Exempel 14, sid 5. Utanförskap Abstract Utanförskap is a politically charged concept recently introduced by the Swedish government and one of the main keywords in the political debate. It has been used by the present government as one of the most common concepts concerning employment policy since the election campaign 2006 and onwards. The concept bears a highly political significance in which the broad official meaning is to stand outside the labour market, which covers both people living on welfare payments, who are unemployed as well as home sick for a short time. It has been only vaguely defined. Utanförskap is related to the term social exclusion but a translation to English would rather be “to stand outside society”. This study focuses at the people affected, their definition of the concept and how they experience utanförskap as well as the privilege of some people to have priority to interpret who is in utanförskap and how that influences utanförskap for the affected. I will use Robert Chambers theory about “professionals” and “average people”, “uppers” and downers”, take his theory from its territory and apply it on the Swedish society to do so. Robert Chambers approach is that the world is divided into center and periphery acting where “professionals” dominate the “average people” on the basis of their norms and how they experience the reality. The “professionals or “uppers” in this study represents those in power in the Swedish society and the “average people” or “downers” represents the group of Somalis in Sweden ascribed as utanför. The aim of this study is to see if there are different ways of experiencing utanförskap than the politically, or “professionally” constructed and to what extent being seen as in utanförskap have impact on the experience of utanförskap as well as how distinct groups in society discern one another. The questions I intend to answer are: Who have the priority to decide who is in utanförskap, and how does that influence utanförskap itself? What does utanförskap mean to distinct groups of society? 1 Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................................. 1 Teori......................................................................................................................................................... 2 Begreppet Utanförskap ....................................................................................................................... 2 Social kategorisering ........................................................................................................................... 3 Företräde att tolka .............................................................................................................................. 3 Syfte och frågeställningar ........................................................................................................................ 5 Metod ...................................................................................................................................................... 6 Urval .................................................................................................................................................... 6 Tillvägagångssätt ................................................................................................................................. 6 Metoddiskussion ................................................................................................................................. 7 Diskussion och slutsats ............................................................................................................................ 8 Referenslista ............................................................................................................................................ 9 0 Inledning ”Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.”( Reinfeldt, 2012) Från början ville jag undersöka huruvida arbetarklassen i Sverige har blivit rasifierad. Under själva förstadiet till hur jag skulle gå tillväga med denna fråga visade sig ett specifikt begrepp väldigt påtagligt vara i behov av att definieras och problematiseras; utanförskap. Utanförskap är ett relativt nytt politiskt begrepp och den officiella definitionen i den politiska debatten är i stora drag en människa i arbetslöshet. En vanlig förklaring till att den borgerliga alliansen vann valet 2006 är att arbetslöshetsproblemet och lösningen på det inte formulerades tillräckligt tydligt av socialdemokraterna. Fredrik Reinfeldts retorik i denna fråga tycktes tydligare se till arbetslösas och andra utsatta gruppers intressen. Nyckelorden var utanförskap i samhället och motsatsen, inkluderande samhälle vilket betyder att ingen eller färre hamnar i utanförskap (Malmgren, 2006). Man kan ha olika åsikter om Fredrik Reinfeldts uttalande angående massarbetslöshetens frånvaro i Sverige beroende på hur man tolkar hans ord. Eftersom begreppet utanförskap används så flitigt i den politiska debatten och i dagspressen så anser jag det vara viktigt att undersöka om och i så fall hur definitionen av det skiljer sig åt beroende på vem som definierar det, dvs. mellan olika grupper och samhällsklasser. För att kunna urskilja vad det betyder för individen att vara i utanförskap och huruvida man kan hävda att någon specifik position i samhället är ett sådant och i så fall vilken definition, om någon, som är universell för begreppet, ska jag titta på om det existerar gemensamma uppfattningar eller inte om utanförskapet i olika sammanhang. Jag ska alltså låta de berörda själva få ge sin syn på var de befinner sig i förhållande till att vara inkluderad och låta dem definiera sin känsla av utanförskap, om och till vilken grad någon sådan existerar. 1 Teori Begreppet Utanförskap Utanförskap betyder enligt nationalencyklopedin; det att stå utanför en viss gemenskap i hem, arbets, kultur eller samhällsliv, mellan medlemmar av ett land, folk etc. Synonymt med utanförskap i nationalencyklopedin är alienation, ensamhet, främlingskap. Begreppet finns inte att finna Svenska akademiens ordbok, vilket är ett etymologiskt uppslagsverk över det Svenska språket, men gör så i Svenska akademiens ordlista, dock utan betydelse. Social exkludering är ett annat begrepp som är besläktat med utanförskap; att vara utestängd från rådande sociala system och dess rättigheter och privilegier, främst på grund av fattigdom eller att man tillhör en minoritet i samhället (Oxford Dictionaries). Skillnaden mellan begreppen kan tyckas ligga i ett mer aktivt handlande i att utestänga en person eller grupp i det senare. Enligt europeisk forskning dominerar två dimensioner begreppet social exkludering. Det ena är ekonomisk fattigdom. Det andra är bristande anknytning till arbetsmarknaden (Nilsson, 2011). Arbetsmarknadsanknytning är således en av de mest centrala aspekterna när man talar om social exkludering och dess olika definitioner. Arbete ses som den viktigaste inkörsporten till delaktighet i samhället. Forskning i detta sammanhang visar att individens känsla av utanförskap och tid i arbetslöshet är kopplade till varandra, arbetslöshet och tid interaktion med varandra försämrar känslan av sammanhang och förstärker känslan av utanförskap (ibid). Att man inte talar om social exkludering i den politiska debatten kan tyckas indikera att man endera inte vill benämna den samhälleliga utsatthet som finns bland vissa grupper som en konsekvens av aktivt utestängande strukturer utan snarare som att dessa har hamnat utanför, eller att man syftar på ett vidare utanförskap. Innebörden är oklar. Begreppet utanförskap lanserades likväl av den borgerliga alliansen inför valet år 2006 som ett arbetsmarknadspolitiskt begrepp. Folkpartiets första utgåva av Utanförskapets karta presenterades dock redan 2004 för att visa på utanförskapets omfattning i Sverige (Folkpartiet Liberalerna, 2004). Ett år senare publicerar folkpartiet sitt första bryt utanförskapet, ett integrationsprogram med 25 punkter för ändamålet (Folkpartiet Liberalerna, 2005). Att bryta utanförskapet kom alltsedan dess att prägla den politiska debatten och, som nämnts innan, att ses som en anledning till att alliansen vann valet 2006. Att minska utanförskapet blev det huvudsakliga sysselsättningspolitiska målet. Regeringen valde också att använda begreppet utanförskap som målvariabel i redovisningen till Riksdagen och på grund av detta har Riksrevisionen granskat om utanförskap som begrepp, då de anser det kan vara problematiskt att mäta om det uppnås eller inte under en viss tid, är lämpligt som målvariabel (Riksrevisionen2008:26). I analysen framgår det att Regeringen inte etablerat någon entydig definition av begreppet utanförskap. Den indikator på utanförskapet man oftast använder är antalet individer som av vissa ersättningssystem får sin försörjning. De ersättningsystem man räknar in är, förutom ålderspensionen, de fem största trygghetssystemen, alltså; ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning och arbetslöshet. Dessa räknas sedan om så att exempelvis tolv personer som varit sjukskrivna i en månad blir en helårsekvivalent, vilket innebär att korttidssjukskrivna ingår i den grupp som är i utanförskap(ibid). 2 Social kategorisering År 1997 kom invandrarpolitiken att ersättas med en ny benämning; integrationspolitik. Dess mål och riktlinjer är lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Samhällets mångfald skulle ligga till grund för den samhälleliga gemenskapen vilken skulle komma att utvecklas ur ömsesidig tolerans och respekt. Den myndighet som upprättades för att förverkliga dessa mål var integrationsverket. I propositionen kan man läsa att människor inte skall påtvingas svenskhet men att det på individnivå är nödvändigt att anpassa sig till det svenska. I en rapport från Integrationspolitiska maktutredningen kan man dock läsa att invandrare som term i realiteten är en befolkningskategori som utifrån föreställningar om etnicitet och kultur antas skilja sig påtagligt från majoritetsbefolkningen, etniska svenskar (SOU 2004:48). Vidare kan man läsa att beteckningarna invandrare och flyktingar i den offentliga politikens beslutsunderlag, massmedial rapportering samt offentlig debatt i första hand förknippas med olika slags problem och att de i samtliga lokalsamhällen beskrivs som stereotyper för hot och belastning för majoritetssamhället, vilket visar på kategoriseringars makt över våra tankar(ibid). Håkan Thörn menar i sin bok Globaliseringens kulturer(2004) att andrafieringen av kulturer bortom den västerländska kultursfären är en förutsättning för den senare att upprätthålla föreställningen om den västerländska kulturen som normen för det mänskliga. Särskilt muslimer och således muslimska migranter tycks vara utsatta för en negativ mediabild inom ramen för postkolonial teori, där de förknippas med krig, kriminalitet, kvinnoförtryck etc. och på så vis formar vårt sätt att se på invandrare och andra delar av världen (Sjödin, 2011). Såväl kategoriseringar och gränsdragningar som de ideer som ligger till grund för dikotomierna Vi och Dom kan påverka ramarna för såväl den politiska debatten som det politiska beslutsfattandet för avsevärd tid, kan så bidra till att upprätthålla en hierarkisk samhällsordning och göra den legitim, samt befästa ett synsätt genomsyrat av diskriminering och stigmatisering (SOU2004:48). Detta står att läsa i statens offentliga utredningar (SOU 2004:48 s.24): ”De sociala kategoriseringarna och stereotyperna kan begränsa vad som är möjligt att tänka, säga och göra i utredningar och i forskning, vilket ytterligare understryks av tolkningsföreträdet, makten att definiera vad som utgör relevanta kunskaper och egenskaper i samhället”. Företräde att tolka Roger Anderssons analys av 1990-talets etniska och socioekonomiska segregation ledde till en del viktiga slutsatser. Överlag så ökar segregationen under 1990-talet och den trenden har hållit i sig sedan dess (Andersson 2000). Samtidigt som boendesegregationen och den ekonomiska segregationen överlappar varandra finns det i boendesegregationen en tydlig etnisk karaktär vilken rymmer en etnisk hierarki. Vidare menar Andersson att Socioekonomisk fattiga människor har ett mindre politiskt engagemang, som exempel att de är mindre benägna att delta i allmänna val(ibid). Att utifrån detta anse människor i socioekonomiskt fattiga områden vara i politiskt utanförskap kan tänkas vara lite väl snävt och hastigt om vi, samtidigt som vi har i åtanke att dessa områden ofta visar ett motstånd genom demonstrationer och upplopp, drar en parallell till Robert Chambers. Chambers menar att professionella skapar och upprätthåller sina egna verkligheter i vilka särskilda ideer, värderingar, metoder och uppföranden accepteras (Chambers 2000). De har gemensamma preferenser; fysiska, finansiella, sociala, psykologiska. Tre karaktärsdrag skiljer professionella 3 från andra människor (1) utökad utbildning, sent ansvarstagande och fördröjd insyn i den verkliga världen, för att senare (2) förtjäna sitt uppehälle bland likar med samma värderingar, och (3) att i resten av livet ha ambition att göra bra ifrån sig, bra betyg, höja sin status inom sitt område, sin profession eller organisation. De professionella är isolerade från dem de kontrollerar. De har ingen direkt kontakt med de individer, familjer och samhällen de analyserar, likväl har de makten att smida planer för och vara experter på andra vilket manifesteras i ordinationer till dessa. Vidare menar Chambers att utöver den fysiska verkligheten där saker mm. befinner sig så finns en personlig verklighet som avgör hur man tolkar, förutom den fysiska verkligheten, människor och relationer etc. På grund av att hur man uppfattar något alltid är selektivt och subjektivt, baserat utifrån vad man är i kontakt med, hur man är van att tänka om något eller hur man väljer att uppfatta något så består världen av flera olika personliga verkligheter där den som avgör hur man uppfattar och tolkar andra människor är en personlig social verklighet(ibid). Det finns en hierarki i vem som har tolkningsföreträde över vem. De som har en överordnad maktposition kallar Chambers ”uppers” vilka förnekar och försöker överföra sin verklighet på dess motsatts, ”downers”. I differentieringen av olika kategorier där man kan urskilja ”uppers” dominans över ”downers kan man applicera nästan alla på frågan om utanförskapets, enligt den officiella definitionen, vara eller inte vara i upplevelsen hos dem det berör. Dessa kategorier är: Biologisk (etnicitet), Socialt arv (över/underklass), hierarki (position i den politiska hierarkin), personlig (fysiska karaktärsdrag, uppförande), yrkesmässig (vilken status man har genom sitt yrke). Centraliseringen av de som sitter på makten, det långa avståndet mellan ”uppers och ”downers”, menar Chambers, skapar illusioner hos de som är högt upp i hierarkin om de som är långt ner och deras verklighet. Utifrån detta kan vi anta att känslan av att vara i utanförskap inte är densamma för vitt skilda grupper i samhället. Vi kan också anta att de som enligt Anderssons(2000) analys befinner sig i ett politiskt utanförskap kanske istället är politiskt delaktiga i högsta grad, med reservationen att de gör något, exempelvis motstånd eller demonstrerar. De som inte lever i fattigdom eller utanförskap eller på samhällets botten kan inte tala för de som gör det. 4 Syfte och frågeställningar Vi kan slå fast att det utifrån regeringens oklara definition av begreppet är svårt att fastställa vilka som befinner sig i utanförskap, och i så fall till vilken grad, då det inte finns någon tydlig avgränsning för problemet och därför utrymme för att tolka kring det. Regeringen lämnar också art- och gradskillnader därhän, liksom olika resursdimensioner såsom bostad, vänner, hälsa etc. där arbete endast utgör en dimension. Om arbetslöshet är normen, vad är då utanförskapet? Syftet med denna studie är således att undersöka om upplevelsen och definitionen av utanförskap skiljer sig åt mellan skilda grupper i samhället. För att precisera syftet har jag valt att söka svar på två frågeställningar; *Vem har företräde att bestämma vem som är i utanförskap och hur påverkar det utanförskapet? *Vad betyder utanförskap för olika grupper i samhället? 5 Metod För att besvara mina frågeställningar har jag valt att göra en kvalitativ undersökning. Det som skiljer en kvalitativ utgångspunkt från en kvantitativ är att det i den senare finns en strävan att det insamlade data ska kunna generaliseras till en specifik population, medan det i kvalitativ forskning handlar om att försöka förstå åsikter, värderingar och beteenden utifrån respondenternas kontext(Bryman2002) Urval I min studie har jag valt att undersöka hur somalier i exil i Sverige upplever utanförskap i förhållande till regeringens officiella definition. Detta på grund av att de är en stor grupp som förväntas öka och som anses vara de mest svårintegrerade, samt att arbetslösheten bland somalier är väldigt hög(Bornhäll, Westerberg 2009). Mängden respondenter kommer att bero på vilka förutsättningar jag har att utgå ifrån men jag har tänkt mig att utföra intervjuerna i en specifik kontext för att lättare ha möjlighet att urskilja dolda nyanser och informella strukturer, exempelvis i Borlänge där antalet somalier är stort. Invandrare som grupp skulle bli för svårdefinierat och svårt att dra några som helst slutsatser ur, varför jag avgränsar mig till en grupp invandrare. Det finns mycket lite samhällsvetenskaplig forskning utifrån denna grupps inifrånperspektiv, hur somalierna själva hanterar och ser på sitt utanförskap. En annan anledning till att jag valt just somalier är det stora avståndet mellan Somalier och de som myntat begreppet, politikerna eller de professionella, av vilka bland andra somalierna tillskrivs utanförskapet. Jag hade kunnat välja en annan grupp, exempelvis korttidssjukskrivna svenskar, vilket skulle vara intressant endast i relation till exempelvis korttidssjukskrivna somalier, då hade jag troligtvis fått olika svar som jag sedan kunnat dra vissa slutsatser från. Huruvida dessa två grupper skulle ge skilda svar vore dock inte så märkvärdigt då vi har en officiell definition av begreppet utanförskap i Sverige. Det intressanta är inte huruvida man handskas med utanförskapet som Svensk och korttidssjukskriven, om man då överhuvudtaget känner ett utanförskap. Det intressanta är hur man upplever och handskas med utanförskapet om man tillhör en grupp som det syns på befinner sig i marginalen, dvs. det finns synliga och icke synliga invandrare, och i relation till integration och social stigmatisering. Tillvägagångssätt Jag började med att söka på nätet och i biblioteket efter litteratur om utanförskap. Det finns en hel den på nätet, främst debattartiklar och diverse partipolitiska publiceringar. Jag har hittat mycket lite relevant forskning kring utanförskapet som begrepp då det inte varit aktuellt särskilt länge, även om Tobias Davidsson(2009) gör en diskursanalys av begreppet i sin Duppsats i vilken han analyserar begreppet endast utifrån riksdagstryck. Ingrid Sahlin och Nora Machado(2008) rör lite vid begreppet i ett temanummer om diskriminering och exkludering i Socialvetenskaplig tidskrift. Men ingenting om hur just somalierna själva ser på sin situation i relation till begreppet utanförskap. Som grundteori använder jag mig av Robert Chambers teori och ställer den, samt fenomenet social kategorisering, mot den officiella definitionen av begreppet utanförskap. Jag får sedan se under vilken av mina teoretiska utgångspunkter deras upplevelse av utanförskap passar in, om utanförskapet tillskrivits dem eller inte, om den 6 officiella definitionen bekräftas av de berörda eller om vi finner ett alternativt utanförskap, om något alls. Jag tänker genomföra semi-strukturerade intervjuer då jag innan inte vet vilka ämnen och definitioner frågorna och svaren kommer att leda in på och för att jag finner det värdefullt för studien att ha utrymme till att ställa uppföljningsfrågor. Intervjuerna kommer att spelas in för att sedan transkriberas, detta för att inte gå miste om något som intervjupersonerna säger samt att jag inte vill behöva anteckna under intervjuerna (Bryman, 2004). Jag har den officiella definitionen av begreppet som grund men tänker låta respondenterna associera fritt över begreppet utanförskap inledningsvis för att inte leda in dem på ett givet spår och sedan ställa följdfrågor som kan hjälpa till att utveckla deras definition och gå djupare in på dess karaktäristika. Jag tycker det är lämpligt för ändamålet att ha öppna frågor och att inte vara låst vid en på förhand utarbetad intervjuguide. Metoddiskussion Istället för att göra en kvalitativ undersökning hade jag kunnat välja att göra en kvantitativ undersökning, exempelvis en surveyundersökning genom att utskick av enkäter och på så vis få ett större urval., då hade jag kunnat söka svar på mina frågeställningar utifrån attitydskalor för att se omfattningen av vissa attityder. Den variation detta skulle ge i hur människor upplever utanförskap skulle vara värdefull i sig. En undersökning av sådan art riskerar dock att styra respondenterna i större utsträckning än djupa kvalitativa intervjuer där frågorna inte behöver vara formulerade och oföränderliga, men med utrymme att anpassas till de teman intervjuerna leder in på, samt med möjlighet att ändra frågornas ordningsföljd och ställa följdfrågor utifrån respondenternas svar. I min studie följer jag de riktlinjer för forskningsetik som Svenska vetenskapsrådet har ställt upp; I enlighet med informationskravet och samtyckeskravet kommer jag att informera respondenterna om studiens syfte och innehåll samt att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att dra sig ur studien när som helst. I enlighet med nyttjandekravet blir respondenterna informerade om att det enbart är jag som kommer att ha tillgång till det inspelade materialet och så kommer jag att informera respondenterna att de inte kommer att kunna identifieras i den färdiga studien, i enlighet med konfidentialitetskravet (Bryman, 2004). 7 Diskussion och slutsats Föreställningar om skillnader mellan människor skapas, återskapas och upprätthålls av mer än en part. Majoritetssamhället liksom de som avviker från det är båda del i att bevara dikotomierna innanför respektive utanför i det de förstärker (upplevelsen av) sin egen identitet och ställning i samhället i olikheten hos den som står på innan respektive utsidan. Enda sättet att komma tillrätta med utanförskapet bör så vara att avlägsna innanförskapet (ett ord som lyser med sin frånvaro i debatten), att bara låta alla, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund, ha lika rätt och möjligheter såsom integrationspolitikens riktlinjer lyder. Integrationspolitiken kan dock tyckas ha misslyckats på grund av att den i sig själv är kontraproduktiv, då den kategoriserar människor i en hierarkisk ordning utifrån etnicitet vilket förstärker föreställningen om ett vi och de andra och återskapar ojämlika maktrelationer där i mellan, disintegrerade invandrare eller ”de andra” som behöver integreras i ett överordnat ”vi” och vårt samhälle. Detta särartstänkande gör att den goda intentionen integration tycks sätta krokben på sig själv då den institutionella handlingen, integrationen, har sin utgångspunkt i majoritetssamhället där svenskheten och dess egenskaper är normen. Ju närmre majoritetssamhället en grupp befinner sig desto mer makt och inflytande har den. Denna strukturella eller institutionella diskriminering som har som följd att invandrare inte får tillgång till de lika rättigheter som integrationspolitiken strävar efter att förverkliga, men i sig själv tycks omöjliggöra, kan vara en bidragande faktor av större vikt till utanförskap än arbetslösheten specifikt. Om arbete lyser med sin frånvaro hos vissa grupper i samhället och bidrar till att människor hamnar i utanförskap så gör det postkoloniala tänkandet i integrationspolitiken inte det men bidrar likväl till samma problem. Och även om invandrare generaliserar kraftigt om hur majoritetssamhället ser på dem så kan också deras föreställningar om majoritetssamhällets syn ha konsekvenser på det upplevda utanförskapet, oavsett till vilken grad majoritetssamhällets faktiska syn överensstämmer med vad som upplevs. Och att invandrare har svårt att få arbete i Sverige, så till vida de är beredda att göra avkall på dess högre levnadsstandard, flytta ifrån trygghetssystemen som välfärden har att erbjuda, socialbidraget etc. för jobb i exempelvis Storbritannien, är ett faktum som kan tolkas som ett bevis på strukturell diskriminering och som torde ogiltigförklara det stigmata denna i sin tur är upphov till. Det resultat jag förväntar mig att få av denna studie är en mer komplex och mångdimensionell definition av begreppet utanförskap. Det kan röra sig om identitet, att inte bli sedd eller att bli sedd för något man inte är. Det kan röra sig om acceptans, att till exempel inte kunna utöva sin religion fritt. Det kan röra sig om boende, hälsa, missbruk, bristande språkliga kunskaper, brist på vänner, förståelse, människor med samma referensramar, preferenser, makt, vilja att inkluderas i det svenska samhället, ogiltiga tidigare meriter från hemlandet, diskriminering, arbetslöshet. Det kan också röra sig om en känsla av att inte tillhöra samhället. Eller tvärtom tillhörighet i diasporan, Svensk eller Europeiskt förankrad, och därmed möjligen ingen känsla av utanförskap alls. 8 Referenslista Andersson, R. (2000). Etnisk och socioekonomisk segregation I Sverige 1990-1998, i Fritzell, J (red), Välfärdens förutsättningar. Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut. SOU 2000:37, Stockholm: Fritzes Bornhäll, A. & Westerberg, H. (2009). Fattigdomsfällan slår igen. Stockholm; Timbro Bryman, A. (2004). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö, Liber Borevi, K. & Strömblad, P. (red.) (2004). Kategorisering och integration- om föreställda identiteter i politik, forskning, media och vardag. Rapport från integrationspolitiska maktutredningen. SOU 2004:48, Stockholm, Fritzes Chambers, R. (2000). Whose Reality Counts? Putting the first last. Indien; Practical action publishing Davidsson, T. (2009). Utanförskapandet- en diskursanalys av begreppet utanförskap. Göteborgs universitet Folkpartiet Liberalerna 2004: Utanförskapets karta. En kartläggning över utanförskapet i Sverige Folkpartiet Liberalerna 2005: Bryt utanförskapet! Integrationsprogram antaget av folkpartiet liberalernas landsmöte augusti 2005 Machado, N. & Sahlin, I. (2008) Diskriminering och exkludering. En introduktion. Socialvetenskaplig tidskrift Malmgren, S G. (2006). Nationalencyklopedin http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/rep/aktuella-ord-2006?i_h_word=utanf%C3%B6rskap (senast kontrollerad 2012-06-07 16.44) Nilsson, A. (2011). Utanförskap. Falun; Scandbook Oxford Dictionaries. http://oxforddictionaries.com/definition/social%2Bexclusion?q=social+exclusion Riksrevisionen. (2008) Utanförskap och sysselsättningspolitik- regeringens redovisning. Stockholm; Riksdagstryckeriet Sjödin, D. (2011). Tryggare kan ingen vara – Migration, religion och integration i en segregerad omgivning. Lund: Media-Tryck, Lunds Universitet Thörn, H. (2004). Globaliseringens dimensioner. Avesta; bokförlaget Atlas 9