Sexuellt våld – vad är det,
hur lägger jag märke till det,
hur kan jag hjälpa?
Katriina Bildjuschkin, PeM, barnmorska, sexualpedagog (NACS)
Avdelningen för välfärd
Enheten för barn, unga och familjer
2017
Bildjuschkin
1
Reflektera över de egna värderingarna
• Syftet med reflexionen är att identifiera och bli medveten om
sin människosyn, de egna värderingarna och attityderna.
• Att iaktta sig själv, sina värderingar och attityder är
nödvändigt: genom att tillåta sig själv att vara den man är, är
det möjligt att också låta klienten/patienten vara sig själv.
• Den egna processen gör det möjligt att bemöta
klienten/patienten på ett värdigt sätt.
•
2017
https://moodle.amk.fi/pluginfile.php/1521/mod_resource/content/9/Lumme_Malli.pdf
Bildjuschkin
2
Sexualitet
•
”Sexualiteten utgör en central del av människan i alla skeden av
livet och den inbegriper kön, könsidentitet och könsroller, sexuell
läggning, erotik, välbehag, intima relationer och reproduktion.
•
Sexuella erfarenheter och uttrycksformer för sexualitet är tankar,
fantasier, önskningar, föreställningar, attityder, beteende, utövande
av sexualitet, roller och relationer.
•
Även om sexualiteten kan inbegripa alla dessa dimensioner,
upplever människan eller ger människan inte alltid uttryck för dem
alla. Sexualiteten påverkas av interaktionen av biologiska,
psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, etiska, juridiska,
historiska, religiösa och andliga faktorer.”
(WHO, Standarder för sexualfostran i Europa. 2010)
2017
Bildjuschkin
3
Dimensioner av sexualitet
Greenberg, Bruess & Mullen 1993
Greenberg, Bruess, Haffner 2009
Fyra dimensioner:
En biologisk, en kulturell, en psykisk och
en etisk dimension
Tre dimensioner:
en biologisk, en sociokulturell och en
psykologisk dimension
•
I den biologiska dimensionen ingår
bl.a. reproduktion och kontroll över
fertiliteten
•
I den biologiska dimensionen ingår
kön samt ärftlighet och faktorer som
anknyter till det
•
I den kulturella dimensionen ingår
relationer och familj
•
I den sociokulturella dimensionen
ingår socioekonomisk ställning
•
I den psykiska dimensionen ingår bl.a.
känslor och upplevelser
•
I den psykologiska dimensionen ingår
känslor
•
I den etiska dimensionen ingår
religiösa upplevelser, ideal och
värderingar
2017
Bildjuschkin
4
Sexuella rättigheter – grunden till all
sexualfostran och den styrande värderingen
• De sexuella rättigheterna utgör en del av de mänskliga
rättigheterna
• De sexuella rättigheterna ska granskas genom
människans livscykel, individuellt
• De sexuella rättigheterna får inte vara beroende av
kultur eller religion/trosuppfattning
• Väestöliittos publikation Seksuaalioikeudet:
http://www.vaestoliitto.fi/@Bin/5048510/va%CC%88esto%CC%88liitto_seksuaalioikeudet_web.pdf
• Förbundet för mänskliga rättigheter: http://ihmisoikeusliitto.fi/
• SEXPO: http://www.sexpo.fi/?s=seksuaalioikeudet
2017
Bildjuschkin
5
Sexualiteten under livscykeln
• Barn: https://moodle.amk.fi/course/view.php?id=26
• Ungdomar: https://moodle.amk.fi/course/view.php?id=16
• Vuxna: https://moodle.amk.fi/course/view.php?id=15
• Äldre personer:
https://moodle.amk.fi/course/view.php?id=14
2017
Bildjuschkin
6
Våld som kränker sexualiteten
• Sexuellt våld eller gärning som kränker sexualiteten?
• Då en person blir trakasserad, tvingad eller våldtagen, är
gärningen inte sexuell, utan det är klart fråga om våld,
kränkning och exploatering.
• Sexuellt utnyttjande eller sexuell exploatering?
• Sexuellt utnyttjande innebär aldrig något gott, föremålet för
exploateringen är en persons sexualitet och
självbestämmanderätt.
• Gärningen orsakar ett trauma för offret, eftersom den
överskrider gränsen för vad en människa kan uthärda.
• En våldtäkt väcker känslor av skam och skuld hos offret.
Under våldtäkten upplever kvinnan dödsskräck.
2017
Bildjuschkin
7
Våldets konsekvenser
• Den sexuella läggningen kan bli ifrågasatt och på så sätt kan
hela identiteten slås i spillror.
• Det kan bli svårt, till och med omöjligt, att njuta av sex.
• Den egna kroppen känns smutsig och äcklig, och därför
upplever man sig inte vara värd kärleken.
• Våld kan öka riskbeteende.
• Sexuella erfarenheter kan ge upphov till flashbacks,
återblickar.
• En förlossning eller en gynekologisk undersökning är
situationer där en kvinna kan uppleva en flashback.
• Situationer där man upplever att man befinner sig i
underordnad ställning, t.ex. ett tandläkarbesök, kan orsaka
flashbacks.
2017
Bildjuschkin
8
Våldets konsekvenser
• Det är fråga om att försvara jaget och rätten att finnas till.
• Dödsskräck, nekande av existensen och ständig osäkerhet.
• Närhet till en vuxen och möjligheten att lita på en vuxen
stödjer en sund utveckling hos unga. Varje barn och ungdom
ska ha rätt till omvårdnad och handledning av välmående
vuxna.
• I familjen lär sig den unga färdigheter för vuxenlivet. När de
egna färdigheterna inte räckt till och ett eget beslut eller en
handling leder till problem, återvänder den unga till familjen.
• Förvirring hör till de ungas liv och utveckling, men de vuxna
ska inte i onödan öka förvirringen på grund av sitt beteende.
2017
Bildjuschkin
9
Våldets konsekvenser
• För en person som blivit traumatiserad eller på annat sätt inte
blivit psykiskt bemött kan redan en liten motgång vara
outhärdlig och kännas som om den egna rätten att finnas till
berövas och jaget krossas.
• Personen upplever sig ha blivit kränkt och att det egna jaget
krossats.
• Förakt och kränkning orsakar alltid ett trauma hos människan.
• Det värsta är att bli offentligt förödmjukad.
2017
Bildjuschkin
10
Fakta om våld i nära relationer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Våld förekommer i alla samhällsklasser
Våldet börjar ofta som psykiskt våld
Våldet tar inte slut av sig självt
Våldet tar inte slut med åldern
Våldet kan börja när paret blir äldre
Barnen vet om våldet
Barnen lider av våld, trots att det inte riktas direkt mot dem
Barnen skuldbelägger sig själva för våldet
Att lämna en relation avslutar inte alltid våldet
Våldsutövaren lider inte alltid av missbruk eller psykiska
problem
• Våldet är dolt, tröskeln för att söka hjälp är hög
• Alla parter behöver hjälp
2017
Bildjuschkin
11
Ett särdrag i våld i nära relationer
• Är att offret är beroende av och har en emotionell relation till
den person som gör offret illa.
• Då den som utövar våld eller hotar med våld är en
närstående person är situationen annorlunda än om
våldsutövaren är en främmande person.
• Känslorna gentemot, de känslomässiga banden till och
beroendet av våldsutövaren orsakar motstridiga känslor och
förvirring.
• Typiskt för våld i nära relationer är också att våldet sker
periodiskt, upprepas och förvärras ofta med tiden.
2017
Bildjuschkin
12
När känner sig människan som otryggast?
•
I vilket skede som helst i livet.
•
Ingen ålder eller livssituation skyddar mot våld eller sexuellt
kränkande handlingar.
•
En person kan bli offer för sexuellt kränkande handlingar som barn,
som ung, som gravid, i en parrelation och som gammal.
•
Våld i nära relationer kan börja under graviditeten, och det fysiska
våldet kan riktas mot den gravida kvinnans mage och därmed också
mot fostret.
•
Människor råkar ut för sexuella trakasserier och sexuell exploatering
hemma, på offentliga platser och på jobbet.
•
Oftast är våldsutövaren en bekant person eller den egna partnern.
•
Våldsutövaren är oftast en på något sätt bekant person.
2017
Bildjuschkin
13
Förekomsten av våld
•
Varje år får polisen kännedom om 3000 sexualbrott, varav cirka en
tredjedel är våldtäkter.
•
Den verkliga siffran är avsevärt större, eftersom det är långt ifrån
alla som polisanmäler brottet, eller ens söker hjälp för sitt lidande.
•
Enligt uppskattningar sker tusentals våldtäkter årligen.
•
Efter ett barns födelse är det ännu svårare att tala om familjevåld,
eftersom familjen kan dölja våldet ännu noggrannare i rädsla av
barnskyddsåtgärder.
•
I MARAK-materialet hade 38 procent av klienterna upplevt sexuellt
våld.
2017
Bildjuschkin
14
2011
2012
2013
2014
2015
458 251
425 421
424 786
417 898
413 233
Dråp, mord, dråp under förmildrande
omständigheter
114
89
95
101
96
Försök till dråp, mord eller dråp under
förmildrande omständigheter
306
350
264
327
299
40 171
38 231
35 515
32 928
33 874
1 682
1 567
1 657
1 416
1 230
1 039
1 009
975
1 009
1 052
151 243
138 750
141 395
143 141
138 295
1 622
1 616
1 524
1 689
1 550
54 970
44 417
43 375
42 516
37 619
21 023
24 218
26 409
26 590
29 003
21 459
19 134
17 994
17 608
17 638
20 394
20 102
22 656
21 781
Alla brott
Misshandel
Sexuellt utnyttjande av barn
Våldtäkt
Stöld
Rån
Skadegörelse
Bedrägeri, försnillning
Rattfylleri
Narkotikabrott
23 400
Statistikcentralen
Alkoholbrott och alkoholförseelser
2017
5 121
4 601
Bildjuschkin
4 474
3 686
3 195
15
Några ord om sex – måste man?
• Vad hör till en parrelation?
• Hur mycket sex måste man
ha?
• Hurdant sex måste man
ha?
2017
• Sakkunnig i Suomen
Kuvalehti: "Ge sex alltid
då din partner vill det”
Fredag 7.8.2015 kl. 21.37
Enligt en känd gynekolog kan det vid
bristande lust hos kvinnor ofta vara fråga
om lättja. Man orkar inte sätta igång,
skriver Suomen Kuvalehti.
Bildjuschkin
16
Hur förhålla sig till våld i patientarbete?
• Vårda inte patienten ensam.
• Diskutera närståendevåldet med andra anställda som har
hand om klienten, t.ex. en läkare eller socialarbetare.
• Konsultera andra aktörer vid behov. Fråga husläkaren om
personens situation. Finns det en anmärkning om spår eller
följder av våld i anslutning till tidigare besök?
• Om det finns minderåriga barn i familjen, kontakta alltid
barnskyddet. Kom ihåg barnskyddslagen.
• Kontrollera om patienten/våldsoffret befinner sig i omedelbar
fara.
2017
Bildjuschkin
17
Dialog
• I en dialog är det lika viktigt att lyssna som att tala. Man
siktar på att utveckla tankar och planer tillsammans. Det
här lyckas inte, om en part försöker bestämma över hur de
andra ska tänka och agera.
• Dialog där människorna tänker tillsammans
• Många synvinklar
• Ingen har fel
• Den egna åsikten är endast ett steg mot ny förståelse
• Tyngdpunkten ligger på att turvis lyssna på varandra
2017
Bildjuschkin
18
Respekt
• Respekt är ett tillstånd mellan oss – inte ett psykiskt tillstånd
• Respekt är gränser och att känna till och respektera dem
• Respekt är medvetenhet om dig själv och andra
• Respekt är beteende
• Respekt är avtal
2017
Bildjuschkin
19
Att bemöta och lyssna
• Vad hände?
• Lyssna
• När hände det?
• Tro
• Var hände det?
• Döm inte
• Vem gjorde det?
• Var sensitiv
• Hjälp
2017
Bildjuschkin
20
Se först till följande:
• Ge första hjälpen vid behov
• Preventivmetoder i efterskott
• Bekämpa infektioner
• Samla prover
• Ge stöd
• Förtroende, informationsskydd
• Pressa inte – eget val
2017
Bildjuschkin
21
Needs following sexual assault
1 wk
months
safety
prevention of STIs
psychological care
injury treatment
psychosocial support
eg
emergency
contraception
practical support
cognitive therapy
antidepressants
prevention of STIs,
including HIV
treatment of posttraumatic stress
disorder
forensic examination
sensitivity
no bureaucracy
2017
(www.careandevidence.org)
Bildjuschkin
22
Skam
• Skam uppstår då en människa inte blir bemött, inte upplever
att han/hon får kärlek eller blir förstådd.
2017
ÅLDER
KONFLIKT
FUNKTION
BEHÅLLNING
0–1
tillit - misstro
hopp
1-3
autonomi - skam, tvivel
3–6
initiativ - skuldkänslor
6–12
arbetsflit - underlägsenhet
12–19
identitet - rollsplittring
19-25
intimitet - isolering
25–50
generativitet - stagnation
50
integritet - förtvivlan
oral,
pålitlig skötare
anal,
kropps- och
muskelkontroll
genital,
rörelse
kontroll, förmåga,
produktivitet
identitet,
jagbild
intima relationer,
karriärval
kreativ och produktiv
verksamhet för barn
+/- integrering av det
egna livet
Bildjuschkin
vilja
initiativ, avsikt
skicklighet
lojalitet
kärlek
omsorg
visdom
23
Skam uppstår på grund av
• Brist på ömsesidighet
• Nekande av behov
• Dödande av intresse
• Förlöjligande
• Känslan av att jag inte är sådan som jag borde vara
• Trauman
(Valasti)
• Obs.: skam>< skuld
2017
Bildjuschkin
24
Effekter av skam (Valasti)
• AGGRESSION
handling, vilja/lust, gränsdragning, konfrontation
• SORG
existens, känslighet, behov, empati, omsorg
• SEXUALITET
lek, kroppskännedom, sinnen, könsidentitet, sex, kreativitet,
risktagning
• GLÄDJE
njutning, lycka, glädje, belåtenhet, tillfredsställelse, lättnad
2017
Bildjuschkin
25
Skam, skuld och metoder för bemötande
• Tro
• Skuldbelägg inte
• Förfasa dig inte
• Lyssna
• Var empatisk
• Berätta att det går att återhämta sig
• Ge information
• Styr till tjänster
2017
Bildjuschkin
26
Hjälparen
• Människosynen, egna
värderingar, attityder och
myter styr våra
uppfattningar om våld och
våldets konsekvenser för
människan.
• Våga lyssna.
• Oftast finns det tid, det är
inte bråttom att fatta snabba
beslut.
• En hjälpare hjälper, men
undersöker, skyller eller
dömer inte.
2017
Bildjuschkin
27
Aktörer inom sexuell hälsa
• Förbundet för mänskliga rättigheter: http://ihmisoikeusliitto.fi/
• Nuorten EXIT: http://www.nuortenexit.fi/
• SETA: http://seta.fi/
• Sexpo: http://www.sexpo.fi/nuorille/
• Väestöliitto: http://www.vaestoliitto.fi/nuoret/
•
´
•
Utbildningsstyrelsen, LP: http://www.oph.fi/lp2016
http://www.edu.fi/perusopetus/terveystieto/verkkomateriaaleja_opetukseen
•
Institutet för hälsa och välfärd:
https://www.thl.fi/fi/web/seksuaali-ja-lisaantymisterveys
•
2017
Social- och hälsovårdsministeriet: http://stm.fi/sv/halsoframjande/sexuell-halsa
Bildjuschkin
28
Vård och behandling av våldtäktsoffer studiehelhet
• https://moodle.amk.fi/course/view.php?id=111
• Sexuellt våld och exploatering
Hur vanligt är våld?
Lagstiftning och straffprocess
Våldets konsekvenser för offret
Sensitivt bemötande av offret
Den anställda
Att förebygga sexuellt våld
Rekommendationer för att skapa en vårdkedja för
våldtäktsoffer
2017
Bildjuschkin
29
Källor:
•
Brusila, P. ja Sajantila, A. Raiskauksen uhrin tutkiminen ja hoito. Lääkärin käsikirja. 2015.
•
Brusila, P., Hyvärinen, S., Kallio, M., Porras, K., Sandberg, T. Eikö se kuulu kenellekään? Rohkene kohdata
kaltoinkohdeltu nuori. Väestöliitto. 2009.
•
Kallio, M. Oon siellä jossain mun. Väestöliitto. 2015.
•
Klemetti, R. ja Raussi-Lehto, E. Edistä, ehkäise, vaikuta. Seksuaali- ja lisääntymisterveyden toimintaohjelma
vuosille 2014–2020. Institutet för hälsa och välfärd. 2014.
•
Perttu, S. Kunnan tehtävät terveyden edistämisessä. 1999.
•
Punamäki, R-L. ja Ylikomi, R. Raiskaustrauma I: Raiskauksen kokeminen altistaa psyykkisille ongelmille.
Finlands Läkartidning. 2007;62(8):757–761.
•
Punamäki, R-L. ja Ylikomi, R. Raiskaustrauma II: Raiskauksen uhrin psyykkinen akuuttihoito ja hoitopolun
rakentaminen. Finlands Läkartidning. 2007;62(9):877–883.
•
Justitieministeriet. Undersökningar om våldtäktsbrott. Utredningar och anvisningar 13/2012.
•
Social- och hälsovårdsministeriet. Programmet för att minska våld mot kvinnor. Publikationer 2010:5.
2017
Bildjuschkin
30
