Kvalitetsredovisning för Vittra Vallentuna

Kvalitetsredovisning för
Vittra Vallentuna
Läsåret 2015-2016
Kvalitetsredovisning 2015/2016
Här kan du ta del av en
sammanfattning av vårt arbete läsåret
2015/2016.
Här finns våra resultat från året och analyser
vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar
sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna
från det här året mynnar ut i vår plan inför
nästa år.
Välkommen,
Elin Möller
Rektor och förskolechef, Vittra Vallentuna
Fakta om Vittra Vallentuna
Vittra Vallentuna startade hösten 2006. I vår verksamhet har vi förskola och grundskola från
förskoleklass till årskurs 9. Vi har i år haft 50 barn i förskolan och 295 elever på skolan.
Vittra Vallentuna är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia.
Vittras koncept
Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra
rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi
hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete
med våra barn och elever.
I stammen finns vår styrning. Här har vi våra
kärnvärden vilka ligger till grund för vårt
förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör.
Högre upp i stammen finns de nationella
styrdokumenten, med lagar, förordningar och
riktlinjer.
Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever
upp till de höga krav vi ställer på oss själva.
Alla dessa delar utgör tillsammans vårt
Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra
skolor och förskolor.
Vision
Ett starkt civilt samhälle med medvetna och
ansvarstagande medborgare som gör självständiga val.
Idé
Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och
lärande.
Drivkraft
Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar – det är
den bästa grunden för ett livslångt lärande.
Våra kärnvärden
Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas
ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma
miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt
vi gör.
Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror
på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra
elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att
vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel.
Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor.
Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna
att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss.
Styrdokument
Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och
fritidshemmets verksamhet.
Vår pedagogiska plattform
Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga
och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna
styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla
medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns
när vi utför våra uppdrag.
Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra
basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och
systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande
för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och
Vittras lärmiljö.
Vittrakultur
Individuell
utveckling
Samtida
undervisning
Vittras lärmiljö
Vittrakultur
I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är
genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och
elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara
ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma
metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och
daglig samling.
Individuell utveckling
Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en
plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån;
kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på
kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en
inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov.
Samtida undervisning
Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat
lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet,
vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare
kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra.
Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt.
Vittras lärmiljö
Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas
till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och
var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas
kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen
utomhus och har exempelvis ”ute-matematik”.
Systematiskt kvalitetsarbete
Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt
utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för
våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till
exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela
barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår.
Krav enligt skollag och läroplan
Enligt Skollagen 4 kap. 3 §
ska varje huvudman inom
skolväsendet på
huvudmannanivå
systematiskt och
kontinuerligt planera, följa
upp och utveckla
utbildningen. (2010:800)
Förskolechefen ansvarar för
att systematiskt och
kontinuerligt planera, följa
upp, utvärdera och utveckla
verksamheten. (Lpfö -98)
Rektorn ansvarar för att
skolans resultat följs upp och
utvärderas i förhållande till de
nationella målen och
kunskapskraven. (Lgr -11)
Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av förskolechef och
rektor. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra
elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens
vårdnadshavare.
Kvalitetsmått
När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter:
Funktionell kvalitet – i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna.
Upplevd kvalitet – hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten.
Fokusområden 2015/2016
I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden:
§ Stärka och tydliggöra Vittrakulturen
§ Kommunikation i relation
§ Attraktiv arbetsplats
§ Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse
§ Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete
§ Ansvarsfullt affärsmannaskap
Vittra Vallentuna förskola
Personalen på förskolan
Antal personer som arbetar på förskolan, omräknat till heltidstjänster
Antal förskollärare med examen, omräknat till heltidstjänster
Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster
Antal barnskötare, omräknat till heltidstjänster
8,4
3,05
0.8
4,55
Organisation av förskolan, avdelningar
Antal barn
Åldrar
Fjärilen
15
1-3
Nyckelpigan
19
3-5
Humlan
19
3-5
Våra 5-åringar, totalt 15 st, från respektive avdelning Nyckelpigan och Humlan har även grupperats i
gruppen Hajarna som har haft 5-årsverksamhet under tre dagar varje vecka bland annat en heldag
varje vecka, då tillsammans med förskoleklassens elever och även samverkat i andra aktiviteter under
veckan med grundskolans förskoleklass.
Förskolan ligger i Vallentuna, en kommun med ca 32 000 invånare. Vittra Vallentuna ligger beläget i
Kragstalund som är direkt angränsande till Täby Kommun. Skolan ligger beläget i närhet av
kommunikation i form av Roslagsbanan och samtidigt finns närhet till skog och friluftsliv.
Vittra Vallentuna förskolas lokaler är ljusa och öppna och utformade utifrån barnens intressen och
behov samt för att tillmötesgå barnen i sitt lärande i förskolan utifrån läroplanens mål. Material finns
tillgängliga för barnen för att locka till lärande och miljön är inbjudande för att utforska och lära.
Utemiljön är nyrenoverad med nya lekytor anpassade för såväl mindre barn på en avgränsad del av
gården samt även för äldre förskolebarn på övriga gården. I närområdet finns närliggande skog som
bjuder in till uteverksamhet för samtliga av våra barngrupper.
Vårt kvalitetsarbete i förskolan
Vi utvärderar kvaliteten i förskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd
kvalitet.
Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. När vi arbetar
med att utveckla kvaliteten i vår förskola använder vi ett processverktyg som vi kallar Funktionell
kvalitet. Verktyget stödjer en medvetenhet kring uppdraget. Samtliga målområden i läroplanen blir
utgångspunkt för analys och processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver
utveckla.
Upplevd kvalitet
Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med vår förskola. Varje år genomför vi
två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras förskolor
och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns
områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som
vi ska vidta. Svarsfrekvensen från föräldrarna på vår förskola var 62 procent i oktober 2015 och 84
procent i februari 2016.
Kvalitetsmål för Vittra Vallentuna förskola 2015/2016
Funktionell kvalitet –ivilkenmånnåsdenationellamålenförutbildningen/verksamheten
Upplevd kvalitet –hurnöjdavårakunderärmedverksamheten
Stärka Vittrakulturen - Öka trygghet och trivsel på vår förskola (Skollagen(2010:800) kap 8, Lpfö98
avsnitt 2.1)
Kommunikation och återkoppling - Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och
förtroendefullt samarbete med hemmen. (Skollagen(2010:800) kap 7 och Lpfö avsnitt 2.4 )
Lärarskicklighet - Barnens tankar och intressen och inflytande tas tillvara på i den pedagogiska
planeringen. (Skollagen(2010:800) kap 7, Lpfö98 avsnitt 2.2 och 2.3)
Inkluderande och systematiskt arbete för barn med särskilda behov – Att arbetet för barn med
särskilda behov är en naturlig del av det pedagogiska arbetet på Vittra Vallentuna. Att vi arbetar utifrån
ett tillgängligt, inkluderande synsätt som handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjlighet
för lärande genom att möta, stödja och utmana alla barnen i deras lust att lära.
(Skollagen(2010:800) kap 7 och Lpfö98 avsnitt 2.2)
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
§
§
Vi har haft samtal/intervjuat varje barn utifrån frågorna ”När får du får bestämma på förskolan?
När får du inte bestämma?” i syfte att få fatt i barnens egna upplevelser.
Vi har tillsatt en ny roll på vår förskola i form av en förste förskollärare. Förste förskollärare har
haft i uppdrag att leda till en likvärdig undervisning på hela förskolan och därmed ökad
måluppfyllelse och högre kvalitet kopplat till barns inflytande. Uppdraget innefattar därför att
arbeta med utvärdering, analys och uppföljning av verksamheten, bland annat genom
verktyget funktionell kvalitet. Förste förskolläraren har med sig själv som gott exempel och
med utgångspunkt i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, coachat och handlett sina
kollegor till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse för förskolan kopplat till läroplanen.
§
§
§
Arbetslagsledare tillsammans med Förste förskollärare har drivit arbetet med att leda
bedömningsarbetet av verktyget Funktionell Kvalitet i syfte att belysa och synliggöra processer
i den dagliga verksamheten för att öka kvaliteten utifrån lagkrav.
Lärmiljön på förskolan har under året utformats och anpassats utifrån barnens intressen och
behov för att motivera och locka till lärande.
Med riktlinjer om en giftfri förskola från kommunen, Vallentuna, har förskolan tagit bort
leksaker och lekmaterial som innehåller plast med höga Ftalater.
Resultat, analys och planerade insatser
Funktionell kvalitet
Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Det här året har vi haft särskilt
fokus på området barns inflytande.
Vittra Vallentuna förskola
Fjärilen
Humlan
Nyckelpigan
Vittra totalt
8
7
6
5
4
3
2
1
de
r
fly
ta
n
in
s
rn
lin
g
Ba
oc
h
g
lin
ck
tv
e
tv
e
U
ltu
e,
nd
lä
ra
lä
h
oc
g
in
kl
tv
ec
U
Ku
Le
e,
nd
ra
lä
h
oc
h
oc
g
in
kl
tv
ec
k
e,
ra
nd
lä
ra
nd
e,
k
rå
Sp
e,
nd
ra
lä
U
ck
U
U
tv
e
ck
U
lin
g
tv
ec
kl
oc
h
in
m
g
er
oc
h
oc
h
lä
vä
ra
rd
nd
en
e,
VITTRAS FÄRGER
Markera objektet som
ska ändra färg välj rätt
färgverktyg, men
markerade ringen visar
Vittras färger.
or
N
NY BILD
För att hämta in olika
layouter klickar du på
”Ny bild” och väljer en
av från listan.
Här växer människor och kunskap
Föräldrarnas bedömning av lärmiljön och undervisningen i förskolan
I vår enkätundersökning finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande
och påverkan. Detta har rubriken ”Lärmiljö”. Så här blev resultatet:
I en del av enkätundersökningen ställer vi frågor om hur man bedömer förskolans sätt att väcka lust,
ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera med hemmet gällande barnets utveckling.
Detta rubriceras som ”Undervisning”. Resultatet blev så här:
Upplevd kvalitet föräldrar
Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar till barnen i vår förskola är.
Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad
förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola.
Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra.
Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan.
Vid en sammanfattning av förskolans resultat kan vi konstatera att det finns områden inom vilka vi i år
haft mycket goda resultat och andra delar som vi behöver utveckla vidare.
Medarbetarundersökningen på förskolan visar att Vittra Vallentunas medarbetare trivs och mår bra på
förskolan och arbetet. Detta är en grundförutsättning för att verksamhetens kvalitet skall kunna
utvecklas vidare. Vi ser ett stort engagemang och det råder en prestigelöshet bland pedagogerna på
hela förskolan. Samtliga medarbetare på Vittra Vallentuna spelar en viktig roll i arbetet på förskolan
och det syns, känns och märks i arbetet med våra barn på förskolan.
Inom normer och värden, visar såväl förskolans självskattning i funktionell kvalitet, där detta område
skattas till en 6, I hög grad, som i föräldrarnas enkätundersökning, där 100% av föräldrarna upplevde
att deras barn trivs på sin förskola, att förskolan har lyckats mycket bra med att skapa trygghet, trivsel
och respekt på förskolan och därmed bedömer vi arbetet som mycket godtagbart. Resultatet av detta
ser vi beror på att pedagogerna ständigt och jämt är närvarande och fångar upp vardagshändelser
med barnen utifrån behov och intressen vilket gör att detta arbete ständigt är levande. Vi arbetar
systematiskt med normer och värden och lägger stor vikt vid att barn, pedagoger och föräldrar ska
känna sig trygga på Vittra Vallentuna. Vi ger mötet stort utrymme på morgonen då vi vill ge barnen ett
positiv första möte med förskolans dag redan på morgonen och att vi välkomnar barnet med öppna
armar då föräldrarna lämnar. Vi arbetar varje dag för att barnen ska möta sin omvärld och andra
människor med respekt och omtanke. Vi låter barnen ta stort ansvar över sin dag i verksamheten och
vi uppmanar dom att ta egna initiativ. Vi stödjer barnen vid konflikter men uppmuntrar att de försöker
själva då vi vill stärka deras empati och respekt för andra. Barnen respekteras för vilka de är och vi
utmanar och stimulerar deras utveckling och lärande utifrån deras individuella behov. Vi främjar i vårt
arbete att barn och vuxna på vår förskola behandlas lika.
insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån
Normer och Värden:
§
§
I arbetet mot likvärdighet mellan avdelningarna och på hela förskolan kommer pedaogerna i
arbetslaget kollegialt arbeta mer med likvärdighet kring begreppen värdegrund och barnsyn.
Begrepp integritet och pedagogisk syn finns i arbetslaget, men kommer att kollegialt arbetas
vidare med genom bl.a litteraturen: Öka medvetenhet kring normer i samhället, hur vi
synliggör och ifrågasätter de? (Bromseth& Darj ” Normkritisk pedagogik , makt, lärande och
strategier för förändring” )
En annan faktor att förskolan lyckats väl med detta resultat är att det systematiska kvalitetsarbetet
med pedagogiska planeringar i arbetslaget och på avdelningarna har utvecklats så att det finns en
tydlighet för hur, var, när och varför aktiviteter skapas i barngrupperna.
Inom Utveckling och Lärande (indelade i områdena: Teknik och naturvetenskap, Kultur,
Matematik, Språk och kommunikation, Lek och Skapande) ser vi att våra projekt byggts utifrån
barnens intressen och haft betydelse för att barnen skall utveckla sin förmåga och lust att vilja lära sig
mer. I dagliga samlingar i grupper har barnen utvecklat sin förmåga till att lyssna, reflektera och ge
uttryck för egna uppfattningar.
Detta arbete bedömer vi som mycket godtagbart. I förskolans självskattning i funktionell kvalitet,
skattar förskolan området Utveckling och Lärande – teknik och naturvetenskap till en 6, i hög grad.
Det vi kan se är att förskolans avdelningars arbete med området teknik behöver synliggöras
ytterligare.
-I området Utveckling och Lärande – Kultur skattar förskolan sitt arbete till en 4, tillräckligt. En
grund för att barnen ska känna dig bra precis som de är, är att de får utveckla självständighet att tillit
till sin egen förmåga. Vi uppmuntrar barnen att tro på sig själva och våga testa saker de ännu inte kan
för utmana sig själva.
Vi vill utveckla vårt arbete med kultur genom att ta in mer av olika kultur i vår verksamhet. Vi har barn
med annat ursprung och vill lyfta fram fler traditioner från dessa. Olikheter i våra traditioner och i våra
kulturer vill vi visa och synliggöra mångfalden av kulturer i vår värld. Här kan vi och vill bli bättre och
vår analys kring detta område ser vi är att området inte på ett lika tydligt sätt finns med i
avdelningarnas pedagogiska planeringar och det skiftar i resultat mellan avdelningarna i hur det
systematiska arbetet vad gäller att belysa kulturella skillnader och hur de arbetar med olikheter.
-I området Utveckling och Lärande- Matematik, skattar sig förskolan till en 6, i hög grad. Arbetet
med matematik sker vid särskilt organiserade tillfällen och som en naturlig del i vår verksamhet. Vi
möter matematiken exempelvis i våra samlingar, när vi skapar, bygger, sjunger, läser, äter och städar.
Matematiken kommer in som en naturlig del av våra vardagssituationer och visar sig för barnen vara
en del av vår omvärld. Vi räknar, delar, mäter, jämför, sorterar och pratar om olika former. Framförallt
undersöker vi saker i vår vardag. I vårt bygg- och konstruktionsrum erbjuds barnen ett varierat material
för skapande som främjar en matematisk förståelse form av byggställningar, former, antal och vikt.
- I arbete inom Utveckling och lärande, språk och kommunikation, skattar förskolan i
självskattningsverktyget Funktionell kvalitet som en 6, i hög grad. Pedagogerna har ett
språkutvecklande arbetssätt vilket betyder att vi är medvetna i vårt språkbruk i arbetet tillsammans
med barnen, vi sätter ord på det som händer och bekräftar det barnen berättar och visar oss. Vi vill ge
barnen en bra grund för språkutveckling och ställer många frågor, uppmuntrar och utmanar barnen att
använda mycket språk. Vi synliggöra barnens språk och deras frågor i vår pedagogiska
dokumentation både i barnens Vittra böcker men även i vår väggdokumentation. Vi läser böcker för
barnen, vi använder oss av berättande med flanosagor. Barnen har fått spela pjäser med manus som
de har skrivit själva , använt appen "puppet Pals " som en berättandeform och vi visar också på
mångfalden av världens språk genom att lyfta upp barnen som kan ett annat språk. På samlingarna
sjunger vi, använder oss av frågesel, berättar, sjunger och benämner saker på engelska. Vi bedömer
detta arbete som godtagbart.
-Inom delområdet Utveckling och Lärande- Lek har förskolan skattat sitt arbete till en 8, I mycket hög
grad. Den centrala delen i lärande och utveckling på vår förskola är leken. Vi ger leken en mycket stor
del i vår verksamhet där vi utifrån leken utmanar och finns delaktiga tillsammans med barnen. I leken
och i det lustfyllda lärandets olika former stimuleras barnens kreativitet och fantasi. Genom
dokumentation synliggör vi barnens lärande och lärprocess i leken och hur den kommer till uttryck. Vi
ger barnen mycket tid att leka och pedagogerna finns tillgängliga barnen för att hjälpa, stötta och
utveckla leken.
- Inom Utveckling och Lärande – Skapande har förskolan skattat sitt arbete till en 6, I hög grad. Vi
erbjuder barnen ett stor utrymme för skapande i både lek, bild, rörelse, musik och drama. Arbetet med
skapande sker vid särskilt organiserade tillfällen och som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Vi
erbjuder barnen ett varierat material som är tillgängligt och tillåtande i deras skapande och som
utmanar dem. Vi har ordnat miljön så att den erbjuder olika skapande former i barnens vardag så som
dramarum, bygg- och konstruktionsrum där olika tekniker används som skapande samt en stor ateljé
där barnen får använda sin fantasi med olika material, verktyg och färger. Vi har anpassat allt material
för vara tillgängligt till barnen så att de kan utforska allt material på egen hand och därmed utveckla
fantasi och kreativitet.
insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån
Utveckling och Lärande:
§
§
§
§
Planerar experimentsdagar för att inspirera och bjuda in barnen till vidare forskning. Utveckla
och bygga på naturvetenskapshörnan med exempel: akvarium för sniglar eller insekter,
skelett.
Tydlig plats för teknik med möjlighet för barnen att på egen hand kunna utforska och
experimentera: synliggöra med bildstöd för barnen i lärmiljön med instruktioner i ”steg för steg”
med olika experiment, använda oss av tekniklådan, tydlig ledarskap av en pedagog. Öka
kunskap och intresse hos pedagoger genom kompetensutveckling och i pedagogiska forum.
Sommaruppgiften för höstterminen 2016 handlar om barnens favoritbok, som är en bra grund
att få in arbetet med språket. Vi uppmuntrar även barnen att ta med sig en bok i annat språk
om det finns hemma.
Öka kunskap hos pedagoger om ”språklig medvetenhet” och hur vi arbetar med detta på
förskolan i olika åldrar. Vi använder av oss material från Språk-café pärmen.
§
Återinföra arbetsmaterialet ” Läsande klass” och få in systematiskt arbete med Läsfixarna.
Öka förståelse och medvetenhet hos pedagoger för vikten av samtala med barnen vid olika
tillfälle. ”Samtal kultur”
§
Fånga barnens intresse för matematik i fler planerade aktiviteter. Öka kunskap för matematik
bland pedagoger genom kollektivt lärande (material från ”Ute –matematik” , ” Matteklubben ” )
Öka medvetenhet i vardagen, ta in matematik på våra planerade samt spontana utflykter.
§
Utveckla och synliggöra begrepp inom området kultur: förhållningsätt, spelregler, rutiner. Vad
innebär att man är en del av annan kultur: ursprung, språk, olika traditioner.
§
Synliggöra olikheter, barnens resor utomlands och dokumentera olika kultur. Hänga i hallen
”Hej” i olika språk, fira eller uppmärksamma högtider från olika länder.
-Förskolans pedagoger kan konstatera att samtliga avdelningar har haft en tydlig systematik i på vilket
sätt förskolan arbetar med barnens inflytande av verksamheten. I självskattningsverktyget Funktionell
kvalitet skattar förskolan barns inflytande till en 6, i hög grad, och vi kan även se att i föräldrarnas
enkätundersökning så svarar 95% att förskolan tar hänsyn till vad barnen tycker och tänker. Vårt
arbete med barns inflytande under senaste tid har gett utdelning. Vi har uppmärksammat att barnen
gör aktiva val utifrån vad de vill göra och samt ser vi att pedagogernas planering av verksamheten
görs utifrån barnens nyfikenhet och intresse. Vi har skapat intressegrupper där barnen får vara aktiva
och sätta din egen bild på en aktivitet de vill göra. Våra femåringar får berätta vad de önskar och vill
att deras dagar ska erbjuda och en planering görs utifrån det. Utflykterna på onsdagar tar oss också till
platser dit barnen demokratiskt får bestämma utifrån en röstning. Vi ser till att det är utifrån barnen vi
planerar vår verksamhet, vi försöker i möjligaste mån vara flexibla och lyhörda utifrån varje individ och
vi uppmuntrar alla barn och vi lyssnar på alla.
insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån
Barns inflytande:
§
§
§
Arbeta medvetet om barns rättigheter (konvention i lådan, alla barns rätt etc.) under hela året,
systematiskt arbete.
Arbeta kollegialt med samtliga pedagoger i arbetslaget förskolan med litteraturen:
Bartholdsson ”Den vänliga maktutövningens regim ”.
Barns tankar, idéer speglas i verksamheten, planeringen, dokumentationen och lärmiljön.
Att synliggöra barnens lärandeprocesser i förskolan i den pedagogiska dokumentationen har förskolan
utvecklat med mycket godtagbara resultat. Genom att den pedagogiska planeringen, utvecklingen och
uppföljningen i sexveckorsperioder och att synkronisera med läroplanen har pedagogerna kunnat
planera nästa steg i verksamhetens innehåll. Detta har gjort att verksamheten har blivit mer anpassad
till barnen samt de nationella målen i läroplanen. Vi ser att vårt Vittragemensamma
bedömningsverktyg för pedagoger för att mäta kvaliteten i förskolan, Funktionell kvalitet, har varit till
stöd vid uppföljning, utvärdering och utveckling i vårt arbete i verksamheten och samtidigt lett till
värdefulla pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Att förskolan även tagit fram en gemensam mall för
den pedagogiska planeringen, ser vi även har gynnat detta resultat.
Kvalitetsmål för Vittra Vallentuna förskola 2016/2017
Kvalitet
§ Förebyggande och främjande för att skapa en likabehandlande miljö fri från
kränkningar.
Att arbeta på utifrån begreppen: respekt, tolerans, gemenskap och acceptans.
§
Kommunikation - att påverka och driva förändring genom kommunikation.
Att samtliga barn och föräldrar får den återkoppling och den information de behöver för att
stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv med utgångspunkt i
nationella mål och riktlinjer för förskolan.
§
Innovation - att utveckla lärande genom innovation
Att arbeta sammanhangsstyrt i valet av aktiviteter på förskolan med utgångspunkt i
verksamhetens IKT-plan.
§
Attraktivitet –
Rekommendationsgrad på 85%, föräldrar i upplevd kvalitet.
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017
§
För att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra förskolans verksamhet kommer förskolans
styrkedja att förstärkas med en Biträdande Förskolechef som tillsammans med Förskolechef
leder och fördelar arbetet på Vittra Vallentuna förskola.
insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån
Normer och Värden:
§
§
I arbetet mot likvärdighet mellan avdelningarna och på hela förskolan kommer pedagogerna i
arbetslaget kollegialt arbeta mer med likvärdighet kring begreppen värdegrund och barnsyn.
Begrepp integritet och pedagogisk syn finns i arbetslaget, men kommer att kollegialt arbetas
vidare med genom bl.a litteraturen: Öka medvetenhet kring normer i samhället, hur vi
synliggör och ifrågasätter de? (Bromseth & Darj ” Normkritisk pedagogik, makt, lärande och
strategier för förändring”)
insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån
Utveckling och Lärande:
§
§
Planerar experimentsdagar för att inspirera och bjuda in barnen till vidare forskning. Utveckla
och bygga på naturvetenskap hörnan med exempel: akvarium för sniglar eller insekter, skelett
.
Tydlig plats för teknik med möjlighet för barnen att på egen hand kunna utforska och
experimentera: synliggöra med bildstöd för barnen i lärmiljön med instruktioner I ”steg för steg”
med olika experiment, använda oss av tekniklådan under tydligt ledarskap av en pedagog.
Öka kunskap och intresse hos pedagoger genom kompetensutveckling och i pedagogiska
forum.
§
Sommaruppgiften för höstterminen 2016 handlar om barnens favoritbok, som är en bra grund
att få in arbetet med språket. Vi uppmuntrar även barnen att ta med sig en bok i annat språk
om det finns hemma.
§
Öka kunskap hos pedagoger om ”språklig medvetenhet” och hur vi arbetar med detta på
förskolan i olika åldrar. Vi använder av oss material från Språk-café pärmen.
§
Återinföra arbetsmaterialet ” Läsande klass” och få in systematiskt arbete med Läsfixarna.
Öka förståelse och medvetenhet hos pedagoger för vikten av samtala med barnen vid olika
tillfälle. ”Samtal kultur”
§
Fånga barnens intresse för matematik i fler planerade aktiviteter. Öka kunskap för matematik
bland pedagoger genom kollektivt lärande (material från ”Ute –matematik” , ” Matteklubben ” )
Öka medvetenhet i vardagen, ta in matematik på våra planerade samt spontana utflykter.
§
Utveckla och synliggöra begrepp inom området Kultur: förhållningsätt , spelregler, rutiner. Vad
innebär att man är en del av annan kultur: ursprung, språk, olika traditioner.
§
Synliggöra olikheter, barnens resor utomlands och dokumentera olika kultur. Hänga i hallen
”Hej” i olika språk, fira eller uppmärksamma högtider från olika länder.
insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån
Barns inflytande:
§
§
§
Arbeta medvetet om barns rättigheter (konvention i lådan, alla barns rätt etc.) under hela året,
systematiskt arbete.
Arbeta kollegialt med samtliga pedagoger i arbetslaget förskolan med litteraturen:
Bartholdsson ”Den vänliga maktutövningens regim ”.
Barns tankar, idéer speglas i verksamheten, planeringen, dokumentationen och lärmiljön.
Vittra Vallentuna grundskola
Personalen på skolan
Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster
Antal lärare med lärarlegitimation
Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster
Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster inkl skolläkare, kurator,
skolsköterska
Antal förstelärare
Arbetslag
Minior F-3
Junior 4-5
Senior
Antal elever
118
66
112
16,1
16,1
2,85
3,15
4
Åldrar
6-9
10-12
12-16
Skolan har ett ledningslag bestående av rektor Elin Möller samt Kenny Kvarnström, arbetslagsledare
Seniorerna(6-9), Johanna Anselmby, arbetslagsledare Juniorerna(4-5), Anna-Lena Andersson,
arbetslagsledare Miniorerna(F-3 samt fritids) samt Kristian Nilsson, specialpedagog.
Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Simin , kurator Nathalie Ringvall,
skolpsykolog Arild, skolläkare Stefan Holmström, specialpedagog Kristian Nilsson, socialpedagog
Caroline Johansen och skolans rektor Elin Möller.
Grundskolan ligger i Vallentuna, en kommun med ca 32 000 invånare. Vittra Vallentuna ligger beläget
i Kragstalund som är direkt angränsande till Täby Kommun. Skolan ligger beläget i närhet av
kommunikation i form av Roslagsbanan och samtidigt finns närhet till skog och friluftsliv.
Vittra Vallentuna grundskolas lokaler är ljusa och öppna och utformade för att tillmötesgå eleverna i
sin utveckling i att nå uppsatta mål. Lärmijön är inbjudande och det finns god variation på
gemensamhetsytor, klassrum och mindre grupprum. Skolans lokaler och möbleringar bjuder in till att
alla elever skall bli sedda under dagen, vilket är gynnande i arbetet mot ev kränkande behandling. Vår
skola arbetar med en nära pedagogisk relation med våra elever och är med eleverna under hela sin
skoldag. Varje morgon hälsar pedagoger eleverna välkomna och finns i gemensamhetsytor,
tillgängliga för eleverna.
Utemiljön är nyrenoverad med nya lekytor anpassade för såväl yngre elever samt även för äldre
eleverna. På skolgården finns basket/bandyplan, fotbollsplan, pingisbord och bollrutor. I närområdet
finns närliggande skog som bjuder in till uteverksamhet och skogslek.
Vårt kvalitetsarbete i grundskolan
Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd
kvalitet.
Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp
kunskapsresultat och värdegrundsresultat.
Uppföljning av kunskapsresultat
Kunskapsuppdraget följer vi på Vittra Vallentuna upp gemensamt sex gånger under läsåret;, dvs var
sjätte vecka. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för samtliga årskurser 1-9 totalt för
skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den
informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid varje terminsslut
dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande
framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som
underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan.
Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en
sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i
årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och
korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9.
Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis
genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument,
till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna
granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på
elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en
indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex.
möjligheten till studiero och trygghet. Skolans prioriterade utvecklingsområden analyseras och
revideras var sjätte vecka i varje arbetslag.
Upplevd kvalitet
Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan.
Uppföljning av den upplevda kvaliteten
Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga
föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att
ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där
de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta.
Svarsfrekvens från eleverna var 92 procent i oktober 2015 och 87 procent i februari 2016.
Svarsfrekvens från föräldrarna var 66 procent i oktober 2015 och 78 procent i februari 2016.
Kvalitetsmål för Vittra Vallentuna grundskola 2015/2016
Funktionell kvalitet –ivilkenmånnåsdenationellamålenförutbildningen/verksamheten
Upplevd kvalitet –hurnöjdavårakunderärmedverksamheten
Stärka Vittrakulturen –
Att alla på Vittra Vallentuna arbetar förebyggande och främjande för att skapa en likabehandlande
miljö fri från kränkningar (Skollagen(2010:800) kap 6, LGR11 avsnitt 2.1)
Kommunikation och återkoppling –
Att samtliga elever får sina individuella behov och förutsättningar tillgodosedda för att nå så långt som
möjligt i sin kunskapsutveckling. Att ge feedback som stärker elevernas vilja att lära och tillit till den
egna förmågan. (Skollagen(2010:800) kap 3 och LGR11 avsnitt 2.2 samt 2.7)
Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse –
Att samtliga arbetslag arbetar med en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och känns
meningsfull för eleverna. Eleverna behöver förstå syftet med undervisningen och känna sig delaktiga i
detta. (Skollagen(2010:800) kap 3 samt LGR11 avsnitt 2.7 och 2.2)
Inkluderande och systematiskt elevhälsoarbete –
Att elevhälsoarbetet är en naturlig del av det pedagogiska arbetet på Vittra Vallentuna. Att vi arbetar
utifrån ett tillgängligt, inkluderande synsätt som handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder
möjlighet för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.
(Skollagen(2010:800) kap 3 och LGR11 avsnitt 2.2)
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
§
Skolan har fyra förstelärare som arbetar med uppdrag direkt kopplade till skolans
utvecklingsområden. Förstelärarna tillsammans med rektor arbetar med olika former av stöd
på individ- och gruppnivå med lärare på skolan. Dels genom handledning och askultationer i
syfte att stödja lärare i sitt uppdrag dels genom att säkerställa att undervisningen utgår från
och omfattar läroplanen samt respektive kursplan.
§
Som ett led i att förbättra undervisningen har samtliga undervisande lärare i arbetslaget F-3
samt även ma/sv lärare i åk 4-5 ingått i Läslyftet då handledare i läslyftet under året här på
skolan har drivit denna kompetensutveckling. Skolan kan se resultat av detta dels i
måluppfyllelse samt även i tidiga och riktade insatser.
§
Kontinuerligt under hela läsåret har kollegialt lärande över arbetslagen och hela kollegiet varit
inlagda. Bland annat så har vi arbetat med:
§
att skapa likvärdighet och struktur i planering, genomförande och analys, bedömning av
arbetsområden.
§
Att skolans lokala pedagogiska planeringar är utformade på ett sätt som gör att eleverna
är mottagare av informationen, med tydliga syften och vad som förväntas av dem i
respektive arbetsområde.
§ Arbetsgången för hur skolans pedagoger och personal ska gå tillväga om en elev befaras
inte nå kunskapskraven, alternativt har andra svårigheter i skolarbetet eller vid kränkning.
§
Åk 6-9 arbetslag använder sig av plattformen Google Classroom, där undervisande lärare kan
följa eleven i processen och aktivt vägleda och visa eleverna under arbetets gång.
§
Genom att arbeta med fokus på ledarskapet i klassrummet, kollegialt genom föreläsningar av
Jan Steinberg och även att använda hans bok “Ledaskapet i klassrummet” som ett verktyg för
reflektion och diskussion genom att läsa kapitel och diskuterat och reflekterat över tillsammans
i arbetslagen.
Resultat, analys och planerade insatser
Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat
Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar.
I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet,
arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken ”Studiemiljö”. Så här blev
resultatet hos elever respektive föräldrar:
Studiemiljö – elever
Studiemiljö – föräldrar
Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera
om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken
”Undervisning”. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar:
Undervisning – elever
Undervisning – föräldrar
Jämförelse elever – föräldrar – lärare
Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete.
Varje ansvarsgrupp tillika klass har ett hemklassrum för att skapa trygghet för eleverna. I dessa
klassrum finns skriftliga ordningsregler och åtgärdstrappa uppsatt.
I skolans handlingsplan finns ett tydligt mål i att arbeta främjande och förebyggande i att skapa ett
ägarskap hos alla, vuxna och barn, i arbetet med att skapa trygghet, trivsel, studiero och ett gott
undervisningsklimat i skolan.
Detta mål skall genomsyra hela skoldagen och arbetas med kontinuerligt och följs upp systematiskt i
varje period.
Våra lärare är med eleverna under hela skoldagen och vi har stort fokus på lärarnärvaro under hela
dagen. Vi anser att det är viktigt att ha en nära pedagogisk relation mellan elev och lärare/övrig
personal vilket i sin tur gynnar en god studiemiljö under skoldagen.
Under skolårets uppstartsperiod revideras och omarbetas skolans ordningsregler tillsammans med
elever. Under skolårets första period arbetar samtliga årskurser med ett case som bygger på
värdegrundsarbetet med stort fokus på hur vi behandlar varandra med respekt, tolerans, gemenskap
och acceptans. I årets kvalitetsundersökning bland elever åk 4-9 ser vi att elever känner sig trygga i
skolan, snitt 85%, men att frågan om eleverna behandlar varandra med respekt är lägre, vilket är
något som vi kommer att koppla till skolans utvecklingsområde under läsåret 16/17. Vi ser att de lägre
siffrorna är mest påtagligt i vår avgående åk 9. Denna klass har vi under flertalet år arbetat med och vi
ser stora förflyttningar i utveckling mot målen i värdegrundsarbetet såväl som i kunskapsutvecklingen.
En av skolans förstelärare som har haft sitt fokusuppdrag mot kulturarbetet, trygghet och studiero, har
under läsårets gång, auskulterat undervisande lärare i åk 1 i syfte att stärka undervisningsklimatet i
klassen. En viktig del i detta arbete har varit att arbeta med ledarskapet i klassrummet för att främja
samtliga elevers lärande och utveckling mot uppsatta mål. Vi ser detta arbete som godtagbart.
Skolans socialpedagog har i flertalet klasser arbetat med förebyggande och främjande insatser i form
av kamratprojekt som innehåller värderingsövningar om attityder, självkänsla, gemenskap och
respektfullhet. Detta i syfte att stärka så väl individ som grupp för att eleverna ska känna sig trygga
och kunna vara sig själva i skolan och i klassen. Bland annat har åk 5 fått tagit ställning till olika
påståenden som sedan tillsammans diskuteras i klassen. Klassen har själva varit delaktig i att ta fram
regler och förhållningssätt utifrån klassens egna önskemål, med ordningsregler som grund. I åk 6 och
7 har fokus mer vilat på från “jag till vi” - i syfte att väcka nyfikenhet till varandras olikheter och arbeta
gruppstärkande och arbeta för acceptans.
Samtliga arbetslag inledde läsåret med att lägga grunden för en god Vittrakultur, arbetsro och
gemenskap genom att arbeta med caset "Om du var jag"/”Vi och dom”. Detta är ett exempel på hur vi
integrerar arbetet med demokrati och värdegrund i undervisningen är i caset; Vi och Dom som
samtliga årskurser arbetar med under uppstartsperioden. I detta case för ex, åk 4-5 arbetas med
frågeställningar som: Hur ser du på en annan människa? Måste vi vara lika? Vill jag att du ska tänka
som jag? Vad händer och hur beter jag mig om någon tänker annorlunda än mig? åk 6-7 case bygger
på mänskliga rättigheter, diskriminering, identitet och de nationella minoriteterna med frågeställningar
som: Hur kränks de mänskliga rättigheterna i Sverige och Världen? Vad innebär de mänskliga
rättigheterna? Vilka är Sveriges nationella minoriteter?
Skolan har även ett elevråd med representanter från samtliga årskurser och drivs tillsammans med
skolans socialpedagog och rektor. Inför elevråd har samtliga klasser ett klassråd.
Tydliga lektionsstrukturer är en annan viktig del i att förbättra trygghet och studiero och lägga en god
grund för värdegrundsarbetet på skolan. Skolans lärare har kollegialt under två läsår arbetat med
utgångspunkt i de allmänna råden om planering, genomförande och utvärdering av undervisningen.
Genom att arbeta med tydliga lektionsstrukturer arbetar vi även inkluderande elevhälsa och en tydlig
struktur underlättar för samtliga elever i klassrummet att veta vad som förväntas av dem under
lektionerna, oavsett vilket ämne och lärare. En likvärdighet.
Insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten.
§
Skolans socialpedagog tillsammans med skolans kurator kommer att arbeta fram ett
arbetsmaterial med utgångspunkt i värdegrundsarbetet som varje ansvarspedagog kommer
att genomföra på respektive morgonsamling. Detta i syfte att stärka samspelet mellan
eleverna och ansvarspedagogen samt att kvalitetssäkra likvärdigheten mellan de olika
årskurserna.
§
Skolans ansvarspedagoger kommer att analysera eleverna i sin grupp i hur de ligger till i
förhållande till social respektive kunskapsutveckling. Denna analys kommer att presenteras
och diskuteras i respektive arbetslag i en fyrfältare. Detta för att synliggöra för pedagogerna
var eleverna befinner sig i sin sociala respektive kunskapsutveckling och vilka insatser skolan
behöver göra för att förflytta dem i rätt riktning mot målen.
§
Skolans elever i åk 6-9 kommer under uppstarten av kommande läsår att delta i
elevföreläsningen
”När bollen inte är rund ” med Andreas Jonsson, grundare av
Supermanprojektet som föreläser om mobbing, självkänsla och attityd, Föreläsningen handlar
om utanförskap, önskan om att få passa in ett sammanhang och resan till att komma ut som
den man egentligen är - att vara sig själv ett hundra procent.
Kunskapsresultat
Sammanfattande översikt, kunskapsresultat 2015-2016
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9
Andel (%) behöriga till gymnasiet
Meritvärde år 9, 16 st betyg
Totalt
89
94
81
88
224
Flickor
92
86
71
94
xx
Pojkar
88
100
90
80
XX
Resultat åk 9, över tid
Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid
Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid
Meritvärde, sett över tid – baserat på 16 st betyg
Meritvärde, sett över tid – baserat på 17 st betyg
2013
66,7
95
219
227
2014
97
100
251
262
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs
Ämne
Måluppfyllelse åk 3
Måluppfyllelse åk 6
Bild
100
100
Engelska
100
100
Hem- och konsumentkunskap
100
97
Idrott
100
97
Matematik
92
100
Moderna språk
--100
Musik
100
100
NO
100
Biologi
Ingår i NO
100
Fysik
Ingår i NO
100
Kemi
Ingår i NO
100
SO
100
Geografi
Ingår i SO
100
Historia
Ingår i SO
100
Religion
Ingår i SO
100
Samhällskunskap
Ingår i SO
100
Slöjd
100
100
Svenska
95
100
Svenska som andraspråk
----100
Teknik
Ingår i NO
100
2015
89
97
233
240,4
2016
81
88
224
232
Måluppfyllelse åk 9
100
89
100
89
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Nationella prov årskurs 3
Svenska åk 3
Antal elever
Antal flickor
Antal pojkar
37
13
24
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
89%
100%
88%
Matematik åk 3
Antal elever
Antal flickor
Antal pojkar
37
13
24
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
87%
85%
88%
Korrelation nationella prov åk 6 och 9 och betyg
Åk 6 – Korrelation Nationella prov och betyg 15/16
Svenska åk 6
Antal
Antal elever m provbetyg
elever
& slutbetyg
32
32
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre
ämnesbetyg än provbetyg
Lägre
Lika
Högre
6%
85%
9%
SvA – Svenska som andraspråk, åk 6
Antal
Antal elever m provbetyg
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre
elever
& slutbetyg
ämnesbetyg än provbetyg
Lägre
Lika
Högre
1
1
?
Matematik åk 6
Antal
Antal elever m provbetyg
elever
& slutbetyg
33
33
Engelska åk 6
Antal
Antal elever m provbetyg
elever
& slutbetyg
33
33
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre
ämnesbetyg än provbetyg
Lägre
Lika
Högre
91%
9%
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre
ämnesbetyg än provbetyg
Lägre
Lika
Högre
6%
88%
6%
Åk 9 – Korrelation Nationella prov och betyg 15/16
Svenska åk 9
Antal
Antal elever m provbetyg
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre
elever
& slutbetyg
25
25
ämnesbetyg än provbetyg
Lägre
Lika
4%
64%
Högre
32%
SvA – Svenska som andraspråk, åk 9
Antal
Antal elever m provbetyg
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre
elever
& slutbetyg
ämnesbetyg än provbetyg
Lägre
Lika
Högre
1
1
100%
Matematik åk 9
Antal
Antal elever m provbetyg
elever
& slutbetyg
26
26
Engelska åk 9
Antal
Antal elever m provbetyg
elever
& slutbetyg
23
23
NO – Biologi – åk 9
Antal
Antal elever m provbetyg
elever
& slutbetyg
26
26
SO – Geografi – åk 9
Antal
Antal elever m provbetyg
elever
& slutbetyg
26
26
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre
ämnesbetyg än provbetyg
Lägre
Lika
Högre
8%
50%
42%
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre
ämnesbetyg än provbetyg
Lägre
Lika
Högre
78%
22%
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre
ämnesbetyg än provbetyg
Lägre
Lika
Högre
58%
42 %
Andel elever (%) med lägre, lika eller högre
ämnesbetyg än provbetyg
Lägre
Lika
Högre
19%
46%
35%
Resultaten av nationella proven i åk 3 är godtagbara, 89% av eleverna klarade samtliga delmål i
ämnet Svenska och 87 % av eleverna i matematik. Detta är en förbättring från fjolårets resultat som
var lägre, 69% i svenska och 76% i matematik. Vi ser i vår analys att våra planerade insatser i att
utveckla undervisningen i form av ex läslyftet har givit effekt på resultatet bland årets åk 3.
Undervisande lärare i åk 3 tillsammans med övriga lärare i arbetslaget har i Läslyftet arbetat med
dialoger och diskussioner i mindre och större grupper och använt sig frekvent av användbara modeller
som hindersschema och berättelseansikten. Med stöd i Skolverkets bedömningsstöd har lärare tidigt
kunna bedöma eleverna och sedan sätta in insatser. En annan analys vi ser har påverkat resultaten i
rätt riktning mot uppsatta mål är att hela tiden arbeta med ett tillåtande klassrumsklimat som gjort att
eleverna vågat deltaga i samtal och diskussioner och kunnat dela med sig till varandra på ett
utvecklande sätt. Varierad undervisning är en annan viktig del i att vidga elevernas förståelse av att
angripa uppgifter och skapa förståelse av målet.
Korrelationen mellan betyg och resultat i nationella proven bedömer vi som godtagbart. Vi ser i årskurs
9 att proven visade större skillnad speciellt i historia och kemi. Vår analys av det är att eleverna
saknade tålamod att svara de utförligare frågorna/problemställningarna. De valde att endast svara på
kryssfrågor. Proven testar bara några av kunskapskraven vilket också gjorde en del elever som har
visat bättre resultat utanför NP fick högre betyg. I andra fall fick eleverna bra resultat på nationella
proven, men har inte visat samma resultat under läsåret. Därav diskrepansen mellan resultaten i NP
och slutbetyg är vår analys.
I vår analys av jämförelsen av betyg i de olika ämnen för åk 6-9 så ser vi att det skiljer sig åt mellan de
olika ämnena hos eleverna, då med frågeställningen: borde betyg i de olika ämnen vara mer lika med
tanke på förmågor som bedöms? Vi ser stora skillnader i vissa ämnen som SO-ämnen och NO-ämnen
och teknik, där SO har högre betygssättning. Här ser vi som utvecklingsområde till nästkommande
läsår att arbeta mer fokus i arbetslaget på förmågor och ämnens likheter för likvärdighet.
Vi har tidigare läsår sett tendenser i vår analys att elever i åk 6 haft svårt att få högre betyg. Detta
mönster ser vi inte detta år, vilket är ett mycket godtagbart arbete.
Inför nästkommande läsår ser vi att vi behöver fortsätta vårt arbete hur vi på skolan arbetar kollegialt
med att utforma struktur och likvärdighet av planering, genomförande och bedömning av
undervisningen. Skolans lokala pedagogiska planeringar är utformade på ett sätt som gör att eleverna
är mottagare av informationen, med tydliga syften och vad som förväntas av dem i respektive
arbetsområde. Vi arbetar även med att nivåanpassa uppgifter i uppgifter utformade i E, C och A - nivå
för våra elever i åk 6-9. Detta ser vi att vi behöver utveckla detta arbete för eleverna att nå de högre
betygen och motivera elever så att de når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Vi kan i vår analys av jämförelsen av pojkar och flickors resultat se skillnader. Skolan behöver vidta
åtgärder inför nästkommande läsår och i planeringen av undervisning och uppgifter säkerställa att
uppgifter passar samtliga elever, pojkar som flickor. Detta kommer exempelvis att göras genom att
erbjuda variabler av redovisningsmetoder och uppgifter samt att arbeta med mallar/stödstrukturer och
kortare uppgifter som en anpassning för att samtliga elever skall få samma förutsättningar att nå så
långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Vi kan se i resultatet i måluppfyllelse för elever i åk 6 och 9 att vi avviker från rikets trend, dvs att
flickor har högre måluppfyllelse än pojkar. I vår analys kring detta framkommer tankar kring hur vi
strategiskt arbetat med att enbart bedöma eleverna objektivt och att utmana eleven som individ och
utgå från elevens förutsättningar för att nå uppsatta mål.
Resultatet av elever i åk 9 som når målen i samtliga ämnen är 81%. Detta är ett resultat om vi ska se
till förflyttning av resultat av samma elevgrupp i åk 8 var 59% måluppfyllelse som godtagbart. Däremot
kan vi i vårt analysarbete se vikten av att tidiga och riktade insatser för att öka elevernas utveckling
mot målen är av stor vikt.
Insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten.
§
§
Arbeta med Skolverkets bedömningstöd i åk 1-3 i ämnen matematik och svenska.
Fortsätta arbetet med kollegialt lärande i form av Läslyftet, det kommande året kommer
Läslyftet att genomföras bland samtliga undervisande lärare på grundskolan i tre moduler:
Stimulera läsintresse
Modulen behandlar läsintresse från ett flertal perspektiv och hur det kan stimuleras hos eleverna. I
modulens delar finns texter och filmer som synliggör hur samverkan mellan skolans olika
yrkeskategorier kan främja elevernas läsintresse och bidra till att utveckla en positiv läskultur på
skolan. Under arbetet med modulen kommer vi att syna och arbeta med den egna skolans möjligheter
att stimulera läsintresse: t.ex. genom att genomföra läsvaneundersökningar, inventera och utveckla
läsmiljön, arbeta med att synliggöra läsande förebilder och på olika sätt fördjupa och vidga texter inom
det ämne och sammanhang där vi befinner oss. Målet med arbetet är att vi ska få idéer, verktyg och
insikter för att samverka kring utveckling av skolans läskultur.
Främja elevers lärande i NO och SO
Kursplaner för NO- och SO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga
dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge elever
förutsättningar att utvidga sin språkliga repertoar till att även omfatta NO- och SO-ämnenas specifika
språk. Därför är även språkutveckling i de tre NO-ämnena samt de fyra SO- ämnena en förutsättning
för varje elevs skolframgång.
No- och SO modulernas syfte är att ge NO och SO- lärare ökad medvetenhet och fördjupade
kunskaper för att kunna se hur språk och lärande hänger ihop i deras ämnen. Medvetenheten och
kunskaperna om en språkutvecklande ämnesdidaktik kopplas till didaktiska verktyg. Avsikten är att
elevers lärande främjas genom en undervisning som är kontextrik, där deras språkliga deltagande
planeras och där läraren ger dem språklig stöttning.
I SO modulen får SO-lärare möjlighet att pröva flera didaktiska verktyg som stöttar elevers
ämneslärande: gränsanalys av ämnesrelaterade ord, textsamtal, lässtrategier, utforskande samtal i
smågrupper och skrivaktiviteter. Verktygen utforskas ur olika perspektiv, och stöd för arbetet finns i
form av artiklar, undervisningsfilmer och samtalsfilmer. Modulen är ett samarbete mellan SO-didaktiker
och språkdidaktiker.
I NO modulen får NO-lärare möjlighet att pröva flera didaktiska verktyg som stöttar elevers
ämneslärande: begreppskartor, textsamtal, lässtrategier, utforskande samtal i smågrupper och
skrivaktiviteter. Verktygen utforskas ur olika perspektiv, och stöd för arbetet finns i form av artiklar,
undervisningsfilmer och samtalsfilmer. Modulen är ett samarbete mellan NO-didaktiker och
språkdidaktiker. . https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/moduler/3-Grundskola
§
§
§
Arbeta kollegialt med lärandematriser, dvs att läraren undervisar eleven kring en förmåga vid
många olika arbetsområden, att elevens prestationer dokumenteras begripligt i matriser och
sedan förs över till visuellt överskådliga kunskapsöversikter. Det ger underlag som bygger på
bedömningar utifrån kunskapskrav
Fortsätta arbetet med varierande former av feedback till eleverna. Det är viktigt att eleverna
får reda på hur de ligger till under arbetsprocessens gång, både formativt och summativt. Det
ska också vara tydligt för eleven hur och när feedback ges.
Arbeta vidare med att nivåanpassa uppgifter i uppgifter utformade i E, C och A - nivå för våra
elever i åk 6-9. Detta för att utveckla detta arbete för eleverna att nå de högre betygen och
motivera elever så att de når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Salsavärde
För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar
betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas
utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands
samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars
utbildningsnivå.
Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse
för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan.
2010
3
2011
8
2012
9
2013
11
2014
12
2015
11
Upplevd kvalitet
Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är.
Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad
förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola.
Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra.
Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan.
Upplevd kvalitet – elever
Upplevd kvalitet – föräldrar
Upplevd kvalitet – elever åk 9 höstterminen 2015
Upplevd kvalitet – elever åk 9 vårterminen 2016
Resultatet av elev och vårdnadshavare skiljer sig något åt i resultat då elevernas resultat är något
lägre än vårdnadshavare. I vår analys av ovanstående resultat ser vi att resultaten överlag är mycket
godtagbara. Vi kan urskilja i resultaten på klassnivå att eleverna i åk 9 avviker markant från övriga
skolans klasser. I mätningen som genomfördes under höstterminen var resultaten i samma klass
markant högre, där rekommendationsgrad under höstterminen var 85% och under vårterminen 18%.
Vår analys av detta i upplevelsen, samspelet och dialogen som varit tillsammans med gruppen, beror
på tillfället då undersökningen genomfördes, mer än pågående upplevelse.
Kvalitetsmål för Vittra Vallentuna grundskola 2016/2017
Kvalitet
§ Förebyggande och främjande för att skapa en likabehandlande miljö fri från
kränkningar.
Att arbeta på individ- grupp- och skolnivå utifrån begreppen: respekt, tolerans, gemenskap
och acceptans.
§
Likvärdighet i samtliga arbetslag utifrån att konkretisera, formulera och synliggöra
lärandet.
Att arbeta kollegialt med lärandematriser, dvs att läraren undervisar eleven kring en förmåga
vid många olika arbetsområden, att elevens prestationer dokumenteras begripligt i matriser
och sedan förs över till visuellt överskådliga kunskapsöversikter. Det ger underlag som bygger
på bedömningar utifrån kunskapskrav.
§
Synliggöra läsutveckling i samtliga årskurser och ämnen.
Att arbeta kollegialt med Läslyftet med samtliga pedagoger på Vittra Vallentuna.
§
Kommunikation - att påverka och driva förändring genom kommunikation.
Tydlighet i kommunikation och feedback som stärker elevernas vilja att lära och tillit till den
egna förmågan. Att arbeta med tydliga förväntansmål för att synliggöra elevernas motivation.
§
Innovation - att utveckla lärande genom innovation
Att arbeta sammanhangsstyrt i case och implementera grundskolans IKT-plan.
§
Attraktivitet –
Rekommendationsgrad på 85% hos elever och föräldrar i upplevd kvalitet.
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017
§
§
§
§
§
§
Arbeta med Skolverkets bedömningstöd i åk 1-3 i ämnen matematik och svenska.
Fortsätta arbetet med kollegialt lärande i form av Läslyftet, det kommande året kommer
Läslyftet att genomföras bland samtliga undervisande lärare på grundskolan i tre moduler.
Arbeta kollegialt med lärandematriser, dvs att läraren undervisar eleven kring en förmåga vid
många olika arbetsområden, att elevens prestationer dokumenteras begripligt i matriser och
sedan förs över till visuellt överskådliga kunskapsöversikter. Det ger underlag som bygger på
bedömningar utifrån kunskapskrav.
Fortsätta arbetet med varierande former av feedback till eleverna. Det är viktigt att eleverna
får reda på hur de ligger till under arbetsprocessens gång, både formativt och summativt. Det
ska också vara tydligt för eleven hur och när feedback ges.
Arbeta vidare med att nivåanpassa uppgifter i uppgifter utformade i E, C och A - nivå för våra
elever i åk 6-9. Detta för att utveckla detta arbete för eleverna att nå de högre betygen och
motivera elever så att de når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Skolans socialpedagog tillsammans med skolans kurator kommer att arbeta fram ett
arbetsmaterial med utgångspunkt i värdegrundsarbetet som varje ansvarspedagog kommer
att genomföra på respektive morgonsamling. Detta i syfte att stärka samspelet mellan
eleverna och ansvarspedagogen samt att kvalitetssäkra likvärdigheten mellan de olika
årskurserna.
§
Skolans ansvarspedagoger kommer att analysera eleverna i sin grupp i hur de ligger till i
förhållande till social respektive kunskapsutveckling. Denna analys kommer att presenteras
och diskuteras i respektive arbetslag i en fyrfältare. Detta för att synliggöra för pedagogerna
var eleverna befinner sig i sin sociala respektive kunskapsutveckling och vilka insatser skolan
behöver göra för att förflytta dem i rätt riktning mot målen.
§
Skolans elever i åk 6-9 kommer under uppstarten av kommande läsår att deltagare
elevföreläsningen ”När bollen inte är rund ” med Andreas Jonsson, grundare av
Supermanprojektet som föreläser om mobbing, självkänsla och attityd, Föreläsningen handlar
om utanförskap, önskan om att få passa in ett sammanhang och resan till att komma ut som
den man egentligen är - att vara sig själv ett hundra procent.
Vittra Vallentuna fritidshem
Personalen på fritidshemmet
Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster
Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster
Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster
Fritidsgrupp
Diamanten 1
Diamanten 2
Klubben
Antal barn
55
55
28
4,8
1,8
0
Åldrar
6-9
6-9
10-12
Fritidshemmet var under året organiserat enligt följande: Fritids är uppdelat i Diamanten F-3 i två
grupper och Klubben åk 4-6. Under fritidsdagen är barnen indelade i aktivitetsgrupper för att tillgodose
barnens intressen och behov.
Fritidshemmets lokaler är för Diamanten, F- åk 3, i miniorernas lokaler och Klubben åk-4-6 i
juniorernas lokaler. Utemiljön är anpassad för lek, lärande och utveckling. Skolgården har lekställning,
fotbollsplan, basketplan och en angränsande skog som lockar till lek under fritidsaktiviteter.
Kvalitetsarbete i fritidshemmet
Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet
och Upplevd kvalitet.
Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi
utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker
i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet
kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys.
Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla.
Upplevd kvalitet
Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets
verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De
riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna
upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda
analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta.
Kvalitetsmål för Vittra Vallentuna fritidshem 2015/2016
Funktionell kvalitet –ivilkenmånnåsdenationellamålenförutbildningen/verksamheten
Upplevd kvalitet –hurnöjdavårakunderärmedverksamheten
Stärka Vittrakulturen –
Att alla på Vittra Vallentuna arbetar förebyggande och främjande för att skapa en likabehandlande
miljö fri från kränkningar ( Skollagen(2010:800) kap 6, LGR11 avsnitt 2.1)
Kommunikation och återkoppling – Att samtliga barn och föräldrar får den återkoppling och den
information de behöver för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv med
utgångspunkt i nationella mål och riktlinjer för fritidshemmet. (Skollagen(2010:800) kap 3 och LGR11
avsnitt 2.4 samt 2.5)
Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse – Att arbeta med sammanhangsstyrt lärande som följer
skolans Case-arbeten och fångar barnens harmoniska utveckling utifrån att ta tillvara på deras tankar,
intressen och inflytande. Att arbeta med välstrukturerade aktiviteter med tydlig inledning, aktivitet och
avslutning kan både bidra till trygghet, trivsel och arbetsro. Barnen behöver förstå syftet med
aktiviteterna och känna sig delaktiga i detta. (Skollagen(2010:800) kap 3 samt LGR11 avsnitt 2.7 och
2.2)
Inkluderande och systematiskt elevhälsoarbete – Att elevhälsoarbetet är en naturlig del av det
pedagogiska arbetet på Vittra Vallentuna. Att vi arbetar utifrån ett inkluderande synsätt som handlar
om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjlighet för lärande genom att möta, stödja och utmana
alla barn i deras lust att lära. (Skollagen(2010:800) kap 3 och LGR11 avsnitt 2.2)
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
§
§
§
§
§
§
§
Vi är alltid närvarande med eleverna, vi prioriterar alltid att dela upp oss på skolgården, för att
täcka alla elevers behov av aktiviteter, på skolgården. Föräldrarna vet alltid vart vi är när de
kommer för att hämta. Och de kan alltid få återkoppling om vad som hänt under dagen.
För att motverka traditionella könsmönster har vi i vår planering tänkt mycket på att vilken
pedagog som gör olika aktiviteter ska utgå utifrån intresse istället för kön. Vi pedagoger har
olika stilar, där det inte spelar någon roll vem som har armband eller tofs i håret.
Vi har en nära kommunikation med vårdnadshavare och elever dagligen. Vi finns alltid
närvarande vid hämtning och lämning för att kunna ge återkoppling eller svara på frågor.
Veckobrev skickas varje fredag via mail till samtliga vårdnadshavare.
Vi har inkluderande synsätt där vi utgår från att alla som vill kan och får vara med på de olika
aktiviteter som erbjuds.
När vi ser att vissa elever har svårigheter med vissa situationer ser vi till att förändra
situationen så att den ska passa varje elev. Var vi pedagoger finns närvarande under olika
aktiviteter är också något som tagits fram utifrån att alla ska kunna vara med på alla
aktiviteter. Till exempel är fotbollsplanen en sådan plats där vi alltid behöver ha en pedagog
som är med, då det är en situation som några elever har svårare med.
Vi jobbar med att förändra var vi pedagoger är och hur vi gör istället för att exkludera elever
från aktiviteter som inte fungerat för eleven.
Resultat, analys och planerade insatser
Funktionell kvalitet
Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Detta gör vi bland annat
genom att utvärdera fritidshemmets prioriterade utvecklingsområde var sjätte vecka och med resultat
av detta omvandla och rikta insatser vidare till nästkommande sex-veckorsperiods pedagogiska
planering av verksamheten.
Normer och värden
Utevistelse och fri lek är två av våra huvudpelare på fritids och här ser vi varje dag att eleverna
utvecklar sin förmåga att lösa problem och att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Eleverna lär
sig utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Vilket är en stor del i att visa
respekt för andra människors egenvärde och den natur vi är i.
Elevernas ansvar och inflytande
Skapande i form av målning, pärla, musik och dans är en populär aktivitet som är återkommande. Det
är allt ifrån att själv ta fram material och sitta och utforska tillsammans i en mindre elevgrupp till att
gemensamt ha fredagsdans eller pyssla inför Eurovision song contest eller fotbollsEM. Vi ser att
eleverna kan använda och tar del av de olika uttrycksformerna både självständigt och tillsammans.
Klubbens mellisaktivitet är en populär aktivitet som kommit till efter önskemål från eleverna. Här har
eleverna fått kunskap om och förståelse för hur den egna livsstilen har betydelse för hälsan. Genom
dessa aktiviteter får eleverna också använda språket i både tal och skrift och använda matematiskt
tänkande i vardagssituationer.
Skola och hem
Vi har en nära kommunikation med vårdnadshavare och elever dagligen. Vi finns alltid närvarande vid
hämtning och lämning för att kunna ge återkoppling eller svara på frågor.
Övergång och samverkan
Skola, förskoleklass och fritids har under året några gemensamma möten för att tillsammans kunna
sätta rutiner och strukturer för en bra övergång och samverkan. Skolpedagogerna jobbar en dag i
veckan på fritids, vilket också leder till samverkan, då vi har insyn i varandras verksamheter.
Skolan och omvärlden
Fritids har under året samarbetat med lokala idrottsföreningar på bland annat prova på dagar. Vi har
även haft ett samarbete med närliggande fritids i en gemensam fotbollsmatch, vilket gett våra elever
inblick i närområdet och föreningslivet.
Vi har en tydlig struktur på våra dagliga rutiner vilket gör att det, trots att 3/4 av våra pedagoger på
fritids har varit nya, har flutit på väldigt bra med de vardagliga aktiviteterna. Vi har en trygg elevgrupp
som vet vad som förväntas av dem och som även kommer med idéer på nya saker som de vill göra.
Alla pedagoger har varit närvarande och bidragit med sitt för att göra verksamheten så bra som
möjligt. Vi har höga ambitioner och behöver komma ihåg att se att även det lilla är bra och att vi har ett
fritids som är väl fungerande utifrån att våra elever är trygga och trivs på fritids.
Hos Klubben har vi sett stora och positiva förändringar under läsåret. Vi har lagt mer fokus och
eleverna där har även stannat kvar längre. Det beror på att vi har haft en person som har gått med
eleverna från skoldagen till Klubbens fritidsverksamhet.
Upplevd kvalitet föräldrar
Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar är med fritidshemmets verksamhet.
Insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten.
Aktiviteter, är en post i enkätundersökningen från föräldrarna där vi i år tappat lite jämfört med förra
året, vilket vi är medvetna om vi förbättra till nästa år genom att:
§
§
§
§
Bli mer effektiva på våra möten och även hitta tid för att göra de små saker som ger så mycket
i dokumentationen. (utökad planeringstid är redan nu inlagd i schemaplaneringen för att detta
mål ska kunna nås)
Få rutin på vår dokumentation
Tydligare läroplanskoppling mot elever och vårdnadshavare (vilket underlättas med den nya
läroplanen för Fritidshemmet).
”Här är vårt fritids” ordna en vägg för fritidsverksamheten där vi visar vilka vi är på detta fritids
för att skapa en bättre vi-känsla.
Kommunikation till vårdnadshavare och elever är något som vi fortsatt ligger högt på i
enkätundersökning. För att bibehålla den höga nivån och även förbättra den ytterligare kommer vi till
nästa år att:
§
§
§
§
Sätta upp veckobrevet mer synligt för pedagoger, föräldrar och elever. Det ska inte enbart
skickas till föräldrar via mejl.
Tydligt visa varför vi gör aktiviteter och utgå från läroplanen.
En fast dag för elevernas samling om vad som händer på fritids och vad de skulle vilja göra
framöver.
Dokumentera det vi gör för att sen tillsammans med barnen utvärdera veckan.
Samverkan mellan skola och fritids är även det något vi skattas högt i av vårdnadshavarna. För att
ytterligare öka detta kommer vi under nästa år att:
§
§
§
Bättre kommunikation mellan skola och fritids genom att samordnare för fritids är med
varannan vecka på Miniorernas arbetslagsmöte.
Arbeta tydligare utifrån sexveckorsperioderna och hitta aktiviteter som kan löpa under en
längre tid.
Bli bättre på att själva ta reda på information och fakta, detta genom att vi få utökad
planeringstid.
Struktur och rutin är något som vi anser gör våra elever trygga. I enkätundersökningen ligger vi högt
på detta och för att ytterligare förbättra detta kommer vi under nästa år att:
§
§
Nyanställda och vikarier ska få ta del av den senaste utvärderingen för att kunna se hur vi
arbetar på fritids, vad som varit bra/mindre bra året innan.
Alla fritidspedagoger måste gå över till fritids kl 13.45 (den tid fritids börjar). Så att t.ex.
mellanmål inte blir utdraget och tar tid ifrån planerade aktiviteter.
Kvalitetsmål för Vittra Vallentuna fritidshem 2016/2017
Kvalitet
§ Förebyggande och främjande för att skapa en likabehandlande miljö fri från
kränkningar.
Att arbeta på individ-grupp och skolnivå utifrån begreppen: respekt, tolerans, gemenskap och
acceptans.
§
Kommunikation - att påverka och driva förändring genom kommunikation.
Att samtliga barn och föräldrar får den återkoppling och den information de behöver för att
stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv med utgångspunkt i
nationella mål och riktlinjer för fritidshemmet.
§
Innovation - att utveckla lärande genom innovation
Att arbeta sammanhangsstyrt i valet av aktiviteter på fritids med utgångspunkt i
verksamhetens IKT-plan.
§
Attraktivitet –
Rekommendationsgrad på 85% hos elever och föräldrar i upplevd kvalitet.
Vittra Vallentuna Medarbetare
Rektor och förskolechef är Elin Möller, som har examen från Rektorsprogrammet vid Stockholms
Universitet 2016 och tilldelades Utmärkelsen en Bättre Skola från SIQ, på uppdrag av
Utbildningsdepartementet januari 2016.
Ledningsgruppen på Vittra Vallentuna består av rektor/förskolechef samt arbetslagsledare: Karolina
Naseer, förskola, Anna-Lena Andersson, F-3 samt Fritids, Johanna Anselmby, åk 4-5, Kenny
Kvarnström, åk 6-9 samt specialpedagog Kristian Nilsson.
Totalt är vi 40 medarbetare på Vittra Vallentuna.
Kvalitetsmål för Vittra Vallentuna medarbetare
2015/2016
§
Attraktiv Arbetsplats
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
§
§
§
§
§
§
§
§
§
För att möjliggöra att dela kunskaper med varandra och växa i vår profession har samtliga
medarbetare på förskola och grundskola kollegialt med kollegor från huvudmannens region
arbetat med de pedagogiska verktygsguiderna som framtagits av Vittraskolornas huvudman
för att säkerställa pedagogisk riktning mot uppsatta mål.
För att den fysiska arbetsmiljön ska vara god har vi under året byggt upp lärmiljö på förskola
och grundskola med bland annat djuddämpande material som bord och väggmaterial.
Vi har haft medarbetarsamtal med tydliga uppsatta medarbetarmål kopplade till
verksamhetens prioriterade utvecklingsområden, arbetsbeskrivningar, arbetsmiljö och
kompetensområden.
För att stärka samarbetet mellan olika arbetslag har vi kollegialt arbetat med Skolverkets
kompetensutveckling, Läslyftet.
Grundskolans pedagoger har i samverkan med Vittra Vallentuna ingår i en region tillsammans
med 9 andra Vittraskolor. Under hela läsåret 15/16 har samtliga ämneslärare ingått i en
sambedömningsgrupp med lärare på andra skolor inom huvudmannen som undervisar i
samma ämne och stadie. Detta för att öka insatser för samverkan med ämneskollegor. I
denna samverkan har betygsättning och bedömning processas.
Grundskolans pedagoger har kollegialt arbetat med boken ”Ledarskapet i Klassrummet” av
John Steinberg som inleddes av en inspirationsföreläsning med samme person.
Förskolans pedagoger har deltagit i föreläsning av och med David Edfelt, leg psykolog, som
arbetar med handledning och utbildning och har stor kunskap om barn och ungdomar med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter och problemskapande
beteende.
Fritidspersonal har genomgått fortbildning i Matteklubben,
För att stärka varje medarbetare i sin roll och sitt uppdrag har vi under året genomfört en rad
kompetensutvecklande insatser.
§
§
§
-
Förskolan har förstärkt det pedagogiska ledarskapet med en försteförskollärare som
tillsammans med övriga förste förskollärare ingått i en grupp tillsammans med Vittraskolornas
kvalitetsutvecklare inom förskola.
Grundskolan har förstärkt det pedagogiska ledarskapet med fyra förstelärare i de olika
arbetslagen med uppdrag direkt anknutna till skolans prioriterade utvecklingsområden kring
Läsutveckling, Sammanhangstyrt lärande, IKT, Skolans kulturarbete och Betyg och
Bedömning/Lärarskicklighet.
Förstelärare på grundskolan har genomgått Skolverkets handledarutbildning för Läslyftet.
Två nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning med
utgångspunkt i läroplanerna och Vittras pedagogiska plattform.
Skolans ledningslag har deltagit i Vittras interna utvecklingsdagar, kvalitetsforum.
Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag, Vittradagen, i
år med fokus på lågaffektivt bemötande av barn och elever samt samtida undervisning.
Resultat, analys och planerade insatser
En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs
är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö,
medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av
respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI),
ledning, engagemang och attraktivitet.
Medarbetare i förskolan
Medarbetare i grundskola och fritidshem
Fördelning av resurser utvärderar vi på skolan och jag som rektor och fördelar resurser inom
skolenheten i samband med periodutvärderingar var sjätte vecka utifrån elevers behov att nå målen.
Jag som rektor kan här rikta Skolans insatser till olika grupper och elever olika under läsåret. Dessa
insatser utvärderas och fördelas var sjätte vecka. Med denna princip för resursfördelning kan vi i vår
analys se att detta gynnar varje lärare i sitt uppdrag i verksamheten mot ökad måluppfyllelse. Detta
återspeglar sig även i den upplevda kvaliteten i medarbetarundersökningen resultat, vilket bedöms
som mycket godtagbart.
Tydliga lektionsstrukturer främjar studiero och trygghet och en tydlig ledning av undervisningen. Att
undervisningen har ett tydligt fokus och är varierad är faktorer som tillsammans med en trygg och
stödjande lärandemiljö ger goda möjligheter för eleverna att följa undervisningen. Detta är något vi
aktiv arbetat med under hela läsåret 15/16. Bland annat genom att arbeta med fokus på ledarskapet i
klassrummet, kollegialt genom föreläsningar av Jan Steinberg och även att använda hans bok
“Ledaskapet i klassrummet” som ett verktyg för reflektion och diskussion genom att läsa kapitel och
diskuterat och reflekterat över tillsammans i arbetslagen. Detta arbete ser vi återspeglar sig i den
upplevda kvaliteten i medarbetarundersökningens resultat, vilket bedöms som mycket godtagbart.
Den upplevda kvaliteten i medarbetarnas undersökning av medarbetare i förskola respektive
grundskola/fritids har höga resultat, dock ser vi att medarbetarnöjdheten på förskolan är något lägre
än grundskolan. En del i analysen är att ledarskapet av förskolechef behöver förstärkas i styrkedjan till
nästkommande läsår. Detta genom att en biträdande förskolechef kommer att tillsättas från
hösterminen 2016 start, vilket innebär att ledningen av förskolans verksamhet blir än mer
verksamhetsnära.
Kompetensutveckling av pedagoger i förskola, grundskola och fritids är direkt kopplade till
verksamheternas utvecklingsområde i syfte att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas ökade
måluppfyllelse och likvärdighet i verksamheten för förskola och fritids. Bland annat så har samtliga
pedagogerna på miniorerna(F-3) under året genomgått Läslyftet. Vi på skolan ser resultat av detta i
elevernas genomförande av nationella prov åk 3 i matematik 89 % och nationella prov åk 3 svenska
89% av eleverna klarar samtliga delprov vilket är en markant ökning och förflyttning från fjolårets
resultat då 69 % av dåvarande åk 3 klarade samtliga delmål i svenska och 76 % av dåvarande åk 3
klarade samtliga delmål i matematik. I vår analys ser vi att ökad medvetenhet inom läsutveckling i
samtliga ämnen gynnar resultaten.
Kvalitetsmål för Vittra Vallentuna medarbetare
2016/2017
§
§
§
Attraktivitet - att attrahera och utveckla de bästa för jobbet.
Effektivitet - att säkerställa effektiv resursanvändning och en tydlig
ledningsmodell.
Kvalitet - Likvärdighet i samtliga arbetslag utifrån att konkretisera, formulera
och synliggöra lärandet.
Att arbeta kollegialt med lärandematriser, dvs att läraren undervisar eleven kring en förmåga
vid många olika arbetsområden, att elevens prestationer dokumenteras begripligt i matriser
och sedan förs över till visuellt överskådliga kunskapsöversikter. Det ger underlag som bygger
på bedömningar utifrån kunskapskrav.
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017
§
§
§
Arbeta kollegialt i större utsträckning över hela kollegiet i förskola/grundskola/fritids med
insatser och kompetensstödjande för ökad måluppfyllelse.
Arbeta med Läslyftet för samtliga pedagoger på grundskolan i syfte att utveckla varje pedagog
i sin undervisning.
För att förbättra och kvalitetssäkra arbetet med betyg och bedömning kommer samtliga
pedagoger i grundskolan att genomföra en fortbildning med lärandematriser under
nästkommande läsår.