Mayakulturen
1
Innehållsförtäckning
Allmänt .............................................................................................................. 3
Mayarikets historia ..................................................................................... 3
Förklassiska perioden..................................................................... 3
Klassiska perioden ........................................................................... 4
Mayarikets kollaps ........................................................................... 4
Postklassiska perioden................................................................... 5
Kolonialska perioden ...................................................................... 5
Religion ............................................................................................................. 5
Kunskap............................................................................................................ 7
Astronomi och matematik .................................................................. 7
Skrivkonst .................................................................................................. 9
Arkitektur .................................................................................................. 9
Konst ............................................................................................................ 10
En dag i mayaindianens liv ...................................................................... 11
Avslutning ....................................................................................................... 13
2
Myakulturen
Med mayakulturen eller mayariket som det också är känt som, menas den civilisation
som levde i Centralamerika före Amerikas upptäckt. Denna kultur hade sitt egna språk, sin
egen religion och sina egna traditioner. Än idag kvar mayaindianer, men de lever i mycket
olika förhållanden än de som levde vid mayarikets kollaps.
Mayarikets historia
Förklassiska perioden
Det Mayanska området var ursprungligen befolkat redan före 2000 f. Kr. Södra låglandets
maya bodde i byar och odlade bl.a. rotfrukter och majs. Efter några århundraden hade
maya bosatt sig längre in i södra låglandet. De samlade föda med hjälp av jakt, fiske,
nötter från träd och odlingar. I låglandets träskområden byggdes stora mängder kanaler,
vilkas upphöjningar kunde gödslas med bottenslammet av kanalerna. Befolkningen ökade
märkbart och allt fler bosättningar restes upp. I slutet av den förklassiska perioden var
låglandet redan så rikligt bebott och kulturplatser vuxit så enorma att vissa områden kunde
kallas städer.
Karta över mayornas bosättningsområden.
3
Utbytet av unika varor skapade kontakter med andra folkgrupper i närområdet, bl.a.
Theotihuácan i nordväst och olmeker. Samtidigt som samhället och sociala skillnaderna
växte delades folket i två grupper; den politiskt och religiöst dominerande eliten och det
arbetande folket. Eliten styrde samhället och begravde sina döda i kultplatser med
gravgods, som t.ex. guld och smycken, medan arbetarfolket fick nöja sig med gravar
utanför kultplatserna.
Mayas arkitektur utvecklades delvis under perioden, palatser och monument ombyggdes
och påbyggdes ständigt eftersom naturkatastrofer ofta krossade stora delar av städer.
Klassiska perioden (200 – 900)
Under den klassiska perioden hade befolkningen ökat märkvärdigt i många städer. Tecken
av urbanisering började märkas. Självständiga stadsstater som Calakmul, Tikal och
Caracol hade befolkningar på 50 000 – 100 000 människor. Den klassiska perioden anses
vara mayornas storhetstid.
Arkitekturen utvecklades också snabbt, pyramider och palats byggdes ett efter annat. Den
mest kända konstruktionen från den här tiden var den mesoamerikanska pyramiden.
Mayarikets kollaps
Orsaken till mayarikets kollaps är ännu heller inte helt klar. En inledande orsak kan ha varit
handelsförbindelsen Teothuacáns snabba upphov ca år 700. Det finns många teorier om
hur kollapset gick till och när. De flesta tror att processen var långsam. I följande några
teorier:
Riket drabbades av många sjukdomar och missväxt.
En inre kollaps där ett halvfärdigt kontrollsystem ledde till anarki och inbördeskrig.
Klimatförändringar, som torka, orsakade svält bland folket, samtidigt som rikets
4
överherrar tvingade folket att arbeta på pyramiderna och monumenten, vilket i sin
tur orsakade revolutioner.
Postklassiska perioden (1000-1500)
Efter den klassiska perioden migrerade en stor del av mayorna till lågländerna i Yucatán,
där mayakulturen blomstrade för några århundraden. Chichen Itza, Mayaspan och Uxmal
var de viktigaste städerna under den postklassiska perioden. De levde i full frid från år
1000-1100 när Mayaspan tog kontroll över Chichen Itza och Uxmal som de styrde i 200 år,
tills en revolution i området år 1450. Det krigades mellan olika mayanska grupper tiotals år
tills Spanien kom och erövrade hela området.
Kolonialska perioden (1500-)
Kort efter spaniens första expeditioner till mayaområdena införde de uppdraget ”Spanska
erövringen av Yucatan” efter misslyckade erövringsförsök. Spaniorerna lyckades slutligen
erövra området efter nästan 20 år (1527-1546). Spanien delade området i kolonier och
införde kristendomen för den mayanska ursprungsbefolkningen. Under den här tiden var
revolutioner mycket vanliga men stoppades alltid av den spanska styrande makten.
Det fanns mayanska städer som blev helt orörda av de spanska conquistadorerna som
Itza och Ko'Woi tills slutet av 1600-talet. Mayorna stred mot spanjorerna ändå till slut men
blev slutligt besegrade år 1697.
Religion
Mayaindianerna hade många olika gudar. Varje gud hade sin egen aspekt vilket gjorde att
varje gud sammanformade en helhet.
5
Mayafolkets största gud för var Itzam som kontrollerade livet. Itzma representerades som
en gammal man; han var också uppfinnaren av skrivande, lärande och kunskap.
Hans fru var Ix Chel – gudinnan av vävning, medicin och födsel. Hon var också gamla
mångudinnan.
Mayafolket hade dessutom himmelska gudar som sol Guden, mångudinnan Ix Chup och
Bacaderna. De fyra gudarna som uppehöll världens fyra hörn. De olika gudarna relaterade
till olika slags yrkesgrenar och social klasser.
Mayafolket trodde att världen var platt och fyrkantig var varje hörn hade sin egen färg.
Denna färg var också den visse Bacads korresponderande färg.
Undervärlden som kallades Xibalb var delad i nio lager. Xibalb var bebodd av gudar.
Största delen av gudarna hade att göra med döden. Mayafolket trodde också att det fanns
tretton lager ovanför jorden där olika gudar vistades.
Mayaindianerna var mycket skickliga på astronomi och kunde också räkna. Detta gav
upphov till att de hade en kalender som de följde. Med hjälp av kalendern kunde prästerna
försluta olika riter och seremonier när det var dags. Prästernas kunskap om himlakroppar
som associerades med gudar gav prästerna mycket respekt och makt.
Riterna utfördes så att de olika gudarna skulle bli goda och garantera order i världen. Olika
riter och seremonier korespoderade till olika delomroden i livet. Seremonierna börjades
oftast med preparation, rening, fastning och abstinens. Det var ett måsta på för alla som
skulle attendera seremonin men frivilligt för de andra.
Mayorna offrade i dessa seremonier mat, ornament och dyrbara saker. De offrade också
djur och t.o.m. människor. Även eget blod offrades av styrare och präster. Detta blod
ansågs vara mycket mera värt som offer än ett djurs blod. Under seremonierna dansades
det och onda andar kräktes ur dyrkare. Mot slutet av seremonin åt man mat och drack
alkohol.
Under seremonierna försökte prästerna komma i kontakt med gudarna. De försökte
förbättra deras effektivitet genom att röka olika hallucination framkallande växter från
skogen. Kvinnor ansågs vara orena beroende av deras menstruation. Det var förbjudet för
en kvinna att vara med i en seremoni. Men som ett undantag så kunde jungfruliga följa
med till seremonin.
6
Prästerna ansågs vara eliter. Deras ledare var en härskare som var en politisk ledare. En
symbol som spelar mycket roll innom mayornas religion är korsset som symboliserar
trädet av liv.
Mayaindianerna trodde på att det fanns två verklighetsuppfattningar och himlakropparna
representerade en övre verklighet samt dimensiom. Den andra verklighetsuppfattningen
var den de levde i; naturen.
Alla mayaindianernas byggnader byggdes med en symbolisk axis mundi-stege som var i
form av en pyramid/ziqqurat/pelare eller något annat som strävade uppåt(högre
bygnader). En sådan byggnad symboliserade för många människor en längtan efter
mellanhandel mellan deras jordliga livs bristande otillräcklighet och den himmelskt
gudomligt fyllande dimension. De hadde på så sätt en uppfattning om ett förlorat ”paradis”
i vilket människan var odödligt och där gudarna var på samma nivå.
Kunskap
Mayafolket var också tekniskt sett högt utvecklat för sin tid. Det finns bl.a. teorier om
mayafolket åkte iväg till rymden. Mayafolkets största kunskapsområde var nämligen
astronomi. De var också bra konstnärer, matematiker och arkitekter.1
Astronomi och matematik
Mayaindianernas största upptäckt var kalendern. Istället för en kalender som vi har
använde de två kalendrar. Mayafolkets kalendrar grundade sig på solens, månens samt
planeten Venus omloppstid. Enligt kalendrarna skapades världen den 13:e augusti år 3314
f.Kr. vid (planeten) Venus födelse. Deras årskalender kallades Haab. Haab bestod av 18
månader med 20 dagar var och en 19:e månad med 5 dagar. Denna kalender tros ha
tagits i bruk på 600-talet f. Kr och anses vara den exaktaste kalendern före 1500-talet e.Kr.
Vid sidan om sin årskalender Haab hade mayafolket en högtidskalender på 260 dagar
som sammanfaller med årskalendern vart 52:a solår. Hötidskalendern, som baserar sig på
1
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mayakulturen 7.3.2009
7
Venus omloppstid, kallas Tzolkin. Det har visat sig att Tzolkin hade bara en dags fel vart
5772:a år. Som jämförelse kan man nämna att vår 365 dagars kalender har en dags fel
vart fjärde år.
Mayafolket lyckades även räkna ut årets längd till så exakt som 365,2420 dagar. De
lyckades t.o.m. spå sol- och månförmörkelser flera hundra år framåt i tiden.
För att räkna ut sol- och månförmörkelserna använde man sig inte av något enskilt
mätinstrument, utan man använde sig av syftlinjer på kanter av byggstenar eller andra
föremål i naturen. Uträckningarna gjordes alltid av präster.
Den 21 december 2012 upphör dock mayafolkets kalender. Precis som jorden skapades
med Venus uppkomst, går jorden under med Venus passage.2
Liksom de astronomiska beräkningarna var även maya matematiskt avancerat.
Matematiken behövdes främst i astronomin, som i sin tur främst användes till att skapa
kalendrar.
Mayafolket hade baserat sitt talsystem på 20 siffror till skillnad från 10 som vi använder
idag. För att få högre siffror kombinerade de bassiffrorna, precis som man idag också gör.
Detta siffersystem är praktiskt då man använder stora siffror. T.ex. behövde
mayaindianerna bara använda åtta siffror till tal som 23 miljarder. Därmed var
mayaindianerna inte heller rädda att använda riktigt stora tal. Mayafolket tog även i bruk
siffran noll omkring tusen år före européerna.3
2
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mayakalendern 7.3.2009
3
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mayakulturens_matematik 7.3.2009
8
Mayafolkets siffror
Skrivkonst
Skrivkonsten som mayafolket använde var mycket svårtolkat och detaljerat. Man har
lyckats hitta omkring 1000 olika tecken. Tecknen användes från 200-talet f. Kr. ända till
spanjorernas erövringar.
Textstilen varierade oftast beroende på stället. Vanligtvis handlade texterna om olika
personer.4
Arkitektur
Mayafolkets byggnader är fullständigt unika. Konstruktionerna byggdes under flera
tusentals års långa perioder. Då konstruktionerna byggdes följde man inte något visst
mönster, utan byggde mera var och hur det passade sig. När man byggde i större skalor
följde man dock en på förhand bestämd axel.
I stadens hjärta fanns de viktigaste byggnaderna så som tempel, bollplanar och kungliga
lägenheter. Efter det kom mindre viktiga men ändå betydelsefulla byggnader och längst
bort från stadens hjärta fanns bybornas bostäder.
De mest berömda och ståtligaste konstruktionerna är terrass pyramiderna som byggdes
4
http://en.wikipedia.org/wiki/Maya_script 8.3.2009
9
ända från den förklassiska perioden ända till rikets undergång. Varje pyramid som fanns
var tillägnat åt en av gudarna. Pyramiderna sågs som ett sorts tempel och därför var det
viktigt att pyramiderna var den högsta platsen i omgivningen, eftersom det betydde att
man var närmast gudarna.
En stor del av mayafolkets ståtliga byggnader byggdes av sten. Det fanns brist på
metallredskap och vagnar vilket gjorde arbetet tungt och svårt.5
Konst
Mayaindianernas konst började ta form under förklassiska perioden, blomstrade under
klassiska perioden och gick även igenom postklassiska perioden tills riket slutligen gick
under på 1500-talet.
I mayariket fanns två sorters keramik. Den ena sorten var till för arbete och den andra för
att visa ens sociala makt hos de förnäma. Man kunde lätt skilja på dessa två sorter
eftersom arbetskeramiken inte var dekorerad. Den dekorerade keramiken användes också
i de dödas gravar. Temat på dekorationerna kunde handla om gudarna, livet i palatset och
ibland kunde de bara ha tagits ur krönikors texter.
Även skulpturer var vanliga bland mayafolket. Skulpturerna handlade oftast om en
härskare och innehöll alltid hieroglyfer, som i sin tur har varit viktiga då man undersökt
mayarikets historia. Största delen av mayarikets skulpturer tros ha varit gjorda av trä men
bara få exemplar har klarat sig tills idag. Jade och sten är två andra material som har
använts.
Liksom träskulpturerna, har endast ett fåtal målningar överlevt Centralamerikas fuktiga
klimat. Endast en ljusblå färg, kallad ”maya-blå”, har p.g.a. sin unika konsistens fullständigt
överlevt. Tyvärr föll dens teknik i glömska på 1500-talet. För sin tid var dock
mayaindianernas målningar mycket högutvecklade.
5
http://en.wikipedia.org/wiki/Maya_architecture 8.3.2009
10
Grottmålning målad med maya-blå
Mayafolkets konst och arkitektur har kallats till den rikaste i hela den ”nya världen” på
grund av dens mycket mångsidiga och varierande mönster.6
En dag i mayaindianens liv
Man har lärt sig, och gör det ännu också, mycket av mayaindianerna från olika
arkeologiska fynd. Också deras skrifter, hieroglyfer, har kunnat tolkas, så informationen
om mayaindianernas vardag är inte bara visuella målningar på krukor och tavlor. Krukor,
statyer och målningar har berättat mycket om hurdan en vanlig mayaindian är p.g.a. de
oftast hade ingraverade hieroglyfer eller målningar på sig.
6
http://en.wikipedia.org/wiki/Maya_art 8.3.2009
11
Mayaindianer som gör choklad.
Städerna i mayakulturen var byggda mera som ceremoniella platser än städer. Prästliga
klassen, som var den höga klassen i mayakulturen, levde i städerna, medan vanliga
människorna levde i mindre lantbruksstäder runt de stora städerna. Människorna
samlades dock till stora städerna vid festivaler och större ceremoniella händelser.
Som underhållning fanns det bl.a. ett bollspel som gick ut på att få en stenboll genom ett
hål. Förlorarlaget skulle sedan offras till gudarna.
Typiska mayaindianer familjer bestod av många personer, mera exakt fem till sju personer.
Detta är dock bara en gissning, och är inte säkert, som största delen av de olika
spekulationerna runt mayaindianerna. De bodde oftast i en etta som var byggd av stockar
och torkad lera. Familjen vaknade ganska tidigt, och åt morgonmål tillsammans. Som
morgonmål hade de varm choklad, och om de inte var tillräckligt rika, varm majsdryck,
kallad ”atole”. De åt med dryckerna oftast tortillas eller tamales. Majsrätter, bönor, hare
och kalkon åts under dagens lopp.
Mannen for sedan ut till fälten och jobbade, medan kvinnan stannade hemma och sydde
eller lagade mat. Pojkarna kunde eventuellt också gå i skolan, medan flickorna stannade
hemma och hjälpte mamman. När dagen tagit slut och alla samlat sig hem, kunde mannen
i familjen utföra en snabb ”blodsugning” som man trodde rena och bota sjukdomar, efteråt
bad man till förfädrarna. Dagarna som inte gick ut på lantbruk använde som för att bygga
pyramider och tempel.
12
Mayaindianers tempel
De som jobbade på templen och pyramiderna fick vara närvarande vid kungliga bröllop
och ceremonier som handlade om astronomiska eller högtids händelser. Här kunde
kungen utföra en blodsugning eller offra en fånge eller hela förlorarlaget i bollspelet.
Förlorarlaget kunde avhuggas eller sen bands de fast i varandra och kastades ner från
templets trappor. Många försäljare samlades hit också för att få sålt krukor och dylikt.
Mayaindianerna var väldigt utseende fixerade, men deras smak var helt annorlunda än nu
förtida samhällets. Korsande ögon t.ex. var något som människor såg up till. Man har
t.o.m. hittat målningar som syftar på att föräldrarna ville forma sina barns huvuden till mera
platta. Mayaindianer kunde också fila deras tänder till olika former som T:n eller till
spetsiga. Det var också vanligt att sätta smycken på sina tänder. Tatueringar och med flit
gjorda ärr var något som maken kunde göra före bröllopet.
Avslutning
Mayafolket var en civilisation som levde i Centralamerika. Deras historia delas ofta in i fyra
grupper; förklassiska, klassiska, postklassiska och kolonialska perioden. Riket blomstrade
som mest under den klassiska perioden. Tillslut erövrades mayariket av spanjorerna, men
riket hade kollapsat långt före det. För mayaindianerna var religionen viktig. Pyramider och
templen byggdes till gudarnas ära. Den viktigaste guden hette Itzam. Astronomi var
någonting som mayafolket kunde mycket om. Med hjälp av det lyckades man skapa en
13
noggrann kalender. En normal mayafamilj bestod av 5-7 personer.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mayaindianer
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mayakulturen
http://www.mayanindians.com/mayan-life.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Bloodletting
Michael Coe in his book The Maya.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mayaindianer
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mayakulturen
http://www.mayanindians.com/mayan-life.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Bloodletting
http://en.wikipedia.org/wiki/Maya_civilization
14
