Betydelse av relationella
interventioner i
korttidspsykoterapi vid
depression
Fredrik Falkenström
Linköpings Universitet
Bakgrund
• Psykoterapiforskningen visar att
psykoterapi är en effektiv behandling
• När aktiva psykoterapimetoder jämförs
med varandra visas sällan några skillnader
mellan metoder
• En god terapeutisk allians predicerar (bra)
utfall i psykoterapi
• Vid lätt till måttlig depression menar SBU
att KBT och IPT har starkt forskningsstöd
(evidensgrad 1)
• Enligt SBU har psykodynamisk
korttidsterapi måttligt stöd vid lätt till
måttlig depression (evidensgrad 2)
• SBU skriver också att psykodynamiska
korttidsterapier kan vara mindre effektiva
än KBT och IPT
Interpersonell Terapi (IPT)
• Interpersonell Terapi (IPT) är en strukturerad terapiform
som från början bygger på psykodynamisk stödterapi
• Den har sina teoretiska rötter i den interpersonella
traditionen (Sullivan) och i anknytningsteorin (Bowlby)
• Målet i IPT är symptomlindring, inte
personlighetsförändring
• Patientens depression relateras till interpersonella
problem i patientens liv
• Arbetssättet handlar till stor del om problemlösning
• Terapeuten avhåller sig i stort sett helt från att tolka
överföring
Brief Relational Therapy (BRT)
• Bygger dels på modern relationell psykoanalytisk teori,
dels på forskning om allians och reparation av
alliansbrott
• En mycket viktig komponent är terapeutisk
metakommunikation om terapirelationen ”här-och-nu”
• I utbildningen tränas terapeuterna i medveten närvaro
(”mindfulness”) för att bli bättre på att uppmärksamma
egna reaktioner på patienten i den stund de sker
• Terapeuten är öppen med att berätta om egna reaktioner
på patienten, i syfte att understödja patientens
självobservationsförmåga
• I övrigt är terapin ganska ostrukturerad och fri; fokus och
målsättning med terapin är förhandlingsbara under hela
terapin
Tidigare forskning
• Höglend mfl (2006) jämförde dynamisk terapi
med eller utan överföringstolkningar i en
randomiserad, experimentell design
• De fann inga övergripande skillnader mellan
metoderna
• Terapin med överföringstolkningar var
överlägsen för patienter med låg kvalitet på
objektrelationer
• Terapin utan överföringstolkningar var något
bättre för patienter med hög kvalitet på
objektrelationer
Tidigare forskning forts.
• Levy mfl (2006) jämförde
överföringsfokuserad terapi (TFP) med
dialektisk beteendeterapi och dynamisk
stödterapi för borderlinepatienter
• Symptomreduktionen var lika bra för alla
tre behandlingarna
• Endast överföringsfokuserad terapi
förbättrade patienternas
mentaliseringsförmåga
Frågeställningar
• Får man lika god lindring av depressiva
symptom av en mindre strukturerad, dynamisk
terapi (BRT) som av en strukturerad,
symptominriktad terapi (IPT)?
• Är de båda arbetssätten olika bra för olika
patienter? Tex patienter med sämre/bättre
kvalitet på objektrelationer?
• Kan även en korttidsterapi (16 ggr) förbättra
patienters mentaliseringsförmåga?
• Förbättrar BRT patientens
mentaliseringsförmåga mer än IPT?
Design
• IPT och BRT jämförs i en randomiserad
experimentell design
• Randomisering sker ”inom” varje terapeut,
dvs varje terapeut har lärt sig och bedriver
båda terapimetoderna
• Patienterna har alla diagnosen egentlig
depression enligt DSM-IV
Mäinstrument, bedömarbaserade
• Structured Clinical Interview for DSM-IV, axel I
och II (SCID-I och II)
• Hamilton Rating Scale for Depression
• Generell Reflective Functioning utifrån en
förkortad version av Adult Attachment Interview
• Symptomspecifik Reflective Functioning,
adapterad för depression från Milrod mfl’s panicspecific reflective functioning scale
• Förkortad version av affektmedvetenhetsintervjun
• Quality of Object Relations Scale
Mätinstrument självrapport
•
•
•
•
•
•
•
•
Outcome Questionnaire -45 (OQ-45)
Inventory of Interpersonal Problems
Depressive Experiences Questionnaire
Patient Health Questionnaire 9 (PHQ-9)
Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ)
Quality of Life Inventory (QOLI)
Working Alliance Inventory 12 (WAI-12)
Känsloord
Mätinstrument terapeuter
• Psykoterapeutisk Identitet
• Adult Attachment Interview (skattad med
Reflective Functioning scale)
• Allegiance-mått, för att mäta terapeuternas
tro på de båda metoderna (nytt instrument
måste konstrueras)
Tidsplan
• Hösten 2007 avslutar den första
terapeutgruppen (n = 16) sin utbildning i de båda
metoderna
• Våren 2008 utbildas intervjuare i SCID I och II
samt administrering av AAI och
affektmedvetenhetsintervjun
• Den andra terapeutgruppen påbörjar handlett
patientarbete där patienterna fyller i alla
självrapportformulär (pilotinsamling)
• Hösten 2008 börjar sex terapeuter ur första
gruppen på olika platser i landet med varsin
patient
Tidsplan forts.
• Våren 2009 planeras ytterligare sex terapeuter
ur första gruppen kunna påbörja datainsamling
• Datainsamling för första terapeutgruppen
planeras pågå tills varje terapeut har behandlat
tre patienter med varje metod
• 2010 kan de första terapeuterna ur grupp 2
inleda sina första forskningsterapier
• Ca 2012 bör 72 terapier från terapeutgrupp 1
vara avslutade (36 per metod) och dataanalys
kan påbörjas
