ALLMÄNNA VEKTORRUM VEKTORRUM

Sida 1 av 7
ALLMÄNNA VEKTORRUM
VEKTORRUM
Definition
Mängden V sägs vara ett reellt vektorrum om det finns
i) en additionsoperation som till varje ๐’–๐’– ∈ ๐‘‰๐‘‰ och ๐’—๐’— ∈ ๐‘‰๐‘‰ ordnar ๐’–๐’– + ๐’—๐’— ∈ ๐‘‰๐‘‰
ii) en operation kallad multiplikation med skalär som till ๐’–๐’– ∈ ๐‘‰๐‘‰ och ๐‘Ž๐‘Ž ∈ ๐‘…๐‘… ordnar ๐‘Ž๐‘Ž๐’–๐’– ∈ ๐‘‰๐‘‰
som uppfyller följande villkor (axiom) för alla ๐’–๐’–, ๐’—๐’—, ๐’˜๐’˜ ∈ ๐‘‰๐‘‰ och alla ๐‘Ž๐‘Ž, ๐‘๐‘ ∈ ๐‘…๐‘… :
1. Om u ∈ V och v ∈ V så gäller u+v ∈ V ( slutenhet under addition)
2. Om a ∈ R och u ∈ V så gäller au ∈ V ( slutenhet under skalärmultiplikation)
3.
u+v = v+u
4.
(u+v)+w = (u+v)+w
5. Mängden V innehåller ett nollelement ( nollvektor) 0 som för alla ๐’–๐’– ∈ ๐‘‰๐‘‰ uppfyller
๐’–๐’– + ๐ŸŽ๐ŸŽ = ๐ŸŽ๐ŸŽ + ๐’–๐’– = ๐’–๐’–
6. För varje u ∈ V existerar det ett element – u ∈ V så att
u+(– u)=0
7.
a( u+v)= au+av
8.
(a+b)u= au+bu
9.
(๐‘Ž๐‘Ž๐‘Ž๐‘Ž)๐’–๐’– = ๐‘Ž๐‘Ž(๐‘๐‘๐’–๐’–) = a(bu)
10
1u= u
Några exempel på vektorrum:
1. Låt ๐‘ฝ๐‘ฝ = ๐‘น๐‘น๐’๐’ där ๐‘น๐‘น๐’๐’ är mängden av alla reella n-tipplar (ordnade listor med n reella
tal) dvs
๐‘น๐‘น๐’๐’ = {(๐‘Ž๐‘Ž1 , ๐‘Ž๐‘Ž2 , … . , ๐‘Ž๐‘Ž๐‘›๐‘› ) ๐‘‘๐‘‘ä๐‘Ÿ๐‘Ÿ ๐‘Ž๐‘Ž1 , … . , ๐‘Ž๐‘Ž๐‘›๐‘› ∈ ๐‘น๐‘น}
med addition och skalär multiplikation definierad som vanligt
(๐‘Ž๐‘Ž1 , ๐‘Ž๐‘Ž2 , … . , ๐‘Ž๐‘Ž๐‘›๐‘› ) + (๐‘๐‘1 , ๐‘๐‘2 , … . , ๐‘๐‘๐‘›๐‘› ) = (๐‘Ž๐‘Ž1 + ๐‘๐‘1 , ๐‘Ž๐‘Ž2 + ๐‘๐‘2 , … . , ๐‘Ž๐‘Ž๐‘›๐‘› + ๐‘๐‘๐‘›๐‘› ) ∈ ๐‘น๐‘น๐’๐’
๐œ†๐œ†(๐‘Ž๐‘Ž1 , ๐‘Ž๐‘Ž2 , … . , ๐‘Ž๐‘Ž๐‘›๐‘› ) = (๐œ†๐œ†๐‘Ž๐‘Ž1 , ๐œ†๐œ†๐œ†๐œ†2 , … . , ๐œ†๐œ†๐‘Ž๐‘Ž๐‘›๐‘› ) ∈ ๐‘น๐‘น๐’๐’
Nollvektorn i rummet är (0,0, … . ,0).
Det är enkelt att alla villkor ( axiom ) 1-10 är uppfyllda och ๐‘ฝ๐‘ฝ = ๐‘น๐‘น๐’๐’ är ett vektorrum.
2. Om V innehåller exakt ett element som vi betecknar med 0, med räkneoperationer
๐ŸŽ๐ŸŽ + ๐ŸŽ๐ŸŽ = ๐ŸŽ๐ŸŽ och = ๐ŸŽ๐ŸŽ.
då är V ={0}ett vektorrum.
3. Låt M22 vara mängden av alla 2 × 2 matriser med matrisaddition och multiplikation
med skalär definierade som vanligt. Då är M22 ett vektorrum.
0 0
Nollvektorn i rummet är nollmatrisen ๏ฟฝ
๏ฟฝ.
0 0
( Kontrollera att alla axiom 1-10 är uppfyllda.)
Sida 2 av 7
4. Låt Mmn vara mängden av alla ๐‘š๐‘š × ๐‘›๐‘› matriser med matrisaddition och multiplikation
med skalär definierade som vanligt. Då är Mmn ett vektorrum.
Nollvektorn i rummet är nollmatrisen ๐‘‚๐‘‚๐‘š๐‘š×๐‘›๐‘› .
5. Låt Pn vara mängden av alla polynom av grad ≤ ๐‘›๐‘›. Summan av två polynom av grad
≤ ๐‘›๐‘› är ett polynom grad ≤ ๐‘›๐‘› och multiplikation av ett sådant polynom med ett konstant
tal är igen ett polynom av grad ≤ ๐‘›๐‘›.
Nollvektorn i rummet är polynomet ๐‘ƒ๐‘ƒ(๐‘ฅ๐‘ฅ) ≡ 0 (P(x) är identiskt 0, dvs 0 för alla x).
Det är enkelt att kolla att alla axiom 1-10 är uppfyllda, alltså är Pn ett vektorrum.
6. Låt ๐น๐น(−∞, ∞) vara mängden av alla reella funktioner med addition och multiplikation
med skalär definierade på vanligt sätt.
(f+g)(x) =f(x)+g(x) och (λf)(x)= λ(f(x)) för alla x
Då är ๐น๐น(−∞, ∞) ett vektorrum.
Nollvektorn i rummet är funktionen ๐‘“๐‘“(๐‘ฅ๐‘ฅ) ≡ 0.
7. F[a,b] . Mängden av alla reella funktioner definierade på [a,b] är ett vektorrum.
8. ๐ถ๐ถ(−∞, ∞)Mängden av alla reella kontinuerliga funktioner definierade på (−∞, ∞)är
ett vektorrum.
9. C[a.b] Mängden av alla reella kontinuerliga funktioner definierade på[a.b] är ett
vektorrum.
UNDERRUM
En delmängd W till ett vektorrum V kallas för ett underrum om W är ett vektorrum med
den addition och den multiplikation med skalär som gäller i V.
Definition. Låt W vara en delmängd till vektorrummet V. Mängden W är ett underrum
till V om och endast om följande tre villkor är uppfyllda:
Vilkor1:
๐ŸŽ๐ŸŽ โˆŠ W
( nollvektorn tillhör W)
Vilkor2:
u, ๐’—๐’— โˆŠ W ⇒ ๐’–๐’– + ๐’—๐’— โˆŠ W
( om u, v tillhör W då summan u+v tillhör också W , vi säger att W är sluten under
addition )
Vilkor3:
(๐’–๐’– โˆŠ W , λ โˆŠ R) ⇒ λ๐’–๐’– โˆŠ W
( om u tillhör W då λ u tillhör också W för varje skalär λ , vi säger att W är sluten
under multiplikation med skalär)
Anmärkning1: Definitionen utesluter inte att W=V .
Exempel 1.
Bestäm om följande mängder är underrum i R4
a) W1 är mängden av alla vektorer i R4 som har första och tredje koordinaten =0, dvs
Sida 3 av 7
W1 = {(0, ๐‘ฅ๐‘ฅ, 0, ๐‘ฆ๐‘ฆ), ๐‘‘๐‘‘ä๐‘Ÿ๐‘Ÿ ๐‘ฅ๐‘ฅ, ๐‘ฆ๐‘ฆ ∈ ๐‘…๐‘…}
(∗)
b) W2 är mängden av alla vektorer i R4 som har första och tredje koordinaten =1, dvs
W2 = {(1, ๐‘ฅ๐‘ฅ, 1, ๐‘ฆ๐‘ฆ), ๐‘‘๐‘‘ä๐‘Ÿ๐‘Ÿ ๐‘ฅ๐‘ฅ, ๐‘ฆ๐‘ฆ ∈ ๐‘…๐‘…}
Lösning:
a) Om vi väljer x=0 och y= 0 i (*) får vi att ser vi att nollvektorn (0,0,0,0) ligger i W1
och därmed är Villkor1 ( i definitionen för underrum) uppfylld.
Vi testar Villkor2
Vi antar att ๐’–๐’–, ๐’—๐’— โˆŠ W1 dvs ๐’–๐’– = (0, ๐‘ฅ๐‘ฅ1 , 0, ๐‘ฆ๐‘ฆ1 ) och ๐’—๐’— = (0, ๐‘ฅ๐‘ฅ2 , 0, ๐‘ฆ๐‘ฆ2 )
Då gäller u+v = (0, ๐‘ฅ๐‘ฅ1 + ๐‘ฅ๐‘ฅ2 , 0, ๐‘ฆ๐‘ฆ1 + ๐‘ฅ๐‘ฅ2 ) ∈ W1 ( för första och tredje koord. är 0)
och Villkor2 är uppfylld ( Vi säger att W1 är sluten under addition).
Nu kontrollerar vi Villkor3
Vi antar ๐’–๐’– โˆŠ W dvs ๐’–๐’– = (0, ๐‘ฅ๐‘ฅ, 0, ๐‘ฆ๐‘ฆ). Då, för ett tal λ โˆŠ R , vi har
λ๐’–๐’– = (0, λ๐‘ฅ๐‘ฅ, 0, λ๐‘ฆ๐‘ฆ) ∈ W1 ( för första och tredje koord. är 0)
och Villkor3 är uppfylld ( Vi säger att W är sluten under multiplikation med tal).
Eftersom Villkor1, Villkor2 och Villkor3 är uppfyllda är mängden W1 ett underrum
till V.
Svar a) W1 är ett underrum till V.
b)
Vi antar att ๐’–๐’–, ๐’—๐’— โˆŠ W2 dvs ๐’–๐’– = (1, ๐‘ฅ๐‘ฅ1 , 1, ๐‘ฆ๐‘ฆ1 ) och ๐’—๐’— = (1, ๐‘ฅ๐‘ฅ2 , 1, ๐‘ฆ๐‘ฆ2 )
Då gäller ๐’–๐’– + ๐’—๐’— = (2, ๐‘ฅ๐‘ฅ1 + ๐‘ฅ๐‘ฅ2 , 2, ๐‘ฆ๐‘ฆ1 + ๐‘ฅ๐‘ฅ2 ) ∉ W2 eftersom koordinater på första och
tredje plats är 2 och inte 1 som i mängden W2 . Med andra ord summan av två element i
W2 hamnar utanför W2 . Villkor2 är inte uppfylld och därför W2 är INTE ett
underrum till V. ( Lägg märke till att varken Villkor1 eller Villkor3 är uppfylld)
Svar b) W2 är INTE ett underrum till V.
Exempel 2.
Bestäm om följande mängder är underrum i M23 där M23 betecknar vektorrummet av
alla 2 × 3 matriser.
a) W1 är mängden av alla alla 2 × 3 matriser som har 0 på platsen i=2, j=3
dvs
๐‘ฅ๐‘ฅ1 ๐‘ฅ๐‘ฅ2 ๐‘ฅ๐‘ฅ3
W1 = ๏ฟฝ๏ฟฝ๐‘ฅ๐‘ฅ ๐‘ฅ๐‘ฅ
0 ๏ฟฝ ๐‘‘๐‘‘ä๐‘Ÿ๐‘Ÿ ๐‘ฅ๐‘ฅ๐‘˜๐‘˜ ∈ ๐‘…๐‘…๏ฟฝ
4
5
b) W2 är mängden av alla alla 2 × 3 matriser som har 5 på platsen i=2, j=3
dvs
๐‘ฅ๐‘ฅ1 ๐‘ฅ๐‘ฅ2 ๐‘ฅ๐‘ฅ3
W2 = ๏ฟฝ๏ฟฝ๐‘ฅ๐‘ฅ ๐‘ฅ๐‘ฅ
5 ๏ฟฝ ๐‘‘๐‘‘ä๐‘Ÿ๐‘Ÿ ๐‘ฅ๐‘ฅ๐‘˜๐‘˜ ∈ ๐‘…๐‘…๏ฟฝ
4
5
Svar a) W1 är ett underrum till V.
Svar b) W2 är INTE ett underrum till V ( summan av två element i W2 har 10 och inte 5
på platsen i=2, j=3}.
Sida 4 av 7
Exempel 3.
Bestäm om följande mängder är underrum i P4 där P4 betecknar vektorrummet av alla
polynom av grad ≤ 4
a) Alla polynom ๐‘Ž๐‘Ž0 + ๐‘Ž๐‘Ž1 ๐‘ฅ๐‘ฅ + ๐‘Ž๐‘Ž2 ๐‘ฅ๐‘ฅ 2 + ๐‘Ž๐‘Ž3 ๐‘ฅ๐‘ฅ 3 + ๐‘Ž๐‘Ž4 ๐‘ฅ๐‘ฅ 4 med ๐‘Ž๐‘Ž2 = 0.
b) Alla polynom ๐‘Ž๐‘Ž0 + ๐‘Ž๐‘Ž1 ๐‘ฅ๐‘ฅ + ๐‘Ž๐‘Ž2 ๐‘ฅ๐‘ฅ 2 + ๐‘Ž๐‘Ž3 ๐‘ฅ๐‘ฅ 3 + ๐‘Ž๐‘Ž4 ๐‘ฅ๐‘ฅ 4 med ๐‘Ž๐‘Ž2 = 1.
Svar a) Underrum
Svar b) Ej underrum
LINJÄRT BEROENDE OCH OBEROENDE VEKTORER
Definition
Låt V vara ett vektorrum. Vektorerna ๐’—๐’—๐Ÿ๐Ÿ , ๐’—๐’—๐Ÿ๐Ÿ , … , ๐’—๐’—๐’๐’ är LINJÄRT OBEROENDE om
๐œ†๐œ†1 ๐’—๐’—1 + ๐œ†๐œ†2 ๐’—๐’—๐Ÿ๐Ÿ + โ‹ฏ + ๐œ†๐œ†๐‘›๐‘› ๐’—๐’—๐’๐’ = ๐ŸŽ๐ŸŽ = ๐ŸŽ๐ŸŽ ⇒ ๐œ†๐œ†1 = ๐œ†๐œ†2 = ๐œ†๐œ†๐‘›๐‘› = 0.
( dvs ekvationen har endast den triviala lösningen)
Därmed är vektorerna ๐‘ฃ๐‘ฃ1 , ๐‘ฃ๐‘ฃ2 , … ๐‘ฃ๐‘ฃ๐‘›๐‘› LINJÄRT BEROENDE om ekvationen
(๐’†๐’†๐’†๐’†๐’†๐’†๐’†๐’†)
๐œ†๐œ†1 ๐’—๐’—1 + ๐œ†๐œ†2 ๐’—๐’—๐Ÿ๐Ÿ + โ‹ฏ + ๐œ†๐œ†๐‘›๐‘› ๐’—๐’—๐’๐’ = ๐ŸŽ๐ŸŽ
har icketriviala lösningar ( dvs om det finns en lösning där minst ett ๐œ†๐œ†๐‘˜๐‘˜ ≠ 0 ) och därmed
minst en vektor bland ๐’—๐’—๐Ÿ๐Ÿ , ๐’—๐’—๐Ÿ๐Ÿ , … , ๐’—๐’—๐’๐’ är en linjär kombination av andra vektorer.
Exempel 4.
Är följande tre vektorer linjärt oberoende?
๏ฃฎ0 ๏ฃน
๏ฃฎ0 ๏ฃน
๏ฃฎ0 ๏ฃน
๏ฃฏ1 ๏ฃบ
๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ
๏ฃบ
๏ฃบ
๏ฃฏ
๏ฒ
๏ฒ ๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฒ
u = ๏ฃฏ0๏ฃบ v = ๏ฃฏ1๏ฃบ och w = ๏ฃฏ1 ๏ฃบ .
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ1๏ฃบ
๏ฃฏ๏ฃฐ2๏ฃบ๏ฃป
๏ฃฏ๏ฃฐ2๏ฃบ๏ฃป
๏ฃฏ๏ฃฐ1๏ฃบ๏ฃป
Lösning:
๏ฒ ๏ฒ ๏ฒ
Enligt definitionen, vektorerna u , v , w är oberoende om ( och endast om) ekvationen
๏ฒ
๏ฒ
๏ฒ ๏ฒ
xu + yv + zw = 0 (*)
har endast den triviala lösningen x=0, y=0, z=0.
๏ฃฎ0 ๏ฃน
๏ฃฏ1 ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ
x ๏ฃฏ0 ๏ฃบ +
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฐ๏ฃฏ2๏ฃป๏ฃบ
๏ฃฎ 0 ๏ฃน ๏ฃฎ0 ๏ฃน
๏ฃฎ0 ๏ฃน
๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ 0 ๏ฃบ ๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ ๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ
y ๏ฃฏ1๏ฃบ + z ๏ฃฏ1 ๏ฃบ = ๏ฃฏ0๏ฃบ ⇒
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ ๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฏ 0 ๏ฃบ ๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ1๏ฃบ
๏ฃฏ๏ฃฐ1๏ฃบ๏ฃป
๏ฃฐ๏ฃฏ2๏ฃป๏ฃบ ๏ฃฐ๏ฃฏ0๏ฃป๏ฃบ
Sida 5 av 7
=0
0
๏ฃฑ
๏ฃด
=0
x
๏ฃด๏ฃด
๏ฃฒ y + z =0 ⇒
๏ฃด y = 0 =0
๏ฃด
๏ฃด๏ฃณ2 x + y + 2 z = 0
x = 0, y = 0, z = 0 ,
Alltså har ekvationen (*) endast den triviala lösningen x=0, y=0, z=0 och därför är
๏ฒ ๏ฒ ๏ฒ
vektorerna u , v , w oberoende.
Exempel 5.
a) Är följande tre vektorer linjärt oberoende?
b) Om vektorerna är beroende bestäm maximalt antal linjärtoberoende vektorer bland
dem.
c) Om vektorerna är beroende skriv en vektor som en linjär kombination av andra
vektorer
๏ฃฎ1 ๏ฃน
๏ฃฎ1 ๏ฃน
๏ฃฏ1 ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฒ ๏ฃฏ ๏ฃบ ๏ฒ ๏ฃฏ 2๏ฃบ
u=
v=
๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฐ 2๏ฃป
๏ฃฐ1 ๏ฃป
Lösning:
๏ฃฎ 3๏ฃน
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฒ ๏ฃฏ 4๏ฃบ
och w =
.
๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฐ5 ๏ฃป
๏ฒ ๏ฒ ๏ฒ
Vektorerna u , v , w är oberoende om ( och endast om) ekvationen
๏ฒ
๏ฒ
๏ฒ ๏ฒ
xu + yv + zw = 0
har endast den triviala lösningen x=0, y=0, z=0.
x + y + 3z = 0
๏ฃฎ1 ๏ฃน
๏ฃฎ1 ๏ฃน
๏ฃฎ 3 ๏ฃน ๏ฃฎ0 ๏ฃน
๏ฃฏ1 ๏ฃบ
๏ฃฏ 2๏ฃบ
๏ฃฏ 4 ๏ฃบ ๏ฃฏ0 ๏ฃบ
x + 2 y + 4z = 0
⇒
x๏ฃฏ ๏ฃบ + y๏ฃฏ ๏ฃบ + z ๏ฃฏ ๏ฃบ = ๏ฃฏ ๏ฃบ ⇒
๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ0 ๏ฃบ
๏ฃฏ 0 ๏ฃบ ๏ฃฏ0 ๏ฃบ
0=0
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ
๏ฃฏ ๏ฃบ ๏ฃฏ ๏ฃบ
2 x + y + 5z = 0
๏ฃฐ 2๏ฃป
๏ฃฐ1 ๏ฃป
๏ฃฐ 5 ๏ฃป ๏ฃฐ0 ๏ฃป
( Vi byter plats på tredje och fjärde ekv.)
๏ฃฑ x + y + 3z = 0
๏ฃฑ x + y + 3z = 0
๏ฃฑ x + y + 3z = 0
๏ฃด
๏ฃดx + 2 y + 4z = 0
๏ฃด
y+z =0
y+z =0
๏ฃด
๏ฃด
๏ฃด
⇒๏ฃฒ
⇒ ๏ฃฒ
๏ฃฒ
0=0
๏ฃด
๏ฃด2 x + y + 5 z = 0
๏ฃด −y−z =0
๏ฃด๏ฃณ
๏ฃด๏ฃณ
๏ฃด๏ฃณ
0=0
0=0
0=0
Systemet är lösbart, med två ledande variabler x, y och en fri variabel, z=t.
Lösbart system och minst en fri variabel implicerar oändligt många lösningar.
( z = t , y = – t, x = – 2t )
I vårt fall betyder detta att vektorerna är beroende.
๏ฒ
๏ฒ
๏ฒ ๏ฒ
๏ฒ ๏ฒ ๏ฒ ๏ฒ
c) xu + yv + zw = 0 ⇒ −2tu − tv + tw = 0 för alla t. Vi förkortar med t eller t ex
substituerar t=1och får en linjär kombination
Sida 6 av 7
๏ฒ ๏ฒ ๏ฒ ๏ฒ
− 2u − v + w = 0
๏ฒ
๏ฒ
๏ฒ
๏ฒ
๏ฒ ๏ฒ
Härav w = 2u + v
( d v s w är en linjärkombination av u och v )
๏ฒ ๏ฒ ๏ฒ
Svar a) Vektorerna u , v , w är beroende.
b) Maximalt antal linjärt oberoende vektorer bland dem är 2 ( 2 ledade variabler) .
๏ฒ
๏ฒ ๏ฒ
c) w = 2u + v
Exempel 6.
Låt u och v vara två linjärt oberoende vektorer i ett vektorrum V.
Bestäm om a och b är linjärt oberoende där
i) a = u + v och b = u – v
ii) a = u + v och b = 2u +2 v
i) Lösning: xa +yb=0 ⇒ x(u+v) +y(u–v) =0 ⇒ (x+y)u +(x–y) v =0
(*)
Eftersom ๐’–๐’– och ๐’—๐’— är enligt antagande oberoende (*) är möjligt endast om
๐‘ฅ๐‘ฅ + ๐‘ฆ๐‘ฆ = 0
๐‘ฅ๐‘ฅ − ๐‘ฆ๐‘ฆ = 0
Systemet har endast den triviala lösningen x=0 och y=0.
Därför är a och b linjärt oberoende vektorer.
ii) Lösning: xa +yb=0 ⇒ x(u+v) +y(2u+2v) =0 ⇒ (x+2y)u +(x+2y) v =0
Eftersom ๐’–๐’– och ๐’—๐’— är enligt antagande oberoende (*) är möjligt endast om
๐‘ฅ๐‘ฅ + 2๐‘ฆ๐‘ฆ = 0
๐‘ฅ๐‘ฅ + 2๐‘ฆ๐‘ฆ = 0
Systemet har oändligt många lösningar (x=–2t och y=t)
Därför är a och b linjärt beroende vektorer.
Anmärkning: Det är uppenbart att a och 2b
(*)
Exempel 7.
Vi betraktar M23 , vektorrummet som består av alla 2 × 3 matriser.
a) Är följande tre ”vektorer” linjärt oberoende?
b) Om vektorerna är beroende bestäm maximalt antal linjärtoberoende vektorer bland
dem.
c) Om vektorerna är beroende skriv en vektor som en linjär kombination av andra
vektorer
1 1 1
4 3 2
5 4 3
u= ๏ฟฝ
๏ฟฝ , v= ๏ฟฝ
๏ฟฝ och w= ๏ฟฝ
๏ฟฝ.
2 2 2
2 2 2
4 4 4
Lösning:
๐‘ฅ๐‘ฅ๐’–๐’– + ๐‘ฆ๐‘ฆ๐’—๐’— + ๐‘ง๐‘ง๐’˜๐’˜ = ๐ŸŽ๐ŸŽ ⇒
0 0 0
1 1 1
4 3 2
5 4 3
๐‘ฅ๐‘ฅ ๏ฟฝ
๏ฟฝ + ๐‘ฆ๐‘ฆ ๏ฟฝ
๏ฟฝ + ๐‘ง๐‘ง ๏ฟฝ
๏ฟฝ=๏ฟฝ
๏ฟฝ⇒
0 0 0
2 2 2
2 2 2
4 4 4
Vi förenklar och identifierar element i matriserna på båda sidor:
๐‘ฅ๐‘ฅ + 4๐‘ฆ๐‘ฆ + 5๐‘ง๐‘ง = 0
๐‘ฅ๐‘ฅ + 3๐‘ฆ๐‘ฆ + 4๐‘ง๐‘ง = 0 ๐‘ฅ๐‘ฅ + 2๐‘ฆ๐‘ฆ + 3๐‘ง๐‘ง = 0
2๐‘ฅ๐‘ฅ + 2๐‘ฆ๐‘ฆ + 4๐‘ง๐‘ง = 0
2๐‘ฅ๐‘ฅ + 2๐‘ฆ๐‘ฆ + 4๐‘ง๐‘ง = 0 2๐‘ฅ๐‘ฅ + 2๐‘ฆ๐‘ฆ + 4๐‘ง๐‘ง = 0
Gausselimination ger
๐‘ฅ๐‘ฅ + 4๐‘ฆ๐‘ฆ + 5๐‘ง๐‘ง = 0
๐‘ฅ๐‘ฅ + 3๐‘ฆ๐‘ฆ + 4๐‘ง๐‘ง = 0
๐‘ฅ๐‘ฅ + 2๐‘ฆ๐‘ฆ + 3๐‘ง๐‘ง = 0
๐‘ฅ๐‘ฅ + 4๐‘ฆ๐‘ฆ + 5๐‘ง๐‘ง = 0
๐‘ฅ๐‘ฅ + 3๐‘ฆ๐‘ฆ + 4๐‘ง๐‘ง = 0
๐‘ฅ๐‘ฅ + 2๐‘ฆ๐‘ฆ + 3๐‘ง๐‘ง = 0
Sida 7 av 7
================
๐‘ฅ๐‘ฅ + 4๐‘ฆ๐‘ฆ + 5๐‘ง๐‘ง = 0
−๐‘ฆ๐‘ฆ − ๐‘ง๐‘ง = 0
−2๐‘ฆ๐‘ฆ − 2๐‘ง๐‘ง = 0
0=0
−๐‘ฆ๐‘ฆ − ๐‘ง๐‘ง = 0
−2๐‘ฆ๐‘ฆ − 2๐‘ง๐‘ง = 0
================
๐‘ฅ๐‘ฅ + 4๐‘ฆ๐‘ฆ + 5๐‘ง๐‘ง = 0
−๐‘ฆ๐‘ฆ − ๐‘ง๐‘ง = 0
0=0
0=0
0=0
0=0
a) Alltså har homogena systemet oändligt många lösningar ( z=t, y=–t, x=–t ) och därmed är
”vektorerna” ( dvs matriser betraktade som element i vektorrummet ) LINJÄRT
BEROENDE.
b) Maximalt antal linjärt oberoende vektorer bland dem är 2 ( 2 ledande variabler).
c) Vi har nu
๐‘ฅ๐‘ฅ๐’–๐’– + ๐‘ฆ๐‘ฆ๐’—๐’— + ๐‘ง๐‘ง๐’˜๐’˜ = ๐ŸŽ๐ŸŽ ⇒
−๐‘ก๐‘ก๐’–๐’– − t๐’—๐’— + ๐‘ก๐‘ก๐’˜๐’˜ = ๐ŸŽ๐ŸŽ
( för alla reella tal t ) ⇒
Om vi t ex tar t=1 har vi
−๐’–๐’– − ๐’—๐’— + ๐’˜๐’˜ = ๐ŸŽ๐ŸŽ
och vi kan uttrycka t ex w som en linjär kombination av u och v
๐’˜๐’˜ = ๐’–๐’– + ๐’—๐’—
Exempel 8.
Låt P4 vara vektorrummet av alla polynom av grad ≤ 4. Bestäm om följande
”vektorer” (polynom) är linjärt oberoende.
๐‘–๐‘–)
๐‘–๐‘–๐‘–๐‘–)
๐‘๐‘(๐‘ฅ๐‘ฅ) = 2,
๐‘ž๐‘ž(๐‘ฅ๐‘ฅ) = ๐‘ฅ๐‘ฅ,
๐‘๐‘(๐‘ฅ๐‘ฅ) = 2, ๐‘ž๐‘ž(๐‘ฅ๐‘ฅ) = ๐‘ฅ๐‘ฅ,
๐‘Ÿ๐‘Ÿ(๐‘ฅ๐‘ฅ) = ๐‘ฅ๐‘ฅ + ๐‘ฅ๐‘ฅ 2
๐‘Ÿ๐‘Ÿ(๐‘ฅ๐‘ฅ) = 4 + 3๐‘ฅ๐‘ฅ
a) Lösning:
๐‘Ž๐‘Ž๐‘Ž๐‘Ž(๐‘ฅ๐‘ฅ) + ๐‘๐‘๐‘๐‘(๐‘ฅ๐‘ฅ) + ๐‘๐‘๐‘๐‘(๐‘ฅ๐‘ฅ) ≡ 0 ⇒
2๐‘Ž๐‘Ž + ๐‘๐‘๐‘๐‘ + ๐‘๐‘(๐‘ฅ๐‘ฅ + ๐‘ฅ๐‘ฅ 2 ) ≡ 0
2
⇒
2๐‘Ž๐‘Ž + (๐‘๐‘ + ๐‘๐‘)๐‘ฅ๐‘ฅ + ๐‘๐‘๐‘ฅ๐‘ฅ ≡ 0
Polynom är 0 för alla x (identiskt lika med 0) endast om alla koefficienter är 0 och därför har
vi
๐‘Ž๐‘Ž = 0,
๐‘๐‘ + ๐‘๐‘ = 0 ๐‘œ๐‘œ๐‘œ๐‘œโ„Ž
๐‘๐‘ = 0
Därmed ๐‘Ž๐‘Ž = 0, b=0 och c=0 ( endast triviala lösningen).
Svar i) ”Vektorerna” dvs polynomen ๐‘๐‘(๐‘ฅ๐‘ฅ) = 2, ๐‘ž๐‘ž(๐‘ฅ๐‘ฅ) = ๐‘ฅ๐‘ฅ, ๐‘Ÿ๐‘Ÿ(๐‘ฅ๐‘ฅ) = ๐‘ฅ๐‘ฅ + ๐‘ฅ๐‘ฅ 2 är linjärt
oberoende
Svar ii) Beroende ( vi ser omedelbart att r(x) = 2p(x) +3q(x) ).