Märkning av mat s 47-49
1. Livsmedel märks för att det ska vara lättare att jämföra pris, kvalité och vikt.
Ingrediensförteckningen talar om vad som ingår i livsmedlet.
2. Alla förpackade livsmedel måste vara märkta med; varunamn, ingrediensförteckning,
nettovikt/volym, bäst före-dag, förvaringsanvisning, namn och adress på tillverkare/förpackare.
3. Ursprungsmärkning innebär att det står på varan varifrån produkten kommer.
4. I Sverige måste nötkött, fisk och honung ursprungsmärkas.
5. GTS-märkningen innebär att livsmedlet är registrerat hos EU som en garanterad traditionell
specialitet. Om något annat land vill tillverka livsmedlet måste de använda exakt samma recept
som det ursprungliga
6. Jämförpriset talar om priset per kilo eller per liter av varan för att det ska vara lättare att
jämföra priset på olika varor.
7. GDA betyder Guidance Daily Amount som på svenska betyder väg-ledande dagligt intag.
8. a) KRAV: Svensk frivillig ekologisk märkning.
b) EU-ekologiskt: Obligatorisk på alla färdigförpackade ekologiska livsmedel.
c) Fairtrade är det internationella namnet på Rättvisemärkt. Fairtrade arbetar för bättre arbetsoch levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländerna, motverkar barnarbete och
uppmuntrar ekologisk odling. d) MSC arbetar för att skydda världens tillgångar av fisk och
skaldjur. Märket garanterar att fisket är välskött och inte bidrar till överfiske. e) GTS: Garanterad
traditionell specialitet. f) GDA: Vägledande dagligt intag av energi. g) Nyckelhålet: märkning
som får sättas ut på livsmedel som är magra, fiberrika eller som innehåller lite salt eller socker.
Mjölk och mjölkprodukter s 50-53
1. Varje svensk konsumerar i genomsnitt 100 liter mjölk/år.
2. Det är viktigt för hållbarheten. Vid pastörisering upphettas mjölken så att
sjukdomsframkallande bakterier dör.
3. Functional food är livsmedel som har påvisad positiv effekt på hälsan.
4. Varje svensk äter i genomsnitt 18 kg ost/år.
5. Mjölk och ost innehåller protein, mineralämnen (kalcium och fosfor), vitaminer (A,B,D) samt
fett.
Smör, margarin och olja s 54
1. Animaliska fetter är: smör, talg och ister. Vegetabiliska fetter är: matolja till exempel rapsolja,
olivolja, majsolja.
2. Genom att välja flytande margarin eller olja när vi lagar mat samt nyckelhålsmärkt
bordsmargarin till smörgåsen har vi lättare att få i oss de omättade fettsyror som kroppen
mår bra av.
Bröd, flingor, gryn, pasta, ris s 55-58
1. Fullkornsmjöl är malt av hela sädeskornet, medan i siktat mjöl har man siktat bort de mesta
av skaldelarna, det vill säga kostfibrerna.
2. Se bilden i marginalen.
3. Havregryn används bland annat till gröt, bröd, kakor och i flingblandningar.
4. Majsgryn kan man använda till gröt, pannkakor, soppor och maträtten polenta
5. Bulgur och couscous görs av vete. De kan användas som alternativ ris, pasta och potatis.
6. Quinoa är ett frö från en sydamerikansk växt.
7. Avarioris, basmatris, grötris, japanskt ris, jasminris, råris, lång-kornigt ris, vildris, med flera.
8. Fullkornsbröd innehåller fibrer, mineralämnen (järn, zink), samt vitamin B.
Potatis och rotfrukter s 59-61
1. Asterix, Bintje, King Edward, Mandelpotatis, Blå Kongo, med flera.
2. Att potatisen är märkt med SMAK betyder att den är kontrollerad av Svensk
matpotatiskontroll AB.
3. Om en potatis är grönfärgad bör man skära bort det gröna med några millimeters marginal.
4. Potatis innehåller stärkelse, fibrer, mineralämnen (kalium) samt vitaminer (B,C).
5. Potatis förvaras bäst mörkt och svalt +4 -+8.
6. Kokt potatis innehåller cirka 0,1 procent fett och potatischips cirka 30 procent.
7. Potatis är ett bra miljöval eftersom den kan odlas utomhus i hela Sverige.
8. Rotfrukter kan rårivas, rostas, wokas, blandas i soppor, grytor och gratänger.
9. Rotfrukter innehåller fibrer, mineralämnen (järn), vitaminer (A,C).
Grönsaker s 62-66
1. Sallad, gurka och tomater innehåller inte så mycket näring som många andra grönsaker.
De är dyra i inköp och de belastar miljön vid framställningen genom att de till stor del
odlas i växthus, med stora koldioxidutsläpp som följd.
2. Att köpa närodlade ekologiska grönsaker efter årstid innebär att varorna inte har
transporterats så långt, att de är odlade utan konstgödsling och att man köper de
grönsaker som kan produceras i Sverige vid den aktuella tidpunkten.
3. Det är billigt, nyttigt och miljövänligt att grodda själv.
4. Lök är en användbar grönsak och god krydda i olika maträtter. Den är dessutom billig.
5. Till baljväxterna räknas ärter, bönor och linser.
6. Vi bör öka vår konsumtion av baljväxterna på grund av stora problem med världens
proteinförsörjning och att priset är lågt i förhållande till proteininnehållet. Dessutom är det
bra för miljön att minska köttkonsumtionen och äta mer baljväxter.
7. Undvik att ha rå svamp i sallader eftersom rå svamp innehåller bakterier som lätt kann
växa till. Vissa personer är överkänsliga mot rå svamp.
8. Vi kryddar maten för att det ger maten smak, påverkar lukt och utseende. Kryddorna
stimulerar även aptiten.
9. Kryddor som inte är örtkryddor är till exempel peppar, ingefära, curry, chilipeppar och
paprikapulver.
10. Exempel på örtkryddor är oregano, basilika, salvia, rosmarin, citronmeliss, timjan,
persilja och dill.
Frukt och bär, nötter och frö s 67-68
1. I Sverige importerar vi till exempel bananer, citrusfrukter, vindruvor och olika exotiska
frukter. Vi exporterar bland annat äpple och päron.
2. Köp i möjligaste mån efter säsong för att undvika långa transporter.
3. Vi bör äta 500 gram frukt och grönt per dag.
4. Vi bör öka vår konsumtion av frukt och grönt för att det är nyttigt, det innehåller lite fett men
mycket vatten, fibrer och vitaminer.
5. Exempel på olika nötter och frö är; pumpafrö, pinjenötter, jordnötter, solrosfrö,
cashewnötter, pistagemandel, valnötter, mandel, pekannötter och paranötter. De kan bland
annat användas till snacks, i såser, i sallader, i matbröd och i olika maträtter.
6. De ska förvaras kallt för att minska risken för att de möglar och härsknar.
Kött s 69-73
1. Att köttet är veterinärbesiktigat innebär att veterinärer har kontrollerat att köttet kommer från
friska djur.
2. Nötkött ska ursprungsmärkas.
3. Griskött och lammkött kommer från unga djur och behöver därför inte möras.
4. Fett i kött innehåller mättade fettsyror. Fetthalten varierar mycket i kött från olika djur men
också mellan olika delar på samma djur, det finns magrare och fetare köttbitar på alla djur.
5. Framdelsbitarna på nötkött innehåller grova muskeltrådar som kräver lång tillagningstid för
att bli mört. Bakdelsbitarna är betydligt mörare och dyrare och passar till att steka och grilla.
6. Bakterier behöver luft för att föröka sig och malet kött innehåller mer luft än helt kött.
7. Fågelkött innehåller en hög halt av omättade fettsyror. Det är fett som ur hälsosynpunkt är
bättre än fett från andra djur.
8. Det är viktigt att tilllaga fågelkött ordentligt för att minska risken för magsjuka som kan
uppkomma från campylobacter som kan finnas i olika fågelprodukter.
9. Oblandade charkprodukter består av en köttråvara, blandade charkprodukter består av flera
olika köttråvaror och dessutom av mjöl, kryddor med mera.
10. Quorn framställs av små svampar som odlas inomhus. Efter skörd blandas svampproteinet
med aromämne och äggvita och pressas samman till olika produkter. Sojakött tillverkas av
sojabönor och finns som olika produkter och innehåller mycket protein och järn. Tempeh
göra av sojabönor och påminner om brieost, innehåller fiber och järn.
11. Viltkött är det allra bästa miljövalet. Andra bra miljöval vad det gäller kött är kött från betande
lamm och nöt. Välj griskött från ekologiskt uppfödda grisar.
12. Köttfri måndag är en global rörelse som uppmuntrar till en miljöomställning på tallriken. En
köttfri dag i vecka gör stor skillnad för miljön.
Fisk och skaldjur s 74-77
1. Fisk kan, förutom frysning, konserveras genom saltning, rökning och torkning.
2. Exempel på havsfisk; rödspätta, torsk, lax, sill, strömming, kolja och makrill. Exempel på
insjöfisk; abborre och gädda. Exempel på importerad fisk; hoki, alaska pollock, hajmal.
3. Ett ekologiskt hållbart hav innebär att man främjar ett fiske som bevarar mångfalden, att
man inte fiskar större mängder än tillåtet och främjar ekologisk produktion.
4. a) Närfiskat innebär att fisken är fiskad med svenska båtar, man fiskar bara tillåten mängd
fisk och fisket är kontrollerat av våra myndigheter. b) MSC arbetar med att skydda världens
tillgångar av fisk och skaldjur. Man garanterar att fisket är välskött och inte bidrar till
överfiske. c) Krav står för ett uthålligt fiske som bevarar mångfalden och främjar ekologisk
produktion.
5. WWF fiskguide visar vilken fisk och skaldjur som är ok att köpa, dessa är markerade med
grönt.
6. Fisk och skaldjur innehåller mycket protein, mineralämne( kalcium, fosfor,selen och jod) och
vitamin B ( feta fiskar innehåller även vitamin A och D).
7. Omega 3 är en typ av fleromättat fett som ur hälsosynpunkt är bra fett.
8. Musslor fungerar som ett litet reningsverk i havet. Musslan tar upp näring i havet som
annars skulle bidra till övergödningen.
Ägg s 78-79
1. Vi äter i genomsnitt 200 ägg per person och år i Sverige.
2. Den första siffran anger produktionsmetod, bokstäverna står för produktionsland, sedan
kommer koden för producenten och de sista siffrorna anger koden för stallet (frivillig uppgift).
3. Nej, äggskalets färg spelar ingen roll för smak eller näringsinnehåll.
4. Om du sänker ner ett ägg i ett glas med vatten så sjunker det ner till bottnen om det är helt
färskt och ju äldre ägget är ju högre upp mot ytan stiger det. Om du knäcker ägget så har ett
färskt ägg en hög gula och en äggvita som är tjockast närmast gulan. På ett äldre ägg så är
gulan platt och äggvitan är tunn.
Övriga livsmedel s 79
1. Tomma kalorier innebär att livsmedlet innehåller mycket energi men ingen näring.
2. Vi konsumerar i genomsnitt 17 kg godis och 90 liter läsk per person och år i Sverige.
Drycker s 80-81
1. Förpackat vatten innehåller ibland onödigt mycket mineralsalter, det är dyrt med förpackat
vatten och det belastar miljön att förpacka och transportera vatten.
2. De färdigblandade chokladdryckerna innehåller ofta mycket socker, när du blandar själv kan
du reglera sockermängden. Det blir dessutom billigare att blanda sin egen chokladdryck.
3. Alltför stor konsumtion av kaffe anses kunna ge besvär som hjärtklappning, huvudvärk och
sömnproblem.
4. En caffe latte består till 1/3 av espresso och 2/3 av mjölk. En caffe au lait är hälften
espresso och hälften mjölk.
5. Svart te består av oxiderade och torkade tebladen, grönt te består av ångade teblad som
sedan torkas.
Tillsatser i mat s 82-85
1. De tre typerna av tillsatserna i livsmedel är; konserveringsmedel, konsistensgivare och
liknande samt färg och smakämne.
2. I den maten vi lagar själv kan vi tillsätta gurkmeja och saffran som påver-kar färgen, gelatin
som ger en annan konsistens, konserveringsämne som förlänger hållbarheten och socker,
salt och kryddor som ger smak.
3. Med berikningsmedel menas vitaminer och mineralämne som tillsätts för att förbättra varans
näringsvärde matfettsblandingar med vitamin A och D. Mjölk som har högst 1,5 procent fett
berikas med vitamin D.
4. I Sverige är det obligatoriskt att berika följande livsmedel; margarin och matfettsblandningar
med vitamin A och D. Mjölk som har högst 1,5 pro-cent fett berikas med vitamin D.
5. Bokstaven E betyder att EU har godkänt tillsatsen.
6. I livsmedel får det bara finnas en begränsad mängd av miljöföroreningar, ämnen från
förpackningar, rester av bekämpningsmedel och antibiotika.
7. Se "Tänk på" på s 84 i grundboken.
8. Genmodifierade livsmedel innebär att man gör förändringar i arvsmassan för att ändra
djurets eller växtens egenskaper.
9. GMO används bland annat för att få fram grödor med större närings-innehåll och som ger
större skördar.
10. De vanligaste livsmedlen som genmodifieras är soja, majs, ris och raps.
