolverkets senaste attitydundersökning visar vidare på att andelen elever som
känner sig stressade i skolan ökar med åldern. I årskurs 4–6 uppger 13 procent av
eleverna att de känner sig stressade varje dag eller en till flera gånger i veckan medan
en tredjedel av de äldre eleverna alltid eller oftast känner sig stressade. Det har inte
skett några stora förändringar jämfört med tidigare attitydundersökningar. Bland
de yngre eleverna som känner sig stressade minst en gång i veckan finns det inga
könsskillnader. Bland de äldre eleverna finns det däremot tydliga könsskillnader
bland dem som alltid eller oftast känner sig stressade; av flickorna känner sig 44
procent stressade, jämfört med 20 procent av pojkarna.
2.1 Resultat från kartläggningen
som gäller skola och inlärning
Nedan redovisar vi fyra frågor från enkäten som rör skola och inlärning. Alla fyra
gäller perioden ”förra veckan”. Frågorna är: (1) Hade du det bra i skolan? (2)
Gjorde du bra ifrån dig i skolan? (3) Kunde du vara uppmärksam? (4) Kom du bra
överens med dina lärare?
Svarsalternativen jättemycket och mycket räknas som ja, medan inte alls, lite
grann och sådär räknas som nej.
42 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
2.1.1 Skolmiljö
Tabell 2.1 Elever som uppgett att de har det bra i skolan – dels för hela riket, dels uppdelat på
kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal
Hade det bra i skolan
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
70,5
70,3–70,7
144 819
205 357
Åk. 6
79,8
79,5–80,2
38 517
48 254
Åk. 9
60,4
60.0–60,8
32 791
54 312
Åk. 6
78,3
78,0–78,7
37 924
48 390
Åk. 9
65,4
65,0–65,8
35 586
54 399
Båda födda i norden
70,4
70,2–70,6
111 629
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
69,4
68,2–70,5
4 401
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
67,5
66,5–68,4
6 173
9 150
Båda födda i övriga Europa
75,5
74,5–76,4
5 637
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
66,5
63,5–69,5
631
949
Båda födda utanför Europa
72,6
72,0–73,2
15631
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
72,3
72,1–72,6
126 890
175 403
Bor hos endast mamma
61,7
61,1–62,4
13 785
22 323
Bor hos endast pappa
58,6
57,2–60,1
2 569
4 383
Bor inte med någon av sina
föräldrar
31,9
30,0–34,0
687
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 43
Tabell 2.2 Elever som uppgett att de gjorde bra ifrån sig i skolan – dels för hela riket, dels upp­
delat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal
Gjorde bra ifrån sig i skolan
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
67,8
67,6–68,0
139 142
205 357
Åk. 6
81,2
80,9–81,6
39 185
48 255
Åk. 9
56,8
56,4–57,3
30 874
54 314
Åk. 6
76,3
75,9–76,6
36 903
48 391
Åk. 9
59,2
58,7–59,6
32 179
54 398
Båda födda i norden
67,3
67,1–67,5
106 743
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
66,5
65,3–67,7
4 220
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
64,7
63,7–65,7
5 921
9 150
Båda födda i övriga Europa
73,9
72,9–74,8
5 517
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
68,6
65,6–71,5
651
949
Båda födda utanför Europa
71,3
70,7–71,9
15 350
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
69,8
69,6–70,0
122 373
175 404
Bor hos endast mamma
57,7
57,0–58,3
12 874
22 323
Bor hos endast pappa
54,5
53,0–56,0
2 389
4 384
Bor inte med någon av sina
föräldrar
44,0
41,9–46,1
945
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
44 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tabell 2.3 Elever som uppgett att de kan vara uppmärksamma i skolan – dels för hela riket, dels
uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal
Kunde vara uppmärksam
i skolan
Hela riket
Ja (%)
95 % konfidens- Antal
intervall**
Totalt
70,8
70,6–71,0
205 357
145 398
Flickor
Åk. 6
79,8
79,4–80,2
38 507
48 254
Åk. 9
61,2
60,8–61,6
33 228
54 312
Åk. 6
78,4
78,1–78,8
37 954
48 392
Åk. 9
65,5
65,1–66,0
35 709
54 398
Båda födda i norden
70,9
70,7–71,1
112440
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
71,1
70,0–72,2
4 513
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
68,0
67,0–68,9
6 221
9 150
Båda födda i övriga Europa
75,3
74,3–76,2
5 621
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
70,2
67,2–73,0
666
949
Båda födda utanför Europa
70,7
70,1–71,3
15223
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
72,7
72,5–72,9
127 502
175 403
Bor hos endast mamma
61,4
60,8–62,0
13 706
22 324
Bor hos endast pappa
57,9
56,5–59,4
2 540
4 384
Bor inte med någon av
sina föräldrar
44,8
42,7–46,9
961
2 149
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 45
2.1.2 Relation till lärare
Tabell 2.4 Andel elever som uppgett att de kom bra överens med sina lärare – dels för hela riket,
dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal
Kom bra överens med sina
lärare
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidens- Antal
intervall**
Totalt
76,4
76,2–76,6
156 815
205 357
Åk. 6
85,7
85,4–86,0
41 354
48 255
Åk. 9
73,9
73,6–74,3
40 159
54 314
Åk. 6
80,6
80,3–81,0
39 020
48 392
Åk. 9
66,7
66,3–67,1
36 285
54 400
Båda födda i norden
76,6
76,4–76,8
121 479
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
76,9
75,8–77,9
4 879
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
74,2
73,3–75,1
6 791
9 150
Båda födda i övriga Europa
79,9
78,9–80,8
5 965
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
75,1
72,2–77,7
712
949
Båda födda utanför Europa
75,5
75,0–76,1
16 260
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
77,9
77,7–78,1
136 634
175 403
Bor hos endast mamma
69,1
68,5–69,7
15 419
22 322
Bor hos endast pappa
64,6
63,2–66,0
2 832
4 383
Bor inte med någon av sina
föräldrar
54,2
52,1–56,3
1 164
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
46 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
2.2 Samband mellan skola, inlärning och psykisk ohälsa
För att ta reda på om det fanns ett samband mellan skola och inlärning och psykisk
ohälsa har vi räknat ut den relativa risken1 (med 95 % konfidensintervall) för att en
elev ska ha upplevt två eller fler psykosomatiska symtom de senaste sex månaderna
om den inte trivs i skolan eller inte har gjort bra ifrån sig i skolan.
Vi har beräknat de psykosomatiska symtomen utifrån frågorna ”Om du tänker
på de senaste 6 månaderna: (1) Har du känt att du haft svårt att koncentrera dig? (2)
Har du känt att du haft svårt att sova? (3) Har du besvärats av huvudvärk? (4) Har
du besvärats av magont? (5) Har du känt dig spänd? (6) Har du haft dålig aptit? (7)
Har du känt dig ledsen? och (8) Har du känt dig yr i huvudet?”. Att uppleva minst
två symtom ofta eller alltid under det senaste halvåret räknas som psykisk ohälsa.
Beräkningarna visar att det finns ett samband mellan skola och inlärning och för
att ha upplevt två eller fler psykosomatiska symtom de senaste sex månaderna. För
riket som helhet hade de elever som uppgett att de inte har det bra i skolan en trefaldigad risk (RR 3.2) att uppge minst två psykosomatiska symtom jämfört med de
elever som uppgett att de har det bra i skolan. Detsamma gällde för de som uppgett
att de inte gjorde bra ifrån sig i skolan (RR 3.1) och inte kunde var uppmärksamma
i skolan (RR 3.2). För de som uppgav att de inte kom överens med sina lärare fanns
en mer än fördubblad risk att också rapportera två eller fler psykosomatiska symtom (RR 2.4).
Eftersom detta är en tvärsnittsstudie går det inte att säga något om det är ett
orsakssamband mellan t.ex. psykosomatiska symtom och trivsel i skolan och ­heller
inte om det finns ett orsakssamband mellan trivsel i skolan och psykosomatiska
besvär. Vi kan endast redovisa ett eventuellt samband.
2.3 Sammanfattning: skola och inlärning
Omkring tre fjärdedelar av eleverna anger att de trivs i skolan, att de gör bra ifrån
sig och att de kommer bra överens med sina lärare. Det är något lägre än resultaten
i Skolverkets rapport Attityder till skolan 2009, där nästan 90 procent i årskurserna
7–9 uppgav att de trivs mycket bra eller ganska bra med skolarbetet (Skolverket,
2010c).
I vår rapportering har vi på frågan om huruvida eleverna trivs i skolan räknat
ihop svarsalternativen jättemycket och mycket som ja. Svarsalternativet ganska
bra fanns inte med i den här undersökningen, vilket är en trolig förklaring till att
an­delen som trivs i skolan är lägre i denna studie jämfört med Skolverkets.
1. Relativ risk innebär att man har räknat ut kvoten mellan risken för en viss händelse bland
exponerade jämfört med oexponerade. En relativ risk på 1,0 innebär att det inte är någon
skillnad mellan grupperna. Om det 95-procentiga konfidensintervallet innefattar 1,0 innebär
det att det inte finns en statistiskt säkerställd skillnad utifrån den bestämda konfidensnivån
(Janlert, 2000). Den relativa risken är beräknad så att gruppen elever som uppgett att de inte
har det bra i skolan testas mot gruppen som uppgett att de har det bra i skolan.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 47
Om vi fördelar resultaten på årskurs och kön kan vi se att en betydligt större andel
av eleverna i årskurs 6, både bland pojkar och bland flickor, har det bra i skolan
jämfört med eleverna i årskurs 9. Också när det gäller att göra bra ifrån sig i skolan
och kunna vara uppmärksam i skolan är andelen större i årskurs 6 än i årskurs 9.
Andelen var högst för flickorna i årskurs 6 och lägst för pojkarna i årskurs 9. När
det gäller relationen till sina lärare är det en större andel i årskurs 6 som uppger att
de kommer bra överens med sina lärare.
En grupp som utmärker sig negativt i samtliga frågor som gäller trivsel i skolan
och inlärning är de elever som inte bor med någon av sina föräldrar. Endast 31 procent av den gruppen uppger att de har det mycket bra eller bra i skolan.
Liksom tidigare forskning (Gustafsson et al, 2010) visar den här studien på en
koppling mellan trivsel i skolan och psykosomatiska besvär. För riket är det en
trefaldigad risk att uppleva två eller fler psykosomatiska besvär om man inte trivs
i skolan.
Referenser
Ahnquist, J. & Bremberg, S. (2010). Skola. I L. Eriksson & S. Bremberg (Red.), Investera
i barns hälsa. Stockholm: Gothia Förlag AB.
Arbetsmiljöverket. (2006) Elevers skolmiljö. En undersökning hösten 2005 av barn födda
1994. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Feinstein, L., Sabates, R., Anderson, T., Sorhaindo, A., & Hammond, C. (2006). What are
the effects of education on health? I OECD (Red.), Measuring the effect of education
of health and civic engagement. Proceednings of the Copenhagen Symposium (ss. 171–
353): OECD.
Gustafsson, J-E., Westling-Allodi, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T. & Persson, R.S. (2010).
School, learning and mental health. A systematic review. Stockholm: Kungliga vetenskapsakademien.
Hattie, J. (2008). Visible Learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Routledge: Oxon, UK.
Konu, A.I., Lintonen, T.P. & Rimpelä, M.K. (2002). Factors associated with schoolchildren’s
general subjective well-being. Health education research, 17(2),155–65.
Sellström, E. & Bremberg, S. (2006). Is there a ”school effect” on pupil outcomes? A review
of multilevel studies. Journal of epidemiology and community health, 60(2),149–55.
Skolverket. (2009). Skolverkets lägesbedömning. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,
skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010a). Redovisning av uppdrag om att rapportera om utveckling och insatser
på skolområdet med relevans för hälsan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010b). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och
kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010c). Attityder till skolan 2009. Elevernas och lärarnas attityder till skolan.
Stockholm: Skolverket.
SOU 2010:64. Se de tidiga tecknen. Forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och
skola. Delbetänkande av Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn.
Stockholm: Fritzes.
48 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
3
Familj och fritid
SAMMANFATTNING
•• Det är fler elever i årskurs 6 än i årskurs 9 som har det bra hemma.
•• Fler pojkar än flickor i respektive årskurs uppger att de har det bra hemma.
•• Andelen som kan göra vad de vill på fritiden är lägre i årskurs 9 än i årskurs 6.
•• De elever som inte bor med någon av sina föräldrar trivs genomgående betydligt
sämre hemma och under sin fritid.
Föräldrarna har en central roll för barns och ungdomars utveckling och välbe­
finnande. De flesta studier understryker betydelsen av föräldrarna, familjens situation och hur föräldrarnas samspel med barnet liksom samspelet föräldrarna emellan
påverkar barnets utveckling av de intellektuella, sociala och emotionella kompetens­
erna (Stewart-Brown, 2008; Zimmerman et al, 2008). Utgångspunkten i dag är den
kunskap som finns om olika faktorer som skyddar mot psykisk ohälsa – så kallade
skyddsfaktorer. En nära och förtroendefull relation mellan barn och föräldrar, som
har balans mellan en tydlig gränssättning och kärlek och värme, är en viktig skyddsfaktor. (Eriksson och Löfstedt, 2010).
Det barn och unga gör på sin fritid påverkar deras identitet, hälsa och framgång.
Fritid erbjuder möjligheter att utveckla kompetenser inom t.ex. kultur och idrott.
Ungdomar strävar också efter att finna en plats i samhället som gör att de får tillhöra en grupp av likasinnade som accepterar dem (Eriksson et al, 2010.).
3.1 Resultat från kartläggningen som gäller familj och fritid
I enkäten ställde vi frågor om relationen till föräldrarna. Alla frågor avsåg perioden
”förra veckan”. Frågorna löd: (1) Hade du det bra hemma? (2) Visade din förälder/föräldrar förståelse för dig och (3) Kunde du prata med din förälder/föräldrar
när du ville? Svarsalternativen var jättemycket och mycket, vilka räknades som ja,
medan inte alls, lite grann och sådär räknades som nej.
Nedan presenterar vi resultaten för frågorna om relationen till föräldrarna och
möjligheten att göra vad man vill på sin fritid, uppdelat på årskurs, kön, ursprung
och familjesituation.
50 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
3.1.1 Familj
Tabell 3.1. Elever som uppgett att de har det bra hemma – dels för hela riket och dels uppdelat
på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal
Hade det bra hemma
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
88,3
88,2–88,5
181 449
205 359
Åk. 6
91,5
91,2–91,7
44 131
48 253
Åk. 9
81,3
81,0–81,7
44 169
54 314
Åk. 6
93,5
93,3–93,8
45 271
48 393
Åk. 9
88,0
87,8–88,3
47 878
54 399
Båda födda i norden
89,2
89,1–89,4
141468
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
85,7
84,8–86,6
5 439
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
84,2
83,4–84,9
7 703
9 150
Båda födda i övriga Europa
90,9
90,2–91,5
6 791
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
84,5
82,1–86,7
801
949
Båda födda utanför Europa
85,0
84,5–85,4
18 291
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
90,1
90,0–90,3
158 127
175 402
Bor hos endast mamma
80,5
80,0–81,1
17 977
22 322
Bor hos endast pappa
77,0
75,7–78,2
3 374
4 385
Bor inte med någon av sina
föräldrar
51,6
49,5–53,8
1 109
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 51
Tabell 3.2. Elever som uppgett att deras förälder/föräldrar visar förståelse för dem – dels för hela
riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och
antal
Föräldrarna visade förståelse
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
78,0
77,9–78,2
160 281
205 358
Åk. 6
84,8
84,5–85,1
40 927
48 255
Åk. 9
65,3
64,9–65,7
35 489
54 313
Åk. 6
88,5
88,2–88,8
42 841
48 392
Åk. 9
75,4
75,1–75,8
41 024
54 399
Båda födda i norden
78,6
78,4–78,8
124 705
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
75,3
74,2–76,3
4 778
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
73,8
72,9–74,7
6 756
9 150
Båda födda i övriga Europa
81,1
80,2–82
6 058
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
73,6
70,7–76,3
698
949
Båda födda utanför Europa
76,6
76–77,2
16 491
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
80,2
80,0–80,4
140 661
175 402
Bor hos endast mamma
68,1
67,5–68,8
15 214
22 324
Bor hos endast pappa
63,5
62,1–64,9
2 783
4 382
Bor inte med någon av sina
föräldrar
41,0
38,9–43,1
881
2 149
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
52 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tabell 3.3. Elever som uppgett att de kan prata med sin förälder/sina föräldrar när de vill – dels
för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel
och antal
Kunde prata med
förälder/föräldrar
Ja (%)
Hela riket
81,1
95 % konfidensintervall**
80,9 – 81,3
Antal
Totalt
189 420
205 358
Flickor
Åk. 6
85,6
85,3 – 85,9
45 769
48 254
Åk. 9
70,3
69,9–70,7
47 052
54 313
Åk. 6
88,2
87,9 – 88,5
46 465
48 392
Åk. 9
81,7
81,4–82,0
50 134
54 399
Båda födda i norden
81,6
81,4–81,8
129445
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
79,4
78,4–80,4
5 041
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
77,4
76,5–78,2
7 080
9150
Båda födda i övriga Europa
84,4
83,6–85,2
6 303
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
77,1
74,4–79,7
732
949
Båda födda utanför Europa
79,7
79,1–80,2
17 155
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
83,0
82,8–83,1
164 083
175 403
Bor hos endast mamma
72,5
71,9–73,1
19 405
22 323
Bor hos endast pappa
70,0
68,6–71,3
3 671
4 384
Bor inte med någon av sina
föräldrar
46,4
44,3–48,5
1 361
2 148
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 53
3.1.2 Fritid
Gällande fritid redovisar vi frågan: Kunde du göra det du ville på fritiden?
Svarsalternativen är alltid och ofta, vilka vi räknat som ja, medan ibland, sällan och
aldrig räknats som nej.
Tabell 3.4. Elever som uppgett att de kan göra vad de vill på fritiden – dels för hela riket, dels
uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal
Kunde göra vad de
vill på fritiden
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
73,4
73,2–73,6
150 678
205 358
Åk. 6
78,5
78,1–78,9
37 895
48 255
Åk. 9
60,9
60,5–61,3
33 065
54 313
Åk. 6
82,2
81,9–82,5
39 795
48 392
Åk. 9
73,4
73,0–73,8
39 922
54 399
Båda födda i norden
74,2
74,0–74,4
117 685
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
70,4
69,3–71,5
4 467
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
71,5
70,5–72,4
6 541
9 150
Båda födda i övriga Europa
76,4
75,4–77,4
5 707
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
67,9
64,8–70,8
644
949
Båda födda utanför Europa
69,0
68,4–69,6
14 850
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
74,4
74,2–74,6
130 451
175 402
Bor hos endast mamma
69,3
68,7–69,9
15 461
22 324
Bor hos endast pappa
67,5
66,1–68,9
2 959
4 382
Bor inte med någon av sina
föräldrar
49,4
47,3–51,5
1 061
2 149
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
54 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
3.2 Samband mellan barnens familjerelationer
och fritid och psykosomatiska symtom
De elever som svarade att de inte har det bra hemma (RR2 3.5), att deras föräldrar
inte visar någon förståelse för dem (RR 3.2) och att de inte kan prata med sina
föräldrar (RR 3.4) har mer än en trefaldigad risk att rapportera två eller fler psykosomatiska symtom.
För de som svarade att de inte kan göra vad de vill på sin fritid (RR 2.7) finns en
knappt trefaldigad risk att också rapportera två eller fler psykosomatiska symtom
de senaste sex månaderna.
Eftersom detta är en tvärsnittsstudie går det inte att säga om det finns ett orsakssamband mellan t.ex. psykosomatiska symtom och att ha det bra hemma och heller
inte om det finns ett orsakssamband mellan att ha det bra hemma och att ha psykosomatiska besvär. Vi kan endast redovisa ett eventuellt samband.
3.3 Sammanfattning: familj och fritid
En överväldigande majoritet av barnen uppger att de har det bra hemma, varav
en större andel av eleverna i årskurs 6 än i årskurs 9. I respektive årskurs är det en
större andel av pojkarna som uppger att de har det bra hemma. Av andelen barn
som inte bor med någon av sina föräldrar anger drygt hälften, 52 procent, att de har
det bra hemma.
De flesta uppger att deras förälder/föräldrar visar förståelse för dem och att de
kan prata med dem; återigen är dock andelen högre i årskurs 6 än i årskurs 9.
41 procent av de elever som inte bor med någon av sina föräldrar anger att deras
förälder/föräldrar visar förståelse för dem och 60 procent uppger att de kan prata
med föräldern/föräldrarna.
De allra flesta elever uppger att de kan göra vad de vill på fritiden. Andelen är
dock lägre både för flickor och pojkar i årskurs 9 jämfört med årskurs 6. Fördelat på
årskurs och kön är andelen minst för flickor i årskurs 9 (60,9 procent). Fördelat på
familjesituation är andelen minst för dem som inte bor med någon av sina föräldrar
(49,4 procent).
2. RR - Relativ risk; innebär att man har räknat ut kvoten mellan risken för en viss händelse bland
exponerade jämfört med oexponerade. En relativ risk på 1,0 innebär att det inte är någon
skillnad mellan grupperna.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 55
Referenser
Eriksson L., Eriksson L. & Bremberg S. (2010). Fritid och identitet. I L. Eriksson & S. Bremberg (Red.), Investera i barns hälsa (sid. 149–161). Stockholm: Gothia Förlag AB.
Eriksson L. & Löfstedt P. (2010). Familjemiljö 2–18 års ålder. I L. Eriksson & S. Bremberg
(Red.), Investera i barns hälsa (sid. 109–119). Stockholm: Gothia Förlag AB.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur.
Stewart-Brown S. (2008). Improving Partenting: the why and the how. Archives of Disease
in Childhood, 93(2), 102–104.
Zimmerman J., Eisermann M. & Fleck M. (2008). Is parental rearing an associated factor of
quality of life in adulthood? Qualitity of Life Research 17(2), 249–255.
56 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
4
Levnadsvanor
SAMMANFATTNING
•• Det finns ingen (tydlig) skillnad mellan flickor och pojkar beträffande rökning dag­
ligen och att dricka mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst två gånger per
månad.
•• Fler motionerar i årskurs 6 än i årskurs 9.
•• De elever som inte bor med någon av sina föräldrar dricker och röker i större utsträck­
ning, och motionerar i minst utsträckning.
Rökning, snusning, bruk av alkohol och fysisk inaktivitet är några av de viktigaste
riskbeteendena som har betydelse för hälsan i vuxen ålder (Bremberg, 2010). Ett
flertal av dessa riskfaktorer är beteenden och vanor som utvecklas under uppväxtåren.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har gjort undersökningar av ungdomars drogvanor sedan början av 1970-talet. Deras undersökningar visar att andelen elever som dricker alkohol i årskurs nio har sjunkit kontinuerligt sedan undersökningen startade. Särskilt sedan 2000 har trenden varit tydligt
neråtgående. I 2010 års undersökning angav 57 procent av pojkarna och 62 procent
av flickorna att de är alkoholkonsumenter. Den genomsnittliga konsumtionen av
alkohol bland ungdomar i årskurs 9 ökade mellan 1980-talets början och år 2000,
för att därefter avta (Hvitfeldt och Gripe, 2010).
Det var betydligt vanligare att elever i årskurs 9 rökte på 1970-talet än det är i
dag. Den största minskningen av andelen rökare i årskurs nio ägde rum under senare
delen av 1970-talet, men även i början av 2000-talet skedde en kraftig minskning
bland både pojkar och flickor. Sedan dess har andelen pojkar som röker i nionde
klass varit omkring 20 procent. Motsvarande andel bland flickorna är knappt 30
procent. År 2010 rökte 6 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna i årskurs
9 dagligen. Sedan 1997 har daglig rökning minskat något bland både pojkar och
flickor; minskningen är dock tydligare bland flickorna (Hvitfeldt och Gripe, 2010).
Snusning är betydligt vanligare bland pojkar än bland flickor. År 2001 snusade
27 procent av pojkarna i årskurs nio, vilket är den högsta förekomsten under den
senaste trettioårsperioden. Sedan dess har andelen sjunkit kontinuerligt, och 2010
snusade 16 procent av pojkarna i nionde klass, och av dessa snusade 6 procent varje
dag. Bland flickorna var andelen snusare 4 procent 2010, och av dessa snusade
endast 1 procent varje dag. Med undantag för en femårsperiod mellan 2002 och
2007 har andelen flickor i nionde klass som snusar varit lägre än 5 procent sedan
mitten av 1980-talet (Hvitfeldt och Gripe, 2010).
År 2005/2006 genomförde Statens folkhälsoinstitut en enkätundersökning om
skolbarns hälsa, som bland annat rörde 11-, 13- och 15-åringars vanor inom området fysisk aktivitet (Danielson, 2006). Där framkom att drygt 20 procent av 11-åring-
58 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
arna är fysiskt aktiva minst en timme per dag, vilket är den rekommen­derade volymen av daglig fysisk aktivitet för barn och unga (Statens folkhälso­institut, 2008).
Bland 15-åringarna var motsvarande andel endast 10 procent. Beroende på hur den
fysiska aktiviteten mäts i olika studier framkommer dock olika uppgifter om ungas
aktivitetsnivå. Det är alltså svårt att få en samstämmig bild av hur mycket barn och
unga rör på sig och huruvida detta har förändrats över tid.
4.1 Resultat från kartläggningen som gäller levnadsvanor
Nedan presenterar vi resultaten för rökning, snusning, alkoholbruk, och motion
uppdelat på årskurs, kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation.
4.1.1 Rökning
I enkäten ställdes en fråga om rökning. Svarsalternativen var (1) Nej, har aldrig
rökt, (2) Nej, har bara provat, (3), Nej, har slutat, (4) Ja, men bara ibland (5) Ja,
men bara när jag är på fest, (6) Ja, men bara på veckosluten, (7) Ja, nästan varje dag,
och (8) Ja, varje dag.
Vi redovisar resultaten i två uträkningar – en där alternativen ja, varje dag och ja,
nästan varje dag räknas som rökning och övriga som nej. Utöver det redovisar vi de
som någon gång prövat att röka, där alternativ 2–8 räknas som att man har prövat
att röka.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 59
Tabell 4.1 Elever som röker varje dag eller nästan varje dag – dels för hela riket, dels uppdelat på
kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal
Röker varje dag
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
5,2
5,1–5,3
10 684
205 358
Åk. 6
0,5
0,4–0,5
230
48 254
Åk. 9
9,6
9,3–9,8
5 206
54 313
Åk. 6
0,6
0,6–0,7
313
48 392
Åk. 9
9,1
8,8–9,3
4 936
54 399
Båda födda i norden
4,9
4,7–5,0
7 698
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
6,7
6,1–7,4
426
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
7,3
6,8–7,9
672
9 150
Båda födda i övriga Europa
4,9
4,4–5,4
365
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
8,3
6,7–10,3
79
949
Båda födda utanför Europa
5,7
5,4–6,0
1 221
21 528
4,0
3,9–4,1
7 009
175 403
Bor hos endast mamma
10,5
10,1–10,9
2 148
22 323
Bor hos endast pappa
13,1
12,2–14,2
576
4 384
Bor inte med någon av sina
föräldrar
31,2
29,3–33,2
671
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
Bor hos båda föräldrarna*
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
60 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tabell 4.2 Elever som uppgett att de har provat att röka – dels för hela riket, dels uppdelat på
kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal
Någonsin prövat att röka
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
31,1
30,9–31,3
63 774
205 358
Åk. 6
11,4
11,2–11,8
5 158
45 095
Åk. 9
49,2
48,9–49,7
26 495
53 755
Åk. 6
16,2
15,9–16,6
7 260
44 811
Åk. 9
46,5
46,1–46,9
24 860
53 470
Båda födda i norden
30,6
30,3–30,8
48 449
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
33,6
32,5–34,8
2 135
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
35,4
34,4–36,4
3 239
9 150
Båda födda i övriga Europa
33,6
32,5–34,7
2 508
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
39,2
36,1–42,3
372
949
Båda födda utanför Europa
30,6
30,0–31,2
6 582
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
28,2
28,0–28,4
49 467
175 403
Bor hos endast mamma
46,8
46,1–47,5
10 456
22 323
Bor hos endast pappa
49,8
48,3–51,3
2 181
4 384
Bor inte med någon av sina
föräldrar
62,6
60,5–64,6
1 345
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
4.1.2 Snusning
Till frågan om snusning fanns svarsalternativen (1) Nej, har aldrig snusat, (2) Nej,
har bara provat, (3), Nej, har slutat, (4) Ja, men bara ibland (5) Ja, nästan varje dag,
och (6) Ja, varje dag.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 61
Även för snusning redovisar vi analysen där svarsalternativen ja, varje dag och ja,
nästan varje dag räknas som att de snusar och övriga svarsalternativ räknas som nej.
Utöver det redovisar vi de som någon gång prövat att snusa, där svarsalternativ 2–6
räknas som att man har prövat att snusa.
Tabell 4.3 Elever som uppgett att de snusar varje dag – dels för hela riket, dels uppdelat på kön,
årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, antal och andel
Snusar varje dag
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidens- Antal
intervall **
Totalt
2,5
2,5–2,6
5 212
205 358
Åk. 6
0,2
0,1–0,2
74
48 254
Åk. 9
1,1
1,0–1,2
597
54 313
Åk. 6
0,5
0,5–0,6
259
48 392
Åk. 9
7,9
7,7–8,1
4 283
54 399
Båda födda i norden
2,4
2,3–2,5
3 780
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
2,3
2,0–2,7
148
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
3,1
2,8–3,5
286
9 150
Båda födda i övriga Europa
1,4
1,1–1,7
102
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
3,2
2,2–4,5
30
949
Båda födda utanför Europa
3,1
2,9–3,3
666
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
2,1
2,1–2,2
3 704
175 403
Bor hos endast mamma
3,6
3,3–3,8
793
22 323
Bor hos endast pappa
5,5
4,8–6,2
240
4 384
20,1
18,5–21,9
433
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
Bor inte med någon av sina
föräldrar
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
62 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tabell 4.4 Elever som uppgett att de har provat att snusa – dels för hela riket, dels uppdelat på
kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal
Prövat snus
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidens- Antal
intervall**
Totalt
18,4
18,2–18,6
37 869
205 358
Åk. 6
3,3
3,1–3,5
1 609
48 254
Åk. 9
21,1
20,8–21,4
11 453
54 313
Åk. 6
9,7
9,4–10,0
4 678
48 392
Åk. 9
37,0
36,6–37,4
20 128
54 400
Båda födda i norden
77,1
76,9–77,3
122 220
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
77,4
76,3–78,4
4 910
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
75,6
74,7–76,4
6 913
9 150
Båda födda i övriga Europa
79,2
78,3–80,1
5 917
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
76,8
74,0–79,4
728
949
Båda födda utanför Europa
81,0
80,5–81,6
17 447
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
16,6
16,4–16,8
29 101
175 403
Bor hos endast mamma
27,2
26,6–27,8
6 063
22 323
Bor hos endast pappa
32,9
31,5–34,3
1 443
4 384
Bor inte med någon av sina
föräldrar
48,4
46,3–50,5
1 041
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 63
4.1.3 Alkohol
På frågan om alkohol har de som uppgav att de dricker mycket alkohol (minst
motsvarande 18 cl starksprit) vid minst två tillfällen i månaden definierats som att
de dricker mycket alkohol. Även här redovisas de som aldrig har provat alkohol.
Tabell 4.5 Elever i årskurs 9 som har uppgett att de druckit mycket alkohol vid ett och samma
tillfälle minst två gånger per månad – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, föräldrarnas
födelseland och familjesituation, antal och andel
Dricker mycket alkohol vid
minst två tillfällen i månaden
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
13,3
13,1–13,5
14 428
108 712
Flickor
13,1
12,8–13,4
7 110
54 313
Pojkar
13,5
13,2–13,8
7 317
54 399
Båda födda i norden
13,3
13,1–13,5
11 285
84 814
En född i norden
+ en i övriga Europa
14,8
13,7–16,1
502
3 389
En född i norden
+ en född utanför Europa
18,2
17,1–19,4
826
4 526
9,4
8,5–10,3
354
3 780
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
11,5
9,1–14,5
62
536
Båda födda utanför Europa
10,8
10,2–11,4
1 185
10 989
Bor hos båda föräldrarna*
11,9
11,7–12,1
10 719
90 180
Bor hos endast mamma
18,2
17,5–18,8
2 467
13 581
Bor hos endast pappa
21,0
19,6–22,6
610
2 898
Bor inte med någon av sina
föräldrar
37,5
35,1–40,0
563
1 502
Kön
Föräldrarnas födelseland
Båda födda i övriga Europa
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
64 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tabell 4.6 Elever i årskurs 9 som har uppgett att de aldrig prövat alkohol – dels för hela riket,
dels uppdelat på kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal
Prövat alkohol
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
40,0
39,7–40,3
43 463
108 712
Flickor
38,9
38,5–39,3
21 117
54 313
Pojkar
41,1
40,7–41,5
22 346
54 400
Båda födda i norden
38,7
38,3–39,0
32 796
84 814
En född i norden + en i övriga
Europa
36,4
34,8–38,1
1 235
3 389
En född i norden + en född
utanför Europa
38,3
36,9–39,8
1 735
4 526
Båda födda i övriga Europa
46,1
44,5–47,7
1 742
3 780
En född i övriga Europa + en
född utanför Europa
46,3
42,1–50,6
248
536
Båda födda utanför Europa
50,3
49,3–51,2
5 523
10 989
Bor hos båda föräldrarna*
42,0
41,7–42,3
37 833
90 180
Bor hos endast mamma
31,9
31,1–32,7
4 332
13 581
Bor hos endast pappa
27,7
26,1–29,4
803
2 898
Bor inte med någon av sina
föräldrar
20,8
18,8–22,9
312
1 502
Kön
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
4.1.4 Fysisk aktivitet
I avsnittet om levnadsvanor ingick en fråga om huruvida eleven hade motionerat
förra veckan. Alternativen mycket och jättemycket räknas som ja, medan inte alls,
lite grann och sådär räknas som nej. De som uppgav att de inte motionerat alls
redovisas separat.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 65
Tabell 4.7 Elever som har uppgett att de motionerat (mycket eller jättemycket) veckan innan
enkäten genomfördes – dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelse­
land och familjesituation, andel och antal
Motionerade mycket i förra
veckan
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidens- Antal
intervall**
Totalt
52,1
51,9–52,3
106 999
205 358
Åk. 6
55,3
54,9–55,8
26 703
48 256
Åk. 9
42,7
42,3–43,1
23 172
54 314
Åk. 6
61,2
60,7–61,6
29 590
48 390
Åk. 9
50,6
50,2–51,0
27 529
54 401
Båda födda i norden
52,9
52,6–53,1
83 870
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
53,6
52,4–54,9
3 403
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
50,0
48,9–51,0
4 572
9 150
Båda födda i övriga Europa
52,6
51,5–53,8
3 931
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
49,3
46,1–52,5
468
949
Båda födda utanför Europa
47,6
46,9–48,3
10 245
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
54,3
54,1–54,5
95 255
175 403
Bor hos endast mamma
39,8
39,2–40,5
8 891
22 323
Bor hos endast pappa
42,5
41,0–43,9
1 862
4 384
Bor inte med någon av sina
föräldrar
34,4
32,4–36,4
739
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
66 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tabell 4.8 Elever som har uppgett att de inte motionerat alls veckan innan enkäten genomfördes
– dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesitua­
tion, andel och antal
Motionerade inte alls förra
veckan
Ja (%)*
Hela riket
95 % konfidens- Antal
intervall**
Totalt
7,4
7,2–7,5
15 118
205 358
Åk. 6
4,1
3,9–4,3
1 986
48 256
Åk. 9
10,1
9,8–10,3
5 463
54 314
Åk. 6
4,1
4,0–4,3
1 993
48 390
Åk. 9
10,4
10,2–10,7
5 677
54 401
Båda födda i norden
6,7
6,6–6,8
10 618
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
6,5
6,0–7,2
415
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
9,9
9,3–10,6
908
9 150
Båda födda i övriga Europa
7,8
7,2–8,4
583
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
8,7
7,1–10,7
83
949
10,3
9,9–10,7
2 222
21 528
6,3
6,2–6,4
11 052
175 403
Bor hos endast mamma
12,9
12,5–13,4
2 883
22 323
Bor hos endast pappa
12,9
12,0–14,0
567
4 383
Bor inte med någon av sina
föräldrar
25,2
23,4–27,1
542
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Båda födda utanför Europa
Familjesituation
Bor hos båda föräldrarna*
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 67
4.2 Samband mellan levnadsvanor
och psykosomatiska symtom
De elever som röker dagligen har också en fyrfaldigad risk (RR 3.9) för att ha
upplevt två eller fler psykosomatiska symtom. För de som snusar dagligen är det en
fördubblad risk (RR3 2.2). Eleverna i årskurs 9 som uppger att de dricker mycket
alkohol vid ett och samma tillfälle minst två gånger per månad har en 40-procentig
risk (RR 1.4) för att ha upplevt två eller fler psykosomatiska symtom.
I den gruppen elever som uppger att de inte motionerar alls finns en fördubblad
risk för att också rapportera två eller fler psykosomatiska symtom (RR 2.1).
Eftersom detta är en tvärsnittsstudie går det inte att säga något om det finns ett
orsakssamband mellan t.ex. psykosomatiska symtom och att röka och heller inte
om det finns ett orsakssamband mellan att röka och att uppleva psykosomatiska
besvär. Vi kan endast redovisa ett eventuellt samband.
4.3 Sammanfattning: levnadsvanor
Var tionde elev i årskurs 9 röker dagligen eller nästan dagligen; ungefär hälften
uppger att de provat att röka. Det finns inga tydliga skillnader mellan flickor och
pojkar. Däremot finns en skillnad mellan flickor och pojkar i årskurs 9 vad gäller
snusning, där cirka 8 procent av pojkarna snusar dagligen, jämfört med 1 procent
av flickorna.
Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de dricker mycket alkohol minst två
gånger per månad är cirka 13 procent. Drygt 45 procent har provat alkohol någon
gång; siffran är något högre för flickor (cirka 48 procent), än för pojkar (44 procent).
Drygt hälften av eleverna uppger att de har motionerat veckan innan undersökningen genomfördes. Andelen var mindre i årskurs 9 än i årskurs 6, både för pojkar
och för flickor. Likaså var andelen som inte motionerat alls större i årskurs 9 än i
årskurs 6, för både flickor och pojkar.
Bland de elever som svarar att de inte bor hos någon av sina föräldrar anger 37
procent att de dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle minst två gånger
per månad. I samma grupp röker 31 procent dagligen/nästan dagligen och 20 procent snusar dagligen/nästan dagligen. I denna grupp är det 25 procent som inte
motionerar alls, jämfört med 7 procent av den totala elevgruppen.
3. RR Relativ risk; innebär att man har räknat ut kvoten mellan risken för en viss händelse bland
exponerade jämfört med oexponerade. En relativ risk på 1,0 innebär att det inte är någon
skillnad mellan grupperna.
68 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Referenser
Bremberg, S. & Eriksson, L. (Red.). (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia
Förlag.
CAN. (2009). Skolelevers drogvanor 2009. Stockholm: CAN.
Danielson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor: Grundrapport. Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Hvitfeldt, T. & Gripe, I. (2010). Skolelevers drogvanor 2010. Stockholm: Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning.
Statens folkhälsoinstitut. (2008). FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 69
5
Mobbning
och social isolering
SAMMANFATTNING
•• Den självrapporterade mobbningen tycks ligga på samma nivå som har redovisats
i andra liknande studier sedan 1990-talet.
•• Det finns inga betydande skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller att känna
till mobbning i klassen, att vara utsatt för direkt mobbning eller att vara socialt iso­
lerad.
•• Kännedomen om mobbning i klassen var större i årskurs 9 än i årskurs 6.
•• De två grupper som är mest utsatta för direkt mobbning och social isolering är elever
med föräldrar födda utanför Europa och elever som inte bor med någon av sina
föräldrar. Elever som inte bor med någon av sina föräldrar rapporterar också i högre
grad att de känner till mobbning i klassen.
•• Det finns ett samband mellan direkt mobbning eller social isolering och psykosoma­
tiska symtom.
Tidigare forskning visar att personer som mobbats i skolan får lägre självkänsla och
oftare drabbas av depressioner långt upp i 20-årsåldern. Även personer som utsatt
andra för mobbning har visat sig ha en högre risk för att hamna utanför samhället,
till exempel i kriminalitet (Olweus, 1993). Flera studier har dessutom visat att det
finns ett samband mellan mobbning och hälsoproblem bland barn och ungdomar
(Craig, 1998; Kaltiala-Henio et. al. 1999; Kampulainen K, 2008; Slee, 1995).
Med mobbning avses alla typer av trakasserier mellan ojämlika där en eller flera
starkare person(er) utsätter en svagare för negativa handlingar (Olweus, 2006).
Inom mobbningsforskningen används termen mobbning som en samlingsbeteckning för olika slags icke-önskvärda beteenden, som man sedan har delat in i flera
kategorier beroende på var och på vilket sätt den utförs (Eriksson et al, 2002). Man
skiljer framförallt på direkt mobbning, med relativt öppna angrepp på offret, och
indirekt mobbning i form av social isolering och utfrysning.
Direkt mobbning kan ske genom fysisk kontakt, såsom slag, knuffar och sparkar.
Det kan också ske med ord, som när någon hotar, hånar eller säger elaka och obehagliga saker. Den indirekta mobbningen består av negativa handlingar utan vare
sig ord eller fysisk kontakt, den så kallade psykiska eller tysta mobbningen. Den
karaktäriseras av elaka blickar, ignoreringar, utfrysningar, suckar, grimaser och fula
gester, och manipulering av vänskapsrelationer. En elev som är utsatt för indirekt
mobbning får inte vara med i kamratgruppen och har svårt att få vänner i klassen,
dvs. är socialt isolerad.
I undersökningen Attityder till skolan 2009 (Skolverket, 2010) var andelen som
kände sig mobbade av andra elever 6 procent för grundskolan och 2 procent för
gymnasiet. I samma undersökning svarade 12 procent av gymnasieeleverna att
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 71
de kände till att mobbning förekom i deras skola ofta eller ibland. För högstadie­
eleverna var motsvarande siffra 30 procent.
I Brottsförebyggande rådets undersökning Ungdomar och brott i Sveriges län
1995–2005 (BRÅ, 2007) uppgav omkring en tiondel av svenska barn i årskurs 9 att
de ibland eller ofta blivit utsatta för mobbning. Den andel elever som uppgav att de
utsatt andra för mobbning var lika stor, cirka 11 procent. Andelen niondeklassare
med erfarenhet av mobbning, både som offer och förövare, låg på en konstant nivå
mellan 1995 och 2005.
5.1 Resultat från kartläggningen som gäller mobbning
Nedan presenterar vi resultaten som gäller direkt mobbning och social isolering på
nationell nivå, uppdelade på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familje­
situation. Vidare redovisar vi direkt mobbning och social isolering och risken för
psykosomatiska symtom.
5.1.1 Direkt mobbning
Fyra enskilda frågor ställdes för att mäta direkt mobbning. En fråga gällde känne­
dom om mobbning. Den löd: ”Finns det någon (några) i din klass du tycker är
mobbade av andra?”, med svarsalternativen (1) Nej, inte vad jag vet, (2) Ja, kanske
någon, (3) Ja, det finns någon som är mobbad och (4) Ja, det finns flera som är
mobbade. Svaren Ja, det finns någon som är mobbad och Ja det finns flera som är
mobbade räknas som att mobbning förekommer.
Frågan om kännedom av mobbning i klassen mäter hur väl eleverna känner
till vad som försiggår i deras klass och deras omgivande miljö. En stor andel som
rapporterar att de har kännedom om mobbning är en indikation på den faktiska
förekomsten av mobbning i klassen. Det kan även innebära att till exempel skolan
arbetat mycket för att förebygga mobbning och att eleverna därmed känner sig mer
bekväma med att rapportera om fenomenet.
De andra tre frågorna löd ”Om du tänker på förra veckan: Var du rädd för
andra elever?, Blev du retad av andra elever? respektive Blev du mobbad av andra
elever?”, med svarsalternativen (1) aldrig, (2) sällan, (3) ibland, (4) ofta och (5)
alltid. Ofta och alltid räknades som ja och övriga som ett nej.
I enkäten har mobbning definierats som ”Vissa elever kan vara mobbade, dvs. att
de vid upprepade tillfällen utsätts för taskiga saker av andra elever.”
I tabell 5.1 visas andelen som uppgett att de känt till att någon mobbats i ­klassen
– dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och
familjesituation.
Totalt 26 041 av alla elever, knappt 13 procent, svarar att de känner till minst
en som är mobbad i klassen. Flickorna i årskurs 9 har den största kännedomen om
mobbning, drygt 15 procent. Den lägsta kännedomen har pojkarna i årskurs 6, där
8 procent rapporterar att de känner till att någon i klassen är mobbad. Av de elever
72 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
som uppger att de inte bor med någon av sina föräldrar har 34 procent svarat att de
känner till att någon i klassen blir mobbad.
Tabell 5.1 Elever som har uppgett att de känner till mobbning i klassen – dels för hela riket, dels
uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel och antal
Känner till mobbning
i klassen
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
12,6
12,5–12,8
26 041
205 358
Åk. 6
11,0
10,8–11,3
5 332
48 254
Åk. 9
15,7
15,4–16,0
8 540
54 313
Åk. 6
8,1
7,9–8,4
3 946
48 391
Åk. 9
15,1
14,8–15,4
8 223
54 399
Båda födda i norden
12,3
12,1–12,5
19512
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
13,0
12,2–13,9
828
6345
En född i norden
+ en född utanför Europa
13,6
12,9–14,3
1240
9 150
Båda födda i övriga Europa
12,3
11,6–13,1
920
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
15,3
13,2–17,8
146
949
Båda födda utanför Europa
14,3
13,8–14,8
3 080
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
12,2
12,1–12,4
21 423
175 403
Bor hos endast mamma
13,9
13,5–14,3
3 105
22 323
Bor hos endast pappa
14,1
13,2–15,2
621
4 384
Bor inte med någon av sina
föräldrar
34,0
32,1–36,1
732
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 73
Mellan 2 och 3 procent av eleverna svarar att de under den gånga veckan varit rädda för
andra elever, blivit retade eller mobbade av andra elever (tabell 5.2, 5.3 och 5.4). De som
rapporterat högst förekomst är elever med en eller båda föräldrar född/födda utanför
Europa och de elever som uppgett att de varken bor med sin mamma eller sin pappa.
Tabell 5.2 Elever som har uppgett att de under förra veckan varit rädda för andra elever – dels för
hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, födelseland och familjesituation, andel och antal
Rädd för andra elever
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
2,4
2,3–2,5
4 889
205 357
Åk. 6
2,2
2,1–2,4
1 076
48 254
Åk. 9
1,9
1,8–2,1
1 053
54 313
Åk. 6
2,2
2,0–2,3
1 044
48 392
Åk. 9
3,2
3,0–3,3
1 717
54 399
Båda födda i norden
1,9
1,8–1,9
2 957
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
2,0
1,7–2,3
125
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
3,4
3,1–3,8
313
9 150
Båda födda i övriga Europa
2,3
2,0–2,7
173
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
3,7
2,7–5,1
35
949
Båda födda utanför Europa
5,1
4,8–5,4
1 088
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
2,1
2,0–2,2
3 692
175 403
Bor hos endast mamma
2,9
2,7–3,1
648
22 323
Bor hos endast pappa
3,5
3,0–4,1
152
4 384
17,3
15,8–19,0
373
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
Bor inte med någon av sina
föräldrar
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
74 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tabell 5.3 Elever som har uppgett att de under förra veckan blivit retade av andra elever – dels
för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel
och antal
Retad av andra elever
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
3,1
3,0–3,1
6 303
205 358
Åk. 6
3,0
2,8–3,1
1 432
48 254
Åk. 9
2,4
2,2–2,5
1 283
54 313
Åk. 6
3,1
3,0–3,3
1 505
48 392
Åk. 9
3,8
3,7–4,0
2 084
54 399
Båda födda i norden
2,5
2,4–2,6
3 972
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
2,9
2,5–3,3
184
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
3,9
3,5–4,3
353
9 150
Båda födda i övriga Europa
2,9
2,5–3,3
215
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
6,4
5,0–8,1
61
949
Båda födda utanför Europa
6,1
5,7–6,4
1 304
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
2,7
2,6–2,7
4 677
175 403
Bor hos endast mamma
4,0
3,7–4,3
831
22 323
Bor hos endast pappa
4,6
4,1–5,3
213
4 384
22,8
21,1–24,7
491
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
Bor inte med någon av sina
föräldrar
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 75
Tabell 5.4 Elever som har uppgett att de under förra veckan blivit mobbade av andra elever –
dels för hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation,
andel och antal
Mobbad av andra elever
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
2,2
2,1–2,2
4 476
205 358
Åk. 6
1,9
1,8–2,1
932
48 254
Åk. 9
1,7
1,6–1,8
913
54 313
Åk. 6
2,0
1,9–2,1
961
48 392
Åk. 9
3,1
2,9–3,2
1 670
54 399
Båda födda i norden
1,7
1,6–1,8
2 712
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
1,8
1,5–2,1
113
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
3,0
2,6–3,3
272
9 150
Båda födda i övriga Europa
2,0
1,7–2,4
153
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
4,9
3,7–6,4
46
949
Båda födda utanför Europa
4,6
4,3–4,9
984
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
1,8
1,8–1,9
3 180
175 403
Bor hos endast mamma
2,8
2,6–3,1
631
22 323
Bor hos endast pappa
3,4
2,9–4,0
151
4 384
22,4
20,7–24,2
481
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
Bor inte med någon av sina
föräldrar
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
76 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
5.1.2 Social isolering
Det är svårt att mäta indirekt mobbning. I enkäten ställdes i stället en fråga som
kan fungera som en indikator på social isolering. Frågan var ”Om du tänker på
förra veckan: Var du med dina kompisar?” och svarsalternativen var aldrig, sällan,
ibland, ofta och alltid. Ofta och alltid räknades som ja, och övriga räknades som
nej. Att inte vara med sina kompisar behöver dock inte vara det samma som att vara
socialt isolerad. Barn kan ibland vilja vara för sig själva.
De allra flesta, omkring 75 procent, rapporterar att de har varit tillsammans med
kompisar i förra veckan (tabell 5.9). Flickorna i årskurs 6 har i störst utsträckning
varit tillsammans med kompisar förra veckan (79 procent). De som i minst utsträckning varit med kompisar är de som inte bor ihop med vare sig mamma eller pappa.
Endast drygt hälften (52,1 procent) av barnen i den här gruppen uppger att de varit
tillsammans med kompisar förra veckan.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 77
Tabell 5.5 Elever som har uppgett att de varit tillsammans med kompisar förra veckan – dels för
hela riket, dels uppdelat på kön, årskurs, föräldrarnas födelseland och familjesituation, andel
och antal
Var med kompisar i förra
veckan
Ja (%)
Hela riket
95 % konfidensintervall**
Antal
Totalt
74,6
74,5–74,9
153 343
205 358
Åk. 6
79,0
78,6–79,3
38 079
48 254
Åk. 9
72,1
71,7–72,5
39 144
54 313
Åk. 6
76,4
76,1–76,8
36 996
48 391
Åk. 9
72,0
71,5–72,3
39 123
54 400
Båda födda i norden
74,8
74,6–75,0
118 610
158 585
En född i norden
+ en i övriga Europa
75,0
74,0–76,1
4 762
6 345
En född i norden
+ en född utanför Europa
72,8
71,9–73,7
6 663
9 150
Båda födda i övriga Europa
77,2
76,3–78,2
5768
7 469
En född i övriga Europa
+ en född utanför Europa
74,4
71,5–77,1
706
949
Båda födda utanför Europa
74,3
73,7–74,9
15 992
21 528
Bor hos båda föräldrarna*
75,4
75,2–75,6
132 283
175 403
Bor hos endast mamma
71,8
71,2–72,4
16 030
22 323
Bor hos endast pappa
71,8
70,5–73,2
3 150
4 384
Bor inte med någon av sina
föräldrar
52,1
50,0–54,2
1 120
2 148
Flickor
Pojkar
Föräldrarnas födelseland
Familjesituation
*Inklusive växelvis boende
** Se tabell 1.28
78 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
5.2 Samband mellan mobbning
och psykosomatiska symtom
Vi har räknat ut den relativa risken4 för att se om det finns någon koppling mellan
kännedom om mobbning i klassen och förekomst av minst två psykosomatiska
symtom ofta eller alltid under de senaste sex månaderna.
Resultaten visar att det finns ett samband mellan att känna till mobbning i ­klassen
eller att själv ha blivit mobbad, och för att ha upplevt två eller fler psykosomatiska symtom. För de som kände till mobbning i klassen är det en fördubblad risk
(RR1.9) och för dem som uppger att de själva blivit mobbade är det en trefaldigad
risk (RR 2.9). De som varit rädda för andra elever (RR 2.7) eller blivit retade av
andra elever (RR 2.7) har en knappt trefaldigad förhöjd risk att uppge minst två
psykosomatiska symtom jämfört med de elever som inte varit rädda för eller blivit
retade av andra elever.
5.3 Sammanfattning: mobbning
Elever som upplever mobbning i sin närhet eller som utsätts för mobbning rapporterar en sämre psykisk hälsa. Eftersom detta är en tvärsnittstudie är det dock inte
möjligt att avgöra om det är ett orsakssamband. Det är heller inte möjligt att avgöra
vilken riktning sambandet har.
Resultaten från kartläggningen visar att förekomsten av mobbning är omkring
2 procent. Uppdelat på kön och årskurs uppgav mellan 2 och 3 procent att de har
utsatts för mobbning. Uppdelat på föräldrarnas födelseland var det mellan 2 och 5
procent. Enligt undersökningen Skolbarns hälsovanor, där 11-, 13- och 15-åringar
intervjuades 2005–2006 uppgav mellan 3 och 5 procent att de blivit mobbade två
till tre gånger i månaden (Danielson, 2006).
I Skolverkets rapport Attityder till skolan, 2009 (Skolverket, 2010), rapporteras att förekomsten i Sverige har hållit sig på ungefär samma nivå under perioden
1993–2009, det vill säga kring 6 procent i grundskolan och 2 procent på gymnasiet.
Andelen elever som uppger att de utsätts för mobbning har alltså legat på samma
nivå under de senaste cirka 20 åren.
Till skillnad från tidigare studier som påvisat lägre förekomst av mobbning vid
högre åldrar (Olweus, 2006) visade inte resultaten från den här kartläggningen ett
sådant mönster. I stället rapporterade en större andel elever kännedom om mobbning och att man blivit mobbad i årskurs 9 än i årskurs 6.
Att mäta indirekt mobbning är betydligt svårare än att mäta direkt mobbning.
Här använde vi frågan om umgänge med kompisar för att mäta social isolering.
Det betyder inte att alla som uppger att de inte umgåtts med sina kompisar i förra
4. RR – Relativ risk; innebär att man har räknat ut kvoten mellan risken för en viss händelse
bland exponerade jämfört med oexponerade. En relativ risk på 1,0 innebär att det inte är
någon skillnad mellan grupperna.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 79
veckan är isolerade, men det kan vara en indikator på social isolering. De som inte
varit tillsammans med en kompis anger dock i betydligt högre utsträckning att de
har psykosomatiska symtom (RR= 1,7).
Referenser
BRÅ, 2007. Ungdomar och brott i Sveriges län 1995–2005. Stockholm: Fritzes.
Craig, W. M. (1998). The relationship among bullying, victimization, depression, anxiety
and aggression in elementary school children. Personality and Individual Differences,
24(1), 123–130.
Danielson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006: Grundrapport (Rapport
No. R 2006:10). Stockholm: Statens folkhälsoinsitut.
Eriksson, B, Flygare, E. & Danebäck, K. (2002). Skolan: En arena för mobbning: En forsk­
ningsöversikt och diskussion kring mobbning i skolan. Stockholm: Skolverket.
Kaltiala-Henio R, R. M., Marttunen M., Rimpelä A. & Rantanen P. (1999). Bullying, depression,
and suicidal ideation in Finnish adolescents : School survey. BMJ, 319, 348–351.
Kampulainen. K. (2008). Psychiatric conditions associated with bullying. International
­Journal of Adolescents Medical Health, 20(2), 212–132.
Olweus, D. (1993). Victimization by peers: Antecedents and long-term outcomes. I K. H.
Rubin & J. B. Asendorpf (Red.), Social withdrawal, inhibition, and shyness in childhood. Hillsdale: Lawrence Erlbaum Associates.
Olweus, D. (2006). Mobbning i skolan: Vad vet vi och vad kan vi göra (2:a uppl). Stockholm:
Liber AB.
Skolverket. (2010). Attityder till skolan 2009: elevernas och lärarnas attityder. Stockholm:
Skolverket.
Slee, P. T. (1995). Peer victimization and its relationship to depression among Australian
­primary school students. Personality and Individual Differences, 18(1), 57–62.
80 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
6
Återkoppling och
användning av resultaten
från kartläggningen lokalt
och regionalt
SAMMANFATTNING
•• Resultaten av kartläggningen har redovisats i form av rosdiagram och tabeller på
Statens folkhälsoinstituts webbplats – för varje enskild kommun, skola och stadsdel.
•• Diagrammen har gjort det möjligt att jämföra situationen i till exempel en kommun
eller en skola med genomsnittet för eleverna i hela landet.
•• Folhälsoinstitutet har gett stöd i hur resultaten kan tolkas och användas främst
genom kontakter via e-post och telefon. Dessutom har vi deltagit i regionala kon­
ferenser och workshops. En stor del av stödet till den lokala och regionala nivån
utgörs av information på Statens folkhälsoinstituts webbplats.
Barn och unga är en prioriterad målgrupp inom folkhälsopolitiken, och barns och
ungas uppväxtvillkor är ett av sammanlagt elva målområden som ska bidra till att
vi uppnår det övergripande folkhälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
En förutsättning för att kunna genomföra ett effektivt folkhälsoarbete, inklusive
hälsofrämjande insatser för barn och unga, är att arbetet bedrivs på ett systematiskt
sätt. Den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa är en viktig
del i det arbetet. Statens folkhälsoinstitut har haft i uppdrag att stödja kommuner,
landsting/regioner och andra aktörer på lokal och regional nivå i hur de kan tolka
och använda kartläggningens resultat. I följande kapitel redogör vi för hur återkopplingen till dessa aktörer har skett.
6.1 Att mäta och förstå hälsoläget
Utgångspunkten i det systematiska arbetssättet är insamlade data om hälsoläget
i befolkningen. Den information som samlas in ska analyseras och åtgärder ska
sedan utformas baserat på hur situationen i olika befolkningsgrupper ser ut. Detta
är också ett av denna kartläggnings huvudsyften. En annan utgångspunkt är att
följa upp och utvärdera genomförda insatser i t.ex. kommuner och skolor. Men för
detta ändamål krävs att uppföljande mätningar genomförs.
Tanken med kartläggningen är att det omfattande datamaterialet som samlades
in hösten 2009 ska presenteras på ett sätt som gör det användbart för lokala aktörer,
bland annat genom öppna jämförelser av situationen i exempelvis en skola, en kommun eller en stadsdel med ett riksgenomsnitt. Resultaten ska på så vis kunna ligga
till grund för diskussioner på lokal nivå om hur barnen mår och varför. Resultaten
kan sedan användas bl.a. som underlag för prioriteringar av olika verksamheter.
Rosdiagram med de 6–8 dimensionerna av psykisk hälsa som mättes i total­
undersökningen (se kapitlen 1 och 7) presenterades på Folkhälsoinstitutets hemsida
våren 2010. Varje skola (årskurs 9), varje kommun och varje stadsdel med fler än
femtio elever fick ett eget diagram. I samråd med Sveriges Kommuner och Landsting
82 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
(SKL) skickades dessutom information om kartläggningens resultat ut till kommunerna och landstingen i förhand, och mottagarna gavs då möjlighet att se sina resultat
cirka en vecka innan resultaten presenterades på hemsidan.
Sedan resultaten presenterades har vi på Statens folkhälsoinstitut erbjudit stöd
till aktörer på lokal nivå i hur de ska tolka diagrammen, via webben, telefon och
e-post. Vi har även medverkat i nationella och regionala konferenser och workshops. Material om undersökningen och länkar till tolkningshjälp har uppdaterats
kontinuerligt på institutets webbplats.
Att presentera resultaten på så lokal nivå som möjligt, ända ner på skolnivå, har
visat sig vara ett effektivt sätt att engagera och samla olika aktörer i en gemensam
fråga. De regionala konferenser som vi har medverkat vid har samlat aktörer från
flera olika verksamhetsområden som på något vis berör barn och unga – från skola
och elevhälsa till fritidsverksamheter och frivilligorganisationer.
6.2 Lokal reflektion över resultaten
och koppling till andra datakällor
Fenomenen som har undersökts genom kartläggningen är ofta en naturlig del av
livet självt, och de flesta barn och ungdomar som upplever psykiska besvär någon
gång då och då har i själva verket en god hälsa. Det är därför inte givet att pro­
blemen vare sig kräver åtgärder eller förebyggande insatser. Om det däremot visar
sig att många barn och unga i en skola eller i en kommun har problem, kan det vara
ett tecken på att allt inte står rätt till. Ett viktigt steg i tolkningen och analysen av
resultaten blir därför att undersöka närmare vad ett visst resultat kan bero på vilket
i sin tur ofta kräver kompetenser från flera discipliner och verksamhetsområden.
Att ta reda på orsakerna bakom ett visst resultat handlar om att formulera hypoteser och sedan pröva dessa mot olika typer av datakällor. Statens folkhälsoinstitut
har i diskussioner med lokala och regionala aktörer lyft fram vikten av att se kartläggningen som en del av det datamaterial som finns tillgänglig för kommuner och
skolor. Offentlig statistik, till exempel Skolverkets system Siris och Salsa kan vara
användbart, liksom Kolada som finns på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL)
hemsida. SKL presenterar även med jämna mellanrum öppna jämförelser inom
olika områden, till exempel folkhälsa och skola. Att koppla samman resultat från
olika datakällor gör det möjligt att skapa en helhetsbild över hur situationen ser ut.
Det är vanligt att lokala enkäter till skolbarn genomförs i en kommun, ett landsting eller en region eller en grupp av landsting och regioner. Att jämföra resultaten
från olika undersökningar med resultaten från den nationella kartläggningen av
barns och ungas psykiska hälsa är ett sätt att skapa en helhetsbild av situationen,
och om resultat från flera undersökningar pekar åt samma håll finns det anledning
att tro att den bild som träder fram speglar hur verkligheten faktiskt ser ut. Om det
däremot finns stora skillnader i resultaten är det lämpligt att kontrollera om undersökningarna avsåg att mäta samma sak:
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 83
•
•
•
•
Var frågorna formulerade på samma sätt?
Var enkäten riktad till samma åldersgrupp?
Skiljer bortfallen?
Har den statistiska bearbetningen av resultaten skett på ett jämförbart sätt?
6.3 Exempel på arbetet med
kartläggningen på lokal och regional nivå
Kartläggningen har använts på olika sätt i olika kommuner, landsting och regioner.
Vissa kommuner har valt att presentera materialet från kartläggningen för rektorer och/eller barn- och utbildningsnämnden eller motsvarande. Vanligt är även att
arbetsgrupper med representanter från olika verksamhetsområden har diskuterat
resultaten.
Utöver lokala diskussioner har en del kommuner valt att samarbeta med ett universitet eller en högskola för att gå vidare med ytterligare analyser. I ett fall använde
universitetsstudenter materialet från kartläggningen i en statistikkurs. I ytterligare
ett fall fick studenterna möjlighet att undersöka en kommuns övergripande förutsättningar i form av ohälsotal och utbildningsnivå, och koppla dessa till kartläggningen.
Betydelsen av att nå ut med resultaten till aktörer på kommunal nivå har på
senare tid blivit alltmer uppmärksammad. I en kommun anställdes en person för
att nå ut med lokala data och statistik till bland andra tjänstemän och politiker
som är ansvariga för utbildningsfrågor. Andra kommuner har sökt stöd från den
regionala nivån, där många landsting och regioner har samhällsmedicinska enheter
eller motsvarande som kan bearbeta data, analysera dessa med utgångspunkt i hur
situationen ser ut lokalt och fungera som ett stöd i tolkningen av resultaten.
Ett antal landsting/regioner har valt att beställa datamaterialet från Socialstyrelsen
för att kunna göra egna analyser och beräkningar. Ett landsting valde t.ex. att ta
fram deskriptiva data för samtliga kommuner i länet och presentera dessa i en separat rapport samt vid regionala konferenser (Landstinget i Östergötland, 2010).
Det är viktigt att elever ges möjlighet att reagera på och reflektera över de egna
resultaten. Om det visar sig att eleverna på en viss skola mår påfallande dåligt är det
lämpligt att fråga dem om tänkbara förklaringar till situationen. Det är även viktigt
och lärorikt i de fall eleverna mår bra. I flera kommuner har resultaten presenterats
för eleverna via elevombud eller representanter från elevrådet. På en del håll har
grupper av elever från olika klasser satts samman för att genomföra fokusgrupps­
intervjuer och diskutera tänkbara förklaringar och förslag till åtgärder.
84 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Referenser
Landstinget i Östergötland, 2010. Om skolbarns hälsa i Östergötland. Rapport 2010:2.
Linköping: Landstinget i Östergötland.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 85
7
Om undersökningens
genomförande och
bearbetning av data
var att samla in viktig information om elevernas
hälsa, dels för att få en bild av hur situationen ser ut, dels för att kunna presentera
resultat på flera olika nivåer, så att aktörer lokalt, regionalt och nationellt skulle
kunna använda informationen i ett hälsofrämjande arbete.
Statistiska centralbyrån (SCB) fick i uppdrag att genomföra datainsamlingen,
Socialstyrelsen fick i uppdrag att förvalta de insamlade uppgifterna och Statens
folkhälsoinstitut fick i uppdrag att presentera resultaten för kommuner och skolor
i en form som var lättillgänglig för lokala aktörer. I det här kapitlet redogör vi för
hur undersökningen gick till samt ger en fördjupad beskrivning av hur resultaten
har bearbetats.
Den nationella kartläggningen föregicks av en pilotstudie som genomfördes
av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Syftet med pilotstudien var att testa
­frågeformulärets innehåll och frågornas utformning men även metoden för data­
insamling. Socialstyrelsen visade i pilotstudien att det var möjligt att med hög svarsfrekvens få in information kring barns psykiska hälsa i hela Sverige (Socialstyrelsen,
2005). Pilotundersökningen visade vidare att totalundersökningen med fördel
kunde göras under skoltid med självskattningsformulär, och att tiden att fylla i
enkäten borde motsvara maximalt en lektionstimme (Socialstyrelsen, 2005).
Syftet med undersökningen
7.1 Urval
Samtliga elever i årskurs 6 och 9 i Sverige (207 700 elever i 4 289 skolor) ingick
i studiepopulationen. Totalt 172 298 elever besvarade enkäten, vilket innebär en
svarsfrekvens på 83 procent.
7.2 Datainsamling
Statistiska centralbyrån ansvarade för datainsamlingen. Våren 2009 skickade SCB
ut information om studien i form av ett brev och en folder till ordförande för skolnämnder eller motsvarande, förvaltningschefer i skolförvaltning eller liknande, samt
till rektorer och skolsköterskor i alla kommuner. Kontaktuppgifter och information
om alla skolor i Sverige hämtades in från Skolregistret. Resursskolor, sjukhusskolor,
skoldaghem och andra specialenheter exkluderades.
I början av hösten 2009 kontaktade SCB skolorna via telefon och bokade in en
tid för undersökningen. Vid denna telefonkontakt samlades även information om
antal klasser och antal elever i årskurs 6 och 9 in.
Under hösten 2009 besökte SCB skolorna under sammanlagt elva veckor, och samlade in data. Skolorna fick själva bestämma om enkäten skulle genomföras klassvis
eller i större grupper av elever, exempelvis i aula eller matsal samt om läraren skulle
medverka eller inte. Enkätutdelaren började med att ge muntlig information om
­studien och var sedan närvarande under hela insamlingstiden.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 87
Direkt efter varje besök skickades enkäterna tillbaka till SCB av enkätutdelaren.
Alla svar registrerades genom skanning och en kontroll av bland annat dubbelmarkeringar och valida värden genomfördes.
Från det skannade materialet framställdes tabeller där frekvenser för varje
enskild fråga redovisades. I december 2009 publicerades dessa tabeller på Statens
folk­hälsoinstituts webbplats. En datafil levererades samtidigt till Socialstyrelsen.
7.2.1 Sekretess
Både elevernas och skolornas medverkan var frivillig. Eleverna fick information om undersökningen från SCB:s enkätinsamlare. Eleverna upplystes om att
deras medverkan var frivillig och att alla svar var skyddade av sekretesslagen och
personuppgiftslagen. Denna information förmedlades också via de enkäter som
delades ut. Föräldrar till elever i årskurs 6 fick genom barnens skola ta del av
ett informationsmaterial som SCB sammanställt och som skolorna skickade ut.
Informationen till föräldrarna innehöll bakgrund och syfte till studien och besked
om att studien genomfördes på uppdrag av regeringen. Föräldrarna informerades
även om att resultaten skyddas av sekretesslagen och att barnens medverkan var
frivillig. Om föräldrarna inte önskade att deras barn skulle delta uppmanades de
kontakta skolan.
7.2.2 Bortfall och viktning
Uppgifter om skolor inhämtades från Skolregistret våren 2009. Totalt fanns då
4 289 skolor som hösten 2009 förväntades ha elever i antingen årskurs 6 eller årskurs 9. När resursskolor, sjukhusskolor, skoldaghem och andra specialenheter hade
exkluderats från urvalet återstod 4 223 skolor. Sammanlagt 131 skolor valde att
inte medverka, antingen för att de inte önskade delta eller för att den bokade dagen
inte passade och annan lämplig dag inte gick att finna. Därtill valde hela årskurser
vid ytterligare 27 skolor att inte delta, bland annat därför att eleverna var på praktikperiod. I några fall visade det sig dessutom att skolan saknade elever i årskurs 6
eller 9, på grund av att skolorna nyligen blivit F–5-skola eller exempelvis på grund
av nedläggningar och sammanslagningar. Det återstående urvalet bestod av 3 297
skolor.
Bortfallet på skol- och klassnivå omfattade totalt 158 skolor i 86 kommuner. Det
verkliga antalet elever på de skolor som inte medverkat är inte känt eftersom uppgiften om det exakta antalet elever samlades in i samband med enkätinsamlingen.
Antalet elever som inte deltog på grund av bortfall på skol- och klassnivå skattas till
3 100 elever i årskurs 6 och 5 000 i årskurs 9. Utöver bortfall av skolor och klasser
fanns även ett bortfall av enskilda elever, främst på grund av sjukdom eller för att
eleven eller elevens föräldrar avböjt medverkan.
Det sammanlagda bortfallet var 14 procent i årskurs 6 och 20 procent i årskurs 9,
vilket för hela materialet motsvarar ett bortfall på 17 procent. Svar erhölls från
172 298 elever.
88 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Fördelningen av flickor och pojkar i varje årskurs är inte alltid jämn. Inte heller
är bortfallet av flickor och pojkar i varje årskurs lika stort i undersökningen. För att
detta inte ska påverka skattningarna har varje elev i datamaterialet försetts med en
vikt (WK). Vikten beräknas så att svaren från flickorna får samma tyngd som svaren
från pojkarna i varje årskurs.
I årskurser där bortfallet av pojkar är större än bortfallet av flickor förses varje
pojke med en vikt som innebär att varje pojkes svar får större tyngd än varje flickas
svar. På motsvarande sätt förses varje flicka med en större vikt än varje pojke i de
årskurser där bortfallet är större bland flickor än bland pojkar. Sammantaget får
dock svaren från flickorna och pojkarna i varje årskurs samma tyngd. Se formlerna
nedan. Det kan tilläggas att de elever som inte har fyllt i uppgift om kön i enkäten
inte får något värde på WK.
Formler för beräkning av vikter
WKflicka, årskurs 6 = (Totalt antal elever i årskurs 6)*0,5 / (Antal svarande flickor i årskurs 6)
WKpojke, årskurs 6 = (Totalt antal elever i årskurs 6)*0,5 / (Antal svarande pojkar i årskurs 6)
WKflicka, årskurs 9 = (Totalt antal elever i årskurs 9)*0,5 / (Antal svarande flickor i årskurs 9)
WKpojke, årskurs 9 = (Totalt antal elever i årskurs 9)*0,5 / (Antal svarande pojkar i årskurs 9)
Vi beräknar vikterna för flickor och pojkar i Väsby skola för att illustrera detta:
ID
Skolnamn
Kön
Årskurs
Antal
svarande
flickor
Antal
svarande
pojkar
Totalt antal
elever
WK
0001
Väsby skola
flicka
6
37
21
63
63*0,5/37=0,85
0002
Väsby skola
flicka
9
41
31
78
78*0,5/41=0,95
0003
Väsby skola
pojke
9
41
31
78
78*0,5/31=1,26
0004
Väsby skola
pojke
6
37
21
63
63*0,5/21=1,5
Partiellt bortfall
Några elever som deltog i undersökningen lämnade inte svar på alla frågor. Det kan
ha skett därför att de hade svårt att förstå frågan, inte önskade svara eller glömde
att svara. Det kan även bero på att instruktionerna vid hoppfrågor (där vissa svarsalternativ innebär att eleven ska hoppa över någon eller några frågor) misstolkades.
Detta partiella bortfall var dock relativt litet och uppgick till omkring 1 procent för
de flesta frågor.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 89
De elever som inte besvarade frågan om årskurs (cirka 170) togs bort från datafilen. De som inte besvarade frågan om kön (cirka 2 700) finns kvar men inte med i
den könsuppdelade redovisningen. Även andra bakgrundsfrågor har hanterats på
motsvarande sätt.
Några frågor i undersökningen hade ett något större svarsbortfall. Det var 2,9
procent som inte besvarade fråga 26b (Om du tänker på förra veckan, hade du
tillräckligt med pengar för dina utgifter?). På frågorna om man röker eller snusar
(frågorna 40 och 41) var svarsbortfallet 4,0 respektive 4,2 procent. På frågan om
man har en funktionsnedsättning (fråga 38) var det 5,0 procent som inte svarade
alls och 0,2 procent som gav dubbla svar.
Det fanns ett frågeblock som handlar om olika former av svårigheter (frågorna
29–33) och där det partiella bortfallet var större än för övriga frågor i enkäten. På
frågan om man tycker att man har svårigheter med något av följande: sina känslor,
sin koncentrationsförmåga, sitt beteende eller med att komma överens och umgås
med andra (fråga 29) var det 4,3 procent som inte svarade. De som svarade att de
hade svårigheter (33,0 procent) fick ett antal följdfrågor om sina svårigheter. På
dessa följdfrågor (frågorna 30–33) uppgick svarsbortfallet till cirka 5 procent.
Det partiella bortfallet var även något större på fråga 34, som handlar om förekomsten av psykosomatiska besvär, jämfört med övriga frågor i undersökningen.
Svarsbortfallet var cirka 3 procent på denna fråga.
7.3 Enkäten
Utifrån resultatet i pilotstudien beslutades att särskilda mätinstrument skulle användas till kartläggningen. Dessa instrument var Kidscreen, Strengths and Difficulties
Questionnaire (SDQ) och PSP-skalan (som mäter psykosomatiska problem).
Därutöver skulle några enskilda frågor användas. Enkäten innehöll 42 frågor med
delfrågor; sammanlagt bestod enkäten av 110 frågor.
De instrument som valdes för att mäta psykisk hälsa är väl testade och används i
internationella sammanhang, vilket möjliggör jämförelser med andra länder. Två av
instrumenten är utvecklade genom europeiska samarbeten: SDQ (Goodman et al.,
1998; Goodman et. al., 2000) och Kidscreen (Ravens-Sieberer et. al., 2008). Dessa
är översatta till svenska och testade i Sverige. Utöver dem användes PSP-skalan som
tidigare använts i svenska studier i bland annat Värmland (Hagquist, 2008).
De enskilda frågorna i enkäten handlade om självupplevd hälsa, mobbning
i klassrummet, tobak och alkohol. Bakgrundsfrågorna rörde ålder, kön, familje­
situation samt var eleven och dess föräldrar var födda. (Enkäten i sin helhet finns på
Statens folkhälsoinstituts webbplats samt som bilaga 3 i denna rapport.)
7.3.1 Styrkor och svårigheter (SDQ)
Strengths and difficulties questionnaire, SDQ, (Goodman et al, 1998; Goodman et.
al., 2000) består av 33 frågor som vägs samman till sju dimensioner:
90 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
•
•
•
•
•
•
•
känslomässiga besvär
uppförandeproblem
koncentrationssvårigheter
problem med kamratrelationer
en summering av problem
prosocialt beteende (att känna empati och att bry sig om andra)
konsekvenser av problemen för vardagslivet.
De två dimensioner från SDQ som presenteras i de så kallade rosdiagrammen på
Statens folkhälsoinstituts webbplats är dels konsekvenser av problemen för vardagslivet, dels koncentrationssvårigheter.
7.3.2 Kidscreen
Kidscreen är ett instrument som avser att mäta livskvalitet hos barn och ungdomar
(Ravens-Sieberer et. al. 2008). Instrumentet har utvecklats inom ramen för ett europeiskt samarbete. I motsats till SDQ ligger inte fokus på att identifiera psykiatrisk
problematik utan på att bedöma barns och ungdomars subjektiva hälsa och välbefinnande. Kidscreen består av 52 frågor som vägs samman till tio dimensioner:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
fysisk välbefinnande
psykologiskt välbefinnande
nedstämdhet
självuppfattning
självständighet
föräldrarelationer och hemmaliv
ekonomiska resurser
socialt stöd och kamrater
skola
mobbning.
Frågorna börjar med påståendet; ”om du tänker på förra veckan…” och samtliga
frågor har en skala från 1 till 5: (1) inte alls, (2) lite grann, (3) sådär, (4) mycket, och
(5) jättemycket. Den forskargrupp som tagit fram Kidscreen rekommenderar att
man skapar index utifrån Raschanalys (se avsnitt 7.4 nedan).
I rosdiagrammen på Statens folkhälsoinstituts webbplats presenteras dimen­
sionerna psykologiskt välbefinnande samt nedstämdhet. En Raschanalys visade
problem inom dimensionen psykologiskt välbefinnande för frågan: ”Kände du dig
glad över att leva?” varför denna fråga tagits bort ur dimensionen. Raschanalys
visade även problem inom dimensionen nedstämdhet för frågan: ”Kände du dig
glad över att leva?”, så även denna fråga har tagits bort. För frågan: ”Kände du dig
ledsen?” har analyserna genomförts för flickor respektive pojkar separat.
I rapporteringen av index från Kidscreen, (se bilaga 2) utgår analyserna från
råsumman av samtliga frågor i ett index, det vill säga inga enskilda variabler har
tagits bort. Anledningen till att det skiljer sig från de dimensioner som redovisas
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 91
i rosdiagrammen är att aktörer på lokal eller regional nivå ska ha möjlighet att
slå ihop index på sina egna data och göra en råsumma. Dessa värden ger sedan
en grund för jämförelser med ett nationellt genomsnitt. (Se bilaga 2 för nationella
medelvärden för samtliga index som ingår i Kidscreen.)
7.3.3 Psykosomatiska besvär (PSP)
PSP-skalan är ett instrument som har utvecklats av forskare vid Karlstads universitet och som delvis baseras på frågor som tidigare har använts i enkäter avsedda för
skolelever (Hagquist, 2008). Instrumentet består av åtta frågor om de sex senaste
månaderna och svaren anges på en femgradig skala: (1) aldrig, (2) sällan, (3) ibland,
(4) ofta, (5) alltid.
Ett exempel på en fråga är: ”Om du tänker på de senaste 6 månaderna: Har du
känt att du haft svårt att koncentrera dig?” De åtta frågorna i instrumentet gäller
a) koncentrationssvårigheter, b) sömnsvårigheter, c) huvudvärk, d) magont, e) om
eleven känner sig spänd, f) dålig aptit, g) ledsenhet samt h) yrsel.
Dessa åtta frågor har summerats för att skapa en dimension kallad psykosomatiska besvär. Tidigare studier har visat att de åtta frågorna kan summeras (Hagquist,
2008). En sådan summering, baserad på Raschanalys, presenteras i rosdiagrammen.
I denna rapport presenterar vi även förekomsten av elever som rapporterar att de
ofta eller alltid har två eller flera av dessa symtom.
7.3.4 Mobbning, tobak och alkohol
Förekomsten av mobbning i klassen skattades med följande fråga: ”Vissa elever kan
vara mobbade, det vill säga att de vid upprepade tillfällen utsätts för taskiga saker
av andra elever. Tänk på eleverna i din egen skolklass. Finns det någon (några) i din
klass du tycker är mobbade av andra?” Det fanns fyra svarsalternativ, (1) Nej, inte
vad jag vet, (2) Ja, kanske någon, (3) Ja, det finns någon som är mobbad och (4) Ja,
det finns flera som är mobbade. Jakande svar på alternativ (3) och (4) behandlades
som att mobbning förekommer i klassen.
Rökning skattades med följande fråga: ”Röker du?” Det fanns åtta svarsalternativ. Elever som hade angivit att de röker nästan varje dag eller varje dag skattades
som rökare. Snusning skattades med följande fråga: ”Snusar du?” Även här fanns
åtta svarsalternativ. Elever som hade angivit att de snusar nästan varje dag eller varje
dag skattades som snusare. Endast frågan om rökning redovisas i rosdiagrammen.
Elever i årskurs 9 fick svara på följande fråga om sin alkoholkonsumtion: ”Hur
ofta händer det att du dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle?” Det
fanns sju svarsalternativ. Elever som angivit hög alkoholkonsumtion någon gång i
veckan och ett par gånger i månaden skattades som att de dricker mycket alkohol
vid två eller fler tillfällen i månaden.
92 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
7.4 Bearbetning av insamlade data
Resultaten för en viss dimension av psykisk hälsa, exempelvis koncentrations­
svårigheter, baseras på flera frågor som antas spegla samma underliggande företeelse. Detta antagande testas med så kallad faktoranalys när mätinstrumenten tas
fram. Frågeinstrumenten har även genomgått andra psykometriska tester då de
utvecklats. Dessa tester beskrivs i de referenser som anges i det här kapitlet.
Under senare år har så kallad Raschanalys börjat användas för att värdera tillförlitligheten av svaren i enkätundersökningar. Bakgrunden är följande: Låt säga
att eleverna har lämnat svar på olika frågor med flera svarsalternativ, till exempel
utifrån en femgradig skala, på om besvär förekommer: (1) inte alls, (2) lite grann,
(3) sådär, (4) mycket eller (5) jättemycket. Ett vanligt sätt att presentera det samlade resultatet för en elev på de frågor som ingår i en dimension är att summera de
numeriska värden som anges inom parentes ovan för de angivna alternativen. När
man sedan ska jämföra utfallet för två grupper, exempelvis pojkar och flickor eller
elever i kommun A jämfört med kommun B, är det vanligt att man jämför dessa
poängsummor. Men det finns flera problem som är förknippade med ett sådant förfaringssätt. Ett är att skalstegen inte är jämt fördelade, dvs. att hoppet mellan inte
alls och lite grann kan vara större än mellan lite grann och sådär. Att jämföra summor kan då bli missvisande. En annan risk är att två grupper, exempelvis pojkar och
flickor, fördelar sina svar på olika sätt, exempelvis kan flickorna fördela sina svar på
färre alternativ jämfört med pojkarna. Medelvärdena kan då bli lika trots att svarsmönstren är olika. Det är mot denna bakgrund som elevernas svar har analyserats
med så kallad Raschteknik för att klargöra om det blir rättvisande att presentera
summeringar. Om en viss fråga inte uppfyller de krav Raschanalysen ställer upp har
den exkluderats från analysen.
7.5 Former för presentation av kartläggningens
resultat lokalt, regionalt och nationellt
Vi presenterar resultaten från undersökningen på tre olika sätt:
• Som råtabeller på skol- och kommunnivå där fördelningen på olika svarsalternativ, fråga för fråga, redovisas. Dessa uppgifter finns på www.fhi.se.
• Jämförande uppgifter i form av så kallade rosdiagram. Dessa uppgifter finns
också på www.fhi.se.
• Tabeller med frekvensfördelningar för olika svarsalternativ. Dessa uppgifter finns
endast i denna rapport.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 93
I följande avsnitt beskrivs utgångspunkten för och utformningen av rosdiagrammen.
7.5.1 Bakgrunden till rosdiagrammen
Ett av undersökningens huvudsyften var att göra det möjligt att jämföra utfallet i en
viss skola, kommun eller stadsdel med motsvarande uppgifter från andra delar av
landet. Enkäten omfattade totalt 110 frågor och det är svårt att samtidigt överblicka
så många frågor. Därför genomfördes en komprimering av data. Ett första steg vara
att undersöka utfallet med Raschanalys och endast de frågor i SDQ-, Kidscreen- och
PSP-skalorna som visade sig vara mest robusta vid denna analys har använts.
Frågor om mobbning (årskurs 6 och 9), samt om rökning och alkohol (årskurs
9), inkluderades, trots att de inte testats med Raschanalys. Därmed hade vi sex
dimensioner för årskurs 6 och åtta dimensioner för årskurs 9.
Vid en skola kan det vid undersökningstillfället vara fler pojkar än flickor som
svarat. För att korrigera sådana avvikelser justerades uppgifterna så att de värden som presenteras motsvarar en könsfördelning med hälften flickor och hälften
pojk­ar. Enligt SCB:s rutiner gjordes också en korrigering för bortfall. Det senare har
inte konsekvens för rosdiagrammen men kan ha betydelse vid andra analyser.
I nästa steg sammanställdes uppgifterna så att de blev jämförbara mellan de
olika dimensionerna. En möjlighet hade varit att presentera medelvärden för de
olika dimensionerna, vilket är enkelt att förmedla till skolor, kommuner och län.
Medelvärden kan dock vara svåra att tolka när det gäller psykisk ohälsa, eftersom
det är normalt att ibland känna sig nedstämd, ha svårt att koncentrera sig och så
vidare. Det är inte givet att ett högt medelvärde avspeglar en miljö som är mindre
gynnsam. Det finns däremot enighet om att en så kallad betydande förekomst av
exempelvis nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och liknande inte är önskvärt
och sannolikt avspeglar en mindre gynnsam livsmiljö.
Hur en betydande förekomst av problem ska definieras är inte givet. Därför valde
vi ett statistiskt mått. Den tiondel av alla elever i riket som har den högsta förekomsten av problem enligt de olika skalorna har rubricerats som elever med betydande
problem (se figur 7.1). Det går sedan att jämföra förekomsten av betydande problem inom de olika dimensionerna i en skola eller kommun med genomsnittet i riket
(se tabell 7.3). Dessutom går det vid upprepade mätningar att se om andelen elever
som hamnar inom samma värde för den tiondel som har den största förekomsten av
problem ökar eller minskar jämfört med 2009. En minskning till under 10 procent
skulle således innebära en förbättring av den psykiska hälsan.
94 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Normal
Problem
90 %
10 %
Alla elever
i rikets
resultat
Gruppen elever
med betydande
problem
Problemtyngd
Figur 7.1 Definition av termen betydande problem
Figur 7.1 kan förklaras med att en gräns har satts för vad som definieras som
be­tydande problem baserat på resultatet för alla barn i Sverige. Gränsen har sedan
använts för att se hur stor andel barn som har betydande problem i en viss skola
eller kommun (den 90:e percentilen). Ett sämre utfall behöver inte nödvändigtvis
betyda att barnen i en skola eller kommun mår generellt sämre, utan endast att skolan eller kommunen har en större andel barn med betydande problem i för­hållande
till övriga skolor eller kommuner i Sverige. Sannolikt innebär detta även att skolan/
kommunen har ett medelvärde som är sämre än genomsnittet för riket, men det
måste inte vara så.
Enligt resonemanget ovan handlar det dock inte om att jämföra enskilda elevers
psykiska hälsa utan det handlar snarare om att identifiera miljöer med en större eller
mindre problemtyngd, framför allt för att kunna se vad skolor och kommuner gör
där eleverna verkar må påfallande bra.
I tabell 7.1 redovisas de olika dimensionerna i rosdiagrammen. Tabellen visar
även från vilket mätinstrument respektive dimension har hämtats och exakt hur stor
andel av populationen som ingick i dimensionen.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 95
Tabell 7.1 Dimensionerna i rosdiagrammen
Dimension i
rosdiagrammet
Antal frågor
Metod för
analys
Antal elever
Andel med betydande
problem
Psykosomatiska
besvär
Åtta frågor från
PSP-skalan
Raschanalys
19 646 elever
De 9,6 % av rikets elever
som upplever mest psykosomatiska besvär
Nedstämdhet
Sex frågor från
Kidscreen
Raschanalys
19 902 elever
De 9,7 % av rikets elever
som upplever lägst hälso­
relaterad livskvalitet kopplat
till känslor, det vill säga de
mest nedstämda
Bristande välbe­
finnande
Fem frågor från
Kidscreen
Raschanalys
21 107 elever
De 10,3 % av rikets elever
med lägst välbefinnande.
Koncentrationssvårigheter
Fem frågor SDQ
Raschanalys
21 684 elever
De 10,6% av rikets elever
som upplever mycket kon­
centrationssvårigheter.
Påverkan i
vardagslivet
Fem frågor SDQ
om man upp­
levde att man
påverkades
Raschanalys
21 837 elever
De 10,6 % av rikets elever
som rapporterar att deras
problem påverkar vardagen.
Dimension i
rosdiagrammet
Antal frågor
Metod för
analys
Antal elever
Andel av total
Mobbning
En fråga: Finns
det någon (någ­
ra) i din klass du
tycker är mob­
bade av andra?
Frekvens: An­
del elever som
svarat ”ja”.
26 041 elever
De 12,6 % som anger att
mobbning förekommer
i klassen.
Alkoholkonsum­
tion (endast för
årskurs 9)
En fråga: Hur
ofta händer det
att du dricker
mycket alkohol
vid ett och sam­
ma tillfälle?
Frekvens:
Andel elever
som svarat ”ja
någon gång
i veckan eller
någon gång i
månaden”.
14 428 elever
De 13,3 % som dricker
mycket alkohol minst två
gånger i månaden.
Tobaksbruk
(endast för
årskurs 9)
En fråga: Röker
du?
Frekvenser: An­
del elever som
svarat att de
röker näs-tan
varje dag eller
varje dag.
10 684 elever
De 5,2 % som anger att
de röker.
96 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Skattning av mobbning, rökning och hög konsumtion av alkohol grundas på svar på
enstaka frågor. Därför använde vi de direkta svaren på frågorna (se ovan i tabellen).
7.5.2 Utformning av rosdiagrammen
För att göra det möjligt att utvärdera utfallet av flera dimensioner samtidigt valdes
en grafisk form av presentation framför exempelvis tabeller. Den form som ansågs
mest lämplig var ett så kallat spindel- eller rosdiagram.
För att underlätta tolkningen presenterar vi den enskilda skolans, kommunens
eller stadsdelens resultat på en tiogradig skala som bygger på i vilken rangordning skolan, kommunen eller stadsdelen kommer. Detta innebär, exempelvis, att om
förekomsten av betydande problem med nedstämdhet i en viss kommun motsvarar
rang nummer 150 bland de 281 kommuner som ingick i undersökningen innebär
det att kommunen får värdet 5,3 (150/281=0,53). Rangordningen gjordes separat
för årskurs 6 och årskurs 9. För att ytterligare underlätta tolkningen har den fjärde­
del av kommunerna i landet som har den minsta förekomsten av betydande problem markerats med grön färg i diagrammet och den fjärdedel som har den största
förekomsten har markerats med rött. Värdet 5,3 hamnar däremellan, på ett fält som
är markerat med gult, det vill säga nära riksgenomsnittet (se figur 7.2). Om antalet
elever vid en skola eller i en kommun är alltför litet kan ett diagram ge intryck av
en alltför hög precision. Därför gjorde vi inga rosdiagram för enskilda skolor i årskurs 6 och skolor med färre än 50 elever i årskurs 9. Dessutom exkluderade vi alla
­kommuner med färre än 50 elever i årskurs 6 respektive årskurs 9.
När det gäller mobbning, alkoholkonsumtion och rökning utgår redovisningen
från den totala andelen elever som har angett att det förekommer mobbning, att
de röker eller att de dricker mycket vid ett och samma tillfälle två eller fler gånger
per månad. Grunden till dessa indikatorer är en enskild fråga, inte flera som för de
övriga dimensionerna, och därmed inte ett index. Till skillnad mot dimensionerna
för psykisk hälsa, där det inte rakt av kan sägas var gränsen för ohälsa går, kan man
tydligt säga att barn varken ska röka eller dricka eller utsättas för miljöer där det
förekommer mobbning.
I allmänhet har elever i årskurs 9 mer besvär än elever i årskurs 6. Detta framgår
inte av diagrammen eftersom den rangordning, som ligger till grund för diagrammen, gjordes separat för årskurs 6 och årskurs 9. Diagram för årskurs 6 i en viss
kommun kan jämföras med årskurs 6 i resten av landet. Samma gäller årskurs 9.
Men situationen årskurserna emellan kan inte jämföras med dessa diagram.
För Stockholm, Göteborg och Malmö, presenterar vi resultatet på stadsdelsnivå.
Dessa resultat utgår från jämförelser inom respektive stad med resultatet för riket.
För att underlätta tolkningen av rosdiagrammen på lokal nivå har vi lagt ut
ut­ökade tabeller på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Dessa tabeller anger spridningen av andelen elever som hamnade inom gruppen med betydande problem för
respektive dimension och färgmarkering för skolor, kommuner och stadsdelar (se
bilaga 1). De utökade tabellerna visar även hur stor andel som hamnade inom den
tiondel som har betydande problem i varje skola och kommun eller stadsdel.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 97
figur 7.2 Exempel på rosdiagrammens utformning
Psykosomatisk besvär
10,0
Alkoholbruk
7,5
Nedstämdhet
5,0
2,5
Tobaksbruk
Koncentrationssvårigheter
0,0
Mobbning
Bristande
välbefinnande
Problemens påverkan
i vardagslivet
25% av alla skolor och
kommuner/stadsdelar
i landet med minst andel
elever med betydande
problem.
genomsnittliga värden,
det vill säga 50% av alla
skolor, eller kommuner/
stadsdelar.
25% av alla skolor eller
kommuner/ stadsdelar
i landet med störst
andel elever med
betydande problem.
Referenser
Goodman, R., Meltzer, H., & Bailey, V. (1998). The Strengths and Difficulties Questionnaire:
a pilot study on the validity of the self-report version. Eur Child Adolesc Psychiatry,
7(3), 125–130.
Goodman, R., Ford, T., Simmons, H., Gatward, R. & Meltzer, H. (2000). Using the Strengths
and Difficulties Questionnaire (SDQ) to screen for child psychiatric disorders in a community sample. Br J Psychiatry, 177, 534–539.
Hagquist, C. (2008). Psychometric Properties of the PsychoSomatic Problems Scale: A Rasch
Analysis on Adolescent Data. Social Indicators Research, 86(3), 511–523.
Ravens-Sieberer, U., Erhart, M., Gosch, A. & Wille, N. (2008). Mental health of children and
adolescents in 12 European countries – results from the European KIDSCREEN study.
Clin Psychol Psychother, 15(3), 154–163.
Regeringen. (2000). Regleringsbrev för Socialstyrelsen för budgetåret 2001.
Socialstyrelsen. (2005). Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa – förslag till
nationella och återkommande undersökningar. Stockholm: Socialstyrelsen.
98 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Analys och slutsatser
totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa genomfördes under
hösten 2009. Undersökningens resultat har sedan våren 2010 funnits tillgängligt
på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Syftet med den här rapporten har varit att
redovisa resultaten på nationell nivå. Rapporten är även tänkt att fungera som en
grunddokumentation av kartläggningen.
Kartläggningens två främsta syften är:
• att utveckla ett system som gör det möjligt att följa utvecklingen av den psykiska
hälsan bland barn och unga. Totalundersökningen 2009 utgör ett första steg mot
detta mål. Kartläggningens värde kommer att framgå först när ytterligare datainsamlingar skett.
• att göra det möjligt för lokala aktörer att jämföra situationen i exempelvis en
skola, kommun eller stadsdel med övriga delar av landet, och på så sätt stimulera
det lokala förebyggande arbetet. Det är dock för tidigt att avgöra om totalundersökningen har resulterat i ökade förebyggande insatser.
Mellan den 24 mars och den 31 december 2010 har cirka 133 000 besök registrerats
på de sidor på webbplatsen där resultaten presenterats. Det har dessutom varit en
god uppslutning vid det 15-tal regionala konferenser om kartläggningen som hållits
under 2010. Detta tyder på att uppgifterna har kommit till användning.
Eftersom det är första gången en kartläggning av detta slag genomförs på nationell nivå kan vi inte redovisa några trender över tid. Vi drar inte heller några slutsatser om orsakssamband utifrån den här studien. I stort bekräftar dock denna
undersöknings resultat de fynd som lyfts fram i tidigare studier av barns och ungas
hälsa som vi har refererat till i denna rapport.
Kartläggningen visar bland annat att majoriteten av eleverna mår bra, att problemtyngden är större för elever i årskurs 9 jämfört med årskurs 6 och att flickor
rapporterar mer psykisk ohälsa än pojkar, med undantag för koncentrationssvårigheter.
Vidare visar resultaten små eller inga skillnader i psykisk ohälsa som hänger samman med vilket land elevernas föräldrar är födda i eller vilken typ av kommun de
går i skolan i. Däremot visar resultaten på skillnader beroende på vilken familjesituation eleverna befinner sig i.
Ungefär 1 procent av eleverna uppger att de bor ensamma eller tillsammans med
någon annan än sin mamma eller pappa. Denna grupp utgörs med stor sannolikhet av barn som är placerade i boenden utanför hemmet (t.ex. familjehem, hem för
vård eller boende samt särskilda ungdomshem). Bland dessa elever är den psykiska
hälsan betydligt sämre än övriga elevers. Den här gruppen rapporterar lägst trivsel
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 99
i skolan och trivs dessutom genomgående betydligt sämre hemma och på fritiden.
Deras kännedom om mobbning i klassen är stor, och risken för att dessa barn är
utsatta för såväl direkt mobbning som social isolering är större än för andra grupper. Detta pekar på ett behov av fördjupade analyser av psykisk ohälsa hos barn i
samhällsvård, som grund för riktade åtgärdsprogram.
Rapporten har fokus på resultaten på nationell nivå. Det är dock viktigt att lyfta
fram att kartläggningens främsta bidrag är att jämförbara uppgifter om psykisk
hälsa nu finns på lokal nivå i hela landet. När jämförelser ska göras är det värdefullt
att ha tillgång till mer detaljerade uppgifter om läget i landet som helhet. Sådana
uppgifter har vi därför presenterat i denna rapport.
100 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Bilagor
Bilaga 1. Andelen elever inom färgfälten i rosdiagrammen
Resultat från kartläggningen har presenterats i form av rosdiagram för varje skola,
kommun och stadsdel. Redovisningen bygger på andelen elever i skolan eller kommunen som tillhör den tiondel av landets elever som har betydande problem (90:e
percentilen). För var och en av de fem dimensionerna av psykisk hälsa anges om
situationen i t.ex. en kommun, i relation till övriga kommuner, bedöms som god,
genomsnittlig eller mer problematisk. De 25 procent av skolorna eller kommunerna
med minst andel elever med betydande problem i en dimension hamnar i det gröna
fältet, medan de 25 procent som har störst andel elever med betydande problem i
en dimension hamnar i det röda fältet. Skolor och kommuner däremellan markeras
med gul färg. Resultaten utgår från en rangordning av kommunerna för sig, stadsdelarna i Malmö, Göteborg respektive Stockholm för sig samt skolorna för sig.
Nedan redovisar vi spridningen av andelen elever inom de olika färgfälten i rosdiagrammen, det vill säga den procentuella fördelningen inom de röda, gula och
gröna färgmarkeringarna för respektive dimension av psykisk hälsa. Siffrorna anger
andelen elever i t.ex. en kommun som hamnade inom den tiondel av landets elever
som definierades ha betydande problem (den 90:e percentilen).
Det innebär att av de 25 procent av Sveriges kommuner som har den minsta
andelen elever med psykosomatiska besvär, så har 1,1–10,9 procent av eleverna
i årskurs 9 ingått i den 90:e percentilen. I 50 procent av Sveriges kommuner har
10,9–14,9 procent i årskurs 9 ingått i den 90:e percentilen, och i de kommuner som
har den högsta andelen elever med betydande problem har 15,0–26,5 procent av
eleverna i årskurs 9 ingått.
Observera att för mobbning, rökning och alkoholbruk används inte den 90:e
percentilen, utan andelen elever som uppger att de känner till mobbning i klassen,
röker eller dricker mycket alkohol minst två gånger i månaden.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 101
102 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Problemens
påverkan i
vardagslivet
Bristande väl­
befinnande
Koncentra­
tionssvårig­
heter
Nedstämdhet
Psykosoma­
tiska besvär
DIMENSION
0–5,2
5,2–7,9
7,9–16,8
gult
rött
7,1–23,2
rött
grönt
4,2–7,1
gult
9,5–31,2
rött
0–4,1
6,2–9,5
gult
grönt
0–6,2
6,5–15,7
rött
grönt
3,9–6,4
gult
6,9–14,9
rött
0–3,9
4,1–6,9
gult
grönt
0–4,1
grönt
16,4–37
12,3–16,3
2,2–12,3
16,4–37
12,3–16,3
2,2–12,3
16,7–27
11,6–16,5
0–11,6
15,5–31,3
11,2–15,5
0–11
15,0–26,5
10,9–14,9
1,1–10,9
0
10,0–23,7
0,8–10,0
0
8,3–24,6
0,6–8,3
0
11,1–33,3
1,2–11,1
0
8,3–43,2
1,1–8,3
0
8,3–25,3
1,2–8,3
Kommuner Kommuner Skolor
åk6
åk 9
åk6
18,1–37,0
10,3–18,1
0,0–10,2
18,2–35,3
9,7–18,2
0,0–9,7
16,7–35,7
9,1–16,7
0,0–9,1
17,2–35,3
9,1–17,1
0,0–9,1
16,5–31,8
9,1–16,5
0,0–9,0
Skolor
åk9
8,0–9,9
4,5–7,8
2,7–4,3
7,2–8,7
4,8–6,1
2,8–4,3
7,8–8,0
6,9–7,6
3,6–6,8
7,3–9,5
3,7–7,1
3,1–3,3
5,9–8,2
5,0–5,7
2,0–4,7
Stockholm
åk6
8,3–13,4
5,8–8,2
3,9–4,9
8,5–10,9
4,5–7,8
0,0–4,4
9,6–13,9
6,6–9,5
0,0–6,6
7,5–11,6
5,1–6,7
3,7–4,7
6,9–8,6
4,9–6,7
3,2–4,5
Göteborg
åk6
8,9–10,0
5,5–8,6
3,8–4,1
7,4–12,2
5,8–7,1
4,8–5,7
8,9–10,9
7,4–8,3
5,9–7,3
7,5–11
5,9–6,9
4,0–5,6
8,1–8,8
5,4–7,9
3,8–5,0
Malmö
åk6
14,3–14,5
12,8–14,1
8,6–12,3
14,5–16,8
11,6–13,4
9,5–11,2
14,0–16,4
10,9–13,2
8,3–10,5
12,4–14,4
11,2–12,3
9,1–11,0
11,9–16,1
10,2–11,3
8,5–10,0
Stockholm
åk9
16,7–21,6
13,0–16,5
7,5–12,8
17,2–23,1
10,8–16,5
9,6–10,8
14,7–16,9
11,4–14,5
9,6–11,3
18,2–22,7
12,1–18,1
9,0–11,2
17,3–21,6
11,6–16,1
6,3–11,5
Göteborg
åk9
15,7–27,5
13,8–15,5
9,5–13,1
16,9–27,8
13,6–16,3
5,9–10,1
14,3–23,0
12,1–13,9
10,2–10,3
14,8–29,6
12,1–13,4
4,6–12,0
16,6–20,5
12,5–14,5
8,0–11,6
Malmö
åk9
Bilaga 1. Spridningen av andelen elever inom respektive färgmarkering i rosdiagrammen för respektive dimension fördelade på årskurs, kommun,
skola och stad
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 103
Alkoholkonsumtion
Rökning
Mobbning
INDIKATOR
12,6–25,2
rött
2,2–9,8
9,9–15,7
15,8–29,9
gult
rött
12–27,3
rött
grönt
6,7–11,9
0–6,7
19,1–35
12,1–19,1
0–12,1
gult
grönt
7,4–12,6
0–7,4
gult
grönt
0
14,7–60,0
0,9–14,7
Kommuner Kommuner Skolor
åk6
åk 9
åk6
17,3–42,6
6,8–17,3
0,0–6,8
12,8–32,4
4,6–12,8
0,0–4,5
20,0–60,3
8,4–20,0
0,0–8,4
Skolor
åk9
9,9–16,2
6,5–9,9
2,6–5,2
Stockholm
åk6
14,6–18,0
6,4–13,7
3,4–5,9
Göteborg
åk6
16,6–23,6
8,1–15,8
7,8–8,1
Malmö
åk6
17,6–22,9
13,1–15,6
5,1–13,1
11,5–14,9
8,6–11,3
6,8–8,6
15,0–24,4
11,4–13,8
9,1–11,1
Stockholm
åk9
17,8–26,1
9,6–15,9
5,4–7,8
12,0–16,1
8,9–11,7
3,5–7,9
17,5–30,9
12,4–16,5
10,0–12,3
Göteborg
åk9
13,1–21,2
10,2–11,4
4,6–9,1
14,0–18,3
11,2–13,2
6,8–9,9
18,5–25,7
12,9–16,6
8,8–12,2
Malmö
åk9
Bilaga 2. Kidscreen-index
Nedan presenterar vi nationella medelvärden för de index som ingår i mätinstrumentet Kidscreen, uppdelat på kön och årskurs.
1. Fysiskt välbefinnande
Indexet för fysiskt välbefinnande är baserat på frågorna 9a, 10 a–c och 11 a i en­käten,
som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 5 och det
högsta 25. Det högsta fysiska välbefinnandet rapporterades av pojkar i årskurs 6:
19,95, och det lägsta för flickorna i årskurs 9: 16,99.
Fysiskt
välbefinnande
Index 5–25
Årskurs 6
Flicka
19,31
Pojke
Årskurs 9
Totalt
104 Medel
Antal
Std. Deviation
Maximum
Minimum
48 095
3,40
25
5
19,95
48 267
3,47
25
5
Total
19,63
96 362
3,45
25
5
Flicka
16,99
54 246
3,83
25
5
Pojke
18,62
54 290
4,10
25
5
Total
17,81
108 536
4,05
25
5
Flicka
18,08
102 341
3,82
25
5
Pojke
19,25
102 557
3,88
25
5
Total
18,66
204 899
3,89
25
5
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
2. Allmän sinnesstämning
Indexet för allmän sinnesstämning är baserat på frågorna 12 a–c och 13 a–c
i en­käten, som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är
6 och det högsta 30. Den högsta allmänna sinnesstämningen rapporterades av
pojk­ar i årskurs 6: 26,18, och lägsta för flickor i årskurs 9: 22,86.
Allmän sinnesstämning
Index 6–30
Årskurs 6
Flicka
25,52
Pojke
Årskurs 9
Totalt
Medel
Antal
Std. Deviation
Maximum
Minimum
39 199
3,99
30
6
26,18
39 906
3,60
30
6
Total
25,84
80 392
3,82
30
6
Flicka
22,86
44 725
4,65
30
6
Pojke
24,55
45 361
4,60
30
6
Total
23,70
91 352
4,71
30
6
Flicka
24,10
83 924
4,55
30
6
Pojke
25,31
85 267
4,24
30
6
Total
24,71
171 744
4,45
30
6
3. Nedstämdhet (ju högre tal, desto mer nedstämd)
Indexet för nedstämdhet är baserat på frågorna 14 a–c och 15 a–d i enkäten, som
sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 7 och det högsta
35. Mest nedstämdhet rapporterades av flickor i årskurs 9: 16,18, och lägst nedstämdhet rapporterade av pojkar i årskurs 6: 11,04.
Nedstämdhet
Index 7–35
Årskurs 6
Flicka
12,48
Pojke
Årskurs 9
Totalt
Medel
Antal
Std. Deviation
Maximum
Minimum
39 186
5,07
35
7
11,04
39 873
4,35
35
7
Total
11,76
80 343
4,78
35
7
Flicka
16,18
44 715
5,84
35
7
Pojke
12,41
45 325
5,41
35
7
Total
14,28
91 313
5,94
35
7
Flicka
14,45
83 901
5,79
35
7
Pojke
11,77
85 198
4,99
35
7
Total
13,101
171 656
5,57
35
7
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 105
4. Kamrater och stöd
Indexet för kamrater och stöd är baserat på frågorna 16 a–d och 17 a–b i enkäten,
som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 6 och det
högsta är 30. Det högsta kamratstödet rapporterades av flickor i årskurs 6: 25,44
och det lägsta för pojkar i årskurs 9: 24,06.
Kamrater
och stöd
Index 6–30
Årskurs 6
Flicka
25,44
39 135
4,10
30
6
Pojke
24,85
39 843
4,29
30
6
Total
25,14
80 264
4,21
30
6
Flicka
24,72
44 689
4,39
30
6
Pojke
24,06
45 296
4,75
30
6
Total
24,38
91 260
4,59
30
6
Flicka
25,06
83 824
4,27
30
6
Pojke
24,43
85 139
4,56
30
6
Total
24,74
171 524
4,13
30
6
Årskurs 9
Totalt
Medel
Antal
Std. Deviation
Maximum
Minimum
5. Familjerelationer
Indexet för familjerelationer är baserat på frågorna 18 a–b och 19 a–d i enkäten,
som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 6 och det
högsta är 30. De som rapporterade störst trivsel hemma var pojkarna i årskurs 6:
27,04 och lägst trivsel hemma rapporterades av flickorna i årskurs 9: 24,17.
Familjerelationer
Index 6–30
Årskurs 6
Flicka
26,79
39 113
3,92
30
6
Pojke
27,04
39 830
3,52
30
6
Total
26,91
80 223
3,73
30
6
Flicka
24,17
44 669
5,27
30
6
Pojke
25,49
45 261
4,82
30
6
Total
24,83
91 198
5,10
30
6
Flicka
25,40
83 782
4,87
30
6
Pojke
26,22
85 091
4,33
30
6
Total
25,80
171 421
4,63
30
6
Årskurs 9
Totalt
106 Medel
Antal
Std. Deviation
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Maximum
Minimum
6. Självuppfattning
Indexet för självuppfattning är baserat på frågorna 20 a–b och 21 a–c i enkäten,
som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 5 och det
högsta 25. De som rapporterade att de var mest nöjda med sig själva var pojkarna
i årskurs 6: 22,01, och minst nöjda med sig själva var flickorna i årskurs 9: 16,34.
Självuppfattning
Index 5–25
Årskurs 6
Flicka
19,79
39 129
4,34
25
5
Pojke
22,01
39 828
3,30
25
5
Total
20,91
80 255
4,01
25
5
Flicka
16,34
44 681
4,58
25
5
Pojke
20,35
45 278
4,05
25
5
Total
18,36
91 233
4,76
25
5
Flicka
17,95
83 810
4,79
25
5
Pojke
21,13
85 106
3,81
25
5
Total
19,55
171 488
4,60
25
5
Årskurs 9
Totalt
Medel
Antal
Std. Deviation
Maximum
Minimum
7. Fritid
Indexet för fritid är baserat på frågorna 22 a–e i enkäten, som sedan har räknats
samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 5 och det högsta 25. De som rappor­
terade att de hade mest tid och möjligheter var pojkarna i årskurs 6: 21,39, och de
som hade minst tid och möjligheter var flickorna i årskurs 9: 18,57.
Fritid
Index 5–25
Årskurs 6
Flicka
20,96
39 101
3,36
25
5
Pojke
21,39
39 797
3,29
25
5
Total
21,18
80 201
3,34
25
5
Flicka
18,57
44 674
4,18
25
5
Pojke
20,21
45 245
4,23
25
5
Total
19,39
91 196
4,29
25
5
Flicka
19,69
83 775
4,00
25
5
Pojke
20,76
85 042
3,87
25
5
Total
20,23
171 397
3,97
25
5
Årskurs 9
Totalt
Medel
Antal
Std. Deviation
Maximum
Minimum
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 107
8. Skola och inlärning
Indexet för skola och inlärning är baserat på frågorna 23 a–c och 24 a–c i enkäten,
som sedan har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 6 och det
högsta 30. De som rapporterades mest trivsel i skolan var flickorna i årskurs 6:
24,65, och lägst trivsel rapporterade av pojkarna i årskurs 9: 21,33.
Skola
Index 6–30
Årskurs 6
Flicka
24,65
39 074
4,07
30
6
Pojke
23,94
39 723
4,39
30
6
Total
24,28
80 093
4,26
30
6
Flicka
21,38
44 577
4,33
30
6
Pojke
21,33
45 125
5,02
30
6
Total
21,34
90 982
4,70
30
6
Flicka
22,91
83 651
4,51
30
6
Pojke
22,55
84 848
4,91
30
6
Total
22,72
171 075
4,73
30
6
Årskurs 9
Totalt
Medel
Antal
Std. Deviation
Maximum
Minimum
9. Mobbning (ju lägre tal, desto mer mobbning)
Indexet för mobbning är baserat på frågorna 25 a–c i enkäten, som sedan har
räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 3 och det högsta är 15.
Flickorna i årskurs 9 rapporterade mest mobbning: 14,25 och flickorna i årskurs 6
rapporterade minst: 14,02.
Mobbning
Index 3–15
Årskurs 6
Flicka
14,02
39 092
1,81
15
3
Pojke
14,09
39 777
1,77
15
3
Total
14,06
80 125
1,79
15
3
Flicka
14,25
44 689
1,68
15
3
Pojke
14,11
45 131
2,11
15
3
Total
14,18
90 943
1,92
15
3
Flicka
14,15
83 674
1,75
15
3
Pojke
14,10
84 908
1,96
15
3
Total
14,21
171 068
1,86
15
3
Årskurs 9
Totalt
108 Medel
Antal
Std. Deviation
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Maximum
Minimum
10. Pengar
Indexet för pengar är baserat på frågorna 26 a–b och 27 a i enkäten, som sedan
har räknats samman till ett medelvärde. Det lägsta värdet är 3 och det högsta 15.
De som rapporterat att de oftast haft tillgång till pengar var pojkarna i årskurs 6:
12,65, medan flickorna i årskurs 9 var de som rapporterade att de mest sällan haft
tillgång till pengar: 11,95.
Pengar
Index 3–15
Årskurs 6
Flicka
12,51
38 953
2,64
15
3
Pojke
12,65
39 607
2,67
15
3
Total
12,58
79 822
2,66
15
3
Flicka
11,95
44 595
3,07
15
3
Pojke
12,53
45 159
3,07
15
3
Total
12,24
90 962
3,09
15
3
Flicka
12,21
83 674
2,89
15
3
Pojke
12,59
84 736
2,89
15
3
Total
12,40
170 784
2,90
15
3
Årskurs 9
Totalt
Medel
Antal
Std.
Deviation
Maximum
Minimum
Bilaga 3. Styrkor och svagheter (SDQ)-index
Styrkor och svagheter (SDQ-index) består först av 24 frågor om känslomässiga
besvär, uppförandeproblem, koncentrationssvårigheter, problem med kamratrelationer och prosocialt beteende (att känna empati och att bry sig om andra) med
svarsalternativen: stämmer inte, stämmer delvis och stämmer helt. Därefter följer
nio frågor om konsekvenser av problemen för vardagslivet med varierande svarsalternativ.
På nästa sida redovisas svaren i procent fråga för fråga, först för samtliga elever
och sedan uppdelat på kön och årskurs.
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 109
SDQ: samtliga elever
Avser de senaste 6 månaderna:
Jag försöker att vara vänlig mot andra.
Jag bryr mig om deras känslor.
Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt
2,0
29,1
68,1
Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge.
30,9
51,1
17,1
Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående
58,0
29,6
11,5
4,3
44,1
50,8
Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret
54,7
35,7
8,5
Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam
60,3
30,5
8,1
9,8
57,0
32,2
51,9
33,8
13,2
4,1
35,8
59,2
36,0
43,7
19,2
1,7
6,2
91,1
Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra
att göra som jag vill
85,7
11,0
2,3
Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig
72,5
20,2
6,3
4,7
40,4
53,4
Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd
44,0
41,4
13,5
Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker
35,5
47,7
15,6
Jag delar ofta med mig till andra
(t.ex. godis, spel, pennor)
Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna
Jag oroar mig mycket
Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller
känner sig dålig
Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida
och röra på mig
Jag har en eller flera kompisar
Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta
Jag är snäll mot yngre barn
4,2
22,1
72,7
Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska
74,0
18,4
6,4
Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig
87,0
9,3
2,6
Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar,
lärare, jämnåriga)
3,4
47,3
48,2
Jag tänker mig för innan jag gör olika saker
7,3
59,0
32,6
Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan
eller andra ställen
85,1
10,1
3,6
Jag kommer bättre överens med vuxna än med
jämnåriga
47,0
42,6
9,0
Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd
62,3
28,7
7,8
6,8
45,1
44,5
Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med
110 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tycker du att du har svårigheter med
något av följande: dina känslor, din koncentrationsförmåga, ditt beteende eller
med att komma överens med och umgås
med andra?
Nej
62,7
Hur länge har svårigheterna funnits?
Ska ej besvara frågan
62,7
Besväras eller oroas
du av svårigheterna?
62,7
Stör svårigheterna ditt
vardagsliv inom följande områden?
Ska ej besvara frågan
Ja, klara
svårigheter
Ja, allvarliga
svårigheter
26,6
4,9
1,5
Mindre än en 1–5 månader
månad
5,5
Ska ej besvara
frågan
Ja, små
svårigheter
5,8
Inte alls
Bara lite
7,6
17,1
Inte alls
Bara lite
6–12 månader Mer än ett år
4,1
16,6
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
6,3
Ganska
mycket
1,8
Väldigt
mycket
Hemma/familjen
62,7
13,5
11,8
4,9
2,3
Med kamrater
62,7
13,6
13,1
4,1
1,5
I skolarbetet
62,7
7,4
13,1
8,0
3,9
Vid fritidsaktiviteter
62,7
18,6
9,3
2,8
1,5
Tror du att svårigheterna
blir jobbiga för människor
omkring dig? (familj, kamrater, lärare, etc.)
Ska ej besva- Inte alls
ra frågan
62,7
12,5
Bara lite
14,4
Ganska
mycket
4,4
Väldigt
mycket
1,3
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 111
SDQ: Flickor årskurs 6
Avser de senaste 6 månaderna:
Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig
om deras känslor.
Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt
1,3
20,9
77,1
Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge.
36,1
50,6
12,4
Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående
56,6
31,9
10,7
2,8
39,8
56,6
Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret
58,4
33,8
6,8
Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam
65,2
27,1
6,8
8,3
51,5
39,3
55,2
33,5
10,3
2,0
23,3
73,9
38,9
44,6
15,7
1,3
6,4
91,3
Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra
att göra som jag vill
93,3
4,9
1,0
Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig
71,1
21,9
6,0
4,4
38,1
56,1
Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd
50,0
39,6
9,5
Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker
34,7
50,1
14,2
2,8
13,7
82,6
Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska
81,5
13,6
3,9
Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig
86,3
10,2
2,5
Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar,
lärare, jämnåriga)
1,9
39,8
57,4
Jag tänker mig för innan jag gör olika saker
4,7
57,3
37,0
Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan
eller andra ställen
92,3
4,3
2,3
Jag kommer bättre överens med vuxna än med
jämnåriga
48,5
43,1
6,9
Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd
50,5
38,4
10,1
4,2
38,6
54,0
Jag delar ofta med mig till andra (t.ex. godis, spel,
pennor)
Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna
Jag oroar mig mycket
Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller
känner sig dålig
Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och
röra på mig
Jag har en eller flera kompisar
Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta
Jag är snäll mot yngre barn
Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med
112 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tycker du att du har svårigheter
med något av följande: Dina
känslor, din koncentrationsförmåga, Ditt beteende eller med
att komma överens med och
umgås med andra?
Nej
Ja, små svårigheter
66,3
Hur länge har svårigheterna funnits?
3,7
6,7
Ska ej besvara Inte alls
frågan
Bara lite
Ganska
mycket
16,9
4,9
Bara lite
Ganska
mycket
7,1
Ska ej besvara Inte alls
frågan
0,9
6–12 månader Mer än ett år
7,6
66,3
Stör svårigheterna
ditt vardagsliv inom
följande områden?
25,6
Ska ej besvara Mindre än en 1–5 månader
frågan
månad
66,3
Besväras eller oroas
du av svårigheterna?
Ja, klara svårig- Ja, allvarliga
heter
svårighet-er
3,7
11,3
Väldigt
mycket
1,2
Väldigt
mycket
Hemma/familjen
66,3
12,6
11,5
4,1
1,6
Med kamrater
66,3
12,1
12,8
3,6
1,1
I skolarbetet
66,3
10,1
13,0
4,8
1,7
Vid fritidsaktiviteter
66,3
18,1
8,5
2,0
0,8
Tror du att svårigheterna
blir jobbiga för ­människor
omkring dig? (familj,
kamrater, lärare, etc.)
Ska ej be­
svara frågan
66,3
Inte alls
Bara lite
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
12,3
13,4
3,4
0,8
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 113
SDQ: Pojkar årskurs 6
Avser de senaste 6 månaderna:
Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig
om deras känslor.
Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt
1,9
35,4
61,7
Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge.
33,1
48,3
17,5
Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående
68,0
24,0
7,0
Jag delar ofta med mig till andra (t.ex. godis, spel,
pennor)
4,5
45,4
49,0
Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret
59,5
32,7
6,5
Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam
62,4
28,6
7,8
8,4
53,0
37,2
68,4
24,1
6,1
5,0
46,0
47,5
32,9
43,3
22,4
1,6
6,3
90,7
Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra
att göra som jag vill
86,2
10,8
1,7
Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig
82,6
12,6
3,5
5,1
41,2
51,7
Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd
46,9
40,0
11,7
Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker
45,7
43,2
9,6
3,8
20,6
74,4
Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska
67,4
23,2
7,8
Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig
85,4
10,5
2,6
Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar,
lärare, jämnåriga)
3,4
49,7
45,5
Jag tänker mig för innan jag gör olika saker
7,0
57,2
34,3
Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan
eller andra ställen
88,2
7,4
2,8
Jag kommer bättre överens med vuxna än med
jämnåriga
42,9
44,5
10,9
Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd
72,3
21,6
4,6
Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med
5,3
43,7
47,4
Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna
Jag oroar mig mycket
Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller
känner sig dålig
Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och
röra på mig
Jag har en eller flera kompisar
Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta
Jag är snäll mot yngre barn
114 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tycker du att du har svårigheter med något av
Nej
följande: Dina känslor, din koncentrationsförmåga, Ditt beteende eller med att komma överens
med och umgås med andra?
Ja, små
svårigheter
67,6
Hur länge har svårigheterna funnits?
Ska ej besvara Mindre än en
frågan
månad
67,6
6,7
Besväras eller oroas Ska ej besvara Inte alls
du av svårigheterna? frågan
67,6
Stör svårigheterna
ditt vardagsliv inom
följande områden?
9,4
Ska ej besvara Inte alls
frågan
Ja, klara
svårigheter
22,3
1–5 månader
4,6
Bara lite
13,9
Bara lite
Ja, allvarliga
svårigheter
4,0
0,9
6–12 månader Mer än ett år
2,9
12,1
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
3,3
0,7
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
Hemma/familjen
67,6
14,5
9,0
2,5
1,0
Med kamrater
67,6
13,6
9,7
2,4
0,8
I skolarbetet
67,6
7,5
12,0
5,3
1,9
Vid fritidsaktiviteter
67,6
16,9
7,0
1,7
0,9
Bara lite
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
11,8
2,9
Tror du att svårig­
Ska ej besvara Inte alls
heterna blir jobbiga frågan
för människor omkring dig? (familj,
kamrater, lärare, etc.)
67,6
11,6
0,7
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 115
SDQ: Flickor årskurs 9
Avser de senaste 6 månaderna:
Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig
om deras känslor.
Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt
1,1
21,0
77,3
Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge.
26,6
54,9
17,9
Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamå­
ende
41,9
37,8
19,8
3,4
43,7
52,4
Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret
47,4
40,6
11,4
Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam
59,6
31,9
7,9
Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna
10,4
60,4
28,6
Jag oroar mig mycket
29,4
44,5
25,4
1,8
24,5
73,2
36,9
44,5
18,0
1,1
5,2
93,1
Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra
att göra som jag vill
88,0
9,7
1,6
Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig
55,8
33,0
10,5
4,1
40,6
54,3
Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd
39,6
43,0
16,7
Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker
24,7
49,9
24,8
3,8
22,0
73,6
Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska
84,1
11,7
3,5
Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig
89,6
7,8
1,9
Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar,
lärare, jämnåriga)
2,3
46,0
51,0
Jag tänker mig för innan jag gör olika saker
7,2
62,7
29,4
Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan
eller andra ställen
86,8
9,3
3,0
Jag kommer bättre överens med vuxna än med
jämnåriga
50,1
41,1
7,7
Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd
49,4
37,8
12,0
Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med
8,3
48,6
39,9
Jag delar ofta med mig till andra (t.ex. godis, spel,
pennor)
Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller
känner sig dålig
Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och
röra på mig
Jag har en eller flera kompisar
Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta
Jag är snäll mot yngre barn
116 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tycker du att du har svårigheter med något
av följande:
Dina känslor, din koncentrationsförmåga,
Ditt beteende eller med att komma överens
med och umgås med andra?
Nej
Ja, små
svårigheter
53,9
Hur länge har svårigheterna funnits?
33,9
4,2
7,7
Besväras eller oroas du Ska ej besvara Inte alls
av svårigheterna?
frågan
53,9
Stör svårigheterna
ditt vardagsliv inom
­följande områden?
7,1
Ska ej besvara Mindre än en 1–5 månader
frågan
månad
53,9
5,4
Ska ej besvara Inte alls
frågan
Ja, klara
svårigheter
Ja, allvarliga
svårigheter
1,9
6–12 månader Mer än ett år
6,7
23,3
Bara lite
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
22,5
11,8
3,0
Bara lite
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
Hemma/familjen
53,9
12,5
16,3
9,3
4,2
Med kamrater
53,9
14,3
18,9
7,0
1,9
I skolarbetet
53,9
7,0
15,9
12,7
6,8
Vid fritidsaktiviteter
53,9
22,2
13,3
4,5
1,9
Tror du att svårigheterna blir job- Ska ej besvara Inte alls
biga för människor omkring dig? frågan
(familj, kamrater, lärare, etc.)
53,9
13,2
Bara lite
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
19,6
7,7
1,9
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 117
SDQ: Pojkar årskurs 9
Avser de senaste 6 månaderna:
Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig
om deras känslor.
Stämmer inte Stämmer delvis
Stämmer helt
3,6
38,0
57,6
Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge.
28,9
49,5
20,6
Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående
67,6
23,8
7,7
Jag delar ofta med mig till andra (t.ex. godis, spel,
pennor)
6,5
48,0
44,6
Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret
55,9
33,9
9,1
Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam
57,4
32,2
9,3
Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna
11,3
61,5
26,1
Jag oroar mig mycket
57,4
31,9
9,7
7,7
49,8
41,4
35,7
42,3
20,9
2,7
6,4
89,8
Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra
att göra som jag vill
76,9
17,6
4,5
Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig
82,3
12,5
4,2
5,2
40,4
53,0
Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd
40,4
42,5
15,9
Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker
39,0
46,2
13,6
6,5
30,4
62,0
Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska
64,3
24,2
10,2
Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig
86,7
9,1
3,0
5,9
53,9
38,9
Jag tänker mig för innan jag gör olika saker
10,4
58,1
30,3
Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan
eller andra ställen
74,8
18,1
5,7
Jag kommer bättre överens med vuxna än med
jämnåriga
47,8
40,8
9,8
Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd
77,3
17,0
4,4
9,0
47,9
39,3
Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller
känner sig dålig
Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och
röra på mig
Jag har en eller flera kompisar
Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta
Jag är snäll mot yngre barn
Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar,
lärare, jämnåriga)
Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med
118 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Tycker du att du har svårigheter med något Nej
av följande:
Dina känslor, din koncentrationsförmåga,
Ditt beteende eller med att komma överens
med och umgås med andra?
64,4
Hur länge har svårig­
heterna funnits?
3,9
Ja, allvarliga
svårigheter
23,9
4,6
2,3
4,0
Ska ej besvara Inte alls
frågan
64,4
Stör svårigheterna
ditt vardagsliv inom
följande områden?
Ja, klara
svårigheter
Ska ej besvara Mindre än en 1–5 månader
frågan
månad
64,4
Besväras eller oroas
du av svårigheterna?
Ja, små
svårigheter
Bara lite
6–12 månader Mer än ett år
3,1
18,8
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
8,5
15,0
5,0
2,0
Ska ej besvara Inte alls
frågan
Bara lite
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
Hemma/familjen
64,4
14,5
10,0
3,6
2,1
Med kamrater
64,4
14,1
10,6
3,3
1,9
I skolarbetet
64,4
5,6
11,3
8,4
4,8
Vid fritidsaktiviteter
64,4
17,0
8,1
2,6
2,0
Tror du att svårigheterna blir
jobbiga för människor omkring
dig? (familj, kamrater, lärare,
etc.)
Ska ej besvara Inte alls
frågan
64,4
12,6
Bara lite
12,5
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
3,5
1,7
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 119
4. Enkätformuläret
1
Går du i årskurs 6 eller årskurs 9?
Årskurs 6
Årskurs 9
2
Är du flicka eller pojke?
Flicka
Pojke
3
Vilket år är du född?
4
I vilken månad är du född?
5
Januari
Maj
September
Februari
Juni
Oktober
Mars
Juli
November
April
Augusti
December
I vilket land är du född?
Sverige
Syd- eller Nordamerika
Danmark, Norge eller Finland
Afrika
Annat land i Europa
Annat land i världen
Libanon, Iran, Irak, Turkiet eller Syrien
Vet inte
Annat land i Asien
(t.ex. Thailand, Sydkorea, Filipinerna, Indien)
6
I vilket land är din mamma född?
Sverige
Syd- eller Nordamerika
Danmark, Norge eller Finland
Afrika
Annat land i Europa
Annat land i världen
Libanon, Iran, Irak, Turkiet eller Syrien
Vet inte
Annat land i Asien
(t.ex. Thailand, Sydkorea, Filipinerna, Indien)
120 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
1
7
I vilket land är din pappa född?
Sverige
Syd- eller Nordamerika
Danmark, Norge eller Finland
Afrika
Annat land i Europa
Annat land i världen
Libanon, Iran, Irak, Turkiet eller Syrien
Vet inte
Annat land i Asien
(t.ex. Thailand, Sydkorea, Filipinerna, Indien)
8a
Bor du tillsammans med dina föräldrar?
Ja, både med mamma och pappa
Gå till fråga 8b
Ja, bara med mamma
Gå
till fråga 9
Ja, bara med pappa
Gå
till fråga 9
Nej, bor ensam eller tillsammans med annan
Gå till fråga 9
8b Bor du alltid tillsammans med mamma
och pappa?
Alltid tillsammans med mamma och pappa
För det mesta ihop med mamma, pappa ibland
För det mesta ihop med pappa, mamma ibland
Ungefär lika mycket hos mamma och pappa
(t.ex. ena veckan hos mamma och andra veckan
hos pappa)
Fysisk aktivitet och hälsa
9
Hur mår du rent allmänt?
Utmärkt
Mycket bra
Bra
Ganska bra
Dåligt
10
Om du tänker på förra veckan:
Inte
alls
Lite
grann
Sådär
Mycket
Jättemycket
Kände du dig frisk och i god form?
Motionerade du (t.ex. simmade, sprang, cyklade)?
Kunde du springa bra?
2
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 121
11
Om du tänker på förra veckan:
Aldrig
Sällan
ibland
Ofta
Alltid
Inte
alls
Lite
grann
Sådär
Mycket
Jättemycket
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Kände du dig full av energi?
Allmän sinnesstämning
12
Om du tänker på förra veckan:
Var ditt liv bra?
Kände du dig glad över att leva?
Kände du dig nöjd med ditt liv?
13
Om du tänker på förra veckan:
Var du på gott humör?
Kände du dig glad?
Hade du kul?
14
Om du tänker på förra veckan:
Kände du att allt du gör blir dåligt?
Kände du dig ledsen?
Kände du dig så nere att du inte hade lust att göra
någonting?
15
Om du tänker på förra veckan:
Kände du att allting i ditt liv blir fel?
Kände du dig trött på allt?
Kände du dig ensam?
Kände du dig pressad?
3
122 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Dina kompisar
16
Om du tänker på förra veckan:
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Inte
alls
Lite
grann
Sådär
Mycket
Jättemycket
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Var du med dina kompisar?
Gjorde du saker med andra i din ålder?
Hade du kul med dina kompisar?
Hjälpte du och dina kompisar varandra?
17
Om du tänker på förra veckan:
Kunde du prata om allt med dina kompisar?
Kunde du få stöd av dina kompisar?
Din familj
18
Om du tänker på förra veckan:
Visade din förälder/föräldrar förståelse för dig?
Kände du dig älskad av din förälder/föräldrar?
19
Om du tänker på förra veckan:
Hade du det bra hemma?
Hade din förälder/föräldrar tillräckligt med tid för dig?
Behandlade din förälder/föräldrar dig rättvist?
Kunde du prata med din förälder/föräldrar när du ville?
4
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 123
Självuppfattning
20
Om du tänker på förra veckan:
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Inte
alls
Lite
grann
Sådär
Mycket
Jättemycket
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Var du nöjd med dig själv?
Var du nöjd med dina kläder?
21
Om du tänker på förra veckan:
Var du missnöjd med ditt utseende?
Var du avundsjuk på andra ungdomars utseende?
Ville du ändra på något på din kropp?
Din fritid
22
Om du tänker på förra veckan:
Hade du tillräckligt med tid över för dig själv?
Kunde du göra det du ville på fritiden?
Hade du tillräckligt med möjligheter att vara ute?
Hade du tillräckligt med tid att vara med kompisar?
Kunde du välja vad du ville göra på fritiden?
Skola och inlärning
23
Om du tänker på förra veckan:
Hade du det bra i skolan?
Gjorde du bra ifrån dig i skolan?
Var du nöjd med dina lärare?
24
Om du tänker på förra veckan:
Kunde du vara uppmärksam (i skolan)?
Tyckte du om att gå i skolan?
Kom du bra överens med dina lärare?
5
124 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Mobbning
25
Om du tänker på förra veckan:
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
Inte
alls
Lite
grann
Sådär
Mycket
Jättemycket
Var du rädd för andra elever?
Blev du retad av andra elever?
Blev du mobbad av andra elever?
Pengar
26
Om du tänker på förra veckan:
Hade du tillräckligt med pengar för att kunna göra
samma saker som dina kompisar?
Hade du tillräckligt med pengar för dina utgifter?
27
Om du tänker på förra veckan:
Hade du tillräckligt med pengar för att göra saker
tillsammans med dina kompisar?
6
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 125
Styrkor och svårigheter
28
Kryssa för något av ”stämmer inte”, ”stämmer delvis” och ”stämmer helt” för varje fråga.
Sätt bara ett kryss på varje fråga och försök att besvara alla frågor.
Frågorna gäller hur du har haft det de senaste 6 månaderna:
Stämmer Stämmer Stämmer
inte
delvis
helt
Jag försöker att vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor
Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge
Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående
Jag delar ofta med mig till andra (t.ex. godis, spel, pennor)
Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret
Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam
Jag gör oftast som jag blir tillsagd av vuxna
Jag oroar mig mycket
Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig
Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och röra på mig
Jag har en eller flera kompisar
Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra att göra som jag vill
Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig
Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta
Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd
Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker
Jag är snäll mot yngre barn
Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska
Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig
Jag ställer upp och hjälper andra (t.ex. föräldrar, lärare, jämnåriga)
Jag tänker mig för innan jag gör olika saker
Jag tar saker som inte tillhör mig, t.ex. från skolan eller andra ställen
Jag kommer bättre överens med vuxna än med jämnåriga
Jag är rädd för många olika saker. Jag är lättskrämd
Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med
Skriv gärna i rutan nedan om du har kommentarer eller vill tillägga något:
© Robert Goodman, 1999
7
126 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
29
29
Tycker du att du har svårigheter med
något av följande:
Dina känslor, din koncentrationsförmåga,
Tycker du
du hareller
svårigheter
medöverens
dittatt
beteende
med att komma
något avoch
följande:
umgås med andra?
Dina känslor, din koncentrationsförmåga,
ditt beteende eller med att komma överens
och umgås med andra?
30
30
31
Gå
till fråga 34
Ja, små svårigheter
till fråga 34
Ja, klara svårigheter
Ja, små svårigheter
Ja, allvarliga svårigheter
Ja, klara svårigheter
Nej
Gå
Ja, allvarliga svårigheter
Mindre än 1 månad
Hur länge har svårigheterna funnits?
1-5 månader
Mindre än 1 månad
6-12 månader
1-5 månader
Mer än 1 år
6-12 månader
Hur länge har svårigheterna funnits?
31
Nej
Mer än 1 år
Inte alls
Besväras eller oroas du av
svårigheterna?
Besväras eller oroas du av
svårigheterna?
Inte alls
Bara lite
Bara lite
Ganska mycket
Väldigt mycket
Ganska mycket
32
32
Väldigt
mycket områden?
Stör svårigheterna ditt vardagsliv inom
följande
Inte alls
Bara
Ganska
Bara
lite
Ganska
mycket
Väldigt
mycket
Väldigt
mycket
mycket
Stör svårigheterna ditt vardagsliv inomliteföljande
områden?
Hemma/I familjen
Inte alls
Med kamrater
Hemma/I familjen
I skolarbetet
Med kamrater
Vid fritidsaktiviteter
I skolarbetet
Vid fritidsaktiviteter
33
33
Tror du att svårigheterna blir jobbiga
för människor omkring dig?
(familj, kamrater, lärare osv.)
Tror du att svårigheterna blir jobbiga
för människor omkring dig?
Inte alls
Inte alls
Bara lite
(familj, kamrater, lärare osv.)
Bara lite
Ganska mycket
Väldigt mycket
Ganska mycket
Väldigt mycket
© Robert Goodman, 1999
© Robert Goodman, 1999
8
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 8
127
Hälsa och välbefinnande
34
Om du tänker på de senaste 6 månaderna:
Aldrig
Sällan
Ibland
Har du känt att du haft svårt att koncentrera dig?
Har du känt att du haft svårt att sova?
Har du besvärats av huvudvärk?
Har du besvärats av magont?
Har du känt dig spänd?
Har du haft dålig aptit?
Har du känt dig ledsen?
Har du känt dig yr i huvudet?
35
Hur frisk tycker du att du är?
Helt frisk
Ganska frisk
Inte särskilt frisk
36
Hur trivs du i stort sett med livet
just nu?
Jag trivs mycket bra
Jag trivs ganska bra
Jag trivs inte särskilt bra
Jag trivs inte alls
37
Jag tycker att mitt liv har mål
och mening
Instämmer helt och hållet
Instämmer delvis
Tar delvis avstånd
Tar avstånd helt och hållet
38
Har du en funktionsnedsättning?
Ja
Funktionsnedsättning betyder här att man
exempelvis har ett rörelsehinder, dyslexi,
nedsatt syn eller hörsel. Det kan också vara
att man har ADHD, epilepsi eller diagbetes.
Nej
9
128 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A
Ofta
Alltid
Mobbning
39
Vissa elever kan vara mobbade, dvs. att de vid upprepade tillfällen utsätts för
taskiga saker av andra elever. Tänk på eleverna i din egen skolklass.
Finns det någon (några) i din klass du tycker är mobbade av andra?
Nej, inte vad jag vet
Ja, kanske någon
Ja, det finns någon som är mobbad
Ja, det finns flera som är mobbade
Hur många då?
stycken
Rökning och snusning
40
Röker du?
st
Nej, har aldrig rökt
Ja, men bara ibland
Nej, har bara prövat
Ja, men bara när jag är på fest
Nej, har slutat
Ja, men bara vid veckosluten
Ja, nästan varje dag
Ja, varje dag
41
Snusar du?
Nej, har aldrig snusat
Ja, men bara ibland
Nej, har bara prövat
Ja, nästan varje dag
Nej, har slutat
Ja, varje dag
Sista frågan handlar om alkohol och det är bara du som går i årskurs 9 som ska svara på den.
42
Hur ofta händer det att du dricker
mycket alkohol vid ett och samma
tillfälle?
Dricker inte alkohol
Någon gång i veckan
Ett par gånger månaden
Med det menar vi minst 18 cl starksprit (en halv
”kvarting”) eller en helflaska vin eller fyra stora
flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl
eller sex burkar folköl vid samma tillfälle?
Någon gång i månaden
Några gånger per år
Mer sällan
Aldrig
10
K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 129
Den här rapporten innehåller delar av de redovisade resultaten och kan
därför ses som ett komplement till den presentation av resultat som
finns på Statens folkhälsoinstituts webbplats.
Rapporten ger en samlad bild av hur undersökningen genomfördes.
Vi presenterar resultaten på nationell nivå för att underlätta för aktörer
på regional och lokal nivå att göra fortsatta jämförelser av sina resultat
med resultaten för hela landet.
Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.
Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga
Hösten 2009 genomfördes en enkätundersökning av den psykiska
hälsan bland alla barn i Sverige i årskurs 6 och årskurs 9. Statens
folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen återrapporterat resul­
taten från den undersökningen till kommuner, landsting och regioner.
Kartläggning av psykisk
hälsa bland barn och unga
Resultat från den nationella totalundersökningen
i årskurs 6 och 9 hösten 2009
R 2011 :09
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
R 2011:09
[email protected]
www.fhi.se
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-813-5 (pdf)
ISBN 978-91-7257-814-2 (print)