Lärlingskapets nödvändighet och praktik inom högskolans

Lärlingskapets nödvändighet och
praktik inom högskolans
entreprenörsutbildningar.
Bengt Johannisson
Växjö universitet/Högskolan i Jönköping
Presentation vid ESBRIs utbildningsdagar
10-11 november 2008
Föreställningar om
entreprenörskap
• Företagande på marknaden
• Proteströrelse i samhället
• Företagsamhet i vardagen
Kontrasterande föreställningar
om entreprenörskap
• Vinst som mål i ekonomisk verksamhet
• Sökande efter
möjligheter
• Rationellt tänkande
• Eftertanke och
systematisk planering
• Proaktivt agerande
• Profilering av självbild
som drivkraft
• Skapande av möjligheter ur tillfälligheter
• Passion, engagemang
• Spontantitet och
improvisation
• Interaktivt samspel
Lärande och entreprenörskap
är varandras förutsättningar
• Uppmärksamhet/alerthet är både lärandets
och entreprenörskapets moder
• Entreprenörskapets experimenterande med
handlingar och ord vägleder lärande som
bryter egna vanor och andras mönster
• Entreprenörskap innebär att se förändring,
lärande, som ett naturligt tillstånd
• Läraktighet är en förutsättning för varaktigt
entreprenörskap
Entreprenörskap som lärande
• Se tillvarons ständiga förändringar som ett
naturligt tillstånd – och se sig som delaktig i dem
• Bejaka att i skapande processer är varje situation
särskild och att nya grepp måste formas i dialog
• Lära genom att dra paralleller, analogisera, och
handfast imitera på ett kreativt sätt
• Se entreprenörskap som tusenkonstnärskap – att
taga vad man haver och ordna i nya mönster
• Söka utmaningar i takt med att erfarenheter görs
och insikter vinns
Lärande som entreprenörskap
– ett exempel från högskolans värld
• En etablerad kurs lär om entreprenörskap:
studenter hjälper unga företagare med råd
• En K/Y-utbildning lär blivande företagare I
och för entreprenörskap
• Utländska studenter paras med K/Y- elever
till stöd för internationell marknadsföring
• Studenter reflekterar i dialog med ‘praktiker’
• Studenter och praktiker som lag redovisar
inför en expertpanel
Krav på nya förmågor i (hög)skolan
(Säljö 2008)
• Meta-kommunikativa kompetenser
• Skicklighet att ta vara på externa resurser
• Omvandla information till lokalt viktig
kunskap till grund för skapande
Praktisk kunskap är mer än
handfast kunnande
• Entreprenörskap som förverkligande
kräver kunskapande ur och för handling
• Språket innefattas i praktiker som sociala
mönster av handlingar
• Den akademiska praktiken och dess
vetenskapliggörande är bara en av flera
praktiker
• Gott handlag med situationen föds av och
föder klokskap
Varför är praktiken oundgänglig vid
skolning i entreprenörskap?
• Entreprenörskap som experimentellt
lärande kräver iscensättning
• Ingen gräns är helig för entreprenörskap,
allra minst den mellan tanke och handling
• Entreprenörskapets teori och praktik är
lokal
• Skolning i entreprenörskap är för viktig för
att överlåta på (hög)skolan
Varför är högskolan så rädd för det
praktiska kunskapandet
• Värnande av arvet från elitismens ‘högre’
skolning
• Kontrollen över vet(en)skapen måste
delas
• Bekvämlighet – oro för att ‘gå ut i kylan’
• Oklar meriteringsgrund
• Konkurrens om resurser
Varför skyr politiker lärlingssystem
på högskolenivå?
• Legitimerar krav på resurser till
samverkansuppgiften
• Kontrollen över den högre utbildningen
kan gå förlorad
• Vanföreställningar om direktkoppling
mellan vetenskap och kommersiellt utbyte
• Sverige som vetenskapsnation har lite att
vinna på att lägga resurser på praktik
Lärarutbildningarna har lärlingssystem men skyr entreprenörskapet
• Praktiken är mer ett medel att utöva
kontroll över studenter och skolan än en
källa till dialog och ömsesdigt lärande
• Befordran till högskoleutbildning har satt
akademiska ambitioner högst
• Entreprenörskapet som marknadens
förnyelsekraft eller som alternativ
pedagogik är som pest och kolera
• Ovana vid dialog med omvärlden
Att diskutera
• Hur omvandlar man lärarutbildningarnas
motstånd till entreprenörskap till en
drivkraft?
• Hur görs praktik och lärlingsplatser vid
högskolan till en källa för kunskapande
och inte till en transfermekanism?
• Hur skapar man det entreprenöriella
universitetet?