Värt att veta om antibiotikaresistens

Värt att veta om antibiotikaresistens
Här publiceras vanliga frågor och svar om antibiotikaresistens. All fakta är framtagen av sakkunniga
experter på de myndigheter och organisationer som tillsammans arbetar mot antibiotikaresistens och
vårdrelaterade infektioner. Det är den senaste kunskapen inom en mängd områden.
Vad är antibiotika?
Antibiotika är läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner hos människor och djur.
Bakterieinfektioner kan utvecklas på olika sätt. Lindriga infektioner läker utan antibiotikabehandling
medan andra kan leda till komplikationer eller i värsta fall ha dödlig utgång. Antibiotika fungerar
genom att störa viktiga funktioner hos bakterierna, eller döda dem. I dagligt tal kallas ofta antibiotika
för penicillin men det är bara ett av flera sorters antibiotika. Många vanliga infektioner, till exempel
förkylningar, orsakas av virus och mot virusinfektioner fungerar inte antibiotika.
Vad är antibiotikaresistens?
Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier.
Bakterier kan utveckla motståndskraft, resistens, mot läkemedlet. Resistens är bakteriernas naturliga
sätt att anpassa sig för att överleva och alltså en egenskap som bakterierna kan utveckla. Ju mer
antibiotika vi använder desto snabbare ökar resistensen.
Varför är antibiotikaresistens ett problem?
Infektioner som orsakas av resistenta bakterier blir svårare att behandla. Idag är antibiotikaresistens ett
växande folkhälsoproblem. I vissa länder finns idag bakterier som är motståndskraftiga mot nästan alla
antibiotika. I Sverige har vi hittills varit relativt förskonade jämfört med många länder i världen, men
det är ett växande bekymmer även här.
Hur sprids antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistenta bakterier sprids på samma sätt som andra bakterier. Det innebär att de kan
överföras mellan människor, djur, livsmedel och i vår miljö. Spridningen sker globalt genom resande
och handel. Spridning av antibiotikaresistens sker också genom att bakterier kan byta resistens med
varandra. På så vis kan resistens överföras mellan bakteriestammar och även mellan olika
bakteriearter. Ju mer antibiotika vi använder desto snabbare ökar resistensen.
Vad får antibiotikaresistens för konsekvenser?
Om sjukdomsframkallande bakterier blir resistenta mot antibiotika ökar risken för att en infektion tar
längre tid att behandla eller att behandlingen misslyckas. Då kan patienten i värsta fall dö av
infektionen. Vår moderna avancerade sjukvård är beroende av att antibiotika fungerar mot infektioner
i samband med exempelvis operationer, intensivvård eller cellgiftsbehandlingar. Även inom
veterinärmedicinen behövs antibiotika för att kunna bota sjuka djur. När antalet komplikationer vid
infektioner ökar, medför det också kostnader för samhället.
Vilka konsekvenser av antibiotikaresistens finns redan nu i Sverige?
Sverige har ur ett internationellt perspektiv en låg antibiotikaförbrukning och ett relativt gynnsamt
resistensläge både bland människor och djur. Men även här ökar de resistenta bakterierna och orsakar
problem.
Ett exempel är att en del patienter med urinvägsinfektion kan behöva få antibiotika intravenöst när
olika antibiotika i tablettform inte fungerar. Patienten vårdas då på sjukhus för att få behandlingen. Ett
annat exempel är att resistenta bakterier bland annat har spridits på avdelningar som vårdar för tidigt
födda barn, vilket har lett till att barn har avlidit. Förutom ett stort lidande för drabbade och anhöriga,
innebär utvecklingen ökade kostnader för samhället.
Kommer det nya antibiotika?
Läkemedelsindustrins utveckling av antibiotika har stannat av de senaste 30 åren. Även om det finns
några nya preparat på gång, tar det lång tid innan de är färdiga att användas. Här behövs mer forskning
och utveckling. Det är särskilt ont om nya antibiotika mot infektioner orsakade av tarmbakterier som
blivit resistenta.
Vad gör man i världen för att motverka antibiotikaresistens?
Antibiotikaresistens är ett globalt problem. Därför arbetar länder och internationella aktörer
tillsammans för att hitta hållbara lösningar. Några exempel på sådana initiativ är att
Världshälsoorganisationen, WHO, under 2015 antog en global handlingsplan för medlemsstaternas
arbete mot antibiotikaresistens. Enligt planen har alla länder nu åtagit sig att genomföra insatser i sina
länder, inom alla sektorer i samhället. Medlemsländerna i Världshälsoförsamlingen för djur (OIE) och
i FN:s livsmedelsorganisation FAO har också antagit resolutioner kring arbete mot resistens.
Ytterligare ett globalt uppdrag är det internationella samarbetet ”Joint Programming Initiative on
Antimicrobial Resistance (JPIAMR)” där 19 länder under ledning av Sverige tillsammans stödjer
forskning kring utveckling av antibiotika, diagnostik och metoder för att minska antibiotikaresistens.
I Sverige har även det internationella nätverket React sitt Europakontor. De arbetar tillsammans med
många aktörer i olika länder för att motverka antibiotikaresistens. React har bland annat samlat
praktiska råd och erfarenheter från olika länder om hur man kan arbeta mot antibiotikaresistens –
www.reactgroup.org/toolbox.
Vilka insatser görs i Sverige för att motverka antibiotikaresistens?
I Sverige samarbetar aktörer som verkar inom sjukvården, djurhållningen och den yttre miljön, till
exempel genom en nationell samverkansgrupp mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner.
Många organisationer arbetar också med frågan i sitt dagliga arbete.
Det svenska arbetet för att bromsa resistensutvecklingen fokuserar sedan många år dels på att
förebygga vårdrelaterade infektioner och smittspridning, dels på att främja att antibiotika används på
rätt sätt till både människor och djur.
Friska människor och friska djur behöver inte antibiotika. Genom att förebygga smittspridning och
infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Andra viktiga förebyggande åtgärder för att
minska infektionstrycket inkluderar vaccinationer samt en bra djurhållning.
Hur används antibiotika i hälso- och sjukvården?
Antibiotika används för att behandla och i vissa fall förebygga infektioner som orsakas av bakterier.
Tack vare antibiotika kan sjukdomar som tidigare var dödliga botas. Vår moderna avancerade sjukvård
är också beroende av att antibiotika fungerar mot infektioner i samband med exempelvis operationer,
intensivvård eller cellgiftsbehandlingar. En stor del av antibiotika förskrivs dock utan att vara till nytta
för patienten. Exempel är vid virusinfektioner då antibiotika inte fungerar eller vid lindriga
självläkande bakterieinfektioner. I Sverige är antibiotikaanvändningen totalt sett låg jämfört med andra
länder. Samtidigt är förbrukningen hos människor oförklarligt hög i vissa områden, som i
Stockholmsregionen och i Skåne.
Vad kan jag tänka på i förkylningstider för att bidra till att skydda antibiotikan?
Luftvägsinfektioner och förkylningar som många drabbas av under hösten och vintern orsakas oftast
av virus. Då fungerar inte antibiotika. Den person som är frisk i övrigt klarar att läka många av dessa
infektioner på egen hand. Hos 1177 Vårdguiden finns råd om hur man kan ta hand om sin
luftvägsinfektion, http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/. Tänk på att:
•
Antibiotika är bara effektiva mot infektioner av bakterier – de kan inte hjälpa dig att bli frisk
från virusinfektioner som vanliga förkylningar eller influensa. Vid många infektioner som kan
orsakas av bakterier behövs inte heller antibiotika. Exempel är lindrig eller måttlig
öroninflammation, bihåleinflammation, halsfluss och luftrörskatarr, då antibiotika har inga
eller blygsamma effekter. Vid lunginflammation däremot har antibiotika avgörande effekt och
kan vara livräddande.
•
Är du förkyld kan du pröva att lindra symtomen. Ta smärtstillande och febernedsättande
medel vid behov. Har du snuva och nästäppa kan avsvällande nässprayer lindra besvären.
Hostmedicin kan prövas men har oftast tveksam effekt.
•
När du är orolig för en infektion kan du kontakta 1177 Vårdguiden för rådgivning. Om du
pratar med din läkare bedömer hen om antibiotika gör nytta i just ditt fall.
•
Du kan minska risken att bli smittad eller att smitta andra genom att hålla en god handhygien.
Är du förkyld, se till att nysa och hosta i armvecket och använd pappersnäsdukar för
engångsbruk.
Hur påverkar antibiotikabehandling kroppens goda bakterier?
Varje vuxen människa bär på 1½–2 kg bakterier varav de flesta gör nytta. De har många funktioner,
bland annat att bryta ner olika näringsämnen som kolhydrater, men också att skapa en ogynnsam miljö
för sjukdomsframkallande bakterier. Under en antibiotikabehandling påverkas inte bara den oönskade
infektionen utan även många av de nyttiga bakterierna som finns i tarmkanalen och på andra ställen i
kroppen som på huden och i våra luftvägar. Det kan ta lång tid innan denna flora normaliseras efter en
antibiotikakur. Det är ett av skälen till att onödig antibiotikabehandling bör undvikas.
Vad innebär det att vara bärare av resistenta bakterier?
Från födseln och hela livet igenom bär vi alla på bakterier på huden, i våra luftvägar och i tarmen.
Dessa bakterier utgör vår så kallade normalflora och gör mycket nytta. Om resistenta bakterier
kommer in i normalfloran behöver bäraren inte bli sjuk av dem, men kan däremot sprida resistenta
bakterier vidare. Om de resistenta bakterierna senare orsakar en infektion hos bäraren kan infektionen
bli svårare att behandla med antibiotika.
Räcker tvål och vatten vid handtvätt?
En god handhygien är den bästa och enklaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Tvål och vatten
räcker bra för det mesta. Det är dock viktigt att tänka på att alla delar av handen behöver tvål, att
tvålen ska sköljas av ordentligt och att händerna ska torkas torra efter handtvätten. Genom att tvätta
händerna på detta sätt kan bakterier och virus som hamnat på händerna gnuggas och sköljas bort.
Handdesinfektion kan ibland vara bra att använda som komplement till exempel om det inte finns
tillgång till tvål och vatten där man befinner sig eller om det pågår en smittspridning i den miljö man
befinner sig i.
I mitt arbete har jag ofta nära kontakt med andra människor. Vilket ansvar har
min arbetsgivare för att minska risk för smitta?
Det beror på vilken typ av arbete du har. Din arbetsgivare ansvarar alltid för att göra en bedömning av
smittriskerna på en arbetsplats och ge förutsättningar för att hålla en god hygien, till exempel
möjlighet till handtvätt. Om du arbetar med vård och omsorg, t.ex. inom förskolan eller
äldreomsorgen, ska arbetsgivaren se till att det finns kompetens för att göra en bedömning av
smittrisker. Om rätt kompetens inte finns inom verksamheten ska arbetsgivaren skaffa den utifrån,
t.ex. genom företagshälsovården. Läs mer om hur det går att förebygga smittrisker i arbetsmiljön på
Arbetsmiljöverkets webbplats https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar-smitta-ochmikrobiologiska-risker/smittrisker-i-arbetsmiljon/
Får jag köpa antibiotika på internet?
Läkemedelsverket avråder från att beställa antibiotika på nätet utan att först ha besökt läkare och fått
recept. Om du tror att du har en bakterieinfektion ska du kontakta läkare. Din läkare gör då en
bedömning av vilken behandling du behöver. Visar det sig att du är i behov av antibiotika skriver din
läkare ut ett recept på den antibiotika som passar bäst för den bakterie som orsakar just din infektion.
Hämta ut ditt läkemedel på ett godkänt apotek. Godkända apotek i Sverige har följande symbol:
Om du väljer att hämta ut antibiotika eller andra läkemedel via ett internetapotek, kom ihåg att
kontrollera att apoteket bär den EU-gemensamma symbolen som visar att aktören säljer läkemedel
lagligt:
Hur används antibiotika till djur i Sverige?
Friska djur behöver inte antibiotika. I Sverige finns därför en lång tradition av att arbeta förebyggande
för att hålla djur friska. Det är en av orsakerna till att Sverige har den lägsta användningen av
antibiotika till djur som hålls för livsmedelsproduktion inom EU.
Betydligt mindre mängd antibiotika används till djur än till människor i Sverige. Under 2014 använde
människor i Sverige cirka 60 ton antibiotika medan endast cirka 10 ton användes för våra djur. Den
totala antibiotikaförsäljningen till djur har minskat successivt sedan 1990-talets början.
I Sverige får antibiotika endast användas till djur av veterinärmedicinska skäl efter en veterinärs
ordination. Användningen styrs av regelverk som bland annat syftar till att minska risken för resistens
och att förhindra att livsmedel från djur innehåller läkemedelsrester.
Vanliga skäl till att antibiotika används till djur som hålls för livsmedelsproduktion är dels
smittsamma diarréer och lunginflammationer hos unga djur, dels juverinflammationer hos vuxna
mjölkkor. När det gäller sällskapsdjur som exempelvis hundar är hudinfektioner och
urinvägsinfektioner vanliga orsaker.
Vad kan jag som hund- och kattägare bidra med för att motverka
antibiotikaresistens?
• Friska djur behöver inte antibiotika. Lär dig mer om hur ditt djur ska skötas så kan du
förebygga sjukdomar hos djuret. God boendemiljö, bra skötsel och foder bidrar till god hälsa.
• Kontakta djursjukvården för rådgivning när ditt djur mår dåligt.
• Följ veterinärens råd om när antibiotika gör nytta.
• Lämna in överbliven antibiotika på apoteket, istället för att använda eller slänga den.
•
Undvik att smitta vidare och att själv smittas - ha en god handhygien när du är i kontakt med
djurets mat eller om ditt djur har ett sår.
Vad kan jag som ägare till hästar eller till djur som hålls för livsmedelsproduktion
bidra med för att motverka antibiotikaresistens?
• Friska djur behöver inte antibiotika. God miljö, bra skötsel och bra utfodring bidrar till god
hälsa.
• Ha en god hygien - tvätta händerna med tvål och vatten, använd rena skor och stövlar, kläder
och utrustning i stallet och se till att transportmedel är rena.
• Håll sjuka eller smittade djur åtskilda från friska djur för att motverka smittspridning.
• Om du ska köpa in djur, tänk då på att fråga om det finns några sjukdomsproblem i säljarens
besättning och fundera på hur du ska agera för att hindra att smitta når din besättning, till
exempel genom att isolera inköpta djur en tid.
• Följ veterinärens råd om när antibiotika behövs eller inte behövs.
• Lämna in överbliven antibiotika på apoteket, istället för att använda eller slänga den.
• Lär dig mer om smittskydd för lantbrukets djur på sajten smittsäkra.se
• Har du häst – läs SVAs checklista:
http://www.sva.se/globalassets/redesign2011/pdf/djurhalsa/hast/om_smitta_drabbar_stall.
pdf
Kan antibiotikaresistenta bakterier spridas via maten?
Den viktigaste spridningsvägen är via direkt eller indirekt kontakt mellan infekterade personer eller
djur. När det gäller livsmedel kan man smittas av antibiotikaresistenta magsjukebakterier som
campylobacter och salmonella. Dessa bakterier behöver ofta inte behandlas med antibiotika men kan
vara besvärliga att drabbas av. En nyligen genomförd studie visar att det är låg risk att människor i
Sverige idag smittas av resistenta bakterier via maten. För alla bakterier gäller det att man minskar
risken att smittas genom att följa Livsmedelsverkets råd om god hygien i köket (se nedan). När man
till exempel genomsteker kyckling och köttfärs dör bakterierna oavsett om de är resistenta eller inte.
Vilka råd är bra att följa för att undvika att få i sig bakterier via maten?
För att undvika att få i dig bakterier – följ Livsmedelsverkets vanliga råd om hygien i köket. De
viktigaste är:
•
•
•
•
Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött,
inklusive kyckling.
Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när
du skurit rått kött, inklusive kyckling.
Genomstek fågel och köttfärs, smaka inte på rå köttfärs.
Skölj grönsaker.
Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats, http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-ochinnehall/bakterier-virus-och-parasiter1/antibiotikaresistenta-bakterier/
Finns det antibiotikarester i kött som säljs i Sverige?
Inom EU finns strikta regler för hur mycket rester av antibiotika och andra läkemedel som får
finnas i maten. Reglerna säger också att djur som behandlats med antibiotika inte får slaktas och
man får inte tillvarata mjölk eller ägg inom ett visst antal dagar efter behandling. På så sätt ser
man till att antibiotikaresterna i maten är så små att de inte är en hälsorisk. Tester visar att det kött
som säljs i Sverige inte innehåller några eller extremt små mängder antibiotikarester. Det gäller
både svenskt och importerat kött.
Hur kan utsläpp av antibiotika i miljön bidra till antibiotikaresistens?
Den omfattande användningen av antibiotika i världen har lett till en ökning av resistenta bakterier
som orsakar svårbehandlade infektioner. När antibiotika också hamnar i miljön, exempelvis i
samband med tillverkning av antibiotika eller via läkemedelsrester som blivit kvar i urin och avföring
efter antibiotikabehandling, riskerar problemet att ytterligare förvärras. Resistens kan då utvecklas
och spridas mellan harmlösa miljöbakterier och sjukdomsframkallande bakterier. I vår yttre miljö
finns gott om harmlösa bakterier som kan fungera som en reservoar för resistens. Om dessa bakterier
utsätts för antibiotika ökar andelen resistenta bakterier i miljön.
Hur kan vi minska utsläppen av antibiotika i miljön?
Det är viktigt att produktion av antibiotika inte medför utsläpp som kan innebära risk för att resistens
utvecklas. En annan åtgärd är att förbättra reningen av avloppsvatten så att tillflödet av antibiotika till
miljön minskas. På individnivå och i hälso- och sjukvården kan alla bidra genom att bara använda
antibiotika när det gör nytta. En annan åtgärd som man som patient kan göra för att antibiotika inte ska
hamna i miljön är att lämna tillbaka överblivna läkemedel till apoteket.
Vad innebär märkningen antibakteriellt på vissa produkter?
En del produkter marknadsförs idag som antibakteriella. Det kan handla om skor, kläder,
köksutrustning med mera. EU-regler säger att alla produkter som marknadsförs som antibakteriella ska
märkas med namnet på det ämne som ger den påstådda antibakteriella effekten.
Behövs antibakteriella ämnen i produkter?
I vardagsvaror som kläder, skärbrädor, toalettsitsar behövs oftast inte en antibakteriell behandling för
att klara hygienen. Oftast räcker det med tvål och vatten, disk- och tvättmedel för att hålla rent. Fråga i
affären vad varan innehåller så att du kan göra ett medvetet val.
2015-11-16