Kvalitetsmål för läkemedelsanalyser 2016-03-08 Anders Elmgren Expertgruppen för Läkemedel och Toxikologi Laboratoriet för klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 1 Disposition • Problembeskrivning (nuläge) • Omvärldsanalys (önskat läge) • Åtgärder (hur) 2 Disposition • Problembeskrivning (nuläge) • Omvärldsanalys (önskat läge) • Åtgärder (hur) 3 orienterande 4 Kvalitetsmål för läkemedelsanalyser anges inte av Equalis i varken Allmänkemiprogrammet eller Läkemedelsprogrammet Equalis, Expertgruppen för Läkemedel och Toxikologi, deltagare i kvalitetsprogrammen och SWEDAC vill att sådana mål tas fram 5 Läkemedel som ingår i Equalis båda läkemedelsprogram Allmänkemiprogrammet P-Digoxin P-Litium P-Paracetamol P-Salicylat Läkemedelsprogrammet P-Amikacin P-Amitriptylin P-Cyklosporin P-Digoxin P-Disopyramid P-Etosuximid P-Fenobarbital P-Fenytoin P-Fenytoin, fritt P-Flekainid P-Gentamicin P-Hydroxikarbamazepin P-Karbamazepin P-Karbamazepin, fritt P-Kinidin P-Lidokain P-Litium P-Metotrexat P-Netilmicin P-Nortriptylin P-Paracetamol P-Primidon P-Prokainamid P-Salicylat P-Teofyllin P-Tobramycin P-Tricyklika P-Valproat P-Valproat, fritt P-Vankomycin 6 TDM (Therapeutic Drug Monitoring) Mätning - och upprätthållande av läkemedelskoncentration i plasma/serum Dos Farmakokinetik Effekt - bieffekt Koncentration Farmakodynamik Traditionellt inte: Akuta intox-prover Andra kroppsvätskor/matriser Funktionella labtester (koagulationsparametrar, CRP, kolesterol, LPK) Substitution av kroppsegna substanser (hormoner) 7 Användning av TDM 1. Ifrågasatt compliance (ordinationsföljsamhet) 2. Effekt eller bieffekt svår eller opraktisk att enbart värdera kliniskt 3. Förändrad farmakokinetik hos patienten (interaktion, graviditet, nedsatt njurfunktion…) 4. Icke-linjär farmakokinetik hos läkemedlet (fenytoin, etanol) Punkt 2-4 förutsätter • känt terapeutiskt intervall • smalt terapeutiskt intervall ibland snarast: • ”individuellt” terapeutiskt intervall 8 Disposition • Problembeskrivning (nuläge) • Omvärldsanalys (önskat läge) • Åtgärder (hur) 9 • Kvalitetsmål baserade på klinisk evidens • Kvalitetsmål baserade på kompromiss mellan vad som är praktiskt möjligt och teoretiskt möjligt för analytiska metoder, state of the art* *den kvalitet som de bästa 20 % av rutinmetoderna fungerar • Kvalitetsmål baserade på biologisk variation • Kvalitetsmål baserade på klinisk evidens • Kvalitetsmål baserade på kompromiss mellan vad som är praktiskt möjligt och teoretiskt möjligt för analytiska metoder, state of the art* *den kvalitet som de bästa 20 % av rutinmetoderna fungerar • Kvalitetsmål baserade på biologisk variation** **Fraser, C. Clin Chem (1987), 387-389: ”avarage half-life of a drug is used here to generate a useful relevant analytical goal”…”The longer the half-life or the greater the frequency of doses, the smaller will be the required precision.” Vad vill vi ha svar på? Om vi mäter samma eller om vi mäter rätt? 12 Ciklosporin 19 Paracetamol 20 IFCCs två precisionsmål från 1999, ur Studiehandledning Medicinsk Vetenskap 3 (Ola Hammarsten, 2016) 22 23 Disposition • Problembeskrivning (nuläge) • Omvärldsanalys (önskat läge) • Åtgärder (hur) 24 Vem gör målen? • Expertgruppen för läkemedel och toxikologi • Svensk Förening för Klinisk Kemi/Svensk Förening för Klinisk Farmakologi Vem spelar fram till målen? • • • • • • Litteraturen inklusive nationella vårdprogram Key opinion leaders (experter) Andra kvalitetsprogram Deltagande laboratorier Diagnostika företag Läkemedelsverket (utbytbarhetslista) Vem godkänner målen? • Equalis 25 Visst vill EQUALI(Z) ha liknande rubriker om sina kvalitetsmål? Expertgruppen vill det i alla fall. Tack! 26