Detta är ett förslag till Likabehandlingsplan för mellanstadiet för läsåret 2010/2011. Planen är ute på remiss fram till 21 oktober, då vi har ett Öppet Föräldramöte för alla som vill vara med och ha synpunkter på planen. Likabehandlingsplan för Skansenskolan år 4 -6 läsåret 2010/2011 Vi arbetar tillsammans för en stor acceptans för olikheter hos alla människor och fokuserar på det positiva hos var och en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier och annan kränkande behandling. Alla barn och elever ska vara trygga i våra verksamheter! Riktlinjerna i vår likabehandlingsplan grundar sig på bestämmelserna i skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever, förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen. Denna likabehandlingsplan ska upprättas en gång per år och ställer krav på att vi ska förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling samt en skyldighet att utreda omständigheterna när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska också tydliggöra ansvarsfördelningen mellan rektor och personal vid respektive enhet. Vi har som absoluta mål och fokus att våra förskolor, familjedaghem, fritidshem samt skolor är fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Uppdraget är att arbeta för barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mörbylånga 2010-10-01 Per Malmquist och Eine Svensson Diskrimineringsgrunder Alla barn och elever ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla barn och elever har rätt att vistas i våra olika verksamheter utan att utsättas för någon form av kränkande behandling Definitioner: Etnisk tillhörighet är när någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Könsöverskridande identitet eller uttryck: en person som genom sin klädsel eller via uttryck inte identifierar sig man eller kvinna. Sexuell läggning: homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Funktionshinder: fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering är när någon missgynnas i förhållande till andra och detta har ett samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering när skolan har rutiner eller bestämmelser som verkar neutrala men som i praktiken missgynnar en elev med viss kön, religion o.s.v. Trakasserier är en behandling som kränker individens värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuellt trakasseri är en form av trakasseri som är av sexuell natur. Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn/elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling kan vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Kränkningarna kan vara • fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) • verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) • psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) • text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms. och mms.) Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt försöker tillfoga en annan skada eller obehag och detta sker under en längre tid. Kartläggning För att få fram verksamhetens behov har följande kartläggning genomförts: Trivselenkäter Kamratstödjarrapporter samt utvärdering i kompisstödjargrupp (representanter från varje klass och vuxen ur personalen) Elevskyddsombuds deltagande vid skyddsronder- riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Samtal om kamratskap och trygghet under mentorssamtalen. Händelseblad Tillbud/olycksfall/incidentrapportering Skolinspektionens granskning ht 2009 SCB:s undersökning av den psykosociala hälsan I åk 6 Utvecklingssamtal Regelbundna utvärderingar i AL och uppdateringar av ordningsregler och arbete med sociala matriser. Arbetsmiljöenkät i åk 5 Nulägesanalys inklusive uppföljning av fjolårets åtgärder 1. Raster: Efter förra årets kartläggning bestämde vi att tillsynen på rasterna skulle ha högsta prioritet. Vi ökade antalet rastvakter för ökad uppsikt. I nuläget har vi två vuxna ute tillsammans med eleverna vid samtliga raster Beslut: Vi kommer under läsåret 2010/2011 fortsätta prioritera detta. 2. Omklädningsrummen vid idrotten Under en vecka sker det ca 1000 ombyten i våra omklädningsrum. Skolan är den största hyresvärden och bör ha ett större mandat över underhåll, tillsyn, samspel med idrottslärare. Det är också den plats på skolan som elever beskriver i samtal och enkäter att de är mest otrygga på. Omklädningsrum och duschar är en klassisk plats för kränkningar. Ska vi ta detta på allvar behövs en ny organisation på flera nivåer. Beslut vid upprättandet av Handlingsplan arbetsmiljö 20100414 1. Upprustning av våra omklädningsrum i idrottshallen. En arbetsgrupp bestående av elever och idrottslärare har tagit fram ett förslag till upprustning av omklädningsrummen. Det handlar om väggfasta sittbänkar, kroklister, speglar och krokar etc.. Situationsritning finns: Kostnad: 25 000:Ansvar: Arbetsmiljö skola: Godkänt 100429 ( AW) Tidpunkt: Klart inför skolstart ht 2010 ( Bobo beställer i samråd med idrottslärare 100415) 2. Montage av två duschväggar/omklädningsrum ( 4 x 5000:- ) Kostnad: 20 000:Ansvar: Tommy Herloff ( Bobo beställer) Tidpunkt: Klart inför skolstart ht 2010 3. Ny organisation för samverkan mellan vaktmästare och idrottspersonal. Vi behöver ha snabbare beslutsvägar och en bättre samordning mellan Tekniska förvaltningen och skolan när det gäller samverkan. Utifrån skolans perspektiv, eftersom vi är den största hyresvärden, är det viktigt med en vaktmästare som är förtrogen med skolans normer. Ansvar: Skolförvaltningen utreder i samråd med Fastighetschefen. Beslut: Bobo Bergman, en av skolans vaktmästare, tar under våren över tillsyn och skötselansvar när det gäller idrottshallen. Uppföljning: Besluten är genomförda och ombyggnationen är genomförd under sommaren 2010. 3. Verbala kränkningar, grovt språkbruk och tillmälen I skolinspektionens beslut 2009-12-28 framgår det finns ett grovt språkbruk och att det förekommer tillmälen av både elever och personal som ofta används ”skämtsamt”. Intervjuer visar att en del elever blir både ledsna och kränkta, men att de inte berättar för någon lärare eller annan vuxen i skolan. Problemen uppstår till stor del i skolmiljön, framförallt på raster men även i klassrummet. De som blir mobbade i skolan känner sig mindre trygga där, samtidigt som de har lägre tilltro än andra till att skolan agerar när elev mobbar varandra. Beslut: Det finns en stor vilja hos personal och skolledning att komma tillrätta med och synliggöra ovanstående problematik, därför kommer vi att fördjupa oss i denna problematik. Fördjupad analys med hjälp av Linnéuniversitet Diskussioner på Livskunskap Elevråd, kompisstödjargrupper etc. 4. Färre vuxna i skolrestaurangen skapar en sämre miljö för elever och vuxna Ett av Skansenskolans varumärken är att vi är duktiga på att bygga goda relationer mellan elever och personal. En alldeles utmärkt arena för detta har varit skolrestaurangen. Sedan de ”fria pedagogiska luncherna” försvann i skolrestaurangen 2010-01-01 så framgår det i SAM-arbetet att både upplever både elever, föräldrar och personal att det har skett en stor försämring av arbetsmiljön samt även att en naturlig mötesplats för elever och vuxna har försvunnit. Beslut: I samband med skolstarten ht 2010 erbjuds vuxna som arbetar i skolan att äta pedagogisk lunch tillsammans med eleverna på förutbestämda tider för en kostnad av 20:. Skolledningens förhoppning är att många ska ta till sig detta erbjudande och att vi på så sätt får en bättre miljö i skolrestaurangen. Uppföljning: Erbjudandet presenteras vid skolstarten. 5. Händelseblad Efter kritik från skolinspektionen så infördes händelseblad mer systematiskt under vårterminen. Dessa har blivit ett bra underlag för kartläggning och analys i vilken omfattning det förekommer kränkningar, trakasserier och utanförskap på vår skola. Dokumentationen används som ett arbetsmaterial för skolledningen. I samband med skolstarten ht 2010 ska vi tydliggöra vem som har ansvaret för att händelsebladen skrivs. Skolledningens förslag är att det är mentor som ansvarar för att bladen upprättas, kommuniceras samt skickas till skolledningen. 6. Bussar De signaler vi får är att bältesanvändningen är god bland mellanstadieeleverna. Däremot förekommer det ibland godisförsäljning mellan eleverna. I denna hantering finns risk för trakasserier och kränkande behandling. Mål och konkreta åtgärder läsåret 2010/2011 1. Förhållningssätt och mångfald på Skansenskolan Mål: Vi arbetar tillsammans för en stor acceptans för olikheter hos alla människor och fokuserar på det positiva hos var och en. Åtgärder: Det finns avsatt tid på schemat för ämnet Livskunskap. ( Ansvar rektor) Ett stödmaterial är framtaget till mentorer för att de ska komma i gång med likabehandlingsarbetet på ämnet Livskunskap. ( Ansvar rektor) Likabehandling diskuteras en gång/vecka under september månad för att implementera planen samt därefter vara en naturlig del i ämnet Livskunskap. ( Ansvar mentor) Skolutvecklingsgruppen får i uppdrag att följa upp insatserna i respektive arbetslag ( Ansvar rektor) En fokusgrupp bland eleverna tillsätts i skolstarten som med hjälp av skolans kurator som kvalitativt fördjupar sig i de konkreta åtgärderna 1 – 7. ( Ansvar kurator) Förslag på ytterligare åtgärder från personal och elever: 2. Raster Mål: På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling i samband med raster. Åtgärder: Det är alltid tre vuxna ute på rasterna. Rastvakterna har en kontinuerlig kontakt med övriga arbetslaget. Vid behov skrivs händelseblad. Uppföljning: Stående punkt vid skolutvecklingsgruppens möten samt samtal med elevskyddsombuden i samband med skyddsronderna i mars månad och riktad enkät i februari 3. Verbala kränkningar, grovt språkbruk och tillmälen? Mål: På vår skola har vi ingen, varken vuxen eller elev, som utsätter någon annan för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Åtgärder 1. I samband med skolstarten ht 2010 går rektor igenom fakta och begrepp under rubriken Likabehandlingsarbete – varför det? ( Rektor augusti) 2. Förslaget på likabehandlingsplan lämnas ut till elever, personal och föräldrar för implementeringsarbete fram till den 21/10 ( mentorer, arbetslag, rektor och föräldraråd) 3. Ett arbetsmaterial med namnet ( Likabehandlingsarbete – varför det?) innehållande värderingsövningar delas ut till mentorerna för genomgång på ämnet livskunskap i samband med skolstarten, materialet ska vara genomgånget under september månad. ( mentorer och rektor) 4. Dokumentation av språkbruket vid ”Kingrutan” under 2 dagar i oktober och informerar hemmen om resultatet. Skolan lyfter frågan vid höstens utvecklingssamtal där vi också i aktuella fall kopplar till elevens IUP. I april görs samma studie för jämförelse. 5. Inbjuda polis Magnus Areskough från Ölandspolisen att diskutera med klasserna på mellanstadiet om gränssättning när det gäller verbala och fysiska kränkningar. 6. Analys Vad står Skolinspektionens och Luppens resultat för? En kvalitativ fördjupad studie genomförs med hjälp av Linnéuniversitetet. Denna genomförs under ht 2010. Uppföljning: Skolutvecklingsgruppen fortlöpande, Fokus-gruppen fortlöpande, Elevskyddsombud i samband med skyddsronderna i mars månad och riktad enkät i februari Förslag på ytterligare åtgärder från personal och elever 4. Skolrestaurangen Mål: Vi ska ha en skolrestaurang där både elever och personal kan sig trygga. Varken vuxna eller elever ska i samband med restaurangbesöket utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Åtgärder: 1. Vi ökar vuxentätheten i skolrestaurangen genom att under hösten erbjuda all personal 7-9 som arbetar i skolan att äta pedagogisk lunch på förbestämda tider till ett pris av 20:/dag. ( rektor och kostchef) 2. Matrådet(elevrådet) träffar kostchef, personal från skolrestaurangen och rektor 2 ggr/termin på agendan finns alltid likabehandlingsperspektivet ( Rektor) 3. Elever i behov av särskilt stöd: Vid inledningen av läsåret kommer personal från Oasen, Lagunen och skolledningen medverka i ett möte med restaurangens personal där information om olika elevers förutsättningar kommuniceras ( Rektor) 4. Elever med behov av specialkost: Vid rekommendationer kring specialkost är det viktigt att skolan uttalar vilken vuxen som bevakar detta (mentor, skolsköterska, assistent etc. ) Uppföljning: Elevskyddsombud i samband med skyddsronderna i mars månad och riktad enkät i februari 5. Dokumentation // Händelseblad Mål: Vi ska bli bättre på att dokumentera likabehandlingsarbetet. Åtgärder: 1. Kompisstödjarmöten: Inom varje arbetslag ska varje kompisgrupp alltid skriva ett protokoll, utifrån en förutbestämd agenda( se bilaga 6) , från sina möten. Dessa ska sedan skickas till skolledningen. Rimligtvis bör det bli ett protokoll/månad. ( Den vuxne kamratstödjaren) 2. Händelseblad: Utifrån de händelseblad som inrapporteras till skolledningen skall statistik över trakasserier uppdelat på de olika diskrimineringsgrunderna samt över kränkande behandling upprättas 1 gång/termin ( skolledningen) 3. Mentor ansvarar för att händelsebladen skrivs, viktigt att eleverna även får kännedom om att det upprättas händelseblad samt att även målsmän informeras. Händelsbladet är endast ett arbetsmaterial för stöd i kartläggningsarbetet. 4. Åtgärdsprogram: Utifrån konsekvensbeskrivningen steg 3 är det viktigt att ett åtgärdsprogram upprättas, detta skall även lämnas in skolexpeditionen för diarieföring. ( Mentors ansvar) 5. Rektor anmäler till nämnden en gång/månad elever som upplever sig kränkta. Uppföljning: Kamratgruppen två ggr/termin med rektor. MBL/SAM-grupp en gång/månad. EVG en gång/termin. Förslag på mål och åtgärder från personal och elever 6. Bussar Mål: på våra bussar ska det inte förekomma någon godisförsäljning. Ingen ska heller bli diskriminerad, trakasserad, eller utsatt för kränkande behandling i samband med bussresorna. I bussarna använder 100% av eleverna bälte. Åtgärder: I arbetslagets trivselenkät som görs varje termin efterfrågas hur eleverna upplever stämningen i skolbussen, nyttjande av bälten samt eventuell förekomst av godisförsäljning. Rektor ansvarar för de förebyggande och främjande insatser för likabehandling och arbeta fram strategier för hur man främjar en god lärandemiljö Årsagenda för likabehandlingsarbetet på Skansenskolan Aug – Sep Oktober -----------(Normer i vardagen)----------------April Maj – Juni Augusti – September Implementeringsfasen: Skolledningen presenterar förslaget till en ny likabehandlingsplan för elever, personal och föräldraråd. Det finns möjligheter till inflytande. Vi går igenom grunderna för likabehandlingsarbetet. Oktober Den första oktober varje läsår så fastställs läsårets likabehandlingsplan, den har då varit ute på remiss på olika nivåer. I samband med detta görs en manifestation. Därefter gäller planen för året. Februari – April Kartläggningsfasen: Utifrån arbetsmiljöarbetet, utvecklingssamtal, kamratstödjare, enkäter, händelseblad etc. görs en kartläggning som blir underlag till resultatet för läsåret. Maj – Juni Elevråd, arbetslag och skolledning analyserar läsåret som har gått. Analysen leder därefter till ett förslag till ny likabehandlingsplan som ska implementeras vid skolstarten kommande läsår. På vår enhet jobbar vi förebyggande genom: (individ, grupp och verksamhetsnivå) på nedanstående sätt: Verksamhetsnivå I våra styrdokument såsom vision, ordningsregler och utvecklingsplanen ”Eleven i Centrum” samt i det systematiska arbetsmiljöarbetet lägger vi grunden och agendan för förebyggande arbete. Vid läsårsstarten har skolledningen en genomgång för all personal grunderna för Likabehanlingsarbete med syftet att det ska det ska vara en del i det vardagliga arbetet på Skansenskolan. Fram till den 1/10 så arbetar elever personal och föräldrar med att ta fram läsårets fokus. Planen manifesteras och gäller från den 1/10. I kalendariet framgår det vilka insatser som planeras under året. Under de första veckorna varje termin avsetts en dag ( ömsa-dag) då hela skolan arbetar med våra styrdokument, där även denna plan ingår. I Samling på Skansen, som leds av skolledning och elevråd, där alla elever samlas 1 gång/månad återkopplas den allmänna stämningen och värdegrundssituationen på skolan. Ansvar: Rektor ansvar för att det i kalendariet framgår hur vi arbetar förebyggande. Gruppnivå elever Kompisstödjare I varje klass utses vid läsårsstarten två stycken kompisstödjare. De två kompisstödjarna i varje klass träffar två vuxna kamratstödjare en gång per månad. Vid dessa träffar pratar man bland annat om hur stämningen på skolan är, vad som har hänt och vad man sett under de föregående veckorna. Alla kompisstödjare på skolan träffas regelbundet tillsammans med de vuxna kamratstödjarna för gemensamma utbildningsinsatser för att stärka gruppen enligt agenda. ( Se bilaga 6 ) Ansvar: De vuxna kamratstödjarna ansvarar för kompisstödjarnas handledning och utbildningsinsatser. Se bilaga 3 ( personernas namn) Livskunskap med likabehandlingsarbete på schemat En gång i veckan har eleverna livskunskap tillsammans med sina mentorer. Ibland är det hela klassen och ibland så delas klassen upp i t.ex. killar och tjejer varför sig. Temat är att lära sig att bli människa och genom aktiva värderingar träna på att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Under innevarande läsår ska alla elever i år 4-9 med hjälp av sina mentorer arbeta med innehållet i likabehandlingsplanen, så att det blir känt för alla. Ansvar: Mentorerna i klasserna ansvarar för genomförandet. Gruppnivå personal Vid personalmöte vid varje terminsstart aktualiseras de yrkesetiska riktlinjerna. Detta år sätts också extra fokus på implementering av likabehandlingsplanen för personalen i samband med skolstarten. Därefter får varje arbetslag, utifrån gjorda kartläggningar komma med förslag på åtgärder som ska börja gälla fr.o.m. den första oktober, då årets plan ska börja gälla. Vi är genuint intresserade av att få förståelse för både skolinspektionens och luppens uttryck som beskriver att elever känner sig kränkta av personal på skolan. En överenskommelse är gjord med Tony Wågman på Linnéuniversitetet, som analyserade luppen, om en födjupning av problematiken. Vuxna kamratstödjare inom varje arbetslag På skolan har vi en till två vuxna kamratstödjare i varje arbetslag. De har till uppgift att regelbundet träffa kompisstödjarna i sina respektive arbetslag för att stämma av ”vad kompisstödjarna ser”. Det sker en ständig ”bollning” mellan mentorer och kamratstödjare inom arbetslaget. Vid misstänkta mobbningsfall agerar den vuxne kamratstödjaren utifrån vår handlingsplan (se ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM MOBBNING bilaga 2). De vuxna kamratstödjarna träffas 2 ggr/termin utifrån vår konferensagenda. På dessa möten medverkar även skolvärdar och hälsoteam. Vi har som stående punkter: A) Genomgång av inlämnade händelsblad samt analys av elever som kan vara ”mobbare” respektive ”offer” B) Nulägesrapport på klassnivå B) Diskussion kring utbildningsinsatser för våra kompisstödjare C) Egen gemensam fortbildning som behövs inom gruppen Ansvar: Rektor är sammankallade till kamratstödjarträffarna. Individnivå elever I alla ämnen så arbetar man genom sitt sätt att vara för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling, på skolan är det en grundbult att läraren kan bygga goda relationer med sina elever. I det regelbundna mentorssamtalet är det viktigt att mentorn är lyhörd och kan fånga upp signaler från eleven om det finns någon form av utanförskap. I mentorssamtalen arbetar man även runt individens sociala utveckling utifrån den sociala matrisen som finns i våra ordningsregler. Även i utvecklingssamtalen berör man dessa frågor, detta kan kopplas till ett åtgärdsprogram och finnas i individens IUP Individnivå personal I medarbetarsamtal återkopplas uppdragsmedvetenheten kring likabehandlingsarbetet och yrkesetiska regler. När en medarbetare av någon anledning är i en instabil situation, skall risken minimeras genom att skolledningen i ett tidigt skede stödjer medarbetaren så att detta inte medför kränkning av elev. Beskriv skolans/förskolans förebyggande och främjande arbete med likabehandling. Tydliggör ansvarsfördelningen mellan rektor och personal Upptäckt av trakasserier och annan kränkande behandling Rutinen för tidig upptäckt På skolan har all personal ett ansvar för att ge omedelbar feedback om man upptäcker att någon elev utsätts/utsätter för trakasserier, kränkande behandling eller någon form av utanförskap. Detta beskrivs i konsekvensbeskrivningen som finns i våra ordningsregler och som all personal, alla elever och föräldrar tar del av och undertecknar vid läsårsstart. De finns dessutom på vår hemsida. Rutiner för att garantera god uppsikt över alla utrymmen barn och elever vistas i: På skolan arbetar 2 skolvärdar/fritidsledare. En finns i verksamheten från 07.30. Från 10.00 finns det två fram till 13.00. Därefter en tills dess att bussarna går hem, de är de som har den närmsta relationen till våra elever i år 7-9. Vi har tillsyn i arbetsschemat för all personal under de perioder av skoldagen där många elever finns i rörelse, för mellanstadiets del är det alltid tre vuxna ute på rasterna. På morgonen är rektorer och vaktmästare ute i korridorerna.. Vid skoldagens slut finns det vuxna vid påstigningen av bussarna. Vid idrottshallen har en av lärarna från högstadiet sin tillsyn förlagd till idrottshallens omklädningsrum. Numera har vi också ett vaktmästaransvar för idrottshallen, vilket i praktiken innebär att vår vaktmästare är i idrotsshallen 2 – 3 ggr varje dag. Rutiner för hur kommunikationen sker mellan rektor, personal, barn, elever och vårdnadshavare när trakasserier eller annan kränkning upptäcks. Elev kränker elev Om elev upplever sig kränkt eller trakasserad och inte får gehör från den som kränkt henne/honom, ska mentor få kännedom om det inträffade för att kunna avgöra om det är en enstaka kränkning eller en upprepad handling (mobbning). I första fallet arbetas efter konsekvensbeskrivningen, i andra fallet följs ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM MOBBNING (bilaga 2). Vuxen kränker elev Om en elev utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Vårdnadshavare kontaktas 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs. 4. Rektor följer upp ärendet med barnet och hans/hennes föräldrar. 5. Rektor har regelbundna uppföljningssamtal med berörd personal. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef, skolchefen. Barnets vårdnadshavare kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/BEO). Anm: Kurator, skolsköterska eller skolvärd kan stödja och vara en mellanhand om elev upplever det som känsligt att prata direkt med rektor. Skyldighet att anmäla när en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandlings i samband med verksamheten. Fr.o.m. 2011-07-01 är lärare, förskollärare eller annan personal skyldiga att anmäla till förskolechefen/rektorn om de får kännedom att ett barn/elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. På samma sätt har förskolechefen/rektorn skyldighet att anmäla att ett barn/elev anser sig kränkt till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra framtida kränkning. ( Se bilaga 5 : Blankett där rektor anmäler till huvudmannen) Följande rutiner finns kring dokumentation av utredning av trakasserier och kränkningar: Utredning av trakasserier och annan kränkande behandling enligt följande: Vid utredning har vi följande två arbetsgångar: Alternativ 1 se konsekvensbeskrivningen bilaga 1) Alternativ 2 se ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM MOBBNING (bilaga 2) Följande rutiner finns kring dokumentation av utredningen: Mentor skriver händelseblad i samråd med den som har sett händelsen för att dokumentera trakasserier och kränkningar. Kopia lämnas till rektor. (Bilaga 4) Då vuxna kränker elever ska samtalsdokumentation finnas undertecknad i individens mapp som förvaras hos rektor. Vid kompisstödjarträffar följs en gemensam agenda, inom respektive arbetslag upprättas protokoll som även skickas till rektor. ( se bilaga 6) Vid kamratstödjarträffar förs protokoll. Rektor samlar in händelseblad för att analysera dessa i kamratgrupp, EVG( elevvårdsgruppen) och MBL/SAM ( Den fackliga samverkansgruppen) Rektor ska fr.o.m ht 2010 anmäla elever som upplever sig kränkta till skolnämnden( se bilaga 5) Ett förtydligande från rektor görs i förekommande fall om uppdraget till personalen om att upprätta ett åtgärdsprogram vid fall av kränkning samt påtala vikten om uppföljning. Följande rutiner finns kring åtgärdande av trakasserier, kränkande behandling och mobbning Se konsekvensbeskrivning (bilaga 1) och ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM MOBBNING (bilaga 2). Följande kompetensutvecklingsinsatser är planerade 2010/2011 Personal Implementering av likabehandlingsplanen i samband med skolstarten samt att vi följer den under läsåret 2010/2011 Önskemål från personalen som uppstår fram till 21/10 Elever Alla elever kommer på sina livskunskapslektioner få utbildning om diskriminering och kränkande behandling och hur man främjar likabehandling. Elevrådet har på sin agenda att komma med förslag på aktiviteter som främjar likabehandlingsarbetet. Föräldrar Vid första föräldramötet varje läsår så presenteras årets likabehandlingsplan. Alla föräldrar ges möjlighet till inflytande vid ett allmänt föräldramöte för hela mellanstadiet som är inplanerat den 21 okober. Förslaget till likabehandlingsplan ligger ute på hemsidan fram till dess. Årscykel för kompisstödjare på Skansenskolan: Nedanstående planering gäller för högstadiet, fram till den 21/10 ska vi diskutera någon liknande form för mellanstadiet. Höstterminen: Alla elever i år 7 får en utbildningsdag som ska förbereda val av kompisstödjare. År 7 genomför val av kompisstödjare. Alla kompisstödjare år 7-9 får en halv utbildningsdag tillsammans med de vuxna kamratstödjarna. Utbildning/Nätverk del 1 (Lära känna, syfte och organisation) Utbildning/Nätverk del 2 ca 2 timmar i Hörsalen Vårterminen: Utbildning/Nätverk del 3 ca 2 timmar i Hörsalen Utvärdering samt avslutning för kompisstödjarna i år 9. Utbildning/Nätverk del 4 (Halvdag). En extra bekräftelse/uppmuntran. Anm: Datum framgår av årskalendariet. Beskriv hur vi involverar barn, elever, personal och vårdnadshavare i arbetet Alla har bidragit i kartläggningen av verksamhetens behov. Alla uppdateras runt ordningsreglerna vid varje terminsstart och elever och föräldrar undertecknar ett kontrakt utifrån dessa. I kalendariet finns det uppföljningsrutiner genom att gemensam tid avsätts på olika nivåer i verksamheten. Vi förankrar och gör planen känd internt och externt genom: I arbetet med likabehandling är det två datum som är tydliga avstämningstillfällen. Det första är den 1/5 då resultatet av innevarende års likabehandlingsplan utvärderas och analyseras. Resultatet leder därefter fram till ett förslag till ny likabehandlingsplan som presenteras i samband skolstarten. Därefter diskuteras förslaget på samtliga nivåer för att sedan leda fram till en ny plan för läsåret som gäller fr.o.m. den 1/10. Vi gör planen känd internt och externt genom: Planen finns på skolans webbtidning och på hemsidan. Kamratgruppen har diskuterat planen på en nivå som passar respektive grupp. Elevrådet har pratat om planen och vet att den finns. Vi har vid något klassråd i varje klass pratat om att planen finns och varför. Mentorssamtal, innehållet ser olika ut beroende på ålder och mognad Föräldrarådet har vi första mötet varje läsår fått information om planen. Information vid föräldramötet på höstterminen. Vi går igenom den under tidigt Al. möte varje termin. Alla i personalen har planen på sitt USB-minne. Till dig som förälder Föräldrar har ett stort ansvar och det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Om så är fallet, är du den som bäst kan göra något åt det. Vi ber dig att klargöra för barnet att du ser mycket allvarligt på beteendet och inte accepterar det. När både skolan och hemmet tar klart avstånd från kränkande behandling, får detta en positiv inverkan på barnet/eleven. Misstänker du att ditt barn utsätts för kränkande behandling, kontakta barnets mentor/personal. Observera att kränkande behandling inte gäller befogade tillrättavisningar från ansvariga inom verksamheten, vilka har till uppgift att upprätthålla en god miljö för barnen. Planen ska utvärderas enligt följande: Kartläggning och utvärdering av planen görs under vt 2011 för att en nyreviderad plan ska kunna vara aktuell fr.o.m 20111001 Rektors ansvar. Per Malmquist och Eine Svensson Mörbylånga 2010-10-01 Bilaga 1 KONSEKVENSBESKRIVNING Om en elev inte följer de regler som vi gemensamt kommit fram till ska gälla får det följande konsekvenser: Steg 1. Den i personalen, som ser elev som inte följer ordningsreglerna (eller en elev i enlighet med kriterier för social utveckling) ger omedelbar feedback till eleven om vilka normer och värden som råder vid skolorna i Mörbylånga rektorsområde. Därefter kontaktas elevens mentor som gör en bedömning om, och i så fall hur, det finns anledning att gå vidare i frågan. Steg 2. Om ett negativt beteende upprepas, alternativt från början bedöms som allvarligt, arrangerar mentorn ett samtal med eleven och övriga involverade. Föräldrarna underrättas om vad som skett och vilka åtgärder som vidtagits. Steg 3. I händelse av att ovanstående åtgärder inte ger effekt arrangeras ett samtal med eleven, föräldrar, övriga involverade och mentor. Samtalet ska utmynna i ett åtgärdsprogram där det tydligt anges vad det är som brister och vilka åtgärder och vilken uppföljning man har kommit överens om. Åtgärdsprogrammet kopplas till elevens IUP och följs upp kontinuerligt av mentor. Steg 4. Om förhållandet inte förbättras lyfter mentorn det till EVG. Vid behov kallar ansvarig rektor till EVK. Elevvårdskonferensen beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas och dokumenterar detta i ett protokoll. Steg 5. I sista hand kan samordnande rektor vända sig till förvaltningen som då ska överväga lämplig åtgärd. Bilaga 2 ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM MOBBNING När någon i skolan – personal, elev eller förälder misstänker ett fall av mobbning/trakasserier eller h kränkande behandling bör följande arbetsgång användas: 1. Medlemmarna i kamratgruppen gör en snabb första undersökning. Är detta ett mobbningsfall? 2a. Om det inte bedöms vara ett mobbningsfall återförs ärendet till mentor/klassföreståndare för vidare bedömning och åtgärd. Här är det viktigt att mentor tar sitt uppföljningsansvar, se konsekvensbeskrivningen. Händelser som inte bedöms som mobbning kan exempelvis vara när elever är ”osams”. 2b. Om någon är utsatt för mobbning genomför någon vuxen ur kamratgruppen och respektive elevs mentor samtal med mobbare och mobbad var för sig. Samtalen ska genomföras så fort man har en säker bild av vad som inträffat (när, vem, hur ofta, vad?) Samtalen ska vara noga strukturerade och syfta till att ge en så heltäckande bild av problemet som möjligt. (Se samtalsmanus, det enskilda samtalet: Friends) Mobbning är en upprepad handling av förtryck och föräldrar ska därför kontaktas omedelbart efter samtalen. (Mentorn ansvarar för att samtalet med föräldrarna genomförs.) 2c. Om en elev utsatts för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld kontaktas föräldrar direkt av mentor. Vid fysisk skada kontaktas skolhälsovård/sjukvård direkt av den vuxne som observerar händelsen. Efter genomförd utvärdering av händelsen avgör ansvarig rektor om eventuell anmälan till polis eller socialtjänst skall göras. Givetvis kan även förälder ta ett eget beslut om att denne vill göra en enskild polisanmälan. Uppföljningssamtal är en viktig del av behandlingen och fortgår tills mobbningen med säkerhet upphört. 3. Om dessa insatser inte räcker överlåts ärendet till rektor för vidare åtgärder. Bilaga 3 Kamratstödjare och kompisstödjare på Skansenskolan Mellanstadiet Kamratstödjare personal: Carola Karlsson Kompisstöjdare elever: År 4: Dag Michélsen, Oscar Olsson År 5: My Westerlund, Gusten Åkerman År 6 : Viktoria Akthagen, Johan Haneklou Al 1: Kamratstödjare (personal): Stefan Edvardsson och Mikael Karlsson Kompisstödjare (elever): Cornelia Gustavsson 7A Olof Hedberg 7a Daniel Snöberg 8a1 Emma Tornegård 8a1 Linn Blomqvist 8a2 Antonio Bolander 8a2 Felix Karlsson 9a Anna Jarnheimer 9a Hanna Fellman 9a Linnea Jonsson 9a Al 2: Kamratstöjdare (personal): Mikael Hansson och Maria Ryberg 7b: Lydia ... Mattias ... 8b: Mimmi Eriksson Alexander Thuresson 9b1: Julia Karlsson Likas Bengtsson 9b2: Emil Bergman Elise Nilsson Al 3: Kamratstöjdare (personal): David Jonsson och Susann Abramsson Kompisstödjare (elever): 7c: Lasse och Elin ( Efternamn?) 8c: Oscar Rydeberg och Elin Nilsson 9c: Daniel Thurfors och Ida Joelsson Al 4: Kamratstöjdare (personal) : Christer Jennemyr och Birger Wadsten Kompisstödjare (elever): 7d: Lovisa Eriksson och Max Svanhall 8d: Emma Karlström och Anna Olsson 9d1: Rebecca Persson och Martin Heimark 9d2: Erik Danielsson och Rebecca Erlandsson Bilaga 4 Händelseblad vid trakasserier och kränkande behandling, destruktiva handlingar och utanförskap Namn: Inblandade: Datum:______________ Klockslag:____________ Var? ___________________________________ Händelse: ____________________________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________ har pratat med var och en i enrum har pratat med de inblandade tillsammans har kontaktat målsman/målsmän Övriga åtgärder: ____________________________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________________ Uppföljning, när, vem, hur? ____________________________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________________________ ____________________________________________________ Uppgiftslämnare:____________________________ Bilaga 5 Skolnämnden i Mörbylånga kommun Anmälan enligt Skollagen 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling, 10 § Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Namn Åk, skola xxx Åk x, xxx skola - Beslut xxx (ev dnr) Vad har hänt? Vilka? När? Hur ofta? Var? Kan andra elever ge information? ort och datum Rektors namn Bilaga 6 Dagordning för kompisstödjarmöten på Skansenskolan år 4 – 9 Datum Uppföljning av föregående träff Lägeskontroll i klassen Lägeskontroll i korridorerna Lägeskontroll i hela skolan Övriga funderingar Uppgift till nästa träff Närvarande