Forskningsledare, EI
2013-02-26
VÅRDFORSKNING, Institutionen för vårdvetenskap
Bakgrund
Vårdforskningen har sitt ursprung i traditionella yrkeskategorier inom omvårdnad,
arbetsterapi och sjukgymnastik och är av central betydelse för att utveckla vård och omsorg
och förbättra befolkningens hälsa (Regeringens proposition 2012/13:30, Forskning och
innovation). Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap har fastställt
en beskrivning av forskningsområdet vårdvetenskap vid Malmö högskola (Dnr HS 6410/915) (Faktaruta 1).
Faktaruta 1: Beskrivning av forskningsområdet Vårdvetenskap
Vårdvetenskap är flervetenskapligt och flerprofessionellt. Det omfattar teorier och metoder
för studier av problem, processer, faktorer och åtgärder relaterade till fysisk och psykisk
ohälsa. En del av vårdvetenskap utgörs av omvårdnad vilket innefattar förebyggande,
stödjande, vårdande och rehabiliterande åtgärder inom hälso- och sjukvård i olika miljöer och
sammanhang.
Vårdvetenskap sträcker sig från livets början genom hela livet till ålderdomen, döendet och
döden. Det innefattar också kunskaper relaterade till hur livet med funktionsnedsättning,
långvarig sjukdom och fysisk och psykisk ohälsa kan underlättas och hur lidande lindras.
Inom vårdvetenskap ställs patientens och den närståendes/familjens uppfattningar,
upplevelser och reaktioner av vård och behandling i fokus. Ämnet avser också vårdarbetets
organisation, vårdutbildningarnas förutsättningar, processer och resultat samt kunskapsbehov
och kunskapsanvändning inom verksamheter för hälso- och sjukvård.
Samhället står inför stora utmaningar inom hälso- och sjukvården.
Vårdforskningens resultat ska bidra till att förnya och förbättra vård och omsorg
och dess resultat ska motverka ojämlikhet i hälsa relaterade till nationella och
internationella geografiska och socioekonomiska faktorer samt till kön och
1
Forskningsledare, EI
2013-02-26
etnicitet. Malmö kommun/Region Skåne, utifrån sin speciella befolkningsstruktur
med många utlandsfödda medborgare, ger unika möjligheter för vårdforskning
med detta i fokus.
Dagens vårdforskning behöver bland annat söka kunskap om vilka interventioner
som leder till bättre hälsa, hur den kunskap som finns ska implementeras på ett
optimalt sätt och hur studenter inom utbildning bäst kan tillgodogöra sig kunskap
för att arbeta inom framtidens hälso- och sjukvård. Institutionen för
vårdvetenskap bedriver utbildningar som leder fram till legitimation som
sjuksköterska och specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot hälso- och
sjukvård inom barn och ungdomar, psykiatrisk vård och medicinsk vård. Den
forskning som idag bedrivs vid institutionen och som planeras för framtiden ger
kunskap som är tydligt användbar i dessa utbildningar.
Sverige är det land i världen som kommit längst med att utveckla nationella
kvalitetsregister (NKR) inom hälso- och sjukvården. Med hjälp av registren har
vi möjlighet att få kunskap om vad sjukvården åstadkommer för värde genom
bättre hälsa för patienterna och dessutom finns det unika förutsättningar att
förbättra kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård (Rapport från Sveriges
kommuner och landsting, Guldgruvan i hälso- och sjukvården, 2010). Det finns
också en tydlig uppmaning att vetenskapliga studier borde kunna femdubblas på
några år om ”guldgruvan” utvecklas och används för forskning. För att ytterligare
stärka de NKR pågår projekt för att ta fram till exempel omvårdnadsindikatorer
och patientrapporterade utfallsmått (PROM).
Resultat som bygger på forskning behöver snabbare omsättas i praktiken. Många
medborgare får inte den vård de skulle haft störst nytta av bland annat för att det
finns ett gap mellan befintlig kunskap och det som utförs. Det innebär att
implementeringsforskning, det vill säga forskning om hur forskningsresultat ska
komma till användning, är en viktig del av den praktiknära ”bedside”forskningen vilket också lyfts fram i regeringens forskningsproposition
(2012/13:30).
2
Forskningsledare, EI
2013-02-26
Malmö högskola har tagit fasta på samhällsutmaningar avseende demokratisk utveckling,
hållbar resursanvändning och hälsofrämjande utveckling, utmaningar som utgör
utgångspunkter för institutionens forskningsverksamhet. Inom vårdvetenskap fokuseras på en
hälsofrämjande utveckling vilket i sin tur kan påverka och främja en demokratisk utveckling.
I hälso- och sjukvårdslagen uttrycks tydligt allas rätt till lika vård. Detta kan då också bidra
till en hållbar resursanvändning. Genom att arbeta med till exempel de NKR och koppla
utfallet till kliniska förbättringsprojekt där de bäst behövs kan allas rätt till lika vård stärkas.
Fältet:
Patient/personrapporterade utfallsmått (PROM)
PROM fokuserar på ett individuellt subjektivt perspektiv, det vill säga hur personer
själv upplever och skattar sin hälsa/ohälsa och sjukdom, till exempel efter
omvårdnadsinterventioner eller medicinska behandlingar. PROM som sjukdomssymptom,
funktionsförmåga, hälsa/ hälsorelaterad livskvalitet och sexuell hälsa/välbefinnande utgör
viktiga komplement till mer objektiva mått på interventionernas effekter och bidrar till en
mer holistisk kunskap om personers hälsa och erfarenheter. Även familjens och närståendes
erfarenheter är av betydelse när det gäller att utvärdera insatser i samband med hälsa och
sjukdom. Att utveckla och arbeta med PROM kan ge underlag för att stärka ett
personcentrerat förhållningssätt där personens röst blir hörd. Personcentrerad vård kan
beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra hela personen och prioriterar
tillgodoseende av andliga, existentiella, sociala och psykiska behov i lika hög utsträckning
som fysiska behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).
PROM-forskningen vid institutionen omfattar personer i olika åldrar; barn, vuxna och äldre
sett ur ett livsloppsperspektiv och för olika tillstånd inom såväl kommunal omsorg,
primärvård som somatisk- och psykiatrisk vård. För att mäta PROM används olika
instrument, ofta i form av frågeformulär som kan vara dels generiska dels sjukdomsspecifika.
Sjukdomsspecifika instrument ställer frågor som specifikt rör hälsan kopplat till sjukdomen
medan de generiska ställer frågor kring allmänt hälsotillstånd och livskvalitet. PROM kan
även utvecklas genom kvalitativ forskning där personers upplevelser och erfarenheter av att
leva med olika sjukdomstillstånd, genomgå behandlingar och återhämtning studeras.
3
Forskningsledare, EI
2013-02-26
I nuläget pågår forskning vid institutionen för att bedöma hälsorelaterad livskvalitet och
sexuellt välbefinnande i samband med olika ohälsotillstånd till exempel vid hjärt- och
kärlsjukdomar, kolorektal cancer och stamcellstransplantation, återhämtning efter operativa
ingrepp (tonsilloperation och mag- tarm sjukdom) och återhämtning i samband med
psykiatriska sjukdomstillstånd. Annan interventionsforskning studerar olika
tarmförberedelser inför koloskopi hos barn, olika urinvägskatetrar och preventiv
fotvårdsundervisning. Andra viktiga och aktuella forskningsområden studerar psykosociala
konsekvenser i samband med screeningundersökningar som mammografi och aorta.
Utveckling av nya samt vidareutveckling av etablerade instrument inom till exempel
återhämtning efter operation, mag-tarm sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar är pågående
projekt. Vidare pågår projekt för att beskriva personers upplevelser/erfarenheter i samband
med ohälsa och sjukdom, vid olika behandlingar eller deras efterförlopp och vid palliativ
vård. Genom att bedriva och ytterligare stärka PROM forskningen kan vi nationellt och
internationellt bidra med viktig kunskap till bland annat de nationella kvalitetsregistren som
idag finns inom hälso- och sjukvården där valida och reliabla PROM efterfrågas. Även
närståendes upplevelser och bedömningar i samband med ohälsa lyfts fram i forskningen till
exempel vid olika psykiska ohälsotillstånd och syskondonatorer i samband med
stamcellstransplantation.
Registerforskning
Vi medverkar till att utveckla och stärka den registerforskning som idag har påbörjats inom
till exempel registren för hälsorelaterad livskvalitet för barn och ungdomar med medfödda
hjärtfel (SWEDCON) och kranskärlssjukdom och hjärtinterventioner (SWEDEHEART).
Inom tidigare nämnd PROM-forskning kan vi ta fram kunskap som kan vara användbar i de
nationella kvalitetsregistren. Inom institutionen kommer vi att utveckla och utvidga
registerforskningen till att omfatta fler register och att med resultaten från dessa bedriva fler
förbättringsprojekt och implementeringsforskning.
Implementeringsforskning
Implementeringsforskning handlar om kunskapens väg från forskning till användning. Den är
därför parallellt med övrig forskning vid institutionen viktig för att utveckla teorier och
metoder för effektiv implementering av ny kunskap inom vård och omsorgsområdet.
4
Forskningsledare, EI
2013-02-26
Befintlig forskning kring implementering och följsamhet till kliniska riktlinjer och
standardiserade vårdplaner kommer att förstärkas och utvecklas. Strategiska satsningar
inkluderar fortsatt forskning om ledarskapets och kontextuella faktorers betydelse för
implementering samt hur teoretiska modeller till exempel ”PARIHS” (Kitson, A) kan
användas för att förstå implementeringsprocessen. Vid institutionen finns redan etablerade
metoder för att ta fram systematiska litteraturöversikter som ger en vägledning för kliniska
beslut. I nästa steg bör dessa utvecklas i samverkan med kommunal och regional vård och
omsorgsverksamhet. Det pågår också en innovativ flerprofessionell metodutveckling inom
psykiatrisk vård som illustrerar patientens livshistoria med hjälp av en tidsgeografisk
strukturerad anamnes. Metoden har använts för att förbättra kunskap och förståelse om
suicidala individers livs- och sjukdomsförlopp och om kvinnors erfarenheter av våld. Inom
fakulteten finns möjligheter att etablera tvärprofessionella forskargrupper som kan belysa
implementeringsprocessen ur flera olika aspekter såsom organisation, ledarskap,
hälsoekonomi och profession.
Professionsforskning
Inom fältet för professionsforskning studerar vi de två didaktiska frågorna vad och hur, både i
förhållande till sjuksköterskestudenters lärande, sjuksköterskors lärande och till patienters
och närståendes lärande. Det innebär att vårdarbetets organisation, vårdutbildningarnas
förutsättningar, processer och resultat samt kunskapsbehov och kunskapsanvändning inom
vården är centrala. Undersökningsgrupperna kan vara patienter, anhöriga, studenter,
professionell vårdpersonal och handledare. Forskningsfrågorna syftar till att synliggöra och
kritiskt granska lärande- och påverkansprocesser och bidrar härigenom till utveckling av
såväl utbildningar som verksamhet. Det innebär att forskningen fokuserar på patienters och
närståendes behov av information och undervisning och hur denna bäst ska utformas. Vi
undersöker också hur professionell kunskap och kompetens formas, omformas och utvecklas
i relation till utbildning, yrkesliv och föränderliga krav från det omgivande samhället.
Forskningen är explorativ, deskriptiv och evaluerande genom att den mäter effekter av
utbildning, undervisning och kompetenshöjande insatser med objektiva och subjektiva
utfallsmått. Metoderna kan därmed vara kvalitativa såväl som kvantitativa och omfattar
observationer, intervjuer och enkäter. Exempel på pågående forskning är studenters skattning
av sin lärandemiljö under verksamhetsförlagd utbildning. Dessutom pågår flera parallella
5
Forskningsledare, EI
2013-02-26
studier som beskriver sjuksköterskors erfarenheter av implementerade pedagogiska modeller
för handledning och utveckling av handledarkompetens.
Vision
Att institutionens forskning avseende patient/personrapporterade utfallsmått,
registerforskning, implementeringsforskning och professionsforskning blir ledande och
tongivande i forskarsamhället.
Att institutionens forskning tydligt kommer att bidra med specifik kunskap inom ovanstående
områden i tvärprofessionell samverkan.
Att institutionens forskningsmiljö utvecklas och stärks genom samverkan lokalt, regionalt,
nationellt och internationellt.
Samverkan
Inom Malmö högskola finns forskningssamarbete med bland annat odontologiska fakulteten.
Forskarna har också ett stort antal gemensamma forskningsprojekt med framförallt
universitet/högskolor i ett flertal länder inom Europa men även i andra världsdelar. Nationellt
inom Sverige samarbetar vi med en ett stort antal universitet och högskolor i gemensamma
forskningsprojekt. Det finns också en samverkan regionalt och lokalt med sjukhus,
primärvård och kommuner.
Det innovativa praktiknära forskningssamarbetet behöver stärkas till exempel genom att
koppla samman vårdvetenskaplig forskning med medicinsk forskning och annan
gränsöverskridande samverkan
Ett Palliativt kunskapscentrum i Region Skåne i samverkan med Lunds universitet
etablerades i februari 2013. Detta kunskapscentrum för palliativ vård ska ha som uppgift att
driva forskning, vård- och kompetensutveckling och genom sina insatser bidra till
kvalitetshöjning av såväl allmän som specialiserad palliativ vård i Region Skåne. Forskare
vid institutionen för vårdvetenskap har för avsikt att samverka med forskare vid centrat i
olika forskningsprojekt.
6
Forskningsledare, EI
2013-02-26
Ett Vårdforskningscentrum Syd planeras där lärosäten i syd gemensamt söker medel. Detta
centrum planeras handla om att utveckla ny kunskap om implementering, innovationer och
interventioner samt utveckling av nya metoder och resultatmått med målet att uppnå en
hållbar vård och omsorg.
Tabell 1: Professorer, docenter och disputerade lärare
Titel
Namn
Professor
Ewa Idvall
Professor
Anna-Karin Dykes
Professor
Ania Willman
Docent
Ingrid Bolmsjö
Docent
Mikael Rask
Docent
Christine Wann-Hansson
Universitetslektor
Carin Alm-Roijer
Universitetsadjunkt
Magdalena Annersten
Gershater
Universitetslektor
Christel Bahtsevani
Universitetslektor
Mariette Bengtsson
Universitetslektor
Ann-Cathrine Bramhagen
Universitetslektor
Anna Carlsson
Universitetslektor
Elisabeth Carlson
Universitetslektor
Petri Gudmundsson
Universitetslektor
Peter Hellman
Universitetsadjunkt
Maria Ekstrand
Universitetslektor
Marie Holst
Universitetslektor
Lisbeth Lindell
Universitetslektor
Karin Persson
Universitetsadjunkt
Elisabeth Mangrio
Universitetslektor
Margareta Rämgård
Universitetslektor
Karin Stenzelius
7
Forskningsledare, EI
2013-02-26
Universitetslektor
Charlotta Sunnqvist
Universitetslektor
Kyriakos Theodoridis
Universitetsadjunkt
Ann-Marie Wangel
Universitetslektor
Anne Wennick
Universitetsadjunkt
Eva Åkerman
Tabell 2: Doktorander, Forskarutbildningsämnet vårdvetenskap, fakulteten för Hälsa och
samhälle
Wimonrut Boonsatean
Susanne Ekdahl
Hafrun Finnbogadottir
Annette Holst Hansson
Gabriella Isma
Jenny Jakobsson
Annika Kisch
Mona Schlyter
Ingela Sjöblom
Magnus Stentagg
Vedrana Vejzovic
Christel Wendt
Karin Örmon
Tabell 3: Doktorander vid andra lärosäten där medarbetare är handledare
Doktorand
Lärosäte
Handledare
Anetta Bolejko
Lunds universitet
Christine Wann-Hansson
Christina Monsen
Lunds universitet
Christine Wann-Hansson
Ann-Christin Andersson
Linköpings universitet
Ewa Idvall
Lena Näsström
Linköpings universitet
Ewa Idvall
Andreas Malmgren
Lund universitet
Petri Gudmundsson
8
Forskningsledare, EI
2013-02-26
Amra Jujic
Lund universitet
Petri Gudmundsson
Liselotte Årestedt
Linneuniversitetet
Margareta Rämgård
Livia Ambrus
Lunds universitet
Charlotta Sunnqvist
Amanda Hellström
Blekinge tekniska högskola/LU
Ania Willman
Eva Andersson
Blekinge tekniska högskola/LU
Ania Willman
Boel Sandström
Blekinge tekniska högskola/LU
Ania Willman
Catharina Lindberg
Lunds universitet
Ania Willman
Ann-Charlotte Holmgren
Lunds universitet
Ania Willman
Agneta Lindvall
Lunds universitet
Ania Willman
Åsa Andersson
Karolinska Institutet
Ania Willman
9
