Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap
och samhälle
Sektionen för Arbetsterapi
Arbetsterapeutprogrammet
Aktivitetens effekt i behandling för vuxna
personer med schizofreni
- En litteraturöversikt
Activities effect in treatment for adults with
schizophrenia
- A literature review
Författare: Shamiram Oyal & Johanna Hillgren
Handledare: Karin Johansson
1
Sammanfattning
Kommuner är skyldiga att erbjuda sysselsättning eller dagliga aktiviteter till personer med
schizofreni (Socialstyrelsen, 2011a). Deltagande i det dagliga livet identifieras som en
rättighet för alla i samhället oavsett funktionsstatus (Danermark, Ivarsson, Josephsson &
Yilmaz, 2008) men ändå är det mer än 50 % av personer med schizofreni som runt om i
världen inte får lämplig behandling (WHO, 2009a).
Syftet med den här studien har varit att sammanställa kunskapsläget om effekten av aktivitet i
behandling för vuxna personer med schizofreni. Då aktivitet är ett kärnbegrepp inom
arbetsterapi (Kielhofner, 2008) har författarna valt att göra en litteraturöversikt för att se vad
det finns för aktuell forskning och kunskap inom området. Genom att sammanställa
kunskapsläget om aktivitet i behandling kan författarna få fram vilka positiva effekter
aktiviteter har och/eller hur aktivitet kan bidra till positiva förändringar för den aktuella
patientgruppen.
Resultatet beskriver generellt att aktivitet ger positiva effekter, minskning av negativa
symtom och förbättrar de sociala interaktionerna samt bidrar till att bryta isoleringen. Effekten
av matlagning resulterade i en ökad grad av självständighet, att delta i dagliga aktiviteter och
musikterapi gjorde att deltagarna förbättrade sina sociala interaktioner och minskade de
negativa symtom.
Författarnas slutsats är att de som får mindre aktivitet i behandling får mer positiva, negativa
och psykiska symptom jämfört med dem som får mer aktivitet.
Sökord: Aktivitet, Schizofreni, Behandling
2
Abstract
Counties are required to provide occupation or daily activities for people with schizophrenia
(Socialstyrelsen, 2011a). Participant in daily life is identified as a human right for all
members of society, regardless of functional status (Danermark, Ivarsson, Josephsson &
Yilmaz, 2008) but more than 50% of all people around the world with schizophrenia lack the
proper treatment (WHO, 2009a).
The purpose of this study has been to compile the state of knowledge on the effect of activity
in treatment for adults with schizophrenia. As activity is a core concept in occupational
therapy (Kielhofner, 2008) the authors have chosen to do a literature review to see what kind
of knowledge and actual research there is in that area. By compiling the state of knowledge
around activity in treatment the authors can access what kind of positive effects activities in
treatment has and/or how activity can contribute to positive changes for the current patients.
The result tells us in general that an activity contributes to positive effects, a reduction of
negative symptoms and it improves the social interactions as well as helps to break isolation.
The effect of cooking resulted in an increased rate of independence, to attend daily activities
and musical therapy made the participants improve their social interactions and reduced the
negative symptoms.
The author’s conclusion is that those who get less activity in their treatment are getting more
positive, negative and psychiatric symptoms compared to those who get more activity.
Keywords: Activity, Schizophrenia, Treatment
3
Innehållsförteckning
1 Inledning
4
2 Bakgrund
2.1 Aktivitet
2.2 Att leva med schizofreni
2.3 Kreativa aktiviteter
2.4 Aktiviteter i vardagen
2.5 Sammanfattning bakgrund
5
5
6
8
9
10
3.1 Frågeställningar
11
11
4.1 Urval
4.2 Data insamling
4.3 Analys data
11
12
12
13
3 Syfte
4 Metod
5 Etiska överväganden
14
6 Resultat
6.1 Matlagning
6.1.1 Positiva effekter av matlgning
6.1.2 Svårigheter i matlagning
6.2 Vardagliga aktiviteter
6.2.1 Positiva effekter av vardagliga aktiviteter
6.2.2 Faktorer som påverkar vardagliga aktiviteter
6.3 Musikterapi
6.3.1 Positiva effekter av musikterapi
6.3.2 Musikterapins möjligheter
6.4 Sammanfattning
14
15
15
15
16
17
18
18
18
19
20
7.1 Resultatdiskussion
7.2 Metoddiskussion
7.3 Förslag på studier
20
20
25
27
7 Diskussion
8 Slutsatser
28
9 Tack
28
10 Referenslista
29
11 Bilaga
32
4
1 Inledning
Enligt Socialstyrelsens (2011a) nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni
eller schizofreniliknande tillstånd är kommunerna skyldiga att erbjuda sysselsättning om en
person med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar beviljats sådan enligt
Socialtjänstlagen. Alla människor har behov av, och rätt till, en meningsfull daglig
sysselsättning (Bejerholm & Eklund, 2005). Sysselsättning eller dagliga aktiviteter kan dock
utformas på olika sätt och anpassas till olika individers behov. Hälso- och sjukvården kan
erbjuda så kallade icke-verbala terapiformer, de är bland annat musikterapi (Socialstyrelsen,
2011b ), kostterapi, hantverk, fotografering och drama (Leckey, 2011). Psykossjukdomens
specifika tillstånd innebär att det är viktigt att erbjuda åtgärder för att bryta isoleringen och
erbjuda samvaro och sysselsättning som är särskilt anpassad för personer med schizofreni som
står utanför arbetsmarknaden. Ändå är det mer än 50 % av personer med schizofreni runt om i
världen som inte får lämplig behandling för sin sjukdom (WHO, 2009a). Bara i Stockholms
län insjuknar 20-25/10.000 invånare i schizofreni varje år, många av dem när de närmar sig
vuxen ålder (Svenska psykiatriska föreningen, 2009).
Begreppet aktivitet kan tolkas på flera olika sätt, författarna har valt att se det ur en
arbetsterapeutisk synvinkel och kommer därför tydliggöra och skapa förståelse för vad det
begreppet omfattar. Deltagande i det dagliga livet identifieras som en rättighet för alla i
samhället oavsett funktionsstatus. Även om personer med schizofreni är passiva och isolerade
har de fortfarande samma grundläggande behov i vardagen som alla andra (Danermark et al.,
2008). Det finns en studie av Danermark et al. (2008) som visar att personer med schizofreni
bedriver sin tid i stillasittande aktiviteter så som att dricka kaffe, röka, titta på tv eller iakta
omgivningen. Den vanligaste aktiviteten är oftast den korta promenaden till närmaste butiken.
Självständigt liv och självständigt utförande i dagliga aktiviteter har fastställts som
prioritering i behandling för personer i denna målgrupp (Aubin, Chapparo, Gëlinas, Rainville,
Stip, 2009a). I Mona Eklunds studie (2009) framkommer det att personer med psykisk ohälsa
värdesätter arbete, en tredjedel av dem vill ha ett regelbundet arbete. Författarna vill se vad
aktivitet har för positiva effekter i behandling, om det är så att de 50 % av personer med
schizofreni som inte får tillgång till detta går miste om en gynnsam behandling eller om
aktivitet inte har någon större betydelse i det dagliga livet.
5
Då personer med schizofreni har stora problem med aktivitetsutförande och sysselsättning kan
arbetsterapeuten med sitt aktivitetsperspektiv många gånger hjälpa till att bryta personens
passivitet.
2 Bakgrund
2.1 Aktivitet
Grunden i arbetsterapi är att meningsfulla aktiviteter kan förhindra eller mildra fysisk
och/eller psykisk ohälsa, dessa aktiviteter innebär sådant som för den enskilda individen ses
som värdefulla i det dagliga livet (Dickie, 2009). Arbetsterapeutiska interventioner måste
grunda sig på meningsfulla aktiviteter, och man är överens om att aktiviteter som inte är
meningsfulla inte heller kan vara terapeutiskt (Bigelius, Eklund & Erlandsson, 2010).
Arbetsterapeuter arbetar med personen som han/hon är nu i denna stund, och med hur han/hon
fungerar vid olika tidpunkter och i olika miljöer (Creek, 2002). Människor agerar inte i
isolering, vi är i huvudsak sociala varelser som utvecklas och lever inom ramen för en grupp
(Creek, 2002). Personer med schizofreni har svårigheter med detta eftersom många är socialt
isolerade och undviker sociala aktiviteter (Danermark et al., 2008). I Etisk kod (Förbundet
Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005b, s.14) beskrivs begreppet aktivitet som ”Människans
utförande av meningsfulla och betydelsefulla uppgifter i interaktion/samspel med
omgivningen”. Begreppet aktivitet innebär även att kunna utföra de uppgifter en person vill,
kan och behöver göra för att tillfredsställa sina behov och uppnå sitt livsmål (FSA, 2005b).
Psykiska och sociala förutsättningar spelar en viktig roll för att en individ ska klara av
aktiviteter i vardagen (Kielhofner, 2008). I boken Model Of Human Occupation [MoHo]
(Kielhofner, 2008) beskrivs det även att människan väljer aktiviteter utifrån sina egna vanor.
Vidare beskrivs det även att vi många gånger tar våra vanor i dagliga aktiviteter för givet, att
gå upp på morgonen, äta frukost, borsta tänderna, åka till skola/jobb och att komma hem.
Personer med schizofreni saknar ”filtermekanismen”, det vill säga att de har svårt att följa en
tankegång, koncentrera sig på en uppgift åt gången, lösa problem och planera (Rydin, 1992).
Detta leder till att dessa personer saknar en rutin för att utföra de vardagliga aktiviteterna.
Det är viktigt att erbjuda åtgärder för att bryta isolering och erbjuda samvaro och
sysselsättning som är särskilt anpassad för personer med schizofreni (Socialstyrelsen, 2011a).
6
Aktivitetsvetenskap är en vetenskap som går att tillämpa inom arbetsterapi, den hjälper
arbetsterapeuter att hantera behandlingseffekt och metoder (Clark & Zemke, 1996).
Aktivitetsvetenskap anses vara till stöd för arbetsterapi genom att hjälpa till att skapa en
struktur i praktiskt arbete samt i utbildning (Yerxa, 1993). Som arbetsterapeut använder man
sig av aktivitetsvetenskap som beskriver att aktivitet består av; målmedvetenhet, eget initiativ,
regler samt vanor och färdigheter som personer har lärt sig för att kunna fungera i sociala
sammanhang (Goldstein, 1996). Dessa åtgärder kan leda till att minska symtom och ge ökad
livskvalitet, bidra till att behålla eller ge ökad delaktighet i samhället för personer med
schizofreni. Många aktiviteter är nödvändiga att kunna utföra för att kunna klara sig
självständigt i dagens samhälle som till exempel aktiviteter i dagliga livet (Socialstyrelsen,
2011a).
2.2 Att leva med schizofreni
Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som ofta medför betydande psykiska och sociala
konsekvenser för den drabbade (Socialstyrelsen, 2011a). För att kunna ställa diagnosen
schizofreni måste personen enligt DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental
Disorders, 4th edition) uppvisa minst två av följande symtom under en månad;
vanföreställningar, hallucinationer, desorienterat tal, påtagligt desorienterat tal, motoriska
symtom eller negativa symtom (Svenska psykiatriska föreningen, 2009). Vid schizofreni
pratar man om positiva symtom, sådant som ”tillkommer” samt negativa symtom, sådant som
”försvinner”. Positiva symtom är bland annat att de har hallucinationer, vanföreställningar och
att personerna kan vara paranoida. Negativa symtom kan vara försämrade affekter, minskat
intresse och energi samt ha svårt att känna njutning (Trudeau, 2009), vilket leder till att
aktivitetsförmågan blir nedsatt och konsekvensen är då att personerna blir mer passiva och
isolerade (Svenska psykiatriska föreningen, 2009). Det finns två typer av insjuknande i
schizofreni; dramatiskt insjuknande eller plötsligt och oväntat. Vanföreställning,
hallucinationer och desorienterat tal och beteende är symtom vid ett dramatiskt insjuknande.
Många av dem har under 2-5 år innan diagnostiseringen genomgått olika symtomgivande
beteende. Dem som insjuknar plötsligt och oväntat, i den klassiska symtombilden, skiljer sig
från den dramatiska genom att de inte har några symtom innan diagnosen fastställs. 75 % som
insjuknar plötsligt och oväntat är mellan 15-30 år gamla (Svenska psykiatriska föreningen,
2009).
7
Några tidiga tecken på insjuknande är att personen isolerar sig och får minskat umgänge med
familj och vänner, får svårbegripliga känslorubbningar, ökad känslighet för sinnesintryck
samt ändrad uppfattning om sig själv (Svenska psykiatriska föreningen, 2009), något som kan
bidra till psykisk ohälsa. Personer med psykiska funktionshinder har en begränsad förmåga att
engagera sig i aktiviteter och personer med schizofreni har de mest omfattande
begränsningarna i vardagen (Bejerholm & Eklund, 2005). Det finns studier i Danermarks et
al. (2008) artikel som visar att personer med schizofreni bedriver sin tid i stillasittande
aktiviteter såsom dricka kaffe, röka, titta på tv eller iaktta omgivningen, vanligaste aktiviteten
är oftast en kort promenad till närmasta butiken. Att ta del av massmedia är ofta det första
steget för personer med schizofreni att ta kontakt med omvärlden (Bejerholm & Eklund,
2005). Det är just tv-tittandet, radiolyssnandet och tidningsläsandet som ökar personers
delaktighet i hemmiljön och som tillför en social dimension till deras isolerade hemmiljö. På
så vis kan ett tillbakadraget förhållningssätt till omvärlden brytas och känslan av tomhet
minskas (Bejerholm & Eklund, 2005). Vikten av arbetsterapi är att arbetsterapeuter fokuserar
på funktionsbrister som är permanenta hos många personer med psykiatriska sjukdomar
(Bonder, 1997).
Då många personer insjuknar i ung ålder kan de gå miste om vissa färdigheter som till
exempel att kunna kommunicera med bland annat det motsatta könet eller att utveckla
kunskaper om yrkesfärdigheter vilket ofta kan leda till arbetslöshet (Bonder, 1997). Få
personer med schizofreni arbetar, har en aktiv fritid, studerar eller har andra produktiva
aktiviteter (Bejerholm & Eklund, 2005). Vidare beskriver Bejerholm och Eklund (2005) att
deltagandet i ett meningsfullt arbete får personer att betrakta sig själva som kapabla och att
utveckla roller som inte är relaterade till sjukdomsrollen. Vår roll i det sociala umgänget
bygger på det fysiska och psykiska välmående hos individen (Kielhofner, 2008).
Karakteristiska drag vid den här sjukdomen är bland annat att den har ett långdraget förlopp
med långsam förbättring på grund av antipsykotiska mediciner (Svenska psykiatriska
föreningen, 2009). Att personer med schizofreni ses som passiva och svåråtkomliga kan bland
annat bero på att läkemedelsbehandlingar har sämre effekt på de så kallade negativa
symtomen som passivitet, oföretagsamhet och oförmåga till att vilja påbörja och utföra
aktiviteter (Socialstyrelsen, 2011a). Cullberg (1999) beskriver hur biologiska och
psykologiska teorier kan förklara varför en människa drabbas av schizofreni. Cullberg (1999)
menar att i de biologiska teorierna ingår dopaminteorin, genetiska faktorer samt avvikelser i
hjärnans anatomi. Dopaminteorin fastställer att receptorerna för signalsubstansen dopamin
8
inte fungerar på ett adekvat sätt. Ur neuropsykologisk synvinkel innebär det bland annat
minskad dysfunktion såsom störd planering, brist på hämningar, nedsatt uppmärksamhet,
nedsatt minne, kognitiv flexibilitet och dålig problemlösnings förmåga (Cullberg, 1999).
Frontallobens dysfunktion är en väsentlig del av sjukdomen, det här visar att kognitiv
utvärdering med dessa dysfunktionerna förutsäger att personer med schizofreni möter mycket
begränsningar och svårigheter i dagliga aktiviteter (Bëdard, Godbout, Limoge, Semkovska &
Stip, 2004). Neurokognitiva brister kan också ha en inverkan på bland annat det sociala
nätverket, då personer med schizofreni har bristande förmåga att hantera sociala interaktioner
hindras även förmågan att kunna bearbeta informationen (Brunt, 2005). Även svårigheter med
att inte kunna organisera sina dagliga aktiviteter resulterar i ett kaotiskt sätt att hantera och
uppleva sin tillvaro (Bejerholm & Eklund, 2005).
2.3 Kreativa aktiviteter
Arbetsterapeuter har tillgång till ett brett utbud av aktiviteter som de kan använda för att
uppnå terapeutiska mål (Creek, 2002). Bland annat har kreativa aktiviteter visat sig ge en
positiv effekt som behandling. De typer av aktiviteter som beskrivits som meningsfulla och
engagerande är uttrycksfulla och kreativa aktiviteter som att spela instrument, skriva poesi
och sociala aktiviteter (Bejerholm & Eklund, 2005).
Enligt La Cour, Josephsson, Thiselman och Nygård (2005) fungerar engagemang i kreativa
aktiviteter som ett medium som gör det möjligt att skapa en förbindelse till ett vardagsliv. Det
motverkar följderna av sjukdom, såsom isolering, vilket ses som ett stort problem för personer
med schizofreni. För att människan ska må bra behöver det finnas en balans mellan aktivitet
och vila (FSA, 2005b), något som många gånger är svårt om man är isolerad och passiv. När
någon står inför svårigheter på grund av sin sjukdom eller sitt funktionshinder, kommer
kapaciteten för att tänka och agera i kreativa aktiviteter att påverkas positivt och kommer att
öka förmågan att hitta lösningar till sina problem (Creek, 2002). Vidare beskriver La Cour, et
al. (2007) att det har visat sig att engagemang i kreativa aktiviteter utvecklar förmågor, som
till exempel problemlösning och ökat självförtroende vilket senare kan överföras till andra
situationer i livet.
På 1890-talet reformerades psykiatrin med hjälp av Philippe Pinel, (1745-1826), Tuke (17841857), Benjamin Rush (1745-1831) och Reil (1759-1813) som förändrade vården för personer
med psykisk sjukdom från perspektivet av en modell som tar hänsyn till människans konkreta
9
problem. Det var mänskliga aktiviteter som höll patienter aktiva genom att framställa konst
och hantverk (Alsaker, Horghagen & Josephsson, 2007.). Pinel, (1745-1826) arbetade med
mänsklig behandling av psykiskt sjuka. Han hade personliga svårigheter i fokus och gjorde ett
program av meningsfulla aktiviteter för de psykiskt sjuka. Han hade inte direkt någon terapi
utan han provade olika fantasifulla förslag som kunde hjälpa och hantverk var ett vanligt yrke
som man arbetade med (Eitrem, 2006). Även Tuke (1784-1857) och Rush (1745-1831)
arbetade med psykiskt sjuka patienter och använde sig av meningsfulla aktiviteter som kunde
påverka deras psykiska ohälsa positivt (Eitrem, 2006). Dessa tre (Pinel, Tuke, Rush) hade en
gemensam tanke: moral treatment. Moral treatment är en form av miljöterapi (Kielhofner,
1994), där den fysiska, tillfälliga och sociala miljön utformades på ett sätt som skulle förbättra
den sjukas ohälsosamma levnadssätt (Kielhofner, 2004). Användningen av kreativa aktiviteter
som terapeutisk behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka genomfördes av Pinel, Tuke
och Rush.
En studie tyder på att kreativa aktiviteter kan ha en helande och skyddande effekt på psykiskt
välbefinnande för att främja avslappning, återhämtning och ökad livskvalitet. Det utgör ett
medel för att uttrycka sig själv och tänka positivt (Leckey, 2011). Konstterapi är en terapiform
där personer kan uttrycka sin egna personlighet, känslor och idéer, i ett icke-verbalt sätt att
uttrycka och hantera svåra känslor (Caddy, Crawford & Page, 2012). Kreativa aktiviteter som
till exempel musik och drama kan användas för att främja sociala interaktioner hos personer
med psykisk ohälsa (Leckey, 2011).
2.4 Aktiviteter i dagliga livet
Enligt Kielhofner (1994) ska arbetsterapeuten arbeta utifrån en helhetssyn på patientens
vardagsliv. Det innebär att ta hänsyn till personers vilja, vanor och utförande samt fokuserar
på människans tänkande, görande och kännande (Kielhofner, 2008). Arbetsterapeuten tränar
patienten till eget boende, aktiv fritid, lek, skola och arbete. Uttrycket “aktiviteter i dagliga
livet” innebär för arbetsterapeuter bland annat; personlig hygien, toalettbesök, duscha, klä på
sig och äta (Christiansen & Baum, 1997).
Människan utför sina nödvändiga och icke lika nödvändiga aktiviteter varje dag och till dem
kopplar vi meningsfullhet för att det ska finnas en mening i våra upplevelser. Arbetsterapins
tro är att meningen av de vardagliga aktiviteterna är en viktig bidragande faktor till
människans funderingar kring meningen med livet (Hasselkus & Rosa, 1997). Även då
10
personer med schizofreni är paranoida och hallucinerar (Trudeau, 2009) är syftet att utveckla
de psykiska och sociala funktionerna (Kielhofner, 1994). När personer med schizofreni tar
egna initiativ och engagerar sig i samverkansaktiviteter kan det bidra till att underlätta sociala
interaktioner i aktivitetsutförandet av meningsfulla aktiviteter (Danermark et al., 2008). Syftet
med MoHo (Kielhofner, 2008) är att förmedla en djupare förståelse av aktiviteters natur i
mänskligt liv. Den kan bidra till en förståelse av vad mänsklig aktivitet är genom att ge oss en
helhetssyn på begreppet aktivitet i dagliga livet.
Personer med schizofreni har som tidigare nämnts en nedsatt kognitiv förmåga (Trudeau,
2009) och det medför en begränsning i de grundläggande delarna, till exempel kognitiva
färdigheter och förmåga att integrera med andra som ska flyta samman, vilket även kommer
påverka deras aktivitetsutförande (Kielhofner, 2008). Varje individ väljer sina egna aktiviteter
men det finns aktiviteter som är nödvändiga som vi själva känner att vi är tvungna att utföra
som till exempel äta, duscha, jobba och laga mat (Kielhofner, 2008). Då personer med
schizofreni har nedsatt planeringsförmåga och/eller minnesförmåga kan det skapa problem i
vardagen för dem att välja sina aktiviteter. Argetzell & Leufstadius (2010) skriver att
arbetsterapi stödjer bland annat personer med psykiska problem att delta i meningsfulla
aktiviteter. Aktiviteterna kan också anpassas efter olika människors behov bland annat då en
person har en sjukdom eller funktionsnedsättning som schizofreni. En meningsfull daglig
sysselsättning i det dagliga livet kan bestå av olika slags aktiviteter, och vad som upplevs
meningsfullt för en person behöver inte nödvändigtvis vara meningsfullt för en annan
(Bejerholm & Eklund, 2005). Aktiviteter i det dagliga livet (ADL) är kategoriserade efter vår
kultur som bland annat lek, arbete, vila, fritid, kreativa sysselsättningar som ger oss möjlighet
att anpassa aktiviteten till miljökraven (Yerxa, 1998).
“Life is given meaning by what we do” (Hasselkus & Rosa, 1997, s. 364).
Citatet ovan stämmer överens med arbetsterapins grundsyn, att aktiviteten ska vara
meningsfull och tillfredsställande för individen (Kielhofner, 2008) vilket skapar
meningsfullhet i livet.
2.5 Sammanfattning av bakgrund
Det finns tidigare litteraturöversikt om schizofreni och arbetsterapi med fokus på
arbetsterapeutiska interventioner samt kognitiva svårigheter. Sammanställning av aktivitetens
11
effekt i behandling har inte kunna påträffats under sökningen av andra studier därför är det
lämpligt att göra en litteraturstudie inom detta område. Genom att sammanställa
kunskapsläget om effekten av aktivitet i behandling och erbjuda lämpliga åtgärder kan man få
fram om aktivitet kan leda till att bryta isolering, minska symtom samt att öka livskvalitet för
den aktuella patientgruppen (Socialstyrelsen, 2011a). Personer med schizofreni är dem med
psykiska funktionshinder som har mest omfattande begränsningarna i sin vardag (Bejerholm
& Eklund, 2005). Aktiviteter som beskrivits som meningsfulla och engagerande är aktiviteter
som är uttrycksfulla och kreativa, som att spela instrument och sociala aktiviteter (Bejerholm
& Eklund, 2005). Även vardagliga aktiviteter kan vara meningsfulla men då personer med
schizofreni har problem med planering och minnet kan det ge svårigheter i de vardagliga
aktiviteterna då dem många gånger är rutinbundna (Kielhofner, 2008). Kreativa aktiviteter
kan ha en helande och skyddande effekt på psykiskt välbefinnande, det främjar avslappning,
återhämtning och ökad livskvalitet. Genom kreativa aktiviteter kan personerna uttrycka sig på
sitt eget vis (Leckey, 2011).
3 Syfte
Syftet med studien är att sammanställa kunskapsläget om effekten av aktivitet i behandling för
vuxna personer med schizofreni.
3.1 Frågeställningar
- Vilka positiva effekter har aktivitet i behandling för personer med schizofreni?
- Hur bidrar aktivitet till positiva förändringar för personer med schizofreni?
4 Metod
Författarna valde att göra en litteraturöversikt för att svara på studiens syfte och började enligt
Friberg (2006) med en inledande litteratursökning för att skapa en uppfattning om
forskningsområdet. Författarna gick sedan vidare med den egentliga litteratursökningen.
12
4.1 Urval
För att få fram relevanta artiklar använde sig författarna av inklusionskriterier och
exklusionkriterier (Friberg, 2006). Författarna inkluderade artiklar som var från år 2002 och
framåt för att få så aktuella studier som möjligt, där aktiviteterna var relevanta för
arbetsterapi. Studier som visade resultat på effekt av aktivitet och där målgruppen var
personer mellan 18-64 år med diagnosen schizofreni inkluderades. Sökningen inkluderade
både individuella samt gruppaktiviteter. Författarna använde sig enbart av vetenskapliga
artiklar som är publicerade på engelska, sådana studier som är granskade och redovisar ny
kunskap (Friberg, 2006). Författarna inkluderade studier från olika delar av världen samt
studier som var utförda av andra professioner än arbetsterapeuter, om det var en relevant
aktivitet. Artiklar som inte kunde tillhandahållas kostnadsfritt via Karolinska Institutets
bibliotek uteslöts. Författarna uteslöt inte kvalitativa eller kvantitativa studier, detta för att få
med allt som fanns inom det aktuella området. Författarna exkluderade artiklar där studier inte
undersöker effekten av aktivitet i behandling och där aktiviteten inte var tillräckligt beskriven.
4.2 Datainsamling
Datasökningen började med att författarna gjorde en övergripande sökning på schizofreni och
arbetsterapi för att få en överblick över aktuellt område. Genom det här kunde författarna få
en uppfattning om tidigare forskningar inom schizofreni och arbetsterapi. Artiklarna söktes
under perioden juli 2012 till november 2012.
Författarna använde databaser som var anpassade för bland annat arbetsterapi. De databaser
som användes var Pubmed, CINAHL, Medline, SveMed+. Följande MeSH-termer användes
som sökord; occupational therapy, mental health, schizophrenia, therapeutics och music
therapy. Andra sökord som använts är; activity, treatment, occupation, effect, effectivity och
creativ activity. De har kombinerats på olika sätt för att få fram relevanta artiklar. Först
använde författarna sökordet creativ activity, eftersom kreativa aktiviteter är ett stort begrepp
som omfattar många olika psykiska funktionshinder, det vill säga att de påträffade artiklarna
med kreativa aktiviteter hade inte endast fokus på diagnosen schizofreni, valde författarna att
istället gå vidare med sökordet music therapy med fokus på schizofreni som författarna
hittade i referensen i en kreativ aktivitets artikel. Författarna valde musikterapi på grund av att
sökning på musikterapi och schizofreni gav fler relevanta träffar och var därför mer relevant
för denna uppsats och för att få en avgränsning i kreativa aktiviteter. Författarna valde därför
att söka djupare inom detta område och använde därför endast sökordet music therapy.
13
Genom att läsa i befintliga artiklar fann författarna andra studier inom musk terapi som
verkade relevanta för denna uppsats. Författarna sökte upp artiklarna och läste djupare på
dessa artiklar som verkade mest relevanta. Sökningarna gjordes både strukturerat och
ostrukturerat enligt Friberg (2006) för att få en bra bild över området. Litteratursökningen
börjades med att läsa titlarna på de träffar som uppkommit från databaserna, efter det lästes
abstract på relevant titel. Utifrån de valda inklusions och exklusionskriterierna valde
författarna ut de relevanta artiklarna och läste igenom dessa noggrant.
Författarna fick fram sexton stycken artiklar, efter att ha läst dessa sexton artiklar uteslöts fem
stycken på grund av att de inte uppfyllde författarnas inklusionskriterier. Flera artiklar av
musikterapi var inte tillgängliga via Karolinska Institutets bibliotek och kunde därför inte
öppnas, det gjorde att de här artiklarna uteslöts omgående.
4.3 Analys data
De elva artiklarna (Bilaga 1) som inkluderades i uppsatsen analyserades genom en kvalitativ
innehållsanalys, det innebär att granska och tolka texter (Hällgren-Graneheim & Lundman,
2008). Granskningen av artiklarnas kvalitet gjordes med hjälp av Fribergs (2006)
granskningsmall, författarna använde samtliga granskningspunkterna (Friberg, 2006, s. 120);
- Vad är syftet? Är det klart formulerat?
- Hur har urvalet gjorts?
- Hur är metoden beskriven?
- Vad visar resultatet?
- Hur har studiens författare tolkat studiens resultat?
Författarna valde att se till likheter och skillnader i aktiviteternas tillvägagångssätt samt se hur
resultatet av aktiviteten beskrivs i de olika studierna. Friberg (2006) skriver att det var bättre
att fokusera på färre infallsvinkar, högst tre för att få en grundlig analys av några punkter.
Första steget i analysen började med att båda författarna läste artiklarna noggrant flera gånger
för att se likheter och skillnader i aktivitet och resultat. Författarna valde att ha fokus på
vilken aktivitet som utfördes och vilken effekt aktiviteten gav. Eftersom vissa artiklar var
svåra att tolka diskuterade författarna innehållet tillsammans för att få en tydlig och
gemensam innehållsbild av studierna. I andra steget av analysen placerades de olika beskrivna
14
aktiviteterna samt resultaten ur de olika artiklarna in i teman med gemensamma aktiviteter.
Genom att skapa olika teman binder man samman det underliggande innehållet från studierna
i några kategorier (Hällgren Graneheim & Lundman, 2008). De vetenskapliga artiklarna som
uppsatsen byggde på handlade om matlagning, aktiviteter i vardagen samt musikterapi.
Eftersom tre aktiviteter framkom i uppsatsens resultat delade författarna in resultatet i tre
olika teman för att kunna se vad det fanns för effekt av aktiviteten i behandling. Efter det
kodades samtliga teman (Hällgren-Graneheim & Lundman, 2008) till: matlagning, vardagliga
aktiviteter och musikterapi, varje tema delades in i underrubriker som var anpassade till de
olika resultaten. En gemensam underrubrik för alla tre teman var positiva effekter då positiva
effekter framkommer i alla studiers resultat och då det svarar på uppsatsens syfte. Författarna
sammanställde sedan resultatet i ett tema åt gången för att hitta kärnan och effekterna i
studiernas resultat. Efter sammanställningen av samtliga resultat jämfördes dessa med
varandra för att se gemensamma komponenter i resultatet. Därefter sorterades likheter och
skillnader i resultatinnehåll (Friberg, 2006) utifrån författarnas fokus på effekt av aktivitet.
5 Etiska överväganden
Eftersom en litteraturöversikt inte har med några patienter behövde författarna inte se till
några etiska aspekter när det kom till sekretess. Det var däremot viktigt att under
bearbetningen av studierna vara kritisk (Friberg, 2006) för att få ett så rättvist resultat som
möjligt. Författarna var så neutrala som möjligt i granskningen för att inte få med egna
värderingar som kan ha påverkat resultatet. De inkluderade artiklarna tar hänsyn till etiska
aspekter.
6 Resultat
Författarna valde att organisera resultatet efter dessa tre aktiviteter, matlagningsgruppen,
dagliga aktiviteter och musikterapi eftersom de granskade artiklarna omedvetet beskrev
gemensamma aktiviteter men med olika syften och fokus på olika saker.
15
6.1 Matlagning
Två av studierna gick ut på att matlagning skulle vara en bekant aktivitet, de ville se
relationen mellan ADL-presterandet och kognitiva funktioner. I dessa två studier skulle
deltagarna tillaga både varmrätt och efterrätt, där målet var att allt skulle vara klart samtidigt.
En studie valde tre bekanta men svåra aktiviteter i matlagningen, det var att välja meny,
handla och tillaga maten. En annan studie fokuserade bland annat på hur deltagarna i studien
orienterade sig i köket, klarade av köksmaskiner, matlagningstermer samt bordsskick. Där
fick arbetsterapeuterna i studien recept till de tio tillfällena samt vilket tillvägagångssätt de
skulle använda. Tre av studiernas aktiviteter gjordes i arbetsterapeuternas kök på avdelningen,
den sista studien nämnde inte vart det utfördes. Vissa av studierna utfördes i grupp och andra
individuellt.
6.1.1 Positiva effekter av matlagning
Aubin, Chapparo, Gélinas, Rainville & Stip (2009a) såg till helheten att matlagning var en
familjär uppgift som genom träning och kunskap kunde göra personer med schizofreni mer
autonom i det dagliga livet, som personerna var innan dem blev sjuka. Genom att delta i
aktiviteten matlagning ökade graden av självständighet hos deltagarna men dem var
fortfarande i behov av stöd under aktiviteten, även sin kunskap i den aktuella aktiviteten
förbättrades (Brown, Exley, Harman, Hays, Manner, Sturtevant-Meus & Zielinski-Grimm,
2008). Samtidigt kom en annan studie (Aubin et al., 2009a) fram till att deltagarna i studien
som klarade av att utföra matlagningen på ett bättre sätt hade mindre negativa symptom. En
studie tydliggjorde resultatet att matlagning förbättrade utförandeförmågan för personer med
schizofreni:
“The data show that occupational therapy intervention improves meal preparation skills in
the specified population of adults with schizophrenia...” (Brown, Exley Harman, Hays,
Manner, Sturtevant-Meus, Zielinski-Grimm, 2008, s. 152).
6.1.2 Svårigheter i matlagning
De flesta studierna observerade gemensamma brister under matlagningsaktiviteten hos
personer med schizofreni med negativa symptom och beskriver kopplingen mellan bristande
förmågor, hur det påverkar utförandet samt vilka effekter det gav i behandling (Brown et al.,
2008; Bëdard et al., 2004; Aubin et al., 2009a; Aubin et al., 2009b).
16
“Overall the results of this study indicated that executive dysfunction in schizophrenic
patients with negative symptoms have a clear detrimental impact on three typical ADL”
(Bédard, Godbout, Limoge, Semkovska, & Stip, 2004, s. 297).
En annan studie (Aubin et al., 2009b) gjorde en bedömning av informationsprocess
färdigheter under aktivitet för personer med schizofreni och fokuserade på delar som
svårigheter för noggrannhet, repetition, tajming, uppfattning, minne, planering och utförande.
Författarna i studien beskrev att deltagarna som hade svårigheter med detta hade en så kallad
låg effektnivå och dem deltagare som hade lättare för dessa kognitiva färdigheter hade så
kallad hög effektnivå. I resultatet på studien av Aubin et al,. (2009b) kom dem fram till att
personer med schizofreni som hade en högeffektiv nivå skiljde sig mot dem som hade en
lågeffektiv nivå. Det var fler som var självständiga i matlagningen bland personer i den
högeffektiva nivån än dem som var i den lågeffektiv nivå, där var fler beroende av hjälp
(Aubin et al., 2009b). Det moment som var svårast för personer med schizofreni var själva
matlagningen (Bëdard et al., 2004) och det var den delen det fanns minst kvalitet i (Aubin et
al., 2009b), även svårigheten att bibehålla uppmärksamheten på en påbörjad aktivitet var ett
problem (Bëdard et al., 2004).
Det som var svårt för personerna var att organisera sitt utförande, de växlade mellan de olika
momenten i matlagningen vilket gav dem svårigheter (Bëdard et al., 2004). En studie (Aubin
et al., 2009a) beskrev kopplingen mellan de svårigheter som deltagarna hade i det associativa
minnet vid matlagning, de negativa symtomen samt att planera och att söka/hitta material för
matlagning. Studien beskriver även att det visuella minnet hade en viktig roll för
funktionsförmågan i denna åtgärd (Aubin et al., 2009a). Studiens (Bëdard et al., 2004) resultat
kom fram till att genom att spåra de små skillnaderna i presterandet av kognitiva funktionerna
visade det sig att patienter med schizofreni hade beteendestörningar. Det ligger till en bra
grund när det ska fattas beslut och utvärdera behandlingseffekter genom att uppmärksamma
förändringar och förbättringar. Att medverka i matlagningsuppgift hade en sammankoppling
med det visuella minnet (Aubin et al., 2009a).
6.2 Vardagliga aktiviteter
En studie hade fokus på att observera aktivitet och sociala interaktioner, deltagarna i studien
fick själv välja ut en aktivitet från sina dagliga rutiner. Observationerna gjordes i grupp
hemma hos deltagarna, i mataffärer, genom aktivitetsgrupper och i anpassade verkstäder,
17
Syftet var att beskriva hur personer med schizofreni interagerar med andra när de utför
vardagliga aktiviteter tillsammans i olika sammanhang samt att underlätta och hindra faktorer
som var svåra att utföra. En studie gjordes i små grupper, syftet var att utforska relationen
mellan aktivitets engagemang och svårigheten med personliga faktorer, psykiska symtom och
livskvalitet. En annan studie fokuserade på funktionella aktiviteter matlagning, pengar
förvaltning, läsa, skriva och använda datorer för informationssökning, aktiviteterna var
anpassade efter individen där alla tillfällen var individuella. Ett annat tillvägagångssätt var att
deltagarna fick möjlighet att träna i meningsfull vardagsaktivitet.
6.2.1 Positiva effekter av vardagliga aktiviteter
Flera studier (Danermark et al., 2008; Katz & Keren, 2011; Bejerholm & Eklund, 2007)
beskrev möjligheten att underlätta den sociala interaktionen under aktivitets utförande
tillsammans med gruppen. Vidare beskrev studierna att effekten av gruppaktivitet resulterade
i humor, intresse och kunskap i aktiviteterna som utfördes. Det visades förbättringar när det
kom till deltagande på individnivå i sociala aktivitete, interaktion med andra och
familjemedlemmar. De personer som deltog i de dagliga aktiviteterna fick en signifikant
förbättring av sin planeringsförmåga (Katz & Keren, 2011). Eklunds (2007) studie beskrev att
högre nivå av engagemang i aktivitet ledde till bättre självkänsla, färre psykiska symtom, och
bättre livskvalitet. Bejerholm & Eklunds (2007) studie beskrev att de som hade lågt
engagemang i aktivitet uppvisade låg självkänsla, mer negativa/positiva symtom samt
generellt mer psykiska symtom. Studien påstod att engagemang i dagliga aktiviteter var en
viktig aspekt för mental hälsa och för livskvaliteten (Bejerholm & Eklund, 2007). En studie
(Danermark et al., 2008) beskrev att de positiva resultaten berodde på att deltagarna själva
fick välja aktiviteter som var meningsfulla och tillfredställande för dem. Genom följande citat
uttryckte deltagarna att atmosfären var glad, lättsam och trevlig:
“...Those guys are crazy”, “when the supervisor commented that the participant also was
good at making jokes she answered, laughing- Yes, i guess I´m a little crazy too” (Danermark
et al., 2008, s 166).
Resultatet enligt Danermark et al. (2008) visade även att när aktiviteten verkar viktig, rolig
och gav tillfredställelse till deltagarna påverkades även deltagarnas sociala interaktion i
utförandet. Vidare beskrev studien (Bejerholm & Eklund, 2007) att engagemang i dagliga
aktiviteter resulterade till reducerade negativa symtom. Kombinationen av de underlättande
omgivningsfaktorer som påverkade den sociala interaktionen i aktivitetsutförandet var
18
meningsfulla aktiviteter, tillit och miljön utanför hemmet, det kunde vara goda förutsättningar
för deltagarna i dagliga livet (Danermark et al., 2008).
6.2.2 Faktorer som påverkar vardagliga aktiviteter
Bejerholm & Eklunds (2007) studie beskrev relationen mellan ens personliga egenskaper och
aktivitets engagemang. Den visade även hur personliga egenskaper involverades med de
dynamiska faktorerna och hur det kunde påverka vad en person med schizofreni hade för
möjligheter i att engagera sig i aktivitet. Studien beskrev att arbetsterapeuter kunde ge
möjlighet till att de utvecklades och engagerade sig i aktiviteter oavsett personliga
egenskaper:
“Moreover, psychosocial occupational therapy is about helping persons with schizophrenia
to become better, to become occupied with experiences of events that are real, instead of their
being occupied with their chaos of thoughts and delusions that sometimes takes over in how
they perceive the world” (Bejerholm, U., & Eklund, M., 2007, s. 27)
Strukturer i vardagen, att vara tillfredsställd med de dagliga aktiviteterna, behovet att
engagera sig i dagliga aktiviteter och tillgång till sociala kontakter var de aspekter som
påverkade de personliga faktorerna (Bejerholm & Eklund, 2007). Studien Danermark et al.,
(2008) beskrev att svårigheter i samspel med andra, att uttrycka sina egna önskemål och
begränsningar i att förstå sociala förväntningar hindrade deltagarnas prestation under
aktiviteten:
“Difficulties in expressing their own wishes were also found to be hindering social
interaction in activity performance... . difficulty occurred the participant reacted angrily,
which interrupted the activity that was being performed and the interaction with the other
person was disturbed” (Danermark, B., Ivarsson, A-B., Josephsson, S., & Yilmaz, M., 2008,
s. 167-168).
6.3 Musikterapi
Alla studier var utförda i grupper där två av studierna hade två olika former av musikaktivitet,
de fick sjunga och lyssnade på musik. I en annan studie fick de tillgång till en rad
musikinstrument och uppmuntrades att använda dessa för att uttrycka sig.
6.3.1 Positiva effekter av musikterapi
Musikterapi kunde åstadkomma gynnsamma effekter i fysiologiska, psykiska och emotionella
symtom, det blev även en märkbart positiv förändring i flera olika delar: ångest, konceptuell
desorientering, hallucinatorisk beteende, de blev mer samarbetsvilliga och de trubbiga
19
känslorna så som ansiktsuttryck och kroppsspråk blev reducerade. Samma studie kom fram
till att musikterapi kunde märkbart minska negativa symptom, det visade även att positiva
symptom förbättrades, personer som deltog i musikgruppaktiviteter hade lägre beteende av
vanföreställningar och hallucinationer (Koo, Kuo & Peng, 2010). Att spela instrument i grupp
hade effekt på de negativa symomen (Gold, Houtmans & Ulrich, 2007). Studier (Koo, Kuo &
Peng, 2010; Crawford et al., 20067) fann att gruppmusikaktiviteter som involverar deltagarna
att sjunga själva och lyssna till inspelad musik var associerade med en betydande minskning
av negativa symtom, det vill säga att det var möjligt att musikterapi hade särskilda effekter på
dessa symtom hos personer med schizofreni. Även att spela instrument tillsammans gjorde att
personer med schizofreni upplevde en förbättring i psykosocial orientering (Gold, Houtmans
& Ulrich, 2007). Musikterapi hade en positiv effekt på inneliggande patienter med
schizofreni:
“We showed that music therapy had a positive effect on the health of (schizophrenic) acute
care psychiatric in-patients given in addition to standard care” (Gold et al., 2007, s. 367)
Två studier (Gold, Houtmans & Ulrich, 2007; Koo, Kuo & Peng, 2010) kom fram till att den
sociala interaktionen förbättrades under musikterapi och att deltagarna upplevde att sociala
förmågor förbättras under aktiviteten, de blev mer flexibla i kontakt med andra samt fick mer
respekt för andra.
6.3.2 Musikterapins möjligheter
Flera studier (Crawford, Maratos, McDermott, Nur, Procter, & Talwar, 2006; Koo, Kuo &
Peng, 2010) använde musikterapi för att få deltagarna i studierna att uttrycka sig i syfte att
uppfylla och uttrycka sina emotionella tillstånd i musikaliska termer:
“... music therapy has been explored as a method to promote social contact through patients
active participants and emotional expression.” (Koo, Kuo & Peng, 2010, s. 432)
Det framkom att det var möjligt för patienter med svåra psykiatriska sjukdomar att följa
musikterapi som behandling i en psykiatrisk institution (Egelund Sørensen et al., 2012). I
studiens resultat kom författarna fram till att terapeuten bedömde också att om patienten blir
bekant med musiken som en behandling kunde terapeuten bättre formulera behandlingsmål
vid slutet av behandlingen. Crawford et al. (2006) studie visade att en sådan prövning är
möjlig, och majoriteten av patienter som erbjuds musikterapi kommer att acceptera det som
behandlings metod.
20
6.4 Sammanfattning
Ett gemensamt resultat från alla tre aktiviteter var att det minskade de negativa symtomen
(Koo, Kuo & Peng, 2010; Crawford et al., 2006; Gold et al., 2007). Andra likheter som
nämndes var att flera symtom i funktionshinder för personer med schizofreni samt personliga
faktorer påverkade utförandet av aktiviteter (Aubin et al., 2009a; Bëdard et al., 2004; &
Eklund, 2007). Både att delta i dagliga aktiviteter och musikterapi gjorde att deltagarna
förbättrade sina sociala interaktioner, något som inte framkom vid matlagning (Danermark et
al., 2008; Katz & Keren, 2011; Bejerholm & Eklund, 2007; Gold et al., 2007; Koo, Kuo &
Peng, 2010).
En studie (Danermark et al., 2008) beskrev att svårigheter i samspel med andra, uttrycka sina
egna önskemål och begränsningar i att förstå sociala förväntningar hindrade deltagarnas
prestation under aktiviteten. Effekten av matlagning ökade graden av självständighet hos
deltagarna (Aubin et al., 2009a) men det var inget som framkom från någon annan granskad
studie. Det var endast en studie (Katz & Keren, 2011) som kom fram till att deltagandet i
dagliga aktiviteter förbättrade personernas planeringsförmåga. Danermark et al. (2008) kom
fram till att de positiva resultaten berodde på att deltagarna själva valde aktiviteterna som var
meningsfulla och tillfredställande för dem.
7 Diskussion
7.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna uppsats var att sammanställa kunskapsläget om effekten av aktivitet i
behandling för vuxna personer med schizofreni. Samtliga representerade vetenskapliga
artiklar beskrev generellt att aktivitet gav effekt i minskning av negativa symtom samt
förbättrade de sociala interaktionerna. Genom att delta i både dagliga aktiviteter och
musikterapi förbättrade deltagarna sina sociala interaktioner, något som inte framkom vid
matlagning. Av detta drar författarna slutsatsen att en orsak kan vara att flera av studierna i
vardagliga aktiviteter och musikterapi utfördes i grupp och då fick deltagarna möjligheten att
umgås med andra personer med samma problematik. Genom gruppaktiviteter har
arbetsterapeuter fokus på att träna sociala färdigheter, kreativitet, kommunikation och att
21
kunna uttrycka sig både verbalt och icke-verbalt (FSA, 2005a). Miljö är omgivande
förhållanden och avser sociala och kulturella dimensioner som påverkar människan.
Människan är av naturen en social varelse som i samspel med andra utför aktiviteter (FSA,
2005b). Sociala relationer har en stor betydelse för personer med psykiska funktionshinder,
det kan till exempel ha en skyddande inverkan mot sjukdomstillståndet när en person möter
svåra livssituationer (Brunt, 2005). Från de granskade artiklarna framkom det att genom att
vara i grupp och tillsammans lära sig av varandras aktiviteter resulterar det i en positiv effekt
genom att symtomen minskades och den sociala interaktionen förbättrades. Det får författarna
att reflektera över att det i sin tur kan leda till att man bryter isoleringen, ökar livskvaliten,
välmåendet, och får personer med schizofreni att känna en tillhörighet. Arbetsterapeutiska
interventioner inom psykiatrin är till för att bidra till att öka individens livskvalité,
självständighet och gemenskap (FSA, 2005a).
De flesta studierna som författarna granskade bestod av små grupper som var utförda vid ett
tillfälle eller under en kortare period. Grupper med lågt deltagarantal skulle enligt författarna
kunna vara en positiv strategi för personer med sociala svårigheter. Det skulle kunna ha
minskat känslan av press eller stress från resten av deltagarna i samma grupp. Att de flesta
studier utfördes under en kort period ger svar på vad aktivitet har för effekt i behandling
kortsiktigt men författarna anser att det inte går att säga hur det skulle vara på längre sikt. En
annan syn på grupper med lågt deltagarantal var enligt författarna att det blev svårt att
generalisera om det skulle fungera på andra personer. Även många författare i studierna var
kritiska till deras få deltagarantal (Brown, Exley, Harman, Hays, Manner, Sturtevant-Meus &
Zielinski-Grimm, 2008). Många av studierna hade som kriterier att personerna inte skulle vara
med i någon annan behandling under studiens tid, det kunde ändå vara saker som skedde i
personernas liv som kunde ha påverka resultatet både negativt och positivt. Vissa av
författarna i studierna skrev att dem var medvetna om att man inte visste vad personerna som
hade deltagit i studierna hade gjort på fritiden under studiens gång och om det kan ha påverkat
resultatet. Enbart en studie inom musikterapi var utförd under 1 års observationsperiod och
uppföljningsperiod vilket gav författarna känslan av tillförlitlighet av resultatet på långsikt då
deltagarna fick upprepa aktiviteten. Det minsta deltagarantalet av alla granskade artiklarna
bestod av fyra deltagare som undersöktes under ett tillfälle, vilket författarna är kritiska till.
Reliabiliteten av studien blev då sämre när man inte har gjort upprepningarna eller
uppföljning av resultatet. Detta är något som författarna anser är viktigt att ha i åtanke när
resultatet granskas. Författarna är medvetna om att korta studier med lågt deltagar antal i
22
grupper kan kritiseras. Då författarna inte hade fokus på tidsperioderna i studierna utan istället
effekten av aktivitet under behandling anser författarna att artiklarna är relevanta för denna
uppsats. Det som gör att det finns evidens för att just dessa aktiviteter fungerar är att olika
studier har kommit fram till samma resultat. En vägledning för arbetsterapeuter kan bland
annat vara att det ska vara evidensbaserat arbete (Blesedell Crepeau, Cohn & Botu Schell,
2003).
Målet med arbetsterapi är att främja deltagarnas möjlighet till att leva ett värdefullt liv (FSA,
2005b). Författarna anser att ett värdefullt liv kan definieras på många olika sätt, det är
individuellt hur en person upplever sitt liv värdefullt och det är flera faktorer som spelar roll.
Författarna reflekterar vidare att genom att kunna utföra aktiviteter som för en själv är
meningsfulla och värdefulla kan man få känslan av ett värdefullt liv. Grunden inom
arbetsterapi är att aktiviteten ska vara meningsfull och tillfredsställande för individen
(Kielhofner, 2008), vilket visar sig genom studiernas resultat då deltagarna fick motivation
genom att utföra sina meningsfulla aktiviteter. Resultatet av engagemang i aktiviteter
beskrevs genom att när aktiviteten var rolig, tillfredställande och viktig blev resultatet även
positivt i utförandet. Då arbetsterapeuter vill att personer väljer meningsfulla aktiviteter bidrar
det till att de bibehåller motivationen i aktivitetsutförandet (Kielhofner, 2002). Arbetsterapi
synen är att meningsfulla aktiviteter kan förhindra eller mildra fysisk och/eller psykisk ohälsa,
dessa aktiviteter innebär sådant som för den enskilda individen ses som meningsfullt i
personens dagliga liv (Dickie, 2009). Författarna drar slutsatsen om att det även kan finnas
flera faktorer som kan påverka personens psykiska ohälsa, det kan vara om en person med till
exempel schizofreni tänker positivt och ser ljus på sin framtid är det lättare som arbetsterapeut
att hjälpa personen att arbeta mot sitt mål än om den ser sitt liv som ett misslyckande
(Kielhofner, 2008). Många av studierna fokuserade på att det skulle vara en bekant aktivitet
för personerna som deltog i studierna. Det skulle vara något som individen ansåg var viktig
för en själv och aktiviteten skulle vara något som personen var van att utföra. Resultaten i
artiklarna visade att då aktiviteten var viktig och bekant ökade motivationen till deltagande.
Det är något som författarna anser är till en fördel ur ett arbetsterapeutiskt synsätt då en
aktivitet måste vara meningsfull och bekant för att det ska blir ett bra utförande. Det gör att
resultaten ur studierna blir mer trovärdiga även om det många gånger är få deltagare som
deltar.
23
Det som framkom ur en studies resultat var att genom deltagande vid matlagning ökades
personernas autonomi. Som FSA (2005b) skriver är människan en autonom varelse och det
anser författarna är en viktigt aspekt att lyfta fram då människan mår bra av att få känna att
den är autonom och kan klara av saker självständigt. Engagemang i aktivitet möjliggör för
personer att förbättra sin kompetensutveckling (Yerxa, 1998). Målet med arbetsterapi inom
psykiatrin är bland annat att personen ska få en ökad självständighet (FSA, 2005a), detta
reslutat av ökad självständighet beskrevs i matlagningsaktiviteten. Då enbart en studie kom
fram till det, att aktiviteten ökade självständigheten hos personerna med schizofreni, anser
författarna att det behövs fler studier för att kunna säga att det finns evidens för att aktivitet
kan förbättra en persons självständighet i vardagen. Två av artiklarna kommer från en och
samma studie, ena är förstudien och den andra är den huvudsakliga studien. Författarna har
valt att ha med båda studierna då dessa lyfter fram relevant information om matlagning samt
vilken effekt det har. Artiklarna beskrev även de svårigheter som kan uppstå i utförandet,
vilket fick författarna att reflektera över att dessa svårigheter är begränsningar som är viktiga
att vara medvetna om eftersom det enligt författarna kan bidra till positiva förändringar
genom träning.
Vissa av de granskade studierna beskrev aktiviteten matlagning med mest fokus på vilka
brister som observerades under utförandet. Författarna får bilden av att många dysfunktionella
brister påverkar utförandet och begränsar förmågan att kunna utföra aktiviteten på ett effektivt
sätt. Författarna drar egna slutsatser om att matlagning på lång sikt kan förbättra de
dysfunktionella bristerna och bidra till positiva effekter. Som tidigare nämnt anser författarna
att genom att veta vilka brister som uppstår i utförandet kan behandlaren tillsammans med
patienten i övning bidra till att minska eller förbättra de dysfunktionella bristerna. Studiernas
resultat kom fram till att genom att utföra en aktivitet vid flera tillfällen förbättrade
deltagarnas förmåga att utföra aktiviteten. Författarna reflekterade över om det förändrar
förmågan permanent och/eller om det skulle kunna fungera på andra dagliga aktiviteter som
kan vara svåra att utföra för personer med schizofreni. Författarna anser därför att det behövs
mer forskning på specifik aktivitet för att säkert kunna säga att övning ger färdighet. I
studiernas resultat framkom det att till exempel minnet var ett stort problem i utförandet. Det
får författarna att reflektera kring denna begränsning och anser även att genom att vara
medveten om vilka svårigheter som finns kan man utreda och lägga upp en behandlingsplan.
24
Detta kan göras genom att träna minnet med deltagaren.
Första kontakten med arbetsterapeuten inom psykiatriska vården börjar med en utredning av
vilka olika konsekvenser den psykiatriska störningen har i deltagarnas vardagsliv (FSA,
2005a). Enligt författarnas egna erfarenheter av den psykiatriska vården kopplar folk sällan att
en arbetsterapeut kan bidra till positiva förändringar genom olika aktiviteter. De granskade
artiklarna beskrev att personer med schizofreni ofta har svårt att uttrycka känslor, saknade
motivation, saknade struktur, kände sig oförstådda och saknade delaktighet i bland annat sin
egen vardag eller i samhället. De generella faktorer som främst brukar tas upp i behandling är
att hopp skapas, möjligheter ges, få uttrycka känslor, få stöd och råd, möjlighet att prova nya
sätt att agera samt kognitiv bearbetning (Eklund & Svensson, 2005). I denna beskrivning
anser författarna att arbetsterapeuten kan uppfylla många positiva förändringar i behandling
för personer med schizofreni. Arbetsterapeuters uppgift är bland annat att utreda behov av
förändringar (FSA, 2005b). En studie nämnde även att psykosocial arbetsterapi var att hjälpa
personer med schizofreni att bli bättre från sina symtom, att bli upptagen med upplevelser av
händelser som var verkliga. Dock anser författarna att vissa valda studier om matlagning och
vilken effekt det ger till personer med schizofreni behöver utvärderas mer. Även en längre
studie än ett tillfälle behöver studeras. Upprepning av aktivitet under längre tid behöver
utföras mer, just för att jämföra resultat av brister och förbättring innan och efter
behandlingen. Det skulle ge en klarare och mer detaljerad bild av effekter i aktivitet , detta
skulle även ge författarna ett tydligare resultat.
I studier om musikterapi har det framkommit att personer med schizofreni lättare kunde
uttrycka sig emotionellt och verbalt med hjälp av aktiviteten. De granskade studierna kom
fram till att genom deltagande i musikterapi minskade personernas vanföreställningar och
hallucinationer, vilket gör att det blir lättare för dessa personer att leva i samhället. FSA
(2005b) beskriver att vi människor är sociala varelser och författarna håller med om att det är
viktigt att fungera bra i det sociala för att kunna tillfredsställa sina behov. Socialstyrelsen
(2011b) skriver att musikterapi syftar till att förbättra relationer och öka personens välmående
samt minska deras symtom. Detta utförs genom att hjälpa personen att ta upp problem som är
svåra att beskriva enbart med ord, dem kan genom bland annat att både få sjunga, spela och
lyssna på musik få hjälp med detta. Hälso- och sjukvården kan erbjuda bland annat
musikterapi när personer har behov av så kallade icke-verbala terapiformer (Socialstyrelsen,
2011b). Författarna i studien (Sørensen et al., 2012) tyder på att det är möjligt för patienter
25
med svåra psykiatriska sjukdomar att följa musikterapi som behandling i en psykiatrisk
institution. Genom granskning av artiklarna om musikterapi har det kommit fram att det finns
evidens för musikterapi. Resultatet visade att det gav effekt och gynnade personer med
schizofreni, de blev mer sociala och klarade av att vara mer flexibla i kontakt med andra. Inga
av de funna studierna är utifrån ett arbetsterapeutiskt synsätt, alla studier i musikterapi är av
utförda av bland annat sjuksköterskor. Detta anser författarna kan vara en anledning till att det
inte kommer fram så mycket information om aktivitet i vardagen och hur den har påverkats ur
en arbetsterapeutisk syn. För att kunna säga säkert att det är bra med musikterapi ur en
arbetsterapeutisk syn, skulle det behövas fler forskningsstudier som är gjorda av
arbetsterapeuter. Det skulle enligt författarna kunna leda till mer fokus på aktivitet i vardagen
och om det skulle vara någon förbättring i utförandet av dagliga aktiviteter. Socialstyrelsen
(2011b) skriver att majoriteten av patienter som erbjuds musikterapi accepterar det som
behandlingsmetod och personen behöver inte ha någon musikalisk träning utan dem behöver
enbart vara motiverade till att arbeta med musik. Det gör att författarna saknar studier inom
detta område, nu drar författarna sina egna slutsatser om aktivitetens effekt hos personer med
schizofreni. Genom att det blir minskade negativa symtom och de sociala funktionerna
förbättras blir det i största sannorlighet förbättringar i den aktuella patientgruppens kvalitet i
aktivitet i det dagliga livet. Alla musikstudier som är granskade är gjorda på inneliggande
patienter på olika psykiatriska avdelningar. Det gör att författarna inte kan generalisera på
patienter som inte är inneliggande om det skulle hjälpa lika mycket för dem.
7.2 Metoddiskussion
Friberg (2006) säger att litteratursökning används för att skapa en uppfattning om ett speciellt
forskningsområde. Författarna diskuterade om litteraturstudie var det bästa
tillvägagångssättet, eller om det kanske hade varit bättre att endast göra en kvalitativ studie.
Till exempel att intervjua arbetsterapeuter på några olika enheter i Stockholms län för att se
vad de kan ha för effekt att ha aktivitet som behandlingsform. Det författarna kom fram till
som kan vara en nackdel var att man då hade gått miste om deltagarnas egna upplevelser.
Författarna fick nu ta del av det i den här litteraturöversikten då uppsatsen innehåller både
kvalitativa och kvantitativa studier. Då författarna anser att personer med schizofreni är en
svår och utsatt målgrupp får författarna enligt examensarbetets riktlinjer inte genomföra
intervjuer med dem utan ett etiskt godkännande. Författarna diskuterade osäkerheten som
kunde uppstå i en kvalitativ studie, bland annat om deltagarna inte skulle fullfölja studien.
Skulle författarna ha intervjuat arbetsterapeuter hade man endast fått personalens erfarenheter
26
och upplevelser av aktivitet i behandling. Arbetsterapeuterna kanske upplever förbättringen på
deltagaren på ett sätt medans deltagaren egentligen känner något annat. Arbetsterapeuter
arbetar klientcentrerat (Kielhofner, 2008), det är därför relevant för oss att veta hur deltagarna
upplever olika aktiviteter och deras effekter eftersom det kan vara väldigt individuellt.
Effekten av aktivitet behöver inte endast vara mätbara förbättringar utan det kan även vara
känslomässiga och upplevelsemässiga förbättringar. Det är en styrka i denna litteraturöversikt
eftersom författarna fick ta del av deltagarnas upplevelser genom kvalitativa studier.
Enligt Socialstyrelsen (2001) behöver en arbetsterapeut inom sitt yrkesområde kunna söka
och använda relevant kunskap som dokumenterats från utvecklingsarbete och forskning.
Författarna har dragit slutsatsen att med tanke på frågeställningarna var en litteraturöversikt
det rätta tillvägagångssättet i denna uppsats.
De aktuella sökorden som valts är relevanta för det aktuella syftet. Det författarna kunde ha
gjort annorlunda som kanske skulle kunna påverka antalet träffar av artiklar och stärka
uppsatsen, var att använda flera sökord eller en annan böjning på ett aktuellt sökord. Exempel
på andra sökord skulle kunna vara “nursing” istället för att endast använda “treatment”. De
valda artiklarna följer författarnas valda exklusion och inklusionskriterierna.
Författarna valde först att använda sökordet creative activity men de påträffade artiklarna om
kreativa aktiviteter beskrev enbart psykisk ohälsa och inte schizofreni. En av artiklarna om
kreativa aktiviteter som författarna påträffade under sökningen refererade till en musikterapi
studie för personer med schizofreni. Då syftet är schizofreni och inte psykisk ohälsa valde
författarna att avgränsa det till enbart musikterapi och gick vidare med sökningen på
musikterapi och använde sedan sökordet music therapy. Varför författarna valde musikterapi
är för att sökning på musikterapi och schizofreni gav fler relevanta träffar och var därför mer
relevant för denna uppsats samt för att få en avgränsning i kreativa aktiviteter. Inom
musikterapi området fick författarna många antal träffar, vilket tyder på att det har gjorts
många undersökningar om schizofreni och musikterapi de senaste åren.
Artiklar har sökts och valts ut från relevanta databaser för arbetsterapi. Då vissa av artiklarna
inte gick att öppna på grund av kostnader är författare medveten om att viss relevant
information kanske inte är med och det kan ha påverkat resultat och slutsats. En annan
reflektion som författarna har, var att de artiklar som inte gick att öppna kanske inte var
riktade till vården utan att de kan vara mer samhällsvetenskapliga inriktade vilket inte var
27
relevant till denna uppsats.
Den kvalitativa innehållsanalysen (Hällgren-Graneheim & Lundman, 2008) hjälpte författarna
att följa en struktur för att analysera data. Genom att använda sig av denna analys kunde
författarna lättare sammanställa gemensam data under arbetets gång. Det gav även författarna
en tydligare bild av likheter och skillnader av de olika artiklarnas innehåll. Resultatet har
tolkats med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen, den har lett till båda svagheter och
styrkor i resultaten. Det stärker resultatet genom att hjälpa författarna att hålla en struktur och
tolka texten fritt (Hällgren-Graneheim & Lundman, 2008), medan en svaghet är att personliga
åsikter kan komma med och att det kan påverka resultatet. Författarna har varit medvetna om
detta och har i största möjliga mån försökt att undvika det.
7.3 Förslag på studier
Författarna anser att schizofreni är en svårbegriplig sjukdom och att arbetsterapeuter har en
väsentlig roll då de kan bidra till positiva förändringar i aktivitetsutförandet, kreativa
lösningar och till meningsfull sysselsättning. Dock anser författarna att fler forskningsstudier
behövs där man jämför förändringar i symtom genom aktivitet, det vill säga om symtom
förbättras långsiktigt eller kortsiktigt. För att säga vad aktivitet har för effekt i behandling på
lång sikt skulle det behövas studier som pågår under en längre tid samt att genomföra
uppföljningar för att se vilken effekt aktivitet ger i vardagen efter behandlingen och öka
tillförlitligheten. Det leder till att arbetsterapeuter kan med valida och reliabla metoder
utvärdera och vid behov justera de arbetsterapeutiska åtgärderna samt följa upp dessa
(Socialstyrelsen, 2001).
28
8 Slutsats
Är det så att de 50 % av personer med schizofreni som inte får aktivitet i behandling går miste
om de positiva effekterna? Författarnas slutsats är att dem som får mindre aktivitet i
behandling får sämre positiva, negativa och psykiska symptom jämfört med dem som får
aktivitet. Effekten av aktivitet i behandling är att negativa symptom förbättras, positiva
symtom minskar, sociala interaktioner förbättrades. Aktivitet i behandling kan bidra till att
minska isolering, öka självständigheten samt öka motivationen till att engagera sig i sin
vardag. Arbetsterapeuter kan bidra till positiva förändringar i aktivitetsutförandet för personer
med schizofreni genom att ge dem möjligheten att engagera sig i aktivitet och/eller träna och
förbättra sin aktivitetsförmåga inom olika vardagliga aktiviteter. Förhoppningsvis har denna
översikt bidragit till en god överblick inom det aktuella kunskapsområdet.
9 Tack
Författarna vill tacka handledaren, Karin Johansson, för god handledning. Författarna vill även
tacka kurskamraterna för givande kommentarer och diskussioner under arbetets gång.
29
10 Referenslista
Alsaker, S., Horghagen, S., & Josephsson, S. (2007) The use of craft activities as an
occupational therapy treatment modality in Norway during 1952-1960. Occup Ther Int;
14(1):42-56.
Aubin, G., Chapparo, C., Gélinas, I., Rainville, C., & Stip, E. (2009a) Daily activities,
cognition and community functioning in persons with schizophrenia. Schizophrenia
Research, 107, 313-318
Aubin, G., Chapparo, C., Gélinas, I., Rainville, C., & Stip, E. (2009b) Daily Functioning
and Information-Processing Skills Among Persons With Schizophrenia. Psychiatric
Services, 60, 817-822
Bédard, M-A., Godbout, L., Limoge, F., Semkovska, M., & Stip, E. (2004) Assessment of
executive dysfunction during activities of daily living in schizophrenia. Schizophrenia
Research, 69, 289-200
Bejerholm, U. & Eklund, M. (2005) Vardagslivet. Brunt, D. & Hansson, L (red). Att leva
med psykiska funktionshinder (Kap, 6 s.103-122). Lund:Studentlitteratur.
Bejerholm, U., & Eklund, M. (2007) Occupational engagement in persons with
schizophrenia: relationships to self-related variables, psychopathology, and quality of life.
American Occupational Therapy Association, 61, 21-32
Bigelius, U. Eklund, M., Erlandsson, L-K. (2010) The value and meaning of an
instrumental occupation performed in a clinical setting. Scandinavian Journal of
Occupational Therapy.17(1),1-6.
Blesedell Crepeau, E., Cohn, E., & Boty Schell, B. (2003). Willard & Spackman`s
Occupational Therapy. (10ed. Kap16). Philadelphia: Lipincott, Williams & Wilkins.
Bonder, B. R. (1997) Coping with psychological and emotional challenges. Christiansen,
C. & Baum, C.M. (red.). Occupational therapy: enabling function and well-being. (2. ed.
312-334) Thorofare, N.J.: SLACK.
Brown, C., Exley, M., Harman, S., Hays, C., Manner, T., Sturtevant-Meus, J., &
Zielinski-Grimm, J. (2008) Meal Preparation: Comparing Treatment Approaches to
Increase Acquisition of Skills for Adults With Schizophrenic Disorders. OTJR:
Occupation, Participation, Health, 29 (4), 148-153
Brunt, D. (2005) Socialt nätverk. Brunt, D. & Hansson, L (red). Att leva med psykiska
funktionshinder (Kap, 9 s.157-171). Lund:Studentlitteratur.
Caddy, L., Crawford, F. & Page, A. C. (2012) Painting a path to wellness': correlations
between participating in a creative activity group and improved measured mental health
outcome. Journal of psychiatric and mental health nursing, 19, 327-333
Christiansen, C. & Baum, C.M. (red.) (1997) Occupational therapy: enabling function
and well-being. (2. ed., 46-71) Thorofare, N.J.: SLACK.
30
Clark, F. & Zemke, R. (red.) (1996). Preface. Occupational science: the evolving
discipline. Philadelphia: F.A. Davis.
Crawford, M. J., Maratos, A., McDermott, O., Nur, U., Procter, S., & Talwar, N. (2006)
Music therapy for in-patients with schizophrenia: exploratory randomised controlled trial.
The British journal of psychiatry : the journal of mental science, 189, 405-409
Creek, J. (red.) (2002). Occupational therapy and mental health. (3.ed.) Edinburgh:
Churchill Livingstone.
Danermark, B., Ivarsson, A-B., Josephsson, S., & Yilmaz, M. (2008) Participation by
doing: social interaction in everyday activities among persons with schizophrenia.
Scandinavian journal of occupational therapy, 15, 162-172
Dickie, V. (2009) Occupational science and the occupational nature of humans: What is
occupation? Willard & Spackmans Occupational Therapy (11th ed. 15-20). Philiadelphia:
Wolters Kluwer/Williams & Wilkins.
Eitrem R. (2006 ) Läkartidiningen, Nr 45, volym 103, sid 3543. Hämtad 2012-03-04:
http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/5/5392/LKT0645s3543_3545.pdf
Egelund-Sørensen, T., Hannibal, N., Hestbæk, T., Nygaard-Pedersen, I., & MunkJørgensen, P. (2012) Schizophrenia and personality disorder patients’ adherence to music
therapy. Nordic journal of psychiatry, 66, 376-379
Eklund, M. (2009) Work status, daily activities and quality of life among people with
severe mental illness. Quality of Life Research, 18, 163-170
Friberg, F. (red.) (2006) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). (2005a). Arbetsterapi inom psykiatrin.
Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters förlag.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). (2005b). Etisk kod för arbetsterapeuter.
Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters förlag.
Gold, C., Houtmans, T., & Ulrich, G. (2007) The additional therapeutic effect of group
music therapy for schizophrenic patients: a randomized study. Acta Psychiatrica
Scandinavica, 116, 362-370
Goldstein, J. S. (1996). International relations and everyday life. Zemke, R. & Clark, F.
(red.). Occupational science: the evolving discipline. Philadelphia: F.A. Davis.
Hasselkus, B. R., & Rosa, S. A. (1997) Meaning and occupation. Christiansen, C. &
Baum, C.M. (red.). Occupational therapy: enabling function and well-being. (2. ed., 362377) Thorofare, N.J.: SLACK.
Hällgren-Granheim, U. & Lundman, B. (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M.
31
& Höglung-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård
(ss. 159-172). Lund: Studentlitteratur.
Katz, N., & Keren, N. (2011) Effectiveness of Occupational Goal Intervention for Clients
With Schizophrenia. The American Journal of Occupational Therapy, 65 (3), 287-296
Kielhofner, G. (2008) Model of human occupation. Theory and application (4d ed.).
Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins.
Kielhofner, G. (1994) Grundläggande begrepp i arbetsterapi. Nacka: Förb. Sveriges
arbetsterapeuter
Koo, M., Kuo, J-C., & Peng, S-M. (2010) Effect of Group Music Activity as an
Adjunctive Therapy on Psychotic Symptoms in Patients With Acute Schizophrenia.
Archives of psychiatric nursing, 24 (6), 429-434
La Cour, K., Josephsson, S., Thiselman, C., & Nygård, L. (2007). Experiences of
engagement in creative activity at a palliative care facility. Palliative and supportive care,
5, 241-250.
Leckey J. (2011) The therapeutic effectiveness of creative activities on mental well-being:
a systematic review of the literature. Journal of psychiatric and mental health nursing, 18,
501-509
Socialstyrelsen (2011a) Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd 2011 Hämtad 2012-02-08:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18217/2011-1-3.pdf
Socialstyrelsen (2011b) Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller
schizofreniliknande tillstånd Hämtad: 2012-11-05
http://www1.psykiatristod.se/Global/Psykiatristod/Bilagor/schizofreni/Nationella_riktlinje
r_psykosociala_insatser_schizofren.pdf
Svenska psykiatriska föreningen (2009). Schizofreni: kliniska riktlinjer för utredning och
behandling. (2. uppl.) Stockholm : Svenska psykiatriska föreningen: Gothia
Trudeau, G. M (2009) Schizophrenia In E. B Crepeau, E. S. Cohn, & B. A. B. Schell
(Eds.) Willard & Spackman’s Occupational Therapy (11th ed.,1058-1061). Philadelphia:
Lippincott Williams & Wilkins.
Read More: http://informahealthcare.com/doi/full/10.3109/11038120903165115
World Health Organization. (199a) Hämtad: 2012-10-08
http://www.who.int/mental_health/management/schizophrenia/en/
Yerxa, E.J. (1993) Occupational Science: A New Source of Power for Participants in
Occupational Therapy. Occupational Science Australia, 1 (1), 3-9
Yerxa, E. (1998). Health and the Human Spirit for Occupation. American Journal of
Occupational Therapy, 52, (6), 412-418
