Gränshandeln med
Norge
Enkät- och intervjuundersökning
hösten 2006
Rapport 2006:30
Foto: Mats Pettersson
Gränshandeln med Norge
Enkät- och intervjuundersökning hösten
2006
Internationella enheten
2006-12-12
Referens
Håkan Loxbo
Innehåll
1
2
3
Sammanfattning ............................................................................................................... 3
1.1
Gränshandeln med livsmedel ..................................................................................... 3
1.2
Marknadsföring, skäl till gränshandeln, framtid ........................................................ 3
1.3
Regional betydelse och sysselsättningseffekter ......................................................... 4
Inledning ........................................................................................................................... 5
2.1
Bakgrund .................................................................................................................... 5
2.2
Tidigare studier .......................................................................................................... 5
2.3
Mål ............................................................................................................................. 6
Genomförande .................................................................................................................. 7
3.1
Metod ......................................................................................................................... 7
3.1.1
4
Relevans ............................................................................................................. 7
3.2
Avgränsningar ............................................................................................................ 8
3.3
Gränshandelskommuner............................................................................................. 9
3.4
Gränshandelsbutiker................................................................................................... 9
3.5
Enkäten....................................................................................................................... 9
3.6
Pilotstudien............................................................................................................... 10
Resultat............................................................................................................................ 11
4.1
Summa livsmedel ..................................................................................................... 11
4.2
Kött........................................................................................................................... 11
4.3
Mejeriprodukter........................................................................................................ 13
4.4
Frukt och grönsaker.................................................................................................. 13
4.5
Läsk och andra drycker ............................................................................................ 14
4.6
Godis ........................................................................................................................ 15
4.7
Övriga livsmedel ...................................................................................................... 15
4.8
Marknadsföring ........................................................................................................ 16
4.9
Skäl till gränshandel ................................................................................................. 17
4.10
Hur lönsam är gränshandeln för norska kunder? ..................................................... 17
4.11
Framtidsutsikterna.................................................................................................... 19
4.12
Regional betydelse ................................................................................................... 19
4.13
Sysselsättning ........................................................................................................... 20
5
Slutsatser ......................................................................................................................... 21
6
Fortsatt arbete ................................................................................................................ 25
1
7
2
Bilagor ............................................................................................................................. 27
7.1
Frågeformulär till gränshandelsbutiker och följebrev.............................................. 27
7.2
Pressmeddelande om gränshandeln den 11 oktober 2006 från Jordbruksverket .... 35
7.3
Pilotstudie våren 2005.............................................................................................. 36
7.4
Län / kommuner som gränsar till Norge .................................................................. 38
1 Sammanfattning
1.1 Gränshandeln med livsmedel
Den samlade försäljningen av livsmedel i gränshandeln till norska kunder i undersökningen
uppgår till 2 325 miljoner. Det verkliga värdet på gränshandeln med livsmedel är sannolikt
betydligt högre p.g.a. svarsbortfall och p.g.a. att undersökningen inte mäter all försäljning i
gränshandeln.
Ca 33 000 ton kött och köttvaror varav drygt hälften med svenskt ursprung säljs enligt
undersökningen till norska kunder i gränshandeln.. Ungefär 25 000 ton utgörs av färskt och
fryst kött och 8 000 ton av s.k. charkvaror. Bland charkvarorna är det dels köttfärsprodukter
som köttbullar och hamburgare som säljer bra liksom smörgåspålägg som korv och skinka. I
övrigt säljer korvprodukter som falukorv, varmkorv och grillkorv bra samt bacon.
Försäljningen av färskt och fryst kött toppas av kyckling men volymerna nötkött och griskött
är också betydande. Volymerna av renkött är relativt små men ett mer fördelaktigt alternativ
än export av renkött.
Mejeriprodukter hamnar i undersökningen på ca 6 000 ton, varav drygt 3 000 ton är hårdost.
Drygt hälften av osten har svenskt ursprung.
Mjölk, fil och yoghurt säljer också bra. Dessutom såldes runt 1 600 ton övriga
mejeriprodukter såsom färskost, dessertost och fetaost och smaksatt/sötad yoghurt, smör,
grädde, bregott, bordsmargariner, glass och margarin.
Volymerna i gränshandeln av frukter och grönsaker i undersökningen säljer uppgår till
sammanlagt ca 10 000 ton. Drygt hälften av de frysta produkterna har svenskt ursprung.
Läsk och andra drycker (öl, juice, vatten, saft) är en viktig varugrupp i gränshandeln. Åtta
större butiker sålde ca 10 miljoner liter. Totalsiffran är sannolikt mycket större eftersom en
stor del av gränshandeln med drycker sker i butiker som inte ingick i undersökningen.
Ca 90 % av läskedryckerna har svenskt ursprung. Ca 60 % av öl med alkoholhalt 2,8 - 3,5 %
har svenskt ursprung. Juicen kommer främst från övriga EU medan saften främst har svenskt
ursprung.
Godisförsäljningen i nio större butiker ligger på ca 2 500 ton varav ca 75 % hade svenskt
ursprung. Totalsiffran är sannolikt mycket större eftersom en stor del av gränshandeln med
godis sker i butiker som inte ingår i undersökningen.
Ävev kaffe, mjöl och socker säljs i gränshandeln. Åtta butiker i undersökningen sålde knappt
700 ton kaffe och 1 650 ton mjöl och socker. Större delen hade svenskt ursprung.
Gränshandeln är också relativt betydande för en rad förädlade livsmedel såsom bröd, bakverk,
såser, soppor samt mikro-/färdigrätter. Enligt svar från åtta större butiker såldes sammanlagt
3 500 ton förädlade produkter. Ca 90 % hade svenskt ursprung.
1.2 Marknadsföring, skäl till gränshandeln, framtid
Gränshandelsbutikerna annonserar ofta i norska media, anpassar sortimentet till att kunderna
är norrmän och ofta har särskilda förpackningar (storpack) för många varor. Direktreklam till
norska hushåll förekommer också men i mindre utsträckning liksom information på butikens
hemsida.
3
De främsta skälen till gränshandeln är enligt enkätsvaren de höga norska skatterna på tobak
och alkohol samt de stora prisskillnaderna för kött. Växelkurserna är också en viktig
förklaring. Förbättrade kommunikationer och nya köpcentra är ett annat skäl till ökad
gränshandel. Även i framtiden kommer de norska skatterna på tobak och alkohol att fungera
som draghjälp till gränshandeln med livsmedel liksom prisskillnader och tillåtna ramar för att
handla. Infrastrukturen runtomkring (vägar, broar etc.) har också betydelse för utvecklingen.
Fortsatt expansion av gränshandeln är dock inte given. Om Norge sänker sina skatter på
tobak, alkohol och sockerprodukter till svenska nivåer kan incitamenten till gränshandel
minska avsevärt. Om Norge går med i EU upphör vissa prisskillnader automatiskt.
1.3 Regional betydelse och sysselsättningseffekter
Gränshandeln har betydelse för berörda regioner, både som arbetsgivare till dem som jobbar i
denna handel och annan verksamhet genereras av gränshandeln och som försäljningskanal för
lokal livsmedelsproduktion. En fortsatt positiv utveckling av gränshandeln kan ha stor
betydelse för många orter i gränstrakterna.
Antalet anställda i gränshandelsbutikerna är betydligt större än i enkätundersökningen, kanske
runt 1000 personer. Härtill kommer sysselsättning som genereras i andra sektorer.
4
2 Inledning
2.1 Bakgrund
Utredningen har gjorts på initiativ av Jordbruksverket och är kopplad till verkets övriga arbete
som rör handel och handelsavtal med tredje land.
Gränshandeln har betydelse för det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin. Gränshandeln
har även stor betydelse för näringslivet i flera regioner. Kunskaper om gränshandeln är en
viktig del av Jordbruksverkets arbete med att följa och analysera utvecklingen på den svenska
livsmedelsmarknaden. Kunskaper om gränshandeln och dess regionala roll kan också ha
betydelse för arbetet med landsbygdsutveckling.
På Jordbruksverkets livsmedelsseminarium den 11 oktober 2006 redovisades viktiga
preliminära slutsatser från utredningen. I en annan programpunkt berättade en av de viktigaste
svenska aktörerna om sina erfarenheter från gränshandeln med Norge.
2.2 Tidigare studier
Jordbruksverket har tidigare gjort olika analyser och utredningar om gränshandeln, senast en
”pilotstudie” under våren 2005 till följd av regeringsuppdrag om jordbrukshandeln med
Norge.
Tidigare är det främst Norge som gjort utredningar om gränshandeln. Norska Statistiska
Sentralbyrån gör regelbundet undersökningar av gränshandeln liksom HSH (Handels- og
servicenaeringens hovedorganisasjon). Stiftelsen Østfoldsforskning gör också sådana
undersökningar. Utredningarna har redovisat skattningar av den totala gränshandeln utan att
försöka uppskatta hur mycket som är jordbruksvaror och livsmedel. I en studie från
Jordbruksverket 2002 över gränshandeln gjordes en relativt utförlig redovisning av dessa
norska utredningar.
En uppföljning av norska utredningar om gränshandeln gjordes i samband med uppstarten av
Jordbruksverkets aktuella utredning våren 2006.
Den norska Handels- og Servicenaeringens Hovedorganisasjons (HSH) undersökning 2006 av
handeln 2005 är inte särskilt omfattande. Den har bestått i en rundringning till typiska
gränshandelsbutiker i Sverige1. Det finns inget skriftligt underlag utöver det pressmeddelande
man har gått ut med. Enligt HSHs rundringning bedöms gränshandeln 2005 uppgå till 9,1 Mrd
NOK. I siffran ingår allt, alltså även alkohol och tobak samt sådant som inte är livsmedel.
Ingen uppbrytning finns för olika produktgrupper. Enligt HSH är försäljningen av läsk och
godis stor på bensinstationer. I HSHs siffror ingår inte taxfreeförsäljning på färjor eller flyg
eller inköp i andra butiker än i typiska gränshandelsbutiker, inte heller inköp i orter lite längre
från gränsen t.ex. Stockholm, Göteborg, Uddevalla, Karlstad, Östersund och Kiruna.
Den beloppsmässiga begränsningen för varje person för gränshandelsinköp (utöver
inköpskvoterna för alkohol och tobak) ökade år 2003 från 1 500 NOK per person till 3 000
NOK för endagsresor och från 3 000 till 6 000 NOK per person för flerdagsresor. Dessutom
har volymgränserna för att handla kött och ost ökat från sammanlagt 3½ kg kött plus ost per
person och inköpstillfälle till 10 kg. Detta har gjort att merparten av gränshandeln sker helt
lagligt. Tidigare var det enligt HSH vanligt att man överskred kvoten och chansade på att inte
bli kontrollerad i tullen.
1
Enligt Tomas Angell på HSH
5
Norska Statistiska Sentralbyrån (SSB) gör i samarbete med Norges institut för
lantbruksforskning (NILF) kvartalsvisa undersökningar om gränshandeln, se hemsida
www.ssb.no/grensehandel . Dessa undersökningar ger en god bild av den totala gränshandeln,
dock utan särredovisning av hur stor del av handeln som utgörs av livsmedel, än mindre hur
mycket som säljs av enskilda varugrupper inom livsmedelsområdet såsom kött eller
mejeriprodukter.
2.3 Mål
Syftet med utredningen var att få en uppfattning på årsbasis om gränshandelns aktuella
storlek, värde och volym med fokus på jordbruksvaror och livsmedel. Därför valdes att
undersöka gränshandeln juli 2005 – juni 2006, alternativt helåret 2005. Hur gränshandeln har
utvecklats över tiden ingick inte i syftet. Att den totala gränshandeln ökat stadigt de senaste
åren har framgått av andra undersökningar. Hur mycket som varit livsmedel har dock inte
kvantifierats. Gränshandeln med tobaksvaror, vin, sprit och starköl ingick inte i utredningen.
Resultatet skulle kunna relateras till den svenska jordbruks- och livsmedelssektorn, till total
produktion och konsumtion och till reguljär svensk export till Norge. Utredningen skulle
grovt kunna svara på hur mycket av olika jordbruksvaror vi säljer totalt på årsbasis i
gränshandeln till Norge med fokus på volym. Med ”grovt” avsågs en viss detaljeringsgrad,
t.ex.100-tal ton, alternativt en viss felmarginal, t.ex. +/- 20 procent. Det var också av intresse
att se vilket ursprung gränshandelsvarorna hade. Vilken är t.ex. andelen för svenskt kött
respektive importerat kött?
Slutsatser skulle förhoppningsvis kunna dras om gränshandelns storlek, orsaker, tendenser,
dess betydelse för svenskt jordbruk, för detaljhandeln och näringslivet i gränskommunerna,
dess påverkan på/andel av svensk import, dess påverkan på strukturen i detaljhandeln och
livsmedelsindustrin.
Utredningen skulle alltså föra ett resonemang om att gränshandeln snabbt kan förändras om
förutsättningarna förändras eller om nya faktorer tillkommer, exempelvis tullsänkningar till
följd av ett nytt WTO-avtal.
Målet har också varit att få tillräckligt med underlag för att kunna bedöma behovet av
eventuella vidare studier om gränshandeln och konsekvenserna av gränshandeln.
6
3 Genomförande
3.1 Metod
I denna undersökning har valts att mäta gränshandeln via uppgifter från gränshandelsbutiker
om deras försäljning det senaste året. I tidigare udersökningar har gränshandelns omfattning
skattats utifrån t.ex. kunders svar på enkäter eller intervjuer, stickprov på kundinköp eller
jämförelser mellan omsättningen i ”normala” butiker med omsättningen i gränshandeln.
Denna undersökning utgår från gränshandelsbutiker2 och frågor till dessa via en enkät. En
bruttolista över gränshandelsbutiker med dagligvaruhandel togs fram med hjälp av bl.a.
näringslivsansvariga i gränskommunerna. Därefter kontaktades butikschefen i de butiker som
fanns med på bruttolistan. Först ställdes frågan om butiken sålde livsmedel och frågan om en
stor del av försäljningen gick till norska kunder. De butiker som passade in på dessa två
kriterier informerades om Jordbruksverkets enkät och tillfrågades om de ville medverka i
undersökningen. De som på detta stadium tackade nej till att medverka ströks från listan
liksom de butiker som inte stämde in på de två kriterierna för gränshandelsbutiker. Till dem
som hade tackat ja men som inte svarade skickades en påminnelse. En del av dem som inte
hade svarat efter påminnelse3 kontaktades per telefon och fick denna väg svara på frågorna i
enkäten.
En del svar som lämnades via enkäten eller telefonintervjuerna gäller värdet av gränshandeln.
Svarspersonerna har inte alltid kunnat eller haft tid att bedöma försäljningen uttryckt i ton.
För att kunna sammanställa alla svar har svar som lämnats i värdetermer omvandlats till
kvantitativa termer. Härvid har vissa enkätsvar (svar med god detaljeringsgrad) använts som
mallar vid omvandlingen.
3.1.1 Relevans
Metoden ger sannolikt en underskattning av gränshandeln. Redovisade resultat bygger endast
på de svar som erhållits. Resultaten från undersökningen har dessutom en viss felmarginal.
Undersökningen kan därför inte användas som ett mått på hela gränshandeln med livsmedel.
Resultaten säkerställer dock en minsta nivå, vilket är tillräckligt för syftet med
undersökningen - att få en uppfattning om gränshandelns aktuella storlek med fokus på
jordbruksvaror och livsmedel. Resultaten kan dock fungera som en grov måttstock för
storleksordningen av olika grupper av livsmedel i gränshandeln.
Enligt Jordbruksverkets uppfattning är resultaten från undersökningen tillräckligt bra för sitt
syfte, nämligen att kunna dra vissa slutsatser om gränshandelns storlek, viktiga produkter,
gränshandelns betydelse för svenskt jordbruk samt andelarna med svenskt ursprung respektive
import i gränshandeln.
Ett antal felkällor och brister finns som gör att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. En
del kan underskatta gränshandeln, en del kan innebära överskattningar.
2
De näringslivsansvariga handläggarna på kommunnivå lämnade uppgifter om vilka butiker i kommunen som
hade stor försäljning av livsmedel till norska kunder. En del butiker hittades via Eniro, en del butiker genom tips
från kontaktade butiker
3
utifrån en bedömning av vilka som hade en stor omsättning enligt näringslivshandläggarna på kommunerna, i
några fall med ledning av uppgifter från Bolagsverket
7
Den metod och det genomförande som valts innebär att undersökningen inte är att betrakta
som en klassisk statistisk undersökning. Urvalet är inget slumpmässigt stickprov utan resultat
av en rundringning till näringslivsansvariga i respektive gränskommuner. Sannolikt finns det
vissa gränshandelsbutiker som inte kommit med i urvalet och det finns ett antal som har
avböjt att medverka. Enkäten skickades ut till samtliga i butiker i urvalet. Ganska många
butiker svarade inte vare sig på det första utskicket eller på påminnelsen. Effekten på
resultaten av detta relativt stora bortfall reducerades genom att telefonintervjuer genomfördes
med de omsättningsmässigt större företagen i bortfallet. Uppgifter om omsättningen erhölls i
de flesta fall från Bolagsverket. Det kan tilläggas att detaljeringsgraden i vissa av svaren från
telefonintervjuerna var lägre än i enkäten.
Den lista över gränshandelsbutiker som använts (se fotnot 2) inkluderar sannolikt de största
aktörerna men därmed inte sagt att listan är komplett. Enkätfrågorna fokuserar på de
viktigaste varugrupperna (kött, mejeri etc) men omfattar inte samtliga livsmedel.
Butikerna som har svarat kan ha överskattat eller underskattat handeln. Ingen
kvalitetsgranskning av svaren har gjorts. Sammanvägningen av svar som getts i ton med svar
som getts i kronor innebär också en felkälla.
Undersökningen omfattar inte alkohol (bortsett från sådan öl som kan köpas i
dagligvaruhandeln) eller tobak. Detta begränsar jämförbarheten i resultaten med
undersökningar där man gjort skattningar av gränshandeln totalt. Undersökningens fokus på
volym av olika livsmedel begränsar också jämförbarheten med undersökningar som
uppskattar värdet av gränshandeln.
En annan felkälla är att trots att enkätfrågorna avser volymer har en del svarat i värdetermer.
Sammanvägningen till en gemensam volym för berörda varugrupper har inneburit att vissa
antaganden om priser har behövt göras. En annan felkälla är att en del svar inte delats upp i
specifika undergrupper enligt enkäten utan har lämnats som klumpsummor för hela
produktgrupper. För att få en uppfattning om hur gränshandeln ser ut för dessa undergrupper
har klumpsummorna fördelats utifrån svar som haft godtagbar detaljeringsgrad och som
bedömts som ”representativa”.
Resultaten från undersökningen kan också användas för att belysa orsaker till gränshandeln
och tendenser, betydelse för detaljhandeln och näringslivet i gränskommunerna även om
bristerna i underlaget begränsar möjligheterna att dra slutsatser i dessa
3.2 Avgränsningar
Ett antal butiker där norska kunder handlar livsmedel på väg hem till Norge finns inte med i
undersökningen, t.ex. bensinstationer och kiosker eller butiker i andra kommuner än
gränskommunerna. Detta kan kanske diskuteras eftersom många bensinstationer numera har
fullt sortiment av livsmedel. Likaså ingår inte gränshandel i taxfreebutiker.
Det finns ett antal gränshandelsbutiker som helt nyligen har börjat sin verksamhet och som
därför inte finns med i undersökningen, t.ex. Maximat i Eda, Svenor i Gäddede och
Kötthallen i Strömstad. Det finns också några få gränshandelsbutiker som av olika skäl har
avböjt att medverka i undersökningen.
De livsmedelsinköp, som görs av norrmän med fritidshus i Sverige när de vistas i sitt
fritidshus, ingår inte heller i undersökningen. Sannolikt är det så att många i Sverige
fritidsboende norrmän passar på att handla när de ska åka hem till Norge och att en del av
dylika inköp, som i princip kan kallas för gränshandel, sker i andra butiker än vid gränsen och
alltså inte kommer med i undersökningen.
8
Undersökningen har inriktats på att ta fram uppgifter för juli 2005 – juni 2006. I vissa fall
avser uppgifterna 2005.
Undersökningen avser endast inköp i ”typiska gränshandelsbutiker” längs med landgränsen
Sverige-Norge med livsmedelsförsäljning (dagligvaruhandel).
Endast livsmedel omfattas av utredningen. Undersökningen har inte frågat efter försäljning av
alkoholdrycker eller tobaksprodukter till norrmän även om detta är en viktig förklaring till att
andra inköp görs.
3.3 Gränshandelskommuner
Det finns sex län och 22 kommuner som gränsar till Norge, se Bilaga 7.4.
När undersökningen inleddes var det redan känt att gränshandeln är mycket stor i Bohuslän
och Värmland - Strömstad, Årjäng och Eda - vilket återspeglar närheten till Oslo och andra
orter i sydöstra Norge (Östfold) med relativt stort befolkningsunderlag och med bra
kommunikationer till den svenska gränsen (bl.a. europavägarna E6 och E18). Det var också
känt att det finns en ganska stor gränshandel i Storlien i Åre kommun (närhet till Trondheim
och andra orter i mellersta Norge) och Abisko i Kiruna kommun (närhet till Narvik, Bodö och
andra orter i Nord-Norge).
I övriga 17 gränskommuner saknades närmare förhandsinformation om gränshandeln, men
man kunde anta att gränshandeln i dessa kommuner var relativt begränsad med tanke på ett
litet befolkningsunderlag på den norska sidan och sämre kommunikationer till den svenska
gränsen.
3.4 Gränshandelsbutiker
Den sändlista som har använts vid kontakten med gränshandelsbutiker i undersökningen
redovisas i 7.1. I avsnitt 3.1 redogörs för hur listan kom till.
3.5 Enkäten
Frågeformulär. I början av augusti 2006 skickades en enkät om gränshandeln ut till 49
gränshandelsbutiker. Formuläret med följebrev redovisas i 7.1.
Påminnelse. I mitten av september skickades en påminnelse ut om att besvara enkäten till de
butiker som inte svarat på första utskicket.
Pressmeddelande. I början av oktober gjordes en första preliminär sammanställning av
erhållna enkätsvar. Denna användes som underlag till den presentation som gjordes om
gränshandeln vid Jordbruksverkets seminarium ”Livsmedelsbranschen och konkurrensen”
den 11 oktober 2006. De viktigaste slutsatserna publicerades i ett pressmeddelande samma
dag från verket, se 7.2.
Telefonintervjuer. I mitten av oktober gjordes 10 telefonintervjuer med ett urval butiker som
inte hade besvarat enkäten. Främst kontaktades butiker som, utifrån tillgängliga uppgifter,
bedömdes ha relativt stor omsättning.
Resultat. Slutligen gjordes i slutet av oktober en sammanställning av erhållna enkätsvar samt
av svaren från telefonintervjuerna. I ett fall gjordes en skattning av butikens gränshandel
utifrån underlag som erhölls i den pilotstudie om gränshandeln som gjordes hösten 2005.
Sammanställningen av resultaten är att betrakta som ett säkerställande av minstanivåer för
gränshandeln. Resultaten redovisas i kapitel 4.
9
Bortfall. Av samtliga 49 kontaktade butiker uteblev svar från 19. I två fall berodde detta på att
butiken hade bytt ägare respektive att verksamheten startats så sent som sommaren 2006.
Bortfallet uppgick alltså till17 butiker, vilka samtliga utifrån tillgängliga uppgifter bedömdes
ha en relativt låg omsättning. Detta bortfall har inte beaktats i resultatsammanställningen.
Samma sak gäller för en rad andra kanaler för gränshandeln som nämns i avsnitt 3.2.
3.6 Pilotstudien
En pilotstudie över gränshandelns storlek i form av en rundringning gjordes hösten 2005.
Kommuner längs med norska gränsen och branschorganisationer kontaktades med frågor om
livsmedel och gränshandel. Detta ledde fram till en lista över butiker med försäljning av
livsmedel i gränshandeln. Ett mindre antal butiker (som bedömdes som stora) i Strömstad,
Töcksfors, Charlottenberg samt i Abisko intervjuades per telefon. Resultaten av denna
rundringning samt de bedömningar, som Jordbruksverket gjorde, redovisas i 7.3.
Pilotstudien omfattade som sagt relativt få och stora företag. Svaren från dessa räknades upp
till riksnivå för gränshandeln via företagens bedömningar om marknadsandelar och uppgifter
från andra utredningar om gränshandelns storlek i olika gränsavsnitt4. Resultaten av
pilotstudien var relativt osäkra men indikerade ändå tydligt gränshandelns betydelse både
totalt sett och för vissa produktgrupper, inte minst för kött samt för ost, läsk, godis, frukt och
grönsaker.
Utifrån resultaten från pilotstudien gjordes bedömningen att det skulle vara av intresse att
säkerställa en miniminivå för resultaten och att inkludera så många produkter som möjligt i
föreliggande mer heltäckande undersökning. En jämförelse av resultaten är inte helt relevant
eftersom pilotstudien skattade hela gränshandeln utifrån en uppräkningsmodell medan
resultaten från denna undersökning inte beaktar olika slag av bortfall. Pilotstudiens resultat
var något högre för kött och ost än resultaten från föreliggande undersökning. För flertalet
enskilda produkter i undersökningen saknas dock jämförelsepunkter med pilotstudien.
4
Så här gjordes uppräkningen i pilotstudien: Enligt tidigare undersökningar av gränshandeln har ca 60 % av
handeln skett i Strömstads kommun, 30 % i Värmland (Eda och Årjängs kommuner i Värmland) och 10 % i
övriga gränshandelskommuner. Det tillgängliga svarsmaterialet täcker kanske in 40 % av hela gränshandeln
(hälften av Strömstad, 1/3 av Värmland och noll av övriga kommuner).
10
4 Resultat
4.1 Summa livsmedel
I enkäten efterfrågades butikernas omsättning totalt i miljoner SEK, livsmedlens andel därav
samt vilken andel av omsättningen som beror på norska kunder. För enskilda produktområden
(kött, mejeri etc) efterfrågades försäljning uttryckt i ton. Vissa produktgrupper som bedömdes
ha relativt liten betydelse i gränshandeln saknas i enkäten t.ex. köttkonserver, vinäger,
matolja, potatisprodukter, potatismjöl, barnmat, välling, müsli, honung, jäst m.m. Detta
innebär att undersökningens resultat för enskilda produktområden missar hur mycket
livsmedel som säljs inom produktområden som inte omfattas av enkäten.
Tabell 1. Total omsättning, andel livsmedel och uppskattad livsmedelsförsäljning till norska
kunder i de företag som ingick i undersökningen, juli 2005 – juni 2006, miljoner SEK
Omsättning
juli 2005 – juni 2006
Därav livsmedel
3 451 miljoner
Uppskattad livsmedelsförsäljning i gränshandeln till
norska kunder
2 698 miljoner
2 325 miljoner
Den samlade försäljningen av livsmedel i gränshandeln till norska kunder i undersökningen
uppgår till 2325 miljoner. Siffran är svår att jämföra med andra undersökningar av
gränshandeln som innefattar all handel, inte bara livsmedel. Observera också att tobak och
alkoholdrycker inte omfattas av undersökningen. I många av enkätföretagen har
tobaksprodukterna en stor andel av omsättningen.
4.2 Kött
Kött är den värdemässigt viktigaste varugruppen av de livsmedel som säljs i gränshandeln.
Detta beror naturligtvis på de stora prisskillnaderna mellan kött i Norge och i EU/Sverige och
det förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. Tullarna gör att den ordinarie exporten av
köttprodukter är mycket marginell. Det finns många olika skäl till prisskillnaderna såsom
jordbruksstöden, skatterna och konkurrensen.
Tabell 2. Kvantiteter kött och köttvaror i gränshandeln juli 2005 – juni 2006 uppdelat på kött
respektive chark, ton
Summa färskt och fryst kött
Summa chark
Totalt,
ton
Totalt,
ton
Svenskt ursprung,
ton
24 978
13 955
7 828
Svenskt ursprung,
ton
3 672
Enkätsvaren bekräftar att det är en ansenlig mängd färskt och fryst kött som säljs i
gränshandeln till norska kunder. Ca 56 % har svenskt ursprung medan resten huvudsakligen
har ursprung i andra EU-länder såsom Danmark, Tyskland och Irland. Charkvaror,
benämningen i enkäten på vissa förädlade köttprodukter5, svarar för ungefär 25 % av den
totala volymen kött och köttvaror som säljs i gränshandeln. Andelen charkvaror med svenskt
ursprung var 47 % enligt enkätsvaren. I tabell 3 visas summan av all försäljning av kött och
hur stor volym som har svenskt ursprung.
5
Köttbullar, hamburgare, skinka, korv, falukorv, grill-, varmkorv, bacon, andra charkvaror
11
Tabell 3. Summa kött och köttvaror och uppskattning av kvantitet med svenskt ursprung
Summa Kött + chark, ton
Totalt,
Svenskt ursprung,
ton
ton
32 806
17 627
Sammanlagt såldes i de butiker som svarade på enkäten nästan 33 000 ton kött och köttvaror.
I enkäten efterfrågas under rubriken färskt eller fryst kött försäljning uppdelad på fem olika
slag av kött: nötkött, griskött, kyckling, renkött och annat kött. I en del enkätsvar gjordes
ingen uppdelning på olika slag av kött eller ursprung för olika slag av kött. Uppgifterna i
tabell 4 avser svar som erhölls från fyra butiker med en livsmedelsförsäljning i gränshandeln
på 90 miljoner eller mer vilka hade gjort en uppdelning av svaren på olika slag av kött och
ursprung.
Tabell 4. Försäljning juli 2005 – juni 2006 av färskt eller fryst kött uppdelat på nötkött,
griskött, kyckling och annat kött samt med uppgift om urspung - enligt enkätsvar från fyra
butiker
nötkött,
ton
svenskt
ursprung
griskött,
ton
svenskt
ursprung
kyckling,
ton
svenskt
ursprung
annat
kött, ton
svenskt
ursprung
4 500
2 540
4 600
2 890
6 130
3 415
654
399
I dessa fyra butiker såldes mest kyckling och ungefär lika mycket griskött som nötkött.
Volymen annat kött var relativt liten. Dessa köttslag hade enligt dessa fyra enkätsvar svenskt
ursprung med mellan 55 % (kyckling) och 63 % (griskött).
I enkäten efterfrågas under rubriken charkvaror försäljning uppdelad på sex olika slag av
förädlade köttprodukter: Köttbullar, hamburgare, skinka och korv, falu,-grill,-varmkorv,
bacon samt andra charkvaror. I en del enkätsvar gjordes ingen uppdelning på olika slag av
charkvaror eller ursprung för olika slag av charkvaror. Uppgifterna i tabell 5 avser svar som
erhölls från fyra butiker med en livsmedelsförsäljning i gränshandeln på 90 miljoner eller mer
vilka hade gjort en uppdelning av svaren på olika slag av charkvaror och ursprung.
Tabell 5. Försäljning juli 2005 – juni 2006 i ton av charkvaror uppdelat på olika slag av
charkvaror samt med uppgift om urspung - enligt enkätsvar från fyra butiker
kött- svenskt hambullar ursprung burgare
ton
ton
svenskt
ursprung
skinka, svenskt
korv ton ursprung
falu-, svenskt bacon svenskt
grill- ursprung ton
ursprung
varmkorv,
ton
520
110
1 154
654
480
510
587
399
722
198
I dessa fyra butiker såldes mest pålägg (skinka+korv) men volymerna bacon, falu+grill +
varmkorv, köttbullar och hamburgare var betydande. Av charkvarorna hade enligt dessa fyra
enkätsvar köttbullarna störst andel svenskt ursprung (92 %) följt av falu+grill+varmkorv (61
%) samt skinka+påläggskorv (51 %). Hamburgare hade lägst andel svenskt ursprung (22 %).
För bacon var andelen svenskt ursprung 27 %. Dessutom såldes sammanlagt 893 ton ”andra
charkvaror” varav 340 med svenskt ursprung.
12
I enkäten efterfrågas även uppgifter om försäljningen av renkött. Enkätsvaren är i många fall
ofullständiga och omöjliga att tolka på detaljnivå. Flera butiker har svarat att man säljer vissa
kvantiteter renkött liksom vilt, ripa, björnkött men utan att specificera volymen renkött. Det är
därför omöjligt att beräkna någon summa för renkött. Renkött liksom kött av vilt, lammkött
m.m. ingår i gruppen annat kött. Det är främst butikerna i Norrbotten, Västerbotten och
Jämtland som säljer renkött i gränshandeln. En gränshandelsbutik i Norrbotten uppger att man
säljer ”mycket renkött - mest renskav som tillverkas för butiken i Haparanda samt en hel del
ripa”.
4.3 Mejeriprodukter
Mejeriprodukter är en av de viktigaste varugrupperna inom livsmedelsområdet i
gränshandeln. Detta beror liksom för kött på de stora prisskillnaderna mellan t.ex. ost i Norge
och i EU/Sverige och det förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. Tullarna gör att den
ordinarie exporten av mejeriprodukter är mycket marginell. Det finns många olika skäl till
prisskillnaderna såsom jordbruksstöden, skatterna och konkurrensen.
Enkätsvaren för mejeriprodukter är av olika kvalitet. I tabell 6 sammanfattas svaren från de 8
största butikerna.
Tabell 6. Försäljning i ton juli 2005 – juni 2006 av olika mejeriprodukter i 8 större
gränshandelsbutiker
Hårdost
totalt
3 060
Mjölk, fil, yoghurt m.m. Andra mejeriprodukter
svenskt
1 570
totalt
svenskt
1 190
1 190
totalt
svenskt
1 570
570
Hårdost är den mejeriprodukt som säljer bäst i gränshandeln. Drygt hälften av osten har
svenskt ursprung. Mycket av hårdosten är svensk hushållsost (2-3 kilosostar). Mjölk, fil och
yoghurt säljer också bra. Här är ursprunget främst svenskt. I Andra mejeriprodukter ingår
färskost, dessertost, fetaost, smaksatt/sötad yoghurt, smör, grädde, bregott, bordsmargariner,
glass och margarin. I denna varugrupp är det främst färskost, dessertost och fetaost som
importeras från övriga EU. Övriga mejeriprodukter har främst svenskt ursprung.
Totalsiffran för mejeriprodukter i hela gränshandeln och andelen svenskt ursprung är svår att
skatta eftersom många butiker inte specificerat några kvantiteter för mejeriprodukter i
enkätsvaren.
4.4 Frukt och grönsaker
Frukt och grönsaker är en relativt viktig varugrupp i gränshandeln. Detta beror liksom för
kött och mejeri på de stora prisskillnaderna mellan Norge och EU/Sverige och det
förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. De höga norska tullarna för exempelvis frysta
grönsaker och sylter gör att den ordinarie exporten av dessa produkter är mycket marginell.
Det finns många olika skäl till prisskillnaderna såsom jordbruksstöden, skatterna och
konkurrensen.
13
Tabell 7. Försäljning i ton juli 2005 – juni 2006 av färska eller frysta frukter och grönsaker
samt konserver, sylt och marmelad i 8 större gränshandelsbutiker.
Frukt och grönsaker
Färska
Frysta
Konserver, sylt, marmelad
totalt svenskt
totalt svenskt
6 184
2 774
2 000
totalt
svenskt
623
380
1 532
Ca 2/3 av av de färska produkterna är importerade medan mer än hälften av de frysta
produkterna har svenskt ursprung. Bland konserverna är merparten import från övriga EU
medan sylten och marmeladen främst har svenskt ursprung.
Totalsiffran för frukt och grönt i hela gränshandeln och andelen med svenskt ursprung är svår
att skatta eftersom många butiker inte specificerat några kvantiteter för frukt och grönsaker i
enkätsvaren. En butik svarade att ”inlagda rödbetor och gurka säljs också i stora volymer”.
4.5 Läsk och andra drycker
Läsk och andra drycker är en av de största varugrupperna i gränshandeln. Detta beror till
skillnad från kött och mejeri inte på jordbruksstöden eller tullarna men däremot på norska
skatter på socker (och på alkohol) som gör att priset på dessa produkter blir högre i Norge6.
Observera att undersökningen inte omfattar alkoholdrycker som säljs på Systembolaget.
Enkätsvaren för drycker är av olika kvalitet. I tabell 8 sammanfattas svaren från de 8 största
butikerna.
Tabell 8. Försäljning i ton juli 2005 – juni 2006 av olika drycker i 8 större
gränshandelsbutiker
Läsk, vatten
totalt
Öl 2,8 - 3,5 %
svenskt
5 606
totalt
5 170
Andra drycker, saft,juice
svenskt
3 070
totalt
1 880
svenskt
1 380
610
Läskedrycker och mineralvatten säljer mycket bra i gränshandeln. Merparten av dessa drycker
har svenskt ursprung. Öl med alkoholhalt 2,8 - 3,5 % säljer också bra. Även här är ursprunget
främst svenskt. En 6-pack folköl kostar ca 50 SEK i gränshandeln medan priset i Norge är det
dubbla. I övriga drycker ingår juice och saft. Större delen av juicen är importerad från övriga
EU medan saften främst har svenskt ursprung.
Totalsiffran för drycker i hela gränshandeln och andelen med svenskt ursprung är svår att
skatta eftersom många butiker inte specificerat några kvantiteter för drycker i enkätsvaren.
Totalsiffran är dock sannolikt mycket större eftersom en stor del av gränshandeln med
drycker sker i butiker som inte ingår i denna undersökning, t.ex. bensinstationer.
6
Detta är något av en paradox eftersom de råvarupriser som den norska dryckesindustrin betalar är mycket lägre
än vad industrin i EU/Sverige betalar.
14
4.6 Godis
Godisförsäljningen i gränshandeln liksom andra produkter med stort innehåll av socker beror
sannolikt till stor del på prisskillnader som orsakas av de norska sockerskatterna. Tullarna är
relativt måttliga jämfört med tullarna på kött, mejeri, frukt och grönsaker. Handelsvillkoren
för dessa och en rad andra förädlade livsmedel är tänkta att skapa samma konkurrensvillkor
för livsmedelsindustrin i Norge och i EU/Sverige. Gränshandeln innebär dock bättre villkor
för de norska konsumenterna om man ser till priserna jämfört med om de köper importerat
svenskt godis i ”vanliga” norska affärer.
Tabell 9. Försäljning i ton juli 2005 – juni 2006 av choklad- och sockerkonfektyrer i 9 större
gränshandelsbutiker
Choklad-och sockerkonfektyrer
Totalt, ton
Svenskt, ton
2 494
1 870
Ett enkätsvar kallar försäljningen av choklad och sockerkonfektyrer för ”en enorm grej, 1och 2-kilospåsar, 500-1000 kg/vecka!”
Totalsiffran för choklad- och sockerkonfektyrer i hela gränshandeln och andelen svenskt
ursprung är svår att skatta eftersom flera av de nio butikerna inte specificerat några kvantiteter
i enkätsvaren utan har svarat med en värdesiffra utan uppdelning på svenskt ursprung och
import. Värdesiffrorna har av Jordbruksverket omräknats till ton vilket innebär att
felmarginalen i den sammanlagda siffran för försäljningen av choklad och sockerkonfektyrer i
dessa 9 gränshandelsbutiker ökar. Enkätsvaren från flertalet av de mindre butikerna i
undersökningen har inte specificerat vare sig kvantiteter eller värden för sin försäljning av
godis.
Totalsiffran är sannolikt mycket större än siffran i tabell 9 eftersom en stor del av
gränshandeln med godis sker i butiker som inte ingår i denna undersökning, t.ex. kiosker och
specialbutiker för godis liksom bensinstationer. Enligt ett av enkätföretagen säljs 4/5 av allt
godis i gränshandeln i Strömstadsregionen av fyra specialiserade godiskedjor av vilka endast
en velat medverka i denna undersökning. I Töcksfors/Charlottenberg har dessa kedjor
omkring 50 % av godismarknaden.
4.7 Övriga livsmedel
Det måste understrykas att undersökningen missar vissa produkter. Försäljningssiffror saknas
för produkter som inte nämndes i enkäten. Detta kommenteras också i en del enkätsvar. I ett
enkätsvar nämns att potatismjöl säljs pallvis liksom matolja och honung.
De svar som lämnats på enkätens specifika frågor om övriga livsmedel redovisas i det
följande.
15
Tabell 10. Försäljning i ton juli 2005 – juni 2006 av kaffe, mjöl och socker i 8 större
gränshandelsbutiker
Kaffe, kakao
Mjöl, socker
ton
ton
totalt
680
svenskt
totalt
610
svenskt
1 650
1 650
Med tanke på att kaffe, kakao och socker är tullfria vid import till Norge är det
anmärkningsvärt stora volymer som säljs i gränshandeln. Större delen av kaffe- och
kakaoprodukterna har svenskt ursprung (i betydelsen att kaffet har malts och rostats i
Sverige).Vad gäller socker kan en förklaring till gränshandel vara att den norska sockerskatten
gör att konsumentpriserna i Norge är betydligt högre trots tullfriheten.
Tabell 11. Försäljning i ton juli 2005 – juni 2006 av ett urval förädlade livsmedel i 8 större
gränshandelsbutiker
Mixer, degar, välling, Pasta, bröd, bakverk,
barnmat
kakor, pizzor, piroger
Såser, soppor,
mikrorätter, färdigrätter
totalt
svenskt
totalt
svenskt
totalt
svenskt
317
280
1 876
1 700
1 328
1 250
Även om marknadstillträdet i Norge för import av förädlade livsmedel enligt tabell 11
fungerar relativt bra är ändå gränshandeln betydande, speciellt vad gäller bröd, bakverk, såser,
soppor samt mikro-/färdigrätter. Som framgår av tabellen har större delen av dessa produkter
svenskt ursprung.
4.8 Marknadsföring
I enkäten ombads gränshandelsbutikerna kryssa för vilken slags marknadsföring man
använder. Även om vissa butiker avstod från att svara på frågan framträder ändå ett tydligt
mönster. I tabell 12 redovisas genomsnittet av fem större och femton mindre butikers svar.
Tabell 12. Fem större och femton mindre butikers svar om marknadsföring. 1 = aldrig, 2 =
ibland, 3 = ofta
Annonser i
norska media
5 större
butiker
15 mindre
butiker
16
Direktreklam
till norska
hushåll
Information
på hemsida
Anpassning
av sortiment
Särskilda
Produkter
förpackningar tillverkade i
t.ex. storpack butiken
2,8
1,4
1,8
3
3
1,8
2,2
1,2
1,27
2,2
1,93
1,27
Den samlade bilden är att de större gränshandelsbutikerna ofta annonserar i norska media,
anpassar sortimentet till att kunderna är norrmän och ofta har särskilda förpackningar
(storpack). Direktreklam till norska hushåll förekommer också men i mindre utsträckning
liksom information på butikens hemsida och produkter tillverkade i butiken.
Svaret på samma fråga från 15 mindre gränshandelsbutiker ger ungefär samma profil även om
genomsnitten är lägre. Även de mindre butikerna annonserar i norska media, anpassar
sortimentet till att kunderna är norrmän och har särskilda förpackningar för många varor.
Jordbruksverket konstaterar att, i linje med verkets egna observationer från gränshandeln i
april 2006, svaren om marknadsföringen tydligt visar att gränshandelsbutikerna annonserar i
norska media, anpassar sortimentet till att kunderna är norrmän och ofta har särskilda
förpackningar.
4.9 Skäl till gränshandel
I enkäten ombads gränshandelsbutikerna kryssa för vilka man anser är de viktigaste skälen till
gränshandeln (”vad som passar bäst in för att förklara utvecklingen av gränshandeln i ert
företag”). Vissa avstod även här från att svara på frågan. I tabell 13 redovisas genomsnittet av
fyra större och fjorton mindre butikers svar, 1 = mycket, 2 = medel, 3 = lite.
Tabell 13. Skälen till gränshandeln enligt enkätsvaren
prisskillnader
4
större
norska skatter
växelkurser
kött
annat
kommunikationer
nya
köpcentra
inköpskvoter
sockerprodukter
tobak/
alkohol
1,5
1,25
1,75
1,75
1,75
1,75
2
1,25
1,86
1,86
2,29
2,21
1,93
2,07
1,14
14
1,57
mindre
Observera att på denna fråga betyder låga siffror i svaret att de svarande tror på en förklaring
mer än höga siffror i svaret. De främsta skälen till gränshandeln enligt fyra större
gränshandelsbutiker är de höga norska skatterna på tobak och alkohol samt de stora
prisskillnaderna för kött. Växelkurserna är också en viktig förklaring.
Svaret på samma fråga från 14 mindre gränshandelsbutiker rankar de norska alkohol- och
tobaksskatterna på första plats och växelkurserna på andra plats. En skillnad mellan de större
och de mindre butikerna är betydelsen av förbättrade kommunikationer och nya köpcentra.
Här har de mindre butikerna inte lika positiv inställning som de större, vilket kan avspegla att
det främst är de större butikerna som tjänat på dylika förändringar.
4.10
Hur lönsam är gränshandeln för norska kunder?
Prisskillnader för tobak, alkohol och livsmedel mellan Sverige och Norge är som nämnts i 4.9
ett viktigt skäl till gränshandeln. I tabell 14 ges en översiktlig bild av de aktuella
prisskillnaderna år 2004.
17
Tabell 14. Prisnivåindex i Sverige och i Norge för livsmedel totalt och för olika livsmedel
2004, EU 25 = 100. Källa: Eurostat
Livsmedel
Bröd
Kött
och
spannmålsprodukter
Fisk
Mjölk,
ost, ägg
Oljor
och
fetter
Frukt,
grönsaker,
potatis
Andra
livsmedel
Alkoholfria
drycker
Alkohol- Tobak
haltiga
drycker
Sverige 121
129
118
106
113
128
123
132
129
151
120
Norge
157
177
123
137
141
138
149
161
234
229
22
50
16
21
10
12
13
25
55
91
150
”Vinst” 24
i%
Kommentar: I tabellen ser vi att tobak är lönsammast att gränshandla för norrmän i Sverige.
Tobaksinköpen är begränsade till 200 cigarretter per person. Alkohol är också mycket
lönsamt men inköpen av alkohol är också begränsade (en liter sprit och en liter starkvin per
person). Möjligheterna att tullfritt få införa livsmedel är mer generösa. Det är tillåtet för varje
person över tolv år att tullfritt införa sammanlagt 10 kg kött och ost. För övriga livsmedel och
varor i övrigt (elektronik etc) gäller en beloppsgräns oberoende av ålder på 3 000 NOK vid
endagsresor och 6 000 NOK per person vid flerdagsresor. Som framgår av tabellen lönar det
sig för norrmännen att köpa nästan alla slag av livsmedel i Sverige men lönsammast av alla är
kött. Siffrorna för de olika varugrupperna i tabellen är genomsnittssiffror. För enskilda
produkter är prisskillnaderna betydligt större än i tabellen. Inga nämnvärda
konsumentprishöjningar har skett för livsmedel i Sverige sedan 2004. Livsmedelspriserna i
Norge har sedan 2004 t.o.m.oktober 20067 ökat med i genomsnitt ca 3 procent.
Mejeriprodukter har ökat med ca 6 procent och frukt och grönt med 8 procent, vilket har gjort
att det i dagsläget är betydligt lönsammare än för två år sedan för norrmännen att gränshandla
produkter i dessa varugrupper.
Två av exemplen nedan visar att prisskillnaderna för enskilda köttprodukter är avsevärt större
än för hela produktgruppen ’kött och köttvaror’.
Tabell 15. Prisjämförelser8 för cigarretter, bacon och ryggbiff
Vara
Pris i Sverige, SEK Pris i Norge,NOK Omräknat till SEK9 Skillnad, SEK Skillnad, %
Limpa cigarretter 34,90
66,50
75,81
40,91
117
Bacon
59,00
89,00
101,46
42,46
72
Ryggbiff
99,00
169,00
192,66
93,66
95
Även för andra produktgrupper än alkohol, tobak och köttkött kan vinsten för enskilda
produkter i gränshandeln ligga på 50 % eller mer. En familj på fyra personer som övernattar i
Sverige (flerdagsresa) kan handla för sammanlagt 24 000 NOK. En genomsnittlig
vinstmarginal på försiktigt räknat 25 % ger en sammanlagd vinst på 6 000 NOK för en enda
resa. Det blir sannolikt ett överskott även efter att bensin, hotell, restaurangbesök m.m. har
betalats.
7
Enligt uppgifter från Norges institut för lantbruksforskning NILF
Källa: SvD Näringsliv den 17 juni 2006.
9
Den 9 juni var en norsk krona värd 1,14 SEK
8
18
Den norska kronan har under 2006 försvagats något jämfört med den svenska kronan. Även
om sådana valutakursförändringar dämpar gränshandeln finns fortfarande avgörande
prisskillnader kvar för tobak, alkohol, kött och för många andra livsmedel.
4.11
Framtidsutsikterna
I enkäten ombads gränshandelsbutikerna kryssa för vilka tre faktorer man anser är viktigast
för utvecklingen av gränshandeln i framtiden (”vad är viktigast för att gränshandeln ska
fortsätta att utvecklas positivt för ert företag”). Av de större gränshandelsbutikerna svarade
fyra på frågan. I tabell 16 redovisas resultatet av fyra större och fjorton mindre butikers svar,
Tabell 16. Framtidsutsikterna för gränshandel enligt enkätsvaren
växelkurser
prisskill- kommuni- nya
god norsk inköps- norska skatter på
nader
kationer
köpcentra ekonomi kvoter alkohol och tobak
Norge
utanför EU
4 större
2
3
3
1
1
0
2
0
14
mindre
11
9
1
2
10
2
13
4
De norska skatterna på tobak och alkohol fick högst poäng av de mindre företagen som också
trodde att växelkurserna, god norsk ekonomi och prisskillnader kommer att vara viktiga för
gränshandelns utveckling. Prisskillnaderna på bland annat kött fick högst poäng av de större
företagen.
Svaren bör tolkas med försiktighet. Flera av de faktorer som finns med som alternativ
överlappar varandra, t.ex. god norsk ekonomi och växelkurser liksom prisskillnader och
norska skatter. Att Norge är utanför EU har stor betydelse för prisskillnader. Det är inte säkert
att de svarande är medvetna om betydelsen av de norska inköpskvoterna som nyligen
fördubblades vilket gjorde det möjligt att helt lagligt handla mycket mer i gränshandeln.
Jordbruksverket tror liksom majoriteten av svaren att de norska skatterna på tobak och
alkohol fungerar som en stark draghjälp till gränshandeln med livsmedel. Prisskillnader och
tillåtna ramar för att handla måste också ha stor betydelse. Härutöver har sannolikt
utvecklingen i gränshandeln och infrastrukturen runtomkring (vägar, broar etc.) stor betydelse
för utvecklingen.
4.12
Regional betydelse
Undersökningen har inte fokuserat på den regionala betydelsen av gränshandeln. Det finns
dock vissa regionala kopplingar, t.ex. i vissa av frågorna i enkäten och i telefonintervjuerna. I
samtliga tabeller ombads de svarande att ange hur många ton av försäljningen som var lokalt
producerade. I tabellen över Kött och köttvaror fanns vid sidan om huvudkategorierna även
svarsalternativen Renkött och Viltkött. Utöver dessa frågor fanns öppna frågor där de
svarande uppmanades att lämna ytterligare kommentarer. Svarsfrekvensen för dessa frågor
var mycket låg och kvaliteten ojämn på de svar som lämnades.
I ett enkätsvar nämndes som ett skäl till gränshandel att det inte finns några andra affärer på
orten som ligger relativt nära gränsen och långt från nästa butik. Butiken är dessutom
systemombud och har i övrigt ett bra bra sortiment. I samma svar anges som andra viktiga
faktorer för att gränshandeln ska fortsätta att utvecklas positivt ”att vi som faktiskt jobbar och
sliter och vill bo kvar i glesbygden verkligen kan stanna kvar. Finns så mycket tokiga förslag
som kan avfolka landsbygden”.
19
Ett annat enkätsvar understryker betydelsen av ”kommun, byggnadsnämnd, samer/markägare,
media m.fl.” för utvecklingen av gränshandeln förutom de faktorer som nämns i enkäten.
Flera av butikerna har svarat att man har viss försäljning av renkött och viltkött, se avsnitt
4.2.
4.13
Sysselsättning
Svarsfrekvensen var låg på denna fråga. Av de större butikerna med en omsättning på flera
hundra miljoner svarade en att antalet anställda var 197 varav hela 101 var norska
medborgare. En annan större butik hade 105 anställda varav endast 1 var norsk medborgare.
Summan av svaren från fjorton mindre företag (omsättning mindre än 50 miljoner) var 98
anställda (från 1 till 25) varav 7 var norska medborgare.
Det går inte att utifrån enkätsvaren ange någon totalsiffra för hur många som är anställda i
gränshandelsbutikerna. Sannolikt ligger dock siffran på mer än det dubbla jämfört med svaren
som redovisats ovan. Härtill kommer sysselsättning som genereras i andra sektorer, t.ex.
transporter, byggnationer och serviceyrken, offentlig sektor etc.
20
5 Slutsatser
Målet med undersökningen var bl.a. att kunna dra slutsatser om gränshandelns storlek,
orsaker, tendenser, dess betydelse för svenskt jordbruk, för detaljhandeln och näringslivet i
gränskommunerna, dess påverkan på/andel av svensk import, dess påverkan på strukturen i
detaljhandeln och livsmedelsindustrin.
Gränshandelns storlek. Den samlade försäljningen av livsmedel i gränshandeln till norska
kunder i undersökningen uppgår till 2 325 miljoner. Siffran omfattar endast livsmedel. Tobak
och alkoholdrycker omfattas inte. Det verkliga värdet på gränshandeln med livsmedel är
sannolikt betydligt högre p.g.a. svarsbortfallet i undersökningen och det faktum att
undersökningen inte mäter all försäljning i gränshandeln.
Kött. Det är en ansenlig mängd kött och köttvaror som säljs i gränshandeln till norska kunder.
Försäljningen enligt undersökningen uppgår till ca 33 000 ton varav drygt hälften (ca 54 %)
har svenskt ursprung. Ungefär tre fjärdedelar av försäljningen (25 000 ton) utgörs av färskt
och fryst kött och en fjärdedel (8 000 ton) av s.k. charkvaror (t.ex. köttbullar, falukorv,
varmkorv, grillkorv och bacon).
Köttet som säljs i gränshandeln är benfritt eller styckat kött med ben. Om köttet i
gränshandeln räknas om till ”vara med ben” blir volymen runt 55 000 ton10, varav runt 30 000
ton uttryckt som ”vara med ben” hade svenskt ursprung. Den samlade svenska
köttproduktionen var drygt 500 000 ton år 2005. Det kött med svenskt ursprung som såldes i
gränshandeln motsvarade således ca 6 % av den samlade svenska köttproduktionen.
Betydelsen för de svenska köttproducenterna av gränshandeln är alltså relativt stor. Det är
dock svårt att veta vad som skulle ha hänt om gränshandeln inte hade funnits11.
För Norges del motsvarar gränshandeln sannolikt mer än 15 %, kanske så mycket som 20 %
av den norska köttproduktionen12. Gränshandeln har alltså oavsett köttets ursprung kapat åt
sig en betydande andel av den norska köttmarknaden.
Gränshandeln har inte beaktats i svenska konsumtionsberäkningar. Om man tar hänsyn till
gränshandeln med Norge torde således konsumtionen av kött överskattas med i
storleksordningen 6 kg ”vara med ben” per person13. Likaledes kan konstateras att en ganska
betydande del av den svenska köttimporten inte hamnar i magen på svenska konsumenter.
Även om gränshandeln inte är helt jämförbar med export finns här en parallell till reexport av
fisk, bananer m.m.
Gränshandeln är en viktig försäljningskanal för renkött, vilt och lokalt producerat kött enligt
flera enkätsvar. Undersökningen har dock inte tillräckligt underlag för att kunna ge några
volymsiffror för dessa varuslag.
10
För att kunna jämföra produktionssiffror med siffror över produkter i handelsledt måste produktionssiffran
reduceras för att kompensera för innehåll av ben, fett m.m. eller handelssiffran räknas upp. Om man använder en
omräkningsfaktor på 1,7 (genomsnitt mellan faktorn 1,4 för omräkning från slaktkropp av nöt till styckat med
ben och 2,0 för omräkning mellan slaktkropp och benfritt) blir handelssiffran jämförbar med produktionssiffran.
11
Sannolikt skulle delar av denna volym ha måst avsättas på den svenska marknaden till lägre priser för att
kunna ta andelar från importen (vilket sannolikt skulle ha medfört prisminskningar för hela produktionen), delar
hade kanske måst exporteras till ännu lägre priser och till en del hade kanske produktionen totalt måst reduceras.
12
Norges samlade produktion av gris-, nöt-, får och lammkött och kycklingkött, vara med ben, var 137 400 ton
första halvåret 2006 enligt norska Statistiska Sentralbrån SSB. På årsbasis motsvarar detta ca 275 000 ton. 55
000 ton motsvarar 20 % av den norska produktionen.
13
55 000 ton/ 9 miljoner personer = 6,1 kg
21
Mejeri. Mejeriprodukter är en av de viktigaste varugrupperna i gränshandeln. Försäljningen
uppgår till åtminstone 6 000 ton varav drygt 3 000 ton är hårdost. Drygt hälften av osten har
svenskt ursprung. Mjölk, fil och yoghurt säljer också bra. Här är ursprunget främst svenskt.
Dessutom säljs en rad andra mejeriprodukter såsom färskost, dessertost och fetaost (främst
import) och smaksatt/sötad yoghurt, smör, grädde, bordsmargariner, glass m.m. (främst
svenskt ursprung).
Gränshandelns betydelse för den svenska mejerisektorn är dock relativt begränsad. Den
svenska mjölkproduktionen uppgår i runda tal till 3,2 miljoner ton och gränshandeln med
mejeriprodukter omräknad till flytande mjölk uppgår högt räknat till 60 000 ton.
Gränshandeln motsvarar knappt 2 % av den svenska mjölkproduktionen. Motsvarande andel
av den norska mjölkproduktionen 1,7 miljoner ton är 3,5 %.
Försäljningen av mejeriprodukter i gränshandeln är många gånger större än exporten.
Gränshandeln är sålunda en viktig kanal för försäljning av mejeriprodukter till Norge. Störst
potential har produkter med höga kilopriser och stora prisskillnader i förhållande till norska
priser.
Frukt och grönsaker. Frukt och grönsaker är en relativt viktig varugrupp i gränshandeln. Detta
beror liksom för kött och mejeri på de stora prisskillnaderna mellan Norge och EU/Sverige
och det förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. Medan den ordinarie exporten av dessa
produkter är mycket marginell är volymerna i gränshandeln betydande vad gäller såväl färska
och frysta grönsaker och bär/frukter som förädlade produkter (konserver, sylt, marmelad).
Drygt 6 000 ton är färska och knappt 3 000 ton är frysta produkter. Dessutom säljs drygt 600
ton förädlade produkter (konserver, sylt och marmelad). Ca en tredjedel av de färska
produkterna och drygt hälften av de frysta produkterna har svenskt ursprung. Av de förädlade
produkterna har mer än hälften svenskt ursprung.
Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att gränshandeln är en viktig kanal för försäljning
av frukt och grönsaker till Norge.
Läsk m.fl. drycker. Läsk och andra drycker är en viktig varugrupp i gränshandeln. Summan
10 miljoner liter i undersökningen toppas av 5,6 miljoner liter läsk och vatten med svenskt
ursprung följt av 3,1 miljoner liter 2,8-3,5 % öl och 1,4 miljoner liter saft och juice.
Totalsiffran är sannolikt mycket större eftersom en stor del av gränshandeln med drycker sker
i butiker som inte ingick i undersökningen.
Gränshandeln med läsk och öl är främst ett resultat av norsk beskattning. Trots att
producenterna i Norge får köpa socker till världsmarknadspris medan producenter i EU måste
betala EUs höga sockerpris blir konsumentpriserna i Sverige avsevärt lägre. Samma sak gäller
för andra produkter med högt sockerinnehåll som saft och sylt. För dessa bidrar också höga
norska tullar till prisskillnaderna. För öl är effekterna av den norska beskattningen mycket
stora. En sexpack folköl i Sverige är hälften så dyr som i Norge.
En annan slutsats som kan dras är att den svenska bryggerinäringen genom gränshandeln får
en icke obetydlig ”kompensation” för att Norge enligt handelsavtal med EU får tullfritt
marknadstillträde för export av läsk till Sverige/EU. Den norska läskkvoten var år 2006 ca
15,5 miljoner liter.
Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att gränshandeln är en viktig kanal för försäljning
av drycker till Norge. För läsk och öl kan export vara ett alternativ till gränshandeln eftersom
de norska tullarna är noll. Gränshandeln är antagligen lönsammare eftersom priserna inte
belastas av de norska skatterna. För vissa slag av saft och juice är de norska tullarna mycket
höga. Då är gränshandel i praktiken den enda möjligheten att sälja dessa produkter till Norge.
22
Även för saft och juice med låga norska tullar är gränshandeln är antagligen lönsammare
eftersom priserna inte belastas av de norska skatterna.
Godis. Choklad- och sockerkonfektyrer är en viktig varugrupp i gränshandeln. Summan 2 500
ton i undersökningen (varav ca 75 % svenskt ursprung) är med säkerhet en underskattning av
den verkliga volymen.
Gränshandeln med godis är liksom läsk främst ett resultat av norsk beskattning. Trots att
producenterna i Norge får köpa socker till världsmarknadspris medan producenter i Sverige
måste betala EUs höga sockerpris blir konsumentpriserna i Sverige avsevärt lägre.
Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att gränshandeln är en viktig kanal för försäljning
av godis till Norge. Export är ett alternativ till gränshandeln eftersom de norska tullarna är
relativt låga. Gränshandeln är dock antagligen lönsammare eftersom priserna inte belastas av
de norska sockerskatterna.
Övriga livsmedel. Stora volymer kaffe, mjöl och socker säljs i gränshandeln (summa 2 350
ton i undersökningen). Större delen av dessa varor hade svenskt ursprung.
Gränshandeln är också relativt betydande för en rad förädlade livsmedel såsom bröd, bakverk,
såser, soppor samt mikro-/färdigrätter. Enligt svar från åtta större butiker såldes sammanlagt
3 500 ton förädlade produkter. Större delen av dessa produkter (ca 90 %) hade svenskt
ursprung.
Man kan dra slutsatsen att gränshandeln är en viktig kanal för att sälja mjöl till Norge. I
gränshandeln slipper köparen (jämfört med import) att betala norsk tull på 3,19 NOK/kg. För
socker slipper köparen den norska varuskatten. Vad som förklarar gränshandeln med kaffe har
inte framkommit i undersökningen. Kaffe är tullfritt i Norge. Tänkbara förklaringar kan vara
olika konkurrensförhållanden i Norge och Sverige eller lockpriser i gränshandeln.
Man kan också dra slutsatsen att gränshandeln är en viktig kanal för att sälja en rad förädlade
livsmedel till Norge trots att villkoren för dessa produkter är relativt goda vid export. En del
svenska producenter av förädlade livsmedel har redan insett möjligheterna att sälja via
gränshandeln.
Marknadsföring. Såväl större som mindre gränshandelsbutiker annonserar ofta i norska
media, anpassar sortimentet till att kunderna är norska och har ofta särskilda förpackningar för
många varor. Direktreklam till norska hushåll förekommer också men i mindre utsträckning
liksom information på butikens hemsida. Vissa säljer också produkter som är tillverkade i
butiken, vilket är ett av många sätt att locka kunder.
Skäl till gränshandel. Ett viktigt skäl till gränshandeln är de höga norska skatterna på tobak
och alkohol samt de stora prisskillnaderna för kött. Växelkurserna är också en viktig
förklaring. Förbättrade kommunikationer, nya köpcentra och nyligen höjda norska
beloppsgränser för hur mycket man får handla har skapat goda förutsättningar för
gränshandel.
Framtidsutsikter för gränshandeln. Även i framtiden kommer högre norska skatter på tobak
och alkohol att fungera som en stark draghjälp till gränshandeln med livsmedel liksom
prisskillnader för kött och tillåtna ramar för att handla. Härutöver har sannolikt
strukturutvecklingen i gränshandeln och infrastrukturen runtomkring (vägar, broar etc.) stor
betydelse för utvecklingen.
Men en fortsatt ökning är inte given. Om exempelvis Norge sänker sina skatter på tobak,
alkohol och sockerprodukter till svenska nivåer kan incitamenten till gränshandel minska
avsevärt. Om Norge går med i EU upphör vissa prisskillnader automatiskt.
23
Regional betydelse. Gränshandeln har betydelse för berörda regioner, både som arbetsgivare
till dem som jobbar i denna handel och verksamheter som genereras av gränshandeln
(byggnationer, vägar, service, transporter etc) samt som försäljningskanal för lokal
livsmedelsproduktion, bl.a.renkött och vilt i flera av Norrlandskommunerna. En fortsatt
positiv utveckling av gränshandeln har stor betydelse för många orter längs med gränsen och
ger ökade möjligheter till utveckling också för dessa orter.
Sysselsättningseffekter. Totalsiffran för hur många som är anställda i gränshandelsbutikerna
ligger sannolikt på mer än det dubbla jämfört med svaren (400 personer) som erhölls i
undersökningen. Härtill kommer sysselsättning som gränshandeln genererar i andra sektorer,
t.ex. lokal livsmedelsproduktion, transporter, byggnationer och serviceyrken, offentlig sektor
etc.
Enligt Jordbruksverkets uppfattning är resultaten från undersökningen tillräckligt säkra för att
kunna dra vissa slutsatser om gränshandelns storlek, viktiga produkter, gränshandelns
betydelse för svenskt jordbruk samt andelarna på produktnivå i gränshandeln med svenskt
ursprung respektive import. Resultaten är dock grova och får inte tolkas som några exakta
mått utan mer som en fingervisning om storleksförhållandena. Felmarginalen i enskilda
resultat i undersökningen kan vara relativt stor.
Resultaten från undersökningen kan också användas för att belysa orsaker till gränshandeln
och tendenser samt dess betydelse för näringslivet i gränskommunerna även om bristerna i
underlaget begränsar möjligheterna att dra slutsatser.
24
6 Fortsatt arbete
Resultaten från denna undersökning visar på gränshandelns betydelse och ger en översiktlig
bild av storleksförhållanden m.m. Undersökningen informerar också om hur gränshandeln
fungerar och ger olika förklaringar till att gränshandeln existerar och att den är så stor.
Undersökningen kan vara av intresse för flera olika aktörer i livsmedelsbranschen såväl på
myndighetsnivå som inom privat sektor. För en del aktörer kan undersökningen inspirera till
att söka ytterligare information om gränshandeln.
För Jordbruksverket kan det bli aktuellt att göra uppföljande undersökningar om gränshandeln
under kommande år. Det kan också vara av intresse att göra fördjupade undersökningar av
vissa aspekter som rör gränshandeln, t.ex. dess betydelse för och koppling till det svenska
jordbruket och livsmedelsbranschen, importen och gränsregionernas ekonomi och
sysselsättning – både positiva och negativa spiraler. Denna typ av studier kan ge viktig
information inför anpassning av landsbygdsprogram, utbetalning av landsbygdsstöd samt kan
belysa möjliga konsekvenser t.ex. av förändrade norska växelkurser, av en förändrad norsk
jordbruks- och skattepolitik eller av ett nytt WTO-avtal.
För aktörer i privat sektor kan det vara av intresse att gå vidare med undersökningar och
analyser av gränshandelns betydelse på mer detaljerad nivå och ökat fokus på specifika
produkter och produktgrupper, priser, lönsamhet, konkurrens, anpassning av produkter och
logistik.
25
7 Bilagor
7.1 Frågeformulär till gränshandelsbutiker och följebrev
Enkät till gränshandelsbutiker i Sverige
Gränshandeln har stor betydelse för svenska producenter, handel och näringsliv i
gränskommunerna. För att kunna uppskatta gränshandelns storlek och betydelse för
livsmedelssektorn gör Jordbruksverket nu en egen utredning om gränshandeln.
En viktig del av utredningen är den information om gränshandeln som vi kan få från
typiska gränshandelsbutiker. Er butik är en av ett antal gränshandelsbutiker som valts ut
att svara på denna enkät, se sändlistan på nästa sida. Er medverkan är viktig för
utredningen. Jag är tacksam om ni ägnar en stund åt att besvara enkäten. Ju fler svar, desto
mer heltäckande blir informationen.
Jordbruksverket kommer att hantera svarsuppgifterna i enlighet med sekretesslagen (se
främst 8 kap. 6§). Resultatet från enkäten kommer att redovisas utan att svar från enskilda
företag kan identifieras.
Eventuellt kommer en sammanställning av information som lämnas genom denna enkät
att redovisas på Jordbruksverkets seminarium i Stockholm den 11 oktober 2006.
Seminariet kommer att handla om konkurrensen i livsmedelsbranschen. Information om
seminariet finns på Jordbruksverkets hemsida, www.sjv.se.
Vid frågor om enkäten kontakta Håkan Loxbo
036 -15 58 69, 070 -399 65 23, [email protected]
Jag ser fram emot ditt enkätsvar i bifogat svarskuvert senast måndagen den 1 september.
Med vänlig hälsning
Håkan Loxbo
Sändlista:
MaxiMat-Gruppen, Strömstad
Eurocash + Travel Price, Strömstad
Nordby Supermarket, Strömstad
Gottebiten, Strömstad
Rema 1000, Strömstad
ICA Kvantum, Strömstad
Konsum Strömstad
Kötthallen i Svinesund AB, Strömstad
Stene Kött och Livs, Strömstad
ICA Centrumhallen, Strömstad
Svinesunds Center AB, Strömstad
Konsum, Ed
27
Nössemarks Lanthandel, Ed
Obs! Bergvik, Karlstad
ICA Supermarket, Årjäng
ICA Stormarknad, Karlstad
Konsum Årjäng
Centrumhallen i Töcksfors AB, Töcksfors
Eurocash + Travel Price, Töcksfors
MaxiMat, Töcksfors
Konsum Töcksfors Maxi
Eurocash + Travel Price, Charlottenberg
Svenor Gränsia, Charlottenberg
Eda Supermarket, Charlottenberg
Konsum XL Matmarknad, Charlottenberg
Bograngens Lanthandel, Bograngen
ICA Matmagasinet, Charlottenberg
Konsum Torsby
Röjdåfors Gränshandel, Östmark
Sundelins Handels AB, Östmark
Långflon Handel, Höljes
Gränsbua Idre
Mittskogshögen Livs AB, Lima
Konsum Idre
ICA Supermarket Funäsdalen
Konsum Funäsdalen
Jäckviks Livs, Jäckvik
ICA Gränsbua, Gäddede
Svenor, Gäddede
ICA Blåsjöfjäll, Stora Blåsjön
Joeströms Livs Nära Dej, Tärnaby
Konsum Storlien
Gränslöst Köpcenter, Hemavan
Konsum Åre
Konsum Tärnaby
ICA Åre
ICA Fjällboden, Hemavan
A-chark, Arjeplog
Lapportens Stormarknad, Abisko
28
1. Fakta om företaget
Företagets namn: _____________________________________________________________
Postadress: __________________________________________________________________
Kontaktperson: ______________________________________________________________
e-post: _____________________________________________________________________
Tfn: _______________________________________________________________________
Juli 2005
– juni 2006
Omsättning totalt (miljoner kr)
Varav livsmedel, %
Norska kunders andel av omsättningen,
uppskattning i %
Totalt antal anställda
Antal anställda från Norge
2. Hur stor uppskattar ni att försäljningen uttryckt i ton var juli 2005 – juni 2006 för
följande varuslag ?
2.1 Kött och köttvaror
Uppskattad
försäljning
juli 2005 –
juni 2006
Ursprung
Import från:
Svenskt Import EU
Övriga
ton
ton
Lokalt
producerat
ton
ton
ton
ton
Färskt eller fryst
Nötkött
Griskött
Kyckling
Får och lamm
Renkött
Viltkött
Annat
Charkvaror
29
Köttbullar
Hamburgare
Skinka, korv
Renkött
Falukorv, grill-, varmkorv
Bacon
Leverpastej, paté
Andra charkvaror
2.2 Mejeriprodukter och
margarin
Uppskattad
försäljning
juli 2005 –
juni 2006
Ursprung
Import från
Svensk Import
t
EU
Övriga
ton
ton
ton
ton
Lokalt
producerat
ton
ton
Hårdost
Färskost, dessertost
Fetaost
Mjölk, fil, yoghurt, m.m.
Smaksatt/sötad yoghurt
Smör
Grädde
Bregott, bordsmargariner
Glass
Margarin
2.3 Drycker
Uppskattad
försäljning
juli 2005 –
juni 2006
Ursprung
Import från:
Svensk Import
t
EU
Övriga
ton
ton
ton
ton
ton
Läsk
Mineralvatten
30
Lokalt
producerat
ton
Folköl, lättöl
Juice
Saft
2.4 Frukt och grönsaker
Uppskattad
försäljning
juli 2005 –
juni 2006
Ursprung
Import från:
Svensk Import
t
EU
Övriga
ton
ton
ton
ton
Lokalt
producerat
ton
ton
Färska grönsaker
Frysta grönsaker
Grönsakskonserver
Färska bär och frukt
Frysta bär och frukt
Fruktkonserver, torkad frukt
Sylt, marmelad, gelé
2.5 Choklad- och
sockerkonfektyrer
Uppskattad
försäljning
juli 2005 –
Ursprung
Import från:
Svenskt Import EU
Övriga
ton
ton
Lokalt
producerat
juni 2006
ton
ton
ton
ton
Chokladprodukter
Sockerkonfektyrer
Tuggummin, tabletter
2.6 Kaffe, pulverkaffe,
kakao, drickchoklad
Uppskattad
försäljning
Ursprung
Import från:
Lokalt
producerat
31
juli 2005 –
Svensk
Import EU
Övriga
ton
ton
ton
ton
Uppskattad
försäljning
Ursprung
juni 2006
ton
ton
Kaffe
Pulverkaffe
Kakao, drickchoklad
2.7 Övriga livsmedel
juli 2005 –
Import från:
Svenskt Import EU
Övriga
ton
ton
Lokalt
producerat
juni 2006
ton
Matolja, vinäger
Mjöl, socker
Mixer, degar, välling
Pasta
Bröd, bakverk, kakor
Pizzor, pajer, piroger
Såser, soppor
Barnmat
Mikrorätter, färdigrätter
32
ton
ton
ton
3. Marknadsföring
Kryssa för det alternativ 1, 2 eller 3 som passar bäst för att beskriva butikens marknadsföring
mot norska kunder
Typ av
Annonser i Direktreklam Information
marknads norska
till norska
på hem-föring
media
hushåll
sida
Anpassning Särskilda
Produkter
av
förpackningar, tillverkade
sortiment
t.ex. storpack i butiken
1. Aldrig
2. Ibland
3. Ofta
Kommentera gärna skillnaderna mellan vanlig dagligvaruhandel och gränshandel:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
4. Skäl till gränshandel
Kryssa för det alternativ 1, 2 eller 3 som passar bäst in för att förklara utvecklingen av
gränshandeln i ert företag
Växelkurser
Prisskillnader för Kommuni- Satsningar,
kationer – investeringar
Kött
Andra
bättre
livsmedel vägar, nya
Höjda
norska
i nya butiker, inköpskvoter
köpcentra
Skatt på
sockerprodukter
i Norge
Skatter på
tobak och
alkohol i
Norge
broar etc
1. Mycket
2. Medel
3. Lite
33
Finns det andra viktiga skäl?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
5. Framtidsutsikterna
Vad är viktigast för att gränshandeln ska fortsätta att utvecklas positivt för ert företag? Kryssa
för de tre viktigaste faktorerna
Växel- Prisskill- Kommunikurser nader
kationer –
Satsningar God norsk
på gräns- ekonomi
och höga
bättre vägar, handels- löner
butiker,
broar etc
Norska Högre skatt Norge
inköps- på tobak
utanför EU
kvoter och alkohol
i Norge
Andra viktiga faktorer?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Hur stor tror du att omsättningen kommer vara om 5 år och om 10 år?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Hur många anställda tror du att företaget kommer att ha om 5 år och om 10 år?
___________________________________________________________________________
6. Övriga kommentarer som gäller gränshandeln:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Tack för din medverkan!
Skicka enkätsvaren i bifogat svarskuvert senast måndagen den 1 september 2006.
34
7.2 Pressmeddelande om gränshandeln den 11 oktober
2006 från Jordbruksverket
Gränshandeln med Norge mångdubbelt större än exporten
En relativt omfattande gränshandel med Norge har existerat i många år och under
senare tid har den utvecklats allt snabbare. Det framgår av en studie som redovisas på
Jordbruksverkets livsmedelsseminarium ”Livsmedelsbranschen och konkurrensen” den
11 oktober.
- Gränshandeln har stor betydelse för det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin, säger
Håkan Loxbo på Jordbruksverkets internationella enhet. - Detta eftersom merparten av
försäljningen har svenskt ursprung.
Studien – som kommer att publiceras i sin helhet senare i år – uppskattar gränshandelns
storlek, och visar att försäljningen av kött, ost, mjölk, grönsaker och läsk är mångdubbelt
större än den svenska exporten. Även försäljningen av godis, bakverk och färdigmat är
betydande.
I studien uppskattas försäljningen av kött och chark till 30 000 ton, vilket kan jämföras med
den reguljära exporten 2005 på ca 5 000 ton. Försäljningen av ost uppskattas till 4 000 ton,
vilket kan jämföras med exporten på 103 ton.
- Att gränshandeln har ökat beror främst på den starka norska kronan, säger Håkan Loxbo.
Den beror också på skillnader i skattesatser på alkohol och tobak samt prisskillnader på de
flesta livsmedlen. Andra faktorer som påverkar är den nya Svinesundsbron och de satsningar
som gjorts på nya köpcentra med inriktning på just gränshandeln i Töcksförs och
Charlottenberg. Av betydelse är också marknadsföring i norska media, direktreklam till
norska hushåll och en anpassning av sortiment och förpackningar till norska kunder (brett
utbud av kött, storpack m.m.)
Kontaktperson
Håkan Loxbo, internationella enheten, 036 – 15 58 69
35
7.3 Pilotstudie våren 2005
PM av Håkan Loxbo: Gränshandelns roll 2005-10-14
Jordbruksverket har inte hunnit skaffa ett heltäckande underlag för bedömning av
gränshandelns storlek och betydelse. Det material som finns, se bilaga 3, kan dock
användas för grova uppskattningar och som utgångspunkt för fortsatt
undersökning av gränshandeln.
Gränshandelns storlek
En relativt omfattande gränshandel med Norge har existerat i många år. Inga
mätningar har dock gjorts av försäljningen av jordbruksvaror i gränshandeln med
Norge1. Det är därför svårt att kvantifiera förändringar av gränshandeln över tiden
även om det förefaller som att gränshandeln har ökat starkt de senaste åren.
Faktorer som talar för detta är kronans försvagning, ökade skillnader i skattesatser
på alkohol, den nya Svinesundsbron och olika medvetna investeringar i
gränshandeln under senare tid.
Det enda som Jordbruksverket med någorlunda säkerhet kan säga om
gränshandelns storlek baseras på de svar som erhållits. Summan av svaren blir
drygt 10 000 ton svenskt kött, knappt 5 000 ton importkött, kanske 1 000 ton
svensk ost och 600 ton importerad ost samt kanske 3 miljoner liter läsk, mest
svensk. Svaren kan inte summeras för godis, frukt och grönt samt mjölk eftersom
vissa svar inte täcker inte in alla produktkategorier. De svar som ändå erhållits för
dessa produktkategorier tyder på en betydande gränshandel även för dessa
kategorier även om det är kött (ungefär jämnt fördelat mellan nöt, gris, chark och
kyckling) och ost som är störst.
Enligt tidigare undersökningar av gränshandeln har ca 60 % av handeln skett i
Strömstads kommun, 30 % i Värmland (Eda och Årjängs kommuner i Värmland)
och 10 % i övriga gränshandelskommuner. Det tillgängliga svarsmaterialet täcker
kanske in 40 % av hela gränshandeln (hälften av Strömstad, 1/3 av Värmland och
noll av övriga kommuner). Om så är fallet kan gränshandeln med kött bedömas
uppgå till 37 500 ton varav 25 000 ton med svenskt ursprung, 4 000 ton ost varav
2 500 ton av svenskt ursprung, 6,25 miljoner liter läsk samt avsevärda volymer
mjölk, godis av mestadels svenskt ursprung samt relativt stora volymer frukt och
grönsaker av såväl svenskt som importerat ursprung.
Gränshandelns betydelse för det svenska jordbruket
Det är uppenbart att gränshandeln har stor betydelse för jordbruket med tanke på
de stora volymer svenska jordbruksvaror som säljs. Dessa volymer är utan tvivel
mångdubbelt större än den reguljära svenska exporten till Norge av kött av alla
1 Det har dock gjorts undersökningar och skattningar baserade på stickprov och uppgifter om detaljhandelns
omsättning i gränskommunerna. Det finns också statistik över antal bilar och bussar som passerat vid olika
gränsstationer.
36
slag, ost, mjölk, frukt och grönsaker. Detta torde även gälla köttbullar som, enligt
de uppgifter som Jordbruksverket fått, utgör en stor del av de charkvaror som säljs
i gränshandeln. De volymer som maximalt skulle kunna exporteras inom ramen
för de norska tullkvoter som gäller för den reguljära handeln är relativt små
jämfört med de volymer som går i gränshandeln. Om inte denna
avsättningsmöjlighet hade funnits skulle dessa volymer antingen behöva säljas på
den svenska marknaden med betydande prispress eller säljas på export till
avsevärt sämre priser.
37
7.4 Län / kommuner som gränsar till Norge
Län
Kommun
Tel
Hemsida/
kontaktperson
Västra Götaland
Göteborg
031 - 60 50 00
www.o.lst.se
Strömstad
0526 – 19 000
Björn Alm
Tanum
0525 – 18 000
Dals Ed
0534 – 19 000
Bengtsfors
0531 – 52 60 00
Karlstad
054 – 19 70 00
www.s.lst.se
Årjäng
0573 – 14 100
Lars Hugosson
Eda
0571 – 28 100
Arvika
0570 – 81 600
Torsby
0560 – 16 000
Falun
023 – 81 000
Malung
0280 – 18 100
Älvdalen
0251 – 80 000
Östersund
063 – 14 60 00
Härjedalen
0680 – 16 100
Berg
0687 – 16 100
Åre
0647 – 16 100
Krokom
0640 – 16 100
Strömsund
0670 – 16 100
Umeå
090 – 10 70 00
Vilhelmina
0940 – 14 000
Storuman
0951 – 14 000
Sorsele
0952 – 14 000
Luleå
0920 – 96 000
www.bd.lst.se
Arjeplog
0961 – 14 000
Barbro Edin
Jokkmokk
0971 – 17 000
Gällivare
0970 – 18 000
Kiruna
0980 – 70 000
Värmland
Dalarna
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
38
www.w.lst.se
www.z.lst.se
www.ac.lst.se
Mats Dahlberg
Jordbruksverkets rapporter 2006
1.
Bioenergi – ny energi för jordbruket
2.
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002–2004
3.
Betesmarkerna efter 2003 års jordbruksreform – hot och möjligheter
4.
Miljöeffekter av träda och olika växtföljder – rapport från projektet CAP:s miljöeffekter
5.
Översyn av känsliga områden enligt nitratdirektivet
6.
Tio år i EU – effekter för konsumenterna
7.
Returförpackningsutredningen
8.
Kostnader för hanteringen av olika EG-stöd finansierade från EG:s jordbruksfond 2005
9.
En översyn av lagstiftningen om bisjukdomar – förslag till hur bekämpningen av bisjukdomar ska bedrivas
10.
Kulturhistoriska bidrag och särdrag – uppföljning och utvärdering av miljöersättningen till natur- och kulturmiljöer
11.
Marknadsöversikt – Etanol, en jordbruks- och industriprodukt
12.
Marknadsöversikt – bananer
13.
Marknadsöversikt – bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I)
14.
Blommande mångfald – verksamhetsberättelse för POM 2005
15.
Jordbruksverkets foderkontroll 2005 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2005
16.
Matrknadsöversikt – vin
17.
Entreprenörskap på landsbygden – en översikt av internationell forskning
18.
Samhällsekonomiska effekter av ett omfattande utbrott av mul- och klövsjuka i Sverige – en studie av sannolika följder
19.
Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare – rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2006
20.
Effekter av KULM-rådgivning
21.
Marknadsöversikt, Biodiesel – ett fordonsbränsle på frammarsch?
22.
Jämställdhetsindikatorer för livsmedels- och landsbygdspolitiken
23.
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003–2005
24.
Utredning om utsädespotatis – krav på utskiftning av utsäde – begränsning av rätten att saluföra utsäde
25.
Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet –verksamhetsåret 2005
26.
Jordbrukets kostnader för produktionsmedel i EU – skillnader i beskattning m.m.
27.
Djurläkemedelsanvändning 2005
28.
Tillstånd för djurhållning enligt miljöbalken – hur tillämpas de allmänna hänsynsreglerna vid utformning av villkor?
29.
Samling och lagring av husdjursgenetiskt material
Rapporten kan beställas från
Jordbruksverket,
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00 (vx)
Fax 036 34 04 14
E-post: [email protected]
Internet: www.sjv.se
ISSN 1102-3007
ISRN SJV-R-06/30-SE
SJV offset, Jönköping, 2006
RA06:30
