05_Skuru_skola_o_forskola

Skuru skola och förskola
Nacka kommun
Helena Aldén, Upplands Väsby
Markus Nygren, Sollentuna
Marianne Taxén, Tyresö
Heléne Wåhleman, Salem
Ann Ålander, Ekerö
Vecka 10-11 år 2009
Innehållsförteckning
VÅGA VISA .......................................................................................................................................................... 3
FAKTA OM ENHETEN ...................................................................................................................................... 4
Typ av skola ................................................................................................................................................... 4
Ledning .......................................................................................................................................................... 4
Organisation .................................................................................................................................................. 4
OBSERVATIONENS METOD ........................................................................................................................... 5
DELENHET 1: SKURU FÖRSKOLA ................................................................................................................ 6
MÅLOMRÅDEN .................................................................................................................................................... 6
Normer och värden ........................................................................................................................................ 6
Utveckling och lärande/kunskaper ................................................................................................................ 7
Ansvar och inflytande för barn/elever ........................................................................................................... 9
Styrning och ledning .................................................................................................................................... 11
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ...................................................................................................... 13
STARKA SIDOR .................................................................................................................................................. 14
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ................................................................................................................................. 14
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN .................................................................................................... 14
DELENHET 2: SKURU SKOLA ...................................................................................................................... 15
MÅLOMRÅDEN .................................................................................................................................................. 15
Normer och värden ...................................................................................................................................... 15
Utveckling och lärande/kunskaper .............................................................................................................. 17
Ansvar och inflytande för barn/elever ......................................................................................................... 23
Bedömning och betyg .................................................................................................................................. 25
Styrning och ledning .................................................................................................................................... 27
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION ...................................................................................................... 30
STARKA SIDOR .................................................................................................................................................. 30
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ................................................................................................................................. 31
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN .................................................................................................... 31
HELA ENHETEN ............................................................................................................................................... 32
SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN SOM HELHET ............................................................................... 32
REFERENSER .................................................................................................................................................... 33
2
20090329
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd,
Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA
VISA innehåller fyra delområden:
 observationer
 självvärderingar
 kundundersökningar
 tester och prov
VÅGA VISA ska:
 ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande
 ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling
 ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor
 utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen
 bidra till ökad måluppfyllelse.
Metoden
Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som
besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar
sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I
observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation.
En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för
alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som
skrivs enligt en särskild mall.
Målområden
Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer
läroplanernas målområden:
 Normer och värden.
 Utveckling och lärande/kunskaper.
 Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande.
 Bedömning och betyg (gäller inte förskola).
 Styrning och ledning.
* Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa
3
20090329
Fakta om enheten
Typ av skola
Skuru skola är en kommunal grundskola och förskola. Skolan är uppdelad i flera byggnader:
Förskolan som ligger ca 50 m från grundskolan, Röda huset som innehåller F-2, Gula huset
som består av år 3-5 samt Stora huset med år 6-9. Skolår 7-9 är den till antalet elever största
verksamheten med cirka 500 elever. I år 1-3 erbjuder skolan stråkprofil och i årskurs 7-9 erbjuds olika profilval såsom fotboll, handboll och science.
Skolans elevantal har ökat markant under de senaste fem åren, speciellt i de högre årskurserna
men även år F-2 och 3-6 har ökande elevantal. Idag tar Skuru emot elever från hela Nacka
men även från Värmdö, totalt från ca 25 olika skolor. Skolans närområde består av en blandning av flerfamiljshus, radhus och villor. En viss nybyggnation och därmed inflyttning finns i
området.
Ledning
Skolan har en rektor och två biträdande rektorer. I ledningsgruppen ingår även sex personer
med 20 % tjänst som arbetslagsledare och en lagledare med ansvar för förskolan på 70 %.
Skolledningen har valt en modell där de har olika ansvarsområden utifrån funktion i stället för
årskursansvar. Rektor ansvarar för administrationen och de två biträdande rektorerna för pedagogiskt arbete respektive socialt arbete.
Organisation
Skolan har ca 75 barn i förskolan, 769 elever i grundskolan och ca 109 anställda, varav drygt
95 % är behörig. Skolan är indelad i sju arbetslag:
 Förskolan
 Röda huset F-3 med Stråkprofil
 Gula huset 4-6
 Lag A år 7-9 med profil Science
 Lag B år 7-9 (med profil Scen till hösten)
 Lag C år 7-9 med profil Fotboll
 Lag D år 7-9 med profil Handboll
Det finns en samverkansklass på skolan som är en kommungemensam samverkan med BUP
och socialtjänst. I denna klass går sex elever som har svårigheter inom autismspektrat. De
undervisas av två lärare.
Dyslexiverksamheten för Nacka kommun ligger på Skuru skola. Detta innebär att elever från
hela kommunen med dyslexi kan ansöka till skolan. Undervisningen sker integrerat i klass
med stöd av speciallärare och alternativa verktyg som dator med kompensatoriska program
och Daisyspelare.
Det finns även ett verksamhetsstöd som består av skolassistent, vaktmästare, bibliotekarie,
informatör, intendent, skolvärdinna och IT-ansvarig.
Elevhälsoteamet består av kurator (60 %), två skolsköterskor (ca 50 % vardera), psykolog
(25 %), studievägledare (75 %) och två specialpedagoger. Det finns totalt ca 6 speciallärare på
skolan fördelade på de sex arbetslagen.
4
20090329
Observationens metod
Vi har varit fem observatörer varav två haft betoning på observation på förskolan men de har
även observerat i förskoleklass. De tre övriga observatörerna har observerat i grundskolan och
fritidshemmet. Förskoleobservatörerna har genomfört observationen de 2-5 mars år 2009 och
grundskoleobservatörerna den 2-6, 9 mars år 2009.
Innan observationen läste vi de dokument som finns på hemsidan och de dokument vi fått från
skolledningen. Skolledningen har vi träffat i början av observationen och i slutet, då i sällskap
med hela ledningsgruppen. Vi har även haft kortare samtal med skolledningen under veckan.
Förutom ca 80 lektioner i alla åldrar och alla ämnen har vi varit med på samlingar i förskolan,
fritidshemmets aktiviteter, husmöte (lärare och fritidspedagoger i Röda huset F-3), avdelningsansvarigmöte, arbetslagsmöte, arbetsgruppsmöten samt träffat elevhälsoteamet och elevstyrelsen.
Under veckan har vi haft kortare eller längre spontana samtal med 30-40 barn/elever i förskolan, klassrum och korridorer. Förskoleobservatörerna har haft ett kortare spontant samtal
med två föräldrar. Personalsamtalen har omfattat drygt 50 personer och i stort sett alla yrkeskategorier som barnskötare, bibliotekarie, biträdande rektorer skolvärdinna, fritidspedagoger,
förskollärare, intendent, informatör, kurator, lagledare, lärare, skolassistent, speciallärare och
studie- och yrkesvägledare. De flesta av dessa samtal har varit korta och spontana vid lektionsbesök eller i korridorer. Ett tjugotal av samtalen har varit längre varav en del varit planerade.
5
20090329
Delenhet 1: Skuru förskola
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Förskolan strävar efter att alla barn och all personal ska lära känna varandra och känna sig
trygga med varandra. Vi ser att personalen hjälps åt vid frånvaro och vikarier sätts in vid behov. Vi ser att personal på ett respektfullt sätt bemöter föräldrar, barn och varandra när de
kommer till förskolan genom att hälsa på varandra och säga några ord.
Vid ”Barnens val”1 arbetar 3-5 åringarnas personal och barn tillsammans och då träffas de
över avdelningsgränserna. Förskolan arbetar ofta med barnen i små grupper och vi ser att det
till största delen är arbetsro. Personalen befinner sig ofta på golvet och i barnens nivå. Personalen lyssnar på barnen och låter dem komma till tals. Vi ser få konflikter mellan barnen. Vi
ser att barnen är sysselsatta med olika aktiviteter och går i och ur lekar utan att störa varandra.
Fyra- och femåringar arbetar med livskunskap, SET (Social Emotionell Träning), där man
tränas i:
 Självkännedom
 Hanterande av känslor
 Empati
 Motivation
 Social kompetens
På en avdelning ser vi en samling där ett barn inte vill sitta bredvid ett annat. Personalen tar
tillfället i akt och samtalar kring hur det känns när någon inte får vara med eller inte blir vald.
Vi ser att barnen är vana vid att diskutera i grupp. De lyssnar på varandra och kommer med
egna förslag och lösningar.
Vi ser dokumentation på väggarna på temat känslor. Där har barnen fått rita och beskriva
olika känslor. Vi ser på väggarna att personalen använder metoden ”kompissolar” (olika
egenskaper för en bra kompis beskrivs i solform).
Förskolan har för ett par år sedan deltagit i ett genusprojekt som utmynnat i en metodbok för
drama och genus i förskolan. Vi ser att det inte finns någon större skillnad i pojkarnas och
flickornas val av aktiviteter och grupper. Vid ett par tillfällen hör vi personal tilltala flickor
som söta.
Skuru skola har en likabehandlingsplan. Personalen upplever inte att de är förtrogna med
denna. Vi ser inte att den är kopplad till förskolans verksamhet och de olika diskrimineringsgrunderna saknas.
1
Beskrivs under ”Ansvar och inflytande” sid 8
6
20090329
Bedömning i text
Vi bedömer att förskolan har en god värdegrund där alla som finns i verksamheten bemöts
med respekt. Vi tycker att arbetet med livskunskap bidrar till detta och skapar arbetsro och ett
gott arbetsklimat.
Vi anser att likabehandlingsplanen skall kopplas till förskolans verksamhet så att personalen
känner sig förtrogen med denna och att de olika diskrimineringsgrunderna ska finnas med.
Vi bedömer att personalen har en god barnsyn och ett bra förhållningssätt genom att de möter
barnen på deras nivå. Den pedagogiska miljön motverkar traditionella könsmönster vilket vi
också ser i barnens egna val. Personalen tilltalar ibland barnen på ett könsbundet sätt.
Bedömning enligt skala2
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
Förskolan arbetar på ett Reggio Emilia inspirerat sätt. Lokalerna är ljusa och har högt i tak.
Miljön är lättillgänglig och tillåtande för barnen. Alla bord och stolar är låga och anpassade
till barnens ålder. Förskolan utnyttjar alla rum för lek även hallar. Det finns ett gemensamt
våtrum och en ateljé. Vi ser att det finns många datorer på förskolan. Materialet på varje avdelning är anpassat för barnens ålder. Alla avdelningar har skapat olika hörnor med ett rikt
lek- och skapandematerial, t.ex. matematik-, natur-, bygg-, lerhörna och en hörna för hemlek.
På varje avdelning finns böcker i barnens nivå. På flera platser finns skyltar som benämner
saker eller hörnor, t.ex. ”saxar”, ”matematikhörna”. I varje hörna finns på väggen utdrag från
Lpfö 98 kopplat till materialet/aktiviteten.
Förskolan har en gemensam matsal där avdelningarna äter i två lag. De yngsta barnen äter
klockan 11 och de äldsta klockan 12. Personalen upplever det positivt att barnen kan låta en
pågående lek vara kvar utan att behöva plocka undan och matbord tar inte plats på avdelningen. I matsalen samarbetar personalen över avdelningsgränserna. Vi ser att barnen tar mat
själva ur små skålar och dryck ur små kannor och uppmuntras på ett positivt sätt att försöka
klara det mesta själv. I matsalen är det en lugn stämning där personal och barn samtalar med
varandra kring borden.
2
SKALA:
4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande
kvalitet eller vissa brister.
1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte
tillfredsställande.
7
20090329
På en avdelning strax innan samlingen uppmanas ett par barn att plocka undan ett stort pussel
som ligger på golvet. De lyssnar och samarbetar vid undanplockningen. Det första barnet räknar när det lägger ner pusselbitarna:”1,2,3…Vad kommer efter 9?” Det andra barnet svarar
”10” och lägger ner en pusselbit. Det hela blir en rolig lek som fortsätter och de turas om att
lägga i alla bitar samtidigt som de räknar.”11,12,13,14…”
Nacka kommun för statistik över hur mycket alla barn är utomhus. Det gör att förskolan har
valt att förflytta mycket av sin verksamhet utomhus. Personalen har också planer på att utveckla sin utomhusmiljö, genom att ta ut ”inne material” t.ex. stafflier, papper och pennor. Vi
ser att det hänger färggranna pärlmobiler i träden.
Förskolans byggnad har på baksidan en stor trappa som leder ner mot gården. Förskolan använder trappan till sångsamlingar och uppträdanden. Förskolans gård är kuperad. Där finns
bl.a. ekar, bärbuskar och fruktträd, lekborg, gungor, sandlådor, rutschkana och utanför finns
en fotbollsplan som vintertid spolas till skridskobana. Gården ger många möjligheter till motorisk träning och det finns material anpassat till de olika åldrarna.
På en avdelning med yngre barn ser vi att barnen personalen uppmuntrar barnen till att bli
självständiga under påklädningen. Personalen vägleder barnen i hallen med att fråga: ”Var är
din krok? Var är jackan? Barnen får positiv förstärkning och uppmuntras att försöka klä sig
själva.
Förskolan använder portfolio och dokumenterar kontinuerligt barnens lärande. Portfolion är
på flesta avdelningarna placerat högt upp på hyllor och skåp. Portfolion används vid utvecklingssamtalen. Ett urval av portfolion skickas med upp till skolan, men förskolan vet inte om
skolan vill fortsätta med den. Barnens projekt finns dokumenterat på väggarna i form av fotografier, målningar, teckningar, beskrivande text och intervjuer. Vi ser att dokumentation på de
olika avdelningarna liknar varandra.
Förskolan har utvecklingssamtal en gång per termin. Inför utvecklingssamtalen lämnas ett
dokument till föräldrarna där de kort får lyfta fram barnets starka sidor och vad barnet behöver utveckla. De får även ge sin syn på verksamheten och barnets trivsel på förskolan. På utvecklingssamtalet sätter föräldrar och personal tillsammans upp mål för barnet, IUP (Individuell Utvecklings Plan).
Vi ser att förskolan arbetar med projekt i små grupper. Just nu arbetar alla avdelningar med
projektet ”likheter och olikheter”. De yngre barnen arbetar med ansiktet. Vi ser en liten samling med tre stycken treåringar som arbetar med ansiktet. De tittar på fotografier på sitt ansikte. Personalen frågar barnen: Var sitter dina öron? Hur många ögon har du? Vi ser att barnen är intresserade. På väggen finns självporträtt i akvarell uppsatta. De äldre arbetar med
känslor eller hus. De beskriver och uttrycker på olika sätt hur en känsla känns och var i kroppen den sitter. De som arbetar med hus har fotograferat sitt eget hus och ritat av det. Därefter
har barn och personal diskuterat likheter och olikheter.
Det finns handlingsplaner för läsutveckling, matematik och barn i behov av särskilt stöd som
sträcker sig från förskolan till år 9. Vi ser även att arbetet med ”likheter och olikheter” är ett
projekt som omfattar förskolan till år 3.
8
20090329
Vi ser ett testmaterial, SVAPP3, som förskolan använt en gång inför förskoleklass. Personalen
säger att testet gjordes genom lek och att det var omtyckt av barnen.
Vi ser på en samling hur de arbetar med rim och ramsor. Barnen läser högt och glatt ett par
ramsor de gjort själva. Barnen har själva fått välja ord och sedan hittat något som rimmar på
det ordet, t.ex. som i ramsan ”vi tog bussen till Slussen”. Personalen berättar att de arbetar
efter Bornholmsmodellen, en metod för språklig utveckling och läsinlärning.
Förskolan tar emot studenter från lärarutbildningen. Personalen har utbildning i arbetslagets
pedagogiska grundsyn för att handleda studenter. De erbjuds även fortbildning av kommunen.
Vi träffar en student som har sin verksamhetsförlagda utbildning på förskolan.
Modersmålsstöd erbjuds de barn vars föräldrar önskar detta. Just nu har två barn på förskolan
modersmålsstöd. För barn i behov av särskilt stöd ansöker förskolan om resurspengar. Just nu
finns det en heltidsanställd resurs fördelad på två avdelningar.
Bedömning i text
Vi anser att förskolan har kommit mycket långt i sitt arbete med den pedagogiska miljön både
utomhus och inomhus. Vi bedömer att miljön och mångfalden av material uppmuntrar och
utmanar barnen till självständighet och nyfikenhet samt lust att lära. Förskolan har hittat rutiner och arbetsformer där barnen utmanas att hitta nya kunskaper. Personalen arbetar aktivt
med att stödja och synliggöra barns lärande. Samma tankar genomsyrar hela förskolan.
Vi bedömer att förskolan kommit långt i utvecklingen av den pedagogiska dokumentationen
och vi upplever att det finns en samsyn när det gäller dokumentationen i förskolan. Vi anser
att dokumentationen är väl synlig för barn och föräldrar, vilket stimulerar till samtal och utveckling. Vi tycker att portfolion ska vara mer lättillgänglig för barnen.
Vi anser att förskolan har en stor vilja till fortsatt utveckling och att befästa de pedagogiska
tankarna. Vi bedömer att personalen har en stor medvetenhet och är intresserade av sitt arbete.
Vi tycker att personalen stödjer barnen i deras lärande och utveckling genom positiv förstärkning och genom att vara nära barnen i deras vardag.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Ansvar och inflytande för barn/elever
Beskrivning
Varje torsdag har förskolan ”Barnens val” för alla barn i åldrarna 3-5. Då samlas barn och
personal i matsalen och varje barn får välja mellan fyra fasta aktiviteter: sagostund, skapande,
bygglek eller rörelse. Vi ser 54 barn som förväntansfullt väntar på att få göra sitt val. När deras namn visas och ropas upp talar barnet om vilken aktivitet den väljer. Barnets namn sätts
3
6-årstest av Substantiv, Verb, Adjektiv och Prepositioner i det Passiva ordförrådet
9
20090329
upp på respektive tavla. Beroende på hur stora grupperna blir fördelar personalen sig, dock
finns huvudansvariga för varje aktivitet. Sen går varje grupp till sin aktivitet. På de olika aktiviteterna ser vi barnen arbeta villigt och koncentrerat.
Barnen blir intervjuade till portfolion. Femåringarna får frågan: ”Vad vill du göra/lära dig innan du börjar förskoleklass?” Varje barn får under vårterminen förverkliga sin önskan tillsammans med en eller flera kamrater, som barnet har valt, eller hela gruppen. Vi ser en pojke som
vill räkna bokstäver. Han väljer att göra en alfabetsbok tillsammans med ett annat barn. Personalen berättar att önskningarna kan vara allt ifrån att gunga till att gå på utflykt. Barnen är
delaktiga i att göra ett urval från portfolion när de ska börja i förskoleklass.
Barnen deltar inte på utvecklingssamtal men intervjuas inför samtalen. Intervjuerna används
sedan på samtalen tillsammans med det dokument som lämnas ut till föräldrarna innan.
Under en fruktstund med yngre barn ser vi att barnen får välja vilken frukt de vill ha och hur
många delar den ska vara. Det spelar ingen roll om ett barn väljer två eller fjorton delar. Personalen lyssnar uppmärksamt och respekterar barnens önskan och förverkligar den.
Maten lagas i förskolans kök av en kock från en extern firma. Personalen säger att det är svårt
att ge barnen inflytande över matsedeln men att de kunnat påverka så att de fått en salladsbuffé. Vi ser att lunchens salladsbuffé har ett stort och rikligt urval. Buffén är placerad mitt i
matsalen på ett lågt bord. Under lunchen ser vi att barnen själva tar för sig och fyller på av
salladsbuffén. De går även till kocken och hämtar mer mat när det tagit slut på bordet.
Föräldramöte genomförs en gång per termin. Ett av dessa föräldramöten är gemensamt för
hela förskolan och då hålls t.ex. föredrag. Förskolan har ett föräldraråd som träffas ca tre
gånger per termin. Föräldrarådet består av representanter från varje avdelning som väljs på
föräldramötet. Föräldrarådet kan till exempel vara med och påverka innehållet på föräldramötet och samverka kring barnens säkerhet. Avdelningarna skickar informationsbrev till föräldrarna via e-post varje månad. Vid ex. lucia, gemensamma städdagar och fester samarbetar
föräldrar och förskola med planering och genomförande. Personalen berättar att många föräldrar gärna är med och engagerar sig. De föräldrar vi pratar med är nöjda med förskolan. De
upplever att deras barn har roligt och att de också utvecklas och lär sig nya saker.
Bedömning i text
Vi bedömer att förskolan ger barn och föräldrar stort inflytande i verksamheten och det egna
lärandet. Vi bedömer att personalen är lyhörda för barn och föräldrars önskemål. Förskolan
har en god samverkan med föräldrarna.
Vi bedömer att barnen genom portfolio och intervju har en viss delaktighet i utvecklingssamtalet. Vi tycker dock att det är en brist att barnen inte är med på själva samtalet.
”Barnens val” är en bra form för inflytande och demokrati. Frågan ”Vad vill du göra/lära dig
innan förskoleklass?” ger de äldre barnen stora möjligheter att påverka och ta ansvar för sitt
eget lärande. Vi anser att fruktstunden ger de yngre barnen en möjlighet till inflytande.
10
20090329
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Styrning och ledning
Beskrivning
Skolans ledningsgrupp består av rektor, två biträdande rektorer, sex arbetslagsledare med vardera 20 % och en arbetslagsledare för förskolan som har 70 % avsatt för detta uppdrag.
Skolledningen uttrycker att de har ett ”modernt ledarskap”. Det har efter flera års tankar och
utbildning lett fram till en uppdelning som utgår från ansvarsområden i stället för ansvar för
olika stadier. Detta innebär att en biträdande rektor har huvudansvar för det pedagogiska arbetet och den andra för det sociala arbetet från förskola till år 9. Rektor har huvudansvar för
helheten och det administrativa arbetet. Syftet med denna uppdelning är att skapa en röd tråd
från förskolan till år 9.
Arbetslagsledarna har tid för gemensamma möten fem timmar varje fredag. En gång i månaden träffas hela ledningsgruppen, dvs. arbetslagsledarna och skolledningen. Förskolans arbetslagsledare deltar minst en gång i månaden.
Det varierar år från år vem av de tre skolledarna personalen har medarbetarsamtal med.
Förskolepersonalen uttrycker att de är nöjda med ledarskapet men skulle vilja ha närmare personlig kontakt med skolledningen. Ett stort ansvar ligger på förskolans arbetslagsledare som
har en chefsroll och är med vid lönesättning.
I år finns tre mål ska genomsyra hela verksamheten. De är uppsatta i förskolans personalrum
och kontor:
 ”Skuru skola ska ha en gemensam kunskapssyn som präglar lärarnas arbete med elevernas lärande.
 Skuru skola ska arbeta aktivt med att kontinuerligt göra eleverna medansvariga i läroprocessen.
 På Skuru skola ska förhållandet mellan skolledning, personal, föräldrar och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt.”
Förskolans personal känner sig inte helt förtrogna eller delaktiga i framtagandet och utvärderingen av målen. I medarbetarsamtalen får personalen redogöra för hur de arbetat för att
uppnå dessa mål.
Den biträdande rektorn som ansvarar för det pedagogiska arbetet har tillsammans med representanter från förskolan, förskoleklass och varje stadium tagit fram handlingsplaner för läsutveckling, matematik och elever i behov av särskilt stöd. Dessa finns på anslagstavlan på varje
avdelning. Det finns även arbetsgrupper för engelska, IT-utveckling och livskunskap.
Utvärdering sker regelbundet genom kvalitetsredovisning och enkäter. Utifrån dessa tas nya
förbättringsområden fram och förändringar görs t.ex. av övergång förskola och skola. För-
11
20090329
skolan utvärderar kontinuerligt sina egna aktiviteter genom att skriva ned planeringen, genomförandet och det som fungerat bra samt förbättringsområden.
Skuru skola satsar stora resurser på kompetensutveckling ca 9000kr/person och år. Detta an
vänds bl.a. till att vartannat år åka utomlands, fem dagar, för gemensam kompetensutveckling
med hela personalgruppen. All personal ska under tre terminer utbildas i SET (Social och
Emotionell Träning) för att kunna arbeta med ämnet livskunskap. Förskolan har haft kompetensutveckling i ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt, vilket inneburit handledning vid sju
tillfällen under ett år och studieresa till Luleå två dagar. All kompetensutveckling är knuten
till årets mål. Förutom detta finns individuell kompetensutveckling. Personal berättar att på
gemensamma studiedagar har de fått beskriva sitt arbetssätt och sina metoder för andra personalgrupper. Skolledningen har regelbunden kompetensutveckling som anordnas av Nacka
kommun.
Vi hör under vårt besök om många utvecklingsarbeten som pågår. Det finns personal som
uttrycker att det ibland kan bli mycket som händer på en gång och det blir svårt att hinna
”landa” och omsätta sina nya kunskaper i verksamheten.
De flesta barnen i förskolans 5-årsgrupp väljer att fortsätta i Skuru skola. Det finns en tydlig
vilja att öka samarbetet mellan förskolan och Röda huset t.ex. genom att lägga kvällsmöten
samtidigt och träffas en eftermiddag i månanden. Det finns olika aktiviteter för att göra övergången smidig:
 Femåringarna äter i skolans matsal från och med maj.
 Talpedagogen besöker förskolan för att lyssna till femåringarna inför förskoleklassen.
 Förskolan och arbetslaget Röda huset har tillsammans midsommarfirande och julgransplundring.
 Personalen från förskoleklassen besöker under maj förskolorna för att lära känna de blivande sexåringarna.
Personalen berättar att om möjlighet finns så firar 5-åringarna och niorna lucia tillsammans i
Nacka kyrka eller i aulan.
Personalen på förskolan har personalmöte kvällstid en gång i månaden för gemensam planering. Varje förskollärare har 4-5 timmar varje vecka för egen planering. De har huvudansvaret
för alla utvecklingssamtal och inskolning av nya barn. Barnskötarna har 30 minuter planeringstid i veckan, vilket i huvudsak används för personalmöten. Vi ser tydliga arbetsbeskrivningar för alla personalkategorier.
Varje avdelning har en avdelningsansvarig förskollärare och de träffas en gång i veckan tillsammans med arbetslagsledaren. De avdelningsansvariga är ansvariga för att avdelningarna
arbetar med de olika målen och är länken till arbetslagsledaren. Förskolan har även en pedagoggrupp som består av både förskollärare och barnskötare som träffas var tredje fredag. Pedagoggruppen arbetar med förskolans utvecklingsområden t.ex. portfolio, inne- och utemiljö.
Barnskötarna träffas en gång i månaden.
Bedömning i text
Det framgår att rektor har en tydlig vision och det finns en röd tråd genom verksamheten. Arbetslagsledaren får ta ett stort ansvar för ledarskapet på förskolan, eftersom ledningen sällan
12
20090329
besöker verksamheten. Detta medför att skolledningen inte får en första hands inblick i det
dagliga arbetet. Vi bedömer att förskolan har en bra organisation för mötesforum.
Vi upplever att förskolans verksamhet utvärderas kontinuerligt. Vi bedömer att förskolan kan
bli mer delaktiga i framtagandet och utvärderingen av skolans gemensamma mål. Vi ser en
mycket tydlig vilja och förmåga till förbättringar.
De tydliga arbetsbeskrivningarna och förskollärarnas schemalagda planeringstid anser vi bidrar till ökad kvalité och måluppfyllelse. Vi upplever att personalen är nöjd med att ha en
arbetslagsledare på plats. Vi bedömer att arbetslagsledaren har en stor kompetens och att personalen på förskolan känner sig trygg med detta.
Det satsas mycket på kompetensutveckling som är kopplad skolans mål. Vi upplever att en
del personal behöver tid till att ta till sig all ny kunskap samt att få vila i det som är nu.
Samverkan med hela skolan är stor och väl genomtänkt. Genom de gemensamma resorna som
genomförs vartannat år där all personal inkluderas skapas en sammanhållning i personalgruppen från förskolan till år 9. Det märks en stor vilja till utveckling av samarbetet förskola skola. Övergångarna är väl organiserade.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Jämförelse med tidigare observation
Förbättringsområden
i tidigare rapport (2004):
Nuläge:
Omarbeta förskolans verksamhetsplan
Det finns en aktuell arbetslagsdeklaration
och mål
som är reviderad hösten 2008.
Fortsätta utveckla den pedagogiska
Vi bedömer att förskolan har kommit långt i
dokumentationen då det gäller barnens utvecklingen av den pedagogiska dokumenlärprocesser så man gör liknande över
tationen och den ser liknande ut över hela
hela huset
huset.
Utveckla och förankra arbetet med
Vi anser att förskolan arbetar medvetet med
barns inflytande utifrån Lpfö-98
barns inflytande och att det är förankrat hos
all personal.
13
20090329
Starka sidor

Personalens förhållningssätt
Normer och värden sid 6

Den pedagogiska dokumentationen
Utveckling och lärande/kunskaper sid 8

Samarbete förskola - skola
Utveckling och lärande/kunskaper sid 8

Aktiviteterna ”Barnens val” och ”Vad vill du göra/lära dig innan förskoleklass?”
Ansvar och inflytande för barn/ elever sid 9-10

Omfattande och inkluderande kompetensutveckling
Styrning och ledning sid 12

Övergången förskola – förskoleklass
Styrning och ledning sid 12

Tydliga arbetsbeskrivningar och schemalagd planeringstid
Styrning och ledning sid 12
Förbättringsområden

Att likabehandlingsplanen kopplas till förskolans verksamhet och att de olika
diskrimineringsgrunderna finns med
Normer och värden sid 6

Portfolion ska vara mer lättillgänglig för barnen
Utveckling och lärande/kunskaper sid 8

Barnen ska ges möjlighet att vara med på utvecklingssamtalen
Ansvar och inflytande för barn/ elever sid 10

Förskolan kan bli mer delaktig i framtagandet och utvärderingen av skolans gemensamma mål
Styrning och ledning sid 11
Sammanfattande slutsats om enheten
Skuru förskola är en väl fungerande verksamhet med ett öppet klimat där det är lätt att se den
röda tråden från förskolan till förskoleklass. Personalen har en gemensam barnsyn och ett gott
förhållningssätt. Förskolan har en lärandemiljö utformad utifrån barnens behov och det finns
arbetsro. Barnen ges stora möjligheter till ansvar och inflytande över det egna lärandet. Barnens utveckling och lärande dokumenteras kontinuerligt. Det finns stora möjligheter till kompetensutveckling för all personal.
14
20090329
Delenhet 2: Skuru skola
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Vi ser under vårt besök flera exempel på ett gott förhållande mellan elever och mellan elever
och personal. När elever söker upp lärare för att få svar på något bemöts de vänligt och respektfullt. I förskoleklasserna sitter både barn och personal på golvet vid samlingen. Tilltalet
är respektfullt och vänligt. Vi är med på samtal i grupperna där eleverna uttrycker hur det
känns att bli kränkt. Personalen leder samtalet på ett respektfullt sätt så att det blir ett tillfälle
till lärande och utveckling.
Under vårt besök ser vi flera exempel på att personalen år F-9 känner varandra väl och stöttar
varandra i arbetet med eleverna.
I arbetet med normer och värden betonar skolan utbildningen enligt SET4 som ca 21 pedagoger genomgått. Skolledningen planerar att all personal ska genomgå utbildningen. På detta
sätt ska personalens förhållningssätt utvecklas så att mobbning ska förebyggas. Skolledningen
tycker redan att det skett en stor förbättring och elever vi talar med uppger att det inte upplever någon mobbning. När alla genomgått SET-utbildningen planerar skolan att livskunskapen
ska genomsyra undervisningen i alla ämnen. Både lärare och fritidspedagoger har genomgått
utbildningen. De hjälps åt att täcka undervisningen i livskunskap år 1-9. Detta innebär t.ex. att
fritidspedagoger undervisar i år 1-3 och en klass i år 7.
Livskunskapslektionerna ska enligt likabehandlingsplanen vara ”regelbundna schemalagda
lektioner”. Vi besöker under veckan fem livskunskapslektioner: fyra i år 7-9 och en i år 2 .
Det framkommer att eleverna har 20 livskunskapslektioner under läsåret. Någon elev säger att
de hittills under läsåret haft två lektioner. Flera tillfällen har av olika skäl fallit bort.
På livskunskapslektionerna ser vi exempel på olika aktiviteter som gruppsamtal för att lyfta
positiva egenskaper, gruppövning i lekform för att uppleva utanförskap, dramatisering av och
samtal om känslor. Vi ser under vårt besök exempel på att eleverna inte tar lektionerna på
allvar, vilket de också vid samtal medger. ”Det känns inte lika viktigt eftersom vi inte får betyg.” Vi ser även att eleverna har svårt att klara uppgiften och därmed uppnå syftet. I en av
grupperna ser vi att eleverna är engagerade och förstår och uppskattar uppgiften. Eleverna får
här med hjälp av en ”loppa” upp namnet på en känsla. Deras uppgift är sedan att berätta om
ett tillfälle då de haft känslan. Alla elever lyssnar till varandra och de tillåts även ”passa”.
I kundenkäterna framkommer att det finns brister på skolan då det gäller arbetsro. Detta är
också något som skolledningen lyfter fram som ett utvecklingsområde. Vi ser under vårt besök exempel på lektioner där det råder god arbetsro och även exempel på där det råder
bristande arbetsro.
4
Social och emotionell träning
15
20090329
Den fysiska miljön i huset för år 6-9 domineras av en lång korridor. Det sitter ibland en del
elever i några av båsen som finns i korridoren.. Det är ofta en grupp elever vid pingisbordet.
De kortare korridorerna som utgår från denna finns i två plan och är ganska trånga men i
nedre botten finns en grupp bord i korridoren. De elever som sitter där säger att deras klass
brukar vara där på rasterna. Vi ser inga vuxna där. I den långa korridoren i Stora huset där år
6-9 håller till finns en cafeteria som skolvärdinnan ansvarar för. Elever kan söka upp henne på
rasterna för individuella samtal. Några elever kommer på sina håltimmar för att hjälpa till att
sälja i cafeterian. Skolvärdinnan och det biträdande rektorn är de vuxna vi ser ute på rasterna
förutom de som passerar på väg till och från lektioner. Vid möte med ledningsgruppen framkommer att lärarna år 7-9 inte har schemalagd rastvaktstid.
Det finns få miljöer för elever som vill ha lugn och ro under rasterna förutom biblioteket. Elever som sitter på stolar utanför expeditionen säger: ”Förut satt vi utanför skolsköterskan men
där får vi inte sitta längre. Vi vill ha lugn och ro.”
Enligt likabehandlingsplanen ska elever och mentor gå igenom ”Skuru skolas lilla trivselbok”
och därefter upprätta ett skriftligt kontrakt mellan elev och skola. Vi ser inga kontrakt och
ingen elev nämner detta för oss. I trivselboken finns regler och förväntningar på lärare, elev
och föräldrar nedskrivna. I den står även att ”Trygghet, trivsel och glädje är allas ansvar”.
Elever uttrycker att de har gått igenom boken i klassen och haft möjlighet att ta bort det som
är inaktuellt men inte kunnat påverka innehållet i övrigt. Eleverna har inte varit med och tagit
fram de gemensamma klassrumsregler som finns uppsatta i de flesta klassrum i Stora huset(år
6-9) . Eleverna uppger att reglerna efterföljs och följs upp olika beroende på lärare. De berättar att de inte får använda mobiler på lektionstid men ingen säger till om de SMS:ar. Vid lektionsbesök ser vi att mobiler beslagtas efter missbruk men vi ser också att elever använder
mobiler under lektionstid utan tillsägelse. I det Gula huset lägger eleverna in sina mobiler i ett
låst skåp under dagen.
I mötet med elevstyrelsen framkommer att de inte varit med och tagit fram likabehandlingsplanen Biträdande rektor berättar dock att elevstyrelsen under hösten 2008 diskuterat likabehandlingsplanen. Personal vi talar med säger att de inte känner till innehållet fullt ut och att
texten i vissa fall inte är korrekt. Skolan har inte längre systemet med friendsare 5 utan satsar
istället på utbildning i SET och därmed ett förändrat förhållningssätt. Vi ser att beskrivning av
hur skolan arbetar med de olika diskrimineringsgrunderna saknas i likabehandlingsplanen och
att fritidshemmet inte tas upp i planen.
Bedömning i text
Vår bedömning är att arbetsron i huvudsak är god på Skuru skola. Förhållandet elever och
personal är respektfullt. Personal och elever har ett öppet och varmt förhållningssätt gentemot
varandra. Detta är det främsta skälet till att vi bedömer att Skuru skolas arbete med normer
och värden är framgångsrikt. Vi bedömer även att personalen är sammansvetsad och stöttar
varandra på olika sätt.
Skolans regler följs av majoriteten av eleverna men både enligt elever och enligt det vi observerar efterlevs reglerna olika beroende på vilken lärare de har. Det är en brist att eleverna
5
Friends är en organisation som utbildar och informerar elever, föräldrar och personal om mobbning.
Kamratstödjare brukar kallas friendsare.
16
20090329
upplever att de inte varit med och tagit fram likabehandlingsplanen, trivselregler och klassrumsregler.
Det är få vuxna ute bland eleverna på rasterna i år 7-9. Trots detta upplever vi att eleverna
känner sig trygga på Skuru skola. Vi bedömer dock att eleverna skulle behöva sällskap av
fler vuxna under rasterna.
Likabehandlingsplanen är dåligt förankrad hos både personal och elever och diskrimineringsgrunderna saknas. Fritidshemmet omfattas inte av likabehandlingsplanen.
Skolan gör en stor och värdefull satsning på att utbilda all personal enligt SET. Livskunskapen fyller en stor uppgift i skolans arbete med normer och värden. Vi är tveksamma till om
livskunskapen fullt ut kan utgöra skolans hela förebyggande arbete mot mobbning. Flera av
livskunskapslektionerna vi besöker är av bristande kvalitet då det gäller uppgiftens anpassning till åldersgrupp, elevernas engagemang, planering och genomförande.
Bedömning enligt skala6
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
Hur varje barn/elev utmanas och stimuleras i sitt lärande
Ett av skolans tre mål för läsåret är att ”Skuru skola ska ha en gemensam kunskapssyn som
präglar lärarnas arbete med elevernas lärande”. Skolan arbetar med att skapa en röd tråd
från förskolan till år 9. Detta sker bl.a. genom handlingsplaner för läsinlärning, matematik och
barn i behov av särskilt stöd. Under vårt besök deltar vi i en arbetsgrupp som ansvarar för
revidering av handlingsplanen i svenska. I arbetsgruppen ingår en representant från förskolan,
år F-3, år 4-6 och år 7-9. Under mötet diskuterar gruppen hur de kan vidareutveckla samarbetet . I handlingsplanen står det vilka diagnoser och tester som görs i olika åldrar. Gruppen
diskuterar om fler årskurser ska använda läromedlet Pilen. Det framkommer även att det går
att bättre ta tillvara den kunskap som speciallärarna för de yngre eleverna har om elevernas
kunskaper.
Vi ser ett tydligt samarbete mellan förskolan och förskoleklassen, t.ex. så arbetar båda arbetslagen med projektet Lika – Olika. I förskoleklassen ser vi att de arbetar med leksaker och
6
SKALA :
4.0 MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. 0 GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. 0 TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande
kvalitet eller vissa brister.
1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte
tillfredsställande.
17
20090329
bilar förr och nu. Barnen i förskoleklassen är vid samlingen på morgonen intresserade och
lyssnar. Vi ser att det finns arbetsro.
Projektet Lika – Olika genomförs även i år 1-3. Av material på väggarna ser vi att en klass har
temat barn i olika länder och att eleverna i år 1 forskar kring djur i olika länder. I det Gula
huset(4-6) besöker vi en lektion där eleverna använder materialet Pilen (se sid 20) och i ett
annat rum har eleverna matematik med uppgift att mäta olika saker. I en årskurs delar lärarna
på undervisningen så att de undervisar i de ämnen de är behöriga i. I de andra klasserna undervisar läraren i alla ämnen utom de praktiskt-estetiska. Här planerar lärarna mycket av undervisningen tillsammans.
Skolan erbjuder eleverna flera profilval. I år 1-3 finns stråkprofil som innebär att elever får
lära sig spela fiol eller cello i orkester och ensemble. Undervisningen bedrivs av två lärare
från kulturskolan. Lektionen innehåller stor variation av sång och spel. Musikteorin lärs ut på
ett lekfullt sätt. En del elever väljer att inte delta i stråkprofilen och de har istället allmän musikundervisning . En gång per termin har eleverna en konsert för föräldrar och andra intresserade. De ger även konserter för andra klasser på skolan.
I år 4-6 finns inget profilval men i år 7-9 gör eleverna ett profilval som även fungerar som
elevens val. De väljer mellan handboll, fotboll, science, idrott och friskvård, bild och form,
trä- och metallslöjd och drama. De tre förstnämnda profilerna är knutna till varsitt arbetslag.
Det fjärde arbetslaget håller på att utarbeta en ny profil, ”scen”, som startar hösten 2009. Elever kan gå i en klass där alla har samma profilval men det finns också klasser där elever har
olika profiler. Det sker byten men tanken är att de ska ha samma profil i tre år. Profiltiden är
80 minuter. Handboll och fotboll har ytterligare 60 minuter varje vecka. Vid de besök vi gör
och de samtal vi har med elever framkommer att profilerna har ojämn kvalitet. Någon elev
uttrycker att eftersom det inte sätts betyg så blir det ”slappt”. Närvarokontrollen är inte alltid
så strikt, säger elever. Vi ser exempel på att undervisningen är ineffektiv beroende på bristfällig utrustning.
I SO ser vi att elever stimuleras att använda sin kreativitet och fantasi när de i ett grupparbete
får producera en film om 1800-talet. Tidigare under året har eleverna i ett samarbete mellan
flera ämnen byggt upp en modell över en framtids stad. I profilvalet Science har eleverna
forskat om svävare och håller nu på att bygga en egen svävare. Hela gruppen ska senare åka
och titta på en verklig svävare.
Elever år 7-9 uttrycker att lärarna på skolan har höga förväntningar på dem. MVG- kriterier
beskrivs av lärarna utifrån en förväntan att många elever ska klara dem. Eleverna säger att de
får det stöd de behöver och berättar att i en del arbetslag stannar lärarna kvar efter skolan för
att hjälpa elever. De veckor eleverna inte har livskunskap har de schemalagd lärarledd studietid 60 minuter. Under studietiden väljer eleverna själva vad de behöver arbeta med. Under
vårt besök på studietiden ser vi att de elever som inte har något att arbeta med läser en skönlitterär bok.
18
20090329
Stöd till barn/elever att: bli utforskande och självständiga, samarbeta, utveckla sitt
språk
Fritidshemmet på Skuru skola är en viktig del av elevernas lärande miljö enligt personal vi
talar med. Vi ser i texter på väggarna att fritidshemmets aktiviteter är kopplade till läroplanen.
För att ytterligare höja kvalitén på aktiviteterna är en del lärare schemalagda på fritidshemmet.
Vi ser flera exempel på att eleverna arbetar kreativt och självständigt. I NO år 6 gör eleverna
pappersflygplan som ska klara av att vara i luften en viss tid. Vi ser att elever i år 6 och 8 använder en loggbok för att skriva in läxor, reflektera över lektionen och skriva mål för veckan.
Vid flera tillfällen använder lärarna whiteboarden för att skriva planering för veckan, dagen
och/eller lektionen. Detta ser vi inte många exempel på i år 7-9.
På de flesta lektioner vi besöker i år 7-9 har läraren en god struktur och det råder arbetsro. Vi
ser inte att läraren skriver upp planering för lektionen på tavlan men elever visar oss planering
för området med mål och betygskriterier. När vi kommer in i klassrummen ser vi oftast elever
som sitter och arbetar vid sina bänkar. Vid några enstaka tillfällen får läraren ”ryta i” och säga
till elever att arbeta med sina uppgifter. Vid de tillfällen där eleverna har en uppgift som kräver eget ansvar, t.ex. grupparbeten, kan vi se att eleverna är koncentrerade på uppgiften.
Under våra lektionsbesök ser vi flera exempel på elevaktivt arbetssätt. På språklektioner får
elever tas initiativ till egen telefondialog. I NO får eleverna i grupper vara med och bestämma
vad de ska skriva. Läraren kommenterar arbetet men det är eleven som gör jobbet. I flera ämnen ser vi att eleverna är med och bestämmer hur läxan ska utformas. I SO arbetar eleverna
med Andra världskriget och de har varit med och påverkat valet av bok som de skall läsa om
Förintelsen. På en annan lektion i So redigerar eleverna med hjälp av dator en film där de
dramatiserat 1800-talet Vi ser även flera lektioner med mer läroboksstyrt arbete där eleverna
läser texter och svarar på frågor i boken.. Vi ser många elever som skriver texter med hjälp av
datorer eller söker information på Internet. Elever gör muntliga presentationer på en lektion
vi besöker och konstruerar produkter i slöjd på ett självständigt sätt.
Skuru skola är timplanelöst sedan början av seklet. År 7-9 har ett ”blockschema” vilket innebär att ämnena svenska, engelska, moderna språk, matematik, NO och SO undervisas i 60
minuters lektioner och oftast ligger parallellt. På detta sätt ges lärarna möjlighet att byta lektioner med varandra och samarbeta. Schemats utformning ska leda till ”att ge eleverna möjlighet till större helhetstänkande i undervisningen, färre prov, bättre helhetsbedömning och
mindre stress”7. I samtal med lärarna framgår att arbetslagen utnyttjar detta olika mycket. I ett
arbetslag samarbetar lärarna ofta i projekt och då är dörrarna öppna och lärare går mellan
klassrummen vid behov. Vi ser under vårt besök i ett arbetslag att elever i flera ämnen arbetar
med projektet ”Andra världskriget ” (Sv, SO, En). Elever uppskattar detta sätt att arbeta på
eftersom de har tillgång till fler lärare.
Eleverna i år 7-9 har under de vanliga veckorna mer undervisningstid än lagstadgat. Detta
kompenseras genom att de var fjärde vecka har s.k. ”lugn vecka”. Detta innebär att eleverna
är lediga en för- eller eftermiddag och under den tiden får lärarna tid till samplanering. För att
undvika de negativa konsekvenserna för vissa ämnen med ”lugna veckor” har schemat strax
innan vårt besök gjorts om för att skapa ett ”blockschema”. Tidigare kunde ämnen som bara
7
Citat är hämtat från skolan hemsida.
19
20090329
inföll en gång i veckan drabbas hårt av de ”lugna veckorna”. Dessutom är eleverna lediga fyra
dagar per år då lärarna i år 4-9 förbereder samt genomför utvecklingssamtal. Elever uttrycker
att schemat är rörigt. De upplever att det försvinner många lektioner.
Hur verksamheten anpassas till barn/elever i behov av särskilt stöd eller med annat
modersmål
Svenska som andra språk fungerar som ett självständigt ämne på skolan enligt undervisande
lärare. Läraren uttrycker att det under året skett förändringar i schemat som försvårat kontinuiteten i undervisningen men nu fungerade det bra. .
Det finns specialundervisning för elever i alla åldrar i svenska, engelska och matematik. En
del av stödet för barn i behov av särskilt stöd sker i form av små klasser. Skuru skola har
genomgående 20 elever per klass. Speciallärarna och specialpedagogerna som vi möter ger
vid flera tillfällen uttryck för att de tycker om sitt jobb. ”Det är så himla kul att arbeta som
speciallärare!”
I förskoleklassen och år 1 arbetar en speciallärare med att stödja elevernas läsinlärning. Läraren börjar med att läsa med alla elever i år 1 och följer därefter upp de elever som har svårigheter genom att intensivträna läsning under en period. Eftersom läraren arbetar med eleverna
tre dagar i veckan så är det viktigt att föräldrarna samverkar med skolan genom att träna läsning övriga dagar. I år 2 följer specialläraren sedan upp de elever som fortfarande har svårigheter. Det framgår att det är läraren själv som tagit initiativ till detta arbetssätt.
I år 4-6 använder lärarna ett material i svenska som heter Pilen. Detta material har fått stöd av
skolverket. Materialet ger elever möjlighet till att individuellt träna och utveckla sin språkförmåga. I Pilen ingår diagnoser, arbetsblad, ”leklådor” och dataprogram. Elever får genom
materialet möjlighet att använda flera sinnen när de utvecklar sitt språk. Lärarna som använder detta material är entusiastiska och vill gärna sprida materialet till andra årskurser på skolan och till andra skolor. Specialundervisningen i år 4-6 är uppdelat på flera personer.
I år 7-9 finns två specialpedagoger med ansvar för svenska respektive matematik och engelska. Varje specialpedagog är kopplad till två arbetslag. De arbetar med 1-4 elever i taget.
Det beslutas på EHT (Elevhälsoteamet) vilka elever som ska få specialundervisning. I första
hand arbetar de med elever som inte når målen. Specialpedagogerna och speciallärarna skriver
ofta åtgärdsprogram tillsammans med mentorerna. När skolan tar emot nya elever har specialpedagogerna en viktig uppgift att tillsammans med övriga i EHT skaffa information om de
nya eleverna. I år 7 görs en screening av alla elever.
Skuru skola ansvarar för Nacka kommuns dyslexiverksamhet år 7-9. Detta innebär att elever i
kommunen som har dyslexi har möjlighet att välja Skuru skola och därmed få extra stöd. En
av specialpedagogerna arbetar med dessa elever dels genom att ge dem de alternativa verktyg
de behöver (bärbar dator, kompensatoriska dataprogram, Daisyspelare) och dels genom specialundervisning. Undervisande lärare får även handledning av specialpedagogen. Specialpedagogerna berättar att de ska åka till Sardinien för att berätta hur de jobbar med elever som har
dyslexi.
Specialpedagogen med ansvar för matematik deltar mycket aktivt i projektet MiMa (Min egen
Matematik). Eleverna arbetar med självvärdering, med att själva bedöma sina prov, elevbok
20
20090329
(eleverna bestämmer vad som ska skrivas och det är sedan en hjälp och struktur för lärandet)
och loggskrivande.
Samverkansklassen på Skuru skola består av sex elever som undervisas av två pedagoger. De
har sin hemvist i en avskild del av skolan. Eleverna har ett behov av att få vara för sig själva.
Eleverna kan under vissa lektioner vara integrerade i vanlig klass. Lärarna börjar varje dag
med genomgång av vad dagen ska innehålla. Undervisningen sker i ett lugnt tempo. Pedagogerna undervisar i stort sett i alla ämnen och tillbringar både raster och luncher med sina elever. De ingår i ett av arbetslagen år 7-9.
Miljön som stöd för lärande
Det Röda och Gula huset är äldre byggnader med högt i tak. Rummen är luftiga och ljusa. På
väggarna finns elevarbeten och målbeskrivningar för t.ex. svenska och matematik. Eleverna
har sina jackor och skor i korridorerna och förvarar sitt material i lådor eller tidskriftssamlare i
klassrummen. I något klassrum finns bänkar med lock. Det finns mycket pedagogiskt material
av olika slag i klassrummen framförallt mycket litteratur.
Fritidshemmen har sin verksamhet i klassrum och bredvidliggande utrymmen. I Gula huset
finns ett rum som påminner om en cafeteria som används av fritidshemmet. Där serveras
mellanmål till fritidshemsbarnen i år 3-4. Övriga elever äter mellanmål i skolans matsal.
Utanför Röda huset finns en stor lekyta med moderna lekredskap.
Skolmiljön i Stora huset präglas av en lång korridor varifrån det utgår kortare flyglar med
flera våningsplan. I den långa korridoren finns expedition, bibliotek, uppehållsrum, cafeteria
och matsal. Miljön är sliten och eleverna säger att det är ganska mycket skadegörelse. Vi ser
inget klotter på väggarna men däremot på elevskåp och bänkar i klassrummen. Elevskåpen är
placerade i korridorerna. I klassrummen finns vanliga bänkar som oftast är placerade enskilt
eller två och två. Väggarna är ganska kala men i några rum finns det målbeskrivningar för de
olika ämnena. Lärarna har i stort sett egna klassrum. En viss renovering pågår. Idrottssalarna
är små och mycket slitna. Det finns långtgående planer på en ny idrottshall. Vi får uppgifter
om att det satsas mycket på läromedel och vi ser en väl utrustad NO depå. Vi ser inte mycket
material som är tillgängligt för elever i klassrummen.
I det Stora huset finns ett litet bibliotek som är öppet 9-13. I biblioteket läser elever böcker,
tidningar och använder någon av de sju datorerna på håltimmar och raster. Biblioteket utnyttjas i vissa fall för studietid (se nedan). Vid vårt besök är det tyst och lugnt i biblioteket.
Under vårt besök i år F-3 ser vi få datorer. I år 4-6 finns några datorer i varje klassrum. Det
finns 3-7 stationära datorer i många klassrum år 7-9 och flera datorvagnar med bärbara datorer. Både lärare och elever säger att flera av datorerna inte fungerar, vilket vi också ser exempel på. I några klassrum år 7-9 finns sedan tidigare dataprojektorer i taket och under veckan
som vi besöker skolan utrustas fler klassrum med projektorer. Elever använder datorerna för
att skriva, söka information och göra redovisningar med hjälp av power point.
Dokumentation av barns/elevers lärande
Portfolio används i förskolan och skickas med eleven till förskoleklassen där den dock inte
används. Vi får uppgifter om att det förs en diskussion om och hur portfolion ska användas.
21
20090329
Lärare berättar bl.a. att portfolio tidigare använts genomgående i alla årskurser men nu endast
sporadiskt och ibland i förenklad form, d.v.s. mappsystem i stället för pärm.
Individuella utvecklingsplanen (IUP) skrivs på dator i den mall som finns i PODB (Projekt
och Omdömes Data Bas). I den mall som används sägs tydligt vilka tillvägagångssätt som ska
användas för att nå målen och vem som är ansvarig. Vi frågar eleverna efter planen som
skrevs vid utvecklingssamtalet. Det är vid vårt besök länge sedan de skrev den senaste IUP:n
och det finns en stor osäkerhet kring vad deras egen plan innehåller.
Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning
Studie- och yrkesvägledaren berättar att eleverna har prao vårterminen år 8 . De flesta elever
skaffar egna praoplatser. Praon förbereds och följs upp olika i arbetslagen. Under slutet av
vårterminen år 8 informeras eleverna om gymnasievalet. Detta följs upp med föräldramöten
och mer klassinformation under hösten år 9. Eleverna besöker gymnasiemässan och träffar
studie- och yrkesvägledaren för gruppsamtal. De som så önskar kan även få ett individuellt
samtal.
Skolan samarbetar med Stockholms universitet och Stockholms marina forskningscentrum
inom profilvalet Science. Eleverna gör studiebesök på forskningsstationen på Askö. Gula huset (år 4-6) är en ”Global friends school”. Detta är en världsomfattande organisation med syfte
att värna om barns rättigheter. Eleverna är med och väljer kandidater för "Världens barns
pris".
Bedömning i text
Vi upplever att det från skolledning och personal finns ett stort intresse av att skapa en röd
tråd för lärandet från förskolan till år 9. Detta syns bl.a. i de handlingsplaner som finns och i
gemensamma projekt för förskolan till och med år 3. Det är även en styrka att lärarna deltar i
fritidshemmets aktiviteter och att dessa har en tydlig koppling till läroplanen.
Det finns en stor variation i undervisningen i alla åldrar och lärarna visar vilja till förändring
och utveckling. En stor del av undervisningen är elevaktiv. Eleverna har stora möjligheter till
utveckling och lärande genom lärarnas höga förväntningar. Vi anser att skolan redan är en bra
bit på väg mot att skapa en gemensam kunskapssyn.
Stråkprofilen i år 1-3 är medryckande och väl genomtänkt. Det finns ett varierat utbud av profilval i år 7-9 och många av profilerna är uppskattade av eleverna. Tanken att erbjuda profiler
som är kopplade till varje arbetslag år god. Profilerna är enligt elever av varierande kvalitet
och likaså ser vi exempel på bristande elevengagemang. Det saknas elevens val i år 4-6.
Blockschemat fungerar olika i arbetslagen år 7-9, vilket får genomslag i hur stor del av undervisningen som blir ämnesövergripande. Vi uppfattar att det i de flesta fall är ganska få ämnen
som samarbetar i ett projekt och till största delen står de praktiskt-estetiska ämnena utanför.
Vi upplever att systemet med ”lugna veckor” och lediga dagar skapar en ryckighet i undervisningen, vilket också eleverna ger uttryck för.
Specialundervisningen bedömer vi fungerar väl på skolan. Det finns en stor vilja till utveckling bland skolans speciallärare och specialpedagoger. Redan i år 1 finns en screening som
22
20090329
bör göra det svårt att missa elever med svårigheter. Elever ges sedan många möjligheter till
stöd genom specialundervisning, studietid och många lärares tillgänglighet för extra undervisning.
I samverkansklassen finns två engagerade lärare som visar stort tålamod och eleverna erbjuds
möjlighet till integration.
Den individuella utvecklingsplanen har ett tydligt och enkelt upplägg men vi är tveksamma
till hur den hålls aktuell hos eleverna.
Det finns ett bra utbud av IT-utrustning men det finns en viss brist i underhållet som visar sig
i att många datorer inte fungerar.
Vi anser att det är positivt att skolan har kontakter med omvärlden genom samarbete med
universitet, forskningsstation och organisationen ”Global friends school”.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Ansvar och inflytande för barn/elever
Beskrivning
På Skuru skola finns klassråd, lagråd och elevstyrelse. I lagrådet ingår två valda representanter från varje klass (om intresserade elever finns). Lagrådet utser i sin tur två representanter
till elevstyrelsen som träffas samma tid en gång i månaden. I lagråd och elevstyrelse deltar
även pedagoger som stöd. En biträdande rektor är med på elevstyrelsemötena.
Elever berättar vid vårt möte med elevstyrelsen att det är ett lågt deltagarantal på deras möten.
En elev uttrycker att det är svårt att gå ifrån en lektion som alltid drabbas. Elevstyrelsen berättar att de har fått igenom fler böcker och ändrade öppettider i biblioteket, förbättrad mat,
låda för bestick, porslinstallrikar och glas. Eleverna har blivit lovade att vara med på anställningsintervjuer men det har ännu inte genomförts. Elevstyrelsen är inblandad i diskussioner
om förändring av idrottshall, mat och schema.
I ett lagråd i Röda huset (F-3) som leds av en fritidspedagogsitter eleverna runt ett runt bord
och ger många förslag till förbättringar. De ger förslag till nya aktiviteter på rasterna, och hur
de kan få med de elever i gemenskapen som inte har en kompis. Eleverna är inskolade i mötesteknik och visar stor respekt för varandra och fritidspedagogen.
Vi är med på fyra klassråd i år 7-9 och en samling i förskoleklassen. I förskoleklassen samtalar de om vad de vill att representanterna tar upp på lagrådet. På övriga klassråd (de kallas
mentorstid på Skuru skola) tas följande frågor upp: skolbal, klassresa, elevernas ansvar för
skoluppgifter, förberedelse för utvecklingssamtal (PODB8 material delas ut). Det är i samtliga
8
Projekt och omdömesdatabas
23
20090329
fall läraren som leder samtalet. Inte i något fall tas det upp frågor som är kopplade till lagråd
eller elevstyrelse. Elever i år 9 säger att de har stort inflytande på balens utformning och hur
klassresan ska organiseras.
Ett av skolans tre mål är att göra eleverna kontinuerligt medansvariga i lärprocessen.. På frågan om de får vara med och påverka undervisningens utformning svarar många elever att det
är stor variation beroende på lärare. De berättar att några lärare brukar diskutera planeringen
med dem. Vi ser inget exempel under vårt besök på att eleverna får vara med att planera
undervisningen. Några elever säger att de får vara med och påverka provens utformning men
flera säger att de inte får vara med. Det beror på vilken lärare de har säger många elever. Vi
ser dock lektioner där elever har stor frihet att välja ämnesområde inom ämnet. Vi ser elever
hämta information på Internet som de sedan arbetar med. Vi ser flera exempel på att läraren
ger eleverna mål för arbetsområdet men inget exempel på att eleverna är med och tar fram
dessa mål.
I en klass i år F-3 ser vi hur eleverna utvärderar veckoplaneringen och diskuterar vad som ska
stå i nästa veckas planering. I deras planeringsböcker finns den individuella utvecklingsplanen
inklistrad. Läraren uppmanar eleverna att titta på den innan de gör sin planering. Detta sätt att
arbeta möter vi inte i någon annan klass på skolan. Vi är med på en mentorstid där läraren på
ett respektfullt sätt betonar elevernas eget ansvar för att genomföra skoluppgifterna. Läraren
uppmanar eleverna att söka upp berörda lärare och komma överens om hur uppgifterna ska
slutföras. I ett ämne i år 9 ser vi att elever skriver upp veckans mål i sin kalender/loggbok.
Eleverna berättar också att i år 7-9 är det eleven som själv leder utvecklingssamtalet. Underlaget inför samtalet skriver läraren i form av PODB och eleven gör en självbedömning av
social utveckling.
Vi ser i förskoleklasserna att barnen får bygga leksaker/bilar med ett utvalt material och under
stor frihet. Det finns också undantag från detta när personalen detaljerat styr hur barnen ska
använda materialet.
I fritidshemmens verksamhet finns en stor möjlighet för eleverna att välja aktiviteter på eftermiddagarna. Detta sker på samma sätt som i förskolans ”Barnens val”. I samband med
mellanmålet beskrivs eftermiddagens 4-6 olika aktiviteter. Varje barn tillfrågas sedan om sitt
val. Vi ser att det finns en glädje och spänning inför att meddela sitt val. Exempel på aktiviteter är bingo, rörelselek (t.ex. bordtennis, höjdhopp, spökboll), spel och serier, utelek, spa,
ateljé, rekordboken. På anslag i fritidshemmens lokaler finns alla aktiviteterna beskrivna och
kopplade till läroplanens mål.
Fritidspedagogerna planerar på måndagen veckans olika aktiviteter som sedan genomförs
tillsammans med några lärare. Vi observerar ett antal aktiviteter och ser ett stort elevengagemang. I ett av rummen är det en elev som med stöd av fritidspedagogen leder aktiviteten origami. Eleven förklarar det som ”japansk papperskonst som uppkom ca 1605-1607 under Edo
perioden”. Flera elever är mycket positiva till fritidshemmet och några säger att ”fritids är det
bästa med skolan”.
I kundundersökningen 2008 kan vi läsa att föräldrar år 2, 5 och 8 är nöjda med sina mjöligheter att påverka skolans verksamhet. Skolledningen beskriver för oss att det finns en mycket
aktiv och engagerad föräldraförening som de regelbundet träffar. Klasserna har regelbundna
24
20090329
föräldramöten där det ibland informeras från t.ex. polisen. Vi hör exempel på att föräldrarna
på möten har diskuterat skolbal och skolresa. Lärarna rapporterar till klasserna vad föräldrarna
kommit fram till. Fritidshemmet har en nära kontakt med föräldrarna när de hämtar barnen på
eftermiddagen. På fritidshemmet har en person varje eftermiddag rollen som ”löpare”. Han/
hon skriver in vilken aktivitet barnet väljer och vem som hämtar barnet. ”Löparen” finns alltid
vid samma plats så att föräldrarna kan få besked om var de kan hitta sitt barn inför hämtning.
Bedömning i text
Inom detta område ser vi både mycket goda exempel och stora brister. Det finns en bit kvar
när det gäller målet att göra alla elever medansvariga i läroprocessen.
Fritidshemmet på Skuru skola ger eleverna en stor möjlighet till inflytande och ansvar över
sina aktiviteter. Organisationen med olika aktiviteter för eleverna att välja mellan varje eftermiddag är väl genomarbetad. Det finns dessutom en röd tråd till förskolans verksamhet. Genom sin organisation med ”löpare” skapar fritidshemmet en trygghet för föräldrarna vid
hämtning.
Elevernas möjlighet till att påverka undervisningens utformning varierar mycket. Det bästa
exemplet ser vi i de lägre åldrarna. Vi ser inte att detta arbetssätt, med elevernas egen planering och utvärdering, är rutin i alla klasser. Vårt intryck är att det till stor del beror på den
enskilde läraren om eleverna i de äldre åldrarna får vara med och påverka lektionernas innehåll och provens utformning. Det finns en bristande samsyn bland lärarna om detta.
Det finns en tydlig struktur för det formella inflytandet genom klassråd, lagråd och elevstyrelse. Vi ser dock ingen koppling i verkligheten mellan dessa olika råd. Elevernas intresse för
arbetet i elevstyrelsen beskriver de själva som lågt men de har lyckats få igenom flera förslag
som varit viktiga för dem. Vi anser att eleverna inte varit delaktiga i framtagandet av skolans
dokument t.ex. likabehandlingsplan, regler och mål.
Vi uppfattar att samverkan med föräldrar fungerar väl genom föräldraföreningen och föräldramöten. Vi ser att kundundersökningen ger stöd för denna uppfattning.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Bedömning och betyg
Beskrivning
Under vårt besök samtalar vi med många elever och samtliga säger de har kunskap om målen
för de olika arbetsområdena. Vi ser även att målen finns uppsatta i klassrummen i alla årskurser. På hemsidan finns kursplaner, bedömningsmatriser och betygskriterier tillgängliga.
25
20090329
De lärare vi talar med uppger att det även för de yngre eleverna är tydligt vilka mål som gäller
i de olika ämnena. Detta styrks av att vi ser många exempel på målbeskrivningar för de yngre
barnen uppsatta i deras klassrum.
Skolan använder PODB (Projekt och omdömes databas) som verktyg för att ge elever och
föräldrar skriftligt omdöme inför utvecklingssamtal. I PODB finns ett antal förmågor (kommunikativ, analytisk, reflektiv, strukturell och ämnesspecifik) beskrivna. Med hjälp av dessa
beskrivs elevens kunskap och utveckling i respektive ämne. Beskrivningen är kopplad till
respektive ämnes bedömningsmatriser. Detta är sedan utgångspunkten för den individuella
utvecklingsplanen (IUP). Några elever uttrycker att de inte förstår vad som står i PODB. De
vet t.ex. inte vad ”analytisk förmåga” betyder. De säger att de bara jämför sina ”pluppar”.
Betygskriterier presenteras för eleverna inför varje arbetsområde både muntligt och skriftligt.
Föräldrar och elever kan sedan via skolans hemsida få tillgång till alla planeringar och betygskriterier. De elever vi pratar med har en god kännedom om betygskriterierna.
Vi ser under vårt besök några olika exempel på hur kunskaper följs upp i år 7-9. Ett prov är
utformat med frågor som eleverna svarar i essäform. Det anges tydligt vilka frågor som är
MVG-frågor. Vid ett annat tillfälle har eleverna just lämnat in en hemskrivning. Andra elever
berättar om häften de skrivit och lämnat in. Några elever säger att det ofta anges på proven
vilka frågor som är på G- respektive VG-, MVG-nivå och att de mycket sällan har muntliga
prov.
Lärarna träffas i ämneskonferenser varje vecka. De gör ibland gemensamma prov och rättar
varandras elevsvar. Ingen lärare får rätta sina egna elevers nationella prov. Lärarna berättar att
de under hösten har auskulterat hos varandra. Speciallärarna på skolor i närområdet träffas
regelbundet. I kommunen finns ämnesnätverk som träffas en gång per läsår. I matematik pågår just nu ett tätare samarbete. Bedömningsmatriserna har tagits fram gemensamt i kommunen.
Bedömning i text
Det finns en stor medvetenhet hos eleverna när det gäller mål och betygskriterier. Dessa är
också enkla att hitta på hemsidan för föräldrar. Även bland de yngre eleverna arbetar lärarna
på ett sätt som gör att eleverna vet vad som krävs av dem.
I PODB:n finns mycket information om elevernas utveckling som kan vara till stor hjälp för
föräldrar och elever. Vi upplever dock att elever inte läser och/eller förstår vad de olika
förmågorna innebär i PODB:n utan bara koncentrerar sig på graderingen med ”pluppar”.
Vi upplever en viss variation när det gäller uppföljning av elevernas kunskaper. Det finns en
tydlighet för eleverna kring vad som krävs för de olika betygsstegen på proven.
Den bedömning av lärare som eleverna år 7-9 gör varje år kan ge skolan ytterligare en möjlighet att identifiera förbättringsområden men den uppfattas också som obehaglig av en del
lärare.
26
20090329
På skolan har lärarna många möjligheter att skapa en likvärdig bedömning. Genom de kommungemensamma bedömningsmatriserna finns en grund för likvärdig bedömning i kommunen. Det behöver dock hållas vid liv genom regelbundna möten.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
1 1,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
Styrning och ledning
Beskrivning
Skolans ledningsgrupp består av rektor, två biträdande rektorer, sex arbetslagsledare med vardera 20 % och en arbetslagsledare för förskolan som har 70 % avsatt för detta uppdrag.
Skolledningen uttrycker att de har ett ”modernt ledarskap”. Det har efter flera års tankar och
utbildning lett fram till en uppdelning som utgår från ansvarsområden i stället för ansvar för
olika stadier. Detta innebär att en biträdande rektor har huvudansvar för det pedagogiska arbetet och den andra för det sociala arbetet från förskola till år 9. Rektor har huvudansvar för
helheten och det administrativa arbetet. Syftet med denna uppdelning är att skapa en röd tråd
från förskolan till år 9. Det varierar år från år vem av de tre skolledarna personalen har
medarbetarsamtal med.
Flera personer utrycker en uppskattning för denna variant av delat ledarskapet, eftersom det
skapat en tydlighet i vem de ska vända sig till i olika frågor.
Arbetslagsledarna har en chefsroll. De ansvarar för att inom arbetslaget bl.a. tillsätta vikarier
första sjukdagen, planera ämnesövergripande arbete, driva utvecklingen, delta i rekryteringen
av personal.
Arbetslagsledarna leder lagmötet varje vecka och har tid för gemensamma möten fem timmar
varje fredag. Hur tiden används varierar, år 7-9 träffas varje gång och ibland träffas alla. En
gång i månaden träffas hela ledningsgruppen, d.v.s. arbetslagsledarna och skolledningen.
Några personer uttrycker en viss besvikelse över att beslut inte genomförs eftersom det är
oklart vem som är ansvarig.
I år finns tre mål som genomsyrar hela verksamheten. De är uppsatta väl synliga i klassrummen.
 ”Skuru skola ska ha en gemensam kunskapssyn som präglar lärarnas arbete med elevernas lärande.
 Skuru skola ska arbeta aktivt med att kontinuerligt göra eleverna medansvariga i läroprocessen.
 På Skuru skola ska förhållandet mellan skolledning, personal, föräldrar och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt.”
27
20090329
Det första målet utvärderas genom djupintervjuer med eleverna. De övriga bryts ner och
konkretiseras genom procentsatser och utvärderas genom enkäter. I medarbetarsamtalen får
personalen redogöra för hur de arbetar för att uppnå dessa mål.
Den biträdande rektor som ansvarar för det pedagogiska arbetet har tillsammans med representanter från förskolan, förskoleklass och varje stadium tagit fram handlingsplaner för läsutveckling, matematik och elever i behov av särskilt stöd. Det finns även arbetsgrupper för engelska, IT-utveckling och livskunskap.
Vi hör under vårt besök om många utvecklingsarbeten som pågår. Det finns personal som
uttrycker att det ibland kan bli mycket som händer på en gång och det blir svårt att hinna
”landa” och omsätta sina nya kunskaper i verksamheten.
Utvärdering sker regelbundet genom kvalitetsredovisning, enkäter, djupintervjuer och Qualiscertifiering9. Varje höst utvärderar eleverna i år 7-9 lärarnas arbete, sex ämnen varje årskurs.
Utifrån det som kommer fram i utvärderingarna tas nya förbättringsområden fram och förändringar görs t.ex. ändringar i schemat, införandet av husmöten, övergång förskola och skola.
Skuru skola satsar stora resurser på kompetensutveckling ca 9000kr/person och år. Detta används bl.a. till att åka utomlands vartannat år, fem dagar, för gemensam kompetensutveckling
med hela personalgruppen. All personal ska under tre terminer utbildas i SET (Social och
Emotionell Träning) för att kunna arbeta med ämnet livskunskap. Läromedlet Pilen används
idag i år 4-6 i Svenska men användningen kommer att utökas, vilket kommer leda till utbildning av fler lärare. All kompetensutveckling är knuten till årets mål. Förutom detta finns individuell kompetensutveckling. Personal berättar att på gemensamma studiedagar har de fått
beskriva sitt arbetssätt och sina metoder för andra personalgrupper. Skolledningen har regelbunden kompetensutveckling som anordnas av Nacka kommun.
De flesta barnen i förskolans 5-årsgrupp väljer att fortsätta i Skuru skola. Det finns en tydlig
vilja att öka samarbetet mellan förskolan och Röda huset t.ex. genom att lägga kvällsmöten
samtidigt och träffas en eftermiddag i månanden.
Det finns även olika aktiviteter för att göra övergången smidig:
 Femåringarna äter i skolans matsal från och med maj.
 Talpedagogen besöker förskolan för att lyssna till femåringarna inför förskoleklassen.
 Förskolan och arbetslaget Röda huset har tillsammans midsommarfirande och julgransplundring.
 Personalen från förskoleklassen besöker under maj förskolorna för att lära känna de blivande sexåringarna.
Treorna som tillhör arbetslaget Röda huset är fysiskt placerade i Gula huset. Sexorna som
tillhör Gula huset är fysisk placerade i Stora huset för att underlätta övergångarna. Både
elever och personal säger att detta fungerar bra. I år 4 tillkommer en klass från en annan skola
och i år 7 tillkommer ca 120 elever från andra skolor. Elevhälsoteamet besöker avlämnande
skolor inför år 7. Biträdande rektor sätter samman de nya klasserna i år 4 och år 7. Sammansättningen görs utifrån profilval och genusperspektiv. Överlämningskonferenser genomförs.
9
Qualis är en certifieringsmodell för kvalitetssäkring som genomförs genom extern granskning vart tredje år.
28
20090329
Förskolan använder portfoliometodik och ett utvalt material överlämnas till förskoleklassen.
Där använder personalen inte portfolion. Vi förstår under besöket att det pågår en diskussion
om användningen av portfolio i skolan.
Studie- och yrkesvägledaren ansvarar för att skriftliga omdömen skrivs i början av vårterminen för de elever i år 9 som riskerar att inte få betyg i något eller några ämnen. Dessa omdömen överlämnas sedan till gymnasieskolan.
Bedömning i text
Vi anser att rektor har en tydlig vision och det finns en genomtänkt strategi för att skapa en
röd tråd från förskolan till år 9 och göra skolan mer effektiv. Fördelningen av rektorsansvar
utifrån något annat än årskurser är spännande och uppskattas av många.
Vi upplever att arbetslagsledarna har en omfattande arbetsbeskrivning. De visar ett stort engagemang. Genom att de får kunskap om skolledningens tankar och idéer fyller de en viktig
uppgift som länk till övrig personal. Deras roll som ”mellanchefer” är dock svår och otydlig.
Det är betydelsefullt för samarbetet förskola till år 9 att alla lagledare har möjlighet att träffas
varje vecka.
Ledningen driver många utvecklingsarbeten och det finns en risk att inte all personal klarar att
hålla jämna steg när det ena projektet avlöser det andra.
Det behöver skapas en större tydlighet när det gäller vem som ska ansvara för genomförandet
av beslut i ledningsgruppen.
Skolledningen söker medvetet efter olika sätt att utvärdera verksamheten. Detta gör att verksamheten utvärderas kontinuerligt och det leder till förbättringar för elever och personal.
Det satsas mycket på kompetensutveckling utifrån skolans mål för hela personalstyrkan. Genom de gemensamma resorna som genomförs vartannat år där all personal inkluderas skapas
en sammanhållning i personalgruppen. Vi märker av denna sammanhållning. Den sammanhängande tiden ger personalen goda möjligheter till utvecklingsarbete.
Samverkan över hela skolan är stor och väl genomtänkt. Det märks en stor vilja till utveckling
av samarbetet förskola till år 9. Övergångarna är väl organiserade.
Bedömning enligt skala
Ej tillfredsställande
1 1,0
Tillfredsställande
God kvalitet
2,0
3 3,0
Mycket god kvalitet
4,0
x
29
20090329
Jämförelse med tidigare observation
Förbättringsområden
i tidigare rapport (2002):
Arbetslagens organisation
Ämnesövergripande arbetssätt
Elevinflytande
Portfolio - reflektioner
Nuläge:
Arbetslagen år 7-9 så långt det är möjligt
renodlade och samlade i egna arbetsrum.
Det finns idag många inslag av ämnesövergripande arbetssätt men det behöver utvecklas ytterligare.
Förbättringsområdet kvarstår.
Portfolio används bara sporadiskt. Beslut om
användning behövs.
Starka sidor

Förhållningssättet lärare – elever
Normer och värden sid 15

Samarbete från förskolan till år 9
Utveckling och lärande sid 17, 18
Ansvar och inflytande för barn/elever sid 24
Styrning och ledning sid 27-28

Fritidshemmets verksamhet
Utveckling och lärande sid 19
Ansvar och inflytande för barn/elever sid 24

Elevaktivt arbetssätt
Utveckling och lärande sid 19

Stråkprofilen år 1-3
Utveckling och lärande sid 18

Specialundervisningen med regelbunden screening
Utveckling och lärande sid 20-21

Elevernas kännedom om mål och kriterier
Bedömning och betyg sid 25-26

Skolledningens ansvarsfördelning utifrån funktion
Styrning och ledning sid 27

Omfattande och inkluderande kompetensutveckling
Styrning och ledning sid 28

Regelbundna, varierande och omfattande utvärderingar
Styrning och ledning sid 28
30
20090329
Förbättringsområden

Det förebyggande arbetet mot mobbning kopplat till livskunskap och rastvakter år
7-9
Normer och värden sid 15-16

Att likabehandlingsplanen förankras bland elever och personal, att den kopplas till
fritidshemmets verksamhet och att de olika diskrimineringsgrunderna finns med.
Normer och värden 16

Det ämnesövergripande arbetet
Utveckling och lärande/kunskaper sid 19

Elevstyrelsens arbete och koppling till lagråd och klassråd
Ansvar och inflytande för barn/elever sid 23

Elevernas inflytande och ansvar för det egna lärandet
Ansvar och inflytande för barn/elever sid 24

Användningen av och elevernas förståelse av PODB
Bedömning och betyg sid 26
Sammanfattande slutsats om enheten
Skuru skola är en skola med ett öppet klimat och väl sammanhållen personalgrupp. Elever
och vuxna har ett väl fungerande samspel. Undervisningen är till största delen av hög kvalitet
och varierad. Det finns många möjligheter till stöd för elever i med särskilda behov. Genom
skolledningens mycket medvetna arbete har det skapats en röd tråd från förskoleklass till år 9.
Skolledningen har en tydlig strategi för hur skolan ska drivas och utvecklas. Skolan har goda
förutsättningar att utveckla sitt arbete med elevinflytande och det förebyggande arbetet mot
mobbning. Fritidsverksamheten är ett föredöme genom deras sätt att organisera verksamheten.
Skolans personal har stora möjligheter till kompetensutveckling.
31
20090329
Hela enheten
Sammanfattande slutsats om enheten som helhet
Skuru förskola och skola präglas av förtroende och ömsesidig respekt samt en väl sammanhållen personalgrupp. Skolledningen har en mycket medveten strategi och genom den har det
skapats en röd tråd och gemensam kunskapssyn från förskola till år 9. Barn/elever får möjlighet till ett varierat lärande. Hela enheten kännetecknas av ett väl fungerande samspel mellan
vuxna och barn/elever. Enheten har en omfattande kompetensutveckling som inkluderar all
personal.
32
20090329
Referenser
1994 års läroplan, Lpo 94, för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
1998 års läroplan, Lpfö98, för förskolan
Observationsrapport Skuru förskola Mariehäll 040326
Observationsrapport Skuru skola 15/4-19/4 2002
Pilens kundenkät våren 2008
Våga Visa metodboken 2.0
Dokument från Skuru skola:
Arbetsbeskrivningar för förskollärare, barnskötare, avdelningsansvariga, pedagoggruppen
Arbetslagsdeklaration Skuru förskola, hösten 2008
Bedömningsmatriser
Betygskriterier
Centrala mindre undervisningsgrupper i Nacka kommun 2007
Föräldrarådsprotokoll förskolan 080122
Handlingsplan för läsutveckling Skuru skola och förskola, december 2007
Handlingsplan för matematik på Skuru skola och förskola, januari 2008
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd, januari 2009
IUP, tre stycken år 8
IUP blankett för förskolan
Kvalitetsredovisning år 2007 och 2008 för Skuru skola
Kvalitetsredovisning år 2008 förskolan
Likabehandlingsplanen Skuru skola, hösten 2008
Lokala kursplaner
Mindre stress och bättre helhetssyn med ny schemastruktur, www.skuru.nacka.se/pedagogik
Profiler, www.skuru.nacka.se/pedagogik
Proofenkät: Arbetssätt och lärarroll i ämnet svenska/svenska som andra språk
Protokoll från arbetslagsmöten lag C
På genusäventyr, Eva Helén, Magdalena T Granholm, Natur & Kultur 2007
Qualiscertifiering av Skuru skola november 2007
Resultatredovisning för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola vårterminen 2008, Nacka kommun
Schema förskola och skola
Skriftliga omdömen år 3
Skurus skolas handlingsplan för kvalitetssäkringen 2008-2009
Skuru skolas lilla trivselbok
Skurus pedagogik, www.skuru.nacka.se/pedagogik
Sörgårdens Månadsbrev 090203
Trygg och säker barnomsorg, Nacka Kommun
Utbildningsinspektion i Skuru skola, förskoleklass och årskurs 1-9, 2006, Skolverket
Årets mål Skuru skola 2008/2009 , www.skuru.nacka.se/pedagogik
Åtgärdsprogram år 7-9
Muntliga referenser:
Fyra barnskötare, bibliotekarie, två biträdande rektorer, ca 35 elever, elevstyrelsen, sex fritidspedagoger, två
föräldrar, åtta förskollärare, intendent, informatör, kurator, sju lagledare, ca 30 lärare, rektor, skolassistent, skolvärdinna, tre speciallärare och studie- och yrkesvägledare.
33
20090329