Detta är ett förslag till Likabehandlingsplan för mellanstadiet för läsåret 2010/2011.
Planen är ute på remiss fram till 21 oktober, då vi har ett Öppet Föräldramöte för alla som
vill vara med och ha synpunkter på planen.
Likabehandlingsplan för Skansenskolan år 4 -6
läsåret 2010/2011
Vi arbetar tillsammans för en stor acceptans för
olikheter hos alla människor och fokuserar på det
positiva hos var och en
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier och
annan kränkande behandling. Alla barn och elever ska vara trygga i våra verksamheter!
Riktlinjerna i vår likabehandlingsplan grundar sig på bestämmelserna i skollagen, lagen
om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever,
förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen.
Denna likabehandlingsplan ska upprättas en gång per år och ställer krav på att vi ska
förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling samt en skyldighet att
utreda omständigheterna när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en
elev blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen ska också tydliggöra ansvarsfördelningen mellan rektor och
personal vid respektive enhet.
Vi har som absoluta mål och fokus att våra förskolor, familjedaghem, fritidshem samt
skolor är fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Uppdraget är
att arbeta för barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Mörbylånga 2010-10-01
Per Malmquist och Eine Svensson
Diskrimineringsgrunder
Alla barn och elever ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Alla barn och elever har rätt att vistas i våra olika verksamheter utan att utsättas för någon
form av kränkande behandling
Definitioner:
Etnisk tillhörighet är när någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella
eller etniska ursprung eller hudfärg.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: en person som genom sin klädsel eller via
uttryck inte identifierar sig man eller kvinna.
Sexuell läggning: homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning.
Funktionshinder: fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga.
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna.
Direkt diskriminering är när någon missgynnas i förhållande till andra och detta har ett
samband med diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering när skolan har rutiner eller bestämmelser som verkar neutrala
men som i praktiken missgynnar en elev med viss kön, religion o.s.v.
Trakasserier är en behandling som kränker individens värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuellt trakasseri är en form av trakasseri som är av sexuell natur. Både skolans
personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier när ett
barn/elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning,
funktionshinder med mera.
Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande
behandling kan vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika
sammanhang.
Kränkningarna kan vara
• fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
• verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
• psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
• text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms. och mms.)
Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
försöker tillfoga en annan skada eller obehag och detta sker under en längre tid.
Kartläggning
För att få fram verksamhetens behov har följande kartläggning genomförts:











Trivselenkäter
Kamratstödjarrapporter samt utvärdering i kompisstödjargrupp
(representanter från varje klass och vuxen ur personalen)
Elevskyddsombuds deltagande vid skyddsronder- riskbedömning av den
psykosociala arbetsmiljön.
Samtal om kamratskap och trygghet under mentorssamtalen.
Händelseblad
Tillbud/olycksfall/incidentrapportering
Skolinspektionens granskning ht 2009
SCB:s undersökning av den psykosociala hälsan I åk 6
Utvecklingssamtal
Regelbundna utvärderingar i AL och uppdateringar av ordningsregler och
arbete med sociala matriser.
Arbetsmiljöenkät i åk 5
Nulägesanalys inklusive uppföljning av fjolårets åtgärder
1. Raster: Efter förra årets kartläggning bestämde vi att tillsynen på rasterna skulle ha
högsta prioritet. Vi ökade antalet rastvakter för ökad uppsikt. I nuläget har vi två vuxna
ute tillsammans med eleverna vid samtliga raster
Beslut: Vi kommer under läsåret 2010/2011 fortsätta prioritera detta.
2. Omklädningsrummen vid idrotten
Under en vecka sker det ca 1000 ombyten i våra omklädningsrum. Skolan är den största
hyresvärden och bör ha ett större mandat över underhåll, tillsyn, samspel med
idrottslärare. Det är också den plats på skolan som elever beskriver i samtal och enkäter
att de är mest otrygga på. Omklädningsrum och duschar är en klassisk plats för
kränkningar. Ska vi ta detta på allvar behövs en ny organisation på flera nivåer.
Beslut vid upprättandet av Handlingsplan arbetsmiljö 20100414
1. Upprustning av våra omklädningsrum i idrottshallen. En arbetsgrupp bestående av
elever och idrottslärare har tagit fram ett förslag till upprustning av omklädningsrummen.
Det handlar om väggfasta sittbänkar, kroklister, speglar och krokar etc.. Situationsritning
finns:
Kostnad: 25 000:Ansvar: Arbetsmiljö skola: Godkänt 100429 ( AW)
Tidpunkt: Klart inför skolstart ht 2010 ( Bobo beställer i samråd med idrottslärare
100415)
2. Montage av två duschväggar/omklädningsrum ( 4 x 5000:- )
Kostnad: 20 000:Ansvar: Tommy Herloff ( Bobo beställer)
Tidpunkt: Klart inför skolstart ht 2010
3. Ny organisation för samverkan mellan vaktmästare och idrottspersonal. Vi
behöver ha snabbare beslutsvägar och en bättre samordning mellan Tekniska
förvaltningen och skolan när det gäller samverkan. Utifrån skolans perspektiv, eftersom
vi är den största hyresvärden, är det viktigt med en vaktmästare som är förtrogen med
skolans normer.
Ansvar: Skolförvaltningen utreder i samråd med Fastighetschefen.
Beslut: Bobo Bergman, en av skolans vaktmästare, tar under våren över tillsyn och
skötselansvar när det gäller idrottshallen.
Uppföljning: Besluten är genomförda och ombyggnationen är genomförd under
sommaren 2010.
3. Verbala kränkningar, grovt språkbruk och tillmälen
I skolinspektionens beslut 2009-12-28 framgår det finns ett grovt språkbruk och att det
förekommer tillmälen av både elever och personal som ofta används ”skämtsamt”.
Intervjuer visar att en del elever blir både ledsna och kränkta, men att de inte berättar för
någon lärare eller annan vuxen i skolan. Problemen uppstår till stor del i skolmiljön,
framförallt på raster men även i klassrummet. De som blir mobbade i skolan känner sig
mindre trygga där, samtidigt som de har lägre tilltro än andra till att skolan agerar när
elev mobbar varandra.
Beslut: Det finns en stor vilja hos personal och skolledning att komma tillrätta med och
synliggöra ovanstående problematik, därför kommer vi att fördjupa oss i denna
problematik.
 Fördjupad analys med hjälp av Linnéuniversitet
 Diskussioner på Livskunskap
 Elevråd, kompisstödjargrupper etc.
4. Färre vuxna i skolrestaurangen skapar en sämre miljö för elever och vuxna
Ett av Skansenskolans varumärken är att vi är duktiga på att bygga goda relationer mellan
elever och personal. En alldeles utmärkt arena för detta har varit skolrestaurangen.
Sedan de ”fria pedagogiska luncherna” försvann i skolrestaurangen 2010-01-01 så
framgår det i SAM-arbetet att både upplever både elever, föräldrar och personal att det
har skett en stor försämring av arbetsmiljön samt även att en naturlig mötesplats för
elever och vuxna har försvunnit.
Beslut: I samband med skolstarten ht 2010 erbjuds vuxna som arbetar i skolan att äta
pedagogisk lunch tillsammans med eleverna på förutbestämda tider för en kostnad av 20:. Skolledningens förhoppning är att många ska ta till sig detta erbjudande och att vi på så
sätt får en bättre miljö i skolrestaurangen.
Uppföljning: Erbjudandet presenteras vid skolstarten.
5. Händelseblad
Efter kritik från skolinspektionen så infördes händelseblad mer systematiskt under
vårterminen. Dessa har blivit ett bra underlag för kartläggning och analys i vilken
omfattning det förekommer kränkningar, trakasserier och utanförskap på vår skola.
Dokumentationen används som ett arbetsmaterial för skolledningen. I samband med
skolstarten ht 2010 ska vi tydliggöra vem som har ansvaret för att händelsebladen skrivs.
Skolledningens förslag är att det är mentor som ansvarar för att bladen upprättas,
kommuniceras samt skickas till skolledningen.
6. Bussar
De signaler vi får är att bältesanvändningen är god bland mellanstadieeleverna. Däremot
förekommer det ibland godisförsäljning mellan eleverna. I denna hantering finns risk för
trakasserier och kränkande behandling.
Mål och konkreta åtgärder läsåret 2010/2011
1. Förhållningssätt och mångfald på Skansenskolan
Mål: Vi arbetar tillsammans för en stor acceptans för olikheter hos alla människor och
fokuserar på det positiva hos var och en.
Åtgärder:
 Det finns avsatt tid på schemat för ämnet Livskunskap. ( Ansvar rektor)
 Ett stödmaterial är framtaget till mentorer för att de ska komma i gång med
likabehandlingsarbetet på ämnet Livskunskap. ( Ansvar rektor)
 Likabehandling diskuteras en gång/vecka under september månad för att
implementera planen samt därefter vara en naturlig del i ämnet Livskunskap. (
Ansvar mentor)
 Skolutvecklingsgruppen får i uppdrag att följa upp insatserna i respektive
arbetslag ( Ansvar rektor)
 En fokusgrupp bland eleverna tillsätts i skolstarten som med hjälp av skolans
kurator som kvalitativt fördjupar sig i de konkreta åtgärderna 1 – 7. ( Ansvar
kurator)
 Förslag på ytterligare åtgärder från personal och elever:
2. Raster
Mål: På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande
behandling i samband med raster.
Åtgärder: Det är alltid tre vuxna ute på rasterna. Rastvakterna har en kontinuerlig
kontakt med övriga arbetslaget. Vid behov skrivs händelseblad.
Uppföljning: Stående punkt vid skolutvecklingsgruppens möten samt samtal med
elevskyddsombuden i samband med skyddsronderna i mars månad och riktad enkät i
februari
3. Verbala kränkningar, grovt språkbruk och tillmälen?
Mål: På vår skola har vi ingen, varken vuxen eller elev, som utsätter någon annan för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Åtgärder
1. I samband med skolstarten ht 2010 går rektor igenom fakta och begrepp under rubriken
Likabehandlingsarbete – varför det? ( Rektor augusti)
2. Förslaget på likabehandlingsplan lämnas ut till elever, personal och föräldrar för
implementeringsarbete fram till den 21/10 ( mentorer, arbetslag, rektor och föräldraråd)
3. Ett arbetsmaterial med namnet ( Likabehandlingsarbete – varför det?) innehållande
värderingsövningar delas ut till mentorerna för genomgång på ämnet livskunskap i
samband med skolstarten, materialet ska vara genomgånget under september månad. (
mentorer och rektor)
4. Dokumentation av språkbruket vid ”Kingrutan” under 2 dagar i oktober och informerar
hemmen om resultatet. Skolan lyfter frågan vid höstens utvecklingssamtal där vi också i
aktuella fall kopplar till elevens IUP. I april görs samma studie för jämförelse.
5. Inbjuda polis Magnus Areskough från Ölandspolisen att diskutera med klasserna på
mellanstadiet om gränssättning när det gäller verbala och fysiska kränkningar.
6. Analys Vad står Skolinspektionens och Luppens resultat för? En kvalitativ fördjupad
studie genomförs med hjälp av Linnéuniversitetet. Denna genomförs under ht 2010.
Uppföljning: Skolutvecklingsgruppen fortlöpande, Fokus-gruppen fortlöpande,
Elevskyddsombud i samband med skyddsronderna i mars månad och riktad enkät i
februari
 Förslag på ytterligare åtgärder från personal och elever
4. Skolrestaurangen
Mål: Vi ska ha en skolrestaurang där både elever och personal kan sig trygga. Varken
vuxna eller elever ska i samband med restaurangbesöket utsättas för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling.
Åtgärder:
1. Vi ökar vuxentätheten i skolrestaurangen genom att under hösten erbjuda all personal
7-9 som arbetar i skolan att äta pedagogisk lunch på förbestämda tider till ett pris av 20:/dag. ( rektor och kostchef)
2. Matrådet(elevrådet) träffar kostchef, personal från skolrestaurangen och rektor 2
ggr/termin på agendan finns alltid likabehandlingsperspektivet ( Rektor)
3. Elever i behov av särskilt stöd: Vid inledningen av läsåret kommer personal från
Oasen, Lagunen och skolledningen medverka i ett möte med restaurangens personal där
information om olika elevers förutsättningar kommuniceras ( Rektor)
4. Elever med behov av specialkost: Vid rekommendationer kring specialkost är det
viktigt att skolan uttalar vilken vuxen som bevakar detta (mentor, skolsköterska, assistent
etc. )
Uppföljning: Elevskyddsombud i samband med skyddsronderna i mars månad och riktad
enkät i februari
5. Dokumentation // Händelseblad
Mål: Vi ska bli bättre på att dokumentera likabehandlingsarbetet.
Åtgärder:
1. Kompisstödjarmöten: Inom varje arbetslag ska varje kompisgrupp alltid skriva ett
protokoll, utifrån en förutbestämd agenda( se bilaga 6) , från sina möten. Dessa ska sedan
skickas till skolledningen. Rimligtvis bör det bli ett protokoll/månad. ( Den vuxne
kamratstödjaren)
2. Händelseblad: Utifrån de händelseblad som inrapporteras till skolledningen skall
statistik över trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna samt över
kränkande behandling upprättas 1 gång/termin ( skolledningen)
3. Mentor ansvarar för att händelsebladen skrivs, viktigt att eleverna även får kännedom
om att det upprättas händelseblad samt att även målsmän informeras. Händelsbladet är
endast ett arbetsmaterial för stöd i kartläggningsarbetet.
4. Åtgärdsprogram: Utifrån konsekvensbeskrivningen steg 3 är det viktigt att ett
åtgärdsprogram upprättas, detta skall även lämnas in skolexpeditionen för diarieföring. (
Mentors ansvar)
5. Rektor anmäler till nämnden en gång/månad elever som upplever sig kränkta.
Uppföljning: Kamratgruppen två ggr/termin med rektor. MBL/SAM-grupp en
gång/månad. EVG en gång/termin.
Förslag på mål och åtgärder från personal och elever
6. Bussar
Mål: på våra bussar ska det inte förekomma någon godisförsäljning. Ingen ska heller bli
diskriminerad, trakasserad, eller utsatt för kränkande behandling i samband med
bussresorna. I bussarna använder 100% av eleverna bälte.
Åtgärder: I arbetslagets trivselenkät som görs varje termin efterfrågas hur eleverna
upplever stämningen i skolbussen, nyttjande av bälten samt eventuell förekomst av
godisförsäljning.
Rektor ansvarar för de förebyggande och främjande insatser för
likabehandling och arbeta fram strategier för hur man främjar
en god lärandemiljö
Årsagenda för likabehandlingsarbetet på Skansenskolan
Aug – Sep
Oktober -----------(Normer i vardagen)----------------April
Maj – Juni
Augusti – September
Implementeringsfasen: Skolledningen presenterar förslaget till en ny likabehandlingsplan för
elever, personal och föräldraråd. Det finns möjligheter till inflytande. Vi går igenom
grunderna för likabehandlingsarbetet.
Oktober
Den första oktober varje läsår så fastställs läsårets likabehandlingsplan, den har då varit ute
på remiss på olika nivåer. I samband med detta görs en manifestation. Därefter gäller planen
för året.
Februari – April
Kartläggningsfasen: Utifrån arbetsmiljöarbetet, utvecklingssamtal, kamratstödjare, enkäter,
händelseblad etc. görs en kartläggning som blir underlag till resultatet för läsåret.
Maj – Juni
Elevråd, arbetslag och skolledning analyserar läsåret som har gått. Analysen leder därefter till
ett förslag till ny likabehandlingsplan som ska implementeras vid skolstarten kommande
läsår.
På vår enhet jobbar vi förebyggande genom: (individ, grupp och verksamhetsnivå) på
nedanstående sätt:
Verksamhetsnivå
I våra styrdokument såsom vision, ordningsregler och utvecklingsplanen ”Eleven i Centrum”
samt i det systematiska arbetsmiljöarbetet lägger vi grunden och agendan för förebyggande
arbete. Vid läsårsstarten har skolledningen en genomgång för all personal grunderna för
Likabehanlingsarbete med syftet att det ska det ska vara en del i det vardagliga arbetet på
Skansenskolan. Fram till den 1/10 så arbetar elever personal och föräldrar med att ta fram
läsårets fokus. Planen manifesteras och gäller från den 1/10. I kalendariet framgår det vilka
insatser som planeras under året. Under de första veckorna varje termin avsetts en dag (
ömsa-dag) då hela skolan arbetar med våra styrdokument, där även denna plan ingår. I
Samling på Skansen, som leds av skolledning och elevråd, där alla elever samlas 1
gång/månad återkopplas den allmänna stämningen och värdegrundssituationen på skolan.
Ansvar: Rektor ansvar för att det i kalendariet framgår hur vi arbetar förebyggande.
Gruppnivå elever
Kompisstödjare
I varje klass utses vid läsårsstarten två stycken kompisstödjare. De två kompisstödjarna i
varje klass träffar två vuxna kamratstödjare en gång per månad. Vid dessa träffar pratar
man bland annat om hur stämningen på skolan är, vad som har hänt och vad man sett
under de föregående veckorna. Alla kompisstödjare på skolan träffas regelbundet
tillsammans med de vuxna kamratstödjarna för gemensamma utbildningsinsatser för att
stärka gruppen enligt agenda. ( Se bilaga 6 )
Ansvar: De vuxna kamratstödjarna ansvarar för kompisstödjarnas handledning och
utbildningsinsatser. Se bilaga 3 ( personernas namn)
Livskunskap med likabehandlingsarbete på schemat
En gång i veckan har eleverna livskunskap tillsammans med sina mentorer. Ibland är det
hela klassen och ibland så delas klassen upp i t.ex. killar och tjejer varför sig. Temat är att
lära sig att bli människa och genom aktiva värderingar träna på att förebygga och
förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Under innevarande läsår ska alla elever i år 4-9 med hjälp av sina mentorer arbeta med
innehållet i likabehandlingsplanen, så att det blir känt för alla.
Ansvar: Mentorerna i klasserna ansvarar för genomförandet.
Gruppnivå personal
Vid personalmöte vid varje terminsstart aktualiseras de yrkesetiska riktlinjerna. Detta år
sätts också extra fokus på implementering av likabehandlingsplanen för personalen i
samband med skolstarten. Därefter får varje arbetslag, utifrån gjorda kartläggningar
komma med förslag på åtgärder som ska börja gälla fr.o.m. den första oktober, då årets
plan ska börja gälla. Vi är genuint intresserade av att få förståelse för både
skolinspektionens och luppens uttryck som beskriver att elever känner sig kränkta av
personal på skolan. En överenskommelse är gjord med Tony Wågman på
Linnéuniversitetet, som analyserade luppen, om en födjupning av problematiken.
Vuxna kamratstödjare inom varje arbetslag
På skolan har vi en till två vuxna kamratstödjare i varje arbetslag. De har till uppgift att
regelbundet träffa kompisstödjarna i sina respektive arbetslag för att stämma av ”vad
kompisstödjarna ser”. Det sker en ständig ”bollning” mellan mentorer och kamratstödjare
inom arbetslaget. Vid misstänkta mobbningsfall agerar den vuxne kamratstödjaren utifrån
vår handlingsplan (se ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM MOBBNING bilaga 2).
De vuxna kamratstödjarna träffas 2 ggr/termin utifrån vår konferensagenda. På dessa
möten medverkar även skolvärdar och hälsoteam. Vi har som stående punkter:
A) Genomgång av inlämnade händelsblad samt analys av
elever som kan vara ”mobbare” respektive ”offer”
B) Nulägesrapport på klassnivå
B) Diskussion kring utbildningsinsatser för våra kompisstödjare
C) Egen gemensam fortbildning som behövs inom gruppen
Ansvar: Rektor är sammankallade till kamratstödjarträffarna.
Individnivå elever
I alla ämnen så arbetar man genom sitt sätt att vara för att förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling, på skolan är det en grundbult att läraren kan
bygga goda relationer med sina elever. I det regelbundna mentorssamtalet är det viktigt att
mentorn är lyhörd och kan fånga upp signaler från eleven om det finns någon form av
utanförskap. I mentorssamtalen arbetar man även runt individens sociala utveckling utifrån
den sociala matrisen som finns i våra ordningsregler. Även i utvecklingssamtalen berör man
dessa frågor, detta kan kopplas till ett åtgärdsprogram och finnas i individens IUP
Individnivå personal


I medarbetarsamtal återkopplas uppdragsmedvetenheten kring
likabehandlingsarbetet och yrkesetiska regler.
När en medarbetare av någon anledning är i en instabil situation, skall risken
minimeras genom att skolledningen i ett tidigt skede stödjer medarbetaren så att
detta inte medför kränkning av elev.
Beskriv skolans/förskolans förebyggande och främjande arbete med likabehandling.
Tydliggör ansvarsfördelningen mellan rektor och personal
Upptäckt av trakasserier och annan kränkande behandling
Rutinen för tidig upptäckt
På skolan har all personal ett ansvar för att ge omedelbar feedback om man upptäcker att
någon elev utsätts/utsätter för trakasserier, kränkande behandling eller någon form av
utanförskap. Detta beskrivs i konsekvensbeskrivningen som finns i våra ordningsregler och
som all personal, alla elever och föräldrar tar del av och undertecknar vid läsårsstart. De
finns dessutom på vår hemsida.
Rutiner för att garantera god uppsikt över alla utrymmen barn och elever vistas i:
På skolan arbetar 2 skolvärdar/fritidsledare. En finns i verksamheten från 07.30. Från 10.00
finns det två fram till 13.00. Därefter en tills dess att bussarna går hem, de är de som har den
närmsta relationen till våra elever i år 7-9. Vi har tillsyn i arbetsschemat för all personal under
de perioder av skoldagen där många elever finns i rörelse, för mellanstadiets del är det alltid
tre vuxna ute på rasterna. På morgonen är rektorer och vaktmästare ute i korridorerna.. Vid
skoldagens slut finns det vuxna vid påstigningen av bussarna. Vid idrottshallen har en av
lärarna från högstadiet sin tillsyn förlagd till idrottshallens omklädningsrum. Numera har vi
också ett vaktmästaransvar för idrottshallen, vilket i praktiken innebär att vår vaktmästare är i
idrotsshallen 2 – 3 ggr varje dag.
Rutiner för hur kommunikationen sker mellan rektor, personal, barn, elever och
vårdnadshavare när trakasserier eller annan kränkning upptäcks.
Elev kränker elev
Om elev upplever sig kränkt eller trakasserad och inte får gehör från den som kränkt
henne/honom, ska mentor få kännedom om det inträffade för att kunna avgöra om det är
en enstaka kränkning eller en upprepad handling (mobbning). I första fallet arbetas efter
konsekvensbeskrivningen, i andra fallet följs ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM
MOBBNING (bilaga 2).
Vuxen kränker elev
Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande
behandling av en vuxen följs nedanstående plan:
1. Händelsen anmäls till rektor.
2. Vårdnadshavare kontaktas
3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs.
4. Rektor följer upp ärendet med barnet och hans/hennes föräldrar.
5. Rektor har regelbundna uppföljningssamtal med berörd personal.
6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef, skolchefen.
Barnets vårdnadshavare kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen
(www.skolinspektionen.se/BEO).
Anm: Kurator, skolsköterska eller skolvärd kan stödja och vara en mellanhand om elev
upplever det som känsligt att prata direkt med rektor.
Skyldighet att anmäla när en elev anser sig blivit utsatt för kränkande
behandlings i samband med verksamheten.
Fr.o.m. 2011-07-01 är lärare, förskollärare eller annan personal skyldiga att anmäla till
förskolechefen/rektorn om de får kännedom att ett barn/elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling i samband med verksamheten. På samma sätt har
förskolechefen/rektorn skyldighet att anmäla att ett barn/elev anser sig kränkt till
huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra
framtida kränkning.
( Se bilaga 5 : Blankett där rektor anmäler till huvudmannen)
Följande rutiner finns kring dokumentation av utredning av trakasserier och
kränkningar:
Utredning av trakasserier och annan kränkande behandling
enligt följande:
Vid utredning har vi följande två arbetsgångar:
Alternativ 1 se konsekvensbeskrivningen bilaga 1)
Alternativ 2 se ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM MOBBNING (bilaga 2)
Följande rutiner finns kring dokumentation av utredningen:







Mentor skriver händelseblad i samråd med den som har sett händelsen för att
dokumentera trakasserier och kränkningar. Kopia lämnas till rektor. (Bilaga 4)
Då vuxna kränker elever ska samtalsdokumentation finnas undertecknad i
individens mapp som förvaras hos rektor.
Vid kompisstödjarträffar följs en gemensam agenda, inom respektive arbetslag
upprättas protokoll som även skickas till rektor. ( se bilaga 6)
Vid kamratstödjarträffar förs protokoll.
Rektor samlar in händelseblad för att analysera dessa i kamratgrupp, EVG(
elevvårdsgruppen) och MBL/SAM ( Den fackliga samverkansgruppen)
Rektor ska fr.o.m ht 2010 anmäla elever som upplever sig kränkta till
skolnämnden( se bilaga 5)
Ett förtydligande från rektor görs i förekommande fall om uppdraget till
personalen om att upprätta ett åtgärdsprogram vid fall av kränkning samt påtala
vikten om uppföljning.
Följande rutiner finns kring åtgärdande av trakasserier,
kränkande behandling och mobbning
Se konsekvensbeskrivning (bilaga 1) och ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM
MOBBNING (bilaga 2).
Följande kompetensutvecklingsinsatser är planerade 2010/2011
Personal
 Implementering av likabehandlingsplanen i samband med skolstarten samt att vi följer
den under läsåret 2010/2011
 Önskemål från personalen som uppstår fram till 21/10
Elever
 Alla elever kommer på sina livskunskapslektioner få utbildning om diskriminering och
kränkande behandling och hur man främjar likabehandling.
 Elevrådet har på sin agenda att komma med förslag på aktiviteter som främjar
likabehandlingsarbetet.
Föräldrar
 Vid första föräldramötet varje läsår så presenteras årets likabehandlingsplan.
 Alla föräldrar ges möjlighet till inflytande vid ett allmänt föräldramöte för hela
mellanstadiet som är inplanerat den 21 okober. Förslaget till likabehandlingsplan ligger
ute på hemsidan fram till dess.
Årscykel för kompisstödjare på Skansenskolan:
Nedanstående planering gäller för högstadiet, fram till den 21/10 ska vi diskutera någon
liknande form för mellanstadiet.
Höstterminen:
 Alla elever i år 7 får en utbildningsdag som ska förbereda val av kompisstödjare.
 År 7 genomför val av kompisstödjare.
 Alla kompisstödjare år 7-9 får en halv utbildningsdag tillsammans med de vuxna
kamratstödjarna. Utbildning/Nätverk del 1 (Lära känna, syfte och organisation)
 Utbildning/Nätverk del 2 ca 2 timmar i Hörsalen
Vårterminen:
 Utbildning/Nätverk del 3 ca 2 timmar i Hörsalen
 Utvärdering samt avslutning för kompisstödjarna i år 9. Utbildning/Nätverk del 4
(Halvdag). En extra bekräftelse/uppmuntran.
Anm: Datum framgår av årskalendariet.
Beskriv hur vi involverar barn, elever, personal och
vårdnadshavare i arbetet
Alla har bidragit i kartläggningen av verksamhetens behov. Alla uppdateras runt
ordningsreglerna vid varje terminsstart och elever och föräldrar undertecknar ett kontrakt
utifrån dessa. I kalendariet finns det uppföljningsrutiner genom att gemensam tid avsätts på
olika nivåer i verksamheten.
Vi förankrar och gör planen känd internt och externt genom:
I arbetet med likabehandling är det två datum som är tydliga avstämningstillfällen. Det första
är den 1/5 då resultatet av innevarende års likabehandlingsplan utvärderas och analyseras.
Resultatet leder därefter fram till ett förslag till ny likabehandlingsplan som presenteras i
samband skolstarten. Därefter diskuteras förslaget på samtliga nivåer för att sedan leda fram
till en ny plan för läsåret som gäller fr.o.m. den 1/10.
Vi gör planen känd internt och externt genom:









Planen finns på skolans webbtidning och på hemsidan.
Kamratgruppen har diskuterat planen på en nivå som passar respektive grupp.
Elevrådet har pratat om planen och vet att den finns.
Vi har vid något klassråd i varje klass pratat om att planen finns och varför.
Mentorssamtal, innehållet ser olika ut beroende på ålder och mognad
Föräldrarådet har vi första mötet varje läsår fått information om planen.
Information vid föräldramötet på höstterminen.
Vi går igenom den under tidigt Al. möte varje termin.
Alla i personalen har planen på sitt USB-minne.
Till dig som förälder
Föräldrar har ett stort ansvar och det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker
andra. Om så är fallet, är du den som bäst kan göra något åt det. Vi ber dig att klargöra
för barnet att du ser mycket allvarligt på beteendet och inte accepterar det. När både
skolan och hemmet tar klart avstånd från kränkande behandling, får detta en positiv
inverkan på barnet/eleven.
Misstänker du att ditt barn utsätts för kränkande behandling, kontakta barnets
mentor/personal. Observera att kränkande behandling inte gäller befogade
tillrättavisningar från ansvariga inom verksamheten, vilka har till uppgift att upprätthålla
en god miljö för barnen.
Planen ska utvärderas enligt följande:
Kartläggning och utvärdering av planen görs under vt 2011 för att en nyreviderad plan ska
kunna vara aktuell fr.o.m 20111001 Rektors ansvar.
Per Malmquist och Eine Svensson
Mörbylånga 2010-10-01
Bilaga 1
KONSEKVENSBESKRIVNING
Om en elev inte följer de regler som vi gemensamt kommit fram till ska gälla får det
följande konsekvenser:
Steg 1. Den i personalen, som ser elev som inte följer ordningsreglerna (eller en elev i
enlighet med kriterier för social utveckling) ger omedelbar feedback till eleven
om vilka normer och värden som råder vid skolorna i Mörbylånga rektorsområde.
Därefter kontaktas elevens mentor som gör en bedömning om, och i så fall hur,
det finns anledning att gå vidare i frågan.
Steg 2. Om ett negativt beteende upprepas, alternativt från början bedöms som allvarligt,
arrangerar mentorn ett samtal med eleven och övriga involverade. Föräldrarna
underrättas om vad som skett och vilka åtgärder som vidtagits.
Steg 3. I händelse av att ovanstående åtgärder inte ger effekt arrangeras ett samtal med
eleven, föräldrar, övriga involverade och mentor. Samtalet ska utmynna i ett
åtgärdsprogram där det tydligt anges vad det är som brister och vilka åtgärder och
vilken uppföljning man har kommit överens om. Åtgärdsprogrammet kopplas till
elevens IUP och följs upp kontinuerligt av mentor.
Steg 4. Om förhållandet inte förbättras lyfter mentorn det till EVG. Vid behov kallar
ansvarig rektor till EVK. Elevvårdskonferensen beslutar om vilka åtgärder som
ska vidtas och dokumenterar detta i ett protokoll.
Steg 5. I sista hand kan samordnande rektor vända sig till förvaltningen som då ska
överväga lämplig åtgärd.
Bilaga 2
ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM MOBBNING
När någon i skolan – personal, elev eller förälder misstänker ett fall av
mobbning/trakasserier eller h kränkande behandling bör följande arbetsgång användas:
1. Medlemmarna i kamratgruppen gör en snabb första undersökning. Är detta ett
mobbningsfall?
2a. Om det inte bedöms vara ett mobbningsfall återförs ärendet till
mentor/klassföreståndare för vidare bedömning och åtgärd. Här är det viktigt att mentor
tar sitt uppföljningsansvar, se konsekvensbeskrivningen. Händelser som inte bedöms som
mobbning kan exempelvis vara när elever är ”osams”.
2b. Om någon är utsatt för mobbning genomför någon vuxen ur kamratgruppen och
respektive elevs mentor samtal med mobbare och mobbad var för sig. Samtalen ska
genomföras så fort man har en säker bild av vad som inträffat (när, vem, hur ofta, vad?)
Samtalen ska vara noga strukturerade och syfta till att ge en så heltäckande bild av
problemet som möjligt. (Se samtalsmanus, det enskilda samtalet: Friends)
Mobbning är en upprepad handling av förtryck och föräldrar ska därför kontaktas
omedelbart efter samtalen. (Mentorn ansvarar för att samtalet med föräldrarna
genomförs.)
2c. Om en elev utsatts för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld kontaktas föräldrar direkt
av mentor. Vid fysisk skada kontaktas skolhälsovård/sjukvård direkt av den vuxne som
observerar händelsen. Efter genomförd utvärdering av händelsen avgör ansvarig rektor
om eventuell anmälan till polis eller socialtjänst skall göras. Givetvis kan även förälder ta
ett eget beslut om att denne vill göra en enskild polisanmälan.
Uppföljningssamtal är en viktig del av behandlingen och fortgår tills mobbningen med
säkerhet upphört.
3. Om dessa insatser inte räcker överlåts ärendet till rektor för vidare åtgärder.
Bilaga 3
Kamratstödjare och kompisstödjare på Skansenskolan
Mellanstadiet
Kamratstödjare personal: Carola Karlsson
Kompisstöjdare elever:
År 4: Dag Michélsen, Oscar Olsson
År 5: My Westerlund, Gusten Åkerman
År 6 : Viktoria Akthagen, Johan Haneklou
Al 1:
Kamratstödjare (personal): Stefan Edvardsson och Mikael Karlsson
Kompisstödjare (elever):
Cornelia Gustavsson 7A
Olof Hedberg 7a
Daniel Snöberg 8a1
Emma Tornegård 8a1
Linn Blomqvist 8a2
Antonio Bolander 8a2
Felix Karlsson 9a
Anna Jarnheimer 9a
Hanna Fellman 9a
Linnea Jonsson 9a
Al 2:
Kamratstöjdare (personal): Mikael Hansson och Maria Ryberg
7b: Lydia ...
Mattias ...
8b: Mimmi Eriksson
Alexander Thuresson
9b1: Julia Karlsson
Likas Bengtsson
9b2:
Emil Bergman
Elise Nilsson
Al 3:
Kamratstöjdare (personal): David Jonsson och Susann Abramsson
Kompisstödjare (elever):
7c: Lasse och Elin ( Efternamn?)
8c: Oscar Rydeberg och Elin Nilsson
9c: Daniel Thurfors och Ida Joelsson
Al 4:
Kamratstöjdare (personal) : Christer Jennemyr och Birger Wadsten
Kompisstödjare (elever):
7d: Lovisa Eriksson och Max Svanhall
8d: Emma Karlström och Anna Olsson
9d1: Rebecca Persson och Martin Heimark
9d2: Erik Danielsson och Rebecca Erlandsson
Bilaga 4
Händelseblad vid trakasserier och kränkande
behandling, destruktiva handlingar och
utanförskap
Namn:
Inblandade:
Datum:______________
Klockslag:____________
Var?
___________________________________
Händelse:
____________________________________________________________________
____________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________
 har pratat med var och en i enrum
 har pratat med de inblandade tillsammans
 har kontaktat målsman/målsmän
Övriga åtgärder:
____________________________________________________________________
____________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________
____________________________________________________________
Uppföljning, när, vem, hur?
____________________________________________________________________
____________________________________________________
____________________________________________________________________
____________________________________________________
Uppgiftslämnare:____________________________
Bilaga 5
Skolnämnden i
Mörbylånga kommun
Anmälan enligt Skollagen 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling, 10 §
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
Namn Åk, skola
xxx Åk x, xxx skola
-
Beslut
xxx (ev dnr)
Vad har hänt?
Vilka?
När?
Hur ofta?
Var?
Kan andra elever ge information?
ort och datum
Rektors namn
Bilaga 6
Dagordning för kompisstödjarmöten på Skansenskolan år 4 – 9
Datum
Uppföljning av
föregående träff
Lägeskontroll i
klassen
Lägeskontroll i
korridorerna
Lägeskontroll i
hela skolan
Övriga funderingar
Uppgift till nästa träff
Närvarande