Hälsokunskap kurs 1

25.11.2013
HÄLSOKUNSKAP 2
Ungdomar, hälsa och vardagsliv
Nina Westerback
LEKTION 7 -
+
Frigörelsen från familjen
• 1a stadiet – frigörelseprocessen inleds när den unge börjar
•
•
•
ATT BLI VUXEN
SAMLEVNAD
+
KÄRLEK Robert J. Sternberg Närhet - Passion Engagemang
1 Sammansmältningsfasen.
Den blinda kärleken
2.Isärväxande.
Man söker utrymme för sig själv och ser nya
sidor hos sin partner
3. Allians- och samlevnadsfasen.
Hänförelse har utvecklats till sympati, närhet
och kärlek
•
reglera sitt beroende till föräldrarna. Föräldrarna reagerar
ofta starkt på denna utveckling.
2a stadiet – Den unge är medveten om att han går igenom
en frigörelseprocess. Mån om att framhäva sin individualitet
och sitt oberoende. Testar gränser.
3e stadiet – Känslomässiga reaktionerna som hör ihop med
frigörelsearbetet bli allt mer framträdande – känna sig ensam
o nedstämd och drabbas av skuldkänslor
4e stadiet – Den unge identifierar sig med föräldrarna och
framhäver sin likhet med dem
5e stadiet – den unge och föräldrarna etablerar ett nytt och
jämbördigt förhållande. Den unge upplever sig själv som en
självständig individ
+
De ungas parförhållanden
1. Tillfälliga kontakter, en kväll
2. Några dagars – månaders sällskapande
3. Stadigt sällskapande som syftar till
gemensam framtid
1
25.11.2013
+
+
Harmonisk parrelation
Uppgift:
• Makarna klarar av att leva självständigt
• men tar ändå hänsyn till varandra
• Ger varandra tillåtelse att förändras.
• Ger tid för varandra och vårdar relationen
• Jämlikhet
• Ömsesidig respekt
• Ömsesidigt förtroende
+
•
•
•
•
•
+
Sexualitet
sexualitet
• viktig för den sexuella autonomin och självkänslan
• grunden för ett tillfredsställande sexliv
• naturlig också i vuxenålder och i ålderdomen
• ett sätt att ge utlopp för sexuella spänningar
• män kan öva upp sin kontroll över erektionen och
sädestömningen för att förebygga för tidig
utlösning
+
om sex
Självtillfredsställelse
masturbation och onani:
• ett sätt att bekanta sig med sin kropp och
När den är som vackrast är den ett uttryck för två
personers kärlek för varandra och kännetecknas av
• Öppenhet
• Tillit
• ömsinthet
• omtanke
Olika i olika åldrar
+
Vill du leva singel eller i en parrelation, gift?
Kan otrohet accepteras
Vill du bo ensam eller sambo innan du gifter dig?
Vill du ha borgerlig eller kyrklig vigsel?
Skall par av samma kön kunna gifta sig i kyrka?
Sexuell aktivitet och psykisk
ohälsa
• De flesta tror att de flesta har mer sexuell
erfarenhet än de har
• Medierna ger en falsk bilda av sexualitet som kan
leda till prestationsfixering
• Kvinnor kan behöva träning i att få orgasm
• Viktigt att man kan diskutera sitt sexualliv med sin
partner
• Fysisk beröring behöver inte leda till samlag
• Kärlek och ömhet kan också uttryckas med kyssar
och smekningar
• Samlag i ung ålder förknippas med
beteendestörningar som förvärrats efter
samlagsdebuten.
• Depression, självdestruktivitet och olika
riskbeteenden är vanligare hos sexuellt aktiva 1517-åringar (för att inte tala om ännu yngre)
• Narkomaner, schizofrena, antisociala ungdomar
har mer riskbenäget sexuellt beteende än övriga
2
25.11.2013
+
Pubertet och sexuell aktivitet
+
Undersökning
Riittakerttu Kaltiala-Heino överläkare
17 082 flickor ja 15 922 pojkar, 14-16 v
• Tidig pubertet medför ofta tidig sexdebut
• Ingen erfarenhet (ca 30%)
• Pojkar som haft tidig sexdebut har fler partners och ett
• Endast kyssar (ca 11%)
mer riskbenäget sexbeteende än de som börjat senare
• Smekningar (ca 18%)
• Intima smekningar (ca 17%)
• Samlag (flickor 25%, pojkar 22%)
+
+
riskbenäget sexuellt beteende
Varför korrelerar tidig sexdebut med med
psykiska problem?
• Många partners
• Sexuell debut är en livshändelse som den unga
• Oskyddad sex
ångrar
• Man inleder en sexuell relation innan man är färdig
för den (kultur, påtryckningar av kompisar/partner,
narkotika)
• Strävan att finna närhet och tröst
• Form av riskbeteende
• Oförmåga att skydda sig från sex pga psykisk
störning
+
Olika beroenden
VÄLLUST OCH
BEROENDE
S.100-104
• Psykiskt – tvångsmässigt begär att upprätthålla en viss
aktivitet
• Fysiskt – abstinensbenägenhet
• Socialt – kopplat till situationer där man använder ett visst
ämne eller sysslar med en viss aktivitet
3
25.11.2013
+
+
Hjärnan och lustkänslor
• De områden i hjärnan som styr lustkänslorna finns i
• Dopaminbanorna förmedlar även lustkänslor som
pannloben, mellanhjärnan och i hjärnbarken
• Dopaminer är centrala för regleringen av lustkänslor
• Endorfiner är morfinliknande föreningar som kroppen
producerar vid bl.a. fysisk ansträngning
• Låga serotoninhalter har ett samband med känslor av
nedstämdhet
+
framkallas av njutningsmedel
• Naturliga stimuli framkallar utsöndringen av dopamin i
mycket mindre utsträckning än vad rusmedel och
narkotika gör
+
• Det addiktiva beteendet kännetecknas av upprepning och
• Människorelationerna ersätts med en viss aktivitet eller
omättlighet
• Det känns även övermäktigt att kontrollera med viljan
• Även förknippat med skuldkänslor, skam, smussel och
förnekelse
• Beroendet utvecklas till ett problem när personen börjar
försumma sådant som varit viktigt för henne
+
Ensamhet – addiktion
ämne
• Beroendet blir det viktigaste i hennes/hans liv
• Dessutom blir hon/han mästare på att manipulera
omgivningen
+
• http://www.youtube.com/watch?v=wnSXBW2Tl4Y&feature
• Sexuell addiktion – ritualmässigt upprepande av ett visst
=relmfu
• http://www.youtube.com/watch?v=dZ_jrOxDAk4&feature=
relmfu
• http://www.youtube.com/watch?v=1SVh-YOh3uw
handlingsmönster. Samlag eller onani blir mekaniskt och
skänker endast tillfälligt välbefinnande – efteråt uppstår
en känsla av tomhet
• Spelberoende – Upprepande av handlingsmönstret.
Vinster tillfredsställer inte personen och spelet upphör inte
trots vinst.
• Arbetsnarkoman – arbetar tvångsmässigt, försummar sig
själv, sin hälsa och människorrelationerna lider.
4
25.11.2013
+
+
Frågeställningar:
• Andra beroenden?
• Medberoende – ett fenomen som utvecklas i en familj där
• Vilka beroenden är mera negativa än andra? Varför?
en av familjemedlemmarna är beroende.
• Allt börjar kretsar kring beroendet eller så förnekar man
det
• Beroende av motion – tvångsmässigt beroende av fysisk
aktivitet. Personen blir ångestfylld och irriterad om
han/hon inte når målet för sitt dagliga motionerande.
Motion kan också fungera som straff för att de ätit
VÅRA
KRAFTRESURSER
• Kan ett beroende vara positivt?
Aristoteles:
Sid 192-200
Man uppnår välbefinnande genom aktivitet och gott
socialt kapital
Ett liv utan utmaningar är värdelöst
+
+
Våra kraftresurser
Psykisk hälsa kännetecknas av:
• Fullständig lycka och välbefinnande är omöjligt att
• En förmåga att utvecklas på ett psykiskt, emotionellt,
uppnå
• Själsliga välbefinnande är inte ett statiskt tillstånd,
utan varierar under olika skeden av livet
• En förmåga att skapa och upprätthålla givande
intellektuellt och andligt plan
människorelationer
• En förmåga att känna empati inför andra människor
• En förmåga att även I stunder av psykisk vånda se en
möjlighet att utvecklas
5
25.11.2013
+
+
Grundtrygghet
Arbete
• Utkomst
• En tredjedel av vardagen tillbringas på jobbet
• ett jobb eller studieplats
• Trivsamt arbete måste vara meningsfullt och tillräckligt
utmanande
• ett hem
• Arbetet löper smidigt och arbetsomgivningen är trygg och
• mat för dagen
trivsam
• nära människorelationer
• Varken studier eller jobb ska vara betungande – ska inte
• Fritidsintressen
ta alla krafter
• Kraft även för fritid
…ger oss kraft att orka och ger vårt liv mening
+
+
Tillhörighet
Våra kraftresurser
• Lycka enligt professor Markku Ojanen:
• Kunna vara sig själv i sin närmiljö
• En lycklig människa längtar varken efter det som
• Få utvecklas i egen takt
varit eller det som ska komma
• Familj skapar trygghet i vardagen
• Hon lever här och nu
• Kan även bestå av andra personer än familj som skänker
• Hon grämer sig inte över egna eller andras misstag
motsvarande trygghet
• Viktigt att tillhöra någon grupp
Amerikansk studie visar:
• Att man är lyckligast när man har sex
• Olyckligast när man är på väg till jobbet
+
+
Vad tär på krafterna?
Brådska
• Gräl och meningsskiljaktigheter i människorelationer
• Konstant brådska är ett resultat av egna val och
• Brådska
• Brist på egen tid
• …viktigt att komma underfund med vad som grämer en
och göra något åt saken
värderingar
• Viktigt att ge tid för att bara vara, njuta av livet och träffa
vänner
• Måste ha tid för att lugna ner sig och ta pauser även under
jäktiga dagar
• Undvik onödiga förpliktelser och lata sig med gott samvete
• Alltför uppskruvat nervsystem kan ge upphov för till många
problem
• …fysiskt och psykiskt hela tiden på högvarv
6
25.11.2013
+
+
Leva livet/bemästra livet
Källor till välbefinnande
• Människan behöver visserligen mål I livet men vid behov
• Någon kanske målar, en annan tröstar sig med
borde man också kunna göra avkall på dem
läckerheter, pratar med vänner, bara är för sig själv,
umgås med husdjur, går i kyrkan och en tredje tränar
• Alldeles för ofta tyr sig människor till alkoholen och
tobaksröken
• Om man försöker för mycket blir följden istället försvagad
prestationsförmåga
• Orealistiska mål och ständig prestationsångest tär på
nerverna
• Varenda minut behöver inte utnyttjas optimalt
• Ibland kan man bara vara och förundra sig
• Det psykiska illamåendet förskjuts bara en smula
• Bekymren finns kvar – de dränks inte i alkohol eller försvinner av
tobaksrök
+
+
Källor till välbefinnande
Ensamhet
Vara ensam – känna sig ensam
• Viktigt att lära sig att vara för sig själv och lyssna till
• Kan känna sig ensam även i sällskap
sinnesintryck och känslor
• Inte ignorera negativa känslor
• Lär dig istället att lyssna till de budskap de förmedlas
• Man behöver inte alltid vara glad och energisk, men
nedstämdhet och ångest kan tyda på att allt inte är som
det skall vara
• Lyssna på vänners bekymmer och prata om egna
• Behöver inte känna sig ensam fastän man lever ensam
+
• Ensamhet är subjektivt tillstånd
• Kan vara förknippad med väntan på nåt nytt
• Kan vara en kraftkälla – ställs öga mot öga med oss själva och
tvingar oss att begrunda våra värden
• Men kan vara ett täcken på något psykiskt problem om man
varje morgon helst skulle stanna en hemma under täcket
+
Att möta kriser
Traumatiska kriser
• Få människor klarar sig genom livet utan att möta kriser
• Förlust av anhörig, skilsmässa, arbetslöshet, problem i
• Ofta plötsliga och utom vår kontroll
arbetslivet…
• Utvecklingskriser
• Många vändpunkter i människans normala uppväxt och
utveckling kan utlösa kriser
• Pubertet, flytta hemifrån, studietiden, svårigheter med
levnadsbana, ny relation
• Förknippat med förlust, sorgearbete, anpassning och
utveckling
• För en del är de dramatiska – för andra mindre
• Ex. olyckshändelser, självmord, våld, dödsfall
• Uppfattningen om att livet är relativt tryggt och rättvist slås I
spillror
• Arbetet, ekonomiska värden, karriären förlorar sin betydelse
• Trygghet behövs – fås från vänner, familj och yrkeskunniga
• Behovet av krishjälp är störst och krishjälpen effektivast inom
tre dygn från en traumatisk händelse
7