4. Hur har Studenthälsan uppfyllt

1
2011-09-01
Verksamhetsberättelse
Studenthälsan vid Malmö
högskola
1 september 2010 - 31 augusti 2011
Inledning
Studenthälsan vid Malmö högskola avger härmed följande berättelse för
verksamhetsåret 2010/2011. Verksamhetsberättelsen är en del av
Studenthälsans kvalitetsarbete och utgör grunden för kommande
verksamhetsplan, kompetensutvecklingsplan samt budgetplanering.
Verksamhetsberättelsen består av en organisationsbeskrivning (1), en
redogörelse av Studenthälsans resurser i form av personal och kompetens
(2), samt en beskrivning av verksamhetens förutsättningar under
verksamhetsåret (3). Sist följer en redovisning om hur Studenthälsan
arbetat för att uppfylla verksamhetsmålen (4) samt hur dessa mål följs upp
och utvärderas under verksamhetsåret (5).
1. Studenthälsans organisation
Chef
Studieadministrativa
avdelningen
Plattform
Plattform
Antagningen
Studie- & karriärcenter
Funktionshindersverksamheten
Plattform
Studenthälsan
Examina & stipendieverksamheten
LADOK
Antagnings- &
examensnämnd
Stipendiekommitté
Studenthälsan har under verksamhetsåret ingått i den Studieadministrativa
avdelningens verksamhet. Verksamheten har styrs av en
2
2011-09-01
studieadministrativ chef som har haft till uppgift att besluta om och följa
upp Studenthälsans innehåll, inriktning och resursanvändning. En
verksamhetschef har ansvarat för Studenthälsans dagliga drift.
Studenthälsan har suttit samlad i Studentcentrum, där även centrala
Studie- och karriärcentret, Funktionshindersverksamheten, LADOK,
Antagningen, Examina - och stipendieverksamheten samt
Universitetsprästerna funnits.
Studenthälsans verksamhet innefattar mottagningsverksamhet, kurs/föreläsnings-/seminarieverksamhet, informationsförmedling, konsultativa
insatser, nätverksbyggande, kunskapsinsamling samt analys, bearbetning
och förmedling av kunskap. Studenthälsan är även en resurs i Malmö
högskolas krisberedskap.
2. Studenthälsans personal
Studenthälsan vid Malmö högskola har under året bestått av 100 procent
sjuksköterska (en tjänst), 100 procent folkhälsovetare (en tjänst) och, från
och med 31/5 2011, 550 procent kurator (sex tjänster).
Jessica Wastring, Ola Olefeldt, Karolina Källoff och Ewa Lunnemark är
tillsvidareanställda som kuratorer. Alexandra Thomasson är
tillsvidareanställd som folkhälsovetare och Charlotta Andersson är
tillsvidareanställd som sjuksköterska/barnmorska.
Folkhälsovetare Åse Werner vikarierade för folkhälsovetare Alexandra
Thomasson fram till den 11 februari 2011. Alexandra Thomasson återkom
i tjänst efter föräldraledighet den 1 februari 2011. Hon har sedan mars
2011 varit tjänstledig på 20%.
Jessica Wastring var sedan februari 2010 föräldraledig på heltid och
återkom i tjänst 2/5 2011.
Karolina Källoff var föräldraledig på heltid och återkom i tjänst den 17
januari 2011.
Kurator Olof Samuelsson vikarierade för Karolina på heltid fram till den
17 januari. Därefter och fram till den 2 maj 2011 vikarierade han för
kurator Jessica Wastring. Tjänsten övergick till en visstidsanställning.
Kurator Ola Olefeldt har under verksamhetsåret även innehaft
befattningen som verksamhetschef enligt Socialstyrelsens krav på
verksamhetsansvarig för studenthälsovård.
Anita Johansson började i mitten av juni 2010 arbetspröva som kurator på
Studenthälsan. Arbetsprövningen började på 10 timmar och har succesivt
3
2011-09-01
ökats upp till 20 timmar. Den 1/6 2011 övergick Anitas tjänst till en
halvtids (50%) kuratorstjänst med lönebidragsstöd.
Utöver ordinarie personal har sjuksköterska Mårten Andersson köps in 1,5
timmar i veckan för Studenthälsans drop-in på måndagar mellan klockan
13.00 – 14.30. Tjänstgöringen har finansierats genom medel från region
Skåne. Under senare delen av vårterminen har Mårtens tjänster använts
som kraft i förarbetet kring HIV-testning på Studenthälsan. Detta har
inneburit att ytterligare ett par timmar i veckan har köpts in via Mårtens
företag.
Anders Bjertell har ett par timmar i månaden under verksamhetsåret
anlitats som konsultläkare avseende Studenthälsans arbete med STI och
klamydiatestning.
3. Studenthälsans förutsättningar under
verksamhetsåret
3.1 Studenthälsans inriktning
Studenthälsan skall enligt högskoleförordningen ”främja studenternas
fysiska och psykiska hälsa”.
Avgörande för Studenthälsans verksamhet och innehåll är Rektorsbeslutet
från 1999-10-07 (Dnr Mahr 15-99/887). Huvudinnehållet i Rektorsbeslutet
kan summeras vad avser mål och inriktning för verksamheten enligt
följande:
Studenthälsan skall vara ett komplement till den offentliga/privata hälsooch sjukvården samt förebygga och avhjälpa hälsorisker som är relaterade
till studiesituationen. Vid Malmö högskola innebär detta att Studenthälsan
skall verka för att främja en god studie- och arbetsmiljö, goda betingelser
för att bedriva högskolestudier och personlig utveckling samt erbjuda
individuellt anpassade stödåtgärder i förekommande fall.
Studenthälsan har i sin verksamhetsplan brutit ner denna inriktning i
verksamhetsmål och delmål/aktiviteter (se nedan).
3.2 Särskilda omständigheter under verksamhetsåret
Under verksamhetsåret 2010-2011 har Studieadminstrativa avdelningen
och Studentcentrum genomgått förändringar på flera plan. Arbetet med
dessa förändringar pågår fortfarande.
Ett förslag till omorganisation har under våren 2011 utarbetats i en
projektgrupp. Förslaget innebär i korthet att Studieadminstrativa
avdelningen och Internationella sekretariatet slås samman under en och
samma chef. Vidare innebär förslaget att fyra sektioner med tillhörande
sektionschefer kommer att formas. Studenthälsan föreslås som en av dessa
4
2011-09-01
sektioner. I projektgruppens slutskede har verksamhetschefen för
Studenthälsan medverkat i arbetet.
En ny chef för denna sammanslagna enhet har under våren 2011
rekryterats och kommer att tillträda enligt planerna den 1/9 2011. Det blir
då den nya chefens uppgift att slutföra omorganisationen.
Under juli månad 2011 har Gemensam förvaltning flyttat till nya lokaler.
Det nya huset innebär nya förutsättningar. Ett arbete för att anpassa
verksamheten till dessa nya förutsättningar har drivits.
I takt med en högskoleövergripande internationaliseringsprocess har
Studenthälsan drivit ett utvecklingsarbete med internationellt fokus. Ett
utbud av aktiviteter och information på engelska har tagits fram och testats
i olika sammanhang.
Ovan nämnda särskilda omständigheter har krävt energi och kraft utöver
det vanliga. En hel del resurser har behövts för att i den dagliga
verksamheten hantera de påfrestningar som omorganisation, chefsbyte,
flytt och internationaliseringsarbetet har inneburit.
4. Hur har Studenthälsan uppfyllt verksamhetsmålen
under verksamhetsåret 2010/2011?
Av nedanstående sammanställning framgår hur målen angivna i verksamhetsplanen
för 2010-2011 genomförts. Sammanställningen är uppbyggd enligt följande:
-
Målformulering
Aktiviteter utförda, i punktform
Kommentar kring resultatet
4.1 Att göra informationen om Studenthälsans verksamhet och utbud
tillgängligt för såväl studenterna som personalen på Malmö högskola
Under verksamhetsåret 2010-2011 har det utförts ett flertal aktiviteter för
att såväl studenter som personal ska ha god kännedom om utbud och
verksamhet. Nedan återfinns dessa aktiviteter i punktform:
 Information i samband med kårens dagar/ inspirationsdagar på de olika
fakulteterna
 Information i samband med Studenthälsans föreläsningar, kurser, grupper och
projekt
 Distribuering av foldrar och flyers till samtliga fakulteter (studenter och
personal)
 Information i samband med nätverksmöten på de olika fakulteterna
 Information i samband med personalmöten på olika fakulteter
5
2011-09-01
 Information i samband med utdelande av hälsodeklaration till berörda fakulteter
 Information till vissa utbildningsgrupper
 Information via nyhetsbrev till samtliga studenter via e-post
 Information via nyhetsbrev till all personal
 Kontinuerlig utveckling och uppdatering av webbsidorna, engelsk och svensk
 Information via Facebook, Twitter, Jammer, it’s learning
 Medverkat i framtagning av studentcentrums gemensamma
informationsmaterial
 Medverkat i framtagning av studentcentrums gemensamma roll ups
Kommentar:
Ett arbete med att öka användningen av sociala medier för att nå ut till studenter
och personal har påbörjats och kommer att utvecklas under kommande
verksamhetsår.
4.2 Att på ett individuellt plan möta studentens specifika behov av
stöd och hjälp under studietiden
Den mottagningsservice som Studenthälsan har erbjudit studenter innehåller såväl
rådgivningsmöjlighet via telefon, drop-in som inbokade individuella besök. Nedan
beskrivs denna service i punktform:
 Tidbokning
Telefon (mån-tors kl 10-12)
Webbformulär (mån-fre)
Spontanbesök (mån-tors kl 10-12)
 Rådgivning
Telefon (mån-tors kl. 10-12)
Drop-in hos sjuksköterska/ barnmorska (5 tim/v)
Killmottagning/ drop-in hos manlig sjuksköterska (1,5 tim/v)
Inbokade besök hos kurator (18 nybesök/v)
Inbokade besök hos sjuksköterska/ barnmorska (8 nybesök/v)
 Kortare samtalsserier har erbjudits efter behov. Problematik som krävt längre
stöd och/ eller specialistkunskap har hänvisats/ remitterats vidare
 Akuttider har kunnat erbjudas inom 48 timmar.
 Väntetiden till nybesök har ej överstigit 3 veckor
 För statistisk sammanställning se nedan:
Statistik
Under verksamhetsåret 2010/2011 har Studenthälsan tagit emot 936 stycken
nybesök (inklusive församtal till grupper, öppen mottagning och akutbesök) och
629 stycken återbesök, sammanlagt 1565 stycken besök. Av dessa har akutbesöken
6
2011-09-01
uppgått till sammanlagt 17 stycken, församtalen till sammanlagt 17 stycken och
besök till öppen mottagning till sammanlagt 405 stycken.
1800
1600
1400
1200
1000
800
Perioden 090901-100831
600
Perioden 100901 - 110831
400
200
0
Bild: Antal besök hos Studenthälsan, en jämförelse mellan VÅ 09/10 och VÅ 10/11
Studenthälsan har i sitt verksamhetsstödsystem, Asynja, lagt upp ett antal
sökanledningar i olika kluster som används vid statistikföring av besök hos kurator
och sjuksköterska. Här nedan presenteras den procentuella andelen besök hos
Studenthälsan under de olika klustren verksamhetsåret 2010-2011. I tabellen nedan
redovisas även andel besök som avbokat/ombokats (med kort varsel) samt de besök
som uteblivit utan att meddela sin frånvaro.
Kluster
Sökanledningar
Andel besök
(%) VÅ 10/11
Andel besök
(%) VÅ 09/10
Ombokat/avbokat
Avbokningar och
ombokningar som görs
samma dag
11,8
15,0
Uteblivit
Dyker ej upp, hör ej av sig
6,8
8,5
Psykisk diskomfort A
Andra psykiska besvär
Krisreaktion
Nedstämdhet/depression
Sorg
Stress/utmattning
Ångest, panik, oro, ängslan,
fobi
Ätstörning, motionsmissbruk
35,0
38,9
7
2011-09-01
Rådgivning B
Problem i praktik/VFT
Inför studieavbrott
Inför studieuppehåll
Problem i studiemiljön
Problem med CSN
Studiemisslyckande
Talängslan
Tentamensångest
Bristande studiemotivation
Diskriminering/mobbing i
studiesituation
6,4
6,8
Missbruk/riskbruk C
Alkohol
Andra droger än alkohol
Sex
Kost
Motion
Preventivmedel/smittskydd
Sömn
20,7
17,5
Sociala problem
D+E
Boendeproblem
Ekonomiska problem
Relationer/separation/familj
Anhörigproblematik
Misshandel
Sexuella problem
7,2
4,6
Somatiska problem
F+G
Andra somatiska besvär
Arbets / stickskador
Belastningsbesvär
Hudbesvär
Hörselbesvär
Infektioner
Olycksfall
Ospecifik sjukdomskänsla
Synbesvär
Audit / Dudit
Provtagning HIV
Provtagning Klamydia
3,8
2,3
Övrigt Ö
Försäkringsfrågor
Medicinska frågor
Sjukskrivningsfrågor
Sjukvårdsguidning
Vaccinationsfrågor
Önskan om intyg/remiss
6,5
5,1
Sökanledning okänd
Summa
Odefinierad sökanledning
1,8
100
1,3
100
Tabell: Sökanledningar i % fördelade i kluster, jämförelse mellan VÅ 09/10 och VÅ
10/11
8
2011-09-01
Nedan presenteras en jämförelse mellan verksamhetsåret 09/10 och
verksamhetsåret 10/11 avseende de fem sökanledningar som varit vanligast
förekommande i enskilda stödkontakter med Studenthälsan.
VÅ 2010/11
 Preventivmedel/smittskydd
(18,8 procent)
 Ångest, panik, oro, ängslan,
fobi (14,3 procent)
 Nedstämdhet, depression
(8,7 procent)
 Stress/utmattning
(4,2 procent)
 Sjukvårdsguidning
(4,2 procent)
 Tot: 50,2 %
VÅ 2009/2010
 Preventivmedel/smittskydd
(16,6 procent)
 Ångest, panik, oro, ängslan,
fobi (15,8 procent)
 Nedstämdhet, depression
(8,4 procent)
 Stress/utmattning
(5,2 procent)
 Relationsproblem/separation
/familj (3,5 procent)
 Tot: 49,5 %
Tabell: De fem vanligaste sökanledningarna till enskilda samtal, en jämförelse
mellan VÅ 09/10 och VÅ 10/11
Kommentar:
Totalt sett har antalet besök ökat hos Studenthälsan. Den största ökningen har skett
avseende inbokade nybesök samt återbesök. Något färre har sökt till drop-inmottagningen jämfört med förra året. Avseende akutbesök och församtal till
grupper/ kurser har ingen markant ökning skett.
Under verksamhetsåret 10/11 har färre studenter uteblivit eller ombokat inbokade
samtal jämfört med 09/10. Vad gäller sökanledningar har en viss procentuell ökning
skett i klustret missbruk/riskbruk samt i klustret sociala problem. I övrigt är det
ingen märkbar skillnad mellan verksamhetsåret 10/11 och 09/10 vad gäller
sökanledningar
Vad gäller de fem vanligast förekommande sökanledningarna har relationsproblem/
separation/ familj (09/10) fått ge plats åt sjukvårdsguidning (10/11) som femte
vanligaste sökorsak.
Några långtgående slutsatser kan ej dras av detta statistiska material, utan en mer
omfattande undersökning kring studenters mående får inväntas.
4.3 Att erbjuda kurser och andra gruppaktiviteter efter studenternas
efterfrågan och behov
Under verksamhetsåret har nedanstående kurser, grupper och föreläsningsserier
erbjudits i Studenthälsans regi:
 Våga tala - helgkurs (2 st )
9
2011-09-01







Våga tala – veckokurs (1 st)
Våga tala – uppföljningsträffar (2 st)
Speech Anxiety Group (1 st)
Mindfulness – prova på (2 st)
Mindfulness – fördjupning (2 st)
Gruppanalys (1 st pågående grupp)
Livsstil – öppna föreläsningar, har utgjorts av nedanstående aktiviteter:
 Föreläsningsserie inom Skåne Lyfter under temat ”Vad är normalt - om
normer och alkohol”. Sammanlagt tre föreläsningar.
 Föreläsningsserie på temat kost och motion inkl prova på pass.
Sammanlagt två föreläsningar (varav en på engelska) och 1 prova på
pass.
Kommentar:
En av de två planerade Våga tala helgkurs blev inställd pga får få deltagare. I
verksamhetsplanen står att en Studiestress kurs kommer att erbjudas. En sådan har
ej genomförts. Anledningar till detta är att energi istället har lagts på att erbjuda de
olika fakulteterna föreläsningar under temat stresshantering och studieteknik riktade
till nya studenter och planera för att dessa genomförs under kommande
verksamhetsår. För mer vidare läsning kring de olika aktiviteterna, antalet deltagare
och genomströmning se utvärderingar för respektive kurs.
4.4 Att sprida hälsoinriktad studentspecifik information till studenter
som ett led i det förebyggande arbetet
Olika aktiviteter under verksamhetsåret har syftat till att förebygga att hälsoproblem
uppkommer i studiesituationen. Nedan återfinns de olika aktiviteterna i punktform:
 Föreläsning för samtliga nya studenter på fakulteten Hälsa och samhälle på
temat studieteknik och stresshantering
 Föreläsningar för utbytesstudenter och andra internationella studenter på temat
att möta förändringar och stress
 Föreläsning till utresande kring hälsa och livsstil
 Öppna föreläsningar på temat stresshantering och hälsa och livsstil riktade till
samtliga studenter
 Genomförande av projektet Sexdagar i samarbete med RFSU
 Genomförande av aktiviteter kopplade till Klamydiamåndagen och World Aids
Day
 Öppen föreläsning och HIV-prevention
 Deltagande i utbildning, handledning och igångsättning av
studentambassadörsarbetet med studenthälsans verksamhet i fokus
Kommentar:
I verksamhetsplanen för 2010-2011 står att Studenthälsan ska verka för att bidra till
att en föreningsmässa anordnas. Arbetet under året vad beträffar denna aktivitet har
10
2011-09-01
gjort i form av förarbete och nätverksbyggande. Aktiviteten planeras genomföras
under kommande verksamhetsår.
4.5 Att öka medvetenheten och höja kunskapsnivån i
alkoholrelaterade frågor bland studenter och personal på Malmö
högskola
En rad aktiviteter har gjorts under året för att höja medvetenheten och
kunskapsnivån i frågor som rör alkohol och missbruk. Nedan följer aktiviteterna i
punktform:
 Deltagit i olika konferenser kring alkohol och narkotika
 Erbjudit inspirationsdag i narkotikafrågor till personal (genomfördes ej pga för
få deltagande)
 Framtagande av alkohol- och drogpolicy för studenter
 Genomförd enkät/intervention via alkoholwebbportalen.
 Deltagande i olika nätverk kring alkoholfrågor
 Fortsatt arbete i referensgruppen i alkoholfrågor
 Föreläsningsserie inom Skåne Lyfter under temat ”Vad är normalt - om normer
och alkohol”
Kommentar:
Inspirationsdagen i narkotikafrågor genomfördes ej pga för få deltagare.
4.6 Att öka medvetenheten och höja kunskapsnivån i frågor om
sexuell och reproduktiv hälsa bland studenter på Malmö högskola
En rad aktiviteter har gjorts under året för att höja medvetenheten och
kunskapsnivån i frågor som rör alkohol och missbruk. Nedan följer aktiviteterna i
punktform:
 Sökt och erhållit medel från Region Skåne
 Preventivmedelsrådgivning, graviditetstestning och klamydiatestning har
erbjudits via öppen mottagning samt via inbokade besök (se statistik ovan)
 Killmottagning har erbjudits via drop-in
 Projekt ”Sexdagar” har genomförts (se utvärdering)
 Föreläsning kring HIV har hållits
 Fokusgrupp om sexuell hälsa har genomförts
 Utbildning och administration av studentambassadörsarbete
 Förarbete kring igångsättandet av HIV-testning
 Samarbete med studentkårsföreningar i samband med rekrytering av
projektledare till kårens sexuell hälsa projekt
 Deltagit i olika nätverk kring sexuell hälsa
Kommentar:
11
2011-09-01
Ett arbete med att marknadsföra klamydiatestningen och locka studenter till
barnmorskans drop-in har arbetats fram och kommer att lanseras i samband med
Klamydiamåndagen under hösten.
Killmottagningen övergick till att bli en del av den öppna mottagningen i syfte att
fånga upp fler studenter. Verksamheten har dock haft väldigt lågt söktryck.
4.7 Att genomföra hälsodeklarationer med avseende på insatser mot
tuberkulos
Under verksamhetsåret har organisationen av högskolans TBC-arbete
slutförts. Samordningsansvaret åligger respektive fakultet som samverkar
direkt med Infektionskliniken. Följande har genomförts:
 Administrativt arbete med hälsodeklarationer har slutförts
 Ny organisation beträffande TBC-arbetet har implementerats (se Handlingsplan
för tuberkulospreventivt arbete på Malmö högskola)
 Delaktighet i informationsinsatser kring hälsodeklarationer
Kommentar:
Målet är genomfört i sin helhet.
4.8 Att inneha en konsultativ roll i studiesociala frågor inom Malmö
högskola
Konsultativa insatser riktade till personal på Malmö högskola har skett enligt
verksamhetsplan på såväl individnivå som i olika gruppsammanhang. Nedan följer
sammanställningen av aktiviteterna:
 Konsultation via telefon har erbjudits under telefontider samt i mån av utrymme
övriga tider
 Konsultativ roll i referensgruppen för det alkoholförebyggande arbetet
 Insatser har skett av konsultativ art i nätverksgrupperna i studiesociala frågor
 Konsultation i krissammanhang
 Deltagande i konsultativt syfte på personalmöten vid olika fakulteter
 Utbildningar under temat ”Förhållningssätt och ansvar” för tutorer, kurs- och
examinationsansvariga vid Odontologiska fakulteten
 Påbörjat arbete kring ett dokument riktat till personal med råd kring hantering av
svåra studentärenden
Kommentar:
Målet är genomfört i sin helhet.
12
2011-09-01
4.9 Att utveckla och förvalta samarbete med interna
samverkanspartners
Nedan följer en lista över Studenthälsans arbete med att utveckla och
förvalta samarbetet med högskoleinterna samverkanspartners:
 Fortsatt drivande av nätverksgrupper i studiesociala frågor i samarbete med
fakulteterna
 Samarbete mellan Studenthälsan och Universitetskyrkan avseende gruppanalys,
hänvisningar av studenter i behov av stödsamtal och krisarbete
 Samarbete med internationella avdelningen avseende introduktion för
internationella studenter
 Samarbete med Studentkåren i form av nätverksmöten, avdelningsträffar och
olika projekt
 Samarbete med CTA, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning, i form av
beställd inventering av studenters mående
 Deltagande i Informationsnätverket på Malmö högskola
 Regelbundna samverkansmöte med Funktionshindersverksamheten
 Samarbete med Studie- och karriärcenter kring introduktionen av nya studenter
Kommentar:
Målet är genomfört i sin helhet.
4.10 Att utveckla och förvalta samarbete med externa
samverkanspartners
Studenthälsan har under verksamhetsåret arbetat med att utveckla och
förvalta samarbetet med externa samverkanspartners i det kringliggande
vårdsamhället. Följande verksamheter har vi träffat för utbyte:












Studenthälsan i Lund
Studenthälsan i Kristianstad
Infektionskliniken
RFSU/ Afrika grupperna
MIP/ engagemangsguiden
Folkuniversitetet
Kriscentrum för män
Uppsökande teamet
Anorexicentrum
Anorexi- och bulimiföreningen
Plattform Malmö
Intervjuer med blivande terapeuter
13
2011-09-01
Kommentar:
Under verksamhetsåret har uppdatering av information kring olika
samverkanspartners skett via telefon. Bland annat har en mindre undersökning
gjorts kring språkkompetens vid olika vårdcentraler.
4.11 Att metodutveckla stöd- och hjälpinsatser som erbjuds inom
Studenthälsan
Under verksamhetsåret har en rad kompetensutvecklande insatser skett i form av
såväl internt utbyte och konfererande som olika typer av externa konferenser och
utbildningsinsatser. Nedan finns insatserna i punktform:
 Utveckling av aktivitetsutbud riktade till internationella studenter
 Regelbundet återkommande verksamhetsmöten (återfinns även nedan)
 Påbörjat visionsarbete (se under rubrik Visionsarbete nedan)
 Utvärderingar av de kurser och gruppaktiviteter som Studenthälsan utfört
 Uppföljningsintervjuer med Våga tala deltagare
 Sammanställda väntrumsenkäter
 Regelbunden handledning och behandlingskollegium (återfinns även nedan)
 Deltagande i olika konferensen: konferens ideella sektorn, Nordisk
studenthälsokonferens, Nationell studenthälsokonferens
 Deltagande i verksamhetschefsmöten
 Deltagande i Kvinnofridsnätverket
Kommentar:
I verksamhetsplanen återfinns några av dessa punkter som aktiviteter under
nedanstående målformulering: Att fördjupa Studenthälsans kunskapsbas i
studenthälsofrågor. En omstrukturering har skett för att mer följa det övergripande
innehållet.
Deltagandet i den nationella beredningsgruppen nämns som ett delmål. I samband
med verksamhetschefsmötet under våren 2011 har dock beslutats att denna grupp
ska läggas ner till förmån för en ny nationell samverkansorganisation.
4.12 Att fördjupa Studenthälsans kunskapsbas i studenthälsofrågor
Nedan följer en sammanfattning av Studenthälsans arbete med att fördjupa
kunskapsbasen i studenthälsofrågor:
 CTA har på uppdrag av Studenthälsan genomfört en inventering av Studenters
hälsa
 Samverkansmöte med Region Skåne, primärvården, Lunds universitet och
högskolan i Kristianstad
14
2011-09-01
 Planerna för att implementera och genomföra en återkommande undersökning
om studenters hälsa har påbörjats
Kommentar:
Se kommentar till målformuleringen under rubriken: Att metodutveckla stöd- och
hjälpinsatser som erbjuds inom Studenthälsan
4.13 Att bidra med studentspecifik kunskap kring studenters hälsa i
den samhälleliga debatten i syfte att påverka och förändra
studenternas förutsättningar för god hälsa
Aktiviteter som planerats har ej genomförts
Kommentar:
I verksamhetsplanen står att läsa att Studenthälsan ska verka för publicering av
artikel i media beträffande studentspecifik hälsokunskap. Någon sådan har ej skett.
Dock har verksamheten synts i ett flertal mindre artiklar under året kring olika
aktuella ämnen.
Arbetet som hittills gjorts avseende undersökning av studenters hälsa kan utgöra ett
underlag för att under kommande terminer diskutera studenters hälsa i olika
mediesammanhang.
Kvalitetssäkringsarbete
Utöver ovanstående insatser och aktiviteter har Studenthälsan arbetat kontinuerligt
med utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. Under respektive mål ovan
återfinns aktiviteter som på olika sätt verkar för att säkra kvaliteten i Studenthälsans
arbete. Nedan följer olika kvalitetssäkrande insatser som ej naturligt fått utrymme
under respektive målformulering, utan är av mer övergripande art.
Verksamhetsinterna möten i kvalitetssäkrande syfte:
 En ny mötesordning och mötesstruktur har implementerats enligt nedan med
rullande ordförandeskap och rullande sekreterarskap:
 Regelbundna verksamhetsinterna informationsmöten (infomöten)
 Regelbundna verksamhetsinterna möten i syfte att delge, förankra och
utveckla verksamhetsidéer (VP-möten)
 Regelbundna visionsmöten (se rubrik Visionsarbete nedan)
 Regelbundna möten för att kvalitetssäkra verksamhetsstödsystemet Asynja har
genomförts och dokumenterats
 Regelbunden handledning
 Regelbundna behandlingskollegium
 Återkommande möten mellan verksamhetschef och sjuksköterska i syfte att
revidera kvalitetssäkringsplanen
15
2011-09-01
Verksamhetsstödsystemet
 Uppdatering av Asynja har skett under året
Utbildningsinsatser och support i kvalitetssäkrande syfte:
 Utbildning i patientdatalagen
 Inköp av support i juridiska frågor via IMR, Institutet för medicinsk rätt
Nationellt kvalitetssäkringsarbete
 Förankring av att återuppta ett nationellt nätverk kring verksamhetsstödsystemet
Asynja
 Deltagande i Klustersamarbetet – ett nationellt forum för att hitta former för
gemensam statistikföring nationellt bland studenthälsorna
Visionsarbete
Under verksamhetsåret 2010-2011 har Studenthälsan påbörjat ett
visionsarbete i syfte att förnya, modernisera och utveckla verksamheten.
Visionsarbetet är pågående och kommer att slutföras under höstterminen
2011. Minnesanteckningar och sammanställningar avseende detta arbete
finns att tillgå.
Sammanfattning
Verksamhetsmålen i Studenthälsans verksamhet har till största delen
uppfyllts. De fall där vissa aktiviteter ej slutförts eller prioriterats har
naturliga orsaker.
Omorganisation, flytt och chefsbyte har under vissa perioder tagit kraft
från verksamheten.
En del av aktiviteterna kräver samarbete med olika såväl högskoleinterna
som externa samverkanspartners. Studenthälsan är i dessa aktiviteter
beroende av prioriteringar som görs utanför verksamheten.
Studenthälsan är en av tre plattformar på en Studieadministrativa
avdelningen. Hela avdelningen styrs långtgående av studenters efterfrågan
och behov. Detta gör att flexibiliteten och anpassningsgraden med
nödvändighet måste vara hög. I situationer som kräver det behöver
verksamheten med kort varsel ställa om.
Malmö, dag som ovan
Ola Olefeldt
Verksamhetschef
Studenthälsan