Historia kurs 4

Historia kurs 4
Lärare: Viktor Andersson
(viktor.andersson
@espoo.fi)
[email protected]
Litteratur: Finlands
historia (Folke Nyberg)
eller Självständighet?
(LP2016) av Folke
Nyberg
Program över kursen del 1
●
Lektion 1 – Introduktion
●
Lektion 2 – Finland blir ryskt: Storpolitik & Napoleon
●
Lektion 3 – Den autonoma staten: politik på 1800–talet
●
Lektion 4 – Industrialiseringen når Finland: ekonomi på 1800–talet
●
Lektion 5 – Immigrationen till Amerika: Sociala förhållanden på
1800–talet
●
Lektion 6 – Idén om självständighet
●
Lektion 7 – Ryssland stärker sitt grepp, förryskningen
●
Lektion 8 – Första världskriget, Finlands väg till självständighet
●
Lektion 9 – Kungaäventyr och inbördeskrig
Program över kursen del 2
●
Lektion 10 – Försoning och återuppbyggnad av nationen
●
Lektion 11 – Mellankrigstiden, Finland och Europa
●
Lektion 12 – Mellankrigstiden, Finland och fascismen
●
Lektion 13 – Vinterkriget & Mellankrigstiden
●
Lektion 14 – Fortsättnings & Lapplandskrigen
●
Lektion 15 – Finland Efter kriget
●
Lektion 16 – ”Kekkoslovakien”
●
Lektion 17 – Modell Sverige, välfärdssamhället byggs upp
●
Lektion 18 – Finland i dag
●
Prov
Teman
●
Finland som storfurstendöme: 1808 – 1880
●
3-4 lektioner
●
Finlands väg till självständighet 1880 – 1918
●
4 lektioner
●
Mellankrigstiden i Finland 1918 – 1939
●
3-4 lektioner
●
Finlands krig 1939 – 1945
●
3 lektioner
●
Det moderna Finland växer fram 1945 – 2000
●
3-4 lektioner
Ordningsregler för kursen
Förseningar:
Elever som anländer försenade till föreläsningar förväntas komma in i klassrummet så tyst som
möjligt. Efter lektionen ändrar läraren frånvaron till en försening på elevens begäran. Förseningar
på mer än 30 minuter räknas alltid som frånvaro. Flera förseningar leder till sänkt slutvitsord.
Frånvaro:
All frånvaro som inte redogjorts för räknas som olovlig frånvaro. Tre olovliga frånvaron leder till
sänkt kursvitsord eller alternativt extra uppgifter, fem olovliga frånvaron leder till avbruten kurs. Ett
flertal lovliga frånvaron kan leda till extra kompletteringsuppgifter som bör utföras för att bli
godkänd i kursen. Ifall lovlig frånvaro i form av resa planeras ska läraren underrättas och eleven
får kompletterande uppgifter att utföra.
Vitsord:
Slutvitsordet i kurserna baserar sig på en kombination av provresultat, eventuella projekt och
uppgifter och allmänt deltagande under kursen.
Deadline:
Arbeten eller projekt som inte lämnas in i utgiven tid leder till sänkt vitsord i det arbetet. Arbeten
som inte lämnas in före förnyat förhörsdatum leder till underkänd kurs
Bedömningskriterier
●
●
●
●
Den enskilt viktigaste delen av slutvitsordet kommer från
kursens slutprov.
Vi kommer också under kursens gång ha tre (3) mindre
uppgifter. Dessa uppgifter bedöms från 0-3 poäng och är
inte obligatoriska men deadlinen för dem är absolut,
försenade uppgifter beaktas inte.
De två bästa uppgifternas poäng adderas ihop och
ersätter en provuppgift i slutprovet.
Exempel: Du skriver tre uppgifter och får poängen 2,3 och
1. 2+3=5
Frånvaron
●
Ifall ni inte närvarar
på en lektion kommer
jag att tilldela en
essäuppgift som
kompensation. Detta
gäller både om det är
frågan om en lovlig
eller olovlig frånvaro.
Inledande uppgift
●
Rita ut ett eget släktträd och forska/intervjua
familjemedlemmar och se efter hur långt
tillbaka du kan studera dina egna rötter.
Lektion 2: Finland blir ryskt
Finska kriget 1808-09
Storpolitiska orsaker
●
●
●
●
Napoleon hade genom
krig redan erövrat nästan
hela Europa.
Ett land hade muskler nog
att utmana Frankrike.
Storbritannien
dominerade till havs.
Frankrikes flotta förstörd
vid striden vid Trafalgar av
Admiral Nelson.
Sverige blir indraget
●
●
●
●
●
●
Efter att Napoleons flotta blivit förstörd sökte han andra metoder för att
besegra Storbritannien.
En Kontinentalblockad var svaret! Betyder att Napoleon skulle tvinga
alla länder i Europa att sluta handla med Storbritannien.
Alla Europas länder deltog i blockaden...Förutom Sverige.
Sverige var viktigt eftersom det var en stor producent av tjära som
behövs för att hålla igång Englands flotta.
Napoleon och Alexander I (kejsare över Ryssland) kommer överens om
att Alexander ska övertala Sverige att sluta handla med Storbritannien.
Inte ens när Sverige är omringat av Frankrike och Ryssland som båda
kräver att Sverige ansluter sig till blockaden slutar de handla med
Storbritannien.
Svenska ministrar och generaler
bönfaller kungen att acceptera
Napoleons krav.
Kungen vägrar och krig bryter ut
mot Ryssland som snabbt erövrar
hela Finland och norra Sverige.
Till slut utför generalerna en kupp
och avsätter kungen 1809.
Med en decimerad armé, en
fastfrysen flotta och en armé med
ryssar påväg mot Stockholm
söker Sverige om fred.
Finland blir ryskt av en slump
●
●
●
●
Det hade aldrig varit Alexanders idé
att erövra hela Finland när han
startade kriget men han ser det lite
som en bonus.
Den ryska statsmakten och armén
var ganska omtyckta och populära i
Finland efter kriget eftersom de i
regel hade behandlat befolkningen
väl (bättre än de svenska soldaterna).
Freden sluts i Fredriksham
September 1809. (långt efter borgå
lantdag, som hölls i Februari)
Hela Finland tillfaller såvis Ryssland
lite av en slump!
Finland blir ryskt
●
Varför väljer Alexander I att ge så extremt
generösa löften åt Finland efter att han redan
totalt besegrat den svenska armén och
ockupperat landet?
Lektion 3: Borgå lantdag
Borgå lantdag
●
●
●
●
●
Hölls 1809 (före krigsslutet)
Trohetsed avgavs av folket och lantdagen fick befogenheter
att behandla: militären och skatter från Finland
Alexander avgav regentförsäkran. Lovade att han skulle
bevara: Grundlagarna, Religionen och invånarnas privilegier
Alexander kunde gott lova Finland sina gamla grundlagar
eftersom de gav kungen absolut makt.
Finländarna var nöjda med uppgörelsen eftersom de var
rädda att Finland skulle ha fått det ryska systemet av
livegenskap.
Finlands kejsare
●
●
●
●
●
Alexander I (1809–
1825)
Nikolaj I (1825–1855)
Alexander II (1855–
1881)
Alexander III (1881–
1894)
Nikolaj II (1894–1914)
Den autonoma staten
●
●
●
Finlands bank inrättades och dess första
uppgift var att se över dalernas (den gamla
svenska valutan) inväxling till den nya rubeln.
Lantdagen var det nya styrande organet i
landet men kejsaren hade ändå absolut makt
att ändra på lantdagens beslut.
Förvaltningsspråket för den nya autonoma
staten förblev svenska på lantdagens begäran.
Förändringar i Finland
●
●
●
Huvudstaden flyttas från från
Åbo till Helsingfors 1812. Åbo
för nära Sverige och influeras
kraftigt av det gamla
moderlandet.
”Gamla Finland” ansluts också
till Finland 1812.
Åbo Akademi flyttas till
Helsingfors 1827 (om en näsvis
åbostuderande hävdar att ÅA är
det äldsta universitet i Finland
har de fel! Det inrättades 1919).
Efter Napoleon: Reaktionen
●
●
●
●
●
●
Ryssland hade skakats i grunden av Napoleons invasion.
Nationalism och liberalism hade börjat florera i Europa och Ryssland
ville stärka greppet om Finland och inte tillåta någon resning.
Den nya nationalismen gjorde att också innebörden av ordet ”nation”
hade förändrats. Detta blev bland annat lite jobbigt för Ryssland
eftersom tsaren 1809 hade upphöjt ”Finlands folk bland nationernas
antal”.
Orsakerna blev bland annat att lantdagen splittrades och Finland
styrdes i stället av tjänstemän.
Nikolaj I förbjöd också finska litteratur som inte hade ekonomiska
eller religiösa teman år 1850. Finländarna klagade inte på detta och
var allmänt väldigt ”lydiga”.
Nikolaj I lär också ett par år efter ha sagt ”Låt finländarna vara i fred,
de är det ända folk i mitt stora rike som aldrig gett mig några
problem”
Liberalismen
●
●
●
●
Efter regentskiftet 1855 inleddes en ny fas både
socialt och politiskt i Finland.
Reformer inom politiken (språkpartier grundades)
En aktiv och relativt fri tidningspress grundades
och lade grunden för en finländsk medvetenhet.
Krimkriget 1853–1856 inverkade också på
Finland bland annat genom att brittiska och
franska trupper ockupperade Åland.
Uppgift 1
●
Alexander I förkunnade 1809 i Borgå att han
upphöjt Finland ”bland nationernas antal”.
Redogör för om man kan betrakta 1809 som
”Finlands födelseår”.
●
Deadline 29 Augusti!
●
[email protected]
●
[email protected]
Lektion 4: Ekonomin i Finland
●
●
●
●
●
Finland var i början av 1800–talet en väldigt fattig och
underutvecklad jordbruksekonomin.
90% av folket var bönder och var mer eller mindre
självförsörjande.
Hungersnöd var inte ovanligt och värst var hungersnöden
1867-68. Då dog ca 15% av hela finlands befolkning.
Efter detta omorganiserades och moderniserades jordbruket i
både Finland och Sverige.
Folk flyttade också till USA där det sades finnas hur mycket
arbete och mark som helst. (push-pull effekt) Sanningen var att
situationen i USA inte var så mycket bättre.
Immigrationen till USA
●
●
●
●
I Sverige och Finland var vi
ganska sena att söka oss till
USA.
De flesta länders emigration
kulminerade på 1850 – talet.
I Sverige och Finland
kulminerade det på 1870- och 80
– talen.
Vissa uträckningar har påvisat att
om inte folk skulle flyttat till USA
skulle det finnas ca 21 miljoner
invånare i Sverige och ca 800
000 finlandssvenskar idag.
Industrialiseringen i Finland
●
●
●
●
●
●
Industrialismen började i England i början av 1800 – talet och
spred sig som ringar på vattnet.
Finland blev ett lockande objekt för investerare på grund av:
stora naturtillgångar, lätta transporter och billig arbetskraft.
Första industrin var textilindustrin och främst Finlayson.
Industriella sågar var den första storskaliga industri som
anlades i Finland.
Började 1857 och växte sedan stadigt.
Tidningarna blev viktigare i Europa på 1870 – talet och då
ökade mängden pappersexport mycket.
Infrastrukturen byggs ut
●
●
●
●
●
För att kunna transportera produkterna från den nya indstrin blev det
viktigt med nya transportmedel.
Finland har redan ett naturligt transportmedel i vår natur ???? men
så småningom blev det också relevant att bygga ut järnväg.
Järnvägen öppnade givetvis också upp för folk att snabbt röra sig
från stad till stad. Till och med land till land. Ångbåten öppnade
liknanden möjligheter till havs.
Posten, telegrafen och senare telefonen bidrog till att folk enklare
kunde kommunicera med varandra.
På detta sätt blev Finland ”ihopkopplat” med resten av Europa och
resurser som varit väldigt ovanliga blev vardagliga så som kaffe,
tobak eller bomullskläder.
Modernisering och urbanisering
●
Befolkningen i Finland växte stadigt trots nödår och
emigration.
●
1812: ca 1 000 000 invånare
●
1850: 1 636 900 invånare
●
1900: 2 655 000 invånare
●
●
Befolkningsökningen tillsammans med industrialiseringen och
infrastukturens utbyggnad öppnade upp för möjligheten att
flytta in i städerna och arbeta.
Helsingfors, Åbo, Viborg och Tammerfors växer mest men fler
finländare flyttar även till St: Petersburg för att göra karriär.
Medicin och hälsa
●
●
●
En orsak till befolkningsökningen var att
hälsovården blev bättre.
Barndödligheten minskade sakta och i Finland
har vi i dagsläget en av de absolut lägsta
barndödligheterna i världen.
1868 är barndödligheten 38%, 1919 (13%) och
idag (0,3%)
Lektion 5: Förryskningen
Med förryskningstiden i
Finland syftar man på
den politik som
Ryssland riktades mot
Finland i syfte att knyta
området närmare till sig,
både politiskt och
socialt.
Nationalistiska baktankar
●
●
●
●
Det var redan så tidigt som på 1860–talet som ryska
nationalister började kräva att staten skulle anstränga sig för
att införliva Finland i riket.
I Polen flammar ett stort uppror upp 1863 och efter detta blir
de ryska nationalisterna allt hårdare på att riket måste säkras.
Finland försvarade sin ställning med de regentförsäkringar
som Alexander I hade avgivit 1809.
I Finland ville man utveckla sin särställning och hänvisade
främst till ekonomisk vinning, laglighet och det faktum att
landet alltid varit lojalt mot Ryssland.
Den ryska nationalismen
●
●
●
●
Nationalisterna önskade ett stort och starkt rike där
ryssar skulle vara överordnade.
Alexander II mördas 1881 och hans son Alexander
III tycker inte om Finlands särställning men vill inte
pressa fram problem där det inte finns problem.
Dumt att peta i ett getingbo!
Finland börjar ses som en säkerhetsrisk eftersom
landets gräns är bara några tiotals kilometer ifrån
huvudstaden St: Petersburg.
Den första förryskningsvågen
●
●
●
1890 i det så kallade
postmanifestet läggs det
finska postväsendet under det
ryska inriketsministeriet.
Nikolaj II efterträder Alexander
III år 1894 och i Finland
hoppas man på att han ska
vara mildare mot Finland.
Nikolajs regering stramar dock
bara till villkoren för Finland
mest på grund av
nationalistiska rådgivare.
Bobrikov
●
●
Bobrikov blir
generalguvernör 1898 i
Finland med uppgift att
knyta Finland till Ryssland.
B. Introducerar en ny
värnpliktslag som betyder
att finländare måste
tjänstgöra i den ryska
armén. Lagen går igenom
1901.
Övriga förryskningslagar
●
●
●
Februarimanifestet 1899 (alla lagar stiftas av
kejsaren)
Postmanifestet 1900 (ryska frimärken blir de ända
lagliga)
Språklagen 1900 (ryska blir ett officiellt språk,
obligatorisk ryska i skolor, dessutom rysk historia
och geografi)
●
Diktatorisk makt åt Bobrikov 1903–1906.
●
Sträng censur och effektivare polisövervakning.
Storpolitiska bakgrunden till
förryskningen
●
●
●
●
●
I Finland insåg man inte att förryskningen till stor del berodde
på de händelser som utspelade sig i världen. Man trodde helt
enkelt att Ryssland drev en förryskning BARA för att jäklas med
finländarna.
Det polska upproret 1863.
Tysklands enande → En enormt stark stat leder till att resten av
Europa börjar rusta upp.
Österrike och Osmanska riket ser också Ryssland som ett hot
och läget är spänt.
Ett mycket militant Japan börjar också expandera på Rysslands
östra sida.
Otto von Bismarck
●
Tysklands rikskansler
●
Arkitekten för Tysklands enande
●
Önskade Fred i Europa
●
●
●
●
Bildade allianser med Ryssland,
Tyskland och Österrike. På god fot också
med Storbritannien.
Blir avskedad 1890 av den nationalistiska
kejsaren Vilhelm II.
Tyskland ses nu som ett mycket större
hot i Ryssland.
Fun fact! Otto von Bismarck var varje
lärares mardröm när han studerade och
hans universitet har en fängelsecell för
studeranden som är döpt efter Bismarck.
Lektion 6: Motstånd mot
förryskningen
●
●
I Finland tilltar motståndet
mot förryskningspolitiken
och generalguvernör
Bobrikov. 1904 mördas
Bobrikov av Eugen
Schauman.
Ryssland attackeras av
Japan 1904 och landet
störtas in i ett långt och
blodigt krig med den lilla
önationen.
Storstrejken 1905
●
●
●
Kriget mot Japan går dåligt och i Ryssland vill folket
ha fred → Hela landet lamslås av strejker.
Strejkerna sprider sig till Finland 1905 och Finland
stannar av fullständigt. Strejken är delvis en protest
riktad mot den ryska kejsaren men också en lokal
protest mot de rika borgarna i landet.
Man sträcker ut en hand till liberaler i Ryssland om en
kompromiss att Finland ska sköta sig men alla
ändringar som uppkom under förryskningen skulle
bort!
Senatstorget 1905
Storstrejken forts.
●
●
Den finska senaten avgår
30 Oktober 1905 och
storstrejken fortgår.
Socialdemokraterna och de
konstitutionella enar sig i
frågan om allmän rösträtt i
Finland men i övrigt orsakar
oroligheterna i landet att
friktionen mellan de
politiska grupperna ökar.
Lantdagsordningen 1906
●
●
●
●
●
Överhängande hot om att förryskningen skulle
återupptas ledde till radikala reformer:
Enkammarlantdag, 200 ledamoter som skulle
väljas om var tredje år.
Allmän rösträtt för ALLA finländare som fyllt 24.
Allmän valbarhet och allmänna, hemliga, direkta
och proportionella val.
Lag om yttrande-, församlings- och föreningsfrihet.
Valresultatet 1907
●
●
Partierna:
●
Ledamoter
Socialdemokratiska
partiet (80)
●
Män (181)
●
Kvinnor (19)
●
Finska partiet (59)
●
Ungfinska partiet (26)
●
Svenska partiet (24)
●
Agrarförbundet (9)
●
Kristliga arbetarpartiet (2)
Förryskningen återupptas
●
Ny generalguvernös F A Seyn 1909
●
Rikslagsstiftning 1910
●
Likställighetslagen 1912
●
Politiska fångar
●
●
Ökad rysk undervisning i finska skolorna och
fler ryska lärare.
Första världskriget börjar 1914
Motstånd
●
Greppet om Finland skärps i och med krigsutbrottet.
●
Detta ledde såklart till en motreaktion i Finland.
●
●
●
Lantdagen upplöstes regelbundet i protest mot
förryskningen.
P. E. Svinhuvud som var en av de ledande
motståndarna mot förryskningen förvisades till Sibirien.
De mest extrema var jägarrörelsen som var unga män
som ”flydde” till Tyskland för att få militär utbildning av
Rysslands fiende.
Lektion 7: Inbördeskriget
●
●
●
Upptrappningen mot ett finskt
inbördeskrig hade börjat redan
före landets självständighet.
Efter februarirevolutionen hade
Finland delats upp i två läger. Ett
socialdemokratiskt/socialistiskt
gruppering och ett
borgerligt/agrart förbund.
I och med nyvalen 1917 tappade
socialdemokraterna sin
majoritetsposition och många
ansåg att de borgerliga partierna
var förrädare.
Kapprustning
●
●
●
Eftersom Finland inte hade
någon egentlig armé började
båda de två lägren utforma
egna beväpnade styrkor.
De borgerliga hade de så
kallade skyddskårerna (en sorts
milis/polis) och de socialistiska
grupperna började beväpna sig
och kallades för röda garden.
Dessutom fanns det ännu
betydande ryska krigsstyrkor i
Finland (ca 40000 soldater)
Politisk upptrappning
●
●
●
Den radikalare falangen bland
socialdemokraterna tar över partiet.
Den synnerligen borgerliga officeren
Mannerheim blir utnämnd som överbefälhavare
över Finlands beväpnade styrkor.
Skyddskårerna utses som Finlands officiella
armé och regeringstrupper → Socialisterna (de
röda) ser detta som en regelrätt krigsförklaring.
Kriget börjar
●
●
●
●
Kriget börjar som en våldsam
revolution i landet den 28
Januari 1918.
De röda tar kontrollen över
Södra Finland och de flesta
stora städer i landet.
De vita (borgarna) evakuerar
regeringen till Vasa och
avväpnar ryska styrkor i
området.
Vita i Vasa, Röda i Helsingfors.
Styrkor
●
Vita
●
Röda
●
Ca 80 000 soldater
●
Ca 90 000 soldater
Jägarna ca 2 000
utbildade soldater
●
Ryska soldater
●
Kvinnliga förband
●
●
●
Officerare som fått
erfarenhet i ryska armén
Tyskt understöd ca
12000 soldater
Inbördeskriget tar slut
●
●
●
●
Den vita sidan (borgarna) segrade i inbördeskriget.
Det viktigaste (och blodigaste) slaget var striderna
om Tammerfors. Stora delar av staden
totalförstördes och den röda sidan misste sin
starkaste armé (15 000 soldater).
Tyskarna tar över Södra Finland (Hangö och
Helsingfors)
Mannerheims segerparad i Helsingfors 16 Maj 1918.
Tammerfors efter det avgörande
slaget
Den vita terrorn
●
●
●
Under kriget hade ungefär 7000
människor mist livet i strid.
Utöver detta hade ”den röda
terrorn” krävs ca 1700 offer.
Den vita terrorn var en
hämndreaktion på den röda
terrorn. Man räknar med att
ungefär 8400 röda blev
avrättade under kriget och
direkt efter krigsslutet men det
är svårt att veta exakt hur
många som dödades.
Fånglägren
●
●
●
●
●
Efter kriget behandlades alla som slagits för den röda sidan
som förbrytare. Ungefär 80000 finländare blev dömda för detta
brott (ca. 3% av hela befolkningen).
Detta skapade ett problem, fängelserna räckte inte till och man
ville ogärna avrätta dem alla.
Fångläger eller arbetsläger blev lösningen på problemet.
Mycket inhumana förhållanden och fångarna behandlades
mycket dåligt.
Väldigt dålig skörd 1918 och drygt 13500 fångar dog av svält
och sjukdomar som en följd av detta. Man brukar kalla detta för
fånglägerkaastrofen.
Lektion 8: Kungaäventyret 1918
●
●
●
●
●
Lantdagen samlades efter kriget (en socialdemokrat hade inte
blivit åklagad för att ha deltagit i inbördeskriget och fick sitta
med).
Svinhufvud och Paasikivi fungerade som riksföresåndare
respektive ordförande. Båda dessa herrar var monarkister.
Ståhlberg ledde en minoritet av borgarna som ansåg att Finland
borde vara en republik.
De flesta ansåg ändå pga. Kriget att finländarna inte var redo
att välja sin ledare själv.
Lantdagen kunde inte enas och frågan skulle behandlas efter
nyval.
Kungaäventyret forts.
●
●
●
●
●
Monarkisterna agerade:
Lantdagen hade möjlighet att
välja ny kung om den
nuvarande kungasläkten dog ut.
Nikolaj II och hela hans familj
blir avrättade våren 1918.
En tysk kung väljs ut (Friedrich
Karl von Hessen) och lantdagen
godkänner detta 9 oktober
1918.
Diplomatisk kris en månad
senare!
Uppgift 2
●
Granska en av de historiska personerna:
●
Eugen Schauman
●
C.G.E Mannerheim
●
Lauri Törni
●
Argumentera om personen är en finsk hjälte
eller landsförrädare.
Lektion 9: Finland relationer med
grannländerna 1918 – 1939.
●
●
●
Finland hade ingen vidare lyckad utrikespolitik
under den europeiska mellankrigstiden.
Finland lyckades ganska effektivt fjärma sig
från sina grannar åren efter sin egen
självständighet.
Medan den finska befolkningen enades under
mellankrigstiden skedde detta på bekostnad av
relationerna med andra länder.
Ålandsfrågan
●
●
●
●
●
Åland hade bett om svenskt beskydd när det finska inbördeskriget
bröt ut.
Sveriges motiv i det hela var att Åland hade varit en del av Sverige
fram till 1809 och att befolkningen var svensktalande. Dessutom var
det strategiska läget mycket viktigt för Sveriges säkerhet.
Finland ansåg att Sverige inte hade några befogenheter att
ockuppera Åland och att ön lydde under finsk suveränitet.
NF (Nationernas förbund) medlar mellan Sve och Fin. År 1921
besluter man att Åland ska tillhöra Finland men att Ålands språk och
kultur ska bibehållas.
Resultat: Finland nöjd! men relationerna till Sverige mycket
försämrade.
Sverige vs. Finland
●
●
●
För att förbättra relationerna mellan Sverige och
Finland började man 1925 med friidrottslandskamper.
Finlands största idrottsstjärna Paavo Nurmi blir
avstängd från OS i Los Angeles 1932 och det är
Sveriges representanter som står för den avgörande
rösten om att stänga ute Nurmi.
På grund av detta beslut och de ansträngda
förhållandena länderna mellan bryter ett massivt
slagsmål ut på landskampen 1931. Tävlingarna bryts
av och hålls inte på åtta år.
Relationerna till Ryssland
●
●
●
●
Riksföreståndaren Mannerheim har planer på att dra med
Finland i krig mot Lenins kommunistiska Ryssland direkt
efter inbördeskriget.
Planerna går om intet när Ståhlberg blir president och
Lenins sida segrar i det ryska inbördeskriget.
Finska ”frivilliga” organiserar ändå expeditioner till östra
karelen och strider för att hela karelen ska tillhöra Finland.
Resultatet blir Dorpatfreden 1920. Finland får
landområden i karelen och norra Finland (ända
fredsfördraget som någonsin gynnat Finland).
Dorpatfreden 1920
Lektion 10: Vinterkriget
●
●
●
●
Ett allt spändare läge i Europa på grund av ett militant Tyskland,
Italien och Sovietunionen → förberedning mot ett nytt stort krig.
Ryssland ber 1938 om att få arrendera (hyra) landområden i
Finland för att kunna försvara Leningrad mer effektivt → Finland
avböjer.
Molotov-Ribbentrop pakten (23.8.1939) möjliggjorde en sovietisk
invasion av Finland.
SU ger ett ultimatum om att Finland ska avstå karelska näset i
utbyte mot områden i östra karelen → Finland vägrar.
●
Mainilaskotten
●
SU anfaller på bred front 30.11.1939
Molotov-Ribbentrop
●
●
Pakten blev en chock för resten av världen eftersom SU och
Nazityskland var ideologiska fiender.
Innehöll hemliga paragraf som delade upp Östeuropa mellan de
två stormakterna.
Början av kriget
●
●
●
●
Mannerheim överbefälhavare! Trots att han varit de vitas
ledare under inbördeskriget var den finska armén enad.
Den finska armén var inte förbered. Pansartrupper
saknades, flygvapnet var föråldrat och ammunition
saknades. Halvfärdiga stridspositioner och en mobiliserad
armé var det enda positiva i Finlands situation.
De finska styrkorna lyckades dock få flera defensiva
segrar under de första veckorna (torjuntavoitto).
Världen sympatiserade med Finland och NF slängde ut
(uteslöt) sovietunionen.
Omvärldens reaktioner
●
●
●
●
Sverige förklarar inte SU krig och den svenska armén
deltar inte i kriget. Däremot anländer ungefär 7000
frivilliga från Sverige.
Stöd i form av material och frivilliga från flera europeiska
länder. Finland vädjar också till Tyskland men de skickar
ingen hjälp och håller sig absolut neutrala.
Storbritannien och Frankrike lovar att hjälpa Finland och
börjar samla ihop en styrka på 150 000 man.
Finland litar på detta löfte och försöker kämpa vidare.
Sovietunionen
●
●
●
●
●
Den viktigaste målsättningen för SU är att säkra Leningrad.
Massivt övertag i alla områden (fyra gånger fler soldater, fem
gånger fler kanoner, tio gånger fler flygplan och tvåhundra
gånger fler pansarvagnar).
Försöker dela finnarna genom att skapa en ny regering ledd av
komunisten O.W. Kuusinen.
Nästan alla Stalins generaler har lovat honom en seger inom en
månad.
Stalin har utfört sin stora rensning (the great purge) i armén
precis före kriget. (90% av generalerna, 80% av översten och
60% av majorerna) har dödats eller fängslats.
Finland
●
●
●
●
●
Finlands strategi byggde på att hålla ut länge nog för att omvärlden
skulle reagera.
Hemmaplansfavör, ett motiverat försvar och den extrema kylan
gjorde den sovietiska invasionen svår.
Finnarna använde sig av den så kallade ”motti” strategin vilket
betydde att man låste in SU trupper i fickor och lät kylan och
hungern göra sitt.
Stora stenar användes som hinder för pansarvagnarna medan man
mejade ner infanteriet med kulsprutor.
Soviettrupperna var tränade att göra som de blev tillsagda och
officerarna var inkompetenta så ofta anföll de ryska trupperna gång
på gång på samma sätt.
Krigsslutet
●
●
●
Stalin inser inte till en början hur dåligt kriget går eftersom hans generaler
ljuger för honom.
Han utnämner nya generaler och skickar fler trupper till fronten.
Stalin måste vinna kriget eftersom han inser hur idiotisk SU ser ut när det
inte kan betvinga ett så litet grannland.
●
Finlands försvar börjar spricka upp ordentligt.
●
Tyskland pressar SU att avsluta kriget på grund av Englands inblandning.
●
Freden blir att SU får de områden de ville ha från början.
●
●
Stalin inser hur dålig hans armé fungerar och han inleder snabbt
moderniseringar av armén.
Hiter inser också hur dåligt skött den röda armén är och börjar förbereda
invasionen av SU.
Lektion 11: Fortsättningskriget
●
●
●
●
Fortsättningskriget är det andra
kriget som Finland deltar i under
andra världskriget.
Kriget börjar efter att Tyskland
inleder operation barbarossa,
invasionen av Sovietunionen.
Finland meddelar omedelbart att
man inte är allierad med
Tyskland, Hitler kallar dock
Finland för vapenbroder!
Sovietunionen anfaller Finland
och Finland förklarar
Sovietunionen krig.
Två olika syner på Finlands roll i
kriget.
●
●
●
●
Traditionella synen
Finland förde ett separatkrig mot
SU! Landet hade sina egna
intressen i kriget och Tyskland
var inte en allierad.
●
●
●
Finland deltog inte i
judeförföljelserna och den finska
krigsmakten överlämnade inte
judar till Tyskland.
Ockupationen av de ryska
områdena var anständig och
human.
●
Moderna synen
Finland var allierad med Tyskland och
krigade sida vid sida med den
nazistiska krigsmaskinen.
Krigsmakten deltog inte i
judeförföljelserna av finska judar men
man överlämnade tusentals
krigsfångar till Tyskland trots att man
kände till hur de behandlades i
Tyskland. Finska säkerhetspolisen
samarbetade dessutom med SS.
Den ryska befolkningen samlades ihop
i läger och behandlades mycket dåligt.
Tusentals dog på grund av svält.
Kriget!
●
●
●
●
●
Finland var mycket bättre
utrustad för fortsättningskriget
än man hade varit i vinterkriget.
Artilleriet hade expanderats och
effektiviserats.
En pansardivision med erövrade
ryska vagnar och köpta tyska
vagnar.
En utvidgad och förstorad armé
(475 000 soldater).
200 000 tyska soldater i norra
Finland.
Tre skeden i kriget
●
●
●
Första skedet: Anfallet! Kriget går bra och Finland
avancerar in i Sovietunionen. Erövrar tillbaka sina
förlorade områden och ockuperar ryska områden. 1941!
Andra skedet: Ställningskriget! Finlands armé gräver
ner sig och en mindre aktiv del av kriget inleds. 1941–
1944.
Tredje skedet: Reträtten! Kriget går dåligt för Tyskland
och SU skickar upp mer material till finska gränsen. SU
trycker tillbaka Finland men till slut avvärjar man den
ryska offensiven vid Tali-Ihantala.
Lektion 12: Lapplandskriget
●
●
●
●
●
När SU trycker in i Finland lovar
Finlands president Risto Ryti till
Tyskland att om Tyskland ger Finland
vapen att försvara sig så går han aldrig
med på fred med Soviet.
Finland avvärjar SU vid Tali-Ihantala
tack vare nya vapen från Tyskland.
Ryti avgår och Mannerheim blir
president → ingår genast
fredsförhandlingar med SU.
Tyskland och Finland blir i och med
detta i krig med varandra.
Tyskarna bränner mycket av Norra
Finland. 100 000 Finska medborgare
får fristad i Sverige på 24 timmar.
Freden
●
1940 års gräns (gränsen efter vinterkriget).
●
Massivt krigsskadestånd 300 miljoner dollar.
●
●
●
Krigsförbrytarrättegångar (Ryti dömd till två år
fängelse).
Högergrupper förbjuds.
Kontrollkomissionen 1946. 49 sovietiska
delegater och 1 brittisk delegat (yes-man).
Freden forts.
●
●
●
Varför fick Finland behålla sin självständighet?
Finland var det ända landet som på allvar försökte
betala sitt krigsskadestånd. Viktiga pengar för SU.
Inte lika viktigt geografiskt läge som de övriga av
Tysklands forna bundsförvanter.
●
Finland blev Soviets ”fönster” västerut.
●
Sveriges reaktion om Finland ockupperas?
●
Finland var det ända landet som inte erövrats och Stalin
var inte så ivrig att peta på det getingboet pånytt.
Lektion 13: Farans år 1944–1948
●
●
●
●
●
●
Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas
för ”farans år”.
Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946
och ingen formell fred har ännu skrivits på.
Det lyder allmän kommunistskräck i Finland och det talas om
maktkupper och/eller att SU ska invadera igen.
Mannerheim avgår 1946 pga sjukdom och Paasikivi blir president.
Vissa finska soldater gömmer vapen runt om i landet ifall SU skulle
invadera. Projektet uppdagas och Finland måste förklara sig till
kontrollkomissionen.
VSB pakt med Soviet 1947. Finland får inte ta emot Marshallhjälpen
men Finland får bestämma över sitt eget försvar.
Finland under 1950–talet.
●
Finland går in i 1950–talet med en mycket optimistisk anda.
●
Krigsskadeståndet betalat 1951.
●
●
●
●
Tilltron till att man verkligen ska få behålla självständigheten
är tillbaka! Freden hade skrivits under och SU verkade inte
villa blanda sig i Finlands inrikespolitik.
Finland rör sig (försiktigt) ideologiskt västerut.
OS i Helsingfors 1952 och Armi kuusela blir vald till miss
universe.
Soviet lämnar Porkkala 1956.
Välfärden byggs ut
●
●
●
●
●
Finlands ekonomi fick (ironiskt nog) ett enormt uppsving på grund av
de enorma krigsskadestånden.
Finland ideoliserade den svenska modellen av folkhemmet men för
att kunna uppnå den drömmen krävdes stabilitet inom både inrikesoch utrikespolitiken.
För att uppnå denna stabilitet krävdes det att Sovietunionen hölls
nöjd.
Paasikivi och Kekkonen var de presidenterna som starkast drev
igenom reformerna till välfärdsstat.
Problemet var riksdagen. Det var svårt att få ihop en
majoritetsregering som skulle haft Soviets godkännande. Finland
hade 16 regeringar på 15 år!
Soviet stärker sitt grepp
●
●
●
●
Efter Stalins död 1953 hade Soviets intresse för Finland
minskat märkbart.
När det kalla kriget började trappas upp kring 1956 blev
Soviet återigen intresserad av att styra Finland.
När Finland valde en borgerlig regering 1958 tog Soviet
till med hårdhanskarna. De godkände heller inte att
finska pressen kritiserade Soviet.
Krisen som har kallats för ”nattfrosten” löstes när
Finlands regeringen avgick och Kekkonen bedyrade att
Finland var neutralt.
Notkrisen 1961
●
●
●
●
●
Krisen började med att Soviet skickade en not till Hesingfors där
man krävde att VSB-paktens militära sammarbete skulle ses över.
Noten handlade om att Soviet ville skicka ett meddelande till de
övriga nordiska länderna för att gå med i den relativt nya
försvarsalliansen NATO.
Samtidigt ville Soviet troligen hjälpa Kekkonens position i det
kommande presidentvalet och påminna finländarna att Soviet
favoriserade Kekkonen.
Oklart om Kekkonen de facto hade ”beställt” noten eller inte.
Resultatet blev att Kekkonen förhandlade med Soviet och den
borgerliga kandidaten till presidentposten hoppade av men
militärsammarbetet ändrades inte.
Kekkonen-Kekkonen-Kekkonen
●
●
●
●
●
●
●
Finlands president från 1956 till 1981 då han avgick på grund av sin
hälsa.
Finlands absolut mäktigaste president!
Använde presidentmakten aktivt och till maximal effekt. Påverkade ofta
regeringen för att få igenom sin egen agenda.
Upplöste ofta regeringen om de inte fogade sig.
Sovietunionen favoriserade Kekkonen och hans ställning byggde
mycket på att han ansågs vara garanten för goda relationer med Soviet.
Stark persondyrkan!
Ingen diktatur! Oppositionen accepterades och togs på allvar och det
fria ordet begränsades (oftast) inte.
Finlandiseringen
●
●
●
●
●
Termen finlandisering användes inte i Finland. Det var en vanlig politisk
term som användes i Tyskland under 1960- och 1970–talen. Betyder ”att
bli som Finland”
Syftar på ett litet land vars politik mer eller mindre bestäms av ett större
grannland (Finland – Soviet)
Nedsättande benämning!
Finns en hel del sanning i benämningen eftersom finska politiker behöll
sig mer eller mindre glorifierande till Soviet och kritiserade aldrig Soviets
handlingar. Finska politiker som ville nå till toppen måste i praktiken ha
Soviets välsignelse.
Studera Finlandiseringen och finlands relationer till Soviet 1950 till 1970
och ta ställning till om finlands förda politik var en smart realpolitik eller
omoraliskt krälande och utförande av Soviets vilja.