Sjukhusstyrelsen kallas till sammanträde

Bil SHS 2017 § 57
2017-04-25
Sjukhusstyrelsen kallas till sammanträde
Tid:
Tisdag den 2 maj 2017, kl. 11:00–16:00
Plats:
Regionkontoret, Kungsängen plan 5
Ordförande:
Vivianne Macdisi
Kl. 09.00 – 11.00 Gruppmöten för oppositionen, Anneberg, plan 0
Kl. 10.00 – 11.00 Gruppmöten för majoriteten, Kungsängen, plan 5
Kl. 11.00 – 12.00 Föredragning av § 62,63 och 64
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Samverkan kring barn och ungdomspsykiatrin - gemensam granskning med
kommunerna
Fungerande BUP i hela länet - svar på initiativ
Birgitta Lejman m fl
Kl. 13.00 – 14.30 Högspecialiserad vård
Sune Larsson, Bengt Sandén, Hans-Olof Hellström och Staffan Thore. Kl. 11.00 – 12.00
Information
Kl. 14.30 – Fortsatt sammanträde
Föredragningslista
Nr
Ärenden
Dnr
Beslutsärenden
§ 56/17
Val av justerare i sjukhusstyrelsen maj 2017
SHS2017-0030
§ 57/17
Fastställelse av föredragningslista i sjukhusstyrelsen maj 2017
SHS2017-0031
§ 58/17
Månadsrapport sjukhusstyrelsen mars 2017
SHS2017-0001
§ 59/17
Informationer till sjukhusstyrelsen maj 2017
SHS2017-0010
Regionkontoret
Storgatan 27 │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.regionuppsala.se
2 (2)
§ 60/17
Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport maj 2017
SHS2017-0004
§ 61/17
Sjukhusdirektörens rapport maj 2017
SHS2017-0004
§ 62/17
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
SHS2016-0134
§ 63/17
Revisionssvar avseende Granskning av samverkan kring barn och
ungdomspsykiatrin - gemensam granskning med kommunerna
SHS2017-0046
§ 64/17
Fungerande BUP i hela länet - svar på initiativ
SHS2016-0140
§ 65/17
Uppföljning av målrelaterad ersättning 2016, externa vårdgivare
SHS2017-0061
§ 66/17
Väntetider på Akademiska sjukhusets akutmottagningar - svar på
initiativ
SHS2016-0171
§ 67/17
Begäran om anstånd med att redovisa utvärdering och
genomförandeplan av vårdnära service (VNS)
SHS2016-0132
§ 68/17
Anmälan av delegationsbeslut maj 2017
SHS2017-0003
§ 69/17
Anmälan av inkomna skrivelser maj 2017
SHS2017-0011
Bil SHS 2017 § 58
Månadsrapport mars 2017
Sjukhusstyrelsen
SAMMANFATTNING
Lasarettet i Enköping har en fortsatt mycket god tillgänglighet både gällande första besök och till behandling/operation. Indikatormålen, att värdena ska öka jämfört med föregående år, uppnås dock inte för mars då första besök inom
90 dagar minskar från 96 procent mars 2016 till 93 procent mars 2017. Behandling/operation minskar från 99 procent
2016 till 95 procent 2017. Vid Akademiska sjukhuset har tillgängligheten ökat. För första besök är utfallet 77 procent
och för behandling/operation 80 procent.
Beläggningsgraden är fortsatt hög framför allt för Akademiska sjukhuset. Antalet överbeläggningar har ökat jämfört
med samma period föregående år och beror till stor del på det ökade antalet stängda vårdplatser inom Akademiska
sjukhuset. Även utlokaliseringarna är högre än föregående år. Beläggningsgrad och överbeläggningar har dock minskat under mars månad jämfört med februari månad.
Akademiska sjukhuset har en fortsatt positiv utveckling vad det gäller den samlade produktionen och tillgängligheten.
Den positiva utvecklingen handlar bland annat om en bättre planering och samordning av den samlade produktionskapaciteten. Sjukhusets produktion, på total nivå, överstiger såväl budgeterad produktionsvolym (plus 2 procent) som
föregående års utfall (plus 3 procent) för perioden januari till mars. Det är inom öppenvården som produktionsökningarna återfinns jämfört med både budgeterad produktionsvolym och föregående års utfall. Slutenvården uppvisar emellertid en lägre produktionsvolym för perioden jämfört med såväl budget som föregående år vilket förklaras av stängda
vårdplatser. Sjukhusets kompetensförsörjningsproblem har inneburit 68 fler stängda vårdplatser jämfört med samma
period 2016. : Lasarettet i Enköpings produktion, på total nivå, ligger under såväl budgeterad produktionsvolym (minus 3 procent) som föregående års utfall (minus 7 procent) för perioden januari till mars. Vakanta tjänster gällande
specialistläkare och specialistsjuksköterskor påverkar produktionsutfallet negativt. Den största avvikelsen mot budgeterad produktionsvolym finns inom läkarbesök.
Antal årsarbetare ökar på Akademiska sjukhuset. Ökningen beror främst på minskad frånvaro och verksamhetsförändringar så som övertagande av sjukvårdsteam från kommunen. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat för såväl egen personal som inhyrd personal med totalt 29,5 årsarbetare. Lasarettet har dock vakanser och målsättningen är att öka antalet årsarbetare med 10 – 15 årsarbetare innan årets slut.
Det ackumulerade resultatet till och med mars är plus 12 miljoner kronor, vilket är en positiv budgetavvikelse på 47
miljoner kronor. Lasarettet justerar sin årsprognos till plus 3 miljoner krononor främst på grund av vakanta tjänster
under första månaderna 2017. Detta gör att sjukhusstyrelsens totala verksamhet justerar sin årsprognos till plus 3 miljoner kronor.
BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS
Ekonomi i balans
Tillgänglighet,
förstabesök
Tillgänglighet,
behandling/operation
Produktion jfr
budget
Nuläget
Årsprognos
Anmärkning: Bedömning av tillgänglighet görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 2017 ska öka jmf föregående år.
2 (6)
Ekonomi
Årsprognos, tkr
Ack utfall
2017
Ack budget
2017
Ack utfall
2016
Bokslut
2016
Årsbudget
2017
Budgetavvikelse
årsprog
Årsprog
2017
579 670
538 559
506 364
2 326 162
2 280 230
2 280 730
3 425 735
3 427 596
3 270 401
13 183 266
13 750 128
13 748 528
-1 396 457
-1 389 051
-1 354 320
-5 302 781
-5 437 581
-5 430 282
-20 898
-2 845
-15 942
-79 540
-13 231
-18 331
Köpt vård
-163 282
-157 465
-141 031
-653 438
-646 061
-646 061
Läkemedel
-235 139
-250 198
-234 952
-960 070
-1 006 922
-1 008 322
Medicinskt material
-173 985
-155 070
-156 364
-711 575
-703 297
-702 797
-2 003 411
-2 046 029
-1 913 350
-7 825 886
-8 223 266
-8 220 465
500
-1 600
7 299
-5 100
0
-1 400
500
2 801
12 232
-34 503
-39 195
-23 862
0
3 000
3 000
Riks- och regionintäkter
Övriga intäkter
Personalkostnader
Inhyrd personal
S:a övriga kostnader
Resultat
Det ekonomiska resultatet i perioden är plus 12 miljoner kronor, vilket ger en positiv budgetavvikelse på 47 miljoner
kronor. Intäkterna har en positiv avvikelse på 39 miljoner kronor och det beror främst på en positiv utveckling av riksoch regionintäkterna på Akademiska sjukhuset. Kostnadssidan avviker positivt med 7 miljoner kronor. Det är främst
kostnader för läkemedel, övriga kostnader och avskrivningar som ger den positiva avvikelsen. Vad gäller övriga kostnader så beror den positiva avvikelsen delvis på reserverade medel som sjukhusstyrelsen har avseende tillnyktringsenhet och närvårdsplatser och delvis att centrala satsningar för ALF forskning på Akademiska inte har hunnit ske i den
omfattning som budgeten periodiserats.
Lasarettet i Enköping justerar sin årsprognos till plus 3 miljoner kronor främst på grund av lägre personalkostnader
under årets första månader. Årsprognosen för sjukhusstyrelsens totala verksamhet justeras därför till plus 3 miljoner
kronor.
Specifikation av sjukhusstyrelsens egen verksamhet
Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet,
mnkr
Anslagsintäkter egen verksamhet
Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa
Kostnad vårdval LOV
Kostnader fast ersättning egna verksamheter
Kostnader övrig verksamhet
Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet
Ack utfall
2017
Ack
budget
2017
Ack utfall Utfall helår
Budget
Prognos
2016
2016
helår 2017 helår 2017
1 612
-89
-36
-1 474
-5
1 612
-90
-33
-1 474
-16
1 537
-85
-31
-1 415
-2
6 150
-340
-121
-5 661
-15
6 447
-358
-131
-5 895
-63
6 447
-358
-131
-5 895
-63
8
0
5
14
0
0
Medarbetare
Antal årsarbetare, genomsnitt
Procentuell förändring
Inhyrd personal, antal årsarbetare
Ack utfall 2017
Ack utfall 2016
Förändring
6 675
6 625
+ 50
0,7 %
70
47
+ 23
Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat vilket bland annat förklaras av övertagandet av sjukvårdsteamet från Uppsala kommun, minskad frånvaro och öppnandet av en tillfällig slutenvårdsavdelning under influensasäsongen. Brist på vissa specialistkompetenser kvarstår när det gäller läkartjänster och sjukskötersketjänster inom främst
slutenvården. Bemanningsläget har dock förbättrats något med fler sökande som anställts till utannonserade tjänster.
Flera projekt pågår för att rekrytera och behålla vårdpersonal. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat vilket ligger i linje med plan då lasarettsansluten hemsjukvård har gett effekt.
Behovet av inhyrd personal har ökat vid Akademiska sjukhuset, medan det har minskat vid lasarettet. Lasarettet har
vakanser gällande både läkare och specialistsjuksköterskor.
3 (6)
Vid Akademiska redovisas en mindre minskning av sjukfrånvaron. Akademiska har genomfört ett arbete för att
minska den längre sjukfrånvaron vilket också har gett viss effekt i perioden. Den totala sjukfrånvaron vid Lasarettet i
Enköping är i stort oförändrad jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer har ökat,
medan den lägre än 60 dagar har minskat.
REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET
För Akademiska sjukhuset fortsätter den positiva trenden kring tillgänglighet inom vårdgarantins ramar. Till första
besök är tillgängligheten 77 procent, till operation/behandling 80% och inom psykiatrin 93%, vilket inom samtliga
områden är en förbättring, både från föregående månad men också från samma period föregående år.
Tabell: Vårdgaranti AS mars 2017
Vårdgaranti
Andel inom Utfall fg
Andel inom
60 dgr
månad
90 dgr
Vårdgaranti
Totalt antal
väntande
Antal väntande kvar
till 100%
Besök*
77 %
54 %
72 %
9 178
1 814
Operation**
80 %
63 %
77 %
3 469
665
Psykiatri första besök***
93 %
69 %
89 %
369
22
*Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård
**Operation avser tid för operation i specialiserad vård
*** Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar
Förbättringen beror på en kombination av en mängd åtgärder såsom utökad samverkan mellan länets sjukhus, med
Elisabethsjukhuset men också en fortsatt kvalitetssäkring av sjukhusets väntelistor. Det har också blivit ett mer utvecklat samarbete med vårdgarantienheten vilket leder till ökad slussning för vårdgarantienheten och mindre patienter
som kontaktar vårdgarantienheten gällande vårdgarantiärenden i jämförelse med föregående år enligt nedan tabeller.
Antalet slussade patienter av
vårdgarantienheten
80
300
60
200
40
Patienter som oberopat vårdgaranti
100
20
0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
2014
2015
2016
2017
0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
2014
2015
2016
2017
En av utmaningarna kring att tillgängligheten ska fortsätta utvecklas i positiv riktning är kompetensförsörjning där
Akademiska sjukhuset saknar 100 sjuksköterskor första kvartalet 2017 och det är 68 fler stängda vårdplatser än under
samma period föregående år. En rad aktiviteter för att rekrytera och behålla personal pågår såsom kliniskt utvecklingsår och nya arbetstids- och schemaläggningsmodeller.
För Lasarettet i Enköping är tillgängligheten fortsatt god med både första besök till specialist (93%) och behandling/operation (95%) som ligger en bit över nittio procent. Däremot har tillgängligheten minskat något i jämförelse
med samma period föregående år. Lasarettet beskriver en problematik med vakanta tjänster både för specialistläkare
och specialistsjuksköterskor.
4 (6)
Tabell: Vårdgaranti LE mars2017
Vårdgaranti
Andel inom
90 dgr
Vårdgaranti
Andel inom
60 dgr
Utfall fg
månad
Antal
Totalt antal väntande väntande
kvar till 100%
Besök*
93%
71%
90%
1 384
94
Operation**
95%
62%
96%
908
41
Jämförtmedden nationellastatistikenunderjanuari och februarihar Uppsalaen positivaretrend för bådeförstabesök
till specialistoch till operation/behandling
än det nationellasnittet.
För att månadsvismätakvalitet har förvaltningarnaredovisatutfallet för återbesök,överbeläggningar,
beläggningsgradsamtutlokaliseringar. Bådasjukhusenvisar en hög beläggningsgradhittills i år, vilket i sin tur förklarasav att
produktionenär hög i förhållandetill antaletöppnavårdplatseroch medföröverbeläggningar.
För Akademiskasjukhuset har bådebeläggningsgraden
och antaletöverbeläggningar
minskatundermarsmånadi jämförelsemedföregående
månad,enligt diagramnedan.
Tabell: beläggningsgrad
AkademiskaSjukhusetmarsmånad (vänstertabell), överbeläggningarsnitt per dag,antal
patienterAkademiskasjukhuset(höger)
Tabell: beläggningsgrad
Lasaretteti Enköpingmarsmånad(vänstertabell), överbeläggningarsnitt per dag,antalpatienterLasaretteti Enköping(höger)
110%
Beläggningsgrad,
procent per
månad
10
Överbeläggningar,
snitt per dag,antal
patienter
100%
5
90%
80%
0
2017
2016
2017
2016
Akademiskasjukhusethar förstakvartalet2017ökat antaletgenomfördaåterbesökmed6%. Kring 20% av antalet
väntandetill återbesökhar överskridandemedicinsktmåldatum.Lasaretteti Enköpinghadeundermarsmånadkring
300 patientersom väntarpå återbesökdär måldatumetför återbesököverskridits.
BILAGOR
Årsprognos för sjukhusstyrelsens totala verksamhet
Årsprognos, tkr
Utfall
201701201703
Budget
201701201703
Utfall
201601201603
Landstingsanslag
Intäkt fast ersättning
Rörlig ersättning specialistvård
Vårdvalsersättning
Riks-/regionsjukvård
Patientavgifter sjukvård
Intäkter enligt tandvårdstaxan
Alf
Trafikintäkter
Övrig finansiering
Övriga intäkter
Summa intäkter
Lönekostnader inkl inhyrd personal
Övriga personalkostnader
Kostnad fast ersättning
Köpt vård
Läkemedel
Medicinsk service
Köpt tandteknik och tandvård
Medicinskt material
Lokal- och fastighetskostnader
Trafikkostnader
Övriga kostnader
Finansiell nettokostnad
Avskrivningar/nedskrivningar
Summa kostnader
RESULTAT
1 611 875
1 473 760
1
17 336
579 670
21 814
4 228
72 013
0
1 903
222 807
4 005 405
-1 400 820
-16 534
-1 473 760
-163 282
-235 139
-36 298
-174
-173 985
-207 616
0
-237 983
-3 405
-44 177
-3 993 173
12 232
1 611 874
1 473 217
0
16 131
538 559
23 613
5 355
72 013
0
709
224 683
3 966 155
-1 377 023
-14 874
-1 473 759
-157 465
-250 198
-37 436
-34
-155 070
-205 176
0
-270 663
-3 965
-54 998
-4 000 658
-34 503
1 537 491 6 149 964 6 447 497 6 447 497
1 414 566 5 660 512 5 895 036 5 895 035
0
2 404
0
0
15 022
55 730
58 984
58 684
506 364 2 326 162 2 280 230 2 280 730
22 272
88 775
90 884
90 884
4 425
20 605
22 500
22 500
72 418
283 643
286 751
286 751
0
0
0
0
3 059
1 989
2 032
2 032
201 149
919 645
946 444
945 145
3 776 765 15 509 428 16 030 357 16 029 257
-1 354 557 -5 309 329 -5 380 866 -5 378 666
-15 706
-72 992
-69 946
-69 947
-1 414 566 -5 660 512 -5 895 036 -5 895 036
-141 031
-653 438
-646 061
-646 061
-234 952
-960 070 -1 006 922 -1 008 322
-33 822
-151 057
-153 632
-152 132
-19
-220
-138
-138
-156 364
-711 575
-703 297
-702 797
-195 005
-809 742
-820 521
-820 520
0
-1
0
0
-224 150 -1 001 139 -1 118 006 -1 117 406
-4 163
-17 078
-15 864
-15 864
-41 625
-186 136
-220 069
-219 368
-3 815 960 -15 533 291 -16 030 357 -16 026 257
-39 195
-23 862
0
3 000
INVESTERINGSVERKSAMHET
-1 598 141
-1 642 579
-1 575 582
-6 158 737
-6 433 665
-6 430 664
0
-312
-77 335
0
0
-107 613
0
-374
-41 457
0
-6 888
-224 049
0
0
-430 453
0
0
-309 485
Fastighetsinvesteringar
Immateriella investeringar
Övriga materiella investeringar
Bokslut
2016
Årsbudget
2017
Årsprog
2017
Budgetavvikelse Not
årsprog
0
-1
0
-300
500
0
0
0
0
0
-1 299
-1 100
2 200
-1
0
0
-1 400
1 500
0
500
1
0
600
0
700
4 100
3 000
0
0
120 968
6 (6)
Specifikation av sjukhusstyrelsens egen verksamhet
Anslagsintäkter
Ack utfall
2017
Summa intäkter sjukhusstyrelsens verksamhet
1 611 875
Kostnader specialistvård - upphandlade avtal LOU
och den nationella taxan, tkr
Ack utfall
2017
Ack
budget
2017
Ack utfall Utfall helår
Budget
Prognos
2016
2016
helår 2017 helår 2017
1 611 874 1 537 491
Ack
budget
2017
6 149 964
6 447 497
6 447 497
Ack utfall Utfall helår
Budget
Prognos
2016
2016
helår 2017 helår 2017
Privata specialistläkare
Läkemedelsförskrivning privata specialistläkare
Öppen specialistvård utanför C-län
Läkemedelsförskrivning utanför c-län
Privata sjukgymnaster
Mammografi
Psykiatri Norduppland
Elisabethsjukhuset
Rehab Vidarkliniken
Vårdgaranti
20 480
12 468
6 592
16 455
5 622
3 531
5 866
13 310
-86
4 432
20 863
13 000
8 075
17 725
5 375
4 464
5 775
11 175
0
3 063
24 643
11 564
5 774
16 628
5 048
3 432
5 535
10 259
81
2 481
75 192
49 821
34 944
63 742
19 226
13 419
23 692
44 345
491
14 768
83 454
52 000
32 300
70 900
21 500
17 857
23 100
44 700
0
12 250
83 454
52 000
32 300
70 900
21 500
17 857
23 100
44 700
0
12 250
Summa
88 670
89 515
85 445
339 640
358 061
358 061
Kostnader specialistvård - vårdval LOV, tkr
Fotterapeuter
Gynekologi
Höft- och knäprotesoperationer
Katarakter
Ögonbottenfoto
Ögon
Öron, näsa, hals
Summa
Ack utfall
2017
1 882
11 043
11 176
7 844
771
3 233
328
36 277
Ack
budget
2017
Ack utfall Utfall helår
Budget
Prognos
2016
2016
helår 2017 helår 2017
1 945
10 125
9 670
6 581
1 239
2 875
400
32 835
Ack
budget
2017
1 729
8 793
10 568
7 417
287
2 051
111
30 956
6 768
38 332
35 545
23 714
3 374
11 910
1 712
121 355
7 780
40 500
38 680
26 323
4 957
11 500
1 600
131 340
7 780
40 500
38 680
26 323
4 957
11 500
1 600
131 340
Kostnader fast ersättning egna verksamheter
Ack utfall
2017
Ack utfall Utfall helår
Budget
Prognos
2016
2016
helår 2017 helår 2017
Fast ersättning Akademiska sjukhuset
Fast ersättning Lasarettet i Enköping
1 358 035
115 725
1 358 035 1 304 670
115 725
109 896
5 220 861
439 651
5 432 138 5 432 138
462 898
462 898
Summa
1 473 760
1 473 760 1 414 566
5 660 512
5 895 036
Kostnader övrig verksamhet
Ack utfall
2017
Ack
budget
2017
5 895 036
Ack utfall Utfall helår
Budget
Prognos
2016
2016
helår 2017 helår 2017
Beslutade projektmedel
Reserverade verksamhetsmedel
Summa
750
3 968
4 718
750
15 015
15 765
0
1 796
1 796
3 000
11 617
14 617
3 000
60 060
63 060
3 000
Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet
8 449
0
4 728
13 838
0
60 060
Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet,
mnkr
Anslagsintäkter egen verksamhet
Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa
Kostnad vårdval LOV
Kostnader fast ersättning egna verksamheter
Kostnader övrig verksamhet
Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet
Ack utfall
2017
Ack
budget
2017
3 000
Ack utfall Utfall helår
Budget
Prognos
2016
2016
helår 2017 helår 2017
1 612
-89
-36
-1 474
-5
1 612
-90
-33
-1 474
-16
1 537
-85
-31
-1 415
-2
6 150
-340
-121
-5 661
-15
6 447
-358
-131
-5 895
-63
6 447
-358
-131
-5 895
-63
8
0
5
14
0
0
Månadsrapport mars 2017
Akademiska sjukhuset
2 (6)
SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING
Den övergripande analysen av läget efter mars månad är att det fortsatt sker en positiv utveckling vad gäller den samlade produktionen och tillgängligheten utifrån ett stabilt ekonomiskt läge. Det föreligger dock fortsatt stora utmaningar
i säkerställandet av kompetensförsörjning och vissa väsentliga kapacitetsbrister i verksamheten.
När det gäller utvecklingen av produktion och tillgänglighet handlar det bland annat om en bättre planering och samordning av den samlade produktionskapaciteten. Delvis är det även en fråga om ordning och reda då ”städning” i väntelistor förklarar en del av förbättringen. Förklaringen till det ekonomiska läget är främst att många verksamheter går
för högt tryck och lyckas producera trots kapacitetsbrister. Vårdplatsläget har varit ansträngt under årets första tre månader och kapacitetsutnyttjande kring 100 procent är ett icke önskvärt läge.
Den utökning som noteras av närvarotid i jämförelse med föregående år förklaras främst av tillkommande verksamhet
under 2017, exempelvis sjukvårdsteamet som överfördes från Uppsala kommun.
Det finns med nuvarande konstruktion av ersättningsmodell för sjukhuset ett begränsat utrymme att finansiera en ökad
produktion med tillkommande intäkter. I förhållande till Region Uppsala sker all utökning inom befintligt anslag och i
förhållande till produktion inom Uppsala – Örebro sjukvårdsregion innebär nuvarande ersättningsupplägg en begränsad uppsida för intäkterna vid utökad produktion. Det är egentligen enbart den sålda rikssjukvården och utlandsvården
som ger en rak intäktsökning vid merförsäljning i jämförelse med budget eller föregående år. Omfattningen av denna
försäljning begränsas dock sammantaget till knappt 16 procent (360 mnkr) av den totala riks- och regionintäkten1.
Bristen på personal motsvarar fortsatt cirka 100 sjuksköterskor och cirka 10 läkare efter årets första kvartal. För att
kunna upprätthålla produktionen tvingas sjukhuset fortsatt hyra in personal, framförallt sjuksköterskor. En översiktlig
beräkning visar att kostnaden för de personalresurser sjukhuset saknar har efter 3 månader kostat motsvarande cirka
20 miljoner kronor. Sjukhusets kostnader för inhyrd personal samma period uppgår till drygt 18 miljoner kronor för en
resurs motsvarande 63 årsarbetare avläst i närvarotid. Om sjukhuset skulle kunna hitta den kompetens som just nu saknas skulle detta kunna tillföra ett mervärde i fler resurser och därmed bättre produktion och tillgänglighet inom samma
kostnadsram.
Att fortsätta ansträngningarna för att skapa en uthållig och långsiktig kompetensförsörjning är i en framtidsbedömning
en ödesfråga för sjukhuset. För att klara denna utmaning krävs aktiviteter för och ett fokus på en förbättrad arbetsmiljö
och möjligheter att erbjuda ett hållbart arbetsliv. En annan reell utmaning för sjukhuset är att säkerställa en balanserad
verksamhet utifrån förväntningar och uppdrag under en kommande period med svag finansiell utveckling.
BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS
Ekonomi i
balans
Tillgänglighet, förstabesök >74%
Tillgänglighet, behandling/operation
> 81%
Produktion jfr
budget
Medarbetare:
Sjukfrånvaro
> 60 dagar i
procent
Nuläget
Årsprognos
Kommentarer: Tabellen ovan fångar enbart en begränsad del av läget vid sjukhuset. Sjukhusets strategi att vara försiktig i budgeteringen av
framförallt riks- och regionintäkter är det som i nuläget gör att tillkommande rörliga kostnader kan kompenseras av intäkter i verksamheten.
Såväl tillgänglighet som produktion noterar en positiv utveckling i perioden men även i en bedömning för helår 2017. Framförallt när det gäller
tillgängligheten föreligger det fortsatt en stor spridning mellan olika verksamhetsområden. Vad gäller tillgänglighet till nybesök är det bland
annat delar av ortopedi, ögon, öron-, näs- och halssjukdomar samt reumatologi som har en stor utvecklingspotential. Motsvarande utvecklingspotential föreligger ifråga om behandling/operation för verksamheter inom bland annat öron-, näs- och halssjukdomar samt ryggkirurgi inom
ortopedi. Produktionen är i princip i nivå med budget för slutenvården och över budget för öppenvården, det vill säga förstärkt utveckling från
2016. Sjukhuset har genomfört ett omfattande arbete för att minska den långa sjukfrånvaron vilket också gett en viss effekt i perioden. I prognosen görs en försiktig bedömning av den fortsatta utvecklingen under året.
1
Angivna siffor är den nivå på riks- och regionintäkter som var utfall 2016. Budgeterade riks- och regionintäkter 2017 är något lägre än utfall 2016 vilket utgår
från en försiktig budgetering av intäkterna.
3 (6)
Ekonomi
Årsprognos, tkr
Ack utfall
2017
Intäkt fast ersättning
Riks- och regionintäkter
S:a övriga intäkter
Personalkostnader
Inhyrd personal
Köpt vård
Läkemedel
1 358 035 1 357 492 1 304 670
559 903
525 875
493 771
307 406
310 739
288 618
-1 308 001 -1 295 032 -1 264 478
-18 296
-1 840
-11 784
-53 657
-60 969
-51 824
-201 481
-214 473
-202 097
S:a övriga kostnader
Resultat
Ack budget 2017
Ack utfall
2016
Bokslut
2016
-645 819
-654 060
-598 448
-1 911
-32 267
-41 572
Årsbudget
2017
Årsprog
2017
Budget-avvikelse
årsprog
5 220 861 5 432 138 5 432 138
2 260 159 2 228 285 2 228 285
1 243 701 1 284 402 1 284 402
-4 947 540 -5 069 527 -5 069 527
-63 233
-7 042
-7 042
-273 565
-260 089
-260 089
-826 664
-864 603
-864 603
0
0
0
0
0
0
0
-2 651 579 -2 743 564 -2 743 564
0
-37 860
0
0
0
Medarbetare
Ack utfall
2017
Antal årsarbetare, genomsnitt
Procentuell förändring
Ack utfall
2016
6 252
6 178
74
34
29
1,19 %
Inhyrd personal, antal årsarbetare
63
Ack utfall
2017
Total sjukfrånvaro, procent
Förändring
Ack utfall
2016
5,63
5,84
Förändring, %
enheter
-0,21
Ekonomi:
Periodens utfall är minus 1,9 miljoner kronor vilket är 30,4 miljoner kronor bättre än budgeten för årets första tre månader. Den viktigaste förklaringen till detta är strategin att vara försiktig i budgeteringen av riks- och regionintäkter
vilket även har en positiv effekt på sjukhusets produktionsbudget. Utvecklingen av kostnaderna i förhållande till budget kan främst förklaras av ett antal obudgeterade men intäktsfinansierade strategiska satsningar, oreglerade kostnader
för sjukvårdsteamet samt dyra lösningar (inhyrd personal) för att klara kompetensförsörjningen. Generellt ökad operationsverksamhet, främst på Samariterhemmet, genererar ökade kostnader för medicinskt material. Övriga produktionskostnader har lägre utfall än budget.
Lämnad årsprognos är enligt budget.
Medarbetare:
Den ackumulerade närvarotiden på sjukhuset ökade i mars jämfört med samma period 2016. Ökningen beror främst på
minskad frånvaro, särskilda satsningar såsom övertagandet av sjukvårdsteamet, öppnande av en tillfällig slutenvårdsavdelning under influensasäsongen, ytterligare en operationssal på Samariterhemmet samt strategiska satsningar som
finansieras av ökade intäkter. Den kompetensbrist som sjukhuset hade i februari på cirka 10 läkartjänster och cirka
100 sjukskötersketjänster kvarstod under mars månad. Det är främst inom slutenvården som vakanserna finns och det
har fått till följd att vi haft fler stängda vårdplatser jämfört föregående år trots att antalet inhyrda sjuksköterskor från
bemanningsföretag har fördubblats. Samtidigt återkopplas det från flera slutenvårdsavdelningar att bemanningsläget
har ljusnat något med fler sökande som anställts till utannonserade tjänster. Däremot kan det dröja ytterligare innan de
nyanställda är fullt inskolade i verksamheten.
För att förbättra patientflödena och skapa en mer stabil vårdplatssituation öppnar i april en utskrivningsavdelning
kopplad till verksamhetsområde geriatrik bemannad av undersköterskor och hyrsjuksköterskor.
4 (6)
Sjukhusethar fortsattautmaningarför att nå rätt bemanningsnivåför främstsjuksköterskoroch minskaantaletinhyrda
sjuksköterskor
. Fleraprojekt pågårför att rekryteraoch behållavårdpersonalsåsomkliniskt utvecklingsår för nyutexamineradesjuksköterskor.I januari införandesde ”n ya akademiskamodellerna”, tre schemaläggnings
-och arbetstidsmodeller, somformatsutifrån ett enhetlighetsperspektivoch medarbetsmiljöni fokus. Modellernaär för verksamhetersom bedrivsdygnetrunt och bedömskunnaöka sjukhusetsattraktivitet.Införandethar generelltvarit positivt
bemöttinom slutenvårdenmedandet inom intensivvårdsavdelningarna
varit mer negativkritik.
För att säkrakompetensförsörjningen
finns en långsiktigsatsningmedstudielönför sjuksköterskorsomvidareutbildar
sig inom vissaspecialiteter.Sjukhusetingår äveni det nationellaarbetetmedatt minskaberoendetav bemanningsföretag.För närvarandepågåren genomlysningoch analysav bemanningssituationen
och en sammanställningkommer
att bli klar undermaj månaddärefterkommerplan och aktivitetervidtas.
REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET
Vårdgaranti
Vårdgaranti
Andel inom
90 dgr
OCH KVALITET
Andel inom
60 dgr
Utfall fg
månad
Totalt antal
väntande
Antal väntande kvar
till 100%
Besök*
77 %
54 %
72 %
9 178
1 814
Operation**
80 %
63 %
77 %
3 469
665
Psykiatri första besök***
93 %
69 %
89 %
369
22
*Besökavsertid till första besökinom specialiseradvård
**Operation avsertid för operation i specialiseradvård
*** Andelenväntandepatienter som får sitt förstabesökinom 90 dagar
Diagram:IndikatorernaAndelenväntandepatientersomfår sitt förstabesökinom 90 dagar2 och Andelenväntande
patientersomfår sin behandling/operation
påbörjadinom 90 dagar3
2
Vid en remisstill denplaneradespecialiserade vårdenskapatientenfå en tid för besökinom 90 dagar. Vårdgarantinsägeratt 100 procentav patienternaska få
en tid inom 90 dagar. Målet för 2017är att värdetska öka.
3
Efter beslutom behandling,till exempelen operation,ska patientenfå en tid till dettainom 90 dagar. Vårdgarantinsägeratt 100 procentav patienternaskafå
en tid inom 90 dagar. Målet för 2017är att värdetska öka.
5 (6)
Diagram:Återbesök,överbeläggningar,
beläggningsgrad
samtutlokaliseringar
Utlokaliseringar,snitt per månad,
antal patienter
35
30
25
20
15
10
5
0
6 (6)
Tillgänglighet och kvalitet:
Sjukhuset producerar över plan, 3 643 kontakter till och med mars månad (se bilaga 2). Öppenvården producerar mer
medan slutenvården minskar på grund av stängda vårdplatser.
Tillgänglighet och kvalitet slutenvård:
Produktionsmålen för slutenvården uppnås inte under aktuell period. Sjukhusets problem att klara kompetensförsörjningen har inneburit 68 fler stängda vårdplatser jämfört med samma period 2016. Evakueringar av vårdavdelningar på
grund av FAS har också påverkat antalet vårdplatser negativt. Trots det har sjukhuset kunnat producera nästan i nivå
med föregående år. Beläggningsgraden på sjukhuset är i genomsnitt 5 procent högre än samma period föregående år,
vilket kompenserat för en del av de stängda vårdplatserna. Antalet utlokaliserade patienter och överbeläggningar har
ökat jämfört med föregående år vilket förklaras av det ökade antalet stängda vårdplatser.
Tillgänglighet och kvalitet öppenvård:
Tillgängligheten till första besök har hittills i år successivt förbättrats och är 10 procent bättre jämfört med samma period 2016. Det är drygt 1 000 patienter färre som väntar på ett nybesök jämfört med mars 2016. Förbättringarna beror
främst på ökad produktion, kvalitetssäkring av väntelistan och ett ökat samarbete med Elisabethsjukhuset. Åtgärder
för förbättrad tillgänglighet inom verksamhetsområdena psykiatri och klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi pågår. Sjukhuset har under första kvartalet ökat antalet patienter som kommer på återbesök med 6 procent.
Knappt 20 procent (10 700 patienter) av återbesöken har väntat längre än det medicinska måldatumet. Några områden
som visar en positiv utveckling är sektion neurologi, verksamhetsområde ögonsjukdomar och verksamhetsområde
öron-, näs- och halssjukdomar. Anledningen till förbättringarna är bland annat rekrytering av läkare, förbättrad veckostyrning och strukturerad remisshantering. Förbättrat samarbete med vårdgarantienheten har också givit positiva effekter.
Tillgänglighet och kvalitet operationer:
Tillgängligheten till operation har förbättrats jämfört med föregående månad och år. Kvalitetssäkringsarbetet och den
ökade operationskapaciteten på Samariterhemmet och samarbetet med Lasarettet i Enköping har börjat ge positiva
effekter. Förbättringen ses på alla opererande verksamheter. Några verksamhetsområden som visar särskilt positiv utveckling är ortopedi, kvinnosjukvård och Akademiska barnsjukhuset. Vårdplatsbristen är en begränsande faktor för
våra slutenvårdsoperationer. För att öka vårdplatskapaciteten öppnar sjukhuset en avdelning med 15 vårdplatser för
utskrivningsklara patienter under perioden april-augusti.
Per Elowsson
Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset
BILAGOR
1. Årsprognos
2. Uppföljning av produktion
Bilaga
BILAGA 1 – ÅRSPROGNOS
Budget
201701201703
Utfall
201601201603
Bokslut
2016
0
Landstingsanslag
1 358 035
Intäkt fast ersättning
Rörlig ersättning specialistvård
0
Vårdvalsersättning
5 599
Riks-/regionsjukvård
559 903
Patientavgifter sjukvård
19 174
Intäkter enligt tandvårdstaxan
4 228
Alf
72 013
Trafikintäkter
0
1
903
Övrig finansiering
Övriga intäkter
204 490
0
Skatteintäkter
0
Generella statsbidrag/utjämning
0
1 357 492
0
5 006
525 875
20 603
5 355
72 013
0
709
207 052
0
0
0
1 304 670
0
4 147
493 771
19 374
4 425
72 418
0
3 059
185 196
0
0
0
5 220 861
904
17 812
2 260 159
77 143
20 605
283 643
0
1 989
841 606
0
0
Summa intäkter
Årsprognos, tkr
Utfall
201701201703
0
5 432 138
0
19 254
2 228 285
79 369
22 500
286 751
0
2 032
874 496
0
0
0
5 432 138
0
19 254
2 228 285
79 369
22 500
286 751
0
2 032
874 496
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
8 944 825
2 194 106
2 087 059
8 724 721
8 944 825
0
Lönekostnader inkl inhyrd personal
-1 310 849 -1 283 331
Övriga personalkostnader
-15 448
-13 541
Kostnad fast ersättning
0
0
Köpt vård
-53 657
-60 969
Läkemedel
-201 481
-214 473
Medicinsk service
-25 948
-25 351
Köpt tandteknik och tandvård
-174
-34
Medicinskt material
-164 605
-145 024
Lokal- och fastighetskostnader -195 465
-192 750
Trafikkostnader
0
0
-214 530
-234 987
Övriga kostnader
Finansiell nettokostnad
-3 222
-3 749
Avskrivningar/nedskrivningar
-41 875
-52 165
-1 261 598
-14 664
0
-51 824
-202 097
-22 171
-19
-148 128
-183 289
0
-201 733
-3 916
-39 192
-4 943 406
-67 367
0
-273 565
-826 664
-106 169
-220
-677 268
-761 207
-1
-913 821
-16 079
-176 814
-5 011 939 -5 011 939
-64 630
-64 630
0
0
-260 089
-260 089
-864 603
-864 603
-105 848
-105 848
-138
-138
-667 045
-667 045
-771 255
-771 255
0
0
-975 539
-975 539
-15 000
-15 000
-208 739
-208 739
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Summa kostnader
-2 128 630
-8 762 581
-8 944 825 -8 944 825
0
-32 267
-41 572
-37 860
INVESTERINGSVERKSAMHET -1 358 626 -1 386 720
-1 345 384
-5 244 631
RESULTAT
Fastighetsinvesteringar
Immateriella investeringar
Övriga materiella investeringar
2 225 344
Budgetavvikelse Not
årsprog
Årsbudget Årsprog
2017
2017
-2 227 255 -2 226 374
-1 911
0
0
0
-5 419 170 -5 419 170
0
-312
0
0
0
-374
0
-6 888
0
0
0
0
0
0
-75 475
-105 242
-39 245
-215 195
-420 968
-300 000
120 968
Bilaga
BILAGA 2 – UPPFÖLJNING AV PRODUKTION
Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsbudget 2017
SV/ÖV
Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region
Slutenvård
Sl utenvå rd
Cl ä n
Ri ks Regi on
Slutenvård Summa
Slutenvård Summa
Öppenvård
Da gs jukvå rd
Dagsjukvård Summa
Lä ka rbes ök
Läkarbesök Summa
Övri ga bes ök
Cl ä n
Ri ks Regi on
Cl ä n
Ri ks Regi on
Cl ä n
Ri ks Regi on
Övriga besök Summa
Öppenvård Summa
AS Summa
Totalsumma
C-län/Riks- och Region
Cl ä n
Ri ks Regi on
Totalsumma
Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 2017
SV/ÖV
Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region
Slutenvård
Sl utenvå rd
Cl ä n
Ri ks Regi on
Slutenvård Summa
Slutenvård Summa
Öppenvård
Da gs jukvå rd
Dagsjukvård Summa
Lä ka rbes ök
Läkarbesök Summa
Övri ga bes ök
Cl ä n
Ri ks Regi on
Cl ä n
Ri ks Regi on
Cl ä n
Ri ks Regi on
Övriga besök Summa
Öppenvård Summa
AS Summa
Totalsumma
C-län/Riks- och Region
Cl ä n
Ri ks Regi on
Totalsumma
Akademiska sjukhuset, Vårdproduktion avvikelse utfall budget 2017
SV/ÖV
Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region
Slutenvård
Sl utenvå rd
Cl ä n
Ri ks Regi on
Slutenvård Summa
Slutenvård Summa
Öppenvård
Da gs jukvå rd
Dagsjukvård Summa
Lä ka rbes ök
Läkarbesök Summa
Övri ga bes ök
Cl ä n
Ri ks Regi on
Cl ä n
Ri ks Regi on
Cl ä n
Ri ks Regi on
Övriga besök Summa
Öppenvård Summa
AS Summa
Totalsumma
C-län/Riks- och Region
Cl ä n
Ri ks Regi on
Totalsumma
jan-17 feb-17 mar-17
apr-17 maj-17
jun-17
jul-17 aug-17 sep-17
okt-17 nov-17 dec-17
Tot
3 113
1 087
4 200
4 200
3 317
455
3 772
25 553
3 187
28 740
24 528
1 481
26 009
58 522
62 722
3 068
1 117
4 186
4 186
3 200
499
3 699
25 615
3 243
28 858
25 605
1 486
27 090
59 647
63 833
3 388
1 230
4 618
4 618
3 651
548
4 199
29 762
3 702
33 464
30 186
1 666
31 853
69 516
74 134
3 255
1 184
4 438
4 438
3 106
482
3 588
25 717
3 269
28 986
25 960
1 526
27 486
60 060
64 498
3 394
1 243
4 638
4 638
3 699
573
4 271
29 507
3 777
33 285
29 927
1 788
31 715
69 271
73 908
3 149
1 108
4 258
4 258
3 291
471
3 762
26 605
3 365
29 970
25 215
1 549
26 763
60 496
64 753
2 809
844
3 653
3 653
2 641
347
2 988
19 075
2 234
21 309
15 616
1 105
16 721
41 019
44 672
2 992
1 015
4 007
4 007
3 131
431
3 563
23 622
3 059
26 681
22 867
1 545
24 412
54 656
58 662
3 272
1 208
4 480
4 480
3 247
497
3 744
27 200
3 516
30 717
26 625
1 686
28 311
62 772
67 252
3 392
1 232
4 624
4 624
3 648
544
4 192
28 636
3 611
32 247
28 553
1 733
30 286
66 725
71 349
3 265
1 208
4 473
4 473
3 599
583
4 182
28 536
3 592
32 128
28 767
1 757
30 524
66 834
71 307
3 163
1 158
4 321
4 321
3 138
464
3 603
24 622
2 972
27 595
23 194
1 458
24 652
55 850
60 171
38 262
13 634
51 896
51 896
39 669
5 894
45 563
314 451
39 530
353 980
307 043
18 780
325 823
725 366
777 262
62 722
63 833
74 134
64 498
73 908
64 753
44 672
58 662
67 252
71 349
71 307
60 171
777 262
jan-17
56 511
6 210
62 722
feb-17
57 488
6 345
63 833
mar-17
66 987
7 147
74 134
apr-17
58 038
6 461
64 498
maj-17
66 527
7 382
73 908
jun-17
58 260
6 493
64 753
jul-17
40 141
4 531
44 672
aug-17
52 612
6 050
58 662
sep-17
60 345
6 906
67 252
okt-17
64 230
7 120
71 349
nov-17
64 167
7 140
71 307
dec-17
54 117
6 053
60 171
Tot
699 424
77 838
777 262
apr-17 maj-17
jun-17
jan-17 feb-17 mar-17
3 122
1 028
4 150
4 150
3 369
545
3 914
27 087
3 672
30 759
24 721
2 185
26 906
61 579
65 729
2 958
1 074
4 032
4 032
3 271
630
3 901
25 823
3 508
29 331
24 874
1 967
26 841
60 073
64 105
3 438
1 185
4 623
4 623
3 368
535
3 903
30 571
3 984
34 555
29 404
2 013
31 417
69 875
74 498
65 729
64 105
jan-17
58 299
7 430
65 729
feb-17
56 926
7 179
64 105
jul-17 aug-17 sep-17
okt-17 nov-17 dec-17
Tot
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
9 518
3 287
12 805
12 805
10 008
1 710
11 718
83 481
11 164
94 645
78 999
6 165
85 164
191 527
204 332
74 498
0
0
0
0
0
0
0
0
0
204 332
mar-17
66 781
7 717
74 498
apr-17
0
0
0
maj-17
0
0
0
jun-17
0
0
0
jul-17
0
0
0
aug-17
0
0
0
sep-17
0
0
0
okt-17
0
0
0
nov-17
0
0
0
dec-17
0
0
0
Tot
182 006
22 326
204 332
apr-17 maj-17
jun-17
jan-17 feb-17 mar-17
9
-59
-50
-50
52
90
142
1 534
485
2 019
193
704
897
3 057
3 007
-110
-43
-154
-154
71
131
202
208
265
473
-731
481
-249
426
272
50
-45
5
5
-283
-13
-296
809
282
1 091
-782
347
-436
359
364
3 007
272
jan-17
1 788
1 220
3 007
feb-17
-562
834
272
jul-17 aug-17 sep-17
okt-17 nov-17 dec-17
Tot
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-51
-147
-199
-199
-160
208
48
2 551
1 031
3 582
-1 320
1 532
212
3 842
3 643
364
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3 643
mar-17
-206
570
364
apr-17
maj-17
jun-17
jul-17
aug-17
sep-17
okt-17
nov-17
dec-17
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Tot
1 019
2 624
3 643
Månadsrapport mars 2017
Lasarettet i Enköping
SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING
Lasarettet i Enköping redovisar efter mars månad ett resultat om + 5,7 miljoner kronor vilket överstiger budget
med + 7,9 miljoner kronor. Överskottet mot budget beror till största del på lägre personalkostnader på grund av
vakanta tjänster inom såväl specialistläkare som specialistsjuksköterskor. Som följd av detta har inte produktionsmålen uppnåtts (97 % av produktionsmålen av uppnåtts), varav det största produktionstappet avser läkarbesök.
Tillgängligheten är fortsatt god även om den minskat jämfört med föregående år. Andelen väntande patienter som
får sitt förstabesök inom 90 dagar uppgår till 93 % i mars och motsvarande siffra för behandling/operation är 95 %.
Bedömningen att vakanserna kommer tillsättas och produktionsmålen kommer uppnås på helår, dock justeras
helårsprognosen till + 3 miljoner kronor främst på grund av vakanta tjänster under första månaderna 2017.
BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS
Ekonomi i balans
Tillgänglighet,
förstabesök
Tillgänglighet,
behandling/operation
Produktion jfr
budget
Medarbetare:
Sjukfrånvaro >
60 dgr i procent
Nuläget
Årsprognos
Ekonomi
Årsprognos, tkr
Intäkt fast ersättning
S:a övriga intäkter
Personalkostnader
Inhyrd personal
Läkemedel
Medicinsk service
S:a övriga kostnader
Resultat
Ack utfall
2017
Ack
budget
2017
Ack utfall
2016
Bokslut
2016
Årsbudget
2017
Årsprog
2017
Budgetavvikelse
årsprog
115 725
28 166
-88 456
-2 602
-6 312
-6 500
-34 328
115 724
27 069
-94 018
-1 006
-6 300
-7 043
-36 661
109 896
28 285
-89 843
-4 158
-6 047
-7 600
-32 905
439 651
118 963
-355 241
-16 307
-24 971
-28 401
-133 537
462 897
105 612
-368 054
-6 189
-24 619
-27 616
-142 032
462 897
104 512
-360 754
-11 289
-26 019
-26 116
-140 232
0
-1 100
7 300
-5 100
-1 400
1 500
1 800
5 694
-2 235
-2 371
158
0
3 000
3 000
Medarbetare
Ack utfall 2017
Antal årsarbetare, genomsnitt
Procentuell förändring
Inhyrd personal, antal årsarbetare
Ack utfall 2016
423
-5 %
7,4
Ack utfall 2017
Total sjukfrånvaro, procent
Förändring
447
-24
12,9
-5,5
Förändring, % enheter
0%
Ack utfall 2016
4,9 %
4,9 %
2 (5)
Ekonomi
Lasarettet i Enköping redovisar efter mars månad ett resultat om + 5,7 miljoner kronor vilket överstiger
budget med + 7,9 miljoner kronor. Överskottet mot budget beror till största del på lägre personalkostnader
på grund av vakanta tjänster inom såväl specialistläkare som specialistsjuksköterskor. Som följd av detta
har inte produktionsmålen uppnåtts (-551 kontakter jämfört med budget ackumulerat mars d.v.s. 97 % av
produktionsmålen av uppnåtts), varav det största produktionstappet avser läkarbesök. Antalet årsarbetare är
25 stycken lägre än samma period föregående, likaså är antalet årsarbetare för inhyrd personal 5,5 st lägre.
Kostnaden för inhyrd personal uppgår till -2,6 miljoner kronor ackumulerat mars jämfört med -4,2 miljoner
kronor för samma period föregående år. Produktionskostnaderna generellt (medicinsk service och medicinskt material) är lägre än budget med undantag för läkemedel som är på budget trots lägre produktion. De
ökade läkemedelskostnaderna beror på ökad förskrivning TNF alfa blockerare, omställning från Waran till
Eliquis samt en variation av dyra läkemedel på IVA. Övriga kostnader är lägre än budget beroende på lägre
kostnader för reparation & underhåll av medicintekniska apparater, utbildning, marknadsföring mm. Även
avskrivningar är lägre än budget då investeringarna inte hunnits med i den takt som planerats.
Intäkterna är 1 MSEK högre än budget vilket främst beror på högre intäkter för röntgen (+1,1 MSEK högre
än budget). Bedömningen att vakanserna kommer tillsättas och produktionsmålen kommer uppnås på helår,
dock justeras helårsprognosen till + 3 miljoner kronor främst på grund av vakanta tjänster under första månaderna 2017.
Medarbetare
Antalet årsarbetare har minskat vilket ligger i linje med plan då införandet av lasarettsansluten hemsjukvård
nu givit effekt. Även inhyrd personal har minskat jämfört med samma period föregående år vilket också följer plan 2017. Lasarettet har dock vakanser både när det gäller läkare och specialistsjuksköterskor och målsättningen är därför att antalet årsarbetare ska öka med 10-15 årsarbetare jämfört med ackumulerat utfall
2017.
Sjukfrånvaron är i stort sett oförändrad jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron över 60
dagar har ökat medan sjukfrånvaron under 59 dagar har minskat. Prognosen är att den totala sjukfrånvaron
landar på runt 5 %.
REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET
Tabell: Vårdgaranti
Vårdgaranti
Vårdgaranti
Andel inom
Andel inom
60 dgr
90 dgr
Utfall fg
månad
Antal
Totalt antal väntande väntande
kvar till 100%
Besök*
93%
71%
90%
1 384
94
Operation**
95%
62%
96%
908
41
3 (5)
Diagram: Indikatorerna Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar1 och Andelen väntande
patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar2
Besök: Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr - utvecklingen
över tid
100%
90%
80%
70%
60%
50%
2017: Vårdgaranti Andel inom 90 dagar exkl PVV
2016: Vårdgaranti Andel inom 90 dagar exkl PVV
Operation: Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr utvecklingen över tid
100%
90%
80%
70%
60%
50%
2017: Vårdgaranti Andel inom 90 dagar exkl PVV
2016: Vårdgaranti Andel inom 90 dagar exkl PVV
Diagram: Återbesök, överbeläggningar, beläggningsgrad samt utlokaliseringar
1
Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger
att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är att värdet ska öka.
2
Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att
100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är att värdet ska öka.
4 (5)
Återbesök
10
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Överbeläggningar, snitt per dag, antal
patienter
8
6
4
2
0
Väntande inom måldatum
110%
Väntande efter måldatum
2017
Beläggningsgrad, procent per månad
105%
Utlokaliseringar, snitt per månad, antal
patienter
1,20
1,00
100%
0,80
95%
0,60
90%
0,40
0,20
85%
0,00
80%
2017
2016
2017
2016
Tillgängligheten är god. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar uppgår till 93 %
(föregående månad 90 %) i mars och motsvarande siffra för behandling/operation är 95 % (föregående månad 96 %). Jämfört med mars 2016 har dock tillgängligheten minskat, för förstabesök från 96 % föregående
år till 93 % i år och för operation från 99 % föregående år till 96 % i år.
BILAGOR
1. Årsprognos – laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr
ska notas)
2. Uppföljning av produktionsutfall, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad Excel mall fylls i och läggs in i
ekonomichefsdatabasen.
5 (5)
Bilaga 1 Årsprognos
Årsprognos, tkr
Utfall
201701201703
Budget
201701201703
Utfall
201601201603
Bokslut
2016
Årsbudget Årsprog
2017
2017
Budgetavvikelse Not
årsprog
Landstingsanslag
Intäkt fast ersättning
Rörlig ersättning specialistvård
Vårdvalsersättning
Riks-/regionsjukvård
Patientavgifter sjukvård
Intäkter enligt tandvårdstaxan
Alf
Trafikintäkter
Övrig finansiering
Övriga intäkter
Skatteintäkter
Generella statsbidrag/utjämning
0
115 725
0
11 737
3 823
2 639
0
0
0
0
9 967
0
0
0
115 724
0
11 125
3 737
2 774
0
0
0
0
9 433
0
0
0
109 896
0
10 874
5 104
2 898
0
0
0
0
9 409
0
0
0
439 651
1 500
37 918
23 739
10 963
0
0
0
0
44 844
0
0
0
462 897
0
39 730
16 155
10 569
0
0
0
0
39 158
0
0
0
462 897
0
39 430
16 655
10 569
0
0
0
0
37 858
0
0
0
0
0
-300
500
0
0
0
0
0
-1 300 1)
0
0
Summa intäkter
143 891
142 793
138 181
558 614
568 509
567 409
-1 100
Lönekostnader inkl inhyrd personal
Övriga personalkostnader
Kostnad fast ersättning
Köpt vård
Läkemedel
Medicinsk service
Köpt tandteknik och tandvård
Medicinskt material
Lokal- och fastighetskostnader
Trafikkostnader
Övriga kostnader
Finansiell nettokostnad
Avskrivningar/nedskrivningar
-89 971
-1 086
0
0
-6 312
-6 500
0
-9 380
-11 238
0
-11 225
-182
-2 303
-93 692
-1 333
0
-29
-6 300
-7 043
0
-10 045
-11 538
0
-12 000
-216
-2 832
-92 959
-1 041
0
0
-6 047
-7 600
0
-8 236
-11 019
0
-10 970
-246
-2 433
-365 924
-5 625
0
-216
-24 971
-28 401
0
-34 308
-44 937
0
-43 907
-999
-9 171
-368 927
-5 315
0
-100
-24 619
-27 616
0
-36 252
-45 719
0
-47 767
-864
-11 330
-366 727
-5 315
0
-100
-26 019
-26 116
0
-35 752
-45 719
0
-47 167
-864
-10 630
2 200
0
0
0
-1 400
1 500
0
500
0
0
600
0
700
-138 198
-145 028
-140 552
-558 456
-568 509
-564 409
4 100
5 694
-2 235
-2 371
158
0
3 000
3 000
-109 849
-117 744
-112 021
-438 494
-462 033
-459 033
0
0
-1 860
0
0
-2 371
0
0
-2 212
0
0
-8 854
0
0
-9 485
0
0
-9 485
Summa kostnader
RESULTAT
INVESTERINGSVERKSAMHET
Fastighetsinvesteringar
Immateriella investeringar
Övriga materiella investeringar
1) Lägre intäkter på grund av utebliven intäkt från kommunen -2,9 MSEK men kompenseras av högre intäkter
inom radiologi
2) Lägre kostnader pga vakanta tjänster
3) Ökade läkemedelskostnader beroende på ökad förskrivning TNF alfa blockerare, omställning från Waran till
Eliquis samt en variation av dyra läkemedel på IVA.
4) Lägre kostnader för medicinsk service pga lägre produktion
5) Lägre kostnader pga lägre produktion
6) Lägre kostnader för bla reparation & underhåll av medicintekniska apparater, utbildning, marknadsföring mm
7) Investeringarna ej hunnits med i den takt som budgeterats
0
0
0
2)
3)
4)
5)
6)
7)
BIL SHS 2017 § 59
Barn och ungas psykiska hälsa
Barn och ungas psykiska hälsa
 Granskning av samverkan kring barn- och
ungdomspsykiatrin.
 Fungerande BUP i hela länet.
 Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa,
delrapport.
Granskning av samverkan kring barnoch ungdomspsykiatrin – gemensam
granskning med kommunerna
• Utarbeta tydliga uppföljningsbara mål, till
grund för styrning och uppföljning.
• Utreda hur BUP´s verksamhet ska ersättas i
de kommuner där BUP´s öppenvårdsmottagningar har lagts ner.
• Kartläggning med syftet att säkerställa att inga
barn faller mellan stolarna på grund av
bristande tillgänglighet.
• Samarbetsavtal med kommunerna.
Revisionssvar
Samverkan mellan kommunerna i länet och region
Uppsala, mål och uppföljning.
 Region Uppsala och lokal organisation för
samverkan
 ”Stöd till riktade insatser inom området psykisk
hälsa”.
Struktur för samverkan och kunskapsstyrning Hälsa, stöd, vård och omsorg i Region Uppsala
Utser
Bereder
Regional ledningsgrupp
(RLG)
Regionalt forum
Uppdrar
Fastställer
ramverk
Fastställer
ramverk
Samråd HVO
Inför beslut i respektive
parts nämnd/styrelse
Uppdrar
Tjänstemannaledning
HSVO
Bereder
AU
Redaktionsråd
Vis
Kunskapsstyrningsnämnd
Barn/
Unga/vuxn
a
Vuxna
Vuxna/
Äldre
FoU*
Hälsa och integration, Funktionsnedsättning, Psykisk hälsa,
Rehab, Missbruk/beroende
Revisionssvar
Samverkansavtal
 Överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård.
 Överenskommelse om samverkan kring personer
med psykisk funktionsnedsättning.
 Regionalt forum har beslutat om en länsgemensam
närvårdsstrategi, pågående arbete.
 BUS - Uppsala
Stöd till riktade insatser inom område
psykisk hälsa
7
Revisionssvar
Barn- och ungdomspsykiatrin
 BUP´s uppdrag
 Andra verksamheter inom region Uppsala som har
insatser till barn och unga med psykisk ohälsa.
 Tidiga insatser och stöd på rätt vårdnivå.
Initiativärende –
fungerande BUP i hela länet
 Pågående rekrytering
 Öka tillgängligheten i ytterkommunerna genom
mobila team
 Övergripande analys av vilka förutsättningar som
finns för att återetablera mottagningar i Enköping
och Tierp.
Första linjen, mål
 Att alla barn och unga i regionen har tillgång till
första linjen mottagning i sin hemkommun.
 Att i samverkan med kommunerna bilda väl
fungerande team med uppdrag att stödja
målgruppen.
 Att skapa attraktiva tjänster och en god arbetsmiljö.
Första linjen, Samtalsmottagningar
Delrapport
 2-årigt projekt, Heby, Håbo och Östhammar
 Förstärkning av psykologer, två anställda,
rekrytering pågår
 Projektledare från 1 juni
 Dialog kommunerna i länet och vårdgrannar, pågår
 Planerad start av mottagningar i augusti 2017
Tillgänglighet
 Första Linjen
 Barn och ungdomspsykologer
- Uppsala 5,5 månader
- Enköping 3 månader
- Tierp ingen väntetid
 Ungdomsmottagningarna, bedömningssamtal 1-2
veckor, samtalskontakt ca. 2 månader.
Tillgänglighet
 Specialistnivå
 BUP, barn- och ungdomspsykiatrin
- Första besök inom 30 dagar, 60%
- Första besök inom 30-60 dagar, resterande varav en
tredjedel med giltigt förfall.
- NPF-utredning
ca 6 månader.
Första linjen 6-17 år, resurser






Antal barn och unga per behandlare
Uppsala 13.000, hösten 2017 förbättring till 6.500
Skåne 3.300
Hagfors 3.200
Kalmar 3.000
Karlstad 2.000, målet är 1.500
Problemområden





Ökat inflöde av remisser
Minskad tillgänglighet
Otydlighet gällande vårdnivå
Dålig information till allmänheten
Remisser avvisas
Regeringens satsning Psykisk hälsa
 Genom vårändringsbudgeten för 2017 förstärks
satsningen med 100 miljoner kronor till landstingen
som får användas under 2017 och 2018.
 Förstärkningen ska användas till att stärka barn och
ungdomspsykiatrin och första linjen.
 Besked från ekonomiavdelningen; medlen får inte
användas till långsiktiga eller kostnadsgenererande
insatser och inte föras över till 2018.
Förslag
 Utredning av
- barn och ungas behov av stöd gällande psykisk hälsa.
- ansvarsfördelning, förebyggande insatser, tidiga insatser,
första linjen nivå, specialistnivå.
- metodutveckling.
- organisation för bästa möjliga mottagande av
målgruppen.
 Utredningar, t.ex. NPF.
Högspecialiserad vård
Nivåstrukturering
Bengt Sandén
Definitioner?
Det finns i nuläget ingen enhetlig definition av begreppet
högspecialiserad vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eller
i andra författningstexter eller styrande dokument
Nivåstruktureringen innebär /…/att man gör en medveten och
planerad arbetsfördelning för de olika insatserna i vårdprocessen
mellan olika vårdenheter, baserad på fakta och för att alla
patienter ska få en god och jämlik vård. (SKL)
Två tydligt avgränsade områden
Rikssjukvård – reglerat i Hälso- och sjukvårdslagen
Nivåstrukturering av cancervården – drivs av RCC i Samverkan /
SKL
Av den nuvarande högspecialiserade vården / utomlänsvården
är det en liten del som består av rikssjukvård eller
nivåstrukturerad cancervård
Nivåstruktureringen av den högspecialiserade hälso- och sjukvården,
såväl regionalt som nationellt, är en förutsättning för att i
framtiden kunna säkra såväl kvalitet som tillgänglighet. Det är ett
arbete som redan inletts inom sjukvårdsregionen och under de
senaste åren har förslag till regional nivåstrukturering arbetats fram
inom två pilotområden, gynekologisk och urologisk cancer. Inom
båda dessa områden har operationer och andra behandlingar varit
mera decentraliserade i Uppsala-Örebroregionen än i övriga sjukvårdsregioner,
många operationer har utförts i mycket litet antal
per år på många sjukhus, och rapportering till kvalitetsregister har i
flera fall varit otillräcklig.
Samverkansnämnden har tagit flera beslut om nivåstrukturering
Efterlevnaden har så här långt inte varit övertygande
RCC styrgrupp har nyligen utarbetat ett underlag avseende
nivåstrukturering av cancervården i Uppsala-Örebroregionen
Frågeställningar för styrgruppen att arbeta med:
Styrgruppens intention gällande följsamhet till nationella rekommendationer, kortsiktigt
och långsiktigt? Vilka konsekvenser finns och hur kan de hanteras?
Rikssjukvård
Långsam process
10 år
12 områden
≈1425 patienter/år
Nivåstrukturering cancer
Något snabbare process
3 år
9 områden nationellt
< 1000 patienter/år
5 områden regionalt
Fler patienter omfattas
Efterlevnad??
Träning ger färdighet – SOU 2015:98
Utredningen om högspecialiserad vård
- Nivåstruktureringen av svensk sjukvård måste öka väsentligt
- Inget motsatsförhållande mellan att nivåstrukturera den
högspecialiserade vården med nationella och regionala enheter och
att samordna vårdkedjan där så mycket som möjligt av vården ges
lokalt nära hemmet.
- Nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp, telemedicin
och multidisciplinära konferenser
Förslaget
• Upp till 5 utövare av nationell vård för en åtgärd
• Sakkunniggrupper tar fram underlag
• Socialstyrelsen beslutar om nationell vård
• Landsting/regioner ska realisera den regionala med
gruppernas rekommendationer som underlag
Föreslagen omfattning SOU 2015:98
Nationell nivåstrukturering
4-5 % av sjukhusvården
Regional nivåstrukturering
10-15 % av sjukhusvården
Sjukhus: 50 – 100 åtgärder per år
Individ/team: 30 åtgärder per år
(>800 000 op sluten vård 2015)
(1 380 t vtf 2015 290 t reg 46 t c-län)
Vägval
En realiserad SOU 2015:98 förutsätter en omfördelning av vård, inte bara en
koncentration
• Vi måste aktivt förbereda oss inför denna utveckling
• Vår ambition är att fortsätta vara ett komplett universitetssjukhus
• All bassjukvård är inte nödvändig för att bedriva högspecialiserad vård,
utbildning och forskning
• Inom Region Uppsala tillkommer förutom nivåstruktureringen också en
markant befolkningsökning
• Vi vill stärka samarbetet inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
• Vi vill leverera sjukvård utanför Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Innehåll
Forskning
•
•
•
•
Förutsättningar för klinisk forskning
SKL´s positionspapper klinisk forskning
Sjukvårdsregionalt samarbete
Forskningsbokslut
Utbildning
• Förutsättningar för klinisk utbildning
• Verksamhetsförlagd utbildning av studenter
• Sjukvårdsregionalt samarbete
Klinisk forskning och utveckling
basala förutsättningar som krävs
•
•
•
•
Patienter
Pengar
Forskare
Tid
Positionspapper om klinisk
forskning antogs av SKL
2016-04-15
Tydlig viljeyttring och höjd ambition
SKL anser att
-klinisk forskning ska utgöra en integrerad del av hälsooch sjukvården och att det i landstingens, regionernas och
kommunernas uppdrag ingår att skapa goda
förutsättningar för, och att bedriva klinisk forskning av hög
kvalitet och i enlighet med god etisk standard.
Kärnan i positionspapperets budskap
●
●
En aktiv och deltagande inställning ska prägla
sjukvårdens förhållningssätt till klinisk forskning
Sjukvården har ett egen intresse av att utveckla sin
produkt/tjänst för att klara framtida utmaningar
8 punkter beskriver vilka insatser som behöver utvecklas och
genomföras i kommuner, landsting och regioner
1.
att det i verksamheter där klinisk forskning bedrivs, ingår i all vårdpersonals uppdrag att bidra till att
forskningen kan genomföras
2.
att verksamheten utformas så att goda förutsättningar för att bedriva klinisk forskning skapas och tillvaratas
3.
att forskning och utveckling är en naturlig del av verksamheten, och ingår i verksamhetsplanen och att
ledningar på alla nivåer efterfrågar, följer upp och redovisar forskning bland annat genom att ha en tydligt
definierad forskningsbudget och följer upp utfall i forskningsbokslut.
4.
att det säkerställs att forskning kan utföras med hög kvalitet hos alla aktörer oavsett driftsform, som utför
vård inom det offentliga åtagandet, genom att i upphandlingar och avtal beakta förutsättningarna för klinisk
forskning
5.
att etablera en god infrastruktur för klinisk forskning som möjliggör och stimulerar ett långsiktigt arbete
6.
att aktivt samverka med andra landsting/regioner/kommuner och med andra aktörer i kliniskt
forskningsarbete till exempel universitet, andra myndigheter, forskningsfinansiärer och life science-industrin
för att skapa starka forskningsmiljöer.
7.
att ta tillvara på patienters kunskap och erfarenheter, stimulera patienters vilja att delta i klinisk forskning
och se patienten som medskapare
8.
att utveckla system för att snabbare och mer effektivt implementera forskningsresultat och ny kunskap
Regional samverkan inom klinisk forskning
Regionala forskningsrådet
Samordning av kliniska studier
Regionalt biobanksystem
Regionalt cancercentrum
Uppsala – Örebro sjukvårdsregion
samverkan för klinisk forskning
Regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebroregionen
avtal om samverkan mellan de 7 landstingen inom patientnära klinisk forskning
• 16.5 mkr per år i forskningsanslag
•
Syfte
• stärka patientnära klinisk forskning i regionen
• öka kunskapsutvecklingen
• bidra till ökad regional forskningssamverkan
Södra
Regional nod
Syd Östra
Norra
Regional nod
Regional nod
Kommitté́
för nationell
samordning
av kliniska
studier
Uppsala
Örebro
Västra
Regional nod
Regional nod
Stockholm
Regional nod
Regional forskningsnod
•
Erbjuda patienter och prövare möjlighet att delta i kliniska studier
•
Erbjuda företag och akademiska forskare hjälp att identifiera patienter och prövare
för deltagande i specifik studie
•
Erbjuda grundläggande rådgivning i samband med kliniska studier
•
Fungera som en kontaktpunkt till kvalitetsregistercentra inklusive kvalitetsregister,
regionala biobanker, regionala cancercentra och liknande verksamhet
•
Utgöra kontaktpunkt för forskningssjuksköterskor
Forskningsbokslut
2008-2011
SKL – Nationellt forskningsbokslut
Totalt 17 mått varav 15 även beskrivs relativt landstingets/regionens
befolkningsstorlek
Redovisningen ska spegla fem dimensioner
● A. Bygga forskningskompetens - 5 mått
● B. Producera kunskap - 2 mått
● C. Skapa nytta för sjukvården och samhället - 4 mått
● D. Kvalitativ värdering + attityder till forskning - 2 mått
● E. Tillgängliga ekonomiska medel - 4 mått
Innehåll
Forskning
•
•
•
•
Förutsättningar för klinisk forskning
SKL´s positionspapper klinisk forskning
Sjukvårdsregionalt samarbete
Forskningsbokslut
Utbildning
• Förutsättningar för klinisk utbildning
• Verksamhetsförlagd utbildning av studenter
• Sjukvårdsregionalt samarbete
Klinisk utbildning
•
•
Verksamhetsförlagd utbildning av studenter
Utbildning av egna medarbetare
Förändringar inom sjukvården leder ofta till ändrade
förutsättningar för utbildning
•
•
•
•
Färre vårdplatser och större andel öppen vård
Bassjukvård flyttas ut från universitetssjukhusen
Fler vårdgivare
Personalbrist och brist på erfarna medarbetare
leder till svårigheter att bedriva bra undervisning
Klinisk utbildning av studenter
trender -anpassning
•
•
•
•
Lära sig arbeta i team
Kliniska utbildningsavdelningar
Studentvårdplatser/salar
Simulator träning
Sjukvårdsregionalt samarbete inom utbildning
• Läkarstudenter
• ST-läkare
• Kompetensutveckling
[email protected]
Bil SHS 2017 § 60
2017-04-24
Dnr xxx
Sjukhusstyrelsen
Vårdstyrelsen
Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport maj 2017
Målbild för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård
Den 6 april träffades verksamhetschefer inom hela primärvården i Uppsala län för att
tillsammans diskutera mål och utmaningar. Ta del av vad som sades och gör själv inlägg i vårt
digitala forum. Det blev väldigt uppskattat bland deltagande chefer! Jag ser fram emot
fortsättningen av arbetet. Det är flera av som är engagerade men också många ute på
förvaltningarna. Vi har också träffat branschrådet och diskuterat målbild samt ett förstärkt
arbetsutskott (vårdstyrelsen). Ni kan följa arbetet med målbilden som helhet här
http://www.regionuppsala.se/sv/Extranat/Samarbetsprojekt/Primarvardens-roll-i-framtidens-halso-och-sjukvard/ På den här sidan samlar vi tips på olika aktiviteter. Det blir ett interaktivt
webbseminarium den 5 maj kl 12-13: Primärvården i fokus med Mats Brännström som
sammanställt rapporten med samma namn. Vad kom Norrlandstingen fram till när de
tillsammans funderade på framtidens primärvård?
Det finns ett system som är något utöver det vanliga och som är omtalat sedan många år.
South Central Foundation i Alaska har sedan många år arbetat i fronten och utvecklat sitt
system med stor tydlighet utifrån medborgarnas behov och i nära samarbete med dem.
Den 11 maj kl. 15-16.30 gästas SKL av Doug Eby från South Central Foundation i Alaska.
Du hittar inbjudan på ”primärvårdshemsidan”. Han har varit med och byggt upp ett väl
fungerande primärvårdssystem och kommer att berätta om hur de jobbat med mål och mått,
värderingar och relationer, personcentrering, förbättringsarbete och personalstrategi. Genom
vilja och ett långsiktigt, målmedvetet arbete finns nu lysande resultat.
En studie - av South Central ”NUKA”s Foundations långa transformationsresa som utförts på
uppdrag av Kings Fund i England kan laddas ner på
http://www.kingsfund.org.uk/publications/articles/intentional-whole-health-system-redesignnuka-southcentral?utm_source=twitter&utm_medium=social&utm_term=thekingsfund .
Hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket är referensgrupp till utredningen Nära vård – god
vård med den nationella samordnaren och utredaren, Anna Nergårdh. De kommer att lämna
ett delbetänkande redan i juni om en professionsneutral vårdgaranti och färre antal dagar för
medicinsk bedömning istället för 7 dagar som idag. Ev. kommer garantin benämnas
Region Uppsala
Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.regionuppsala.se
2 (2)
behovsstyrd och inte professionsneutral. Det är bra! Jag uppfattar att det är en efterlängtad
förändring, men det får inte bli för komplicerat och tungt administrativt för
kärnverksamheterna. Det är nog också så att vi behöver tänka mer nära vård än enbart
primärvård! Vi har de resurser vi har, men vi kan nyttja dem mycket bättre om vi tänker
utifrån mål och behov och att det är vårt gemensamma ansvar!
Utvecklad kunskapsstyrning – ett sätt att bli bättre på att bli bättre
Arbetet med landstingens gemensamma kunskapsstyrningsstruktur går framåt. Nationellt
kommer vi att utveckla programområden med underliggande arbetsgrupper (dagens
programråd) och på regional nivå utvecklar vi regionala programområden. Vi kommer
sannolikt etablera det första inom psykiatri. En samverkansgrupp startar upp inom uppföljning
och analys. Den 12 maj beslutar skl:s styrelse om en rekommendation till landstingen om att
anta förslag om vår gemensamma kunskapsstyrningsstruktur inkl. förslag på hur den bör
styras. Sen är det upp till oss att fatta beslut senast i oktober. Ett beslut innebär att vi ingår
som en aktiv part i detta och att vi anpassar oss till den gemensamma stödstrukturen även
lokalt. Vi har kommit en bit på väg när det gäller den del som rör kunskapsstöd men finns
mycket kvar att göra. Sofia Wallström lämnar sitt slutbetänkande från
kunskapsstödsutredningen i juni och det blir spännande att se om hon fortfarande hänvisar till
den struktur som landstingen byggt tillsammans.
Det pågår utveckling och anpassning av de nationella kvalitetsregistren utifrån att satsningen
nu är över. Tanken så här långt är att de bör integreras i kunskapsstyrningsstrukturen och bli
en del i kunskapsstyrningssystemet även om vi styr tillsammans med staten. Det innebär bl.a.
att ansvar behöver förtydliggöras. Vi behöver också integrera detta mer med e-hälsoområdet.
Arbetet med att förbereda för den statliga nivåstruktureringen av den nationella
högspecialiserade vården pågår för fullt vid Socialstyrelsen. Arbetet med att ta fram process
för arbetet ska vara klart den 15 juni. Vi förväntar oss en snabb process där efter. I arbetet
ingår även utfasning av nuvarande processer för nivåstrukturering dvs rikssjukvårdsnämndens
arbete och nivåstruktureringen inom cancerområdet. Även här är det helt väsentligt att jobbet
utgår från landstingens gemensamma kunskapsstyrningsstruktur. Det skulle vara olyckligt om
Socialstyrelsen utser särskilda expertgrupper för detta. Då riskerar vi att experterna inte räcker
till! Vi behöver dem också i vården!
En av kunskapsstyrningens komponenter är att stödja utvecklingsarbete. Om vi vill bli bättre
på att bli bättre behöver vi rätt verktyg för det! ”Jag vill kunna klara mig själv och leva livet
bäst möjligt” - så heter en rapport som handlar om ett långsiktigt förbättringsarbete i
Skellefteå kommun! Det är en berättelse om förändring. En berättelse som syftar till att
beskriva ett sätt att tänka, och framförallt ett sätt att göra – deras sätt. Att agera för att med
handlingskraft, och i samskapande med dem vi finns till för, förändra och förbättra för att
möta framtiden. Ejja Häman Aktell som varit drivande i detta arbetade tidigare med den
nationella satsningen Bättre Liv för sjuka äldre. Nu arbetar hon som äldreomsorgschef i
Skellefteå kommun. Den här rapporten bör vi alla läsa! Hur kan vi tänka hos oss? Hur kan vi
göra? Vilket sätt är vårt sätt?
Ni hittar rapporten här http://www.skelleftea.se/omsorg/aldre/leva-livet-bast-mojligt?pti
Bil SHS 2017 § 61
Akademiska sjukhuset
2017-04-25
Sjukhusdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 2 maj 2017
Planering inför sommaren pågår
Vårdplatssituationen är fortfarande ansträngd på sjukhuset även om det har lättat under den senaste
tiden. Vi fortsätter att jobba för att öppna fler vårdplatser och för att förbättra platsläget på andra
sätt, läs mer om det nedan. Sommarplaneringen pågår för fullt och diskuteras regelbundet på
slutenvårds- och operationsrådet, där jag ingår tillsammans med berörda verksamhetschefer och
representanter för sjukhusets produktionsavdelning.
Vi planerar att hålla 688 vårdplatser öppna under semesterperioden vecka 26-33, vilket är i nivå med
förra sommaren. Aktuellt läge just nu är att vi saknar många semestervikarier och arbetspass inom
slutenvården. För neonatalavdelningen är läget extra bekymmersamt, och verksamheten kommer
ytterligare att förstärka samarbetet med Åbo i Finland. Inom intensivvården har vi en plan för att
hålla öppet på samma nivå som förra året. Samtliga avdelningschefer inom intensivvården träffas för
att planera samarbetet till sommaren.
Jag har fattat direktörsbeslut om ersättning på 7 000 kronor extra i veckan för den som flyttar sin
ordinarie semester. Extra ersättning utgår även för den som går in och tar enskilda pass.
Ny vårdavdelning för utskrivningsklara patienter
Den 5 april öppnade geriatrikavdelning 70 C1, med 15 vårdplatser som är ämnade för
utskrivningsklara patienter. Avdelningen hålls öppen till och med den 31 augusti. Avdelningen
bemannas med sjuksköterskor och undersköterskor under hela dygnet, och med läkare,
arbetsterapeuter och fysioterapeuter alla vardagar. Avdelningens särskilda uppdrag är att genomföra
en trygg och säker utskrivning till den kommunala vården och omsorgen.
Utökad central vårdplatskoordinering
Akademiska sjukhuset har utökat den centrala vårdplatskoordineringen till klockan 24 alla dagar i
veckan för att underlätta det akuta flödet. Detta gäller under perioden 3 april till och med 31 augusti.
Syftet med central vårdplatskoordinering är att identifiera lediga vårdplatser för inskrivning i
slutenvård, att varje patient hamnar på en avdelning med rätt kompetens, att säkerställa ett effektivt
nyttjande av sjukhusets vårdplatser, och att tiden från att patienten är klar på akutmottagningen till
att patienten får en vårdplats, blir så kort som möjligt.
Krisberedskap med anledning av händelserna i Stockholm och bussolyckan i Sveg
Vid terrordådet i Stockholm den 7 april gav Region Uppsala/Akademiska sjukhuset hjälp till
Stockholms läns landsting i form av krisstöd från LKO (Landstingets krisorganisation) till drabbade och
anhöriga. Inventering av vårdplatser och lediga ambulanser gjordes omgående efter att larmet hade
gått. Innan vi hunnit få fullständig information om vad som hade hänt aktiverades även akuten och
säkerhetsavdelningen. Tjänsteman i beredskap hade kontakt med chefsläkare under förloppet.
Länsstyrelsens krisnätverk C-Sam aktiverades och tjänsteman i beredskap för Region Uppsala deltog i
telefonmöte för att få en samlad lägesbild.
Efter bussolyckan i Sveg den 2 april kom larm till tjänsteman i beredskap för Region Uppsala från
Socialstyrelsen. Vi bistod omedelbart med helikopter och tog ganska omgående emot två patienter
via egen och Faluns helikopter. Akademiska kunde bistå med tre platser på civa, två platser på briva
och en plats på niva. Fler platser hade kunnat frambringas om det hade varit nödvändigt.
Akut sjuka erbjuds blodtransfusion redan i ambulans och helikopter
Sedan slutet av mars erbjuds akut sjuka patienter i Uppsala län blodtransfusioner redan på
olycksplatsen, i ambulans och helikopter. Syftet är att förbättra vården av patienter i chock med
stora blödningar. Vår ambulanssjukvård är först i Sverige med att kunna ge blod redan i ambulansen.
Rysk delegation lärde sig av Akademiskas aortakirurgi
Den 6-7 april hade Akademiska besök av åtta kärlkirurger från Russia Hospital №122 i St Petersburg.
Syftet med deras besök var att se och lära av Akademiskas kliniska verksamhet rörande avancerad
aortakirurgi. De ingrepp vi förevisade och föreläste om var olika typer av endovaskulär behandling av
komplexa aortaaneurysm/dissektioner som omfattar hela aortan. Därtill berättade vi om vår
tillhörande forskning kring aortans sjukdomar. Operationen sändes även på videolänk till deras
hemsjukhus för att deras kollegor skulle kunna delta.
Att de vänder sig till Akademiska beror på att vi är ledande inom detta område. Förhoppningen är att
etablera ett fortlöpande utbyte med detta sjukhus, både kliniskt och forskningsmässigt.
Reproduktionscentrum värvade donatorer i Gränby Centrum
Brist på spermiedonatorer gör att väntetiderna till insemination och andra IVF-behandlingar är långa.
Nu tar Reproduktionscentrum på Akademiska sjukhuset till nya grepp. Den 29 mars var medarbetare
på plats i Gränby centrum för att informera, väcka intresse och rekrytera nya donatorer. Till
evenemanget i Gränby kopplades aktiviteter i sjukhusets sociala medier. Resultatet blev att
reproduktionscentrum rekryterade personer så att man kan tillgodose behovet av donatorer för ett
år framåt i tiden.
Utveckling
Mer individanpassad strålning ska ge skonsammare cancervård
Akademiska sjukhuset medverkar i en ny nationell satsning på mer skonsam strålbehandling.
Tillsammans med industrin arbetar vi och tre andra universitetssjukhus för att integrera
magnetresonanstomografi, MRI, i rutinvård och på så vis möjliggöra mer skräddarsydda och
effektivare behandlingar.
Ny mottagning ska ge cancerdrabbade barn bättre uppföljning
Tack vare medicinska framsteg överlever numera cirka 8 av tio barn sin cancersjukdom. Men
utvecklingen innebär också att fler drabbas av sena komplikationer som trötthet,
koncentrationssvårigheter och påverkan på vissa organ, till exempel hjärta, njurar och bröstkörtlar.
För att erbjuda överlevarna bättre uppföljning och behandling har Akademiska sjukhuset startat en
ny mottagning.
Röntgenundersökningar under uppföljningen kan vara ett sätt att förbättra överlevnaden vid malignt
melanom
Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. Närmare 4 000 personer
diagnostiseras varje år. I en ny patientstudie, som Akademiska sjukhuset leder, ska forskarna
undersöka om utökad uppföljning med röntgenundersökningar och blodprovskontroller medför
förbättrad prognos genom tidigare upptäckt av återfall.
Mer individanpassad Levodopabehandling ökar livskvaliteten vid Parkinson
Det mest effektiva läkemedlet mot symtom vid Parkinson, Levodopa, introducerades för 50 år sedan.
Behandlingen blir alltmer individualiserad och sedan 2015 har tre nya varianter av läkemedlet haft
världspremiär på Akademiska sjukhuset. Framstegen uppmärksammades med anledning av
Internationella Parkinsondagen 11 april.
Andningsbesvär hos ungdomar som tränar förväxlas ofta med astma
Närmare 14 procent av tonåringarna i Uppsala har andningsbesvär vid träning. Orsaken kan vara en
förträngning i struphuvudet. Tillståndet är vanligast hos unga kvinnor och förväxlas ofta med astma.
Ny forskning vid Akademiska sjukhuset visar att operation är effektivt vid kraftig förträngning och att
det är viktigt att patienter med långvariga besvär undersöks noga så att de får rätt behandling.
Ny immunterapi kan motverka kronisk njursvikt
Njurinflammation är orsak till ungefär en fjärdedel av alla fall av kronisk njursvikt i Sverige, då
patienten ofta behöver dialys eller transplantation. En europeisk patientstudie, där Akademiska
sjukhuset deltagit, visar att en ny sorts immunterapi kan minska äggviteutsöndringen i urin, dämpa
aktiviteten hos antikropparna och stabilisera njurfunktionen.
Patienter med bipolärt syndrom erbjuds KBT-behandling i grupp
Från och med 21 mars erbjuder Akademiska sjukhuset gruppbehandling baserad på KBT för patienter
med bipolärt syndrom. Behandlingen ges vid affektiva behandlingsenheten. Den blir ett komplement
till medicinering och syftar till att ge patienterna verktyg att hantera och förebygga episoder av mani
eller depression och att öka livskvalitet.
Koppling mellan psoriasis och förändringar i tarmslemhinnan fokus för ny patientstudie
Kan psoriasis förvärras av förändringar i tarmslemhinnans barriärfunktion? Det ska en patientstudie
på Akademiska sjukhuset utforska. Från att ha setts som hudsjukdom betraktas psoriasis alltmer som
systemsjukdom, med kopplingar till sjukdomar i hjärta-kärl, leder och mage-tarm.
Per Elowsson
Sjukhusdirektör
Bil SHS 2017 § 62
Dnr: SHS 2016-0134
Datum: 2017-02-22
Ansvarig: Birgitta Ekholm Lejman
Delrapport, första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Uppdraget
Sjukvårdsstyrelsen beslutade den 24 november 2016 att avsätta 3 miljoner kr årligen,
2017-2018, till ett projekt för utbyggnad och utveckling av första linjen för barn och
ungas psykiska hälsa. Sjukhusstyrelsen beslutade att ge i uppdrag till sjukhusdirektören
vid Akademiska sjukhuset att i samverkan med länets kommuner utveckla första linjen
för barn och ungas psykiska hälsa.
Beskrivning av modell Samtalsmottagningar
Utveckling och utbyggnaden av första linjens vård består av att starta
Samtalsmottagningar i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. Målgruppen är barn
och unga, 6–17 år, med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa och deras målsmän.
Samtalsmottagningarna organiseras inom sektionen för barn och ungas psykiska hälsa,
Akademiska sjukhuset. Sektionen har idag fyra barn och ungdomspsykologer som då ska
utökas till sju. Inom sektionen finns även läkare med barnspecialistkompetens,
barnsjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut.
Samtalsmottagningarnas placering föreslås ligga i anslutning till vårdcentral eller
ungdomsmottagning. Andra placeringar kan vara inom socialtjänstens råd och
stödverksamhet eller skola.
Inom projektet avsätter regionen och kommunerna i Heby, Håbo och Östhammar, tid för
att utveckla samverkan mellan landstinget, kommunernas elevhälsa och socialtjänst. Där
ingår bland annat att ta fram samverkansrutiner, utveckla lämpliga metoder och ta fram
information om verksamheten. Under projekttiden ska även frågan om var i regionens
organisation verksamheten ska ligga i framtiden. Barn och unga ska involveras i
utvecklingsarbetet.
Tidsplan
År 2016
- Planering för införande.
År 2017
- Inom projektet införa ”Samtalsmottagningar” i kommunerna Heby, Håbo och
Östhammar. Verksamhetsutveckling i samverkan med dessa kommuner, och
angränsande verksamheter inom landstinget.
- Starta dialog med övriga kommuner om intresse för att utveckla första linjen för
barn och ungas psykiska hälsa.
1 (2)
-
Delrapport till sjukhusstyrelsen i mars.
2018
- Uppföljning av projektet.
- Återrapportering till sjukhusstyrelsen i februari.
- Fortsatt utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa i resterande
kommuner.
Delrapport
Under hösten startade planering av införande av samtalsmottagningar. Rekrytering av
psykologer har startat och beräknas vara genomfört i mars. Samtalsmottagningarna
planeras att starta under senare delen av kvartal två.
Dialog med kommunernas socialtjänst och skola har påbörjats där diskussioner om
lokaler, samarbetsrutiner diskuterats och utvecklingsområden identifierats.
Gällande lokaler har Håbo kommun föreslagit lämpliga lokaler i anslutning till
socialtjänstens Råd och stödverksamhet, ej myndighetsutövning. Lokalerna ger möjlighet
både till arbetsplats och samtalsrum och ligger nära kommunens största skola. Heby
kommun har i dagsläget inte presenterat någon färdig lösning men föreslår att
samtalsmottagningen finns på skolan i Heby och i Östervåla. Även där finns möjlighet till
arbetsplats och samtalsrum. I Östhammars kommun är önskemålet att mottagningen
ligger i Gimo där de flesta av kommunens elever går i skolan, även gymnasieeleverna. I
Gimo finns även familjecentral, ungdomsmottagningen och socialtjänstens råd och
stödverksamhet placerade. Tyvärr är det svårt att finna lokaler i Gimo så en tillfällig
lösning kan bli att använda barn- och ungdomspsykiatrins lokaler i Östhammar.
I samtalen med kommunerna lyfter de att det är av vikt att i ett tidigt skede påbörja
arbetet med att se över de olika verksamheternas uppdragsområde elevhälsa/socialtjänst –
samtalsmottagning – barn- och ungdomspsykiatrin. Denna fråga har också lyfts som
angelägen av barn och ungdomspsykologerna och barn- och ungdomspsykiatrin. Det
finns även behov av att se över samverkansrutiner gällande remisser, återkoppling av
ärenden m.m. Detta arbete kommer starta så snart som möjligt.
Förutom de medel som sjukhusstyrelsen avsatt för förstärkning och utveckling av första
linjen för barn och ungas psykiska hälsa, är nu medel till ytterligare en barn- och
ungdomspsykolog avsatt inom ramen för den nationella överenskommelsen ”Stöd till
riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017”. Planering av hur denna förstärkning
kan användas under 2017 påbörjas inom kort.
2 (2)
Bilaga SHS 2016 § 151
2016-10-13
Ansvarig:
Birgitta Lejman Ekholm
Huvudförfattare:
Marie Brinktell
Diarienummer:
VS2016-0165
SHS2016-0134
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Rubrik:
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 1 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll. Detta kommer du att välja innan du skapar ett dokument i DocPlus.
Obs. Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
Landstinget i Uppsala län
Innehållsförteckning
Bakgrund ......................................................................................................................................................... 3
Ensamkommande flyktingbarn ............................................................................................................... 4
Definitioner, begrepp och förkortningar ........................................................................................................ 4
Mål .................................................................................................................................................................. 5
Kartläggning av Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, nuvarande insatser (primärvårdsnivå) ..... 5
Landstinget.................................................................................................................................................. 5
Barn 0-6 år................................................................................................................................................... 5
Mödra- och barnhälsovården ................................................................................................................. 5
Barn 6-20 år................................................................................................................................................. 6
Barnspecialistmottagningen ................................................................................................................... 6
Ungdomsmottagningen .......................................................................................................................... 7
Ungdomsmottagningen i Uppsala city, tidigare ungdomshälsan ........................................................... 7
Spången LUL och Uppsala kommun ........................................................................................................ 7
Kommunerna .............................................................................................................................................. 8
Elevhälsan ............................................................................................................................................... 8
Socialtjänstens råd och stöd ................................................................................................................... 8
Information och guidning................................................................................................................................ 8
1177 Uppsala län ..................................................................................................................................... 8
LUL.se ...................................................................................................................................................... 8
Omvärldsspaning ............................................................................................................................................ 8
Samlad bedömning och slutsatser ................................................................................................................ 10
Förslag på genomförande ............................................................................................................................. 10
Tidplan........................................................................................................................................................... 11
Referenser ..................................................................................................................................................... 12
Rubrik:
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 2 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Bakgrund
Psykisk ohälsa är ett av våra största ohälsoproblem. Det finns en överenskommelse mellan staten och SKL
som började gälla 2016, ”överenskommelse om stöd till riktade insatser inom psykisk hälsa 2016”. Inom
hälso- och sjuikvårdsområdet syftar överenskommelsen att bidra till utvecklingen av en vård som utgår
från patientens behov samt vård som är säker, tillgänglig och av god kvalitet. Arbetet ska pågå under fem
år och inom följande fem fokusområden:
1.
2.
3.
4.
5.
Förebyggande och främjande arbete
Tillgängliga tidiga insatser
Enskildas delaktighet och rättigheter
Utsatta grupper
Ledning, styrning och organisation
Barn och unga är en viktig grupp där främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa har stor effekt innan
ohälsa debuterat. Barn och unga med psykisk ohälsa måste kunna räkna med att får rätt insatser i rätt tid.
Patient- och brukar organisationer vittnar om att det är svårt att hitta rätt i vården. Även
professionsföreträdare uttrycker svårigheter att hjälpa personer med psykisk ohälsa att hamna rätt i
vården. Barnombudsmannen rapporterar ett detta inte minst gäller barn och unga.
I dag saknas befolkningsstudier som kan beskriva hur den psykiska hälsan hos barn och unga i Sverige ser
ut och har förändrats över tid. Däremot finns det studier med enskilda frågor som kan ge en indikation av
den psykiska hälsan hos barn och unga. Statistiska centralbyråns undersökning av barns levnadsvillkor
visar bland annat att gruppen barn och unga som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa har ökat sedan
1980-talet. Sedan 2005 har kartläggningen Liv- och hälsa ung genomförts vartannat år i Uppsala län. Från
2015 har man kompletterat med frågor kring psykisk hälsa vilket kan följas och analyseras och ligga som
grund för insatser.
Barn och unga med psykisk ohälsa som inte får vård och stöd i tid riskerar att utveckla en fördjupad
problematik senare i livet. Det är därför viktigt att på ett systematiskt sätt identifiera risker och behov och
att säkerställa tillgänglighet till vård och stöd finns i rätt tid och på rätt nivå. Tidiga insatser - både tidig
upptäckt och ge effektiva insatser snabbt - kan i många fall förebygga en fördjupad problematik hos barn
och unga. Att arbeta med tidig upptäckt och tidiga, effektiva insatser, är därför ett kraftfullt sätt att
förbättra den psykiska hälsan även på samhällsnivå.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 15 december 2015 (Dnr HSS2015-0026) att anta en
övergripande viljeinriktning samt sju huvudsakliga förändringsområden för en handlingsplan för att säkra
en trygg hälso- och sjukvård för personer med psykisk ohälsa. Landstingsdirektören fick ett fortsatt
uppdrag att konkretisera samt föreslå uppföljning och finansiering för de antagna förändringsområdena.
En fortsatt fördjupad utredning för barn- och ungdomar med psykisk ohälsa var ett av de sju
förändringsområdena.
Utredningen som legat till grund för ovanstående beslut har inte kunnat identifiera specifika
förändringsbehov för målgruppen barn och unga inom ramen för utsatt tidplan. Samtidigt har parallella
utredningsprocesser för länets ungdomsmottagningar och samverkansarbete för barn- och ungdomar
med psykisk ohälsa initierats. Dessa utredningars slutsatser är viktiga att beakta med tanke på att 2016
års överenskommelse mellan SKL och staten särskilt finansierar satsningar för barn och ungdomar inom
området psykisk hälsa (Regeringskansliet, 2015).
Rubrik:
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 3 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Nationella psykiatrisatsningen och Revisionsrapport barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet
Landstinget i Uppsala län har identifierat följande utvecklingsområden:
•
•
•
•
•
•
•
Tillgängliga tidiga insatser
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Förbättra information och guidning
Identifiera grupper som riskerar att falla mellan stolarna
Ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa från förebyggande och hälsofrämjande till
specialiserad traumabehandling
Särskilt stöd till ungdomsmottagningarna
Beroende och risk/missbruk
I anslutning till den fördjupade utredningen för barn och ungas psykiska hälsa tillsattes en arbetsgrupp
med representanter från Akademiska sjukhuset, sektionen för barns vård och hälsa, Barn- och
ungdomspsykiatrin, Hälsa och habilitering, Ungdomsmottagningen i Uppsala city, Primärvården och
landstingets asylsamordnare.
Ensamkommande flyktingbarn
SKL har gjort en förstudie avseende hälsoutvecklingen för asylsökande och nyanlända. Lätt till medelsvår
psykisk ohälsa ska hanteras på primärvårdsnivå det vill säga första linjen. Målet i förstudien är att öka
tillgängligheten till första linje-insatser och kulturanpassad psykiatrisk vård- och traumabehandling. Barn
och unga samt deras föräldrar behöver information om den svenska hälso- och sjukvården så att de kan
söka vård i tid och på rätt nivå. Information bör finnas tillgänglig på olika språk och den ska finnas både
muntligt och skriftligt eftersom målgruppen har varierande läskunskaper. Tillgången till personal med
kompetens och kapacitet att ge råd och stöd samt behandling vid lätt till medelsvår psykisk ohälsa
upplevs som låg. Kulturkompetens behöver stärkas hos vårdpersonal framför allt inom psykiatri,
primärvård, barnhälsovård och mödrahälsovård. Behoven hos dessa barn och unga med lätt till medelsvår
psykisk ohälsa handlar om att få mer kunskap om migrationsstress, symtom på psykisk ohälsa och verktyg
för effektiv egenvård.
Följande kompetenshöjande insatser till vårdpersonal anses som nödvändiga:
•
•
•
•
Ökad transkulturell kompetens kring olika uppfattningar om hälsa, kulturmöten samt kulturella
skillnader i hur symtom kan ta sig uttryck
Symtom på psykisk ohälsa att särskilt uppmärksamma, hur graden av besvär kan bedömas och när
remittering till specialist är motiverad
Kunskap om trauma, migrationsstress och behandling
Kunskap om egenvårdsråd och övningar vid lätt till medelsvår psykisk hälsa
Definitioner, begrepp och förkortningar
Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin
tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser och ta kontroll över den egna hälsan, vara delaktiga i
samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets motgångar.
Psykisk ohälsa är ett övergripande begrepp för både lindriga psykiska besvär och mer allvarligare former av
psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning.
Rubrik:
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 4 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro,
ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Det kan i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver
inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta reaktioner på en påfrestande livssituation.
Psykiska sjukdomar och psykisk funktionsnedsättning är syndrom av den typ eller grad att det kvalificerar till en
diagnos enligt etablerade diagnossystem. Psykiska besvär bland barn och unga är oftast övergående. Det är
viktigt att inte sjukdomsförklara det som är vanliga reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga
tillstånd ska göras.
Psykisk funktionsnedsättning innebär att en person har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga
livsområden där begränsning har funnits eller kan antas bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en
konsekvens av en psykisk störning (För förtydligande se SOU-rapport, 2006:5).
BUP – Barn- och ungdomspsykiatri (verksamhetsområdet psykiatri, Akademiska sjukhuset)
SKL – Sveriges kommuner och landsting
BoU – barn- och ungdomspsykologer
Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn,
ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har
psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen är dit man i första hand vänder
sig när man har problem eller mår dåligt. Första linjen ska vara lättillgänglig och det ska vara lätt att hitta
information om vart man kan vända sig. Den ska vara heltäckande det vill säga att den ska täcka alla
åldersgrupper, olika verksamheter riktar sig till olika åldersgrupper och det är viktigt att det inte finns
några glapp. Den ska vara högkvalitativ vilket innebär att man arbetar utifrån ett helhetstänk kring
barnets situation samt ett helhetsperspektiv med samarbete och samverkan mellan olika aktörer som
möter barn och unga (SKL).
Mål
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (Hälso- och
sjukvårdslag, 1982:763). Det är viktigt att barn och unga får vård på rätt nivå och att tidiga insatser sätts in
vid upptäckt av psykisk ohälsa för att undvika att barn och unga utvecklar en fördjupad problematik under
uppväxten och senare i livet.
- Att alla barn och unga i regionen har tillgång till första linjen mottagning i sin hemkommun.
- Att i samverkan med kommunerna bilda väl fungerande team med uppdrag att stödja målgruppen.
- Att skapa attraktiva tjänster och en god arbetsmiljö.
Kartläggning av Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, nuvarande
insatser (primärvårdsnivå)
Landstinget
Barn 0-6 år
Mödra- och barnhälsovården
Mödra- och barnhälsovården har sju psykologer för blivande föräldrar, barn och familjer som är inskrivna
på mödra- eller barnhälsovård. 2014 hade de 3290 besök och 2015 hade de 3326 besök. Väntetiderna ser
ut enligt följande: nybesök inom 2 veckor, barnutredningar 6-10 veckor och övriga besök 3-4 veckor.
Målet är att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos förskolebarn och blivande föräldrar.
Rubrik:
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 5 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Psykologerna är specialiserade på havandeskapets psykologi och små barns kognitiva och psykosociala
utveckling inkluderat störningar. Föräldrar kan ta kontakt via mödravården och barnhälsovården för
remiss till psykolog. Föräldrar kan även ringa själva för rådgivning på telefonrådgivningstelefon till både
psykolog och sjuksköterskorna på barnspecialistmottagningarna i länet och eventuellt boka tid i samråd
med personalen. Inget remisskrav.
Mödra- och barnhälsovården finns i alla kommuner. Där finns möjlighet att få följande insatser:
•
•
•
Barnbedömningar och åtgärdsplanering i samverkan med föräldrar samt i förekommande fall
vidareremittering
Psykologiska behandlingsinsatser till blivande föräldrar och föräldrar med fokus på
Föräldrakompetensen.
Bedömning och psykologisk behandling av mildare depression, ångesttillstånd och kris
i samband med graviditet och barnafödande.
•
•
Telefonrådgivning 2 timmar varje vecka
Konsultation till personal inom MVC och BVC
Barn 6-20 år
Barnspecialistmottagningen
Barnspecialistmottagningarnas psykologer hade 1318 besök under 2014 och 1598 besök under 2015,
väntetiden är ca 3-4 veckor oavsett om det är nybesök eller återbesök. De är fullt bokade utom i Tierp där
inflödet av remisser är mindre, den resurs som finns i Tierp är i stället i Uppsala en dag per vecka.
Barnspecialistmottagningarna har fyra barn- och ungdomspsykologer (BoU) som arbetar på första linjen
nivå. De träffar barn och ungdomar i åldern 6-18 år med lindriga psykiska besvär, besöken sker på
barnspecialistmottagningarna i länet Enköping, Uppsala och Tierp. Barn och ungdomar som bor i andra
delar av länet får åka till någon av barnspecialistmottagningarna vilket kan innebära lång resväg. Kontakt
med BoU fås genom remiss från vårdcentral eller barnspecialistmottagning, undantag är stickrädsla där
även elevhälsan kan skicka remiss. Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) telefonrådgivning har möjlighet
att remittera till BoU. Vårdnads-havare kan även ringa till sjuksköterskorna på barnspecialist
mottagningarna i länets rådgivningstelefon och i samråd boka tid.
Behandlingstiden är kort maximalt åtta besök inklusive kartläggning och bedömning. Vid mer omfattande
psykiatrisk problematik remitterar BoU vidare till specialistvården.
Barn- och ungdomspsykologerna behandlar bland annat följande besvär:
•
•
•
•
•
•
•
•
Specifik fobi om symptomen är lindriga och utan samsjuklighet.
Kroppsliga symptom som huvudvärk och ont i magen (när orsaken är psykisk ohälsa).
Nedstämdhet och oro om symptomen är lindriga.
Sömnproblem (utan koppling till neuropsykiatri eller trauma).
Krisreaktioner utan suicidrisk.
Lättare överviktsproblematik.
Nydebuterat matmotstånd hos barn under tolv år med liten viktpåverkan.
Föräldrastöd vid beteendeproblem och gränssättning (utan koppling till neuropsykiatri).
Totalt för mödra- och barnhälsovården och barnspecialistmottagningarna så har nybesöken ökat från
2014 till 2015 med 94 besök och återbesöken har ökat med 226 besök.
Rubrik:
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 6 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Ungdomsmottagningen
Vänder sig till ungdomar i åldern 13-25 år och finns i alla kommuner. Här arbetar barnmorskor, psykologer
och kuratorer som finns på vissa ungdomsmottagningar. För att komma i kontakt med psykolog eller
kurator ringer man till ungdomsmottagningens telefonrådgivning Ungdomsmottagningen har inget
remisskrav. Psykologer på ungdomsmottagningarna tillhör ungdomsmottagning i Uppsala City men åker
ut till ungdomsmottagningarna i länet.
De arbetar med psykologiska och psykosociala frågor och gör bedömningar inom följande områden:
•
•
•
•
•
•
•
•
Identitetsutveckling
Sexuell utveckling där relationer till partner ingår
Relationer till familj och kompisar
Stödja ungdomarnas självkänsla och integritet är viktigt inför att bli vuxen
Depression
Ångest/tvång
Stressrelaterade problem
Sorg, förlust och andra kriser
Ungdomsmottagningen i Uppsala city, tidigare ungdomshälsan
Vänder sig främst till ungdomar upp till 20 års ålder och som söker hjälp på egen hand. Där finns bland
annat kurator och psykologer som man når via telefonrådgivning för tidsbokning eller via barnmorska, det
finns också möjlighet att gå dit och boka tid på plats. De tar inte emot remisser. Ungdomsmottagning i
Uppsala city är organiserade inom Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset. De arbetar med samma
områden som nämns under ungdomsmottagningar ovan.
Psykologerna på ungdomsmottagningen i City hade 219 nybesök under 2015 fördelat på drygt två
psykolog tjänster, ca 15-20% är pojkar. De är ständigt fullbokade. Upplevelsen är att ungdomarna vet att
det finns möjlighet att träffa psykolog eller kurator finns, och vid besök hos barnmorska tas frågan om
psykisk ohälsa upp och vid behov slussas de som behöver vidare till en kontakt med kurator eller
psykolog.
Sammanlagt har ungdomsmottagningarna i länet fem psykologer.
Spången LUL och Uppsala kommun
Spången är en ungdomspsykiatrisk mottagning där landstinget och gymnasieskolan i Uppsala kommun
samarbetar. Hit kan ungdomar som går i gymnasiet i Uppsala (kommunal och fristående) vända sig. Det
finns flera vägar för att komma i kontakt med Spången, man kan bland annat ta kontakt själv eller komma
via remiss. De har korta behandlingstider och gör inga utredningar. År 2015 hade de 325 inkomna
ärenden, att jämföras med 297 ärenden under 2014. Första bedömningssamtalet sker inom en månad och
en första tid för behandling inom ytterligare en månad. Spången erbjuder följande:
•
•
•
•
•
Rubrik:
Stödsamtal
Psykodynamisk counselling/4-samtal
Korttidsterapi
KBT - kognitiv beteendeterapi
Traumabehandling
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 7 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Kommunerna
Elevhälsan
Vänder sig till alla barn och ungdomar i grundskola, grundsärskola och gymnasium. I elevhälsan ingår
skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog och de finns i skolans lokaler.
Barnet kan själva ta kontakt med elevhälsan eller få hjälp att ta kontakt av förälder eller skolpersonal, det
behövs ingen remiss.
Psykolog arbetar främst med frågeställningar och utredningar relaterade till skolsituation och inlärning.
Psykologen kan även hjälpa barn vidare till andra vårdenheter och instanser om det behövs. Det kan till
exempel vara till BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänst.
Kurator arbetar med frågeställningar och kartläggning av skolrelaterade problem. Kuratorn kan ge
stödsamtal till barn som är i behov av det, enskilt eller gruppsamtal. Samverkan förekommer med bl.a.
BUP och socialtjänst.
Socialtjänstens råd och stöd
Förebyggande socialt arbete är riktat direkt till barn, ungdomar och vårdnadshavare. Kommunerna
erbjuder i varierande omfattning även service i form av råd och stöd dit människor på egen hand kan
vända sig för rådgivande samtal.
Socialförvaltningens mottagning ger råd, stöd och information till barn, ungdomar, föräldrar eller
närstående, de som jobbar där är socionomer/socialsekreterare.
Information och guidning
1177 Uppsala län
På 1177 vårdguiden finns det information under ”Fakta och råd” där går det att klicka på olika diagnoser.
Det krävs då kännedom om vilken diagnos det gäller. När diagnos är valt går det att klicka vidare till ”söka
vård”, men där finns inga hänvisningar till första linjen utan bara hänvisning till BUP och länkar till bland
annat UMO, nationella hjälplinjen, BRIS och jourhavande kompis.
Under fliken ”Hitta vård” går det att välja psykiatri, där finns det tre kommuner att välja på Uppsala,
Enköping och Knivsta. Klickar man i Uppsala kommer en lista med olika mottagningar som inte riktar sig
till barn och ungdomar och det finns ingen information om första linjen. Klickar man i Enköping och
Knivsta får man inga träffar alls.
LUL.se
På lul.se under psykiatri hänvisar de till 1177 och har en länk dit. Då öppnas sidan där man kan välja
diagnos.
Det finns en länk till SAGA som är svår att hitta, den går bara att hitta om man går in under ”Vård och
hälsa” och sedan under ”Hitta rätt i vården”. På SAGAs hemsida kan man välja den kommun man bor i och
därunder kommer det upp olika verksamheter som det går att ta kontakt med. Det framgår inte vad som
är första linjen. Utbudet är väldigt olika beroende på vilken kommun man bor i, Uppsala har mest att välja
på.
Omvärldsspaning
I västra Götalandsregionen ligger första linjen inom primärvården, fördelar man sett med detta är ökad
tillgänglighet och bred kompetens samt att kvaliteten bibehålls så att t ex somatisk samsjuklighet inte
Rubrik:
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 8 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
missas. Det har dock inte fungerat fullt ut i Göteborg på grund av att barn och ungdomskompetens saknas
på vårdcentralerna.
Även Dalarna och Stockholm har sin första linje inom primärvården. I Stockholm har man haft problem
med att behålla och rekrytera psykologer på grund av att de har som krav att man ska ha minst två års
erfarenhet av barnpsykologiskt arbete.
I Västerbotten finns första linjen på hälsocentraler, ungdomshälsor och ungdomsmottagningar. Här får
elevhälsan remittera barn och unga till BUP, specialistnivå.
I Kalix finns det ingen fungerande första linje, på papper finns det ett uppdrag för hälsocentralerna att ta
lindriga fall av psykisk ohälsa. Det saknas resurser och kunskap.
I Jämtland/Härjedalen har de ett Mottagnings- och akut team (MOA) där första linjen är organiserad. De
har mottagning per telefon, akut tider samt viss behandling. Detta är under utveckling.
I Värmland har det föreslagits en modell där landstinget står för 70% av kostnaderna och kommunerna
delar på resterande 30%. En del av första linjen finns i Karlstad där man tar emot patienter från mindre
kommuner runt om. I andra delar av Värmland pågår ett uppbyggande av första linjen. Det ska utredas
om man ska förstärka befintliga verksamheter som exempelvis familjecentraler och ungdomsmottagningar eller bygga upp nya verksamheter.
I Västmanland är första linjen organiserad inom BUP. Enheten har ett länsuppdrag. Uppdraget innebär att
erbjuda bedömning och psykologisk behandling för patienter som har lindrig eller måttlig psykisk
ohälsa. Detta innebär att de inte erbjuder utredningar, läkarbedömning eller medicinsk behandling. Alla
medarbetare arbetar i ett team i Västerås och tanken är att arbeta mobilt mot olika orter i länet.
Personalstyrkan består av 14 behandlare (psykologer, kuratorer), en sekreterare, en samordnare och en
enhetschef. De ser svårigheter med att profilera uppdraget gentemot andra aktörer såsom
ungdomsmottagning, BVC, övriga primärvård och elevhälsan samt att uppnå en välfungerande samverkan
med dessa.
I Region Jönköping finns just nu två första linjen mottagningar, de kallas för Barn- och ungdomshälsan. I
Jönköping finns sedan 2012 en mottagning med delat huvudmannaskap mellan region och kommunerna
Jönköping, Habo och Mullsjö. Från och med hösten 2016 kommer det att finnas första linjen
mottagningar, Barn och ungdomshälsan, i hela regionen och med alla kommunerna representerade. Barn
och ungdomshälsan ligger organiserade inom Barn och ungdomsenheten, där förutom förstalinjen
mottagningarna även Barn och ungdomsmedicinska mottagningarna och Barnhälsovården är
organiserade. Regionen är huvudman och kommunerna är medfinansiärer.
Ing-Marie Wieselgren på SKL anser att första linjen kan vara organiserad inom elevhälsan. Detta
presenterade hon på att seminarium om elevhälsa i Stockholm den 13 maj i år. Forskning visar på ett
samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Ett första linjen uppdrag inom elevhälsan är förenligt
med elevhälsans övergripande syften som återges i lagtext och vägledningar. Om första linjen ska
organiseras inom elevhälsan behöver man tydliggöra uppdraget samt göra en kompetens och
resursförstärkning med tydlig ansvarsfördelning mellan angränsande verksamheter. Möjligheten för att
starta ett pilotprojekt undersöks.
Rubrik:
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 9 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Samlad bedömning och slutsatser
Utifrån kartläggningen av nuläget av första linjen i Uppsala län framgår det att det finns behov av
förstärkning av första linjen för barn och unga i samverkan med länets alla kommuner. Första linjen finns
idag inte tillgänglig för alla åldrar i alla kommuner. Barn och ungdomar som bor i de mindre kommunerna
får resa till Uppsala, Enköping eller Tierp för att få ett besök hos en barn- och ungdomspsykolog på
barnspecialistmottagningen. Ungdomsmottagningar finns det i alla kommuner men de vänder sig enbart
till barn och unga i åldern 13-20 år. Synpunkter som kommit fram under arbetet är att det finns
svårigheter att rekrytera psykologer till mottagningarna i ytterkommunerna. Man har också lyft att
arbetsmiljön inte är den bästa, bland annat upplever man att det saknas teamarbete och att resandet är
negativt. Det finns ett motstånd att åka till mottagningarna i ytterkommunerna. Motståndet består i att
ha så många ställen att åka till. Samt att det inte är optimala arbetsplatser när psykologerna kommer ut
till vårdcentaraleran.
Det finns idag ingen tydlig och samlad information för vårdsökande barn och unga med psykisk ohälsa.
Det är svårt att hitta vart man kan vända sig. En översyn för hur man kan förbättra informationen om var
första linjen finns behöver göras.
Nedan finns ytterligare förbättringsområden som framkommit vid kartläggningen av första linjen förutom
de som nämns i bakgrunden:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Första linjen för barn 6-13 år behöver finnas tillgänglig i alla kommuner.
Korta ner väntetider, första linjen bör erbjuda ett första besök inom sju dagar.
Förstärkning av antalet psykologer och/eller eventuellt andra professioner.
Nu tar barn- och ungdomspsykologerna endast emot barn och unga med lindriga psykiska besvär,
utöka detta till att omfatta även medelsvåra besvär (ej specialistnivå).
Information och guidning behöver förbättras, det är svårt att hitta vart man kan vända sig.
Se över organisationen för första linjen mottagande.
Metodutveckling
Ansvarsfördelning mellan angränsande verksamheter.
Förbättra användandet av SIP.
Utveckla e-hälsa.
Utbildningsbehov hos hälso- och sjukvårdspersonal som möter ensamkommande flyktingbarn.
Förslag på genomförande
Under 2017 starta upp försöksverksamhet i form av Samtalsmottagningar inom första linjen för barn och
unga i ålder 6-18 år med verksamhet i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. I målgruppen inkluderas
även nyanlända/asylsökande och barn/unga med funktionshinder. Syftet är att öka tillgängligheten inom
första linjen för barn och unga samt att bygga upp ett samarbete med kommunen för att skapa
förutsättningar för en jämlik vård. Se över och förtydliga guidning och information så att vårdsökande
hittar vart de kan vända sig och söka vård på rätt nivå vilket också bidrar till en förbättrad kvalitet på
vården. Man behöver även utveckla e-hälsa, arbetssätt, metoder och lyfta frågan kring barn och
ungdomars beroende och missbruk.
Rubrik:
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 10 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Tidplan, preliminär
2016
November-december upprätta projektplan i samarbete med berörda kommunerna Heby, Håbo och
Östhammar.
November- december, inventera lokaler.
November- december, rekrytering påbörjas.
2017
1 januari projektet startar.
Januari, projektledare finns på plats.
Januari, påbörja samverka med kommunerna Heby, Håbo, Östhammar och vårdgrannar.
Mars, delrapport bestående av projektplan, redovisning av dialog med övriga kommuner m.m.
Februari, två/tre psykologer finns på plats.
Maj, annonsera och informera om verksamheten.
Maj, uppstart av samtalsmottagningar.
2018
Januari, utvärdering av projektet.
Februari, slutrapport till vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen.
Succesivt starta upp fler Samtalsmottagningar inom första linjen för barn och unga i ålder 6-18 år med
fokus på de kommuner där första linjen inte finns sedan tidigare.
2019
Fortsatt planering och uppstart av Samtalsmottagningar i resterande kommuner.
Kommunikationsplan
• Fortsatt arbete inom arbetsgruppen med representation från de olika förvaltningarna
• Berörd förvaltningsledning
• Berörda fackförbund
• Berörda medarbetare
• Länets kommuner
• Brukarorganisation
• Ungdomspanel
Rubrik:
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 11 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Referenser
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)
Revisionsrapport, Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, Landstinget i Uppsala län
Viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, SKL uppdrag psykisk hälsa
Katarina Dahlgren, sektionschef Barns vård och hälsa, Barnspecialistmottagningarna i länet
Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända, SKLs rapport till socialdepartementet
www.lul.se
www.enkoping.se
www.uppsala.se
http://www.enkoping.se/swwwing/app/cm/Browse.jsp?PAGE=1444473
https://www.uppsala.se/stod-och-omsorg/stod-till-barn-ungdom-och-familj/rad-och-stod-for-barn-ungaoch-foraldrar/
www.skl.se
1177.se
http://www.sagauppsalalan.se/om-webbplatsen
Rubrik:
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Sidan 12 av 12
DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus
Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut
Namn på åtgärd eller beslut:
Ansvarig:
Utveckling av första linjen för barn och
Sakkunnig LUL: Birgitta Lejman Ekholm
unga med psykiska ohälsa
Författare: Martin Price Läns-BO
Diarienummer:
Verksamhet/avdelning:
VS2016-0165, SHS2016-0134
Ledningskontoret LUL
Beslutet i korthet:
Vilka barn berörs av detta beslut?
Förslag till inriktning för samverkan med
Direkt berörda: barn och unga 6-18 år
länets kommuner i att utveckla första linjen boende i Heby, Håbo och Östhammar
för barn och unga med psykisk ohälsa i
med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa.
hela länet.
Indirekt: barn i övriga kommuner kan få
ökad tillgänglighet till barn- och
ungdomspsykolog.
Icke-diskriminering av barnet (artikel 2)
Behandlas berörda barn lika? Om inte, anger du skälen till särbehandling.
Berörda barn och unga i de kommuner som omfattas av detta inledande genomförande
berörs enligt plan lika. Övriga barn och unga i länet får inte direkt tillgång till insatsen.
Insatserna måste för god effekt genomföras i samverkan med kommuner och intresset
var i denna första fas större i Heby, Håbo och Östhammar. Urvalet bör därför anses
välgrundat. Uttalad ambition ska vara utökning av denna insats och andra insatser för
en gedigen första linje mot psykisk ohälsa.
Likabehandling bör också gälla barns och ungas olika val av ingångar till hjälp mot
psykisk ohälsa. Första linjen består av olika men samverkande aktörer (tex skola,
barnhälsovård, primärvård) vilket bidrar till att barnet ska kunna få hjälp, oavsett vilken
ingång det väljer.
Barnets bästa (artikel 3) och tillräckliga resurser (artikel 4)
”Barnets bästa” är en kombination av vad du anser är det berörda barnets behov
med vad barnet själv uttryckt eller förmedlat. Beskriv.
Förslaget medför konkret nya psykologtjänster i Heby, Håbo och Östhammar.
Behov - förslaget utgår från en uppfattning om barnets behov av snabb och tillgänglig
hjälp när det mår dåligt. För både vården och barnet är det också rationellt om vården
Bygger på barnkonventionen och “Policy för att förverkliga barnets rättigheter” (landstinget Uppsala län).
Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, www.boiu.se/lbo eller 0725-718200
Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut
ges på ”rätt nivå”. Beslutet bör grundas på och utvärderas utifrån även beröras egna
uppfattningar om vilken typ och tillgång till hjälp de föredrar. Instrument för ungas
uppfattningar finns redan i form av ”Liv & Hälsa Ung” samt data från elevhälsosamtal.
Att använda statistik om barns och ungas förhållanden och mående är ett uttalat mål i
LUL handlingsplan för barnets rättigheter (2013). Som senare komplement bör ungas
uppfattningar och kännedom om insatserna även tas från möten med målgrupperna
genom fokusgrupper, skolbesök och i möten med enskilda.
Behöver något annat än barnets bästa prioriteras? Beslutet är trots det barnrättsligt
om du beskriver förväntade negativa konsekvenser och föreslår kompenserande
åtgärder.
Förslaget ersätter inte något utan är en utökning. Samverkan lyfts också fram vilket är
bra, då barn och unga i målgruppen i regel ska erbjudas samordnade insatser.
Prioriteringar som skett är väsentligen två: dels att endast tre kommuner ingår i första
genomförandet, dels att ett visst belopp anvisas till insatsen. Beloppets storlek har jag
inte underlag att uttala mig om nu, utan ser i grunden positivt på satsningen och
hoppas på utökning. Som pilotverksamhet i arbetsformer, organisation och
samverkansform kan fördelar finnas med att genomförandet till en början är avgränsat.
Barnets bästa bör kunna anses ha varit i främsta rummet i beslutet.
Rätt till liv, hälsa och samverkan (artikel 6, 19, 23, 24 & 39)
På vilket sätt har du tagit hänsyn till barnens rätt till bästa uppnåeliga hälsa och
erbjuden sjukvård. Har inblandade verksamheter samverkat med barnet i centrum?
Förslaget siktar mot nivån ”bästa uppnåeliga” baserat på aktuell kunskap och erfarenhet
från andra aktörer i landet. Hänsyn till artiklarna i rubriken (19, 23, 24 och 39) tas
genom förstärkt första linje. Särskilt bra kan det bli för barn som utsatts för eller
bevittnat våld (19) som nu får snabbare möjlighet till insats. Vidare möjligheten till
rehabilitering för de som kommer hit från krigsdrabbade länder (39). Unga med
funktionsnedsättning (23) nämns inte i kartläggning eller förslag och jag vet inte om
den gruppen har att vänta särskilda förbättringar på grund av förslaget. Dock kan jag
inte se att det för dem skulle innebära en försämring.
Samverkan betonas särskilt och en utveckling mot en första linje organiserad i
elevhälsan borde vara den bästa basen för de allra flesta barnen. Aktuella förslaget
Bygger på barnkonventionen och “Policy för att förverkliga barnets rättigheter” (landstinget Uppsala län).
Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, www.boiu.se/lbo eller 0725-718200
Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut
prioriterat samverkan genom att resurserna särskilt läggs i primärvård och Akademiskas
sektion för barn och ungas hälsa.
Barnets delaktighet (artikel 12)
Har berörda barns åsikter inhämtats? Om barnen inte varit delaktiga, förklara varför.
Kartläggningen har inte tagit in barns eller ungas åsikter, vilket är en nackdel. Det kan
kompenseras genom att a) berörda verksamheter som får uppdrag inom första linjen
förväntas redovisa även vad unga brukare tycker om sin situation och verksamheten. b)
Utvecklingsarbete av första linjen i Region Uppsala tar in ungas åsikter genom kanaler
som finns eller borde upprättas: kvantitativ data från barnhälsovård, elevhälsa och Liv &
Hälsa, samt kvalitativ data från elevhälsosamtal och möten med unga i skolor,
patientföreningar, i elevråd och sjukhusets ungdomsråd etc.
Sakkunig på LUL uppger att planer finns för dialog med unga om första linjen.
Vilka åsikter framkom och har de påverkat förslaget?
-
Övrigt
En rekommendation är att beskriva och eventuellt utveckla tillgängligheten för
rådgivning över telefon. Särskilt för det äldre barnet (tonåring) som själv kan ringa är
personlig men anonym vägledning ett viktigt steg i en bra första linje. BUP rådgivning
018-6112529 finns redan, men jag är osäker på hur den är utvärderad. Finns behov av
utökad tjänst eller marknadsföring?
Förklaringar till artiklarna i ”barnrättsligt beslutsunderlag”.
Vilka barn berörs?
Artikel 2: lika behandling
Använd lämpliga definitioner som:
Egenvärde som mänsklig rättighet.
Barn upp till xx år. Kön. Centrum/periferi i
Målvärde för att säkra artikel 24 rätten att
länet.
”uppnå bästa uppnåeliga hälsa”.
Familjens resurser. Hälsoprofil.
Förbud mot all diskriminering. Sverige har sju
Funktionsnedsättning, riskbeteende.
diskrimineringsgrunder.
Art 3: barnets bästa i främsta rummet
Art 4: resurskravet
Bygger på barnkonventionen och “Policy för att förverkliga barnets rättigheter” (landstinget Uppsala län).
Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, www.boiu.se/lbo eller 0725-718200
Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut
Inför beslut om något som rör barn (nu eller
Rättigheterna ska genomföras i förhållande till
senare) krävs ett kvalificerat ställningstagande
beslutsfattarens resurser enligt ”alla lämpliga
om vad som är barnets bästa. Det ska
lagstiftnings-, administrativa och andra
utredas, beskrivas, och dokumenteras.
åtgärder”.
● aktuell forskning (evidens)
Alltså, om förslaget ej är optimalt jml. art 3,
● praxis och erfarenhet
ska det negativa beskrivas. Underlaget ska
● nu- och sen-perspektiv
också föreslå åtgärder (resurser/samverkan) för
kompensation (lindring). Målvärdet är: "uppnå
bästa uppnåeliga hälsa."
Art 6: liv, hälsa, utveckling och samverkan
Art 19: skydd mot våld, övergrepp
Barnet har inneboende rätt till liv och beslutet
Åtgärder såväl som system för förebyggande
ska bidra till optimala förutsättningar för hälsa
och vård.
och utveckling.
Art 39, rehabilitering
Landstinget skall till det yttersta av sin förmåga
säkerställa barnets överlevnad och utveckling.
Fysisk och psykisk rehabilitering och social
återanpassning. (skillnad art 23)
Art 24: bästa uppnåeliga hälsa
Art 23: funktionsnedsättning
“Lika tillgång” till hälsa är prioritet.
Fullvärdigt liv och särskild omvårdnad.
Särskilda fokus spädbarns- och mödravård,
Kostnadsfritt, och med särskilt beaktande av
nutrition samt avskaffa skadliga traditionella
föräldrars resurser.
sedvänjor.
Artikel 12: delaktighet & inflytande
Övrigt
Berörda barn ska alltid beredas möjlighet att
Intressekonflikter mellan olika berörda barn,
komma till tals (delaktighet), om det inte strider
eller olika intressen?
mot barnets bästa. Åldersgränser finns inte.
Utredarens personliga kommentarer.
Det uttryckta tillmäts inflytande i förhållande till
Förslag på fortsatt utredning av alternativ, eller
frågans art och barnets mognad.
konsekvenser.
Dialogen ska ske med hänsyn till barnets
förmåga att förstå frågan och kunna uttrycka
sig.
Urval av berörda barn samt formerna för dialog
bör redovisas.
Bygger på barnkonventionen och “Policy för att förverkliga barnets rättigheter” (landstinget Uppsala län).
Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, www.boiu.se/lbo eller 0725-718200
Kartläggning av landstigets verksamheter inom Första linjen för barns vård och hälsa.
Dnr: VS2016-0165, SHS2016-0134
2016-10-12
Ålder 0–5 år och mödrar
Verksamhet
Arbetsgivare
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Uppsala
Tierp
Älvkarleby
Östhammar
Mödra- och
Akademiska
X
X
X
X
X
X
X
X
barnhälsovård sjukhuset
Mödra- och barnhälsovårdens psykologer har uppdrag både på nivå första linjen och specialist. Psykologerna åker till alla kommuner vid behov. Mödra- och
barnhälsovårdens psykologer är anställda inom Sektionen för barns vård och hälsa, Akademiska sjukhuset.
Ålder 6-18 år
Verksamhet
Arbetsgivare
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Uppsala
Tierp
Älvkarleby
Östhammar
Barn och
Akademiska
X
X
X
X
ungdomspsykologer sjukhuset
Psykologerna har mottagning i kommuner med X, barn, unga och föräldrar bosatta i andra kommuner blir hänvisade till mottagningarna. Barn och
ungdomspsykologerna är anställda inom Sektionen för barns vård och hälsa, Akademiska sjukhuset.
Ålder 13-20+
Verksamhet
Arbetsgivare
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Uppsala
Tierp
Älvkarleby
Östhammar
Ungdomsmottagning
PV offentlig
1
1
1
2
1
1
1
Ungdomsmottagning
PV privat
1
1
Ungdomsmottagningen Akademiska
1
i City
sjukhuset
Ungdomsmottagningar finns i alla kommuner. Tillgång till psykolog i ytterkommunerna är varierande. Samarbete mellan landstinget och kommunerna finns i
sju kommuner i form av kurator med anställning i kommunen. Alla psykologer, med undantag av de privata vårdgivarna, är anställda inom kvinnokliniken
vid Akademiska sjukhuset.
Ålder 16-20 år
Verksamhet
Spången
Arbetsgivare
Uppsala
BUP,
X
Akademiska
sjukhuset
och Uppsala
kommun
Spången är en mottagning som drivs utifrån en överenskommelse mellan barn- och ungdomspsykiatrin, Akademiska sjukhuset och gymnasieskolorna i
Uppsala, både parter är arbetsgivare. Överenskommelsen gäller även privata gymnasieskolor i Uppsala genom ett avtal mellan dem och Uppsala kommun.
Mottagningen tar emot alla elever som går i en gymnasieskola i Uppsala, oavsett i vilken kommun man är folkbokförd.
Bil SHS 2017 § 63
2017-05-02
Enheten för analys och utveckling
Birgitta Lejman
Tfn 018-611 62 03
E-post
birgitta.ekholm.lejman@regionuppsala.
se
Dnr SHS2017-0046
Sjukhusstyrelsen
Revisionssvar avseende samverkan kring barn och
ungdomspsykiatrin - gemensam granskning med kommunerna
Sjukhusstyrelsen överlämnar följande svar till revisorerna i Region Uppsala.
Den revision som genomförts av Region Uppsalas och kommunernas revisorer lyfter
viktiga utvecklingsområden. Kring de områden som revisorerna rekommenderar att
utveckla finns idag pågående arbeten. En mer fördjupad analys av samverkan mellan
Region Uppsala och kommunerna i länet hade varit önskvärd med syfte att tillsammans
utifrån huvudmännens uppdrag erbjuda ett så gott omhändertagande som möjligt av
barn och unga med psykisk ohälsa.
Gällande Region Uppsalas revisorers rekommendation till sjukhusstyrelsen och
vårdstyrelsen att utarbeta tydliga uppföljningsmål som kan ligga till grund för styrning
och uppföljning av samverkan med kommunerna finns två pågående processer för att
stödja styrning och uppföljning. Dessa processer är dels bildningen av Region Uppsala
dels den nationella överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och
Landsting, ”Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017”.
I och med att region Uppsala bildades har förutsättningarna för en god samverkan
mellan huvudmännen förbättrats. För att säkerställa det kommunala inflytandet inrättas
regionala samråd. Samrådet HSVO, hälsa, stöd, vård och omsorg, består av politiska
representanter från länets kommuner, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. Samrådet
HSVO har möjlighet att utarbeta tydliga uppföljningsbara mål, som kan ligga till grund
för uppföljning av samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa.
Gällande samarbetsavtal finns två överenskommelser kring samverkan mellan
kommunerna i länet och Region Uppsala, ”Överenskommelse om samverkan avseende
hälso- och sjukvård” och ”Överenskommelse om samverkan kring personer med
psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län”. Båda överenskommelserna är förlängda
till september 2017. En revidering av båda dokumenten kommer göras under 2017 och
den förstnämnda kommer att utformas till en regional närvårdsstrategi.
Region Uppsala
Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.regionuppsala.se
2 (3)
Regionala riktlinjer för samverkan kring barn och unga, BUS – Uppsala har tagits fram
under 2015-2016. Arbetet genomfördes i samverkan mellan kommunerna i länet och
Region Uppsala. Riktlinjerna beskriver utgångspunkter och struktur för samverkan och
till viss del de olika verksamheternas ansvars. Under arbetet identifierades ett antal
utvecklingsområden. Implementering av riktlinjerna pågår och arbetet med de
identifierade utvecklingsområdena kommer därefter starta både på lokal respektive
regional nivå.
I varje kommun finns en organiserad samverkansstruktur, kallad närvård. Arbetet inom
närvården styrs av de regionala överenskommelserna, från 2018 av den regionala
närvårdsstrategin, kommunernas och region Uppsalas styrdokument, lagar och
förordningar. I varje kommun upprättas årliga verksamhetsplaner för närvårdsarbetet
utifrån den regionala närvårdsstrategin och lokala behov. Verksamhetsplanerna följs
upp årligen och en verksamhetsberättelse upprättas.
Inom regionen finns det, i regionplan och budget 2017-2019, framtagna aktiviteter med
vidföljande indikatorer inom området barn och ungas psykiska hälsa. Resultaten i
regionplan och budget följs upp årligen. Dessa aktiviteter är även prioriterade områden
inom närvården.
En regional tjänstemannaorganisation med representation från kommunerna i länet och
Region Uppsala finns, kallad tjänstemannaledning HSVO. Tjänstemannaledningen
HSVO har i uppdrag att behandla politiska uppdrag, nationella satsningar och i
verksamheterna identifierade utvecklingsområden. Uppdrag fördelas till utsedda
grupper som upprättar handlingsplaner, genomför uppdraget och följer upp resultatet.
Inom arbetet med den nationella överenskommelsen mellan staten och Sveriges
kommuner och landsting, ”Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017”
genomfördes en kartläggning av den psykiska hälsan hos länets medborgare, under
2016, och en regional handlingsplan upprättades. I handlingsplanen finns aktiviteter
beskrivna med framtagna lång- och kortsiktiga mål och indikatorer. Resultatet kommer
följas upp och redovisas. Under 2017 kommer en fördjupad kartläggning av målgruppen
0-24 år genomföras. Inom kartläggningen finns möjlighet att identifiera målgrupper som
riskerar att ”falla mellan stolarna”. En handlingsplan tas fram utifrån analys av
kartläggningen, med syfte att alla barn och unga får det stöd de är i behov av.
Gällande Region Uppsalas stöd till barn och unga med en psykisk ohälsa pågår dialog
med berörda verksamheter. Historiskt sett har det varit barn- och ungdomspsykiatrin
som gett stöd till alla barn och unga med psykisk ohälsa, oavsett om man varit i behov
av stöd på specialistnivå eller första linjen nivå.
Barn- och ungdomspsykiatrin är en vårdform på specialistnivå. Verksamheten har högt
ställda krav på att inneha en bred och god kompetens avseende att bedöma, utreda och
behandla barn och ungdomar med allvarliga psykiatriska tillstånd av olika slag. Såsom
allvarliga former av depression och ångest med vidhängande självmordstankar,
psykotiska tillstånd och komplexa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar m.m.
3 (3)
Under 2016 genomfördes en utredning kring barn och ungas psykiska hälsa.
Utredningen visade att det finns ett behov av att förstärka ett mottagande för i första
hand barn och unga i åldrarna 6-17 år på nivå första linjen. Första linjens nivå definieras
som lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Sjukhusstyrelsen beslutade i november 2016 om
en förstärkning av barn- och ungdomspsykologer på första linjen nivå. Syftet är att öka
möjligheten till ett mottagande för barn och unga med en lätt till medelsvår psykisk
ohälsa i åldrarna 6-18 år och att utveckla samverkan med elevhälsan och socialtjänsten i
kommunerna.
Det är av stor vikt att barn och unga med psykisk ohälsa får ett stöd så tidigt som
möjligt och på rätt vårdnivå. Inom den nationella överenskommelsen ”Stöd till riktade
insatser inom området psykisk hälsa 2017”, läggs ett stort fokus på förebyggande och
tidiga insatser. Den dialog som nu pågår inom Region Uppsala kommer framöver även
inkludera kommunerna. Syftet är att på bästa sätt utveckla vårt stöd till barn och unga
med psykisk ohälsa. Skapa goda förutsättningar för insatser på alla nivåer,
förebyggande, tidiga och för de som är i behov av insatser inom första linjen och
specialist nivå.
För Uppsala län
Sjukhusstyrelsens ordförande
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Vivianne Macdisi
Åsa Himmelsköld
Granskning av barn- och
ungdomspsykiatrin –
gemensam granskning med
kommunerna
Helseplan Consulting Group AB
Februari 2017
Pär Ahlborg
Frida Sporrong
Helseplan Stadsgården 10, 10 tr 116 45 Stockholm tel 08-410 408 00 helseplan.se
Innehåll
SAMMANFATTNING ............................................................................................................................... 3
1.
INLEDNING ................................................................................................................................... 6
BAKGRUND ................................................................................................................................... 6
UPPDRAGET .................................................................................................................................. 6
REVISIONSFRÅGOR .......................................................................................................................... 7
REVISIONSKRITERIER ....................................................................................................................... 7
METOD OCH AVGRÄNSNING ............................................................................................................. 8
JÄVSPRÖVNING .............................................................................................................................. 8
METOD ........................................................................................................................................ 8
DOKUMENTGRANSKNING OCH STATISTIKINSAMLING .............................................................................. 8
FOKUSGRUPPER ............................................................................................................................. 8
INTERVJUER ................................................................................................................................... 8
PROJEKTORGANISATION ................................................................................................................... 9
2.
IAKTTAGELSER, BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER ...................................................... 9
IAKTTAGELSER: VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA ................................................. 9
VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA INOM LANDSTING OCH KOMMUN ............................... 9
FÖRSTA LINJEN ............................................................................................................................. 13
TILLGÄNGLIGHET .......................................................................................................................... 13
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA......... 15
VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA INOM LANDSTING OCH KOMMUN ............................. 15
FÖRSTA LINJEN ............................................................................................................................. 16
TILLGÄNGLIGHET .......................................................................................................................... 16
IAKTTAGELSER: ANSVARSFÖRDELNING OCH AVTAL INOM OCH MELLAN LANDSTINGET OCH LÄNETS KOMMUNER
GÄLLANDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA ............................................................................................. 17
ANSVARSFÖRDELNING ................................................................................................................... 17
AVTAL ........................................................................................................................................ 19
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: ANSVARSFÖRDELNING OCH AVTAL INOM OCH MELLAN
LANDSTINGET OCH LÄNETS KOMMUNER GÄLLANDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA ........................................ 21
ANSVARSFÖRDELNING ................................................................................................................... 21
AVTAL ........................................................................................................................................ 21
IAKTTAGELSER: SAMVERKAN INOM OCH MELLAN LANDSTINGET OCH KOMMUNERNA FÖR BARN OCH UNGA MED
PSYKISKA OHÄLSA ........................................................................................................................................ 22
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN ............................................................................................... 22
SAMVERKAN PÅ OLIKA NIVÅER......................................................................................................... 23
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: SAMVERKAN INOM OCH MELLAN LANDSTINGET OCH KOMMUNERNA
FÖR BARN OCH UNGA MED PSYKISKA OHÄLSA.................................................................................................... 24
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN ............................................................................................... 24
SAMVERKAN PÅ OLIKA NIVÅER......................................................................................................... 25
IAKTTAGELSER: NÄMNDER OCH STYRELSER MED UPPGIFT ATT SVARA FÖR SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH
LANDSTING KRING BARN OCH UNGDOMARS PSYKISKA OHÄLSA .............................................................................. 26
ANSVARIGA NÄMNDER, UTSKOTT OCH STYRELSER FÖR SAMVERKAN ........................................................ 26
BEFINTLIGHET AV TYDLIGA KRAV PÅ SAMVERKAN FRÅN NÄMND ELLER STYRELSE ........................................ 26
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: NÄMNDER OCH STYRELSER MED UPPGIFT ATT SVARA FÖR
SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING KRING BARN OCH UNGDOMARS PSYKISKA OHÄLSA............................. 27
ANSVARIGA NÄMNDER, UTSKOTT OCH STYRELSER FÖR SAMVERKAN ........................................................ 27
BEFINTLIGHET AV TYDLIGA KRAV PÅ SAMVERKAN FRÅN NÄMND ELLER STYRELSE ........................................ 27
1
IAKTTAGELSER: SYSTEM, RUTINER OCH UPPFÖLJNING AV RESULTAT ......................................................... 28
SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT INOM LANDSTINGET ............................................. 28
SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT INOM KOMMUN .................................................. 28
SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT GEMENSAMT FÖR LANDSTING OCH KOMMUN ............ 29
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: SYSTEM, RUTINER OCH UPPFÖLJNING AV RESULTAT .................. 30
SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT INOM LANDSTINGET ........................................ 30
SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT INOM KOMMUNERNA ...................................... 31
SYSTEM OCH RUTINER FÖR UPPFÖLJNING AV RESULTAT GEMENSAMT FÖR LANDSTING OCH KOMMUN ....... 31
IAKTTAGELSER: BARN OCH UNGDOMAR SOM FALLER MELLAN STOLARNA ................................................. 32
GRUPPER SOM RISKERAR ATT FALLA MELLAN STOLARNA................................................................... 32
PÅGÅENDE PROJEKT AVSEENDE SAMVERKAN FÖR ATT FÖRHINDRA ATT BARN OCH UNGA RISKERAR ATT FALLA
MELLAN STOLARNA...................................................................................................................................... 33
SAMVERKAN KRING KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ENKÄTEN LIV OCH HÄLSA UNG............................... 33
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: BARN OCH UNGDOMAR SOM FALLER MELLAN STOLARNA........... 34
GRUPPER SOM RISKERAR ATT FALLA MELLAN STOLARNA................................................................... 34
PÅGÅENDE PROJEKT AVSEENDE SAMVERKAN FÖR ATT FÖRHINDRA ATT BARN OCH UNGA RISKERAR ATT FALLA
MELLAN STOLARNA...................................................................................................................................... 35
SAMVERKAN KRING KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ENKÄTEN LIV OCH HÄLSA UNG............................... 35
IAKTTAGELSER, BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER PER KOMMUN ............................................... 36
IAKTTAGELSER: UPPSALA KOMMUN ............................................................................................. 36
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: UPPSALA KOMMUN ...................................................... 38
IAKTTAGELSER: KNIVSTA KOMMUN.............................................................................................. 42
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: KNIVSTA KOMMUN ....................................................... 44
IAKTTAGELSER: ENKÖPINGS KOMMUN ......................................................................................... 48
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: ENKÖPINGS KOMMUN ................................................... 50
IAKTTAGELSER: HEBY KOMMUN .................................................................................................. 54
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: HEBY KOMMUN ........................................................... 56
IAKTTAGELSER: HÅBO KOMMUN ................................................................................................. 60
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: HÅBO KOMMUN .......................................................... 62
IAKTTAGELSER: ÖSTHAMMARS KOMMUN ..................................................................................... 66
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: ÖSTHAMMARS KOMMUN............................................... 68
IAKTTAGELSER: TIERPS KOMMUN ................................................................................................ 72
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: TIERPS KOMMUN ......................................................... 74
IAKTTAGELSER: ÄLVKARLEBY KOMMUN ........................................................................................ 78
BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER: ÄLVKARLEBY KOMMUN.................................................. 80
BILAGA 1. REVISIONSFRÅGOR SAMT TILLÄGGSFRÅGOR ...................................................................... 86
BILAGA 2. INTERVJUFÖRTECKNING ...................................................................................................... 88
BILAGA 3. BEGREPPSFÖRKLARING ....................................................................................................... 91
2
Sammanfattning
Helseplan har fått i uppdrag av revisorerna i Landstinget och kommunerna i Uppsala län att
genomföra en granskning av verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa.
Granskningens syfte och övergripande revisionsfråga är att ge underlag för att kunna bedöma
hur landstinget respektive varje kommun i länet säkerställer att det finns en tillfredsställande
samverkan mellan kommun och landsting som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn
och unga med psykisk ohälsa.
Vår sammanfattande bedömning är att landstinget och kommunerna inte säkerställer att det
finns en tillfredsställande samverkan i tillräcklig utsträckning som möjliggör en ändamålsenlig
verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. I granskningen har vi iakttagit att det saknas
tydliga mål i budget och verksamhetsuppföljning, gällande samverkan inom och mellan
huvudmännen för målgruppen. Avsaknaden av uppsatta mål gör det svårt för verksamheterna
att följa upp samverkan. I granskningen har vi också iakttagit att det inom flera områden finns
brister i verksamheten som gör att verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa inte kan
beskrivas som ändamålsenlig. För att uppnå en ändamålsenlig verksamhet förutsätts att flera
kriterier är uppfyllda. Vi bedömer att dessa kriterier främst avser samverkan, ansvarsfördelning
samt system och rutiner för planering och uppföljning.
Trots att vi i granskningen har iakttagit att en tillfredsställande samverkan samt en
ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa inte säkerställs, har vi även
noterat att det pågår ett ambitiöst arbete för att förbättra verksamheten. Vi grundar vår
bedömning av den övergripande revisionsfrågan särskilt på följande bedömningar:
Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och
länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barn och
unga med psykisk ohälsa, men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för
verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig
ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade
”mellannivån”, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar
för att ansvarsmässigt ligga under Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), men ändå har för
komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten.
Vi bedömer att det faktum att Enköpings kommun inte har några ingångna avtal för samverkan
med andra verksamheter som är involverade i barn och unga med psykisk ohälsa bidrar till en
avsaknad av samverkan. Avsaknaden av samverkansavtal med Enköpings kommun försvårar
arbetet för medarbetare både inom kommunens verksamheter och landstingets verksamheter,
då bland annat ansvarsfördelningen inte är tydliggjord.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att
ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan
huvudmännen. Närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan
kommunerna och landstinget. Det finns i dagsläget inte en väl fungerande individnära
samverkan mellan BUP och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala
kommun. Förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen har
3
minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna utanför
Uppsala kommun.
Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och
ekonomiska resultat men att dessa kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden
underhållning för att kunna bedömas som tillförlitliga. Verksamhetsuppföljning och
resultatredovisning inom landstinget är till viss del kopplad till ändamålsenliga mål om
samverkan. Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunerna är inte
tillräckligt kopplade till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk
ohälsa. Dock förekommer mål samt viss uppföljning som kan härledas till samverkan gällande
psykisk ohälsa i de flesta kommuner.
Vi bedömer att Samordnad individuell plan (SIP) är ett fördelaktigt verktyg för att hindra att barn
och unga faller mellan stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och
involverade verksamheter få en god översikt av patienten och frågeställningar. Det skiljer sig åt
mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga upp barn som riskerar att falla
mellan stolarna eftersom kommuner inte genomför samma projekt. I dagsläget finns det inte en
fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet för hanteringen av
”hemmasittare” i grundskolan, det vill säga barn och ungdomar som av olika skäl inte går till
skolan under en längre period. Endast kommunerna Enköping och Älvkarleby har organiserade
projekt, Skolan som arena, för att hantera denna grupp. Det finns en fungerande samverkan
över hela länet på läns-/regional och lokal nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av
folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting
och kommun på en individnära nivå. Det finns i dagsläget inget forum på den individnära nivån
där landstinget och samtliga kommuner samverkar i det förebyggande arbetet för att genomföra
analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung.
Utifrån den genomförda granskningen rekommenderar vi särskilt att:
 Sjukhusstyrelsen snarast utreder hur BUP:s verksamhet ska kompenseras i de kommuner
där BUP:s öppenvårdsmottagningar har lagts ned samt om mobila team med representanter
från BUP kan vara ett kompenserande alternativ.
 Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i samverkan med de nämnder eller utskott i respektive
kommun1 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan genomför
kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande
tillgänglighet.
 Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun2
som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan genomför kartläggningar
för att utreda var behov av att upprätta samverkansavtal finns, med syfte att säkerställa att
inga barn eller unga faller mellan stolarna. Samverkansavtal bör upprättas med hänsyn till
de identifierande områdena.
1
2
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
4
 Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun3
som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan fortsätter utveckla
närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar för en utvecklad och fungerande
samverkan.
 Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun4
som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan utser den individnära
samverkan till ett prioriterat område. Detta med anledning av att denna samverkan direkt
påverkar målgruppen.
 Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun5
som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan regelbundet kartlägger
befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel.
 Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun6
som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan utarbetar ändamålsenliga
mål om samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är
kopplade till ändamålsenliga mål om samverkan.
 Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i respektive kommun7
som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan säkerställer att
kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna. SIP bör
användas som ett sådant verktyg.
3
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
5
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
6
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
7
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
4
5
1. Inledning
Bakgrund
Barn och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 1990- och 2000-talet, och visar på en
fortsatt ökning. Det är framför allt depressioner, ångestsjukdomar och beroendeproblematik
som ökar inom ungdomsgruppen. Allt fler ungdomar rapporterar psykiska besvär som oro eller
ängslan. Sådan självrapportering är ett varningstecken för senare psykisk sjukdom, ökad risk för
självmordsförsök eller övriga skador och olyckor. Det finns också ett samband mellan tidiga
självrapporterade psykiska besvär och problem med försörjning och familjebildning.
Den ökning i psykisk ohälsa som skett bland ungdomar har fört med sig att fler ungdomar
behöver psykiatrisk vård och har försämrade möjligheter att etablera sig i samhället. På sikt kan
en ökande grupp av psykiskt sjuka barn och ungdomar utgöra ett växande folkhälsoproblem,
enligt Socialstyrelsen.
Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick i maj 2012 en överenskommelse om
stimulansmedel med riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Överenskommelsen avser
perioden 2012–2016. Syftet är att genom ekonomiska incitament och med patientens behov i
centrum uppmuntra, stärka och intensifiera utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna.
Regeringen vill genom satsningen markera att detta är ett område som måste prioriteras av alla
berörda aktörer.
Landstingets revisorer har i tidigare granskningar inom området barn- och ungdomspsykiatri
iakttagit att verksamheten inte är ändamålsenlig. Bland annat visar granskningarna att
ansvarsfördelningen mellan BUP och primärvården inte uppfattas som adekvat. Den uppföljning
som sker ger en mycket begränsad information om verksamheten för barn och unga med psykisk
ohälsa och speglar inte eventuella olikheter i länet. Det saknas konkretiserade mål för att bedriva
en ändamålsenlig verksamhet. Rapportering av resultat och effekter till den politiska nivån är
otillräcklig. Kartläggning av den grupp som riskerar att ”falla mellan stolar” saknas.
Uppdraget
Syftet med granskningen är att ge underlag för att kunna bedöma hur landstinget respektive
varje kommun i länet säkerställer att det finns en tillfredsställande samverkan mellan kommun
och landsting som möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk
ohälsa.
6
Revisionsfrågor
Granskningen ska utöver den övergripande revisionsfrågan bland annat besvara frågorna
nedan8:











Har landstinget och kommunerna en ändamålsenlig och tillgänglig verksamhet utifrån barn
och ungdomars behov?
Har det skapats förutsättningar för att bedriva en samverkan kring barn och unga med
psykisk ohälsa?
Finns det en tydlig ansvarsfördelning inom och mellan landstinget och länets kommuner vad
gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barn och unga med psykisk
ohälsa?
Finns det ingångna avtal som förbinder huvudmännen att utföra väl definierade uppgifter?
Finns det tillförlitliga och säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp
medicinska och ekonomiska resultat (inklusive avvikelsehantering)?
Följs resultatet i verksamheten upp och rapporteras det till berörda beslutsfattare på ett
tillfredsställande sätt? Är verksamhetsuppföljning och resultatredovisning kopplade till
ändamålsenliga mål för samverkan?
Vilken nämnd eller styrelse har i uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn- och ungdomars psykiska ohälsa?
Hur fångas barn och ungdomar upp som faller mellan stolarna?
Finns det en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet, t.ex. när det
gäller analys av folkhälsostatistik och lokala/regionala enkäter i "Liv och hälsa ung", och när
det gäller hantering av "hemmasittare" i grundskolan?
Finns det en fungerande första linje i barn- och ungdomspsykiatrin över hela länet?
Fungerar samverkan mellan huvudmännen avseende målgruppen? Har samverkan mellan
kommun och landsting skapat ändamålsenliga insatser för avsedd målgrupp?
Revisionskriterier
Med revisionskriterier avses de bedömningskriterier som utgör grunden för revisionens analyser
och slutsatser. Denna granskning ska utgå från gällande regelverk, föreskrifter och skriftligt
material som de styrdokument som finns på olika nivåer inom landstinget och kommunerna. I
tillämpliga delar ska granskningen även utgå från jämförbar praxis eller erkänd teoribildning.
Detta omfattar bland annat:







8
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763
Patientsäkerhetslagen, 2010:659
Socialtjänstlagen, 2001:453
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2001:9) om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete
Skollagen, 2010:800
Landstingsplan 2016–2018 och budget 2016 för Landstinget i Uppsala län, samt övriga
relevanta budgetdokument och liknande
Samlade uppdrag, riktlinjer och måldokument för BUP inom Landstinget i Uppsala län
Tilläggsfrågor redovisas i Bilaga 1.
7



Uppdrag, riktlinjer och måldokument för kommuner inom Uppsala län relaterade till psykisk
ohälsa bland barn och unga
Avtal som reglerar samarbete och gränssnitt mellan landstinget och kommunerna
Avtal som reglerar samarbete och gränssnitt mellan aktörer inom landstinget respektive
kommunerna
I övrigt följer Helseplan SKYREV:s och SKL:s riktlinjer för god revisionssed.
Metod och avgränsning
Granskningen omfattar såväl läns- som kommunperspektivet. Granskningen omfattar alla delar
av kedjan för barn och ungdomar (från barnavårdscentral fram till unga vuxna upp till ålder 24
år). Verksamheter som ingår i granskningen är elevhälsovården, socialtjänstens individ- och
familjeomsorg (barn och unga) inom kommunerna och inom landstinget, barnhälsovården, BUP,
barn- och ungdomshabiliteringen samt primärvården.
Jävsprövning
Prövning av granskningsteamets oberoende visar att det inte finns omständigheter som kan
ifrågasätta förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet.
Metod
Dokumentgranskning och statistikinsamling
Helseplan har tagit del av relevanta mål- och styrdokument, exempelvis dokument som styr och
reglerar verksamheten inom kommunerna respektive landstinget. Samverkansavtal och övriga
riktlinjer för samverkan mellan och inom huvudmännen har granskats, med särskilt fokus på
gränsdragningar och samarbete mellan huvudmän och vårdnivåer. Statistik har inhämtats från
SKL:s väntetidsdatabas ”Väntetider i vården”9.
Fokusgrupper
Granskningen fokuserar på samverkan mellan kommunerna och Landstinget i Uppsala län som
möjliggör en ändamålsenlig verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. För att få en
helhetsbild av dessa barn och ungas väg genom vård och kommunala insatser har Helseplan
genomfört tre fokusgrupper, sammansatta av representanter för respektive huvudman/enhet
som är involverade i flödet för barn och unga med psykisk ohälsa. Fokusgrupperna fokuserade
på samverkansformer, gränssnitt, uppföljning och hantering av barn och ungdomar som fallit
mellan stolarna. Fokusgrupperna genomfördes i ett tidigt skede av granskningsarbetet för att ge
en första helhetsbild av patientflödet och dess problem.
Intervjuer
För att få en god uppfattning och ett tillräckligt underlag från de reviderade verksamheterna har
Helseplan intervjuat ett urval av personer som är relevanta utifrån granskningens syfte.
9
Länk till Väntetider i vårdens webbplats: www.vantetider.se
8
Sammanlagt har 73 intervjuer genomförts. Intervjumetoden har varit semistrukturerade
djupintervjuer.
Helseplan har intervjuat företrädare från BUP, barnhälsovården, primärvården, barn- och
ungdomshabiliteringen, elevhälsovården och socialtjänstens individ- och familjeomsorg. De
intervjuade har haft inblick i relevanta områden, till exempel styrning och uppföljning av
samverkan, former för samverkan, gränssnitt mellan landstinget och kommunen samt pågående
utvecklingsarbete kring samverkan. Helseplan har också sökt det landstings- och
kommunövergripande perspektivet genom intervjuer med bland annat landstingsdirektör,
hälso- och sjukvårdsdirektör, landstingsråd, kommunalråd och tjänstemän inom kommunerna.
Projektorganisation
Helseplan Consulting Group AB har genomfört granskningen. Pär Ahlborg har varit projektledare
och Frida Sporrong konsult.
2. Iakttagelser, bedömningar och rekommendationer
Iakttagelser: Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
I detta avsnitt besvaras revisionsfrågorna: ”Har landstinget och kommunerna en ändamålsenlig
och tillgänglig verksamhet utifrån barn och ungdomars behov?” och ”Finns det en fungerande
första linje i barn- och ungdomspsykiatrin över hela länet?”
Verksamhet för barn och ungas psykiska hälsa inom landsting och
kommun
Verksamhet för barn och ungdomars hälsa är fördelad mellan landsting och respektive kommun
i länet. Inom landstinget är ansvaret fördelat mellan verksamheterna BUP, barnhälsovården,
barn- och ungdomshabiliteringen, sektionen för barns vård och hälsa samt primärvården. Inom
kommunerna ansvarar främst socialtjänsten och skolan för barn och ungas psykiska hälsa. Inom
ramen för denna granskning avses socialtjänstens individ- och familjeomsorg samt skolans
elevhälsa. Verksamheternas mål finns konkretiserade i respektive verksamhets
uppdragsbeskrivning. Hur den övergripande verksamheten ska fungera genom samverkan finns
också beskrivet i riktlinjer, överenskommelser och avtal som exempelvis samverkansavtal. Dessa
beskrivs vidare i avsnitt 2.3 Avtal och ansvarsfördelning.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 § beskriver att ”Målet för hälso- och sjukvården är en
god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Vidare beskrivs i 2a § att ”Hälso- och
sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård”. I kraven för god vård ingår
bland annat att vården ska vara lättillgänglig för patienter/brukare. Det beskrivs också i samma
paragraf att ”olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt”.
I majoriteten av intervjuerna och i fokusgrupp framkommer att det i dagsläget finns brister i
verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa. Brister beskrivs framför allt bero på
9
otillgänglighet både på grund av långa väntetider men också på grund av att BUP:s verksamhet
upplevs vara koncentrerad till Uppsala kommun och inte når ut geografiskt i hela länet.
I enskilda intervjuer och i fokusgrupp framkommer att systematiska kartläggningar av
målgruppen för psykisk ohälsa bland barn och ungdomar görs i olika utsträckning inom
landstingets och kommunernas verksamheter. Det innefattar bland annat kartläggning av olika
patientgruppers behov. I intervjuer framkommer att där systematiska kartläggningar
genomförts har dessa vanligtvis realiserats separat inom respektive verksamhet, utan
samverkan med andra verksamheter. Det leder enligt de intervjuade till att det inte har gjorts
en helhetskartläggning av patientgrupperna för de barn och unga som har kontakt med flera
verksamheter och har olika behov.
I kommunerna sker kartläggningar av barn och ungas behov framför allt genom den nationella
enkäten Liv och hälsa ung. Enkäten genomförs vart annat år och är inte obligatorisk, vilket ofta
resulterar i ett stort bortfall. Det är därför svårt att genomföra fullvärdiga kartläggningar. Mer
om hur samverkan sker utifrån resultat från enkäten beskrivs i avsnitt 2.11 om barn som faller
mellan stolarna.
Barn- och ungdomspsykiatrin
BUP har huvudansvaret för barn och unga med allvarlig psykisk störning. Enligt
uppdragsbeskrivningen riktar sig BUP till barn och unga mellan 0 och 18 år men enligt de
intervjuade vid verksamheten finns det ingen skarp 18-årsgräns. Cirka 200-300 patienter uppges
vara över 18 år. Detta beskrivs framför allt bero på att köerna till vuxenpsykiatrin är långa och
att det inte finns möjlighet att ta emot dessa patienter. Som en följd av detta påverkas
möjligheten för BUP att ta emot fler barn och unga mellan 0-18 år.
Under 2016 har BUP i Landstinget i Uppsala län genomgått två större organisationsförändringar.
Den ena har planerats under en längre tid och innebär en omfördelning och sammanslagning av
BUP:s olika verksamhetsområden. Enligt de intervjuade vid BUP har verksamheten haft en
tradition av att bestå av flera olika behandlingsteam. Den nya organisationen innebär att BUP
har två typer av öppenvårdsmottagningar: affektiva och neuropsykiatriska
öppenvårdsmottagningar. Utöver öppenvårdsmottagningarna har BUP också behandlingsteam
för ätstörningar respektive akuta insatser som är lokaliserade i psykiatrins hus i Uppsala samt
tre så kallade lokalteam. De tre lokalteamen utgörs av Spången som riktar sig till gymnasieelever
med ångest-/depressionsproblematik, Socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) som riktar
sig till ungdomar med självskadebeteende samt ett team för intensiv familjebehandling (IFB).
Den andra omorganisationen har skett på grund av en längre period med personalbrist, främst
inom öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala kommun. I juni 2016 stängde landstinget ner
öppenvårdsmottagningarna i kommunerna Enköping, Tierp och Östhammar. På grund av
personalbristen gjorde BUP:s ledning bedömningen att patientsäkerheten inte gick att garantera
vid dessa mottagningar. Svårigheter att rekrytera finns främst inom personalkategorierna
psykiatriker, psykologer och sjuksköterskor. Nedläggningen av öppenvårdsmottagningarna har
inneburit stora omställningar för personal, patienter och samverkande verksamheter. Beslut om
huruvida öppenvårdsmottagningarna åter ska öppnas är under diskussion. Prioriteringen är att
under våren stabilisera situationen, vilket bland annat verkställs genom att skicka ut mobila
10
team till Enköping och Tierp. Hittills har detta skett en gång i vecka eller vid färre tillfällen.
Nedläggningarna har också inneburit ett stort ökat tryck på mottagningarna i Uppsala och BUP
som bland annat fått längre väntetider samt problem med telefontillgänglighet.
Som beskrivet ovan finns BUP:s verksamhet, såväl öppen- som heldygnsvård, sedan juni 2016
endast i Uppsala kommun. De intervjuade beskriver att barn och unga som är i behov av
psykiatrisk vård och bor utanför Uppsala inte har samma möjlighet att få vård som tidigare när
BUP fanns representerat runt om i länet. Flera av de intervjuade vittnade om att det förekommer
att patienter som bor utanför Uppsala kommun och tidigare hade tillgång till en
öppenvårdsmottagning numera inte kan ta sig till Uppsala på grund av att de till exempel saknar
ekonomiska möjligheter eller inte kan ta ledigt från skolan/ alternativt att vårdnadshavare inte
kan ta ledigt från arbete på grund av mycket tidskrävande resvägar.
Barn- och ungdomshabiliteringen
Barn- och ungdomshabiliteringen har ett uppdrag att ansvara för utredning och behandling av
barn inom autismspektrum. Barn- och ungdomshabiliteringen finns representerad för samtliga
invånare i Landstinget i Uppsala län och har särskilda verksamheter i Uppsala, Enköping, Bålsta,
Östhammar och Tierp. Utöver dessa finns även mobila team som betjänar hela länet.
Barnhälsovården
Barnhälsovården finns belägen på Akademiska sjukhuset i Uppsala men finns också
representerad i primärvårdens verksamheter i respektive kommun. Barnhälsovården finns
organiserad som verksamhet på Barnspecialistmottagningarna på vårdcentralerna men tillhör
organisatoriskt barnsjukhuset på Akademiska sjukhuset. Se mer om hur barnhälsovården är
fördelad i primärvården nedan.
Primärvården
Primärvårdens ansvar innebär ett basansvar för personer med psykisk ohälsa oavsett ålder.
Primärvården finns representerad inom samtliga kommuner i Uppsala län.
Inom sektionen Barns vård och hälsa på Barnsjukhuset Akademiska finns
Barnspecialistmottagningarna, med öppenvårdsverksamhet i olika delar av länet och
Barnhälsovårdens länsavdelning som har en övergripande roll för länets alla BVC gällande
uppföljning, utveckling och forskning. Samtliga BVC i länet drivs inom primärvården som
tilläggsuppdrag till vårdcentralsuppdraget.
De flesta av primärvårdens vårdcentraler, privata liksom offentliga, har BVC för barn i länet i
åldern 0–6 år, som tilläggsuppdrag. I länet finns även elva Ungdomsmottagningar, varav den
största, Ungdomshälsan i Uppsala, organisatoriskt tillhör Gynekologiska kliniken vid Akademiska
sjukhuset. Övriga ungdomsmottagningar är tilläggsuppdrag till offentliga respektive privata
vårdcentraler. Psykologresurser för alla ungdomsmottagningar tillhör organisatoriskt
Ungdomshälsan och schemaläggs och planeras därifrån. Inom samtliga kommuner finns
psykologer representerade i primärvården som har i uppdrag att behandla barn och unga med
psykisk ohälsa. I vissa fall bidrar respektive kommun med kuratorresurs.
Ungdomsmottagningarna tar vanligtvis emot ungdomar i åldern 13–20 år, men några
11
mottagningar tar emot ungdomar upp till 23 år. Endast vuxenpsykologer och vuxenkuratorer
finns inom länets ordinarie vårdcentralsverksamhet.
Psykiatrimottagningen för unga vuxna
Psykiatrimottagningen för unga vuxna riktar sig till personer mellan 18 och 25 år med ångestoch affektiva tillstånd. Utöver målgruppsavgränsningen riktar sig mottagningen endast till
personer boende i Uppsala och Knivsta kommun, det vill säga två av åtta kommuner i länet. I de
utförda intervjuerna framkommer att det finns ett nära samarbete mellan BUP och
Psykiatrimottagningen för unga vuxna.
Elevhälsan
I skollagen (2010:800) 2 kap 25 § definieras vilka insatser elevhälsan ska tillhandahålla:
”Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska
insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande”.
Det beskrivs i individuella intervjuer och i fokusgrupp att det finns en generell uppfattning om
att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Det upplevs bero på
att det generellt finns en brist på skolkuratorer, men framför allt att skolpsykologer genomför
basbedömningar för att kunna remittera elever till BUP. Majoriteten av de intervjuade inom
elevhälsan upplever att de på grund av BUP:s krav på genomförda basutredningar inte hinner
utföra sitt grundläggande uppdrag.
Inom elevhälsan beskrivs tillgängligheten som ändamålsenlig genom att den finns nära eleverna.
Elevhälsan finns representerad för samtliga kommuners elever. Det beskrivs däremot i
fokusgrupperna att elevhälsan skiljer sig till viss del gällande närvaro mellan skolorna.
Socialtjänstens individ- och familjeomsorg
Individ- och familjeomsorgen har till ansvar att bedriva verksamhet på individ- och gruppnivå. I
individ- och familjeomsorgens uppdrag ingår främst att arbeta med sociala frågor gällande råd
och stöd10, myndighetsutövning, och verkställighet av beslut. Individ och familjeomsorgen finns
tillgänglig i samtliga av länets kommuner.
I intervjuer framkommer att omsättningen på socialtjänstens personal som exempelvis
socialsekreterare och handläggare är hög. Till detta hör att majoriteten av medarbetarna saknar
lång erfarenhet inom verksamheten. Flera kommuner rekommenderar också familjer att söka
sig till andra landsting via fritt vårdval. Någon kommun köper in utredningar från privata företag.
Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs
följderna av BUP:s nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala kommun som
märkbart påtagliga. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad
arbetsbelastning som följd av omorganisationen. Framför allt påtalas att kontakt och
10
Råd och stöd är ett komplement till de insatser som ges av habilitering, rehabilitering och sjukvård. Länk
till Region Uppsalas webbplats med information om verksamhet kring råd och stöd:
http://www.regionuppsala.se/sv/Extranat/For_vardgivare/MOTPATIENTEN/Sjukvard1/Funktionshinder/LSS/
12
kommunikation med BUP:s verksamhet har minskat kraftigt. Det är svårt för både personal inom
socialtjänsten samt barn/familjer att komma i kontakt med BUP. Otillgängligheten beskrivs ha
resulterat i att socialtjänsten anser att det inte går att nå BUP och avråder således från att
kontakta verksamheten. Istället försöker socialtjänsten hjälpa barn och familjer internt. Personal
beskriver att detta medför brister då socialtjänstens personal saknar BUP:s specialistkompetens.
Första linjen
Majoriteten av de intervjuade uttrycker att det inte finns en tillräckligt fungerande
förstalinjeverksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa. Det är för verksamheterna otydligt
vem som bär ansvaret för första linjen, och det saknas tydlig förstalinjeverksamhet.
Tjänstemannaberedning kommun och landsting i Uppsala län (TKL) har tagit fram en riktlinje för
barn och unga i behov av särskilt stöd kallat ”riktlinje om samverkan – barn och unga” (BUS) som
bland annat beskriver vilka verksamheter som har ett förstalinjeansvar. Det framgår dock inte
hur avgränsningen mellan verksamheterna ser ut. För ytterligare information om uppdelningen
av första linjen se avsnitt 2.3.
För att utreda förstalinjeverksamheten i länet genomfördes en kartläggning av landstingets
insatser på förstalinjenivå för målgruppen 0–20 år under våren 2016. Kartläggningen
identifierade flera brister vilket resulterade i ett förslag som övergick i beslut i november 2016.
Beslutet innefattar förstärkning av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa i form av barnoch ungdomspsykologer och utveckling av samverkan mellan kommunerna och landstinget.
Totalt tre miljoner kronor ska avsättas årligen under 2017 och 2018 till ett projekt för utbyggnad
och utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa under förutsättning att
landstingsfullmäktige tillsätter medel i landstingsplan och budget 2017. I förslaget beslutades
att uppdraget att tillsammans med länets kommuner samverka för att utveckla
förstalinjeverksamhet för barn och ungas psykiska hälsa ges till sjukhusdirektören vid
Akademiska sjukhuset.
En tidsplan har tagits fram där det under 2016 sker planering för införande av förslaget mot
första linjen. Kommunerna Håbo, Heby och Östhammar har utsetts till pilotkommuner. År 2017
startas ett förstalinjemottagande för målgruppen 6–18 år: ”Samtalsmottagningar”. I projektet
ingår även att utveckla samverkan mellan regionen, kommunernas elevhälsa och socialtjänsten.
Där ingår bland annat att ta fram samverkansrutiner, utveckla lämpliga metoder och ta fram
information om verksamheterna. Dialog med övriga kommuner om projektet kommer att
genomföras med under projekttiden. Uppföljning av projektet är planerad till början av 2018.
Tillgänglighet
Väntetider inom landsting och kommun
Staten har fram till 31 december 2015 gjort en särskild satsning för att förbättra tillgängligheten
för barn och unga med psykisk ohälsa. Inom den särskilda satsningen formulerades främst två
mål: minst 90 procent av patienterna ska ha fått en första bedömning och minst 80 procent av
13
patienterna ska ha en påbörjad fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Trots att den
särskilda satsningen har upphört rapporterar landstingen/regionerna fortfarande in sina
resultat, som redovisas på Väntetider i vårdens webbplats11. BUP i Landstinget i Uppsala län har
under 2016 klarat både målet för första bedömning, med 95 procent, och målet för påbörjad
utredning/behandling, med 96 procent12.
Samtidigt som BUP klarar den tidigare vårdgarantins krav beskriver flera intervjuade inom främst
elevhälsan och socialtjänsten att de har upplevt en minskad tillgänglighet till BUP. Den minskade
tillgängligheten består av långa väntetider men också av svårigheter att komma i kontakt med
BUP, exempelvis via telefon. Telefontillgängligheten har under hösten 2016 haft stora brister.
Eftersom samtliga öppenvårdsmottagningar har flyttat in under samma tak i samband med den
andra omorganisationen har alla patienter koncentrerats till samma plats. Detta har medfört ett
ökat tryck på telefonväxeln, vilket har resulterat i att telefonväxeln har lagt av vid flera tillfällen.
Den tidigare förstärkta vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa innefattade även barn
och unga med autismfrågeställningar som ligger inom barn- och ungdomshabiliteringens ansvar.
Barn- och ungdomshabiliteringens väntetider redovisas inte på Väntetider i vårdens webbplats.
Enligt uppgifter från verksamheten klarar barn- och ungdomshabiliteringen de tidigare kraven
om vårdgaranti för ett första besök men inte kraven om vårdgaranti till påbörjad
utredning/behandling.
Gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa mellan 18-24 år tillhör inte BUP:s verksamhet och ingår
inte i den förstärkta vårdgarantin. Väntetider finns rapporterade för Psykiatrimottagningen för
unga vuxna på Akademiska sjukhuset. Vårdgarantin för denna grupp innefattar målet att 100
procent ska ha fått ett första besök inom 90 dagar. Målet uppnås under två av de rapporterade
månaderna under januari-oktober 2016, medan resterande månader under tidperioden
uppvisar ett mätvärde på 83–95 procent.
Inom de övriga landstingsdrivna verksamheterna som ingår i granskningen särskiljs inte
väntetider för barn och unga relaterade till psykisk ohälsa.
I intervjuerna med de kommunala verksamheterna framkommer att tillgängligheten inte mäts
enligt väntetider och att verksamheterna därmed inte innefattas av vårdgarantin.
Tillgängligheten i verksamheterna beskrivs av de intervjuade som generellt god men flertalet
uttrycker att de i samband med personalbristen inom BUP:s verksamhet har fått en ökad
arbetsbelastning, vilket har påverkat tillgängligheten. Många intervjuade beskriver att de får
skjuta på ordinarie arbetsuppgifter för att försöka komplettera och kompensera den bristande
tillgängligheten hos BUP.
Tillgänglighet via webbplatser
11
12
Länk till Väntetider i vårdens webbplats: www.väntetider.se
Enligt www.väntetider.se
14
Information om verksamheterna finns på respektive verksamhets webbplats. Landstinget i
Uppsala län har genomfört flera satsningar för att öka tillgängligheten via webbplatser, som ett
komplement till de verksamheter som finns i fysisk form. Webbplatserna har olika inriktning
utifrån vilken typ av diagnos eller frågeställning patienten/brukaren har. Webbplatserna
innehåller också information om vilka verksamheter och vilken huvudman brukaren ska vända
sig till. Webbplatserna beskrivs som ett positivt stöd till verksamheterna men all information och
länkar till olika dokument och verksamheter är inte uppdaterade. De webbplatser som Helseplan
har granskat utöver respektive verksamhets egen webbplats är www.saganuppsala.se,
www.snorkel.se, www.forstalinjen.se, www.mindrebrak.se, www.sjalvhjalppavagen.se och
www.1177.se. Dessa webbplatser är de som i granskningen framkommit som särskilt framtagna
för barn och unga med psykisk ohälsa.
Bedömningar och rekommendationer: Verksamhet för barn och
unga med psykisk ohälsa
För att uppnå en ändamålsenlig verksamhet krävs att flera kriterier är uppfyllda. Vi bedömer att
dessa kriterier avser samverkan, ansvarsfördelning samt system och rutiner för planering och
uppföljning. Bedömningar och rekommendationer av denna revisionsfråga avser främst
tillgänglighet, medan de andra kriterierna besvaras i de revisionsfrågor som behandlar ovan
nämnda kriterier.
Verksamhet för barn och ungas psykiska hälsa inom landsting och
kommun
Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per
verksamhet men att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna.
Vi bedömer att verksamheten kring barn och ungdomar med psykisk ohälsa inte är
ändamålsenlig. Det finns stora brister gällande tillgänglighet, främst inom BUP:s verksamhet
som har haft stor personalbrist under en längre period. Det är allvarligt att verksamheten inte
har kunnat upprätthållas och att fasta utbudspunkter utanför Uppsala kommun har lagts ner.
Vi bedömer att det pågår ett ambitiöst arbete för att återställa personalbristen och
kompensera/komplettera nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna. Det är positivt att
BUP lyckats öka antalet anställda i Uppsala för att kompensera avsaknaden av personal i BUP:s
verksamheter utanför Uppsala. Trots ett ökat antal anställda finns en fortsatt efterfrågan på
BUP:s verksamhet i de kommuner där BUP:s öppenvårdsmottagningar drabbats av nedläggning.
Vi bedömer att nedläggningarna av BUP:s öppenvårdsmottagningar har lett till att vården för
barn och unga i viss mån har blivit ojämlik. Bedömningen baseras på att flera av de intervjuade
vittnat om att patienter inte har kunnat ta del av vården på grund av ekonomiska eller
tidsmässiga skäl.
Vi bedömer att det är allvarligt att vuxenpsykiatrin inte har möjlighet att ta över patienter som
är mellan 18–24 år och att dessa blir kvar inom BUP för fortsatt behandling.
Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk
ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av
15
öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna fått en ökad arbetsbelastning
avseende de patienter som BUP inte kunnat ta emot, framför allt inom kommunernas individoch familjeomsorg samt elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där det lyfts fram att vid
fall där BUP inte haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom individ- och
familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar.
Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter,
som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de
inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt
område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller
kompetens för.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i samverkan med de nämnder eller
utskott i respektive kommun13 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
genomför systematiska kartläggningar i samverkan med varandra för att säkerställa att
patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen snarast utreder hur BUP:s verksamhet ska kompenseras
i de kommuner där BUP:s öppenvårdsmottagningar har lagts ned.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen utreder om mobila team med representanter från BUP
kan kompensera för BUP:s nedlagda öppenvårdsmottagningar.
Första linjen
Vi bedömer att det inte finns en tillräckligt fungerande förstalinjeverksamhet för barn och unga
med psykisk ohälsa. Förstalinjeverksamheten är utspridd på flera verksamheter i dagsläget och
gränssnittet mellan verksamheterna är otydligt för de berörda medarbetarna. Medarbetarna
redogör också för att det finns en otydlighet för patienterna.
Vi bedömer att det ännu inte går att uttala sig om resultatet av den satsning av
förstalinjeverksamheten som ska genomföras under 2017. Vi bedömer däremot att det är
positivt att förstalinjeverksamheten tydligt är ett prioriterat område inom länet.
Vi rekommenderar att vårdstyrelsen genomför uppföljning av resultatet av den satsning av
förstalinjeverksamheten som ska genomföras under 2017. Detta för att utreda om satsningen
är tillräcklig för att upprätta en fungerande första linje för barn och unga med psykisk ohälsa.
Tillgänglighet
Vi bedömer att det är positivt att BUP:s verksamhet klarar de tidigare kraven om vårdgarantin
trots personalbristen, men bedömer också att detta kan vara ett missvisande resultat.
Bedömningen baseras på intervjuer i granskningen med verksamheter i kommunerna och
landstinget som beskriver att man under hösten i många fall har valt att inte kontakta BUP samt
avrått patienter och familjer att söka sig till BUP på grund av att tillgängligheten och
framkomligheten har varit mycket låg.
Vi bedömer att det är allvarligt att telefontillgängligheten har varit bristfällig under hösten 2016.
13
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
16
Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte
är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna verksamheterna.
Vi bedömer att tillgänglighet till information om verksamheter för barn och unga med psykisk
ohälsa är god. Det finns flera upprättade webbsidor för att komplettera information som ges i
direkt kontakt med verksamheterna. Webbsidorna är inte fullt ändamålsenliga eftersom de inte
är fullständigt uppdaterade. Exempelvis ger vissa webbplatser länkar till felaktiga platser.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen genomför en kartläggning av tillgänglighet avseende
väntetider för att säkerställa att väntelistor och inrapporterade data till Väntetider i vården är
korrekt.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen säkerställer att BUP:s telefontillgänglighet är
tillfredsställande både gällande kommunikation med patienter och med andra verksamheter.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i samverkan med de nämnder eller
utskott i respektive kommun14 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av
bristande tillgänglighet.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i samverkan med de nämnder eller
utskott i respektive kommun15 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
säkerställer att ansvarig utgivare av webbplatserna för barn och unga med psykisk ohälsa
säkerställer att webbplatserna är uppdaterade samt inför rutiner för regelbunden uppdatering
av webbplatserna.
Iakttagelser: Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan
landstinget och länets kommuner gällande barn och unga med psykisk
ohälsa
I detta avsnitt besvaras revisionsfrågorna: ”Finns det en tydlig ansvarsfördelning inom och
mellan landstinget och länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av
vården för barn och unga med psykisk ohälsa?” och ”Finns det ingångna avtal som förbinder
huvudmännen att utföra väl definierade uppgifter?”
Ansvarsfördelning
Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunerna i Landstinget i Uppsala län
finns definierad i lagtext, överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje
verksamhet egna uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. De intervjuade
verksamheterna beskriver att de upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga överlag och att
kännedomen om den egna verksamhetens område är god. Verksamheterna anser att det
förekommer otydligheter gällande uppdrag för vissa verksamheter samt att kännedomen om
varandras ansvarsområde inte alltid är god. Skollagen (2010:800, 2 kap 25 §) beskriver att
14
15
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
17
elevhälsan främst ska arbeta med att vara hälsofrämjande, förebyggande och stödja elevernas
utveckling mot utbildningens mål.
Ytterligare beskrivs av intervjuade inom BUP och barn- och ungdomshabiliteringen att
ansvarsfördelningen mellan BUP och barn- och ungdomshabiliteringen gällande barn och unga
med neuropsykiatriska frågeställningar är otydlig. Enligt intervjuade uppkommer ofta
situationer kring vem som ska ansvara för patienter med dessa frågeställningar.
Majoriteten av de intervjuade inom samtliga verksamheter som ingår i granskningen påtalar att
ansvarsfördelningen för patienter som har för komplexa frågeställningar för elevhälsan men
ändå inte tillräckligt komplexa för att tillhöra BUP är otydlig. De intervjuade upplever att det
saknas en ansvarsfördelning för denna patientgrupp.
Överenskommelse om samverkan i Landstinget i Uppsala län avseende hälso- och
sjukvård
Hälso- och sjukvårdsansvaret för landstingsdrivna och kommundrivna verksamheter har, på
uppdrag av tjänstemannaberedning kommun och landsting i Uppsala län (TKL), tydliggjorts i
överenskommelsen Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och
sjukvård. Överenskommelsen tydliggör att huvudmännen har ett gemensamt ansvar för
samverkan vilket innefattar ”att involvera och samordna insatserna bland de verksamheter som
behövs i planeringen av vård och stöd”. Överenskommelsen beskriver också huvudmännens
separata ansvar samt hur samverkan bör samordnas inom olika nivåer. En särskild
överenskommelse har träffats gällande samverkan för personer med psykisk nedsättning i
Landstinget i Uppsala län som tydliggör gemensamma och separata ansvarsområden för
patientgruppen likt den övergripande överenskommelsen.
Riktlinje om samverkan – barn och unga (BUS)
I maj 2016 beslutade TKL tillsammans med skolchefsnätverket från kommunerna i Landstinget i
Uppsala län om länsgemensamma riktlinjer gällande samverkan kring barn och unga i behov av
särskilt stöd kallat ”Riktlinje om samverkan – barn och unga” (BUS). BUS började gälla från och
med 1 oktober 2016. I BUS beskrivs främst de landstings- och kommunaldrivna verksamheternas
gemensamma ansvarsområde kring barn och unga med psykisk ohälsa, främst i åldrarna 0-20 år.
BUS demonstrerar ansvarsfördelningen mellan de olika landstings- och kommundrivna
verksamheterna enligt bilden nedan och kompletteras med en bilaga där en närmare
beskrivning av de olika verksamheternas ansvarsområden samt åldersgrupper ingår.
18
I bilden ovan demonstreras tre olika nivåer där den innersta nivån omnämns som den ”generella
nivån” som alla barn omfattas av. Mittennivån beskrivs som de verksamheter som utgör
förstalinjeverksamhet/ansvar och den yttersta ringen representerar de verksamheter som
ansvarar för specialiserade insatser.
Samordnad individuell plan (SIP) för ansvarsfördelning av enskilda patienter/brukare
För samverkan kring enskilda patienter/brukare finns olika former av individuella planer att
tillämpa för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika verksamheter som är ansvariga för
patienten/brukaren. I planerna ska framgå vilken huvudman som är ansvarig för de insatser som
planeras. Planen ska även inkludera hur uppföljning och utvärdering av samverkan har skett.
Enligt 3 § hälso- och sjukvårdslagen och 2 kap 7 § socialtjänstlagen har landstinget och
kommunen lagstadgad skyldighet att upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när
kommunen eller landstinget bedömer att den enskilde behöver den för att få sina behov
tillgodosedda. Intervjuade verksamheter uppger att SIP är den plan som används oftast. Från
intervjuer uttrycks att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom
och mellan huvudmännen. SIP beskrivs användas frekvent men att den skulle kunna användas i
större utsträckning.
Avtal
Det finns avtal som förbinder huvudmännen till olika ansvar och uppdrag gällande barn och unga
med psykisk ohälsa. Avtalen rör samverkan i olika form inom och mellan huvudmännen. Inget
av de upprättade avtalen innehåller väl definierade uppgifter. Avtalen är däremot tydliga utifrån
att de beskriver ingående parter, målgrupp, syfte och uppdrag med avtalet samt
19
ansvarsfördelning inom och mellan huvudmännen inom avtalets ramar. Några avtal innehåller
också avtalad resursavsättning mellan de ingående parterna. Att de upprättade avtalen inte
innehåller väl definierade uppgifter upplevs inte nödvändigtvis som negativt för de intervjuade
i de olika verksamheterna. Från intervjuer beskrivs att det skulle kunna upplevas begränsande
om uppgifterna var specificerade. Intervjuade menar att respektive verksamhet vet vilka
uppgifter som krävs inom sin specialisering. Däremot utrycks vikten av att ansvarsfördelning och
gränssnitt mellan parterna är tydliggjorda. Flera samverkansavtal har upprättats för att
underlätta samarbetet mellan de verksamheter som är involverade i barn och unga med psykisk
ohälsa. De avtal som finns upprättade som rör barn och unga med psykisk ohälsa är:
-
-
-
-
Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i
Uppsala län (Ingående parter: Landstinget och kommunerna i Uppsala län)
Samverkansavtal mellan respektive kommun och Landstinget i Uppsala län kring
närvårdskoordinatorer (Ingående parter: respektive kommun Uppsala, Knivsta, Heby,
Håbo, Älvkarleby, Östhammar och Tierp samt Landstinget i Uppsala län – denna typ av
samverkansavtal finns ej upprättat med Enköpings kommun)
Samverkansavtal om professionella barnutredningar i barnvänlig miljö, det vill säga
barnahus i Uppsala län (Ingående parter: kommuner, Polismyndigheten i Uppsala län,
Åklagarmyndigheten i Uppsala län, Rättsmedicinalverket, Landstinget i Uppsala län)
Rutin och riktlinjer rörande barn och unga som utreds för samhällsvård (Ingående
parter: Landstinget i Uppsala Län och samtliga kommuner i Uppsala län)
Samarbetsavtal inom Vardagsnära insatser i tydlig samverkan (VITS) (Ingående parter:
skolan, socialtjänsten i kommunerna Tierp, Älvkarleby, Håbo och BUP)
Samverkansavtal mellan gymnasieskolorna i Uppsala kommun och barn- och
ungdomspsykiatrin (Spången) (Ingående parter: Uppsala kommun och BUP)
Överenskommelse om principer och riktlinjer för samarbete och samverkan mellan
primärvården och BUP i Uppsala län (Ingående parter: BUP och primärvården)
Överenskommelse mellan primärvård och psykiatrisk specialistvård kring handläggning
av psykiatrisk sjukdom (Ingående parter: BUP och primärvården)
Central neuropsykiatrisk samverkan (CNS) (Ingående parter: Barn- och
utbildningsnämnden i Östhammars kommun, BUP i Landstinget i Uppsala län,
habiliteringen belägen i Östhammars kommun)
Samverkansavtal som reglerar det socialpsykiatriska behandlingsteamets verksamhet
och drift (Ingående parter: socialtjänst och BUP i Landstinget i Uppsala län)
Samverkansrutin för socialtjänst och förskola/skola inklusive BVC/elevhälsa vid
placering av barn och ungdomar i familjehem och hem för vård och boende (HVB)
20
Bedömningar och rekommendationer: Ansvarsfördelning och avtal
inom och mellan landstinget och länets kommuner gällande barn och unga
med psykisk ohälsa
Ansvarsfördelning
Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och
länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barn och
unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för
verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete.
Vi bedömer att det saknas en tydlig och tillräcklig ansvarsfördelning mellan verksamheterna för
de patienter som befinner sig i den så kallade ”mellannivån”, det vill säga de patienter som inte
har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under barn- och
ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för komplicerade frågeställningar för
elevhälsan eller socialtjänsten.
Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när de båda
huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen tydliggör ansvarsfördelningen mellan
BUP och barn- och ungdomshabiliteringen avseende barn med neuropsykiatriska
frågeställningar.
Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun16 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan att
genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal.
Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun17 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan att
säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens.
Avtal
Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och
kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl
definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters
ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika avseende
uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska handläggas.
Vi bedömer att det faktum att Enköpings kommun inte har några ingångna avtal för samverkan
med andra verksamheter som är involverade i barn och unga med psykisk ohälsa bidrar till en
16
17
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
21
reducerad samverkan. Avsaknaden av samverkansavtal med Enköpings kommun försvårar
arbetet för medarbetare både inom kommunens verksamheter och landstingets verksamheter,
då bland annat ansvarsfördelningen inte är tydliggjord.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun18 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan att
upprätta samverkansavtal inom de områden som identifieras med anledning av ovanstående
rekommendation.
Vi rekommenderar särskilt kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden i Enköpings kommun att utreda och upprätta samverkansavtal med
tillsammans med landstinget, där behov finns.
Iakttagelser: Samverkan inom och mellan landstinget och
kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa
I detta avsnitt besvaras revisionsfrågorna: ”Har det skapats förutsättningar för att bedriva en
samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa?” och ”Fungerar samverkan mellan
huvudmännen avseende målgruppen? Har samverkan mellan kommun och landsting skapat
ändamålsenliga insatser för avsedd målgrupp?”
Förutsättningar för samverkan
Nationella satsningen Stöd till riktade insatser inom psykisk ohälsa 2016
Som en del i regeringens och SKL:s nationella satsning Stöd till riktade insatser inom psykisk
ohälsa 201619 har det under 2016 genomförts en länsgemensam kartläggning och analys enligt
krav från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har utsett styrgruppen som varit
involverade i kartläggning, analys och framtagande av den regionala handlingsplanen. Syftet
med kartläggningen har varit att skapa underlag för en bättre förståelse för hur befolkningen
mår, deras behov samt att kartläggningen ska ligga som grund för vilka insatser inom psykisk
hälsa som bör prioriteras. Underlag för kartläggning och analys har främst varit resultat från
enkäten Liv hälsa och ung, som är SDQ20-skattningar kring hur barn och unga mår samt
skolresultat. Analysen har legat som grund för en regional och kommunala handlingsplaner. Det
beskrivs i intervjuer att kartläggningen ger en god överblick men att den bör ses som ett första
steg i länets arbete med ett långsiktigt och sammanhållet arbete inom området för psykisk
ohälsa. Den nationella satsningen kommer att följas inom närvården både på politisk och
tjänstemannanivå.
Närvård
18
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
Länk till: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/stod-till-riktade-insatser-inom-omradet-psykisk-ohalsa2016-overenskommelse-mellan-staten-och-sveriges-kommuner-och-landsting/
20
Länk till beskrivning av SDQ: https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/Documents/sdqgranskning.pdf
19
22
Samverkansavtal har upprättats gällande närvård och närvårdskoordinatorer mellan landstinget
och majoriteten av kommunerna i Uppsala län. Med närvård avses möjligheten att skapa
förutsättningar för välbefinnande och hälsa för invånarna. Målet för närvårdsarbetet är att
Uppsalas läns invånare ska få ett samlat behov av hälso- och sjukvård, elevhälsa och social
omsorg i sin närhet genom tillgängliga, trygga och jämlika insatser. Närvårdskoordinatorerna,
som är anställda inom kommunen men samfinansierade av kommunerna och landstinget, ingår
i ett länsövergripande nätverk med landstingets strateger. Inom närvården utvecklar landstinget
samverkan med sju av länets åtta kommuner. Enköpings kommun saknar närvårdsavtal. En
politisk styrgrupp samt en tjänstemannastyrgrupp har tillsatts med representanter från
kommuner som ingår samt landstinget. I kommunerna har det även formats verksamhetsnära
arbetsgrupper för bland annat barn- och ungdomsfrågor. I dessa grupper finns representation
från socialtjänst, skola, primärvård, barn- och ungdomshabiliteringen, BUP, vuxenpsykiatrin och
geriatriken. I dagsläget finns det däremot inget regionalt forum för barn- och ungdomsfrågor.
Spången
Gymnasieskolorna i Uppsala kommun och BUP har gemensamt upprättat en ungdomspsykiatrisk
mottagning kallad Spången. Spången är en resurs för gymnasieskolornas elevhälsa och ett
komplement till psykiatrins öppenvård. Mottagningen verkar som en förstalinjeverksamhet och
innebär att ärenden i huvudsak sker genom egenanmälan och från akutmottagning. Målgruppen
är ungdomar mellan 16 och 20 år med depression och/eller ångest och ska enligt
uppdragsbeskrivningen bedriva både konsult- och behandlingsverksamhet, verka som en brygga
mellan andra enheter inom och utom psykiatrin samt utveckla verksamheter. Spången är
belägen i Uppsala och krav för att få hjälp av verksamheten är att ungdomen går i en
gymnasieskola i Uppsala kommun. Detta innebär att ungdomar som går i gymnasiet i det övriga
länet inte har tillgång till Spången.
Vardagsnära insatser i tydlig samverkan (VITS)
Landstingets BUP och barn- och ungdomshabilitering har tillsammans med skolverksamheten i
kommunerna Tierp, Älvkarleby och Håbo upprättat en samarbetsrutin kallad Vardagsnära
insatser i tydlig samverkan (VITS). VITS-avtal har tidigare funnits med samtliga kommuner men
under det senaste året har några kommuner sagt upp sitt avtal med landstinget. I vissa
kommuner har samarbetet kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning organiserats på annat
sätt men ett liknande samarbete förekommer i de flesta kommuner. I intervjuer och fokusgrupp
omnämns VITS-avtalen som uppskattade och välfungerande.
Samverkan på olika nivåer
Överenskommelse om samverkan i Landstinget i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård och
överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala
län skiljer på samverkan på läns-/regional, lokal och individnära nivå. Läns-/regional och lokal
nivå innefattar främst samverkan på politisk och ledningsnivå medan samverkan på individnära
nivå innefattar samverkan mellan huvudmännen utifrån den enskildes behov.
I en övervägande majoritet av de enskilda intervjuerna och i fokusgrupperna beskrivs att det i
ett helhetsperspektiv inte finns en fungerande samverkan mellan huvudmännen avseende
23
målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa. Detta ska bero på att tillräckliga förutsättningar
inte har skapats. Från samtliga intervjuer med de olika huvudmännen och verksamheterna är
det tydligt att det finns ett stort engagemang och en eftersträvan att upprätthålla en
ändamålsenlig verksamhet för målgruppen. Brister i samverkan beror inte på ovilja att
samarbeta mellan verksamheterna utan uttrycks bero på andra orsaker. Framför allt framhävs
tidsbrist, som en konsekvens av brist på personella resurser, som en anledning.
Från fokusgrupperna iakttas att samverkan som sker på den individnära nivån inte uppfattas
fungera ändamålsenligt. Framför allt påtalas att samverkan med BUP:s verksamhet för
närvarande inte fungerar. Den största orsaken till detta är brister i tillgänglighet. Inom de
kommuner där BUP:s mottagningar har lagts ner upplever majoriteten av de intervjuade att
samverkan med BUP för närvarande är nästintill obefintlig. Detta avser främst samverkan mellan
landstingsdrivna och kommundrivna verksamheter som inte är belägna i Uppsala kommun. För
de verksamheter som är belägna i Uppsala kommun beskrivs samverkan fungera något bättre
men det framkommer att samverkan har minskat i samband med det ökade patienttryck som
har skett på BUP:s verksamhet i Uppsala efter att de har fått överta de kringliggande
kommunernas patienter.
Från majoriteten av de granskade verksamheterna uttrycks att individnära samverkan till största
del sker på personnivå och inte funktionsnivå. Detta förklaras bland annat med att flera
kommuner är mindre kommuner där personal inom de olika verksamheterna är tillräckligt få för
att kunna skapa en personlig kontakt med varandra. I kommunerna utanför Uppsala kommun
har verksamheterna tidigare kunnat samverka lättare då flera av verksamheterna har suttit på
samma eller en nära belägen adress vilket har underlättat att bygga upp samarbete. En stor del
av den samverkan som beskrivs ha funnits innan BUP:s verksamheter flyttade har därmed skett
på personnivå. Flera av de som har arbetat på BUP:s mottagningar har slutat och i samband med
det har samverkan gått förlorad. Samtliga av dessa kommunala verksamheter beskriver att de
upplever att det är mycket svårt att samverka med BUP när verksamheten nu endast är belägen
i Uppsala. Svårigheterna beror på att det är svårt att komma i kontakt med BUP via telefon samt
det geografiska avståndet.
Trots att verksamheterna uttrycker att det inte finns en fungerande samverkan totalt sett har
det skapats förutsättningar för samverkan inom ett antal områden. I granskningen har också
iakttagits att det pågår stora satsningar för att öka samverkan mellan verksamheterna. I
intervjuer framkommer att förutsättningar för samverkan utvecklas men att det fortsatt finns
brister.
Bedömningar och rekommendationer: Samverkan inom och mellan
landstinget och kommunerna för barn och unga med psykiska ohälsa
Förutsättningar för samverkan
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att
ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan
huvudmännen.
24
Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan
kommunerna och landstinget.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen
har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna
utanför Uppsala kommun.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i
Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande
samverkan.
Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun21 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan att
fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar för en utvecklad och
fungerande samverkan.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och de nämnder eller utskott i respektive kommun22
som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan utreder om Spångens
verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att säkerställa att vården är
jämlik för länets invånare.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden, skolnämnden,
och vård- och omsorgsnämnden i Enköpings kommun säkerställer att förutsättningar för
samverkan upprättas likt i de övriga kommunerna.
Samverkan på olika nivåer
Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det
skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet. Dessa
förutsättningar saknas i Enköpings kommun som inte har upprättat avtal för närvård.
Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP
och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun.
Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun23 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan utser
den individnära samverkan till ett prioriterat område. Detta med anledning av att denna
samverkan direkt påverkar målgruppen.
Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun24 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och
arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån.
21
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
23
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
24
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
22
25
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun25 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan
landstingets och kommunernas verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga
samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå.
Iakttagelser: Nämnder och styrelser med uppgift att svara för
samverkan mellan kommun och landsting kring barn och ungdomars
psykiska ohälsa
Under detta avsnitt besvaras revisionsfrågan: ”Vilken nämnd eller styrelse har i uppgift att svara
för samverkan mellan kommun och landsting kring barn- och ungdomars psykiska ohälsa?”
Ansvariga nämnder, utskott och styrelser för samverkan
Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa hanteras inom närvården i de olika politiska
styrgrupperna. I de politiska styrgrupperna ingår både representanter från landstinget och
kommunerna. Iakttagelser visar att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting kring
barn och unga inte ligger på endast en nämnd eller styrelse. Ansvaret för samverkan är istället
fördelat mellan samtliga nämnder och styrelser som ansvarar för de olika verksamheterna. Även
landstingets kunskapsnämnd uppges ansvara för samverkan mellan kommun och landsting
gällande barn- och unga med psykisk ohälsa. Ansvariga styrelser inom landstinget uppges vara
vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen.
I landstinget ansvarar landstingsfullmäktige för närvårdens strategiska frågor, där samverkan är
en stor del. Landstingsfullmäktige beslutar årligen om politisk viljeriktning och prioriterade
aktiviteter inom närvården, och beslutet bereds av landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsoch FoUU-utskott (HSFFoUU). För beslut i specifika ärenden gällande barn och ungas psykiska
hälsa ansvarar vårdstyrelsen och/eller sjukhusstyrelsen.
I samtliga granskade kommuner är ansvaret för samverkan kring barn och unga med psykisk
ohälsa fördelat på de olika nämnderna som ansvarar för barn och unga, däribland socialtjänst
och elevhälsa. Nämnder som beskrivs som ansvariga är socialnämnden, utbildningsnämnden
och omsorgsnämnden.
Befintlighet av tydliga krav på samverkan från nämnd eller styrelse
Landstingets dokument beskriver många specifika mål gällande arbetet med psykisk ohälsa hos
barn och unga. I landstingets landstingsplan 2016–2018 och budget 2016 har mål satts upp med
hänsyn till statens och SKL:s överenskommelse om årliga stöd och riktade insatser för att
förbättra vård och omsorg för barn och unga med psykisk ohälsa samt personer med omfattande
eller komplicerad psykiatrisk problematik (PRIO-medel). De riktade insatserna ska användas till
förstärkning av ungdomsmottagningarnas arbete.
25
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
26
Vidare ska landstinget genom närvårdsarbetet prioritera områdena första linjen för barn och
unga med en psykisk ohälsa, skola och psykisk ohälsa, barn i behov av sammansatt stöd, tidiga
insatser/sociala investeringar och webbaserad information.
Det påtalas också att människor med psykisk sjukdom är bland de mest sårbara inom sjukvården
och att tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. I landstingsplan 2016-2018 och budget 2016
beskrivs ”Det måste bli enklare för patienter att få tidig tillgång till vård och det ska finnas
medicinsk och psykologisk kompetens i primärvården. I syfte att uppfylla detta arbetar
landstinget med en handlingsplan mot psykisk ohälsa. Personer med psykisk ohälsa ska ha
samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god
kvalitet som personer med somatisk ohälsa”.
Kommunernas verksamhetsrapporter saknar till stor del specifikt uppsatta mål gällande
samverkan för att motverka psykisk ohälsa. De kommuner som trots allt tar upp psykisk ohälsa
tenderar att fokusera på hur den påverkar arbetslivet. Arbetet med barn och unga har i sin tur
till stor del fokuserat på skolresultat samt ensamkommande flyktingbarn. Det arbete som görs
från kommunernas sida gällande psykisk ohälsa hos unga är i många fall en biprodukt av att
arbeta för ett främjande av utbildning, vård och omsorg samt det generella arbetet med
socialpsykiatri.
Bedömningar och rekommendationer: Nämnder och styrelser med
uppgift att svara för samverkan mellan kommun och landsting kring barn
och ungdomars psykiska ohälsa
Ansvariga nämnder, utskott och styrelser för samverkan
Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig
nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser
som är ansvariga för de olika verksamheternas områden. Vi rekommenderar att
sjukvårdsstyrelsen, vårdstyrelsen samt de nämnder/utskott i kommunerna26 som är ansvariga
för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun och
landsting sker.
Befintlighet av tydliga krav på samverkan från nämnd eller styrelse
Vi bedömer att ansvariga nämnder och styrelser inte ställer tydliga krav på samverkan mellan
landsting och kommun.
26
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
27
Vi rekommenderar att sjukvårdsstyrelsen, vårdstyrelsen samt de nämnder/utskott i
kommunerna27 som ansvarar för samverkan upprättar tydliga krav på samverkan mellan
landsting och kommun.
Iakttagelser: System, rutiner och uppföljning av resultat
Under detta avsnitt besvaras revisionsfrågorna: ”Finns det tillförlitliga och säkra system och
rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska och ekonomiska resultat (inklusive
avvikelsehantering)?” och ”Följs resultatet i verksamheten upp och rapporteras det till berörda
beslutsfattare på ett tillfredsställande sätt? Är verksamhetsuppföljning och resultatredovisning
kopplade till ändamålsenliga mål för samverkan?”
System och rutiner för uppföljning av resultat inom landstinget
Hälso- och sjukvårdsavdelningen har under de två senaste åren utvecklat både system och
rutiner för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av landstingets hälso- och sjukvård oavsett
om systemet bedrivs i offentlig eller privat regi. Det system som har tagits fram bygger på en
nivåindelning enligt nivåerna löpande uppföljning, fördjupad uppföljning och utvärdering. I
systemet ingår en rollfördelning mellan olika funktioner och enheter inom hälso- och
sjukvårdsavdelningen.
Ekonomiska resultat följs upp på en helhetsnivå inom Akademiska sjukhuset. Sedan 2016
finansieras Akademiska sjukhuset genom anslag och sjukhuset ansvarar självt för att fördela
medlen inom sina verksamheter. Sjukhusstyrelsen följer därför upp Akademiska sjukhuset
utifrån hela ekonomin och inte specifikt inom särskilda verksamhetsområden, såsom BUP.
Däremot följs resultat upp på verksamhetsnivå inom verksamheterna.
Verksamhetsansvariga och medarbetare i landstingets verksamheter redogör i intervjuer för att
produktionsplanering tillämpas inom de olika verksamheterna i landstinget. I
verksamhetsområdet Psykiatri, där BUP ingår, har det nyligen införts en strukturerad
produktionsplanering där resurser planeras utifrån patienternas behov. Samtliga av de
landstingsdrivna verksamheter som ingår i granskningen påtalar att produktionsplanering är
relativt nytt i landstinget och att det fortfarande är en pågående process gällande utformning
av mål, struktur och implementering. Frågor som rör behov och mål är fortfarande under
diskussion. Det framkommer också i intervjuer att kännedomen om vad produktionsplanering
innebär och syftet med metoden varierar bland medarbetare.
System och rutiner för uppföljning av resultat inom kommun
Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom
elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers
medicinska resultat.
27
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
28
Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både
avseende statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och
samordning av elevernas situation.
Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat
Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet ska stärka barnperspektivet och barns och ungas
delaktighet. BBIC innehåller tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk
uppföljning, och är anpassat efter socialtjänstens regelverk. Samtliga kommuner tillämpar BBIC
som system för att följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet.
Produktionsplanering tillämpas inte i kommunernas verksamheter.
System och rutiner för uppföljning av resultat gemensamt för landsting
och kommun
Avvikelsehantering
Inom landstinget tillämpas avvikelsesystemet MedControl. Det finns landstingsövergripande
rutiner för avvikelsehantering som alla anställda uppmanas att använda. Då en avvikelse görs i
MedControl hamnar den hos en ärendeansvarig som fördelar uppdrag till så kallade
orsaksutredare vars uppgift är att utreda orsaken till avvikelsen. Avvikelsen handläggs därefter
av ärendeansvarig som ansvarar för att åtgärder, uppföljning och återkoppling av avvikelsen
sker. Därutöver ansvarar varje verksamhet för att göra en sammanställning av sina egna
avvikelser genom utdata från landstingets informationssystem (LIS). Genom uppföljningen
identifieras risker som ska åtgärdas på den egna enheten. Uppföljning och återkoppling av
avvikelser sker i linjen vid arbetsplatsträffar.
I kommunernas verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas också
avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker.
Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med
ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett
användbart verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent.
Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i
uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen.
Uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbete för patienter
En systematisk uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet genomförs av den politiska
ledningen i landstinget och kommunerna. Uppföljningen sker genom förvaltningarnas
resultatredovisning,
tertial-,
delårs-,
och
årsrapporter
samt
genom
årliga
patientsäkerhetsberättelser där måluppfyllelse av vårdöverenskommelser och vårdavtal
framgår. Landstingets ledning och politiker följer också upp resultateten genom månatliga
rapporter från verksamheterna. I dessa rapporter redovisas utvecklingen av
patientsäkerhetsarbetet, resultat av nationella och lokala mätningar samt vidtagna åtgärder.
Landstinget har sedan en tid tillbaka förstärkt arbetet med fördjupad uppföljning och
29
utvärdering, med syfte att öka patientsäkerheten genom att granska den medicinska kvaliteten
hos utförare.
Resultat av samverkan för närvård och närvårdskoordinater följs upp och förankras med
landstingets och kommunens representanter i en gemensam politisk styrgrupp. Där sker även
prioritering och styrning av uppdrag och arbetsuppgifter.
Det beskrivs också att fördjupade uppföljningar, det vill säga medicinska och ekonomiska
revisioner för att följa upp resultat inom landstinget och kommunerna, tillämpas som verktyg
för uppföljning.
Bedömningar och
uppföljning av resultat
rekommendationer:
System,
rutiner
och
System och rutiner för uppföljning av resultat inom
landstinget
Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och
ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra
men att systemen och rutinerna kräver kontinuerliga förbättringar samt regelbunden
underhållning för att kunna anses vara tillförlitliga.
Vi bedömer att produktionsplanering är ett fördelaktigt verktyg för uppföljning av ekonomiska
resultat. Tillämpningen av produktionsplanering inom landstinget är ännu inte fullt
implementerat och befinner sig fortfarande i ett utvecklings- och testskede. Det är därför svårt
att ännu bedöma om systemet är tillförlitligt och säkert. Vi bedömer att för att verktyget för
produktionsplanering ska vara tillförlitligt och säkert bör verktyget dimensioneras efter verkligt
behov samt produktionsdata förankras väl i verksamheten.
Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom landstinget till viss del är
kopplade till ändamålsenliga mål om samverkan. I landstingsplanen 2016–2018 och budget 2016
beskrivs mål om samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa. I årsredovisningen 2015
beskrivs de arbeten som har genomförts men det saknas detaljerad information om resultat av
projekten.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen kartlägger befintliga system och
rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen säkerställer att uppdatering av
befintliga system och rutiner sker regelbundet.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen kravställer ändamålsenliga mål om
samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till
ändamålsenliga mål om samverkan.
30
System och rutiner för uppföljning av resultat inom
kommunerna
Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och
ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra,
men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning
för att kunna tillräknas som tillförlitliga.
Vi bedömer att kommunerna går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte
genomföra produktionsplanering och -uppföljning.
Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunerna inte är
tillräckligt kopplade till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk
ohälsa. Dock förekommer mål samt viss uppföljning som kan härröras till samverkan gällande
psykisk ohälsa i de flesta kommuner. I landstinget saknas uppföljning av samverkan inom och
mellan kommun och landsting gällande närvårdsarbetet.
Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun28 som är ansvariga för
individ- och familjeomsorgen och elevhälsan regelbundet kartlägger befintliga system och
rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel.
Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun29 som är ansvariga för
individ- och familjeomsorgen och elevhälsan säkerställer att uppdatering av befintliga system
och rutiner sker regelbundet.
Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun30 som är ansvariga för
individ- och familjeomsorgen och elevhälsan överväger att införa produktionsplanering i
kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna.
Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun31 som är ansvariga för
individ- och familjeomsorgen och elevhälsan kravställer ändamålsenliga mål om samverkan
samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till
ändamålsenliga mål om samverkan.
System och rutiner för uppföljning av resultat gemensamt
för landsting och kommun
Vi bedömer att avvikelsehantering är ett användbart verktyg för att följa upp medicinska
resultat. De rutiner och riktlinjer som finns för tillämpande av avvikelsehantering bidrar till att
verktyget blir säkert och tillförlitligt men för att bli ändamålsenligt bör det användas mer
frekvent.
Vi bedömer att även om resultat till politiker ska rapporteras på en övergripande nivå kan det i
vissa sammanhang finnas behov av att följa upp resultat på en mer detaljerad nivå.
28
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
30
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
31
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
29
31
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun32 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda
eventuella fel.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun33 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet.
Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun34 som är ansvariga för
individ- och familjeomsorgen och elevhälsan överväger att införa produktionsplanering i
kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun35 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
kravställer ändamålsenliga mål om samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och
resultatrapporter är kopplade till ändamålsenliga mål om samverkan.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur
IT och innovationer kan underlätta utbyte av information i journalsystem mellan skola och
landsting.
Iakttagelser: Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
I detta avsnitt besvaras revisionsfrågan: ”Hur fångas barn och ungdomar upp som faller mellan
stolarna?” och ”Finns det en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet,
t.ex. när det gäller analys av folkhälsostatistik och lokala/regionala enkäter i "Liv och hälsa
ung", och när det gäller hantering av "hemmasittare" i grundskolan?”
Grupper som riskerar att falla mellan stolarna
I utförda intervjuer beskrivs svårigheterna med att fånga upp barn och ungdomar som faller
mellan stolarna. Svårigheten verkar vara att verksamheterna inte vet när eller vilka barn som
faller mellan stolarna. Barn och unga som riskerar att falla mellan stolarna beskrivs i intervjuer
utifrån två olika perspektiv: som individuella patienter eller som patientgrupper. Ett steg i att
fånga upp individuella patienter är att använda sig av remissvar mellan verksamheterna efter
att besök har skett alternativt när ett besök har uteblivit. Den verksamhet som skulle genomföra
besöket skickar då ett slutsvar till remitterande verksamhet att patienten har uteblivit och delger
därmed kännedom. För de flesta grupper beskrivs att det saknas systematiska åtgärder för att
motverka att barn och ungdomar ”tappas bort”. Flera grupper lyfts fram som ofta
förekommande bland dem som faller mellan stolarna:
-
”Hemmasittare”
Barn och ungdomar som är placerade i familjehem
32
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
34
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
35
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
33
32
-
Barn och unga med lindrig psykisk ohälsa
Barn och unga med socioekonomiskt utsatta familjer
Barn och ungdomar med föräldrar med beroendeproblematik eller psykisk ohälsa
Barn och unga med multipla diagnoser
Ensamkommande flyktingbarn
Pågående projekt avseende samverkan för att förhindra
att barn och unga riskerar att falla mellan stolarna
Pågående projekt för samverkan kring hemmasittare: #jagmed
Ett projekt kallat #jagmed36 har startats för barn och ungdomar i skolan för att bidra till att flera
genomför sina utbildningar. Landstinget i Uppsala län är en av fem regioner i Sverige som deltar
och genomför projektet. Regionerna har tillsammans tilldelats totalt 63 miljoner kronor för att
driva cirka 30 lokala projekt i de deltagande kommunerna. Projektet har som syfte att bidra till
att ungdomar som riskerar att hoppa av gymnasiet eller som redan har hamnat utanför sin
utbildning fångas upp i ett tidigt skede. Projektet avser att ge stöd för dessa ungdomar att återgå
till utbildningen eller att komma in på arbetsmarknaden. De deltagande kommunerna delar det
gemensamma syftet men har också satt upp kommunspecifika syften och mål med sina lokala
projekt. Kommunerna Enköping, Håbo, Knivsta, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar deltar.
Tierps och Heby kommun deltar inte i projektet. Deltagande verksamheter i projektet uppges
vara grundskolor, gymnasieskolor och folkhögskolor. Samtliga kommuner har formulerat
enskilda syften och mål för projektet, med utgångspunkt i ovan beskrivet syfte.
Projektet Skolan som arena
Projektet Skolan som arena37 är ett projekt för att bidra till förbättrad psykisk hälsa generellt hos
barn och ungdomar. Projektet berör delvis gruppen ”hemmasittare” och målgruppen är
grundskoleelever i årskurs 1-9. Projektgenomförare är Älvkarleby kommun och Enköpings
kommun. Verksamheter som ingår är elevhälsan samt verksamheter inom kommun och
landsting som är involverade i skolelevers psykiska hälsa.
Utöver ovanstående projekt pågår också arbete med att fånga upp barn och unga som riskerar
att falla mellan stolarna inom ramen för de samverkansavtal som finns upprättade och beskrivna
i avsnitt 2.3 om avtal och ansvarsfördelning.
Samverkan kring kartläggning och analys av enkäten Liv och
hälsa ung
Enkäten Liv och hälsa ung genomförs av elevhälsan bland skolelever vartannat år. Resultatet
sammanställs och analyseras i en rapport som presenteras på landstingets webbsida38.
Rapporten redovisar resultat utifrån både skol- och hemkommuner och används bland annat i
förebyggande syfte för att planera insatser inom hälso- och sjukvård samt inom kommunernas
36
http://www.regionuppsala.se/var-verksamhet/eu/esf-2014-2020/jagmed
Länk till projektet Skolan som arenas webbplats: http://www.skolansomarena.com/
38
Länk till rapport om resultat av enkäten Liv och hälsa ung på landstingets webbsida:
http://www.lul.se/sv/Vard-halsa/Liv-halsa/Liv-och-halsa-ung/.
37
33
samhälls- och välfärdsarbete. De intervjuade upplever inte att det sker en organiserad
länsövergripande samverkan, där både landsting- och kommunverksamheter skulle ingå i ett
förebyggande arbete gällande analys av enkäten. Vi har i granskningen iakttagit att kännedomen
om enkäten är låg i alla verksamheter förutom elevhälsan.
I individuella intervjuer och i fokusgrupp beskrivs att uppföljning och analys av enkäten Liv och
hälsa ung genomförs inom elevhälsan i respektive kommun. Resultatet används i
utvecklingssyfte inom skolan samt för att få en uppfattning om hur barn och unga som går i
skolan mår. Exempel på hur resultatet används är olika ”teman” som fastställs utifrån vad
eleverna belyser som viktigt för deras hälsa. Teman används sedan i utvecklingssyfte inom
kommunens elevhälsoteam. Enkäten är inte obligatorisk för skolelever och det uttrycks av bland
annat representanter från elevhälsan att svarsfrekvensen ofta är låg och att det därför är svårt
att veta om resultaten är rättvisande. Eftersom enkäten genomförs vartannat år kan resultaten
ibland kännas inaktuella.
Bedömningar och rekommendationer: Barn och ungdomar som faller
mellan stolarna
Grupper som riskerar att falla mellan stolarna
Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan
stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa
grupper är inte heller nya grupper utan de är återkommande som utsatta att riskera falla mellan
stolarna.
Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan
stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en
god översikt av patienten och frågeställningar.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun39 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan
stolarna.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun40 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
regelbundet följer upp arbetet för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna för att
skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun41 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning.
39
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
41
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
40
34
Vi rekommenderar sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun42 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan att
upprätta samverkansavtal mellan kommunerna och landstinget gällande de grupper som
riskerar att falla mellan stolarna.
Pågående projekt avseende samverkan för att förhindra
att barn och unga riskerar att falla mellan stolarna
Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande
arbetet gällande hanteringen av ”hemmasittare” i grundskolan. Endast kommunerna Enköping
och Älvkarleby har organiserade projekt, Skolan som arena, för att hantera ”hemmasittare” i
grundskolan.
Vi bedömer att det faktum att kommunerna Heby och Tierp inte har något projekt för att
organisera arbetet med att fånga upp ”hemmasittare” hindrar möjligheten att fånga upp denna
grupp.
Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga
upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun43 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp ”hemmasittare” i grundskolan och
gymnasiet finns.
Vi rekommenderar att de nämnder eller utskott i respektive kommun44 som är ansvariga för
individ- och familjeomsorgen och elevhälsan i kommunerna Heby och Tierp säkerställer att
organiserat arbete med att fånga upp ”hemmasittare” i grundskolan och i gymnasiet upprättas.
Samverkan kring kartläggning och analys av enkäten Liv
och hälsa ung
Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal
nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa
ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt de nämnder eller utskott i
respektive kommun45 som är ansvariga för individ- och familjeomsorgen och elevhälsan
samverkar på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik
och enkäten Liv och hälsa ung.
42
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
44
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
45
Se rekommendationer i avsnitt 2.13 för ansvariga nämnder och utskott i respektive kommun.
43
35
Iakttagelser, bedömningar och rekommendationer per kommun
Iakttagelser: Uppsala kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
Samtlig verksamhet inom BUP finns samlad i Uppsala kommun. Trots att BUP:s verksamhet finns
tillgänglig i Uppsala har tillgängligheten förändrats för patienterna i Uppsala kommun under
2016, framför allt under hösten då BUP:s verksamhet i Uppsala har tagit över hela länets
patienter. I individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell
uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt.
Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att
de ska ha genomfört basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag.
Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs
BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala
kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad
arbetsbelastning till följd av omorganisationen.
I intervjuer framkommer att där systematiska kartläggningar har genomförts är kartläggningarna
vanligtvis genomförda separat inom respektive verksamheter. Det leder enligt de intervjuade till
att det inte har gjorts en helhetskartläggning av patientgrupperna som träffar och har kontakt
med flera verksamheter eller har flera olika behov.
Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt
väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext,
överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna
uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna
beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om
den egna verksamhetens område är god.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Förutsättningar för samverkan mellan gymnasieskolorna i Uppsala kommun och BUP har skapats
genom verksamheten Spången och fungerar väl. Förutsättningar för samverkan på läns/regional och lokal nivå har skapats genom närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå
mellan Uppsala kommun och BUP har begränsats på grund av den personalbrist som har varit
under större delen av 2016.
36
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller
styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden.
Socialnämnden ger inga konkreta mål om samverkan gällande barn och unga med psykisk
ohälsa. Dock omnämner nämnden i sin verksamhetsplan och budget för 2016 att det för
kommunen är angeläget att utveckla nya samverkansformer med landstinget gällande
förebyggande arbete kring barn och ungdomars användning av alkohol, narkotika,
dopingpreparat och tobak (ANDT). Utbildningsnämnden anger att elevhälsan ska utvecklas i nära
samarbete med landstinget.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom
elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers
medicinska resultat.
Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både
utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och
samordning av elevernas situation.
Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat
Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande
utförande och systematisk uppföljning. Uppsala kommun tillämpar BBIC som system för att följa
upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet.
I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas
avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker.
Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med
ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett
användbart verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent.
Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i
uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen.
Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter.
Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå
för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas
tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga
kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är
aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps
sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp.
Socialnämndens verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är kopplad till samverkan
gällande barn och unga som använder ANDT och i övrigt finns ingen uppföljning gällande
37
ändamålsenliga mål om samverkan. För elevhälsan förekommer mål om samverkan mellan
skolan och landsting för tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska kompetenser.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Projektet #jagmed pågår i Uppsala kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar av
skolan. Det saknas projekt finns för att fånga upp ”hemmasittare” i grundskolan. Det saknas
formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges riskera att falla mellan
stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet när det
gäller analys av enkäten Liv och hälsa ung.
Bedömningar och rekommendationer: Uppsala kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk
ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av
öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad
arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom
kommunenens individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer
där det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom
individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar.
Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per
verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna.
Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter,
som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de
inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt
område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller
kompetens för.
Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunens verksamheter inte
är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna.
Vi rekommenderar att Uppsala kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd
och omsorgsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters
fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att Uppsala kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd
och omsorgsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan
stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
38
Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och
kommunen vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och unga
med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för
verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig
ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade
”mellannivån”, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar
för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för
komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten.
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när
huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter.
Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och
kommunen. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl definiera
uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters
ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande
uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta
samverkansavtal.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande
omfattning och frekvens.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att
ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan
huvudmännen.
Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan
kommunen och landstinget.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen
har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna
utanför Uppsala kommun.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i
Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande
samverkan.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden att fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till
en utvecklad och fungerande samverkan med Region Uppsala.
39
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är
att denna samverkan direkt påverkar målgruppen.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att
diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den
individbaserade nivån.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och
mellan Regionens och kommunernas verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga
samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig
nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser
som är ansvariga för de olika verksamheternas områden. I Uppsala kommun är
kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och omsorgsnämnden ansvariga för
samverkan.
Vi bedömer att ansvariga nämnder och styrelser inte ställer tydliga krav på samverkan mellan
Region och kommun.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att
samverkan mellan kommun och Region sker.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och
ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra
men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning
för att kunna tillräknas som tillförlitliga.
Vi bedömer att kommunerna går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte
genomföra produktionsplanering och -uppföljning.
Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunerna inte är
tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk
ohälsa.
40
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera
och åtgärda eventuella fel.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker
regelbundet.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att
möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden utarbetar ändamålsenliga mål om samverkan samt säkerställer att
verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till och innehåller ändamålsenliga
mål om samverkan.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur
IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och
landsting.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan
stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa
grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som
riskerar att falla mellan stolarna.
Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan
stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en
god översikt gällande patienten och frågeställningar.
Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande
arbetet gällande hanteringen av ”hemmasittare” i grundskolan.
Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga
upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt.
Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal
nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa
ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar
att falla mellan stolarna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna
regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas.
41
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp ”hemmasittare” i
grundskolan och gymnasiet finns.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden och
omsorgsnämnden samverka på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av
folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung.
Iakttagelser: Knivsta kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
Invånarna i Knivsta kommun tillhör BUP i Uppsala kommuns upptagningsområde. Trots att BUP:s
verksamhet finns tillgänglig i Uppsala har tillgängligheten förändrats under 2016, framför allt
under hösten då BUP:s verksamhet i Uppsala har tagit över hela länets patienter. I individuella
intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i
dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom
elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar
inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag.
Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs
BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala
kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad
arbetsbelastning till följd av omorganisationen.
Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt
väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext,
överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna
uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna
beskrivs att de upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga överlag och att kännedomen om
den egna verksamhetens område är god.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom
närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Knivsta kommun och BUP har
begränsats på grund av den personalbrist som har varit under större delen av 2016.
42
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller
styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden.
De ansvariga nämnderna ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting
gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom
elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers
medicinska resultat.
Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både
utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och
samordning av elevernas situation.
Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat
Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande
utförande och systematisk uppföljning. Knivsta kommun tillämpar BBIC som system för att följa
upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet.
I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas
avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker.
Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med
ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett
användbart verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent.
Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i
uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen.
Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter.
Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå
för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas
tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga
kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är
aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps
sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp.
Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för
samverkan.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Projektet #jagmed pågår i Knivsta kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar av
skolan. Det saknas projekt finns för att fånga upp ”hemmasittare” i grundskolan. Det saknas
43
formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla mellan
stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet när det
gäller analys av enkäten Liv och hälsa ung.
Bedömningar och rekommendationer: Knivsta kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk
ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av
öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad
arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom
kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där
det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom
individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar.
Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per
verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna.
Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter,
som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de
inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt
område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller
kompetens för.
Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte
är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna.
Vi rekommenderar att Knivsta kommuns kommunstyrelse, socialnämnd och utbildningsnämnd
genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters fullständiga behov och
flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i
Region Uppsala.
Vi rekommenderar att Knivsta kommuns kommunstyrelse, socialnämnd och utbildningsnämnd
genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av de
genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med sjukhusstyrelsen och
vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden genomför
kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande
tillgänglighet.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och
länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och
unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för
verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig
44
ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade
”mellannivån”, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar
för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för
komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten.
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när
huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter.
Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och
kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl
definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters
ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande
uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden att genomföra
kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal med Regionen.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden att säkerställa
att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden att upprätta
samverkansavtal med Regionen inom de områden som identifieras med anledning av
ovanstående rekommendation.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att
ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan
huvudmännen.
Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan
kommunerna och Regionen.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen
har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna
utanför Uppsala kommun.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i
Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande
samverkan. Vi bedömer att vården för denna målgrupp blir ojämlik för gymnasieeleverna i
Knivsta kommun.
Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det
skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet.
Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP
och de landstings- och kommundrivna verksamheterna i Knivsta kommun.
45
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden att fortsätta
utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en utvecklad och fungerande
samverkan med Regionen.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden utreder om
Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att säkerställa att
vården är jämlik för länets invånare.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden utser den
individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan direkt
påverkar målgruppen.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden upprättar
forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram
struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden säkerställer
att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens och
kommunernas verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional,
lokal och individnära nivå.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig
nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser
som är ansvariga för de olika verksamheternas områden.
Vi bedömer att ansvariga nämnder och styrelser inte ställer tydliga krav på samverkan mellan
landsting och kommun.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden som är
ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun
och Region sker.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden upprättar
tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och
ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra
men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning
för att kunna tillräknas som tillförlitliga.
Vi bedömer att kommunen går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte
genomföra produktionsplanering och –uppföljning.
46
Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är
tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk
ohälsa.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden regelbundet
kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden säkerställer
att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden överväger
att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll
och uppföljning av verksamheterna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden utarbetar
ändamålsenliga mål om samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och
resultatrapporter är kopplade till och innehåller ändamålsenliga mål om samverkan.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelsen utreder hur
IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och
landsting.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan
stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa
grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som
riskerar att falla mellan stolarna.
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan
stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en
god översikt gällande patienten och frågeställningar.
Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande
arbetet gällande hanteringen av ”hemmasittare” i grundskolan.
Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga
upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt.
Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal
nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa
ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden säkerställer
att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden följer upp
att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna regelbundet för att skapa
kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas.
47
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden säkerställer
att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden säkerställer
att organiserat arbete för att fånga upp ”hemmasittare” i grundskolan och gymnasiet finns.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden samverka på
alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten
Liv och hälsa ung.
Iakttagelser: Enköpings kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
I och med att BUP:s öppenvårdsmottagning i Enköpings kommun har stängts ner har
verksamheten för barn och unga förändrats inom kommunen. Det innebär förändringar i
tillgänglighet men också ökad belastning för kommunens verksamheter som har fått ta ett större
ansvar i och med att tillgängligheten till BUP har minskat för patienter och anhöriga. I
individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att
elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de
intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört
basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag.
Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs
BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala
kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad
arbetsbelastning till följd av omorganisationen.
Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt
väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext,
överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna
uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna
beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om
den egna verksamhetens område är god.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Samverkan på individbaserad nivå mellan Enköpings kommun och BUP har begränsats på grund
av den personalbrist som förekom under större delen av 2016 samt nedläggningen av BUP:s
öppenvårdsmottagning i kommunen. Avsaknad av samverkansavtal mellan kommunen och
landstinget beskrivs försvåra samverkan på samtliga nivåer.
48
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller
styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden,
utbildningsnämnden, och vård- och omsorgsnämnden.
Socialnämnden i Enköpings kommun ställer krav på samverkan med landstinget gällande unga
vuxna som har problem med beroende i kombination med psykisk ohälsa. Utöver det ställer de
ansvariga nämnderna inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting gällande
barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom
elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers
medicinska resultat.
Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både
utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och
samordning av elevernas situation.
Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat
Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande
utförande och systematisk uppföljning. Enköpings kommun tillämpar BBIC som system för att
följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet.
I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas
avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker.
Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med
ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett
fördelaktigt verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent.
Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i
uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen.
Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter.
Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå
för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas
tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga
kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är
aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa.
Socialnämnden i Enköpings kommun ställer krav på samverkan med landstinget gällande unga
vuxna som har problem med beroende i kombination med psykisk ohälsa.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
49
Projektet #jagmed pågår i Enköpings kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar av
skolan. Projektet Skolan som arena finns för att fånga upp ”hemmasittare” i grundskolan. Det
saknas formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla
mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet
när det gäller analys v enkäten Liv och hälsa ung.
Bedömningar och rekommendationer: Enköpings kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk
ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av
öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad
arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom
kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där
det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom
individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar.
Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per
verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna.
Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter,
som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de
inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt
område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller
kompetens för.
Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte
är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna.
Vi rekommenderar att Enköpings kommun kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd
och vård- och omsorgsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att
patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att Enköpings kommun kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd
och vård- och omsorgsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller
mellan stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller
mellan stolarna på grund av bristandetillgänglighet.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och
länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och
50
unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för
verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig
ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade
”mellannivån”, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar
för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för
komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten.
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när
huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter.
Vi bedömer att det faktum att Enköpings kommun inte har några ingångna avtal gällande
samverkan med andra verksamheter som är involverade i barn och unga med psykisk ohälsa
bidrar till en minskad samt i delar avsaknad av samverkan. Avsaknaden av samverkansavtal med
Enköpings kommun försvårar arbetet för medarbetare både inom kommunens verksamheter
och landstingets verksamheter, då bland annat ansvarsfördelningen inte är tydliggjord.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att
upprätta samverkansavtal med Regionen.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både
gällande omfattning och frekvens.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden att upprätta samverkansavtal med Regionen inom de områden
som identifieras med anledning av ovanstående rekommendation.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan i form av samverkansavtal saknas i Enköpings
kommun.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen
har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna
utanför Uppsala kommun.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i
Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande
samverkan. Vi bedömer att vården för denna målgrupp blir ojämlik för gymnasieeleverna i
Enköpings kommun.
Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP
och de landstings- och kommundrivna verksamheterna i Enköpings kommun.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga
av länets gymnasieelever för att säkerställa att vården är jämlik för länets invånare.
51
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden, skolnämnden,
och vård- och omsorgsnämnden i Enköpings kommun säkerställer att förutsättningar för
samverkan upprättas likt i de övriga kommunerna.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden, och
vård- och omsorgsnämnden utser den individnära samverkan till ett prioriterat område.
Anledningen är att denna samverkan direkt påverkar målgruppen.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får
möjlighet att diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på
den individbaserade nivån.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan
fungerar inom och mellan Regionens och kommunernas verksamheter sker. Uppföljning bör ske
på samtliga samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig
nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser
som är ansvariga för de olika verksamheternas områden.
Vi bedömer att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden inte ställer tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att
säkerställa att samverkan mellan kommun och Region sker.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och
kommun.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och
ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra
men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning
för att kunna tillräknas som tillförlitliga.
Vi bedömer att kommunerna går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte
genomföra produktionsplanering och -uppföljning.
Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är
tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk
ohälsa.
52
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden,
och vård- och omsorgsnämnden regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte
att identifiera och åtgärda eventuella fel.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden,
och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner
sker regelbundet.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen överväger att införa produktionsplanering i
kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden,
och vård- och omsorgsnämnden utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer
att verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål om
samverkan.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen utreder hur IT och innovationer kan underlätta att
utbyta information i journalsystem mellan skola och landsting.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan
stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa
grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som
riskerar att falla mellan stolarna.
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan
stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en
god översikt gällande patienten och frågeställningar.
Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan i det förebyggande arbetet gällande
hanteringen av ”hemmasittare” i grundskolan.
Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga
upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt.
Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal
nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa
ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper
som riskerar att falla mellan stolarna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller
mellan stolarna regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan
motverkas.
53
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande
utsträckning.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp
”hemmasittare” i gymnasiet finns.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, skolnämnden, utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden samverkar på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet
gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung.
Iakttagelser: Heby kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
Invånarna i Heby kommun tillhör BUP i Uppsala kommuns upptagningsområde. Trots att BUP:s
verksamhet finns tillgänglig i Uppsala har tillgängligheten förändrats under 2016, framför allt
under hösten då BUP:s verksamhet i Uppsala har tagit över hela länets patienter. I individuella
intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i
dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom
elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar
inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag.
Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs
BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala
kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad
arbetsbelastning till följd av omorganisationen.
Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt
väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext,
överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna
uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna
beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om
den egna verksamhetens område är god.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom
närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Heby kommun och BUP har
begränsats på grund av den personalbrist som har varit under större delen av 2016.
54
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller
styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och
omsorgsnämnden.
De ansvariga nämnderna ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting
gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom
elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers
medicinska resultat.
Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både
utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och
samordning av elevernas situation.
Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat
Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande
utförande och systematisk uppföljning. Heby kommun tillämpar BBIC som system för att följa
upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet.
I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas
avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker.
Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med
ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett
användbart verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent.
Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i
uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen.
Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter.
Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå
för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas
tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga
kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är
aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps
sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp.
Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för
samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
55
Heby kommun saknar formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att
riskera att falla mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det
förebyggande arbetet med analys av enkäten Liv och hälsa ung.
Bedömningar och rekommendationer: Heby kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk
ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av
öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad
arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom
kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där
det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom
individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger inom BUP:s ansvar.
Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per
verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna.
Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter,
som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de
inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt
område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller
kompetens för.
Vi rekommenderar att Heby kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och
vård- och omsorgsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters
fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att Heby kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och
vård- och omsorgsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan
stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av
bristande tillgänglighet.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och
länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och
unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för
verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig
ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade
”mellannivån”, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar
56
för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för
komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten.
Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när
huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter.
Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och
kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl
definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters
ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande
uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att
genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal med
Regionen.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att
säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
att upprätta samverkansavtal inom de områden som identifieras med anledning av ovanstående
rekommendation.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att
ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan
huvudmännen.
Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan
kommunen och landstinget.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen
har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna
utanför Uppsala kommun.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i
Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande
samverkan. Vi bedömer att vården blir ojämlik för gymnasieeleverna i Heby kommun.
Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det
skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet.
Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP
och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun.
57
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden att
fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en utvecklad och
fungerande samverkan med Region Uppsala.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att
säkerställa att vården är jämlik för länets invånare.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan
direkt påverkar målgruppen.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och
arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens
och kommunens verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer:
regional, lokal och individnära nivå.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig
nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser
som är ansvariga för de olika verksamheternas områden.
Vi bedömer att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
styrelser inte ställer tydliga krav på samverkan mellan landsting och kommun.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan
kommun och Region sker.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och
ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra
men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning
för att kunna tillräknas som tillförlitliga.
Vi bedömer att kommunen går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte
genomföra produktionsplanering och –uppföljning.
58
Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är
tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk
ohälsa.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda
eventuella fel.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
an säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre
kontroll och uppföljning av verksamheterna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och
resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål för samverkan.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur
IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och
Region.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan
stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa
grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som
riskerar att falla mellan stolarna.
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan
stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en
god översikt gällande patienten och frågeställningar.
Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande
arbetet gällande hanteringen av ”hemmasittare” i grundskolan.
Vi bedömer att det faktum att Heby kommun inte har något projekt för att organisera arbetet
med att fånga upp ”hemmasittare” hindrar möjligheten att fånga upp denna grupp.
Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga
upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt.
Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal
nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa
ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan
stolarna.
59
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
elevhälsan följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna
regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp ”hemmasittare” i grundskolan och
gymnasiet finns.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
samverka på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik
och enkäten Liv och hälsa ung.
Iakttagelser: Håbo kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
I och med att BUP:s öppenvårdsmottagning i Bålsta har stängts ner har verksamheten för barn
och unga förändrats inom kommunen. Det innebär förändringar i tillgänglighet men också ökad
belastning för kommunens verksamheter som har fått ta ett större ansvar i och med att
tillgängligheten till BUP har minskat för patienter och anhöriga.
I individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att
elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de
intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört
basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag.
Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs
BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala
kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad
arbetsbelastning till följd av omorganisationen.
Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt
väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext,
överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna
uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna
beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om
den egna verksamhetens område är god.
60
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom
närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Håbo kommun och BUP har
begränsats på grund av den personalbrist som förkom under större delen av 2016.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller
styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden
och vård- och omsorgsnämnden.
De ansvariga nämnderna ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting
gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom
elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers
medicinska resultat.
Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både
utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och
samordning av elevernas situation.
Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat
Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande
utförande och systematisk uppföljning. Håbo kommun tillämpar BBIC som system för att följa
upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet.
I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas
avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker.
Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med
ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett
användbart verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent.
Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i
uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen.
Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter.
Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå
för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas
tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga
kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är
aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps
sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp.
61
Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för
samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Projektet #jagmed pågår i Håbo kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar av skolan.
Det saknas projekt finns för att fånga upp ”hemmasittare” i grundskolan. Det saknas formellt
upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla mellan stolarna.
Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet när det gäller
analys av enkäten Liv och hälsa ung.
Bedömningar och rekommendationer: Håbo kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk
ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av
öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad
arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom
kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där
det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom
individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar.
Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per
verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna.
Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter,
som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de
inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt
område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller
kompetens för.
Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte
är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna.
Vi rekommenderar att Håbo kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och
vård- och omsorgsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters
fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att Håbo kommuns kommunstyrelse, socialnämnd, utbildningsnämnd och
vård- och omsorgsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan
stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller
mellan stolarna på grund av bristande tillgänglighet.
62
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och
länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och
unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för
verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig
ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade
”mellannivån”, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar
för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för
komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten.
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när
huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter.
Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och
kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl
definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters
ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande
uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vårdoch omsorgsnämnden att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att
upprätta samverkansavtal.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vårdoch omsorgsnämnden att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande
omfattning och frekvens.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden att upprätta samverkansavtal med Regionen inom de områden som
identifieras med anledning av ovanstående rekommendation.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att
ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan
huvudmännen.
Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan
kommunen och Region.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen
har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna
utanför Uppsala kommun.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i
Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande
63
samverkan. Vi bedömer att vården blir ojämlik för gymnasieeleverna i Håbo kommun som inte
har tillgång till Spångens verksamhet.
Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det
skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet.
Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP
och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vårdoch omsorgsnämnden att fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar
till en utvecklad och fungerande samverkan med Regionen.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av
länets gymnasieelever för att säkerställa att vården är jämlik för länets invånare.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vårdoch omsorgsnämnden utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen
är att denna samverkan direkt påverkar målgruppen.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelsen,
socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden upprättar
forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram
struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelsen,
socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden säkerställer att
regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens och
kommunens verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional,
lokal och individnära nivå.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig
nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser
som är ansvariga för de olika verksamheternas områden.
Vi bedömer att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och
omsorgsnämnden inte ställer tydliga krav på samverkan mellan landsting och kommun.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att
säkerställa att samverkan mellan kommun och Region sker.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun.
64
System, rutiner och uppföljning av resultat
Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och
ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra
men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning
för att kunna tillräknas som tillförlitliga.
Vi bedömer att kommunen går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte
genomföra produktionsplanering och –uppföljning.
Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är
tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk
ohälsa.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden elevhälsan regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner
med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker
regelbundet.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden överväger att införa produktionsplanering i kommunens
verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och
resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål för samverkan.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur
IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och
landsting.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan
stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa
grupper är inte heller nya grupper utan de är återkommande som utsatta att riskera falla genom
stolarna.
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan
stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en
god översikt gällande patienten och frågeställningar.
Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande
arbetet gällande hanteringen av ”hemmasittare” i grundskolan.
Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga
upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt.
65
Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal
nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa
ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som
riskerar att falla mellan stolarna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan
stolarna regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan
motverkas.
Vi rekommenderar att, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och vård- och
omsorgsnämnden säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp ”hemmasittare”
i grundskolan och gymnasiet finns.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och
vård- och omsorgsnämnden att samverka på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet
gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung.
Iakttagelser: Östhammars kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
I och med att BUP:s öppenvårdsmottagning i Östhammar har stängts ner har verksamheten för
barn och unga förändrats inom kommunen. Det innebär förändringar i tillgänglighet men också
ökad belastning för kommunens verksamheter som har fått ta ett större ansvar i och med att
tillgängligheten till BUP har minskat för patienter och anhöriga. I individuella intervjuer och i
fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte
räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan
upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar inte hinner
utföra sitt grundläggande uppdrag.
Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs
BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala
kommun som märkbart påtagliga. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad
arbetsbelastning till följd av omorganisationen.
I Östhammars kommun väljer socialtjänsten på grund av den låga tillgängligheten till BUP att
köpa in tjänster, däribland utredningar, från privata företag.
Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt
väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin.
66
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext,
överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna
uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna
beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om
den egna verksamhetens område är god.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom
närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Östhammars kommun och BUP har
begränsats på grund av den personalbrist som har förekom under större delen av 2016 samt
nedläggningen av BUP:s öppenvårdsmottagning i kommunen.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller
styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och
utbildningsnämnden.
De ansvariga nämnderna ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting
gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom
elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers
medicinska resultat.
Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både
utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och
samordning av elevernas situation.
Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat
Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande
utförande och systematisk uppföljning. Östhammars kommun tillämpar BBIC som system för att
följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet.
I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas
avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker.
Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med
ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett
fördelaktigt verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent.
67
Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i
uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen.
Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter.
Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå
för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas
tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga
kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är
aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps
sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp.
Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för
samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Projektet #jagmed pågår i Östhammars kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar
av skolan. Det saknas projekt finns för att fånga upp ”hemmasittare” i grundskolan. Det saknas
formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla mellan
stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet när det
gäller analys av enkäten Liv och hälsa ung.
Bedömningar och rekommendationer: Östhammars
kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk
ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av
öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad
arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom
kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där
det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom
individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar.
Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per
verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna.
Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter,
som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de
inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt
område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller
kompetens för.
Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte
är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna.
68
Vi rekommenderar att Östhammars kommuns kommunstyrelse, socialnämnd och barn- och
utbildningsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters
fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att Östhammars kommuns kommunstyrelse, socialnämnd och barn- och
utbildningsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna
på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med sjukhusstyrelsen
och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden
genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av
bristande tillgänglighet.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och
länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och
unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för
verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig
ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade
”mellannivån”, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar
för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för
komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten.
Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när
huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter.
Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och
kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl
definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters
ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande
uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att
genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att
säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden
att upprätta samverkansavtal med Regionen inom de områden som identifieras med anledning
av ovanstående rekommendation.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
69
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att
ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan
huvudmännen.
Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan
kommunerna och landstinget.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen
har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna
utanför Uppsala kommun.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i
Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande
samverkan. Vi bedömer att vården är ojämlik för Östhammars kommuns gymnasieelever som
inte får tillgång till Spångens verksamhet.
Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det
skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet.
Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP
och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden att
fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en utvecklad och
fungerande samverkan med Regionen.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden
utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att
säkerställa att vården är jämlik för länets invånare.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden utser
den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan
direkt påverkar målgruppen.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden
upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och
arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden
säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens
och kommunens verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer:
regional, lokal och individnära nivå.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig
nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser
som är ansvariga för de olika verksamheternas områden.
70
Vi bedömer att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden inte
ställer tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden
som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan
kommun och Region sker.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden
upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och
ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra
men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning
för att kunna tillräknas som tillförlitliga.
Vi bedömer att kommunerna går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte
genomföra produktionsplanering och -uppföljning.
Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är
tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk
ohälsa.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden
regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda
eventuella fel.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden
säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden
överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre
kontroll och uppföljning av verksamheterna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och
resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål för samverkan.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur
IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och
landsting.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan
stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa
grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som
riskerar att falla mellan stolarna.
71
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan
stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en
god översikt gällande patienten och frågeställningar.
Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande
arbetet gällande hanteringen av ”hemmasittare” i grundskolan.
Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga
upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt.
Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal
nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa
ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, och barn- och utbildningsnämnden
säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan
stolarna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, och barn- och utbildningsnämnden
följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna regelbundet för
att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, och barn- och utbildningsnämnden
säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning.
Vi rekommenderar att, socialnämnden, och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att
organiserat arbete för att fånga upp ”hemmasittare” i grundskolan och gymnasiet finns.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, socialnämnden, och barn- och utbildningsnämnden
samverkar på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik
och enkäten Liv och hälsa ung.
Iakttagelser: Tierps kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
I och med att BUP:s öppenvårdsmottagning i Tierp har stängts ner har verksamheten för barn
och unga förändrats inom kommunen. Det innebär förändringar i tillgänglighet men också ökad
belastning för kommunens verksamheter som har fått ta ett större ansvar i och med att
tillgängligheten till BUP har minskat för patienter och anhöriga. I individuella intervjuer och i
fokusgrupper framkommer att det finns en generell uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte
räcker till och inte kan verka ändamålsenligt. Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan
upplever att de på grund av att BUP kräver att de ska ha genomfört basutredningar inte hinner
utföra sitt grundläggande uppdrag.
Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs
BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala
72
kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad
arbetsbelastning till följd av omorganisationen.
Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt
väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext,
överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna
uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna
beskrivs att de överlag upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga och att kännedomen om
den egna verksamhetens område är god.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom
närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Tierps kommun och BUP har
begränsats på grund av den personalbrist som förekom under större delen av 2016 samt
nedläggningen av BUP:s öppenvårdsmottagning i kommunen.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller
styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg.
De ansvariga utskotten ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting
gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom
elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers
medicinska resultat.
Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både
utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och
samordning av elevernas situation.
Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat
Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande
utförande och systematisk uppföljning. Tierps kommun tillämpar BBIC som system för att följa
upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet.
73
I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas
avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker.
Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med
ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett
fördelaktigt verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent.
Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i
uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen.
Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter.
Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå
för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas
tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga
kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är
aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps
sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp.
Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för
samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Tierps kommun saknar formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att
riskera att falla mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det
förebyggande arbetet när det gäller analys av enkäten Liv och hälsa ung.
Bedömningar och rekommendationer: Tierps kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk
ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av
öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad
arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom
kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där
det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom
individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar.
Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per
verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna.
Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter,
som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de
inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt
område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller
kompetens för.
74
Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte
är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna.
Vi rekommenderar att Tierps kommuns kommunstyrelse, utskott för barn och ungdom och
utskott för arbete och omsorg genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att
patienters fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att Tierps kommuns kommunstyrelse, utskott för barn och ungdom och
utskott för arbete och omsorg genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller
mellan stolarna på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan
stolarna på grund av bristande tillgänglighet.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och
länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och
unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för
verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig
ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade
”mellannivån”, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar
för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för
komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten.
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när
huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter.
Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och
kommunen. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl definiera
uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters
ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande
uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete
och omsorg att genomföra kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta
samverkansavtal.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete
och omsorg att säkerställa att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning
och frekvens.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg att upprätta samverkansavtal med Regionen inom de områden som
identifieras med anledning av ovanstående rekommendation.
75
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att
ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan
huvudmännen.
Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan
kommunen och Region.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen
har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna
utanför Uppsala kommun.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i
Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande
samverkan. Vi bedömer att vården blir ojämlik för gymnasieeleverna i Tierps kommun som inte
har tillgång till Spångens verksamhet
Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det
skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet.
Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP
och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete
och omsorg att fortsätta utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en
utvecklad och fungerande samverkan med Regionen.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg utreder om Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets
gymnasieelever för att säkerställa att vården är jämlik för länets invånare.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete
och omsorg utser den individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att
denna samverkan direkt påverkar målgruppen.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg upprättar forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet
att diskutera och arbeta fram struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den
individbaserade nivån.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg säkerställer att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom
och mellan Regionens och kommunens verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga
samverkansnivåer: regional, lokal och individnära nivå.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
76
Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig
nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de utskott och styrelser
som är ansvariga för de olika verksamheternas områden.
Vi bedömer att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för arbete och
omsorg inte ställer tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg som är ansvariga för samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att
samverkan mellan kommun och Region sker.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg upprättar tydliga krav på samverkan mellan Region och kommun.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och
ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra
men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning
för att kunna tillräknas som tillförlitliga.
Vi bedömer att kommunen går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte
genomföra produktionsplanering och -uppföljning.
Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är
tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk
ohälsa.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg regelbundet kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera
och åtgärda eventuella fel.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg säkerställer att uppdatering av befintliga system och rutiner sker
regelbundet.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg överväger att införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för
att möjliggöra bättre kontroll och uppföljning av verksamheterna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer att
verksamhetsuppföljning och resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål för
samverkan.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur
IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och
Region.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
77
Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan
stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa
grupper är inte heller nya grupper utan de är återkommande som utsatta att riskera falla genom
stolarna.
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan
stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en
god översikt gällande patienten och frågeställningar.
Vi bedömer att det inte finns en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande
arbetet gällande hanteringen av ”hemmasittare” i grundskolan.
Vi bedömer att det faktum att Tierps kommun inte har något projekt för att organisera arbetet
med att fånga upp ”hemmasittare” hindrar möjligheten att fånga upp denna grupp.
Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga
upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt.
Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal
nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa
ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg säkerställer att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar
att falla mellan stolarna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg följer upp att arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna
regelbundet för att skapa kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg säkerställer att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg säkerställer att organiserat arbete för att fånga upp ”hemmasittare” i
grundskolan och gymnasiet finns.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg i Tierps kommun säkerställer att organiserat arbete med att fånga upp
”hemmasittare” i grundskolan och i gymnasiet upprättas.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utskottet för barn och ungdom och utskottet för
arbete och omsorg samverka på alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys
av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa ung.
Iakttagelser: Älvkarleby kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
78
I och med att BUP:s öppenvårdsmottagning i Tierp (som Älvkarlebys invånare tidigare har
tillhört) har stängts ner har verksamheten för barn och unga förändrats inom kommunen. Det
innebär förändringar i tillgänglighet men också ökad belastning för kommunens verksamheter
som har fått ta ett större ansvar i och med att tillgängligheten till BUP har minskat för patienter
och anhöriga. I individuella intervjuer och i fokusgrupper framkommer att det finns en generell
uppfattning att elevhälsan i dagsläget inte räcker till och inte kan verka ändamålsenligt.
Majoriteten av de intervjuade inom elevhälsan upplever att de på grund av att BUP kräver att
de ska ha genomfört basutredningar inte hinner utföra sitt grundläggande uppdrag.
Inom individ- och familjeomsorgen samt inom övrig verksamhet inom socialtjänsten beskrivs
BUP:s omorganisation med nedläggning av öppenvårdsmottagningarna utanför Uppsala
kommun som märkbart påtaglig. Samtliga intervjuade inom verksamheten beskriver en ökad
arbetsbelastning till följd av omorganisationen.
Från intervjuer med kommunala verksamheter beskrivs att tillgängligheten inte mäts enligt
väntetider och verksamheterna innefattas därmed inte av vårdgarantin.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Ansvarsfördelningen inom och mellan landstinget och kommunen finns definierad i lagtext,
överenskommelser, riktlinjer och avtal. Utöver dessa har varje verksamhet egna
uppdragsbeskrivningar avseende ansvar och målgrupp. Inom de intervjuade verksamheterna
beskrivs att de upplever uppdragsbeskrivningarna som tydliga överlag och att kännedomen om
den egna verksamhetens område är god.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Förutsättningar för samverkan på läns-/regional och lokal nivå har skapats genom
närvårdsarbetet. Samverkan på individbaserad nivå mellan Älvkarleby kommun och BUP har
begränsats på grund av den personalbrist som har förelegat under större delen av 2016 samt
nedläggningen av BUP:s öppenvårdsmottagning i kommunen.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting ligger inte på någon enskild nämnd eller
styrelse utan är fördelat på kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden.
Den ansvariga nämnden ställer inga tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting
gällande barn och unga med psykisk ohälsa i sina mål- och budgetrapporter.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Elevhälsan genomför hälsosamtal med elever som dokumenteras och följs upp. Inom
elevhälsoteamen i respektive kommun sker också regelbundna möten för att följa upp elevers
medicinska resultat.
79
Elevhälsan använder journalsystemet Prorenata till bland annat uppföljning av resultat, både
utifrån statistik gällande antal elever inom elevhälsan men också uppföljning av ansvariga och
samordning av elevernas situation.
Socialstyrelsen har tagit fram ett arbetssätt för att kartlägga och bedöma barns behov, kallat
Barns Behov i Centrum (BBIC). Arbetssättet innefattar tydliga riktlinjer och ramar gällande
utförande och systematisk uppföljning. Älvkarleby kommun tillämpar BBIC som system för att
följa upp medicinska resultat från socialtjänstens verksamhet.
I kommunens verksamheter elevhälsan och individ- och familjeomsorgen tillämpas
avvikelsehantering. Det finns riktlinjer för hur avvikelserapporter ska skrivas om avvikelser sker.
Utöver skriftliga avvikelserapporter sker även avvikelserapportering muntligen i samtal med
ansvarig chef samt under gemensamma personalmöten. Avvikelsesystemet beskrivs som ett
fördelaktigt verktyg för uppföljning men att det borde användas mer frekvent.
Utöver avvikelserapporter beskrivs Lex Maria och Lex Sarah som system som används i
uppföljningssyfte vid avvikelser i både elevhälsan och individ- och familjeomsorgen.
Produktionsplanering tillämpas inte i kommunens verksamheter.
Resultat av verksamheten följs upp och rapporteras till beslutsfattare på en övergripande nivå
för att användas som beslutsunderlag. Rapportering och uppföljning sker främst via nämndernas
tertials- och årsrapporter. Rapportering och uppföljning sker också muntligen via månatliga
kommunfullmäktigemöten. Under dessa möten behandlas frågeställningar som för tillfället är
aktuella, det finns ingen stående punkt gällande psykisk ohälsa. Vid kommunens närvårdsgrupps
sammankomster följs pågående projekt inom närvårdsarbetet upp.
Verksamhetsuppföljning och resultatredovisning är inte kopplad till ändamålsenliga mål för
samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Projektet #jagmed pågår i Älvkarleby kommun för att motverkar att gymnasieelever hoppar av
skolan. Projektet Skolan som arena finns för att fånga upp ”hemmasittare” i grundskolan. Det
saknas formellt upprättade projekt/arbeten för övriga grupper som uppges att riskera att falla
mellan stolarna. Elevhälsan ingår i den länsgemensamma samverkan i det förebyggande arbetet
när det gäller analys av enkäten Liv och hälsa ung.
Bedömningar och rekommendationer: Älvkarleby kommun
Verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att samtliga verksamheter som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk
ohälsa har påverkats av BUP:s omorganisation gällande nedläggningen av
öppenvårdsmottagningarna. Vi bedömer att verksamheterna har fått ta en ökad
arbetsbelastning avseende de patienter som BUP inte har kunnat ta emot. Framför allt inom
kommunernas individ- och familjeomsorg och elevhälsa. Bedömningen baseras på intervjuer där
80
det lyfts att vid fall där BUP inte har haft möjlighet att ta emot en patient har personal inom
individ- och familjeomsorgen samt elevhälsan utfört uppgifter som ligger på BUP:s ansvar.
Vi bedömer att systematisk kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa sker separat per
verksamhet och att det saknas gemensamma kartläggningar mellan verksamheterna.
Vi bedömer att personalsituationen inom BUP har lett till att personal i andra verksamheter,
som ingår i verksamheten för barn och unga med psykisk ohälsa, utför arbetsuppgifter som de
inte har kompetens för. Bedömningen avser främst utredningar som går in på medicinskt
område som personal inom individ- och familjeomsorg samt elevhälsa inte har utbildning eller
kompetens för.
Vi bedömer att möjligheten till att följa upp tillgänglighet inom kommunala verksamheter inte
är lika god eller organiserad som inom de landstingsdrivna.
Vi rekommenderar att Älvkarleby kommuns kommunstyrelse och utbildnings- och
omsorgsnämnd genomför systematiska kartläggningar för att säkerställa att patienters
fullständiga behov och flöde mellan verksamheterna kartläggs tillsammans med
sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att Älvkarleby kommuns kommunstyrelse och utbildnings- och
omsorgsnämnd genomför kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna
på grund av de genomförda omorganisationerna inom BUP tillsammans med sjukhusstyrelsen
och vårdstyrelsen i Region Uppsala.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden genomför
kartläggningar för att säkerställa att inga barn faller mellan stolarna på grund av bristande
tillgänglighet.
Ansvarsfördelning och avtal inom och mellan landstinget och länets kommuner
gällande barn och unga med psykisk ohälsa
Vi bedömer att ansvarsfördelning till viss del finns upprättad inom och mellan landstinget och
länets kommuner vad gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och
unga med psykisk ohälsa men att det finns brister inom vissa områden som försvårar för
verksamheterna när det gäller avgränsning och samarbete. Det saknas en tydlig och tillräcklig
ansvarsfördelning mellan verksamheterna för de patienter som befinner sig i den så kallade
”mellannivån”, det vill säga de patienter som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar
för att ansvarsmässigt ligga under barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) ansvar, men ändå har för
komplicerade frågeställningar för elevhälsan eller socialtjänsten.
Vi bedömer att SIP är ett användbart verktyg för att tydliggöra ansvarsfördelningen när
huvudmännen behöver samverka gällande enskilda patienter.
Vi bedömer att det finns ingångna avtal inom flera områden inom och mellan landstinget och
kommunerna. De avtal som finns upprättade förbinder inte huvudmännen att utföra väl
definiera uppgifter utan beskriver snarare syfte med avtal och involverade verksamheters
ansvarsområden. Vi bedömer att de avtal som finns upprättade är tillräckligt specifika gällande
uppgiftsbeskrivningar för att inte vara begränsande då individuella fall ska bearbetas.
81
Vi rekommenderar kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden att genomföra
kartläggningar för att utreda var behov finns för att upprätta samverkansavtal med Regionen.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden att säkerställa
att SIP tillämpas enligt lagens föreskrifter, både gällande omfattning och frekvens.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden att upprätta
samverkansavtal med Regionen inom de områden som identifieras med anledning av
ovanstående rekommendation.
Samverkan inom och mellan landstinget och kommunerna för barn och unga med
psykiska ohälsa
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats inom ett antal områden men att
ytterligare förutsättningar behöver skapas för att samverkan ska vara väl fungerande mellan
huvudmännen.
Vi bedömer att närvårdsarbetet bidrar till goda förutsättningar för samverkan inom och mellan
kommunen och Region.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan på den individnära nivån mellan huvudmännen
har minskat i samband med nedläggningarna av öppenvårdsmottagningarna i kommunerna
utanför Uppsala kommun.
Vi bedömer att förutsättningar för samverkan har skapats mellan BUP och gymnasieskolorna i
Uppsala kommun i och med verksamheten Spången och att det finns en väl fungerande
samverkan. Vi bedömer att vården blir ojämlik för gymnasieeleverna i Älvkarleby kommun som
inte har tillgång till Spångens verksamhet.
Vi bedömer att samverkan fungerar på läns-/regional och lokal nivå. Inom dessa nivåer har det
skapats forum för samverkan mellan huvudmännen genom närvårdsarbetet.
Vi bedömer att det i dagsläget inte finns en väl fungerande individnära samverkan mellan BUP
och de landstings- och kommundrivna verksamheterna utanför Uppsala kommun.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden att fortsätta
utveckla närvårdsarbetet för att skapa goda förutsättningar till en utvecklad och fungerande
samverkan med Regionen.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden utreder om
Spångens verksamhet kan upprättas för samtliga av länets gymnasieelever för att säkerställa att
vården är jämlik för länets invånare.
Vi rekommenderar kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden utser den
individnära samverkan till ett prioriterat område. Anledningen är att denna samverkan direkt
påverkar målgruppen.
82
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden upprättar
forum där medarbetarrepresentanter regelbundet får möjlighet att diskutera och arbeta fram
struktur och riktlinjer för att möjliggöra samverkan på den individbaserade nivån.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden säkerställer
att regelbunden uppföljning av hur samverkan fungerar inom och mellan Regionens och
kommunens verksamheter sker. Uppföljning bör ske på samtliga samverkansnivåer: regional,
lokal och individnära nivå.
Nämnder och styrelser med uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn och ungdomars psykiska ohälsa
Vi bedömer att ansvaret för samverkan mellan kommun och landsting inte ligger på en ansvarig
nämnd eller styrelse och att det är positivt att ansvaret är fördelat på de nämnder och styrelser
som är ansvariga för de olika verksamheternas områden.
Vi bedömer att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden inte ställer tydliga krav på
samverkan mellan landsting och kommun.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden är ansvariga för
samverkan träffas regelbundet för att säkerställa att samverkan mellan kommun och Region
sker.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden upprättar tydliga
krav på samverkan mellan Region och kommun.
System, rutiner och uppföljning av resultat
Vi bedömer att det finns flera olika system och rutiner för att följa upp medicinska och
ekonomiska resultat. Vi bedömer att det finns system och rutiner som är tillförlitliga och säkra
men att systemen och rutinerna kräver kontinuerlig förbättring samt regelbunden underhållning
för att kunna tillräknas som tillförlitliga.
Vi bedömer att kommunen går miste om möjlighet till uppföljning av resultat genom att inte
genomföra produktionsplanering och -uppföljning.
Vi bedömer att verksamhetsuppföljning och resultatredovisning inom kommunen inte är
tillräckligt kopplad till ändamålsenliga mål för samverkan gällande barn och unga med psykisk
ohälsa.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden regelbundet
kartlägger befintliga system och rutiner med syfte att identifiera och åtgärda eventuella fel.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden säkerställer att
uppdatering av befintliga system och rutiner sker regelbundet.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildning- och omsorgsnämnden överväger att
införa produktionsplanering i kommunens verksamheter för att möjliggöra bättre kontroll och
uppföljning av verksamheterna.
83
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden
utarbetar ändamålsenliga mål för samverkan samt säkerställer att verksamhetsuppföljning och
resultatrapporter är kopplade till uppföljningsbara mål för samverkan.
Vi rekommenderar att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen samt kommunstyrelserna utreder hur
IT och innovationer kan underlätta att utbyta information i journalsystem mellan skola och
Region.
Barn och ungdomar som faller mellan stolarna
Vi bedömer att de grupper av barn och unga som identifierats som grupper som faller mellan
stolarna inte är specifika för Uppsala län utan är vanligt förekommande även i andra län. Dessa
grupper är inte heller nya grupper utan det är återkommande samma utsatta grupper som
riskerar att falla mellan stolarna.
Vi bedömer att SIP är ett fördelaktigt verktyg för att hindra att barn och unga faller mellan
stolarna. Genom att använda sig av SIP kan både patienten och involverade verksamheter få en
god översikt gällande patienten och frågeställningar.
Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan i Älvkarleby kommun i det förebyggande
arbetet gällande hanteringen av ”hemmasittare” i grundskolan.
Vi bedömer att det skiljer sig åt mellan kommunerna hur verksamheterna arbetar med att fånga
upp barn som riskerar att falla mellan stolarna då alla kommuner inte genomför samma projekt.
Vi bedömer att det finns en fungerande samverkan över hela länet på läns-/regional och lokal
nivå i det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten Liv och hälsa
ung. Däremot saknas samverkan mellan landsting och kommun på en individnära nivå.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden säkerställer
att kartläggningar genomförs av samtliga grupper som riskerar att falla mellan stolarna.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden följer upp att
arbete för att motverka att barn och unga faller mellan stolarna regelbundet för att skapa
kontroll och insyn gällande hur dessa situationer kan motverkas.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden säkerställer
att verktyget SIP används i tillfredsställande utsträckning.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden säkerställer
att organiserat arbete för att fånga upp ”hemmasittare” i gymnasiet finns.
Vi rekommenderar att kommunstyrelsen samt utbildnings- och omsorgsnämnden samverka på
alla nivåer gällande det förebyggande arbetet gällande analys av folkhälsostatistik och enkäten
Liv och hälsa ung.
84
Stockholm 22 februari 2017
Helseplan Consulting Group AB
Pär Ahlborg
Projektledare
85
Bilaga 1. Revisionsfrågor samt tilläggsfrågor










Har landstinget och kommunerna en ändamålsenlig och tillgänglig verksamhet utifrån barn
och ungdomars behov?
o Är verksamhetens mål konkretiserade? Finns en tydlig styrning mot
verksamheternas mål?
o Kartläggs barns och ungdomars behov systematiskt i landstinget och kommunerna?
o Är tillgängligheten tillräckligt god i landstinget och kommunerna?
o Sker utvecklingsarbete för att komma till rätta med eventuella väntetider?
o Är det lätt att hitta information om hur man kommer i kontakt med landstinget och
kommunerna kring psykisk ohälsa?
Har det skapats förutsättningar för att bedriva en samverkan kring barn och unga med
psykisk ohälsa?
Finns det en tydlig ansvarsfördelning inom och mellan landstinget och länets kommuner vad
gäller samarbete, planering och genomförande av vården för barnen och unga med psykisk
ohälsa?
o Finns det en styrning och struktur för samverkan mellan huvudmännen? Finns
tillräckliga forum för samverkan i gemensamma frågor på olika nivåer?
o Tillämpas de avtal och riktlinjer som finns kring ansvarsfördelningen mellan
landstinget och länets kommuner?
o Har ansvarsfördelningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården
förtydligats?
Finns det ingångna avtal som förbinder huvudmännen att utföra väl definierade uppgifter?
Finns det tillförlitliga och säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp
medicinska och ekonomiska resultat (inklusive avvikelsehantering)?
o Används kvalitetsregister eller andra systematiska uppföljningsverktyg för att följa
upp medicinska resultat?
o Tillämpas produktionsplanering i landstinget och kommunerna?
o Rapporteras medicinska och ekonomiska resultat till den politiska nivån?
o Hur hanteras avvikelser? Används dessa till att förbättra patientflödet?
Följs resultatet i verksamheten upp och rapporteras det till berörda beslutsfattare på ett
tillfredsställande sätt? Är verksamhetsuppföljning och resultatredovisning kopplad till
ändamålsenliga mål för samverkan?
Vilken nämnd eller styrelse har i uppgift att svara för samverkan mellan kommun och
landsting kring barn- och ungdomars psykiska ohälsa?
o Ställer aktuell nämnd eller styrelse tydliga krav på samverkan, och vilka skillnader
finns över länet?
Hur fångas barn och ungdomar upp som faller mellan stolarna?
o Har gruppen som riskerar att falla mellan stolarna kartlagts?
o Har åtgärder vidtagits för att motverka att barn och ungdomar ”tappas bort” när
kontakten ska lämnas över till annan enhet/huvudman?
Finns det en fungerande samverkan över hela länet i det förebyggande arbetet, t.ex. när det
gäller analys av folkhälsostatistik och lokala/regionala enkäter i "Liv och hälsa ung", och när
det gäller hantering av "hemmasittare" i grundskolan?
Finns det en fungerande första linje i barn- och ungdomspsykiatrin över hela länet?
86

Fungerar samverkan mellan huvudmännen avseende målgruppen? Har samverkan mellan
kommun och landsting skapat ändamålsenliga insatser för avsedd målgrupp?
o Vilka system för samverkan finns och hur skiljer de sig över länet?
o Skapas samordnade individuella vårdplaner (SIP) för barn och unga som har behov
av insatser från både landstinget och kommunerna?
87
Bilaga 2. Intervjuförteckning
Intervjuförteckning
Staffan Isling, landstingsdirektör, Region Uppsala
Åsa Himmelsköld, t.f. hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Uppsala
Göran Angergård, primärvårdsdirektör, Region Uppsala
Eva-Lena Sjöö, chefläkare primärvården, Region Uppsala
Vivianne Macdisi, regionråd, Region Uppsala
Malena Ranch, regionråd, Region Uppsala
Johan Edstav, regionråd, Region Uppsala
Eva Christiernin, ordförande omsorgsnämnden, Uppsala kommun
Caroline Hoffstedt, kommunalråd, Uppsala kommun
Göran Nilsson, ordförande socialnämnden, Knivsta kommun
Kenneth Gunnarsson, ordförande utskottet för barn och unga, Tierps kommun
Margareta Widén-Berggren, kommunalråd, Östhammars kommun
Anett Aulin, ordförande utbildning och omsorgsnämnden, Älvkarleby kommun
Helena Proos, kommunalråd, Enköpings kommun
Karl-Arne Larsson, ordförande vård- och omsorgsnämnden, Heby kommun
Carina Lund, kommunalråd, ordförande kommunstyrelsen, Håbo kommun
Birgitta Ekholm Lejman, närvårdsstrateg, Enheten för analys och utveckling, Region Uppsala
Ola Duregård, sektionschef, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala
Staffan Lundqvist, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala
Helena Eriksson, avdelningschef, neuropsykiatriska mottagningen, Barn- och
ungdomspsykiatrin, Region Uppsala
Erik Klingenberg, avdelningschef, ätstörningsenheten, ungdomspsykiatriska mottagningen,
Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala
Ulrika Björnberg, skötare, DBT/akutteamet, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala
Maria Sundquist, sjuksköterska, Ungdomspsykiatriska mottagningen Spången, Barn-och
ungdomspsykiatrin, Region Uppsala
Ann Liljemark, arbetsterapeut, neuropsykiatriska enheten, Barn- och ungdomspsykiatrin,
Region Uppsala
Cecilia Nägele, psykolog, akutteamet, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala
88
Eva Videnberg, skötare, neuropsykiatriska enheten, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region
Uppsala
Steven Lucas, chefläkare, Barnhälsovården, Region Uppsala
Ingrid Meissner, verksamhetschef, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Uppsala
Sara Petterson, sjukgymnast, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Uppsala
Gabriela Covarrubia Erlwein, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Uppsala
Veronica Larsson, kurator, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Uppsala
Lena Palm Samuelsdotter, enhetschef, mottagningen i Östhammar, Barn- och
ungdomshabiliteringen, Region Uppsala
Carola Berglund, psykolog, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Uppsala
Anna Waxin Jansson, verksamhetschef, Knivsta Vårdcentral, Region Uppsala
Maria Kilén Hermansson, verksamhetschef, Enköpings vårdcentral, Region Uppsala
Camilla Ahltin, barnmorska, Tierps vårdcentral, Region Uppsala
Ann Marlene, verksamhetschef, Gimo vårdcentral, Region Uppsala
Camilla Forsberg Fryckstedt, verksamhetschef, Heby vårdcentral, Region Uppsala
Eva Hammarin, verksamhetschef, Skutskärs vårdcentral, Region Uppsala
Tove Blomqvist, skolpsykolog, elevhälsan, Uppsala kommun
Lena Dicksen, specialpedagog, elevhälsan, Uppsala kommun
Ann-Christine Dahlen, avdelningschef, Individ- och familjeomsorgen, Uppsala kommun
Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör, Utbildningsförvaltningen, Uppsala kommun
Madelen Gunnarsson, skolpsykolog, elevhälsan, Uppsala kommun
Robin Björkas, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Knivsta kommun
Siri Gyllensvaan, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Knivsta kommun
Inger Westlund, IFO-chef, Individ- och familjeomsorgen, Knivsta kommun
Jill Olofsson, kurator, elevhälsan, Enköpings kommun
Helene Sjöqvist, psykolog, elevhälsan, Enköpings kommun
Ritva Eriksson, verksamhetschef, elevhälsan, Enköpings kommun
Kenny Andersson, rektor, elevhälsan, Enköpings kommun
Eva Wikberg, t.f. rektor, elevhälsan, Enköpings kommun
Agneta Lundin Parskog, enhetschef, barn och familjeenheten, Enköpings kommun
Eva-Märta Löf, skolsköterska, elevhälsan, Tierps kommun
Helene Langer, skolkurator, elevhälsan, Tierps kommun
89
Erik Lundström, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Tierps kommun
Malin Edin, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Tierps kommun
Anne Lee Larsson, verksamhetschef, förskolan och särskolan, Östhammars kommun
Karin Gillberg, specialpedagog, elevhälsan, Östhammars kommun
Ingrid Nylund Olsson, kurator, elevhälsan, Östhammars kommun
Jonas Karlberg, verksamhetschef, Barn- och ungdomssektionen, Östhammars kommun
Mikael Sjöberg, chef, Individ- och familjeomsorgen, Östhammars kommun
Caroline Sundström, teamchef Försörjningsstöd och Barn och familj, Individ- och
familjeomsorgen, Älvkarleby kommun
Helena Jansson, skolsköterska, elevhälsan, Älvkarleby kommun
Kristina Lindqvist, skolsköterska, elevhälsan, Älvkarleby kommun
Mervi Kreivi, skolpsykolog, elevhälsan, Håbo kommun
Fredrik Sangfeldt, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Håbo kommun
Niklas Arnö, behandlare, Individ- och familjeomsorgen, Håbo kommun
Kirsti Lukkarila, kurator, elevhälsan, Heby kommun
Maria Andersson, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Heby kommun
Helena Berggren, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen, Heby kommun
Kerstin Dahlström, socialsekreterare, Vård och omsorgsförvaltningen, Heby kommun
Lise-Lotte Hjalmar, Utvecklingsledare, Barn- och utbildningsförvaltningen, Heby kommun
90
Bilaga 3. Begreppsförklaring
#jagmed – Projekt som genomförs i fem regioner i Sverige, varav Uppsala är en. Projektet har
som syfte att bidra till att ungdomar som riskerar att hoppa av gymnasiet eller som redan har
hamnat utanför sin utbildning fångas upp i ett tidigt skede. Projektet avser att ge stöd för
dessa ungdomar att återgå till utbildningen eller att komma in på arbetsmarknaden.
Regionerna har tillsammans tilldelats totalt 63 miljoner kronor för att driva cirka 30 lokala
projekt i de deltagande kommunerna.
ANDT – Förebyggande arbete kring barn och ungdomars användning av alkohol, narkotika,
dopingpreparat och tobak.
BBIC – Barns behov i centrum, ett arbetssätt framtaget av Socialstyrelsen för att kartlägga och
bedöma barns behov. Arbetssättet ska stärka barnperspektivet och barns och ungas
delaktighet. BBIC innehåller tydliga riktlinjer och ramar gällande utförande och systematisk
uppföljning, och är anpassat efter socialtjänstens regelverk. Se även
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic.
Falla mellan stolarna – Begrepp som beskriver barn och ungdomar med psykisk ohälsa som
borde tas om hand inom landstinget eller kommunen, men av olika skäl tappas bort och
därmed inte får den hjälp de behöver.
Hemmasittare – Barn och ungdomar som utan uppenbara skäl inte går till skolan under minst
fyra veckor. Orsakerna varierar mellan olika individer.
IFB – Intensiv familjebehandling. Verksamhet för länsövergripande samverkan mellan
kommunerna och landstingets barn- och ungdomspsykiatri och habilitering för barn och vuxna.
Lex Maria – Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som innebär att vårdgivare ska
anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till
Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Lex Sarah – Bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade, LSS, som gäller inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om
stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse. Enligt lex
Sarah ska



anställda genast ska rapportera missförhållanden och påtagliga risker för
missförhållanden till den som bedriver verksamheten
den som bedriver verksamheten ska utreda och avhjälpa eller undanröja det
rapporterade missförhållandet utan dröjsmål
den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt,
snarast ska anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
91
Liv och hälsa ung – Nationell enkät där samtliga elever i årskurs 7, 9 och årskurs 2 på
gymnasiet svarar på frågor om sin hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Resultat redovisas utifrån
både skol- och hemkommuner, och används bland annat i förebyggande syfte för att planera
insatser inom hälso- och sjukvård samt inom kommunernas samhälls- och välfärdsarbete.
Mellannivån – Med detta begrepp avses de patienter som inte har tillräckligt komplicerade
frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga under Barn- och ungdomspsykiatrin, men har för
komplicerade frågeställningar för att tas om hand av elevhälsan eller socialtjänsten.
SIP – Samordnad individuell plan, som skapas kring enskilda patienter/brukare för att
tydliggöra ansvarsfördelningen och underlätta samverkan mellan olika verksamheter i
landsting och kommun. Enligt 3 § hälso- och sjukvårdslagen och 2 kap 7 § socialtjänstlagen har
landstinget och kommunen lagstadgad skyldighet att upprätta en samordnad individuell plan
(SIP) när kommunen eller landstinget bedömer att den enskilde behöver den för att få sina
behov tillgodosedda. I planen ska framgå vilken huvudman som är ansvarig för de insatser som
planeras. Planen ska även inkludera hur uppföljning och utvärdering av samverkan har skett.
SDQ – Strengths and difficulties questionnaire. Ett formulär med 25 frågor som används för att
mäta barns och ungdomars psykiska ohälsa. Se även
https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/Documents/sdq-granskning.pdf.
Skolan som arena – Projekt som syftar till att bidra till förbättrad psykisk hälsa generellt hos
barn och ungdomar. Projektet berör delvis gruppen ”hemmasittare” och målgruppen är
grundskoleelever i årskurs 1-9. Projektgenomförare är Älvkarleby kommun och Enköpings
kommun. Verksamheter som ingår är elevhälsan samt verksamheter inom kommun och
landsting som är involverade i skolelevers psykiska hälsa.
SPBT – Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Verksamhet inom Akademiska sjukhuset som
riktar sig till ungdomar med självskadebeteende
Spången – Verksamhet som riktar sig till elever som går i gymnasieskola i Uppsala kommun
och har ångest-/depressionsproblematik.
TKL – Tjänstemannaberedning - kommun - landsting i Uppsala län. Utgör bland annat
samrådsorgan för kontakterna mellan länets kommuner och landstinget.
VITS – Vardagsnära insatser i tydlig samverkan. Samarbetsrutin upprättad mellan landstingets
barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering och skolverksamheten i
kommunerna Tierp, Älvkarleby och Håbo.
92
Psykisk Hälsa
Regional handlingsplan
Handlingsplan för området psykisk hälsa
utifrån regional analys i Region Uppsala
Handlingsplan | Oktober 2016
0
Inledande information om handlingsplanen
Detta dokument redogör för den regionala handlingsplan på området psykisk hälsa som har tagits fram utifrån
den regionala analysen. Handlingsplanen innehåller långsiktiga mål, delmål, aktiviteter 2017 och indikatorer för
uppföljning för följande delområden:
• Ledning, styrning och organisation
• Brukarmedverkan
• Barn och unga
• Personer med psykiska funktionsnedsättningar
• Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
• Asylsökande och nyanlända
• Personer med förhöjd suicidrisk
• Personer med riskbruk och substansrelaterade sjukdomar
• Hälsa och inkludering i arbetslivet
Nuvarande ägare per 2016-10-31 av den regionala handlingsplanen är Tjänstemannaberedningen kommuner landsting (TKL). Ägarskapet av handlingsplanen innebär att säkerställa genomförandet av aktiviteter, uppföljning
och utvärdering.
Från och med januari 2017 upphör Landstinget i Uppsala län (LUL) och ersätts av Region Uppsala (RU). Detta
innebär att många av de nuvarande länsgemensamma arbetsgrupperna ombildas. Vid en ny regionbildning 2017
ansvarar TKL för att en ny ägare av handlingsplanen utses.
1
Region Uppsala:
Ledning, styrning och organisation
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
•
•
Mandat för representation är
förankrat (JA/NEJ)
Samverkans- och beslutsprocesserna
är dokumenterade (JA/NEJ)
Det finns en styrmodell för utveckling i
samverkan vad gäller analys, beslut,
uppföljning och genomförande
(JA/NEJ)
•
•
Flödesprocessen mellan den regionala
och de lokala samverkansstrukturerna
är dokumenterad (JA/NEJ)
•
•
Överenskommelse finns (JA/NEJ)
•
En välfungerande
samverkan finns på
regional och lokal
nivå med tydlig
ledning, styrning och
organisation för
kontinuerlig
gemensam analys,
uppföljning och
förbättringsarbete
med anknytning till
lokala processer
inom området
psykisk hälsa.
Berörda aktörer lär
löpande av varandra
på ett strukturerat
sätt
•
•
Samverkansstruktur för
hälsa, stöd, vård och
omsorg på regional nivå ska
vara väl känd och
samverkansprocesserna
upplevas tydliga
Det ska finnas en tydlig
koppling mellan den
regionala och den lokala
samverkansstrukturen
Överenskommelse om
samverkan finns mellan
regionen och kommunerna
•
•
•
•
•
•
•
Andelen medarbetare med
samverkansuppdrag i
Region Uppsala som har
utbildning i att leda
samverkan ökar
•
Andelen (%) medarbetare med
samverkansuppdrag som har
utbildning i att leda samverkan ökar
•
•
Regional samordnare för
psykisk hälsa finns
•
Tjänstebeskrivning framtagen
(JA/NEJ)
Samordnare rekryterad (JA/NEJ)
•
•
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Informera om den nya regionala
samverkansstrukturen i adekvata
forum regionalt och lokalt
Kartlägga de lokala
samverkansstrukturerna
Dokumentera samverkans- och
beslutsprocesserna
Ta fram styrmodell för utveckling i
samverkan
Ta fram en flödesbeskrivning
mellan den regionala och de lokala
samverkansstrukturerna
Samordna styrdokumenten i ViS
(Vård i samverkan) så de tydligt
hänger ihop
Ta fram överenskommelse om
samverkan gällande personer med
psykisk funktionsnedsättning
Nyckelmedarbetare för samverkan
i Region Uppsala går kursen ”Att
leda samverkan” vid Uppsala
universitet, eller annan
motsvarande utbildning
RU/Ledningskontoret: Ta fram
tjänstebeskrivning och kartlägga
hur de regionala behoven ser ut
samt rekrytera samordnare
•
100 000 kr
•
800 000 kr
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
2
900 000 kr
Region Uppsala:
Brukarmedverkan
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
•
Möjlighet för brukare som
inte är organiserade att
göra sin röst hörd ökar
•
Ny hemsida har gått online per
20171231 (JA/NEJ)
•
RU/Psykiatri: Sjösätta ny hemsida
för psykiatrin med bättre
möjlighet till synpunktshantering
Från regional plan och budget
2017:
• Förutsättningar till ett
delat beslutsfattande
mellan patient/närstående
och vårdgivare förstärks
•
Arbete för tydligare
informationsdelning är genomfört
(JA/NEJ)
Aktiviteterna i Handlingsplanen för
stöd till anhöriga är genomförda
(JA/NEJ)
•
Tydliggöra den information som
ges vid utskrivning. Likaså
information till patienten om
sjukhusvistelsen och kommande
besök och behandlingar
Genomföra aktiviteter i
Handlingsplanen för stöd till
anhöriga
•
Delaktighet och inflytande
för patienter och
närstående ökar i de
processer som pågår på
området psykisk hälsa i
regionen
•
Frågan förankrad i ordinarie regionala
och lokala strukturer per 20171231
(JA/NEJ)
•
Förankra frågan i ordinarie
regionala och lokala strukturer
•
Ökad uppmärksamhet
finns kring arvodering till
brukarföreträdare
•
Möjlighet till gemensamma riktlinjer
för brukardelaktighet har undersökts
(JA/NEJ)
•
LG: Undersöka möjligheten till att
utveckla gemensamma riktlinjer
för brukardelaktighet (t.ex.
arvodering)
Tydliggöra befintliga strukturer
för delaktighet
Det finns god
förståelse för, och
lyhördhet inför,
brukarens/patientens behov
och insikterna tas
tillvara för utveckling
på alla nivåer
•
•
•
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
3
0 kr
Region Uppsala:
Barn och unga (1/3)
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
•
Regional samverkan sker
kring hälsofrämjande
insatser
•
Aktiviteter har genomförts och mål
uppnåtts för samverkan 2017 enligt
gällande handlingsplaner på området
förebyggande och främjande insatser
(JA/NEJ)
•
Fortsätta arbeta med
länsgemensamma
handlingsplaner 2016-2019 för 1)
tobaksfri skolgård, 2) ökad fysisk
aktivitet och 3) ökad tillgång till
föräldrastöd
•
Aktuell information finns
riktad till barn och unga
via Infoteket
•
Antal unga besökare som tar del av
Infotekets information ökar (+ / -)
•
Infotekets informationsutbud
riktat till barn och unga utökas
och marknadsförs via Infoteket
och BUP
Barn och unga har en
stark självkänsla och
framtidstro samt
goda förutsättningar
att klara sig senare i
livet, oavsett
bakgrund
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
4
0 kr
Region Uppsala:
Barn och unga (2/3)
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
Från regional plan och budget
2017:
• Barn och unga som visar
tecken på lätt till
medelsvår psykisk ohälsa
får tidiga och samordnade
insatser
•
•
Barn och unga har en
stark självkänsla och
framtidstro samt
goda förutsättningar
att klara sig senare i
livet, oavsett
bakgrund
•
Samtalsmottagningar startade
(JA/NEJ)
Nya riktlinjer är kända av berörda
verksamheter (JA/NEJ)
•
•
Från regional plan och budget
2017:
• Möjligheten att tidigt
upptäcka barn och unga
som visar tecken på
riskbruk/beroende ökar
• Samarbetet kring barn och
unga med missbruk
utvecklas
•
Från regional plan och budget
2017:
• Ett kvalitetssäkrat utbud
för att stärka barn och
ungas psykiska hälsa
erbjuds på
ungdomsmottagningarna i
alla länets kommuner
•
•
Utredning genomförd per 171231
(JA/NEJ)
Andel ungdomar inom BUP som
genomfört drogscreening ökar (%)
•
•
•
Gemensam uppdragsbeskrivning för
ungdomsmottagningarna finns
(JA/NEJ)
•
•
•
Samverkan mellan region,
kommunernas elevhälsa och
socialtjänst
Starta pilotprojekt 2017-2018
med startande av
”Samtalsmottagningar” i tre
kommuner i regionen
Påbörja implementering av nya
regionala riktlinjer (BUS Uppsala)
för samverkan kring barn och
unga
Samverkan mellan region,
kommunernas elevhälsa och
socialtjänst
Utreda frågan kring verksamheter
för unga med riskbruk/beroende
Systematiskt drogscreena
ungdomar inom BUP och förändra
arbetssätt
Ta fram gemensam
uppdragsbeskrivning för
ungdomsmottagningarna
Förstärka och utveckla
ungdomsmottagningarna i länet
Samverkan mellan region och
kommunerna
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
•
3 000 000 kr
•
1 000 000 kr
•
4 700 000 kr
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
5
8 700 000 kr
Region Uppsala:
Barn och unga (3/3)
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
•
•
Utredning finns per 20171231
(JA/NEJ)
•
Fortsätta undersöka möjligheter
att anpassa metoden vård- och
stödsamordning till unga
•
Måluppfyllelse vårdgarantin uppnås,
andel (%)
•
Fortsätta arbeta för att uppfylla
krav för vårdgarantin inom BUP
och specialisthabilitering
Barn och unga har en
stark självkänsla och
framtidstro samt
goda förutsättningar
att klara sig senare i
livet, oavsett
bakgrund
Unga med komplicerad
problematik erbjuds vårdoch stödsamordning som
är anpassad till deras
målgrupp
Tidigare PRIO-satsning:
• Barn och ungdomar som
söker och har behov av
stöd från barn- och
ungdomspsykiatrin och
specialisthabilitering får
ett första besök inom
vårdgarantins gräns
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
•
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
6
11 000 000 kr
11 000 000 kr
Region Uppsala:
Personer med psykiska funktionsnedsättningar
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
•
•
Antalet SIP:ar som erbjuds
ökar
Kvalitetsmått finns för att
följa upp SIP
Fortsätta ha SIPsamordnare
•
•
•
•
1 300 000 kr
Aktuell kunskap finns om
målgruppens behov och
omfattning
•
•
1 000 000 kr
Personer med
psykiska funktionsnedsättningar har en
välfungerande
vardag med goda
förutsättningar till
studier/arbete/syssel
-sättning. Insatser
samordnas och
individanpassas
•
•
•
•
•
Integrerade insatser eller
teambaserade arbetssätt
för 50 personer med
komplexa vårdbehov vid
årets slut
Arbetssättet är beforskat
•
•
•
•
•
Antal SIP som erbjuds ökar (+ / -)
Kvalitetsmått finns för att följa upp
SIP (JA/NEJ)
SIP-samordnare finns (JA/NEJ)
•
Färdigställa revideringen av SIPriktlinjer och sprida dessa i
regionen
Implementera nya riktlinjer och
lokala rutiner för SIP
Avsätta resurser för SIPsamordnare
Nya lokala inventeringar efterfrågade
regionalt (JA/NEJ)
Gemensam regional analys
genomförd (JA/NEJ)
”Temakvällar/-dagar psykisk ohälsa”
anordnade i länets samtliga
kommuner (JA/NEJ)
•
Efterfråga lokala inventeringar
utifrån Socialstyrelsens mall.
Resultat från inventeringar
analyseras gemensamt
•
Infoteket: Arrangera
”temakvällar/-dagar psykisk
ohälsa” i länets alla kommuner
Handräkning (projektledaren
ansvarar för detta) sker (JA/NEJ)
•
Fortsätta implementera vård- och
stödsamordning (VoSS)
Ta fram en programtrohetsskala
för metoden
Inleda forskningsstudie
tillsammans med Uppsala
universitet
•
•
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
7
2 300 000 kr
Region Uppsala:
Personer med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (1/4)
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
Generellt:
• Tydlighet finns avseende
vilken nivå som ansvarar
för vad och det finns en
övergripande
överenskommelse om
ansvarsfördelning inom
primärvård-habiliteringpsykiatri
• Den sammanhållna
vårdprocessen mellan basförsta linjen och
specialistnivån är väl
kända för berörda parter
•
•
Personer med
neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar har en
välfungerande
vardag med goda
förutsättningar till
studier/arbete/syssel
sättning. Insatser
samordnas och
individanpassas
•
Övergripande överenskommelse om
ansvarsfördelning inom primärvårdhabilitering-psykiatri finns (JA/NEJ)
Riktlinjer som tydliggör ansvar finns
per 171231 (JA/NEJ)
•
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Ta fram landstingsinterna
riktlinjer som tydliggör ansvar per
nivå
Fortsätta pågående arbeten
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
8
0 kr
Region Uppsala:
Personer med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (2/4)
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
Baslinjen:
• Infoteket om
funktionshinder är väl känt
för målgruppen och för
närstående
•
•
Personer med
neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar har en
välfungerande
vardag med goda
förutsättningar till
studier/arbete/syssel
sättning. Insatser
samordnas och
individanpassas
•
Antal besökare inom
målgruppen/närstående som
efterfrågar vägledning på Infoteket
ökar (kan vara via personligt besök,
via telefon eller frågor via Infotekets
webbsida) (+/-)
Temakvällar/-dagar ”psykisk ohälsa”
anordnade i länets samtliga
kommuner (JA/NEJ)
•
•
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Utveckla Infotekets samarbete
med brukarorganisationer för
målgruppen
Delta (Infoteket) vid
kurser/utbildningar för
närstående inom BUP och
specialisthabiliteringen
Infoteket: Arrangera
”temakvällar/ -dagar psykisk
ohälsa” i länets alla kommuner
OBS. Ovan gäller även barn och unga
samt personer med psykiska
funktionsnedsättningar
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
9
0 kr
Region Uppsala:
Personer med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (3/4)
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
Första linjen:
• En tydlig beskrivning av
Neuropsykiatriska
närvårdsteamets modell
finns och närvården ute i
länet kan ta ställning till
deltagande
•
•
Personer med
neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar har en
välfungerande
vardag med goda
förutsättningar till
studier/arbete/syssel
sättning. Insatser
samordnas och
individanpassas
Spridning och förekomst av
samordnat stöd för
neuropsykiatrigruppen i regionen
(JA/NEJ)
•
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Tydligt beskriva modellen för
samordnat stöd
Förankra och göra en anpassning
till varje kommuns behov
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
10
0 kr
Region Uppsala:
Personer med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (4/4)
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
Specialistnivå
• Specialistpsykiatrins
kriterier för utredning och
behandling är väl kända
såväl internt som externt
• Möjligheten att tidigt
utreda neuropsykiatriska
tillstånd i rätt tid i
samband med övrig
diagnostik ökar
• Vårdkedjan för
specialistnivå avseende
neuropsykiatrisk utredning
och behandling
breddinförs
•
•
Personer med
neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar har en
välfungerande
vardag med goda
förutsättningar till
studier/arbete/syssel
sättning. Insatser
samordnas och
individanpassas
Arbete genomförs enligt plan
(JA/NEJ)
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Fortsätta arbeta med
implementering och spridning av
ny modell inom psykiatrin
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
11
0 kr
Region Uppsala:
Asylsökande och nyanlända (1/2)
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
•
Asylsökande erbjuds
hälsoundersökning inom
senast två månader efter
ankomst
•
Andel hälsoundersökningar bland
asylsökande som erbjudits inom
utsatt tid (%)
Förändring andel asylsökande som
har fått en hälsoundersökning, på
årsbasis (%)
•
Fortsätta arbeta med att erbjuda
alla asylsökande en
kvalitetssäkrad
hälsoundersökning
Barn som kommer som
flyktingar (särskilt
ensamkommande) får stöd
att bearbeta trauman och
bygga starka sociala
kamratnätverk
Stödjande metoder ”på
hemmaplan” finns
utformade för ungdomar
som inte behöver
specialistvårdens resurser
för posttraumatisk stress
•
Riktlinjer för TRT framtagna (JA/NEJ)
•
Fortsätta utveckla
samarbetsprojekt i Uppsala län
för att pröva metoden Teaching
Recovery Techniques (TRT), ett
gruppbehandlingsprogram för
posttraumatisk stress hos barn
och unga
Ta fram riktlinjer för TRT och
utbilda i stödjande metoder
(Beroende på resultatet av TRT)
Asylsökande och
nyanlända inkluderas
i samhällsgemenskapen. Deras
eventuella behov
avseende den fysiska
och psykiska hälsan
identifieras och
tillgodoses.
Medarbetare som
kommer i kontakt
med nyanlända och
asylsökande har rätt
kompetens och
kunskap om deras
behov, samt deras
syn på hälso- och
sjukvårdsinsatser
•
•
•
•
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
12
0 kr
Region Uppsala:
Asylsökande och nyanlända (2/2)
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
•
•
•
Asylsökande och
nyanlända inkluderas
i samhällsgemenskapen. Deras
eventuella behov
avseende den fysiska
och psykiska hälsan
identifieras och
tillgodoses.
Medarbetare som
kommer i kontakt
med nyanlända och
asylsökande har rätt
kompetens och
kunskap om deras
behov, samt deras
syn på hälso- och
sjukvårdsinsatser
50 % av alla medarbetare
som kommer i kontakt
med asylsökande och
nyanlända har genomgått
en basutbildning
(grundläggande nivå)
Strukturerat arbete har följt ny SKLsatsning (JA/NEJ)
•
•
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Kartlägga utbildnings- och
kompetensbehov i landsting och
kommun
Använda SKL:s utbildningssatsning
och arbete för kunskapslyft
Genomföra kontinuerliga
utbildningsinsatser i
verksamheterna om målgruppen
och vem huvudmännen kontaktar
i olika frågor
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
13
0 kr
Region Uppsala:
Personer med förhöjd suicidrisk
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
•
•
•
•
Personer med
förhöjd suicidrisk
identifieras och
erbjuds rätt hjälp i
rätt tid så att de inte
försöker ta eller tar
sitt liv. Detta sker
bland annat genom
väl fungerande
samverkan och
samsyn mellan olika
aktörer
Tidsplan för regionalt
arbete med
suicidprevention finns
Bevakning sker (JA/NEJ)
Tidsplan för regionalt arbete med
suicidprevention finns (JA/NEJ)
•
•
•
Ökad andel berörda
medarbetare har
utbildning och relevant
kunskap om
suicidprevention
•
•
Antal och andel samordnade
suicidutbildningar ökar (%)
Antal och andel berörda medarbetare
som har genomgått utbildning under
2017 ökar (%)
•
•
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Se över möjligheter att inrätta en
suicidpreventionssamordnare
Bevaka utveckling av samverkan
inom suicidprevention, t.ex.
utveckling av regiongemensam
handlingsplan
Tidsplan för regionalt arbete med
suicidprevention utvecklas
Fortsätta arbeta för samordning
av suicidutbildningar i regionen
Utföra utbildningar i
suicidprevention
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
14
0 kr
Region Uppsala:
Personer med riskbruk &
substansrelaterade sjukdomar (1/2)
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
•
•
•
Personer med
riskbruk identifieras
och erbjuds
förebyggande och
tidiga insatser.
Personer med
beroende har
individanpassat och
samordnat stöd som
spänner över de
många områden
som måste fungera,
t.ex. en långsiktigt
hållbar
boendesituation
De lokala RIMöverenskommelserna
(riktlinjer inom missbruksoch beroendevården)
mellan regionen och varje
kommun är väl kända
Följsamhet till de nationella
riktlinjerna
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Aktiviteter från RIMöverenskommelse som bygger på
de nationella riktlinjerna
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
15
0 kr
Region Uppsala:
Hälsa och inkludering i arbetslivet (1/2)
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
•
•
•
Aktiviteterna nedan utgår från
Samordningsförbundets satsning:
• Fortsätta arbete med lokala
utvecklingsgrupper (LOKUS) och
följa framtagna
verksamhetsplaner
• Se över och tydliggöra
kontaktvägar till alla huvudmän,
dels på handläggar-/vårdgivarnivå
och dels på strukturell nivå
• Fortsätta analysera och reflektera
över statistik i existerande forum
för arbetslivsinriktad
rehabilitering
• Slutföra och sprida pågående
kartläggning om återgång i arbete
för personer med allvarlig psykisk
funktionsnedsättning och ta fram
konkreta mål utifrån
kartläggningen
Utvecklade och
hållbara stödsystem
ska ge alla personer
med behov av
insatser från flera
huvudmän möjlighet
att få och behålla ett
arbete
Organiserat stöd till
individer när de är i behov
av samordnad
arbetslivsinriktad
rehabilitering förbättras
•
•
•
Arbete med LOKUS-grupper löper
enligt plan (JA/NEJ)
Kontaktvägar till olika huvudmän har
setts över och tydliggjorts (JA/NEJ)
Systematisk analys av relevant
statistik har genomförts (JA/NEJ)
Kartläggning genomförd och
förankrad (JA/NEJ)
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
16
0 kr
Region Uppsala:
Hälsa och inkludering i arbetslivet (2/2)
Pågående / ägarskap finns
Beroende på matrisens innehåll, välj en av följande fyra kategorier vid SKL-rapporteringen:
 Förebyggande och främjande insatser
 Insatser på specialiserad nivå (komplicerad eller allvarlig problematik)
 Tidiga insatser
 Förbättringsarbete gällande ledning, styrning och organisation
Långsiktigt mål (+ 5 år)
Kortsiktiga delmål (ca 2017)
Indikatorer för uppföljning
Aktiviteter 2017
Uppskattad kostnad
aktiviteter 2017
•
•
•
•
•
Utvecklade och
hållbara stödsystem
ska ge alla personer
med behov av
insatser från flera
huvudmän möjlighet
att få och behålla ett
arbete
Rehabkoordinatorer införs
på 50 % av alla
vårdcentraler och ges
kontinuerligt stöd
•
•
•
Andel vårdcentraler med
rehabkoordinator ökar (%)
Arbetsverktyget Rehabstödet testat
vid två vårdcentraler (JA/NEJ)
Kunskapsnätverk för
rehabiliteringskoordinatorer
genomförd minst 4 gånger (JA/NEJ)
Utredning av möjligt införande av
rehabkoordinatorer vid
sjukskrivningsintensiva enheter på
sjukhus genomförd (JA/NEJ)
•
•
•
Fortsätta arbeta med att
breddinföra en uppgraderad
funktion för koordinering vid
regionens vårdcentraler
Testa arbetsverktyget
Rehabstödet vid två vårdcentraler
för att sedan sprida till alla.
rehabiliteringskoordinatorer
Ge rehabiliteringskoordinatorer
kontinuerligt processtöd
Utreda ett införande vid
sjukskrivningsintensiva enheter
på sjukhus
Ungefärlig total kostnad för Region Uppsala (och eventuella gemensamma kostnader):
17
6 000 000 kr
6 000 000 kr
18
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting
Godkänt den:
Ansvarig:
2017-03-01
Monica Jonsson
Kommun(er): Länets samtliga kommuner
Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar
Fastställt av: Nämnder och styrelser och landsting
Överenskommelse om samverkan avseende
hälso- och sjukvård
1. Parter
Kommunerna och landstinget i Uppsala län är parter i denna överenskommelse.
2. Inledning och bakgrund
I Socialstyrelsens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete1 framgår att det ska finnas rutiner som
tydliggör ansvar för samarbete. Denna överenskommelse mellan landstinget och kommunerna beskriver
samverkan samt hälso- och sjukvårdsansvar på en länsövergripande nivå. I hälso- och sjukvårdsansvaret
inkluderas ansvaret för habilitering, rehabilitering och tekniska hjälpmedel. Vissa områden inom hälsooch sjukvården kräver förtydliganden i särskilda länsgemensamma riktlinjer.
Gemensamt för både landstinget och kommunen är att arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. En
gemensam ambition är att behålla och vidareutveckla ett långsiktigt förtroendefullt samarbete inom
hälso- och sjukvården.
3. Målgrupp för samverkan
Överenskommelsen omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser till samtliga målgrupper där landstinget och
kommunerna behöver samverka.
4. Syfte
Att med den enskilde i fokus, länsgemensamt tydliggöra kommunernas och landstingets ansvar för hälsooch sjukvård.
Att tydliggöra strukturen för samverkan på såväl läns- och lokal nivå som runt den enskilda personen som
har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser.
5. Mål
5.1 Övergripande mål
Länets invånare ska erbjudas en god och säker hälso- och sjukvård där insatser från olika huvudmän hålls
samman.
1
Socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd och ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293
Version: 3.0
Handlingstyp: Riktlinje
Sidan 1 av 6
5.2 Processmål
Det ska finnas kunskap om målgruppernas behov så att insatser kan planeras och samordnas.
Samverkansdokument, det vill säga överenskommelser, riktlinjer och rutiner, ska vara väl kända och
efterlevas.
Samverkansmöjligheter mellan huvudmännen ska övervägas i allt utvecklingsarbete.
Vid förändring som påverkar annan huvudman ska bägge parter vara delaktiga i risk- och
konsekvensanalys.
6. Utgångspunkt för samverkan
Insatser för personer ska planeras och utformas i samverkan med den enskilde.
Det innebär:
Huvudmännen ska arbeta utifrån en evidensbaserad praktik, det vill säga bästa tillgängliga vetenskapliga
kunskap, den enskildes kunskap, erfarenheter och önskemål samt professionens erfarenheter och
yrkeskunskap.
Huvudmännen ska arbeta utifrån nationella styrdokument och riktlinjer.
Huvudmännen ska beakta anhörig- /närståendeperspektivet.
7. Huvudmännens ansvar
7.1 Huvudmännens gemensamma ansvar
Enligt lagstiftningen2 har båda huvudmännen var för sig ett hälso- och sjukvårdsansvar. Ansvaret omfattar
även habilitering och rehabilitering samt tekniska hjälpmedel. Då den enskilde behöver insatser från båda
huvudmännen har landstingets och kommunens verksamheter ett gemensamt ansvar för att samordna
insatserna och att involvera de verksamheter som behövs i planeringen av vård och stöd.
Landstinget och kommunen har i Ädelöverenskommelsen förtydligat respektive huvudmans ansvar för
hälso- och sjukvård3.
Båda huvudmännen ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det vill säga att ta tillvara den
enskildes funktioner och förmågor samt arbeta sjukdomsförebyggande genom att erbjuda stöd till
förändring av ohälsosamma levnadsvanor4.
Generellt har parterna var för sig ekonomiskt ansvar för de beslut och ordinationer som görs inom
respektive organisation. Parterna kan vid behov överenskomma om gemensam finansiering av vissa
verksamheter/insatser.
7.2 Landstingets ansvar
Landstinget ansvarar för all hälso- och sjukvård med undantag för det ansvar som enligt Hälso- och
sjukvårdslagen (HSL) åligger kommunen (Se nedan under Kommunens ansvar) Eftersom kommunen enligt
lagstiftningen inte har hälso- och sjukvårdsanavar som meddelas av läkare ansvarar landstinget för
samtliga läkarinsatser, oavsett var personen bor. Landstinget har också det grundläggande ansvaret för
att erbjuda tandvård.5
2
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) § 3 och 18
Ädelöverenskommelsen (1992), ansvarsfördelning mellan kommunal hälso- och sjukvård och primärvården
4
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
5
Tandvårdslag (1985:125)
3
Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293
Version: 3.0
Handlingstyp: Riktlinje
Sidan 2 av 6
7.3 Kommunens ansvar
Kommunens ansvar enligt HSL omfattar hälso- och sjukvård i särskilda
boendeformer, bostäder med särskild service samt biståndsbedömd dagverksamhet.
Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även korttidsvård samt
hemsjukvård6 för personer som är 17 år och äldre.
Den som är huvudman för skolan ansvarar även för skolhälsovården7
2. Struktur för samverkan
Lednings- och chefsnivåns inställning till samverkan är avgörande för resultatet.
Lednings- och chefspersonerna hos båda huvudmännen har ansvar för att prioritera
samarbetet och ge verksamheter och medarbetare de förutsättningar som krävs för
att kunna arbeta enligt denna överenskommelse.
Respektive huvudman ansvarar för att överenskommelsen samt riktlinjer och rutiner
för samverkan regleras i interna styrdokument, är väl kända, och fungerar i den
egna organisationen.
8.1 Samverkan på länsnivå
Styrelsen för Regionförbundet i Uppsala län är ett politiskt forum för vissa
gemensamma frågor inom socialtjänstens samt hälso- och sjukvårdens område.
Ledamötena i Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting, TKL, har mandat
från sina respektive nämnder och styrelser att företräda nämnd/styrelse i
gemensamma socialtjänst- samt hälso- och sjukvårdsfrågor.
8.2 Samverkan på lokal nivå
Den generella strukturen för lokal samverkan innebär att det för varje kommun finns
landstings- och kommunpolitiker som regelbundet möts i dialog om de gemensamma
frågorna. Samverkansgrupper på chefsnivå ansvarar för det lokala samarbetet och är
beredande till politiken. För gemensamma utvecklingsarbeten finns
arbetsgrupper/projektgrupper.
8.3 Individnära samverkan
Det finns lagstadgad skyldighet som innebär att huvudmännen tillsammans ska
samordna planeringen då den enskilde har behov av vård, stöd och insatser från
båda huvudmännen.
3. Samverkansdokument
Utöver denna övergripande överenskommelse om samverkan i Uppsala län gällande
hälso- och sjukvård finns det överenskommelser för specifika målgrupper och
riktlinjer för specifika områden där landstinget och kommunerna utifrån lagstiftning
ska samverka och där ansvarsfördelningen mellan huvudmännen behöver
tydliggöras. TKL har utsett en arbetsgrupp med representation från landstinget och
kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvård som bereder de länsövergripande
samverkansdokumenten, TKL´s beredningsgrupp.
6
Ädelöverenskommelse (1992), ansvarsfördelning mellan kommunal hälso- och sjukvård och primärvården,
avtal/överenskommelse
7
Skollag (1985:1100)
Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293
Version: 3.0
Handlingstyp: Riktlinje
Sidan 3 av 6
9.1 Gemensamma dokument
Landstingets och kommunernas överenskommelser, riktlinjer och rutiner i samverkan är publicerade i en
gemensam kvalitetshandbok ”Vård I Samverkan” (VIS) som samtliga
anställda inom landsting och kommun har tillgång till8. Det finns en särskild plan för hantering av
samverkansdokumenten och TKL´s beredningsgrupp är redaktionellt råd för VIS.
10. Samverkan kring kompetens och kvalitetsutveckling
Respektive huvudman är ansvarig för att tillgodose den egna personalens behov av kompetensutveckling,
inklusive fortbildning och handledning. Landstinget och kommunen ska i samverkan arbeta för
gemensamma utbildningsinsatser där behov finns.
Vid samverkan kring enskild individ där de medicinska insatserna kräver annan kompetens än vad som
normalt åvilar den kommunala hälso- och sjukvården har landstinget ansvar för utbildning, handledning
och eventuell konsultation.
11. Åtgärder vid brister i samverkan
Vid brister i samverkan såväl på individ som organisatorisk nivå ska avvikelsehantering ske enligt gällande
riktlinjer hos huvudmännen.
12. Uppföljning och utvärdering
Överenskommelsen ska följas upp årligen och utvärderas inför överenskommelsens utgång. Vid
uppföljningen ska de avvikelser som huvudmännen påtalat samt vidtagna åtgärder redovisas. Ansvar för
uppföljning och utvärdering åligger TKL.
13. Giltighetstid
Överenskommelsen gäller 2014-01-01 – 2016-12-31. Inför giltighetstidens utgång tas nytt beslut om
former för fortsatt överenskommelse om ansvar och samverkan.
14. Uppsägning
Uppsägning av överenskommelsen ska ske skriftligt med sex månaders varsel.
15. Tvist
Oenighet i tolkningen av denna överenskommelse hänskjuts till TKL. Om parterna inte kommer överens,
avgörs frågan av ansvariga nämnder och styrelser.
8
http://www.lul.se/sv/Extranat/For-vardgivare/
Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293
Version: 3.0
Handlingstyp: Riktlinje
Sidan 4 av 6
Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293
Version: 3.0
Handlingstyp: Riktlinje
Sidan 5 av 6
Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
DocPlus-ID: DocPlusSTYR-6293
Version: 3.0
Handlingstyp: Riktlinje
Sidan 6 av 6
Uppsala 2017-03-09
Underlag för återetablering av BUP-mottagningar i länet
Bakgrund
Den specialiserade barn- och ungdomspsykiatriska vården inom Akademiska Sjukhuset har
högt ställda krav på att inneha en bred och god kompetens avseende att bedöma, utreda
och behandla barn och ungdomar med allvarliga psykiatriska tillstånd av olika slag. Det kan
handla om allvarliga former av depression och ångest med vidhängande självmordstankar,
psykotiska tillstånd och komplexa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar mm. Ökad
kunskap om evidensbaserad vård via nationella riktlinjer m.m. utvecklar en allt mer
specialiserad verksamhet. För att kunna säkerställa en hög nivå på en BUP-mottagning krävs
en stabil och tillräckligt god bemanning.
Under flera år hade dock mottagningarna i Tierp, Östhammar och Enköping stora problem
med kompetensförsörjning och till slut togs beslutet att stänga dessa mottagningar under
senvåren 2016 då man inte kunde bedriva en tillräckligt god och säker vård. Mottagningarna
stod då i stort sett helt utan personal. Motsvarande utveckling har skett inom andra
verksamheter i regionen och inom flera andra BUP-regioner i landet.
Nuläge
Beslutet innebar en stor ansträngning för mottagningarna i Uppsala under hösten 2016. Den
ökade mängden patienter, utan tillskott på personal, medförde en period av försämrad
tillgänglighet. Rekrytering av personal har varit i hög prioritet och har skett med viss
framgång. Än så länge är dock personalläget skört och medarbetarna arbetar hårt och
ansvarsfullt för att tillgodose den fortsatt ökade efterfrågan på BUP-kontakt.
Sedan mitten av oktober 2016 har BUP närvaro i Enköping i form av att personal åker till
mottagningen 1 dag/vecka för medicinuppföljningar. Motsvarande sker till Tierp ca 1 dag var
3:e vecka. Utfallet av detta har varit positivt och verksamheten utvärderas fortlöpande.
BUPs olika specialistteam har sedan länge haft en mobil del av sin verksamhet. BUP förfogar
över 16 bilar för att kunna bedriva såväl vård som samverkan i länet.
En god samverkan med andra aktörer har alltid varit högt prioriterat inom BUP Uppsala.
Under den ansträngda situation som nu varit har det självklart funnits tillfällen då BUP haft
svårare att närvara i alla sammanhang där man efterfrågas. Det måste dock framföras att, till
skillnad från många andra regioner i landet, resurserna i den s.k. första linjens barnpsykiatri
är relativt små i länet. Detta torde i hög grad bidra till upplevelsen av brist på tillgång till
samverkan på lokal nivå i länets kommuner.
Symtom som tyder på lättare till medelsvår psykisk ohälsa kan inte förväntas handhas av den
specialiserade barnpsykiatrin. Ett särskilt dilemma utgörs av den fortsatt ökade mängden
individer som blir aktuella för neuropsykiatrisk utredning och behandling. En orimligt stor
andel av BUPs resurser går i dagsläget åt till medicinsk behandling vid ADHD. Ett stort antal
av dessa insatser är relativt okomplicerade och borde egentligen kunna få sin behandling på
en annan vårdnivå.
Framtid
Situationen för BUP Uppsala är fortsatt ansträngd. Tidsplan för ställningstagande till
återetablering av mottagningar i Enköping och Tierp ser ut som följer:




Nuläge: Fortsätta utveckla tillgängligheten av mobil verksamhet på
yttermottagningarna.
Mars – maj 2017: Fortsatt rekrytering av personal till Uppsala samt stabilisering av
verksamheten.
Maj – september 2017: Övergripande analys av vilka förutsättningar som finns för att
återetablera mottagningar i Enköping och Tierp.
I analysen ingår behovsinventering, resurser, telepsykiatri, utökad mobil verksamhet
dvs alternativa vårdformer. Bevaka utvecklingen av regionens satsning av 1:a linjens
barn- och ungdomspsykiatri.
September 2017: Beslut och genomförande utifrån analys.
BUP har haft en god tillgänglighet, bl.a. har BUP klarat vårdgarantin som en av få BUPregioner i landet, så även 2016.
Utveckling av brukarinflytande är ett annat högt prioriterat område där en ny tydlig struktur
via s.k. brukarråd nyligen tagits i bruk. Detta innebär brukarrepresentation på
sektionsledning som även arvoderas. Syftet är ökad delaktigheten och gemensamt utveckla
vården.
Historiskt har BUP haft ett väl etablerat och nära samarbete med länets kommuner. Idag
deltar BUP även i arbetet att utveckla VOSS (Vård- och stödsamordning) tillsammans med
Uppsala kommun med avsikt att sprida till alla kommuner i regionen. Detta handlar om ökad
delaktighet på individnivå.
För att säkerhetsställa hög kvalité i arbetet med SIP (samordnad individuell plan) har BUP en
sk. SIP-samordnare anställd. Att arbeta med SIP är en väl utvecklad och etablerad del av
BUP:s verksamhet som kommer hela länet tillgodo.
Avslutningsvis bör betonas att BUP är en barnpsykiatrisk specialistverksamhet. Historiskt har
BUP fyllt ett tomrum där regionen inte haft/har en 1:a linjens barn- och ungdomspsykiatri.
Barns psykiska hälsa är oerhört angelägen och det är av största vikt att vård sker på rätt nivå.
Ola Duregård
Sektionschef BUP
VO Psykiatri
Eva Smith
Samordningschef
VO Psykiatri
Gunilla Svedström
Verksamhetschef
VO Psykiatri
BUS – Uppsala
Riktlinje om samverkan - barn och unga
Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län
Innehåll
Inledning ...........................................................3
1. Gemensam riktlinje för samverkan .............3
Dessa omfattas av BUS Uppsala
4
Riktar sig till ledning och medarbetare
4
Utvecklingsområden
5
Giltighet och uppföljning
5
2. Utgångspunkter ............................................6
Helhetssyn och samarbete
6
Information, inflytande och delaktighet
6
Tidiga insatser
6
Kompetens- och verksamhetsutveckling
6
Avvikelsehantering
6
Insatser på olika nivåer
7
Barnets rättigheter
8
3. Strukturer och ansvar för samverkan .........8
Samverkan på regional och lokal nivå
8
Individuella planer
9
Brott mot barn
9
Sekretess och anmälningsskyldighet
9
Bilaga: ............................................................. 10
Verksamheter som omfattas av BUS
2
10
Inledning
De allra flesta barn och unga (i denna riktlinje omnämnda som barn) finns i förskola och skola
och deras familjer har eller har haft kontakt med mödra- och barnhälsovården. En del av dem
har träffat socialtjänsten, BUP, barnläkare, husläkare och habilitering. Barn kan behöva
särskilda stödinsatser från både hälso- och sjukvården, socialtjänsten och från förskolan och
skolan för att kunna få möjlighet till god utveckling och för att få sin rätt till en likvärdig
utbildning tillgodosedd.
Ett övergripande mål för samhället är att alla barn och unga ska växa upp under trygga och
goda förhållanden. Vårdnadshavarna har det grundläggande ansvaret. Men utöver det måste
alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att
uppmärksamma barn och unga som kan behöva särskilt stöd. Ofta behövs samarbete för att
kunna tillgodose barnens behov och det finns ett antal lagbestämmelser för att möjliggöra
detta.
Barn och unga i behov av särskilt stöd är inte någon enhetlig grupp. Det kan vara barn och
unga som har en funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa eller är
asylsökande. Det kan också vara barn och unga med sviktande stöd från sina vårdnadshavare.
För en del sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets
utveckling försenas eller hindras.
1. Gemensam riktlinje för samverkan
Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting Uppsala län (TKL) med stöd av
skolchefsnätverket har initierat arbetet. En länsgemensam arbetsgrupp har tagit fram denna
riktlinje om samverkan runt barn och unga: BUS Uppsala.
BUS Uppsala utgår från lagar, författningar och föreskrifter som anger respektive huvudmans
ansvar. 1
1
Hälso- och sjukvårdsansvaret för Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län finns beskrivet i
Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård.
3
Dessa omfattas av BUS Uppsala
Målgruppens ålder skiljer sig något mellan verksamheterna i länet. I huvudsak avses barn och
unga under 18 år.
Med skola avses i detta dokument förskola samt alla skolformer för barn efter förskoleåldern.
Fristående förskolor och skolor rekommenderas att följa BUS Uppsala samt de
överenskommelser och rutiner om samverkan som finns och kommer att tas fram inom
Uppsala län. BUS Uppsala omfattar inte samhällets övriga resurser, som t.ex. idrottsrörelsen,
även om de kan vara nog så viktiga för ett barn.
Riktar sig till ledning och medarbetare
BUS Uppsala riktar sig till ledning och medarbetare inom Region Uppsalas och kommunernas
förvaltningar och verksamheter. Den ska utgöra en grund för att vidareutveckla samverkan
tillsammans med representation från barnen och deras vårdnadshavare.
4
Utvecklingsområden
BUS Uppsala vill särskilt uppmärksamma några grupper av barn med särskilda behov av
samverkan. Exempel är barn och unga placerade i samhällsvård utanför det egna hemmet.
Samarbete ska finnas kring dessa barn och unga så de har tillgång till hälso-, sjuk- och
tandvård och kan genomföra sin skolgång. Framtagna rutiner ska vara kända och efterlevas.
Vid framtagandet av BUS Uppsala har även följande utvecklingsområden identifierats. Barn
och unga:






med psykisk ohälsa
med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
som missbrukar
som inte går i skolan
”hemmasittare”
som är ensamkommande flykting
som är anhöriga till en vuxen
eller ett syskon som är allvarligt
sjuk, missbrukande eller hastigt
avlider





har stora språkstörningar
som ännu inte är fött men där
verksamheter hyser oro
som växer upp i ekonomisk
utsatthet (fattigdom)
som har begått självmord och där
en händelseanalys ska göras i
samverkan
som ”faller mellan stolarna” där
det är svårt att hitta rätt nivå för
insatser.
Giltighet och uppföljning
BUS Uppsala har antagits av TKL och skolchefsnätverket. BUS Uppsala är giltig från och
med 1 oktober 2016. Riktlinjen ska följas upp årligen. Uppföljningen avser att vidareutveckla
samverkan och ska därför genomföras i dialog med representanter från barnen och deras
vårdnadshavare.
Aktuell version av BUS Uppsala och tillhörande dokument finns på
www.regionuppsala.se/BUS
5
2. Utgångspunkter
Alla berörda verksamheter har ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma när barn behöver
stöd. Parterna i BUS Uppsala är överens om att allt arbete kring barnet ska utgå från följande
perspektiv:
Helhetssyn och samarbete
Barn och unga med behov av insatser från skolan, socialtjänst och hälso- och sjukvård har rätt
att få dem utredda och tillgodosedda. Barnets behov:


ska ses i ett sammanhang där fysisk och psykisk hälsa, relationer,
skolsituation, hemsituation samt fritid ömsesidigt påverkar varandra.
Insatserna ska utformas utifrån en helhetsbedömning.
ska aldrig åsidosättas på grund av att verksamheter har olika verksamhetsoch kostnadsansvar.
Information, inflytande och delaktighet
Medarbetarna i de olika verksamheterna ska underlätta barnets och vårdnadshavarens
möjlighet till delaktighet och självbestämmande. De ska informera och vid behov ge
vägledning om möjliga alternativ. Förutsättningen för barnets delaktighet och inflytande är att
de får relevant och anpassad information. Deras inställning ska så långt det är möjligt
klarläggas och i förhållande till ålder och mognad påverka beslutet.
Tidiga insatser
Tidiga insatser har avgörande betydelse för ett barns utveckling. Verksamheterna ansvarar för
att tidigt uppmärksamma och gemensamt samverka kring ett barns behov av stöd. Ledningen
ansvarar för att medarbetarna som kommer i kontakt med barn ska veta var det finns
information och rådgivning och till vilka verksamheter de kan hänvisa vidare.
Kompetens- och verksamhetsutveckling
Verksamheterna ska arbeta för gemensam kompetensutveckling i syfte att förstärka
samverkan och utveckla arbetsmetoder som tillgodoser barnets behov. Barnet och
vårdnadshavarens kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara i utvecklingsarbetet.
Avvikelsehantering
För att utveckla samverkan behövs information även om det som inte fungerar som förväntat.
När en verksamhet upptäcker att samverkan inte fungerar ska det rapporteras. Rutiner för att
hantera avvikelser ska tas fram.
6
Insatser på olika nivåer
Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn och unga som behöver stöd är att de i
första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i sin vardagsmiljö. Det är viktigt att
varje verksamhet i sin organisation har tillgång till de resurser/kompetenser som krävs för att
utreda barns och ungas behov.
När den hälsofrämjande nivåns kompetens/resurser inte är tillräckliga och de har behov av
konsultation ska andra nivåer kontaktas. Resursbrister på en nivå motiverar inte insatser på en
annan nivå. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamhet har resurser för att utföra
sitt uppdrag. Specialistverksamheterna ska komplettera de övriga verksamheterna med
konsultation och ansvarar för bedömning och utredning som kräver särskilda kunskaper,
diagnostik och behandling.
7
Barnets rättigheter
Barnets rättigheter formuleras mest samlat i en FN-konvention som oftast kallas
barnkonventionen. Den kommer senast 2018 att träda i kraft som lag i Sverige. BUS Uppsala
förhåller sig till barnets rättigheter både som en standard att leva upp till men också som
vägvisare då olika intressen ställs mot varandra. Barnkonventionens krav på samverkan kan
formuleras som en kedja:
Barnet har rätt
att utvecklas till
sin fulla
potential, utifrån
principen om
barnets bästa.
När enskilda beslut fattas
Samhället ska till det yttersta
om ett enskilt barn som
av sin förmåga främja
behöver samhällets stöd
barnets utveckling. Kraven
ska grundfrågan vara om
på likabehandling är
beslutet gynnar eller inte
långtgående och gäller alltså
gynnar barnets
oavsett barnets eller
utveckling.
familjens egenskaper.
(Berörda barn och unga ska också involveras på ett anpassat sätt i både förverkligandet av det enskilda barnets
rättigheter och uppföljningen av rutiner och BUS Uppsala.)
3. Strukturer och ansvar för samverkan
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS
2011:9) ska verksamheter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och verksamheter som
bedrivs enligt LSS ha rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, hur samverkan ska
bedrivas samt ansvaret för medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet. Skollagen (2010:800)
kapitel 4 innehåller bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete, inflytande och samråd
inom skolan.
En fungerande samverkan bygger på en tydlig ansvarsfördelning mellan parterna. Det behövs
mötesplatser där socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och andra aktörer tillsammans kan
diskutera och besluta om de aktuella målgrupperna och deras behov. Sådana platser behöver
finnas på olika nivåer och med olika yrkesgrupper. Det är viktigt att dessa mötesplatser och
strukturer för samverkan inkluderar aktörer i såväl offentlig som privat regi.
Samverkan på regional och lokal nivå
I Uppsala län finns lokal samverkan/närvård i flera kommuner där kommunernas socialtjänst
och elevhälsa möter Region Uppsalas berörda verksamheter. Samverkan är formad utifrån de
8
lokala förutsättningarna. Det lokala samarbetet är viktigt och skapar förutsättningar för tidigt
stöd och effektiva vårdprocesser. I länet finns ännu inte ett samverkansforum på regional nivå
där berörda samverkansparter möts för att barn och unga ska få likvärdiga stödinsatser.
Strukturen för samverkan på både lokal och regional nivå behöver utvecklas.
Individuella planer
Varje verksamhet ska utifrån sitt uppdrag upprätta en plan, med barnet och vårdnadshavaren.
När behov finns av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst ska en samordnad
individuell plan (SIP) upprättas, efter samtycke från den enskilde. Huvudmännen har ett
likalydande ansvar för att vid behov erbjuda och upprätta en SIP. Den i Region Uppsala eller
kommunen som först uppmärksammar eller får kännedom om att den enskilde har behov av
att insatserna behöver samordnas, ska ta initiativ till att upprätta en SIP. Barnet/ungdomen
eller dess vårdnadshavare kan efterfråga en SIP. (länk till riktlinjer för SIP)
Brott mot barn
Vid misstanke om att en minderårig är utsatt för brott ska detta anmälas till socialtjänst i den
kommun där barnet bor. När en minderårig misstänks ha blivit utsatt för misshandel i nära
relation eller sexuella övergrepp finns ”Barnahus” i Uppsala. Här samlas de parter som
behövs för utredning och stöd, till exempel polis, åklagare, socialtjänsten och sjukvård.
Smidigare och tryggare för barnet och färre missförstånd mellan berörda vuxna.
Sekretess och anmälningsskyldighet
För ett fungerande samarbete är det viktigt att frågor om sekretess tydliggörs och
verksamheterna ska verka för att offentlighets- och sekretesslagen inte blir ett hinder för
samverkan. Sekretessen kan brytas av vårdnadshavaren eller i vissa fall av barnet självt
genom lämnat samtycke.
Socialtjänsten behöver på olika sätt få kännedom om barn som far illa eller riskerar att fara
illa för att kunna fullgöra sin uppgift att ingripa till ett barns skydd. Socialtjänsten och hälsooch sjukvården har en strängare sekretess än förskolan och skolan. Vid anmälan från
förskolan, skolan eller hälso- och sjukvården till socialtjänsten bryts sekretessen av
anmälningsskyldigheten. Likaså har socialtjänsten rätt att få ta del av information av dem som
är anmälningsskyldiga, enligt samma sekretessbrytande regel. All personal inom socialtjänst,
skola och hälso- och sjukvård har anmälningsskyldighet till socialtjänsten om oro finns för
barnet.
9
Bilaga:
Verksamheter som omfattas av BUS
BUS Uppsala beskriver samverkan mellan verksamheter i Region Uppsala och kommunerna. Verksamheterna
kan sorteras i en ”generell nivå” som alla barn omfattas av, ”första linjen” som är verksamheter dit barnet
och/eller dess närstående vänder sig i första hand för vård eller stöd, samt specialiserad nivå dit barnet remitteras
när det behövs mer omfattande insatser än vad ”första linjen” kan erbjuda. Bilden på sidan 7 avser att illustrera
dessa olika nivåer. Tabellen nedan visar vid vilka åldrar som barnet oftast möter de olika verksamheterna och
vilken nivå verksamheterna tillhör. I det här kapitlet beskrivs kort verksamheterna som omfattas av BUS
Uppsala.
Ofödda Mödrahälsovård
1-5 år Öppen förskola
6-18 år Skola
Socialtjänst
Förskola
Elevhälsa
0-1 år Mödrahälsovård
Familjecentral
Socialtjänst
Öppen förskola
Socialtjänst
Primärvård/Vårdcentral
Familjecentral
Barnhälsovård
Tandvård
Socialtjänst
Tandvård
Ungdomsmottagning*
Barnhälsovård
Barnspecialistmott.
Barnspecialistmott.
Barnspecialistmott.
Barnsjukhuset
Barnsjukhuset
Barnsjukhuset
Barn och ungdomspsyk
Barn och ungdomspsyk
Barn och ungdomspsyk
Habilitering
Habilitering
Habilitering
* från 13 år
Öppen förskola
Erbjuder barn en god pedagogisk gruppverksamhet i nära samarbete med de vuxna besökarna. Samtidigt får de
vuxna möjlighet till kontakt och gemenskap. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när och hur ofta de
vill delta.
Familjecentral
Är ett sätt att samorganisera verksamheter med sina olika kompetenser som tidigt kan möta familjen med barn i
åldern 0-6 år. På en familjecentral finns en öppen förskola, men där kan också kyrkan, BVC, socialtjänstens råd
och stöd verka.
Förskola
Barnen i förskolan ska få en god pedagogisk verksamhet. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn
som går där. Kommunerna ansvarar för att det finns förskolor och att barn får erbjudande om plats. Förskolan
vänder sig till barn som ännu inte börjat förskoleklass eller den obligatoriska grundskolan. Ett barn kan också
erbjudas pedagogisk omsorg hos till exempel dagbarnvårdare.
Skola – grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola
Grundskolan åk 1-9 är obligatorisk och elever har under dessa årskurser skolplikt. Elevers rätt till utbildning
gäller under hela skoltiden, även om eleven bor utanför familjen eller behandlas i samhällets vård. Rektor
ansvarar för att elever utvecklas och når kunskapsmålen.
Elevhälsa
För elever i förskoleklass och alla övriga skolformer ska det finnas elevhälsa. Den ska främst vara förebyggande,
hälsofrämjande och stödja utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan har också medicinska insatser som
följer elevens hälsoutveckling, mående och tillväxt, genom regelbundna hälsobesök. Vaccinationer erbjuds
huvudsakligen enligt nationellt program. Inom elevhälsan ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska,
psykolog och kurator och specialpedagogisk kompetens.
Socialtjänsten
Socialtjänsten ansvarar för stöd och insatser till barn och unga enligt lagarna SoL, LSS samt tvångslagen LVU,
Lagen om vård av unga. Socialtjänsten är skyldig att göra en utredning när en enskild ansöker om en insats. Vid
en anmälan bedömer socialtjänsten först om en utredning ska inledas. Den grundläggande principen är
10
frivillighet. Ofta behövs samordning med skola och hälso- och sjukvården för att uppnå bästa effekt för barnet.
Familjer och barn kan läsa mer om vad socialtjänsten gör och hur kontakt tas på hemsidan kollpasoc.se
Socialtjänsten råd och stöd
Förebyggande socialt arbete är riktat direkt till barn, ungdomar och vårdnadshavare. Kommunerna erbjuder i
varierande omfattning även service i form av råd och stöd dit människor på egen hand kan vända sig för
rådgivande samtal.
Primärvård (här i första hand vårdcentral)
Hälso- och sjukvårdsverksamhet som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Den erbjuds utan
avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper och svarar för befolkningens behov av
grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering. Primärvård utförs på
Region Uppsalas uppdrag i såväl privat som i regionens egen regi.
Mödrahälsovård
Erbjuds i samband med graviditet. Målet är att främja medicinsk hälsa hos mor och barn samt psykosocial hälsa
för familjen. Barnmorskemottagningen (BMM) arbetar med livsstilsfrågor, förebygger psykosocial ohälsa och
främjar god sexuell och reproduktiv hälsa. BMM erbjuder också kontroller av medicinsk och psykosocial hälsa
hos mor för att ge bästa förutsättningar för ett friskt barn. Föräldrastöd, vid behov av mödravårdspsykolog,
erbjuds inför förlossningen och screening görs för sjukdom, sexuellt överförda infektioner och våldsutsatthet.
Råd ges också kring preventivmedel. Personal är inte anmälningsskyldigt till socialtjänsten om oro finns för det
ofödda barnet, men möjlighet finns för sekretessbrytande utbyte av information mellan verksamheter.
Barnhälsovård (BVC)
Främjar barns hälsa och förebygger ohälsa genom att regelbundet övervaka barnets hälsa och utveckling.
Vaccinationer erbjuds också samt stöd i föräldraskap. Grunden är de generella insatserna för alla, med förstärkta
insatser till sårbara grupper och individuellt utformad hjälp till barn med större risk att drabbas av ohälsa. Alla
barn, 0-6 år, erbjuds barnhälsovård utifrån ett nationellt program. Över 95% av barnen kommer i kontakt med
barnhälsovården.
Tandvård
Rätten till en god tandhälsa för alla barn förverkligas genom att varje barn i länet kallas minst vartannat år till
tandvården. Individuell bedömning görs av hur ofta barnet bör kallas utöver det. Barnet har avgiftsfri tandvård
upp till och med året det fyller 19 år.
Ungdomsmottagning
Erbjuder unga upp till åtminstone det år den fyller 20 år råd, stöd och behandling gällande psykosocial och/eller
sexuell hälsa. Provtagning erbjuds för sexuellt överförbara infektioner, graviditetstest och
preventivmedelsrådgivning samt förskrivning. Ungdomarna söker själva till ungdomsmottagningen. Sekretess
gäller i förhållande till vårdnadshavare och vårdgivare.
Barnspecialistmottagning
Är för barn 0-18 år och innebär utredning och behandling av astma, allergi, tillväxtavvikelser, viktproblem
långvarig smärta och lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Psykologer finns också för såväl barn som ungdomar.
Specialist-BVC
Erbjuder föräldrar med barn 0-3 år råd och stöd vid komplicerad hälsoproblematik. Vanliga problem är mat,
sömn, skrikighet/kolik i kombination med anknytningsbrister och/eller psykiskt ohälsa hos föräldrar.
Barn och ungdomspsykiatri (BUP)
Verksamheten finns på flera platser i länet och svarar för barnpsykiatrisk bedömning, utredning och behandling
av de barn som visar tecken på psykiatrisk sjukdom. BUP erbjuder också konsultation och handledning av andra
inblandade i vården av barnet. Verksamheten riktar sig till barn- och ungdomar i åldern 0-18 år. Verksamheten
har en rådgivningstelefon öppen dygnet runt. Vid misstänkt neuropsykiatrisk problematik (ADHD,
autismspektrumstörning) ska skolan eller BVC/barnhälsovården kontaktas för en första basutredning.
11
Akademiska barnsjukhuset
Erbjuder vård inom medicinska specialiteter till barn och ungdomar i huvudsak 0–18 år med kroniska sjukdomar
eller funktionshinder. Barnsjukhuset organiserar också samhällsbaserad specialistvård för barn och ungdomar ,
se Barnspecialistmottagningen och Special BVC. Den vården kräver inte sjukhusets resurser och bedrivs bäst
utanför sjukhuset. Här finns också Barnhälsovårdens länsavdelning som utbildar och ger support till
barnhälsovården.
Barnskyddsteamet
Erbjuder samhället och rättsväsendet barnmedicinsk kompetens när misstanke uppstått om att barn och
ungdomar far illa.
Habiliteringen
Är länsövergripande specialistverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Habiliteringen vänder sig till
barn, ungdomar och vuxna med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen beroende på bestående
funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, rörelsehinder, flerfunktionshinder, autismspektrumtillstånd och
förvärvade hjärnskador. Insatserna är tvärprofessionella och ges i form av råd, stöd, utbildning, handledning,
utredning och behandling. Det barn som ska få hjälp av habiliteringen behöver remiss från annan instans.
Hjälpmedel
Region Uppsala ansvarar för syn-, hör, tal och kommunikationshjälpmedel för alla åldrar. När det gäller
hjälpmedel för förflyttning, vård och kognition har regionen ansvar upp till 21 års ålder. Därefter har kommunen
ansvaret. Det finns en länsgemensam rutin2 för hur överlämning av hjälpmedelsansvaret ska gå till när personen
fyller 21 år. Skolan har ansvar att göra anpassningar så att varje elev når målen.
Socialtjänsten insatser enligt SoL och LSS
Efter en utredning av barnets behov och resurser kan socialtjänsten föreslå olika former av öppenvårdsinsatser
som är psykosocialt förändringsarbete eller dygnsvård genom placering i familjehem eller hem för vård och
boende. En insats grundar sig på ett beslut enligt SoL.
LSS är en rättighetslag som syftar till att den som har en funktionsnedsättning ska kunna leva på samma villkor
som alla andra. En insats enligt LSS förutsätter att den enskilde själv ansöker om den.
Insatser enligt LVU
När barnet inte kan erbjudas nödvändiga insatser med samtycke ska socialtjänsten ansöka hos förvaltningsrätten
om ett omhändertagande. Villkoren är då minst ett av följande:
 familjen kan inte ge det stöd som den unge behöver för att få en bra uppväxt.
 den unge själv lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet.
Insatser enligt LVU innebär att socialnämnden tillfälligt övertar ansvaret för vården av barnet/den unga från
vårdnadshavarna och sker i regel utanför hemmet.
2
Arbetsgång gällande överföring av hjälpmedel från Region Uppsala till kommunerna i Uppsala län när brukare
fyller 21 år
12
Bil SHS 2017 § 64
Bil SHS 2017 § 65
2017-03-28
Bilaga 1
Målrelaterad ersättning, Aleris Röntgen Sammariterhemmet 2016
Redovisning av bedömning av målrelaterad ersättning 2016
Ersättning utgår om
Måluppfyllelse
Möjlig
ersättning
Ekonomiskt
utfall
Deltagarfrekvens
Vårdgivaren undersöker mer än
85 % av målgruppen
85-90 %
Resultat: ej uppfyllt, 77 %
105 000
0
90,1-100%
Resultat: ej uppfyllt, 77 %
165 000
0
Resultat: ej uppfyllt
Aleris har inte genomfört
patientenkät år 2016. De har
därav inte underlag gällande
bemötande.
70 000
0
70 000
0
Öppet ytterligare en kväll/vecka
Resultat: ej uppfyllt
Aleris har inte haft öppet
ytterligare en kväll/vecka
70 000
0
Öppet ytterligare en lördag fyra
gånger om året
Resultat: Uppfyllt
Aleris har haft öppet 10
lördagar 2016. D.v.s. 6 st.
extra dagar utöver avtal.
70 000
70 000
Patientnöjdhet
>85 % nöjda avseende
bemötande
>90 % nöjda avseende
bemötande
Tillgänglighet
Vårdgivaren har haft ett längre
öppethållande än vad som krävs
i avtalet
Total målrelaterade
ersättning 2016
70 000
1 (1)
2017-03-28
Bilaga 2
Målrelaterad ersättning, Närpsykiatri i Hätö AB 2016
Redovisning av bedömning av målrelaterad ersättning 2016
Ersättning utgår om
Måluppfyllelse
Möjlig
ersättning
Ekonomiskt
utfall
Kunskapsbaserad och
ändamålsenlig vård
Utföraren ska redovisa
Uppfylls
– vilka nationella kvalitetsregister man
ingår i
– BUSA, BipoläR, Psykos
R, Kvalitetsstjärnan.
– analyserade registerresultat
– Analyserat och redovisat
registerresultat.
– vidtagna eller planerade åtgärder
föranledda av registerresultatet
– Redovisat åtgärder
utifrån analyserat
registerresultat.
61 020
61 020
122 040
122 040
122 040
122 040
122 040
122 040
Säker hälso- och sjukvård
Utföraren ska redovisa
Uppfylls
– Antal strukturerade
suicidriskbedömningar med hjälp av
självskattningsformulär SUAS
– 567 st
– Antal suicidförsök som registrerats
bland patienter i behandling eller i nära
anslutning till behandling
– 2 st.
– Antal suicid för patienter i
behandling eller i nära anslutning till
behandling
– 0 st.
Patientfokuserad vård
Utföraren ska redovisa
Uppfylls
-
– Nationell patientenkät
genomförs ej 2016.
-
analyserade resultat av den
nationella patientenkäten
vidtagna eller planerade åtgärder
föranledda av enkätresultatet
Effektiv vård
Utföraren ska redovisa
Uppfylls
– Vårdgivaren redovisar
antal patienter och besök
1 (3)
Redovisning av antal patienter samt
antal besök med aktivt vårdåtagande
inom utförarens verksamhet och som
besökt den psykiatriska
akutmottagningen i Uppsala.
som besökt den
psykiatriska
akutmottagningen i
Uppsala.
Utföraren ska redovisa
Uppfylls
God tillgänglighet för
nyinsjuknande patienter
-
Patienter med
psykossjukdom
-
Patienter med övriga
diagnoser
Utföraren ska redovisa
Samverkan med berörda
samverkansaktörer
Årlig enkät skickas till berörda
samarbetspartners (verksamhetsområde
psykiatri, berörda kommuner,
primärvård, hab, fk, af), angående
samarbetspartnernas upplevelse av hur
samverkan med vårdgivaren fungerar.
Vid negativa resultat ska vårdgivaren
beskriva vidtagna och planerade
åtgärder (åtgärdsplan) för att
förbättra/utveckla samverkan.
244 081
244 081
305 101
305 101
122 040
122 040
122 040
122 040
– Vårdgivaren redovisar
åtgärder för att säkerställa
en god tillgänglighet för
nyinsjuknande patienter.
Uppfylls
– Vårdgivaren redovisar
samverkan med berörda
samverkansaktörer och
resultat av enkät.
Vård i rimlig tid
Utföraren ska redovisa
Uppfylls
Redovisning av hur verksamheten
bedriver förändrings-/utvecklingsarbete
för att upprätthålla och förbättra
tillgängligheten samt uppmätta effekter
på tillgänglighet/väntetider
– Vårdgivaren beskriver
pågående
utvecklingsarbete för att
förbättra tillgängligheten.
Hälsoinriktat arbete
Utföraren ska redovisa
Uppfylls
-
andel patienter som tillfrågats
om tobaksvanor
– 463 st.
-
andel patienter som erbjudits
rökslutarstöd
– Ingen patient har
accepterat rökslutarstöd
2 (3)
-
andel patienter som genomfört
AUDIT fördelat på ålder och
kön.
– AUDIT: 337 patienter
-
andel FaR-recept (Fysisk
aktivitet på recept) fördelat på
ålder, kön
– Allt färre utskrivna FaRrecept utskrivna, ej
effektivt. Ambition att
erbjuda patienter
deltagande i grupper för
fysisk träning och även
individuell coachning.
1 220 403
Total målrelaterade ersättning
2016
3 (3)
1 220 403
Bil SHS 2017 § 66
Sjukhusstyrelsen, Landstinget i Uppsala län, 2016‐11‐24 Initiativ I verksamhetsuppdraget för Akademiska sjukhuset för 2016–2018 finns ett antal mål som handlar om förbättrade processer till akutmottagningarna (avsnitt 9.6.3, sidan 20). Det rör sig om väntetider till läkare. Ett antal mått är uppställda och ska rapporteras till styrelsen månatligen. Exempelvis ”Redovisning av antalet patienter vid akutmottagningen (akutmottagningen ingång 60 barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar”. Någon månatlig rapportering om hur det har gått med dessa mål har inte skett under året. Det är olyckligt att detta har glömts bort. Lämpligt är därför att Akademiska sjukhuset i början av 2017 redovisar hur arbetet med förbättrade processer till akutmottagningarna har gått under året. Vi föreslår därför: – att sjukhusstyrelsen beslutar att sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset senast i
februari 2017 gör en samlad redovisning för de mål som finns i avsnitt 9.6.3. i verksamhetsuppdraget för 2016–2018. Redovisningen ska omfatta 2016. Lina Nordquist (L)
Stefan Olsson (M) Sara Sjödal (C)
Helena Busch‐Christensen (KD) x
A
B
B
8
!
C
D
K
E
F
G
@
H
L
R
S
T
T
%
.
-
%
9
!
V
9
!
9
:
&
;
&
9
#
'
9
!
(
)
*
-
&
W
X
%
'
Y
-
#
V
?
-
U
!
P
X
.
9
X
!
+
W
-
$
B
"
=
B
S
#
/
#
*
X
-
/
V
U
X
>
!
H
*
!
!
G
'
(
I
%
)
#
D
E
F
W
G
]
U
x
T
[
x
%
-
%
B
C
D
K
E
F
H
L
R
S
T
T
U
I
"
-
>
#
+
U
'
!
V
.
7
#
'
E
>
9
-
H
Y
E
X
U
E
W
V
9
<
W
x
U
-
#
X
X
{
%
9
Y
#
*
-
-
;
?
!
'
`
'
>
#
!
!
U
M
X
B
B
C
D
K
E
9
F
X
@
L
#
O
R
S
T
T
G
"
7
U
!
Y
E
X
U
E
.
$
.
>
?
!
!
W
!
N
-
&
B
^
'
x
*
V
+
(
.
<
V
W
x
V
%
!
W
A
B
B
'
B
V
-
"
-
*
'
%
'
%
C
'
H
/
+
X
V
G
$
/
#
9
/
'
U
I
%
9
!
-
-
%
D
E
F
9
#
*
+
?
!
&
V
@
H
L
U
X
'
X
*
+
,
#
9
9
#
*
-
!
.
%
"
!
&
'
$
+
'
'
!
?
-
%
-
?
!
*
-
!
@
%
"
N
!
-
&
?
#
'
/
/
$
+
#
*
'
%
'
-
!
/
?
=
-
?
%
?
-
?
-
%
#
-
-
M
?
>
!
&
N
9
'
:
$
+
&
;
'
&
'
!
?
9
%
-
-
%
+
-
?
#
$
-
Q
%
'
%
-
?
$
N
-
$
?
!
O
7
+
,
*
'
#
'
#
9
F
-
/
-
"
E
(
!
9
I
#
!
-
9
G
$
*
*
%
H
!
!
.
G
;
d
#
"
'
e
c
9
f
$
r
%
!
$
<
!
-
"
$
#
"
"
#
/
N
*
9
*
!
>
>
+
*
'
+
,
;
N
*
9
*
#
"
+
.
%
9
-
%
g
?
l
d
N
s
h
i
-
l
j
k
?
k
l
#
o
e
/
g
c
/
#
s
m
*
n
%
9
k
-
/
!
i
=
.
d
?
!
o
d
?
*
p
-
i
%
!
-
/
j
k
l
?
!
%
*
N
-
!
+
+
(
$
$
)
$
Q
*
;
'
#
+
%
*
$
$
.
$
?
N
%
!
z
'
#
-
#
#
'
/
-
!
X
'
/
#
>
?
H
b
9
'
.
#
=
!
*
-
*
!
-
G
!
%
'
%
I
7
'
?
$
-
W
'
-
"
!
&
'
$
+
'
'
!
?
#
/
/
#
*
%
-
/
=
?
?
U
E
!
x
x
x
W
"
#
$
%
V
U
*
.
%
!
X
$
-
/
#
=
?
"
?
t
-
%
u
-
d
i
?
p
%
%
-
#
-
?
#
'
#
-
*
%
9
-
+
?
$
N
'
-
?
*
l
-
N
+
=
O
(
7
N
-
!
"
9
.
%
9
9
!
+
$
(
$
Q
!
w
$
*
<
$
'
/
!
'
*
|
%
+
,
7
-
#
>
?
#
-
*
-
'
+
!
,
#
.
>
-
'
!
w
'
.
%
%
#
-
"
'
Q
%
=
*
%
#
*
7
9
-
>
,
B
S
"
;
#
/
X
>
V
.
U
9
X
=
*
x
H
%
G
"
#
I
!
'
+
*
%
V
.
%
V
G
"
H
*
G
#
I
"
,
;
9
$
!
#
!
"
%
&
'
!
-
+
$
*
$
!
-
*
!
!
.
!
#
&
$
!
*
$
.
+
'
=
'
%
9
9
W
-
!
]
?
%
"
!
&
'
$
+
'
'
!
?
-
%
-
?
%
-
?
N
-
?
O
7
9
!
%
'
#
-
+
-
$
+
O
,
7
;
$
>
9
%
x
-
&
%
!
'
'
*
#
*
%
%
9
(
)
!
*
;
!
N
&
/
'
/
!
$
-
+
"
'
'
#
!
'
?
%
-
/
%
/
'
-
+
?
'
#
!
-
/
%
-
$
?
'
!
N
'
+
.
?
.
.
=
*
&
<
!
'
>
9
*
$
-
+
%
%
"
'
!
9
"
-
'
#
'
&
!
'
U
X
x
z
%
^
V
!
V
'
*
%
!
*
-
?
(
?
#
G
%
H
<
!
-
"
$
#
"
"
#
/
N
*
9
*
!
>
>
+
*
'
+
,
;
N
*
9
*
#
"
+
.
%
9
-
%
'
+
*
,
=
#
(
-
(
'
!
*
9
/
$
=
N
!
/
&
*
>
#
%
>
(
-
x
+
/
/
$
#
O
/
9
7
#
$
#
*
%
9
=
-
'
&
'
'
9
#
*
O
M
7
.
>
%
*
"
Q
+
,
b
#
>
-
'
P
*
+
M
-
?
,
#
#
}
-
'
/
-
!
'
?
#
-
'
%
%
"
-
'
?
%
#
/
/
-
/
=
!
*
#
M
!
&
'
$
+
'
'
!
?
-
%
-
?
#
-
%
-
?
N
-
@
?
P
N
-
!
"
9
.
%
9
9
!
$
'
%
9
!
$
<
!
-
"
$
#
"
"
#
/
N
*
9
*
!
>
>
+
*
'
+
,
;
N
*
9
*
#
"
+
.
%
9
-
%
?
!
.
$
#
"
#
/
.
=
*
"
#
+
,
;
$
#
"
%
!
-
.
=
-
'
#
'
%
"
'
%
/
/
/
=
!
*
#
-
)
!
*
N
!
'
'
'
?
(
=
)
*
*
"
#
<
*
=
'
%
'
*
9
x
!
(
&
'
'
(
#
/
!
)
'
"
'
#
$
'
%
(
*
-
9
N
!
-
(
%
)
/
:
-
(
!
/
-
)
"
"
#
#
'
w
!
(
&
)
*
'
<
$
=
+
'
'
'
'
*
!
!
?
"
-
#
%
%
-
-
?
!
'
*
#
*
-
!
>
*
+
,
#
9
q
€
-
%
-
?
#
-
%
-
?
N
-
?
O
7
-
9
!
G
I
!
&
'
$
+
'
'
!
?
-
%
-
?
#
-
Z
7
'
*
.
%
"
*
#
"
+
.
%
9
-
%
-
?
!
.
.
%
"
'
!
?
-
!
{
7
7
7
'
*
.
%
"
*
#
"
+
.
%
9
-
%
-
?
!
.
.
%
"
'
!
?
-
!
N
'
?
{
7
7
7
'
*
.
%
"
*
#
"
+
.
%
9
-
%
-
?
!
.
.
%
"
'
!
?
-
!
N
'
?
(
$
)
*
*
+
"
%
,
'
P
Z
7
!
-
*
Z
7
'
q
P
{
&
?
-

X
@
Z
>
9
-
#
+
B
^
!
E
?
*

Y
-
Z
c
*
%
$
G
"
)
.
!
U

y
;
*

+
-
X
'
I
"
#
U
7
G
#
9
]
7
G
*
Z
-
#
$
-
!
Y
W
7
>
.
?
!
D
#
!
#
?
#
$
S
G
$
/
%
9
*
X
X
{
C
K
U
*
$
-
B
[
y
!
~
+
w
G
>
I
z
*
>
%
H
X
'
&
x
G
U
7
/
#
#
N
B
%
.
.
!
#
!
)
V
]
7
N
>
A
W
7
$
*
Z
E
!
!
'
;
[
y
'
*
,
)
]
-
,
+
(
W
O
!
*
!
E
?
$
7
%
/
V
*
$
*
,
-
>
!
.
!
'
v
+
'
G
a
B
+
N
b
%
B
*
?
'
/
G
#
!
a
'
S
>
-
Q
!
_
b
%
'
9
*
G
@
a
9
-
!
X
-
$
[
^
'
#
-
+
.
E
9
?
%
x
B
-
-
[
%
A
Y
%
-
=
-
*
[
\
<
J
+
*
G
$
I
"
!
U
#
G
#
<
"
-
%
#
%
+
!
&
.
$
#
%
$
/
)
N
#
'
'
)
?
=
*
"
#
*
=
*
"
#
*
=
*
"
#
*
$
!
(
.
0
1
%
"
.
%
"
<
!
.
%
"
>
9
2
3
!
4
0
1
&
*
'
2
x
-
$
+
!
'
%
&
'
!
'
*
'
!
%
9
#
?
-
%
-
?
#
-
%
-
?
N
-
?
O
7
-
!
!
&
'
$
+
'
'
!
?
-
%
-
?
#
-
5
6
7
-
?
9
9.6.3 Mål: Förbättrade processer
vid akutmottagningarna (2016)
Sjukhusstyrelsen 20170502
Carina Lundin Produktionsavdelningen
Uppföljning 1
Redovisning av andelen patienter vid akutmottagningen (akutmottagningen ingång 60
och barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar
Andel klar för hemgång eller inläggning inom 4
timmar (2016)
Andel klar för hemgång eller inläggning inom
4 timmar (2016)
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
AKM Ortopedi/ Kirurgi ing 60
Ortopedi
Mål Ortopedi/Kirurgi
AKM övriga ing 60
Övriga ing 60
Kirurgi
Andel klar för hemgång eller inläggning inom 4
timmar (2016)
90%
80%
70%
60%
Barnakuten
Barn
Mål
Carina Lundin Produktionsavdelningen
Mål övriga
Uppföljning 2
Redovisning av andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter
i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60,
barnakuten och psykiatriska akutmottagningen)
Andelen patienter som träffar läkare inom 60 min
70%
60%
50%
40%
30%
Målrelaterad ersättning:
3 000 tkr om minst 50 procent av patienterna träffar läkare
inom 60 minuter (vid 45 procents måluppfyllelse ersätts 90
procent, vid 40 procents måluppfyllelse ersätts 60 procent)
(exkl. psykiatriska mottagningen)
20%
10%
0%
Januari
Februari
Mars
April
AKM Ing 60
Maj
Juni
Barn
Juli
Augusti
September Oktober
Psykiatri
Carina Lundin Produktionsavdelningen
November December
Totalt
Uppföljning 3
Redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare
(akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska
akutmottagningen)
Medel- och medianväntetid till läkare AKM ing 60
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Medel
Juli
Augusti
Median
Carina Lundin Produktionsavdelningen
September
Oktober
November December
Uppföljning 3
Redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare
(akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska
akutmottagningen)
Medel- och medianväntetid till läkare Barnakuten
70
60
50
40
30
20
10
0
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Medel
Juli
Augusti
Median
Carina Lundin Produktionsavdelningen
September Oktober
November December
Uppföljning 3
Redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare
(akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska
akutmottagningen)
Medel- och medianväntetid till läkare psykiatrisk akutmottagning
140
120
100
80
60
40
20
0
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Medel
Juli
Augusti September Oktober November December
Median
Carina Lundin Produktionsavdelningen
Uppföljning 4
Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska inflödet,
förbättra de interna processerna samt åtgärder för att förbättra
utflödet från följande akutmottagningar:
akutmottagningen ingång 60
barnakuten
psykiatriska akutmottagningen
Minskat inflöde:
Förbättrat utflödet:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kommunkoordinator
Samarbete PV- kommun- habilitering
Direktinläggning från andra sjukhus
Pågående arbete om interna
processer
Förbättrade interna processer:
•
•
•
•
•
Raka spåret
Akutläkare- ST
Klinisk farmaceut
Arbetsgrupp samverkan olika VO
Enhet för patientsäkerhet och kvalitet
AVA feb 2016
ADA fullt öppet
Vårdplatskoordinering
Slutenvårdsrådet
Avdelning för utskrivningsklara
Rekrytering
Direktinläggning –Näva
Projekt -snabbare beslut om fortsatta
insatser för utskrivningsklara patienter
Carina Lundin Produktionsavdelningen
Uppföljning 4
Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska inflödet,
förbättra de interna processerna samt åtgärder för att förbättra
utflödet från följande akutmottagningar:
akutmottagningen ingång 60
barnakuten
psykiatriska akutmottagningen
Minskat inflöde:
Förbättrat utflödet:
•
•
•
Rätt vårdnivå- samarbete med
PV, närakuten, 1177, barnråd
informationskampanjer
•
Endast ca 1 av 10 blir inlagda
Nära samarbete med
avdelningschefer
Avstämningsmöten vid vårdplatsbrist
Förbättrade interna processer:
•
•
•
Kartlagt flöden och processer
Rutiner
Bemanning efter inflöden
Carina Lundin Produktionsavdelningen
Uppföljning 4
Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska inflödet,
förbättra de interna processerna samt åtgärder för att förbättra
utflödet från följande akutmottagningar:
akutmottagningen ingång 60
barnakuten
psykiatriska akutmottagningen
Minskat inflöde:
Förbättrat utflödet:
•
•
•
Direktinläggningar
Förbättrade interna processer:
•
•
•
•
•
•
Fast specialistläkare
Omdisponering av resurser, ökning
kurator
Förbättrad rekrytering sjuksköterskor
Triage- rätt vårdnivå- roller
Kontinuitet läkare
Bättre samarbete/vårdkedja inom
psykiatrin
Förbättrad registrering och förbättrad
rutin gällande Prator
Daglig styrning (syfte att frigöra platser
på PAVA inför kväll och natt)
Carina Lundin Produktionsavdelningen