Utmanande beteenden – utmanande verksamheter

Utmanande beteenden – utmanande verksamheter – dokumentation från seminariedag
den 8 oktober 2014 i Göteborg.
Onsdagen den 8 oktober arrangerade GR en seminariedag på temat utmanande beteenden –
utmanade verksamheter. Ca 80 personer samlades för att lära sig mer på temat utmanande
beteenden-utmanade verksamheter. Medverkande var Petra Björne, fil. dr i kognitionsvetenskap och
verksam vid FoU i Malmö, Emma Sällberg och Joakim Cronmalm som är sektionschefer inom daglig
verksamhet i Malmö stad, samt Lotta Lindholm, socionom som arbetar som utvecklingsledare vid
Social resursförvaltning i Göteborg.
Deltagarna var framför allt chefer inom verksamhetsområdena IFO och funktionshinder, men även
flera stöd- och habiliteringspedagoger deltog i seminariedagen.
Syftet med dagen var att ge mer kunskap om hur vi kan ge ett bra stöd till personer med en
utvecklingsstörning eller en diagnos inom autismspektrum, vars beteende ibland upplevs som
utmanande i verksamheterna. Hur kan man organisera verksamheten för att den ska fungera så bra
som möjligt för både brukare och personal? Föreläsarna talade också om vikten av att välja rätt
metoder och utbildningar samt att utforma den fysiska miljön på ett bra sätt.
Dagen tog sin utgångspunkt i forskningsöversikten Utmanande beteenden – utmanade verksamheter
som Petra Björne varit ansvarig för. Petra föreläste tillsammans med sina kollegor från Malmö stad,
vilket gjorde att det teoretiska perspektivet kompletterades med praktiska erfarenheter från
verksamhet och reflektioner.
Deltagarna fick börja med att i grupp diskutera vilka slags beteenden man stött på i sin verksamhet
som man upplevt som utmanande. Resultatet fanns sedan med under dagen som en grund för Petra,
Emma och Joakim att referera och relatera till.
Petra gick kort igenom vilka lagar, regler och konventioner som styr verksamheter inom LSS. Hon
fortsatte sedan med att tala om att utgångspunkten alltid ska vara att beskriva beteendet utifrån
kunskap om funktionsnedsättning och faktorer som kan utlösa och upprätthålla beteendet.
Beskrivningen ska sedan kunna leda till en lösning och inte bevisa att det är omöjligt att hitta en
lösning.
Petra ville vända på perspektivet och göra deltagarna medvetna om att bekymret kanske inte alltid är
beteendet i sig utan att verksamheten upplever det som utmanande och inte kan hantera det. Att
ställa sig frågan för vem är det ett bekymmer, och om det är det även för brukaren fundera vidare på
vad beteendet egentligen är ett symptom på. En del av det som många gånger upplevs som våld, hot
eller annat utmanande beteende är egentligen ett slags kommunikation från brukarens sida och en
reaktion på frustration över att inte känna sig förstådd eller kunna uttrycka sig på annat sätt. Hon
pratade vidare om kvalitet och gott ledarskap i verksamheten och att hela tiden kommunicera
organisationens värderingar, och pekade på vikten av att direktarbetande personal har kunskap om
funktionsnedsättning, författningar och metoder. Vidare menas att man måste komma bort från
akutlösning till strategi och att arbeta med handlingsplaner som ger struktur och möjlighet att
förebygga och göra en analys.
Ett viktigt tema under dagen var även stress och belastning som utlösande faktor av beteenden som
upplevs som utmanande. En hög grundstress och belastning gör ofta att människor reagerar med
starkare emotioner och olika slags beteenden som dämpar oro och ångest. Om man jobbar med att
hålla nere grundstressen hos brukare och klienter så ökar möjligheten att undvika utmanande och
orosdämpande beteenden. Man talar också om affektiv smitta, om vikten av att själv hålla sig lugn
och inte överföra sin egen stress på brukaren. Lotta Lindholm menar att många av de beteenden som
vi upplever som utmanande är vanliga hanteringsstrategier. Hennes erfarenhet är också att
utmanade beteende är allmängiltigt och liknande oberoende av målgrupp. Även Emma och Joakim
använder sig ofta av en stressbarometer i arbetet med sina brukare.
Under eftermiddagen arbetade deltagarna i grupper med fallbeskrivningar utifrån vilka man sedan
skulle skriva en handlingsplan. Efter det gick man vidare till att tala om vilken organisation och
struktur som behövs för att kunna genomföra arbetet med brukaren på det sätt handlingsplanen
beskriver. Detta gav tillfälle till diskussion och reflektion hos deltagarna.