Delaktighet, inflytande
och medbestämmande
Vad ska jag prata om?
Vad är delaktighet
Varför delaktighet, inflytande och
medbestämmande?
Brukarinflytande
Pict-O-Stat två exempel
Delaktighet
Delaktighet uppstår när en person är i samspel
med sin omgivning. Ett samspel utmärks av
accepterande och ömsesidighet samt en subjektiv
känsla av tillhörighet. Delaktighet kan vara aktiv och
passiv.
För att känna delaktighet behöver rätt
förutsättningar finnas. Dessa kan delas in utifrån
interna förutsättningar, som vilja och förmåga till
delaktighet samt externa förutsättningar, som
tillgänglighet och tillfälle till delaktighet (Molin, 2004)
Tidigare studier om delaktighet
och funktionsnedsättning
Personer med intellektuell funktionsnedsättning tillfrågas
sällan själva vad de vill, önskar och kan (Kjellberg, 2002;
Arvidsson, Granlund & Thyberg, 2008)
Delaktighet är enligt personer med lindrig intellektuell
funktionsnedsättning: engagemang, känsla av tillhörighet,
tro att det är möjligt, vara oberoende av andra, fatta egna
beslut, ha kompisar och att umgås med dem (Arvidsson,
Granlund & Thyberg, 2008)
Delaktighet är enligt personer i deras närhet att ha
förmågan att kunna utföra en aktivitet istället för utförandet
och engagemanget (Arvidsson, Granlund & Thyberg, 2008)
FN konventionen
Grundtanken i FN´ s konvention är
delaktighet och jämlikhet för
funktionsnedsatta inom samhällets alla
områden.
I konventionen säkerställs att personer
med funktionsnedsättning är medborgare
med samma rättigheter och skyldigheter
som alla andra.
Mål för funktionshinderpolitiken
De handikappolitiska målen är mångfald,
delaktighet och jämlikhet. För att nå målet
måste vi utgå från den enskilde
(www.handisam.se).
”Inflytande över verksamhet för dem som
utnyttjar eller brukar kommunens eller
landstingets tjänster, t.ex. skolbarns
föräldrar, elever, patienter, hyresgäster,
pensionärer och personer med
funktionsnedsättning” (www.ne.se).
I civildepartementets utredning definieras
brukarinflytande som ”medborgarens
möjligheter att som användare av en
offentlig service påverka tjänstens
utformning och kvalitet” (Ds, 1991:8).
Inflytande:
Med inflytande avses att individ- och eller
intresse-organisation är med och påverkar
hela eller delar av verksamhetens
utformning.
De som berörs får inflytande i hela eller
delar av verksamheten utifrån deras
kompetensen som brukare.
Brukarmedverkan
Med brukarmedverkan menas att
personen/brukaren tar aktiv del i en
verksamhetens olika delar (planering,
genomförande, utvärdering, uppföljning).
Vem ska ha inflytande vara delaktig?
Personer med egen erfarenhet som tar del
av, eller ”brukar” insatser från offentlig
verksamhet
Brukare kan även vara
brukar/intresse/organisationer
Brukarkunskapens giltighet
Att arbeta med ett brukarperspektiv
betyder att den det gäller kommer till tals
– det innebär att professionella får mer
kunskap än vad de annars skulle kunna få.
Det finns inte bara ett brukarperspektiv det finns många (Krogstad, 2011)
Det anses idag som självklart att det finns
brukarinflytande inom socialtjänstens
verksamheter.
Det är först när ordet brukarinflytande ska
omsättas i praktisk handling som det blir
svårt (Steinholtz Ekecrantz, i Hyden red.,
2000).
Hur ska det se ut i praktiken?
Vad ska brukaren få ha inflytande över?
Hur ska verksamhetsföreträdare få
kunskap om vad brukaren vill ha
inflytande över?
Inflytande på olika nivåer
Den samhälleliga nivån
Verksamhetsnivå
Individnivå
Genomförandeplan brukarinflytande
på individnivå
Den enskilde ska ha inflytande över de insatser
som ges, när och hur de ges.
I praktiken finns stora svårigheter bland annat
pga. det ojämlika förhållande mellan
professionella och brukare.
Resultat: de personer som kan delta stärks och,
Verksamheten har utvecklats mot en mer
individuellt styrd verksamhet
(Nilsson, Tillberg, Mattsson, 2012).
Redskap/modeller för brukarinflytande
på gruppnivå
Olika typer av brukarundersökningar
Fokusgrupper
Brukarrevision/ Buku
Delaktighetsmodellen
Exempel Pict-O-Stat
Vad är Pict-O-Stat?
Webbaserat enkätverktyg med ljud,
Pictogrambilder, fotografier och film.
Ett kognitivt hjälpmedel som ger
möjlighet för personer att svara
självständigt på enkäter.
Används av ”brukare” inom LSS och
SoL– verksamheter.
I Pict-O-Stat skapas verksamhetsnära
webbenkäter
Mål för kvalitet i verksamheten
formuleras
Sammansättning av enkätfrågor
utifrån satta mål
Genomförandet
Analys av statistik
Uppföljning
Målgruppen är personer,
Som har kognitiva svårigheter
Har svårt att tolka icke-konkreta
frågeställningar
Har svårt att läsa och skriva
Har inlärningssvårigheter
Utvecklingsprojekt
Enkätverktyget Pict-O-stat
Utvecklingsarbete i sex år
tillsammans med ett privat företag
Neonova www.neonova.se
Framtagning av frågor med hjälp av
fokusgrupper – måttligt, lindrigt
utvecklingsstörda; personer med psykisk
funktionsnedsättning
Validering av frågornas förstålighet med
hjälp av videoobservationer
Del 1 Utvärdering av fem
gruppbostäder jan 06- maj-07
Fokusgrupp med de ”boende” 2006
– 22 personer
Ny utvärdering sex gruppbostäder
2008
Enkät med hjälp av Pict-O-Stat
- 2008 – 24 personer
Fokusgrupp i tre steg
1- ta fram kännetecken
2- formulera frågor utifrån påståenden
kategorisera, reflektera, justera
3- testa frågorna genom att värdera den
”egna” verksamheten
Kvalitetsområden/kategorier
Fysisk boendemiljö
Psykosocial miljö – Personal,
trygghet/trivsel
Respektfullt bemötande
Självständighet – inflytande
självbestämmande
Rättsäkerhet
Information/kommunikation
Delaktighet
Psykosocial miljö –
Viktigt i gruppbostaden
Det är viktigt att ha regler att
bestämma tillsammans
Det är viktigt att inte störa varandra
Det är viktigt att trivas med dem
man bor med
Det är viktigt att träffa andra som
bor på andra gruppbostäder
Det ska finnas ett schema.
Personalen
Ska hålla det som bestämts
Ska ge mig den hjälp jag behöver.
Ska lyssna på mig
Det är viktigt att få hjälp även med
fritidsaktiviteter.
Det är viktigt att man trivs med
kontaktmannen – be att få byta annars.
Personalen ska vara till för dem som bor i
gruppbostaden
Att svara på enkäten
Eget lösenord?
Logga in sig på datorn – få hjälp om
man vill?
Har du ett schema…?
Svar ja =10 nej = 7
Har ni möten där du bor?
Svar ja=7 ibland=6 nej=4
Får du vara med bestämma…?
Ja=8 ibland=3 nej=6
Kommentarer
Personal på ett boende uttryckte att ”brukaren har inte sagt
något på tre år” men han klarade av att genomföra enkäten
utan större problem. Visar på att förutfattade meningar kan
vara ett hinder i verksamheterna.
Alla som deltog var mycket positiva. Tyckte det var
spännande med tekniken, uttryckte att det var kul att få göra
en sådan här enkät, tråkigt när det var klart. Brukarna som
deltog i enkäten ser fram emot återkopplingsträffen.
Många brukare har uttryckt att ”det här behövs” och de har
upplevt att de fått framföra sina åsikter. Vissa har bett att få
göra detta igen. Vissa var nervösa inför enkäten men kunde
genomföra den utan besvär.
Resultatet
Hur blev det sedan?
Mellan första och andra utvärderingen
genomfördes en organisationsförändring
som innebar att det blev lugnare i
boendet det var inte lika många vikarier
längre.
Resultat
Personer på låg utvecklingsnivå behöver
träna på Pictogrambilder
Alla behöver träna sig i att få vara med
att ”bestämma”
Personalen behöver träna på att låta
brukaren ”bestämma”
Vad fungerade?
Tydliga frågor
Tydliga svar
Ljudstöd
Symbolstöd
Belysta områden
Delaktig organisation
Vad fungerade inte?
Frågor i påståendeform
För många saker på skärmen
Nästa fråga automatisk
Personalen var inte alltid med i
processen
Validering av enkäten
Uppmärksamhetsdriven design för
personer med intellektuella funktionshinder
– en utvärdering av enkätverktyget Pict-Ostat
Tillämpad kognitionsvetenskap,
Kognitionsvetenskapliga programmet,
Linköpings universitet våren 2007
Del 2 Pict-O-Stat-ps
Ett utvecklingsprojekt finansierat av
Hjälpmedelsinstitutet, HI (2008-2011)
Genomförande i tre kommuner,
Jönköping (1), Västerås (1), Norrköping
(2)= 4 grupper; 19 deltagare; 13 tillfällen.
Frågorna ställs i ett enkätverktyg Pict-OStat som är ett kognitivt stöd för den
aktuella målgrupp.
Syfte
Att ta fram ett kognitivt användbart
utvärderingsinstrument så alla kan
vara delaktiga
Att öka möjligheterna till delaktighet
och inflytande genom ett
kontinuerligt utvecklingsarbete där
personen är med och utvärderar
verksamheten.
Projekt Pict-O-Stat Ps
Att anpassa Pict-O-Stat i gränssnitt
och funktion
Att skapa ett brukarorienterat
frågebibliotek för och tillsammans
med personer som har psykisk
funktionsnedsättning.
Områden:
Bostad med särskild service,
boendestöd och daglig verksamhet
som faller inom ramen för
Socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) och
lagen om stöd och service för vissa
funktionshindrade, LSS (1993:387)
Metod - Fokusgrupp
Syfte att ta fram frågor till en brukarenkät
Genom att ta fram synpunkter från
personer med egen erfarenhet om vad är
viktigt att få ha inflytande om och hur
man vill kunna påverka?
Få fram frågor som uppfattas angelägna
att svara på för målgruppen.
Fokusgrupp som metod för att
konstruera frågor till en enkät
Frågor utifrån vad som uppfattas som
viktigt att fråga om:
Tex: Vad tycker du är viktigt för att det ska
vara ett bra boendestöd, bra där du bor?
Frågeformuleringar och svarsalternativ
diskuteras i grupp.
Reflexion och justering av formuleringar
sker i grupp.
Presentation av personerna
Anna 62 år har bott i sitt boende i nio år.
Innan dess bodde hon på institution,
mentalsjukhus. Hon har haft kontakt med
psykiatrin i 36 år. Diagnos Bipolär sjukdom.
Idag har hon flera olika dagliga aktiviteter.
Bra kontakt med anhöriga.
Lisa 61 år har bott i sitt gruppboende i två
till tre år. Innan dess bodde hon på ett
behandlingshem i tio år. Hon har haft
kontakt med psykiatrin i 13 år. Idag har
hon flera dagliga aktiviteter. Bra kontakt
med anhöriga.
Lars 52 år har bott i sitt gruppboende i 18
år. Han har tidigare bott på mentalsjukhus.
Han har haft kontakt med psykiatrin sedan
16 års- åldern. Han har en
schizofrenidiagnos, samt en grav
hörselnedsättning. Lars ingår i
gruppverksamhet del av veckan.
Det är mycket viktigt!
att personalen som känner mig
förstår och kan stödja, inte släpper
taget – tror på mig
att känna att personalen är ”med”
när vi gör, stöttar
att det ska bli/ske i min egen takt
Det är mycket viktigt!
att personalen hjälper mig att ha kontroll
att ha ett bra stöd
att ha en gemenskap
Det är mycket viktigt!
att ha en egen lägenhet med nytt fint kök,
hall, toa, dusch, sovrum och vardagsrum
att ha boendemöte, att få komma med
förslag
att veta vem man ska prata med, vem som
har ansvaret
att kunna säga till om något är fel
Det är mycket viktigt!
att ha ett veckoschema
att ha någonting att göra
att komma ut utanför hemmet
att ha sin ”egen” uppgift i boendet
tex. frukostvärd
Resultat enkätfrågor del 2
Exempel:
Det är viktigt att ha
en kontaktpersonal.
Det är viktigt att
man kommer
överens med
personalen.
Det är viktigt att
man har någonting
att göra på
dagarna.
Frågeformulering:
Har du en kontaktman
bland personalen?
Kommer du och
personalen bra
överens?
Har du något
meningsfullt att göra
på dagarna?
Resultat
Exempel:
Det är viktigt att man har någonting att göra på
dagarna.
Frågeformulering:
Har du något att göra när du är ledig?
Har du något meningsfullt att göra på dagarna?
Kan du välja mellan olika saker att göra på
fritiden?
Fråga nivå 1
Fråga nivå 2
Datorlösningar
Pekskärm
Vanlig PC
Slutsatser
Positivt mottagande av dator som verktyg
för att svara på enkäter.
Positivt mottagande av att få vara med
och utveckla hjälpmedel så att fler kan
delta.
Viktigt att fråga personer med erfarenhet
om hur de själva vill ha det.
”Frågorna i en enkät ska vara lätta att förstå
och de ska handla om det som är viktigt.”
Har publiken några frågor?
Har publiken några frågor?
Har publiken några frågor?
Har publiken några frågor?
Tack för
uppmärksamheten!
[email protected]
