Göteborg 2006 09 04
bilaga 1
Ny design för hörapparater - ett projekt om att förändra attityder.
Jag har sedan 15 års ålders velat göra något radikalt åt designen på hörapparater. Jag har själv
grav hörselnedsättning sedan 6 månaders ålder och hörapparaten är för mig lika livsnödvändig
som vatten. Jag är uppvuxen med hörapparat och hörseltekniken är en naturligt del av min kropp,
min sinnesvärld. Trots det har jag hela tiden upplevt att hörapparaten inte är en del av min personlighet. Den underbygger också negativa associationer på ett psykologiskt plan.
Den hudfärgade hörapparaten upplevs som något som skall ”döljas” i brist på ”botmedel” - en
sjukhuspryl. Neutraliteten blir ett signum eller stigmata snarare än hjälp. Ett förlegat synsätt som
hängt kvar i teknikutveckligen. Detta är en bidragande orsak till att många med hörselnedsättning
känner att de inte är på ”riktigt”. Känslan av att vara halvmänniska och att många skäms över sin
situation, bitterhet och dåligt självförtroende är ett stort samhällsproblem som förstärkts av hörapparatens nuvarande form.
Funktionshindret kräver ett ställningstagande.
Detsamma gäller samhällets syn på funktionshindret. Här ligger ett kulturellt och strukturellt
grundfel som måste angripas. Det behövs en radikal förändring av designen som visar vägen mot
en förändring av attityden.
Här vill jag citera Pamela Lindgren, Produkt och Industridesigner (skapare av ”Movetto px4” ett
mobilt förarsäte för rörelsehindrande):
”Hjälpmedel av olika slag är nästan alltid produkter som används dagligen av användaren dygnet runt i olika miljöer, de är ofta iögonfallande och sammankopplas med personer som bär eller
använder dem och då behövs det också en tilltalande formgivning för såväl upplevelsen som känslan av att använda dem. ”
För min egen del har hörseltekniken i sig aldrig varit något problem. Jag har mer känt att
designen inte varit en del av min personlighet, att den inte framhäver och visar min individualitet.
Här ligger ett ytterligare behov av förändring som jag delar med många bärare av hörapparater. Vi
kan idag inte, som exempelvis glasögonanvändare, välja och vraka i butiker och prova oss fram
till vad som passar vår smak.
Teknikutveckling i framkant - design i bakkant.
Digitala hörapparater har funnits på marknaden i mer än 10 år och utvecklingen av tekniken har
gått relativt snabbt men designen har sett likadan ut i mer än 30 år, det enda som skett är att
samma form har blivit mindre när komponeterna i apparaten har förminskats samt ett något större
urval av färger. Det är nu dags är ta nästa steg - öppna dörren för designers.
Sedan 3 år tillbaka har jag börjat undersöka om det funnits någon designer som skulle vara
intresserad av att göra något radikalt med hörapparatens form. Nu har jag ett kärnteam av
intressanta designer som representerar olika områden samt mig själv som projektledare och
försöksperson.
Med Vänliga Hälsningar!
Olof Persson, Projektledare
Konkret beskrivning av processen, mål och team finns i medföljande bilagor.
bilaga 2
Medel avses att användas till:
Ny design:
Vi vill lyfta fram hörapparten som en accessoar, en vacker utbyggnad av kroppen precis som
glasögon har blivit ... för att inte tala om t ex mp3-spelare som smycken. Något som visar att
hörapparater är något bra, positivt, en tillgång och fantastisk kommunikationsmedel. Höja statusen och förändra attityden gentemot bärare av hörapparater.
Vi vill radikalt förändra formen, skapa ett antal modeller och kollektion för det vardagliga livets olika delar. Kunna framhäva individen. Skapa flexibla möjligheter som exempelvis finns för
mobiltelefonen: byta material, mönster och färg på apparatens skal efter smak.
Bättre funktion:
Dagens hörapparater är inte ergonomiska tillfredställande och ger ofta långvariga skavsår på
örat. Flera delar är ofunktionella och svåra att hantera ex den långa slangen mellan apparaten
och insatsen (proppen) som dels är svår att få på och dels snabbt slits ut.
Även fodral och förpackningarna till hörapparater behöver ses över. De är otympliga och sällan
gjorda för att skydda apparaterna från fukt, skräp, stötar m m vid tillfällen när de inte används
som vid bad, sömn, strandliv m m.
Grundläggande kriterier:
Vissa kriterier skall uppfyllas för den nya designen: Den skall vara lätt ca 5-10 gram (inkl
hörselteknik. I designen som vi plockar fram skall sidan mot örat organiskt passa dess struktur/
vara vänlig mot huden, och skall precis som den nuvarande apparaten vara i två delar:
Insatsen(proppen) och apparaten men ex den långa slangen mellan insatsen och apparaten
skall bytas mot en bättre, mer funktionell och stabilare lösning. Det ska finnas ytor för batteriuttag, volymkontroll, ljudmottagning(mikrofon), på/av-knapp och kontaktfält till program i dator/palm
pilots/mobiltelefon m m. Utifrån dessa kriterier är det fritt fram att experimentera med form,
material(som inte innehåller nickel eller andra allergiframkallande ämnen), mönster och färger.
Målgrupp:
1: Uppfylla behovet av en mer ”positiv” och ”framtidsingivande” design, bättre funktion,
öka utbudet och höja statusen för hörapparatsanvändare.
2: Fånga upp nya grupper i samhället som behöver hörapparater men som avstår pga känslan
av något ”medicinskt” eller är omedvetna om behovet.
Processens olika delar:
Diskussioner kring hörapparaten och vad den har för funktion i det vardagliga livet så som hem,
skola, arbete, resor, fritid, sport m m.
Studiebesök hos audiologer, hörapparatstillverkare, intresseföreningar, inriktade högskoleutbildningar, mässor m m.
Enkätundersökning om behoven av bättre design och funktion bland hörapparatsanvändare
Skapa kontakter med hörapparatutvecklare och diskutera möjliga samarbeten
bilaga 3
Göra anatomisk undersökning av örat och samla information om bla balans, vikt, känslopunkter m
m
Skissa på olika modeller och experimentera med strukturer, material, form, färg m m. Skapa
fungerande balans mellan teknik, design och funktion utifrån de grundläggande kriterierna.
Skapa bättre och varsammare fodral och förpackningar till hörapparater.
Prova ut på försökspersonen
Förändringar och förbättringar
Resultat:
Målet är att få fram ett antal fungerande prototyper - ny radikal design för befintlig och morgondagens hörapparatsteknik.
Uppföljning:
Fånga upp intresse och öppna dörren för en ny designmarknad bla genom utställningar på olika
mässor, inriktade ”special” veckor, annonser, broschyrer m m.
Skapa samarbete med företag inom området och arbeta för att få ut modellerna i produktion.
Göra förbättringar och följa upp nya idéer.
Utprovning på andra frivilliga försökspersoner
Utvärdering
Tidsplan:
Projektet sträcker sig från januari 2007 till maj 2008
Organisation:
Huvudman för Projektet är Äckligt Kulturella Personers Sällskap (ÄKPS) - en sammanslutning av
unga konstnärer, designer, kreatörer inom olika fält. Verksamheten fokuseras kring utveckling av
idéer och verka gränslöst mellan olika konstnärliga uttryck som bildkonst, design, musik, dans,
och med detta som utgångspunkt verka i andra samhällsnyttiga projekt.
ÄKPS har ända sedan 1994 arrangerat en rad föreställningar, utställningar och konserter som
attraherat såväl en entusiastisk ung publik som en intresserad äldre sådan. Gruppens medlemmar och samarbetspartner finns idag i Göteborg, Örebro, Borås, Malmö, Stockholm, Helsingfors,
Berlin, Köpenhamn, London, New York och Tokyo. ÄKPS har tidigare fått anslag från Göteborgs
kulturnämnd, Statens kulturråd, Framtidens kultur, Kultur i hela landet och Örebro Läns landsting
för sina projekt.
Team:
Teamet består av en kärngrupp av designer + projektledare som representerar olika designområden i projektet. Ytterligare representanter som doktorander och forskare i mode och
hörselteknik, audionomer, läkare, ingenjörer, produktutvecklare samt specialister inom olika
tekniker och material knyts till projektet.
bilaga 4
Olof Persson, Projektledare och försöksperson
Konstnär och Projektledare, grav hörselnedsättning sedan 6 mån
ålder. Studerat Fri konst & nya media vid Konsthögskola Valand
och Master i Art & Techology vid Chalmers Tekniska Högskola.
Skapat 15-tal större verk iform av föreställningar, installationer
och videoverk -representerade på gallerier, konsthallar, scener
och rum/ytor som inte uttalat är avgränsade för konstnärlig verksamhet, bla Röda Sten, Örebro konsthall, Swedish style in Tokyo.
www.olof.org
Pamela Lindgren, Produkt och Industridesign
Magisterexamen i Design vid Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs Universitet. Arbetar med produktdesign och
industridesign för olika producenter främst inom hjälpmedelssektorn. Jag har ett rörelsehinder vilket bidrar till att jag vet hur
opraktiska och oestetiska hjälpmedel ofta är. Har ställt ut på
”Design för alla” Hjälpmedelsinstitutet, NHR och European
Institute for Design and Disability. Röhsska museet m m.
Publicerats i Residence, Forum, Form m m
www.pamelalindgren.com
Carolina Tell, Smyckedesign
Magisterexamen i Tillämpad Konst med inriktning Smyckekonst
vid Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs
Universitet. Arbetar med olika material för att skapa kontraster.
Ställt ut på The Loan Exhibition, The International Art & Design
Fair i New York, Stockholm Art Fair, Galleri Hnoss, Röhsska
Museet m m. Publicerats i ”500 Bracelets”, förlaget Lark Books,
USA.
www.larkbooks.com
Lisa Norberg, Mönsterdesign
Magisterexamen i Tillämpad Konst med inriktning Textil Konst vid
Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs Universitet.
Arbetar med mönster inom formgivning och textilkonst. Flertalet
kollektioner har visats på Museer, gallerier och mässor bla
Röhsska Museet, Tokyo Style in Stockholm,Art Fair m m.
Publicerats i nationella och internationella tidskrifter.
www.monsterbyran.se
Lisa Sandström, Art director och Förpackningsdesign
Magisterexamen i Design vid Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs Universitet. Arbetar som frilansande Art
director och är för närvarande projektanställd på reklambyrån
ANR.BBDO. Egna uppdrag bl a konsttidskriften Paletten och
klädföretaget Velour. Driver också den egna mode/ konstprojektet
Fashion De Luxe. Stort intresse för förpackningsdesign och
planerar att ge ut en bok med urval från sina samlingar.
www.fashiondeluxe.se
bilaga 5
Auktoriserad Revisor för projektet:
Kjell Eriksson
Revisorsringen
Distansgatan 2
412 37 Västra Frölunda
Tel: 031-709 85 90
Adress, PlusGiro-konto och organistionsnummer:
Äckligt Kulturella Personers Sällskap
c/o O. Persson Vindragaregatan 1B
417 03 Göteborg
Kontakt: [email protected]
PlusGiro-konto: 34 02 65-8
Organisationsnummer: 855101-1730
