Arbetslöshet och risk för
alkoholrelaterade
problem?
Tomas Hemmingsson
Sorad
Stockholms universitet
Bakgrund
• Den ekonomiska krisen 2008/2009 bidrog till
ökade nivåer av arbetslöshet i många länder.
• I Sverige närmade sig arbetslöshetstalen de vi
såg under 1990-talskrisen.
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslösa, 16-64 år (AKU, SCB)
Arbetslösa (%) 1987-2011
14
12
10
8
6
4
2
0
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Hälsoeffekter av ekonomiska kriser
• På vilket sätt påverkar ekonomiska upp- och
nedgångar hälsa och levnadsvillkor hos
befolkningen?
• Skapar arbetslöshet hälsoproblem?
• Påverkas de som jobbar kvar på arbetsplatser
som drabbats av nedskärningar?
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Effekter på befolkningens hälsa av
ekonomisk kris
• Vilka är lärdomarna från den ekonomiska krisen
under 1990-talet?
• David Stuckler mfl (Lancet 2009) undersökte om
dödligheten i 26 Europeiska länder ökade som en följd
av den ekonomiska krisen under tidigt 1990-tal
• De visade att vissa dödsorsaker ökade och att
dödligheten från andra dödsorsaker minskade
• De fann ett samband mellan ekonomisk kris och ökad
förekomst av självmord (modereras av
arbetsmarknadsprogram)
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Effekter på befolkningens hälsa av
ekonomisk kris
(Marina Karanikolos mfl Lancet 2013; 381: 1323–31):
“The effect of economic change on health outcomes
depends on the extent to which people are protected
from self-harm. The Great Depression coincided with
prohibition in the USA, which made alcohol difficult to
obtain. By contrast, after the break-up of the Soviet
Union, the wide availability of cheap alcohol in various
forms boosted the culture of heavy drinking at a time of
rapid economic and social changes.”
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Effekter på befolkningens hälsa av
ekonomiska upp- och nedgångar
• Studier som följer ekonomiska upp- och
nedgångar över tid:
- Vid nedgång minskar dödligheten
- Vid uppgång ökar dödligheten
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Hur förändras levnadsvanor i samband
med ekonomiska ned- och uppgångar?
• En studie baserad på surveyinformation från USA 20032010 (Nandi mfl 2013) visade att alkoholkonsumtion
och riskbruk av alkohol, men inte andra levnadsvanor,
följde upp- och nedgångar.
• En ytterligare studie baserad på surveyinformation från
USA 2006-2010 (Bor mfl 2013) visade på ett snarlikt
mönster. Fler icke-konsumenter och något fler
högkonsumenter under krisåren.
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Effekter på befolkningens hälsa av
ekonomisk kris
• Varför kan arbetslöshet/ekonomisk nedgång leda till
minskad alkoholkonsumtion?
1. Försämrad ekonomi – mindre alkoholkonsumtion.
2. Reducering av eventuell stress från arbete
3. Ökad disciplinering av arbetskraften
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Effekter på befolkningens hälsa av
ekonomisk kris
• Catalano & Bellows (2005):
• ”If economic expansion threathens public health, should
epidemiologists recommend recession.”
• Inte så långsökt som det kan låta:
Finansdepartementet. Propositionen 2009/10:1:
”Att vara beredda på de eventuella negativa effekter den
förväntade ekonomiska uppgången kan ha på den
arbetande befolkningens hälsa … ”
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Effekter på befolkningens (de
arbetslösas) hälsa av ekonomisk
kris
• Catalano & Bellows:
• Vi ska inte dra slutsatser från ekologiska studier.
• Arbetslöshet drabbar individer.
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och försämrad hälsa?
• Ekonomisk nedgång är förenat med högre andel i
arbetslöshet
• Studier av hälsa hos arbetslösa jämfört med de
som arbetar
• Studier av de som förlorar sina jobb i samband
med ekonomisk nedgång jämfört med de som är
kvar i arbete
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och försämrad hälsa
Gonäs mfl 2006, review:
Samband med:
• Psykisk ohälsa
• Dödlighet (självmord, annan våldsam död,
hjärtinfarkt)
• Alkohol relaterade problem
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och psykisk ohälsa
Paul & Moser 2009, meta analys baserad på
tidigare publicerade studier:
• Samband mellan arbetslöshet och psykisk
ohälsa i studier med långtidsuppföljningar
• Sambanden var starkare i
tvärsnittsstudier
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och dödlighet
Mustard mfl 2013 (Kanada):
1,5 milj 30-69 år
Arbetslöshet 1990-> Dödlighet 1991-2001
Ökad alkoholrelaterad dödlighet
bland arbetslösa jämfört med de i arbete
både bland män och bland kvinnor
(även självmord, olyckor mm)
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och levnadsvanor?
Daglig rökare
24
23
22
21
20
19
18
17
16
15
Prevalens
14
13
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Nej
Ja
Arbetslös
Åldersstandardiserad kalib reringsvikt
Restriktion: ( Kön=Kvinnor )
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och levnadsvanor?
Daglig rökare
38
36
34
32
30
28
26
Prevalens
24
22
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Ej facklärda
arbetare
Facklärda
Lägre
Mellantjänstemä
Högre
arbetare
tjänstemän
n
tjänstemän
Socioekonomisk indelning i 6 kategorier
Arbetslös
Nej
Ja
* Varning! De t totala antale t obs e rvatione r är m indre än e lle r lik a m e d 50
** Varning! Ett e lle r fle ra s vars alte rnativ har e n s vars fre k ve ns s om är m indre än e lle r lik a m e d 5
Ålde rs s tandardis e rad k alibre rings vik t
Re s trik tion: ( Kön=Kvinnor )
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Företagare,
bönder
Arbetslöshet och försämrad hälsa?
• Ekonomiska problem
• Psykosocial stress:
- Svårigheter att upprätthålla roller
- Svårigheter att orientera sig i livet
- Stigma
• Beteendeförändringar (tex. alkohol konsumtion)
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Modererande faktorer
• Kön, socioekonomisk position, ålder mm.
• Samhällssystem, ekonomi etc.
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och ohälsa
• Är sambanden kausala?
• Förklaras sambanden till en del av
hälsorelaterad selektion?
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Hälsorelaterad selektion - hypoteser
• De med nedsatt hälsa har en förhöjd risk
att bli arbetslösa.
• De med riskfaktorer för nedsatt hälsa har
en förhöjd risk att bli arbetslösa.
• De med nedsatt hälsa, eller med
riskfaktorer för nedsatt hälsa, förblir
oftare arbetslösa.
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och ohälsa
Arbetslöshet
Nedsatt hälsa
3rd faktor X
Arbetslöshet
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Nedsatt hälsa
Arbetslöshet och ohälsa
– selektion I
• Hänsyn till olika förekomst av ohälsa och
ogynnsamma levnadsvanor innan arbetslösheten
• Vissa studier har undersökt vilka faktorer som
ökar risken att bli arbetslös (tex hälsostatus eller
ogynnsamma levnadsvanor)
• Andra studier har undersökt senare ohälsa hos
de som blivit arbetslösa
• Få studier har haft möjlighet att inkludera båda
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Antal dagar med sjukskrivning
1990/91 - och risk att bli
arbetslös 1992/93
Sjukskrivning
Män
Kvinnor
0-14 dagar
1
1
15-34 dagar
1.9
1.4
35-62 dagar
2.6
1.6
> 62 dagar
3.2
2.1
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och ohälsa
– selektion II
• ”Ware-off of selection theory”:
De som blev arbetslösa och hade en allvarlig
sjukdom kommer att ha en ökad risk att avlida
kort efter de blivit arbetslösa.
En selektionseffekt ses endast under de första
åren efter arbetslöshet
Om det finns ett samband även efter flera år kan
effekten antas vara kausal
• Montgomery mfl (2013) använde en sådan
strategi på svenska data
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och ohälsa
– selektion II
• Rimligt antagande
• Men, det kan också vara tvärtom
- stressen av att bli arbetslös är som störst nära
i tid efter det hänt
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och ohälsa
– selektion III
• Tvilling-studier för att undersöka genetiska
skillnader (Nylen mfl 2001,Voss mfl 2004)
• Författarna jämförde perioder där den ena
tvillingen var arbetslös men inte den andra
• Att ta hänsyn till tvillingstatus påverkade inte
resultaten
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och ohälsa
– selektion IV
• Studier av företagsnedläggningar (Eliasson
mfl 2009)
- Tanken är att hälsorelaterad selektion är av
mindre betydelse då samtliga på ett företag
drabbas av arbetslöshet
- Information om företagsnedläggelser från SCB
åren 1986/87
- Personer som varit anställda på företag som
lade ner under de aktuella åren jämfördes med
personer på företag som inte lade ner.
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och ohälsa
– selektion IV
Eliasson mfl, forts.
• Samtliga följdes i registret för sjukhusvård för
alkoholrelaterade sjukdomar fram till och med
1999
• De fann att före detta anställda på de nedlagda
företagen hade en ökad risk (Män:RR=1.2,
Kv:RR=1.4) att vårdas på sjukhus för alkoholrelaterade sjukdomar
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och ohälsa
– selektion IV
Eliasson mfl, forts.
• De som arbetade på företag som lade ner hade
oftare vårdats på sjukhus för alkoholrelaterade
diagnoser under tre år före nedläggningen
• Företag som lade ner var oftare nystartade
företag
• Oklart vilka som faktiskt blev arbetslösa
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet 1992-94 och alkoholrelaterad
sjukhusvård 1995-2008
(Lundin A, Backhans M, Hemmingsson T. Unemployment and Hospitalisation Owing to an
Alcojol-Related Diagnosis Among Middle Aged Men in Sweden. Alcoholism: Clinical and
Experimental Research. 2012; 36: 663-669)
• Kvarstår ett samband mellan arbetslöshet och
alkoholrelaterad sjukhusvård då hänsyn tas till
hälsorelaterad selektion?
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Studie av 48 000 män ca 40 år
gamla 1990
•
Förvärvsarbetande 1990-1991
•
Årlig inkomst> 50 000 Kr 1990 och 1991 ( = 37 798)
•
Arbetslöshet 1992-1994
•
Arbetslöshetsersättning 1992-1994 ( = 5 410 (14.3%,
11.3% 90 dagar eller mer))
•
Uppgifter om sjukhusvård med alkoholrelaterade
diagnoser 1995-2008 från Socialstyrelsens patientregister
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet 1992-94 och alkoholrelaterad
sjukhusvård 1995-2008 bland 40-åriga män
År
Ålder
1950
0
1960
10
Socioekonomisk position i barndomen
1970
20
Psykiatrisk diagnos, riskbruk av alkohol, rökning,
sociala och psykosociala problem
1980
1990
30
40
Sjukhusvård för
psykisk ohälsa,
alkoholism eller
självmordsförsök
(1973-1991)
Tidiga
livsfaktorer
Register:
• FoB 1960
Utbildning, Socioekonomi, Sjukfrånvaro
Arbetslöshet 1992-1994
Arbetslöshet
• Mönstringsundersökning 69/70
• Patientregistret
2000
50
Alkoholism
(1995-2008)
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Alkoholism
• LISA/SCB
Arbetsmarknadsposition 1992 och
tidigare riskfaktorer för ohälsa
bland 40-åriga män
a
b
c
Employed
Unemployed
Not stably employed
1990-1991
23.1
54.9
1960
Crowded housing
Father manual worker
18.7
53.4
> 89 days
25.4
61.3
1970
Risk use of alcohol
Smoking
Psychiatric diagnosis
Low emotional control
Contact w. police/childcare
10.8
44.1
9.7
26.7
25.0
17.8
55.1
14.4
33.5
35.8
20.5
55.7
20.7
40.8
38.5
3.0
7.2
17.0
1973-91 Psychiatric diagnosis
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet 1992-94 och
sjukhusvård för alkoholrelaterade
diagnoser 1995-2008
1995-1998
1999-2003
2004-2008
HR
KI95%
HR
KI95%
HR
KI95%
3.7
(3.0-4.7) 2.9
(2.1-3.9)
2.0
(1.4-2.8)
Med hänsyn taget 1.7
till alla tidigare
riskfaktorer
(1.4-2.2) 1.7
(1.3-2.4)
1.3
(0.9-1.8)
Ojusterat
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och sjukhusvård för
alkoholrelaterade diagnoser
• Förvärvsarbetande män som drabbas av
arbetslöshet har en ökad risk att vårdas för
alkoholrelaterad sjuklighet
• En betydande del av sambandet försvann efter
justering för tidigare riskfaktorer
• En signifikant ökad risk kvarstod
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Men ..
• Information om alkoholkonsumtion?
• Vi hade information om alkoholkonsumtion
rapporterat i sena ungdomen
• Men vi hade inte information om
alkoholkonsumtionen i medelåldern
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och
alkoholkonsumtion i Stockholms
läns folkhälsokohort
(Backhans M, Lundin A. Hemmingsson T. Binge drinking – a predictor for or a consequence of unemployment.
Alcoholism: Clin Exp Res 2012; 11: 1983-90)
• Enkätinformation om levnadsförhållanden och
levnadsvanor 2002 och 2007
• 13 000 personer i åldern 25-59 år 2002 utan tidigare
erfarenhet av arbetslöshet
• Information om riskbruk av alkohol 2002 and 2007 från
enkäter
• Information om arbetslöshet 2003-2006 hämtades från
register
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och
alkoholkonsumtion i Stockholms
läns folkhälsokohort
• De med riskbruk av alkohol 2002 hade en ökad risk att
bli arbetslösa 2003-2006
• Arbetslöshet 2003-2006 ökade inte risken att ha ett
riskbruk av alkohol 2007
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Arbetslöshet och alkoholrelaterade
problem
• Riskfaktorer ökar risken att bli arbetslös
• Trots information om en stor mängd faktorer kvarstod
en ökad risk
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Tack för uppmärksamheten
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
Källor
•
Hemmingsson T (2004). Samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet. I Den höga sjukfrånvaron –
sanning och konsekvens. Hogstedt C, Bjurvald M, Marklund S, Palmer E och Theorell T (red). Statens
folkhälsoinstitut, 2004.
•
Lundin A, Hemmingsson T. Unemployment and suicide. Comment. Lancet 2009; 374: 270-71.
•
Lundin A, Hallsten L, Ottosson J, Lundberg I, Hemmingsson T. Unemployment and mortality - a
longitudinal prospective study on selection and causation in 49 321 Swedish middle aged men. JECH
2010; 64: 22-28.
•
Falkstedt D, Hemmingsson T. Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och
arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång. Arbetsmiljöverket Rapport 2011:11
•
Backhans M, Hemmingsson T. Unemployment and mental health – who is (not) affected? Eur J Public
Health 2012; 22: 429-33
•
Lundin A, Backhans M, Hemmingsson T. Unemployment and hospitalisation with alcohol related
diagnosis among middle aged men in Sweden. Alcoholism: Clin Exp Res 2012; 36: 663-9
•
Lundin A, Lundberg I, Allebeck P, Hemmingsson T. Unemployment and suicide in the Stockholm
population – a register based study on 771,068 men and women. Public Health. 2012; 126: 371-7
•
Backhans M, Lundin A. Hemmingsson T. Binge drinking – a predictor for or a consequence of
unemployment. Alcoholism: Clin Exp Res 2012; 11: 1983-90
Tomas Hemmingsson SU 2013-09-26
