Hälsoperspektiv och livskvalitet 11-01-18

Hälsoperspektiv och livskvalitet
Begrepp av betydelse för vårdmötet
och den kirurgiska patienten
Anna Forsberg-docent
Olika hälsoperspektiv
•  Medicinskt hälsoperspektiv
•  Socialt hälsoperspektiv
•  Personorienterat hälsoperspektiv
Anna Forsberg- 2011
Medicinskt hälsoperspektiv
Hälsa är frånvaro av
sjukdomssymtom eller
handikapp som är
identifierade
genom medicinsk
vetenskap
Sjukdom är närvaro av
sjukdomssymtom
eller handikapp som
är identifierade genom
medicinsk vetenskap.
Smith J A. (1981) Advances in Nursing Science 3: 43-50
Anna Forsberg- 2011
1
Boorses hälsoteori
• 
- 
- 
- 
• 
Hälsa handlar om:
Funktionalitet
Normalitet
Sjukdom
Hälsa har två
betydelser, en teoretisk
och en praktisk.
Anna Forsberg- 2011
Hälsa i dess teoretiska betydelse
•  Hälsa är frånvaro av
sjukdom.Organismen är
fri från sjukdom så länge
den fungerar enligt artens
naturliga design d.v.s de
funktionella mönster som
genom empiriska studier
visats vara typiska.
(Boorse C. (1975) On the Distinction
between Disease and Illness. Philosophy
and Public Affairs 5: 45-68)
Anna Forsberg- 2011
Hälsa i praktisk betydelse
•  Hälsa är frånvaro av
illabefinnande.
Personen upplever ett
illabefinnande som har
sin grund i en sjukdom
med invalidiserande
effekter vilket gör den
icke-önskvärd.
Anna Forsberg- 2011
2
Funktionalitet och normalitet
•  Hälsa bedöms med ett
statistiskt
normalitetsbegrepp.
•  Hälsa i enlighet med
naturen är normalt.
•  Sjukdom är onormalt.
•  Det normala bedöms med
statistiska beräkningar.
•  Funktionell förmåga
bedöms utifrån biologi
och fysiologiska kriterier.
Anna Forsberg- 2011
Definition av sjukdom
•  Sjukdom föreligger
när en eller flera
möjliga funktioner hos
organet eller
organsystemet
reduceras till en nivå
under dess normala
prestationsförmåga.
•  Personen är sjuk om
den aktuella
funktionen medför att
sannolikheten just för
den här personens
överlevnad eller
reproduktion är
mindre än vad som
statistiskt sett är
typiskt för arten.
Anna Forsberg- 2011
Konsekvenser för mötet
•  Konflikt mellan patientens
användning av begreppet
sjukdom och vårdarens
vetenskapliga skolning.
•  Patienten känner sig sjuk,
men får ingen hjälp
eftersom han/hon
betraktas som frisk.
Anna Forsberg- 2011
3
Konsekvenser för mötet
•  Det blir en logisk
omöjlighet att ha en
sjukdom och samtidigt ha
hälsa.
•  All hälsovård inriktas på
behandling av sjukdom.
•  Patientens hälsa bedöms
utifrån vad som statistiskt
sett är normalt.
Anna Forsberg- 2011
Symptoms and Signs
•  “ a sign is defined as an objective
manifestation of disease that can be
determined by a physician: a symptom is
subjective evidence of a disease reported by
the patient”.
( Encyklopedia Britannica (2006)
Anna Forsberg- 2011
Konklusion
•  Vårdaren måste ha
förmåga att växla
mellan ett medicinskt
hälsoperspektiv och ett
relationistiskt
förhållningssätt.
•  Vårdaren måste ha en
social förmåga att
utveckla en dialog
med patienten.
Anna Forsberg- 2011
4
Socialt hälsoperspektiv
•  Hälsa är personens förmåga att fungera i sin
omgivning och att anpassa sig till
uppkomna stressituationer.
•  Hälsa är relaterad till personens förmåga att
genomföra sina sociala funktioner och
uppgifter.
Anna Forsberg- 2011
Whitbecks hälsoteori
•  Hälsa innefattar en realistisk syn på sig själv
och andra, fysisk duglighet och en förmåga
att hantera stressiutationer.
•  Personens hälsa bestäms i förhållande till
dennes förmåga att uppnå uppsatta mål och
inte enbart i förhållande till den biologiska
kapaciteten.
(Whitbeck C. A Theory of Health. Concepts of Health and Disease: Interdisciplinary
Perspectives. Edited by A.L. Caplan., H.T.Engelhardt Jr., J.j.McCartney, 611-626.
Massachusetts: Addison-Wesley, 1981)
Anna Forsberg- 2011
Hälsa i relation till sjukdom
•  En hög grad av hälsa går att förena med
någon grad av sjukdom, skada eller
handikapp.
•  En bestämd psykofysiologisk process
bedöms som en sjukdom endast om bäraren
av processen också önskar eller har ett
intresse av att förhindra och behandla den
effektivt.
Anna Forsberg- 2011
5
Hälsa i relation till sjukdom
•  Sjukdom är något som
drabbar oss, medan
hälsa har att göra med
vår inställning, även
till sjukdom och vår
förmåga att delta i
olika slags handlingar.
•  Hälsa är förenligt med
sjukdom.
Anna Forsberg- 2011
Nordenfelts hälsoteori
•  Holistisk teori med fokus på människans förmåga
att förverkliga sina viktiga mål i tillvaron.
•  För att vara vid hälsa måste man ha förmåga att
inte bara överleva utan också att leva ett drägligt
liv mot bakgrund av rimliga omständigheter.
•  Det finns en förbindelse mellan hälsa och lycka.
•  Whitbeck menar att hälsa uppnås om man kan
realisera alla mål i livet medan Nordenfelt menar
att hälsa uppnås om man realisera de vitala målen
i livet.
Anna Forsberg- 2011
Att reflektera över för sjuksköterskan
•  Vilken hälsodefinition låter du dig påverkas av?
•  Kan du anta en definition och sedan inte låta det
förändra det egna beteendet eller verksamheten?
•  Vad får det för konsekvenser för mötet om du
antar en definition, men i det dagliga arbetet beter
dig som om en annan definition vore rådande?
•  Vem avgör om patientens mål för att uppnå hälsa
är för högt ställda eller realitetsanpassade?
Anna Forsberg- 2011
6
Ett personorienterat
hälsoperspektiv
•  Hälsa är en process.
•  Målet är självförverkligande.
•  Människan strävar mot en utveckling i
vilken hälsa är ett personligt ideal.
•  Hälsa blir ett sätt att leva. (Rogers 1983, Parse 1987)
•  Hälsa är empowerment (Meleis &Jones 1993)
Anna Forsberg- 2011
Hälsa är empowerment
•  Den egna kraften hos
patienten riktas mot ett
bestämt mål.
•  Patienten har
möjlighet att utveckla
sina möjligheter, sin
livskvalitet eller kan
avsluta livet på ett
värdigt sätt.
Anna Forsberg- 2011
Konsekvenser för mötet
•  Möjlighet skapas för acceptans och bekräftelse av
patienten utifrån känsla av välbefinnande utan att
förneka lidandet.
•  Det gäller att utveckla sin livskvalitet utifrån egna
möjligheter och hälsa är en livsprocess.
•  Vårdaren skapar en plattform för att möta varje
enskild patient utifrån individens resurser och
förmågor.
Anna Forsberg- 2011
7
Konsekvenser för mötet
•  Om patienten och
vårdaren har olika
uppfattningar om vad
hälsa är, vems
uppfattning har
företräde?
•  Hur kan enighet
uppnås?
•  Vad händer om
oenighet råder?
Anna Forsberg- 2011
Vad är livskvalitet?
•  LIV
Existens, livstid, tillvaro
verklighet, vara.
Livskvalitet hänger ihop
med existens.
Ingen
livskvalitet
Maximal
livskvalitet
Anna Forsberg- 2011
Vad är livskvalitet?
•  KVALITET
Sort, slag, beskaffenhet,
egenskap, värde.
Ordet kvalitet behöver
relateras till något.
Kvaliteten hos livet.
Anna Forsberg- 2011
8
Besvär
Många
Många
Få
1
2
3
4
Glädjeämnen
Få
Anna Forsberg- 2011
Syfte med livskvalitetsforskning
• 
To state prior to
surgery, what changes
they hope for, and to
ascertain, in follow up,
to what extent their
goals are realized .
Cohen C. On the quality of life: some
philosophical reflections. Circulation
1982; 66: 29-33
Anna Forsberg- 2011
HEALTH
RELATED
Physical and Mental
Well-being
Sense of freedom to choose
to do what ever
you want to do,
and
being able to do it
Courage to live
QUALITY OF LIFE
Not being scared of
becoming ill or
having a graft
rejection
Financial security
Enjoying life
Being able to work
To have a job
Anna Forsberg- 2011
9
The main theme
…to chose
what you want
to do
… to do what you
want to do, without
anything stopping
you
To do what I want, to reach my
goals. Being able to help others. I
am positive all over. I was positive
before, but now I feel like I sort of
radiate new life .
Anna Forsberg- 2011
Health
Health is waking up in the morning and
enjoying getting up, to have the strength to
smile and be happy. Not only by showing a
happy face, but deep down in my soul. That
is health. Though I believe that it s my soul
that is lacking health. I m healthier than
before and you can t expect the hospital to
take care of the soul. You can´t operate on
the soul . (Citat från studie av Forsberg (2002)
Anna Forsberg- 2011
Health
Health isn t being a hundred percent
medically healthy. That s not health to me.
Health to me is how you carry the diseases
that strike you. If you carry them in the right
way, you can still have good health .
(Citat från studie av Forsberg (2002)
Anna Forsberg- 2011
10
Quality of life
I believe that quality of life isn t about
eternal happiness. I don t think that is
possible to reach. But I would like to have
enough money not having to worry every
day about managing economically .
(Citat från studie av Forsberg (2002)
Anna Forsberg- 2011
Quality of life
Maybe I should say that even if you have a very
high quality of life there are dark moments.
Sometimes you think about how long it all will
last. For how long will a transplanted liver work.
Those moments come and I may actually be sad….
To get som extra time. I can have quality of life in
spite of living over time. The difference between
me and others is that we all have a return ticket
booked, but mine is already printed out. I often
think about that . (Citat från studie av Forsberg (2002)
Anna Forsberg- 2011
Maslows behovspyramid
Självförverkl.
Behov av själv-
Sense of freedom to choose
to do what ever
you want to do,
and
being able to do it
uppskattning
Behov av kärlek och
gemenskap
Trygghetsbehov
Fysiologiska behov
Anna Forsberg- 2011
11
Val av perspektiv
Hälsofaktorer
Riskfaktorer
Symtom
Hälsotecken
Anna Forsberg- 2011
Calman s gap
Hopes, ambitions,
dreams
Gap measures
quality of life
Reality,
the Here and Now
Time
Anna Forsberg- 2011
Calman s gap
Reduce
Expectations
Reduce the
Gap
Increase Quality
of Present Life
Anna Forsberg- 2011
12
Calman s gap
•  Assessment- The patient s own list of problems
and priorities, the estimation of the gap .
•  Development of a plan for modification of quality
of life, with full involvement of the patient.
•  Implementation of the actions identified to meet
specific needs.
•  Evaluation of the outcome of the intervention and
a review of the goals set.
Calman K.C. Quality of life in cancer patients – an hypothesis. Journal of Medical
Ethics 1984; 10: 124-127
Anna Forsberg- 2011
Hälsa, symtom och tecken
Specialistssk
möte med pat
Symtom
och
Tecken
Observation av
ohälsa och
patologi
Reflektion och
diagnos
Medicinska
handlingar och
råd
Utvärdering
Patienten söker
för ett
uppkommet
symtom eller
tecken
Specialistssk
möte med pat
Resurser och
hälsotecken
Observation av
potential och
motivation
Reflektion och
hälsodiagnos
Stödjande
handlingar och
råd till
egenvård
Utvärdering
Anna Forsberg- 2011
Recovery
” the return to normal health
of somebody who has been ill
or injured, the return of
something to a normal or
improved state after setback
or loss, the regaining of
something lost or taken
away” (Encarta Dictionary 2010).
”becoming independent
and regaining control
over one’s bodily
function and body
care” (Lawler, 1991).
Anna Forsberg- 2011
13
Recovery
Synonymer för recovery
inkluderar:
•  Recoup
•  Salvage
•  Return
•  Convalescnece
•  Cure
Recovery dimensions
•  Physical
•  Psychological – return to
wholeness, reinstated integrity
•  Social -
strive for become
independent
•  Habitual
(Allvin et al., 2007)
Wordmyth Dictionary, 2010)
Anna Forsberg- 2011
Postoperative recovery
” an energy-requiring process of returning to
normality and wholeness as defined by comparative
standards, achieved by regaining control over
physical, psychological, social and habitual
functions, which results in returning to preoperative
levels of independence/dependence in activities of
daily living and an optimum level of pshychological
well-being” (Allvin, 2007 s 557)
Anna Forsberg- 2011
Postoperative recovery
•  ”A dynamic process in an endeavor to
continue everyday life” (Allvin et al., 2008, p 3)
Anna Forsberg- 2011
14
Recovery process
•  Turning points or Recovery indicators – defined as
Recovery trajectories.
•  Critical junctures (an event that occurs at a critical time) –
improvements or setbacks i relation to expected
outcome.
•  Based on the belief that the patient will recover.
•  Recovery markers - progression and control of the
bodily functions (Allvin et al., 2007).
Anna Forsberg- 2011
Coping
Målet med coping är att lindra lidande.
Människan hanterar inte bara med de
problem som går att lösa utan också med
de som inte går att lösa
Utveckling över tid av begreppet coping (...stress)
Darwin
1850
Freud
1900
Selye
1956
Jahoda
1958
Holmes & Rahe Erikson Lazarus &Folkman
1967
1963
1966/1984/1999
Benner
1989
Tre modeller om
hur coping fungerar
(Aldwin 1994)
•  Coping har direkt effekt på hälsa ( sänker bltr,
minskar återinsjuknande)
•  Coping har indirekt effekt på hälsa (kontinuerlig
kontakt med h/s personal ex case management,
kontaktperson)
•  Coping buffrar eller modererar mot stress
15
Lazarus & Folkman (1984)
•  Primary coping
•  Secondary coping
•  Reappraisal
Problem fokuserad coping vs Känslomässig coping
• 
• 
• 
• 
• 
Definiera problemet
Alternativa lösningar
Väg för och emot
Ändra det som kan ändras
Ev lära sig något nytt
•  Distansera sig
•  Undvikande selektiv
uppmärksamhet
•  Tycka synd om
•  Förminska
•  Önsketänkande
•  Lufta sina känslor
•  Socialt stöd
•  Motion
Känsla av sammanhang
Salutogenes (Antonovsky, 1979, 1991)
[Patogent]
- hälsa ses som resurs
Total hälsa (ease)
Total ohälsa (disease)
Generella motståndsfaktorer
Antonovsky 1987
16
Känsla av sammanhang
•  Hanterbarhet
•  Begriplighet
•  Meningsfullhet
Generella motståndsresurser
Hälsa
Hälsa
Ohälsa
Hög KASAM
Låg KASAM
Upplevelse av
Begriplighet
Upplevelse av
-  ordning
- kaos
-  konsistens
- oordning
-  struktur
- slumpmässighet
-  klarhet
Upplevelse av att
Hanterbarhet
Upplevelse av att
ha tillräckliga resurser för att
sakna tillräckliga resurser
kunna möta olika situationer i livet
Upplevelse av
för att möta olika situationer i livet
Meningsfullhet
delaktighet i det som sker
Upplevelse av
att se sig som utanförstående
betraktare i det som sker
Salutogena faktorer
•  Individnivå
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
God social kapacitet
Positivt självförtroende
Självständighet
Framgångsrik coping
Intelligens och kreativitet
Utveckling av spec intressen
och hobbies
Inre kontroll
God impulskontroll
Hög aktivitet och energi
Optimism och framtidstro
•  Familj och omgivning
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Hjälpa andra när de behöver
det
Betydelsefull annan person
Tillitsfulla och intima
relationer
Klart definierade gränser
och subsystem
Positiv föräldra-barn
relation
Klara regler i hemmet
Delade värderingar
17
Empowerment
(Rappaport 1981)
•  Centrala begrepp i empowerment
•  Makt, kontroll, självtillit, stolthet
• 
• 
• 
• 
• 
Modeller
Paternalistisk modell: över- och underordning
Empowerment modell: alla delaktiga
Klassiska folkhälsomodellen Rök inte
Folklig hälsomodell Förändra genom att lägga till
Empowerment orienterad vård
Rappaport m fl (1984)
hjälper deltagarna att utveckla en känsla av att de kan
utveckla viktiga livsmål, att man utvecklar psykologiska
och materiella resurser som är nödvändiga för att
uppnå livsmål, och att man gör framsteg mot att
uppnå personliga mål
Subjektiv dimension av empowerment
•  en känsla av kontroll eller självbestämmande över
mål eller omständigheter som är viktiga för individen
•  en känsla av självförtroende eller tro på den egna
förmågan att uppnå önskade mål
•  en positiv självuppfattning eller självkänsla
•  en känsla av att vara uppskattad och respekterad av
andra, en känsla av att betyda något för andra och känna
samhörighet med andra
•  en känsla av ändamålsenlighet, hoppfullhet och betydelse
när det gäller att främja egna intressen
(Fitzsimmons & Fuller, 2002)
18
Social – och beteendeorienterad dimension
•  att ha det social stöd som är nödvändigt för att uppnå personliga mål, att inte
känna sig alienerad
•  att ha en förståelse och medvetenhet kring egna intressen, den sociala
positionen i förhållande till andra och den sociala och politiska positionen i
förhållande till den samhälleliga maktfördelningen
•  att skaffa sig färdigheter och kompetens för att
uppnå önskade mål: personlig, sociala, praktiska, politiska
•  att få erkänsla eller bevis för positiva förändringar som till exempel att man
uppnått en kompetens, att livsvillkoren förändrats eller att man uppnått
uppsatta mål
•  att man deltar och är engagerad i organisationer
som är väsentliga för ens livssituation
•  att man är engagerad i stöd åt empowerment i
omgivningen, att man deltar i arbete för det allmänna bästa
”Målet är ingenting, vägen är allt”
Anna Forsberg- 2011
19